KSLs underlag till SEU gällande yttrande över EUkommissionens grönbok Mot en ny kultur för rörlighet i städer BAKGRUND
|
|
- Elias Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kansliet Göran Lundberg SYNPUNKTER Rev KSLs underlag till SEU gällande yttrande över EUkommissionens grönbok Mot en ny kultur för rörlighet i städer BAKGRUND EU-kommissionen har konstaterat att städerna är den europeiska ekonomins motor och den livsmiljö i vilken det stora flertalet av europas befolkning lever men att det finns betydande problem orsakade av vårt stora transportbehov. Vidare konstaterar man att städerna i Europa alla är olika, men alla kämpar med liknande problem och försöker hitta gemensamma lösningar. Kommissionen har därför låtit ta fram en grönbok, Mot en ny kultur för rörlighet i städer, eftersom man anser det nödvändigt att få en gemensam debatt om frågan om rörligheten i städerna och över vad som kan göras för att förbättra situationen. Grönboken är ute på en allmän web-konsultation fram till den 15 mars Eftersom kommissionen anser att det är viktigt att grönboken snabbt får konkreta resultat är deras avsikt att utarbeta en konkret handlingsplan efter det att samrådet avslutats. Den kommer att offentliggöras i början av hösten 2008 och omfatta tänkbara åtgärder på EU-nivå, på nationell, regional och lokal nivå samt på medborgarnivå och inom näringslivet. KSLs SYNPUNKTER Grönboken tar upp ett viktigt utvecklingsområde och beskriver problembilden, men ger även exempel på möjligheter, på ett bra och övergripande sätt. Området är komplext och svårt att beskriva enkelt. KSL instämmer i att städernas möjligheter att skapa hållbara lösningar för rörlighet av gods och personer kräver en samordning av insatser på såväl global, europeisk, nationell, regional och lokal/kommunal nivå och att det därför behövs en praktiskt inriktad europeisk politik för att lyckas med detta. Postadress Kommunförbundet Stockholms Län, Box 38145, Stockholm Besöksadress Södermalmsallén 36, Stockholm Växel Fax Direkt Mobil E-post marie.dolk@ksl.se Hemsida Organisationsnummer
2 KOMMUNFÖRBUNDET SYNPUNKTER 2 (8) Vi vill dock understryka vikten av att samordning inte bara görs vertikalt utan lika viktig är den horisontella samordningen, dvs. att det sker ett pragmatiskt samarbete och skapande av gemensam målbild och åtgärdspaket mellan samhällets olika sektorer oavsett vertikal nivå. I detta arbete är det inte bara de traditionella transportsektorerna som måste bidra, även t.ex. den sociala och den ekonomiska sektorn måste bidra och har själv mycket att vinna på detta genom att ett väl fungerande system med flexibla och intermodala transporter leder till minskad segregation, ökad rörelsefrihet och ökad tillväxt av livskvalitet och ekonomi. Kommissionens insikt om att inriktningen bör vara skapandet av sammodalitetet, dvs. samordning av olika transportlösningar är glädjande och politiken bör därför inriktas på att stödja en struktur som medger individer och juridiska personer att göra medvetna, flexibla och situationsanpassade transportval. Vid utformandet av en ny transportpolitik måste därför både person- och godstransporter ses som samspelande. Långsiktighet är A och O i detta arbete som måste utföras på sådant sätt att politiska låsningar undviks och att en gemensam linje kan hittas oavsett övriga drivkrafter eller partitaktiska strategier. I Sverige och i övriga Europa har en mängd olika initiativ tagits för att jobba sektorsövergripande med rörlighetsfrågor som ett komplement till det mer traditionella arbetet med att bygga ut den hårda tekniska transportinfrastrukturen. Dessa insatser brukas samlas inom begreppet Mobility Managment eller Rörlighetshantering som det översatts till i grönboken. Inriktningen på detta arbete har varit att jobba med mjuk transportinfrastruktur och utifrån en inom transportsektorn otraditionell infallsvinkel. Utgångspunkten för arbetet är kundernas, dvs. medborgarnas och företagens, egentliga behov av kommunikation och transporter och syftar till att komma bort från vanemässiga beteenden och istället välja optimala alternativ för det transportarbete som ska utföras. Utöver trafikinformatik, väl sammanbyggda intermodala trafiksystem etc krävs också ökat medvetande om möjligheter och effekter av olika sorters kombinationstransporter och stöd för aktiva val. I Stockholms län har arbete inom detta område bla bedrivits inom projektet Hållbara resor och transporter som bl a lett fram till att länsstyrelsen i Stockholms numera är National Focal Point för det internationella nätverket EPOMM (European Platform on Mobility Managment). Erfarenheterna från detta nätverks och länets arbete bör vara en av grunderna när EU tillsammans med nationerna och kommunerna bygger sin nya politik. När arbetet med en ny kultur för rörlighet i städer läggs upp är det viktigt att se hela tätortsområden som en stad oavsett organisatoriska gränser. Invånarna är inte som förr verksamma inom en och samma kommun utan agerar idag med regionen som sitt funktionella livsområde. För Stockholm innebär det att arbetet måste göras samordnat med samtliga kommuner i Storstockholm och i vissa frågor med hela Mälardalsregionen, ingen enskild kommun kan framgångsrikt själv driva ett sådant arbete. Styrmedel även här krävs nya otraditionella infallsvinklar och en helhetssyn. Det innebär att tex. ekonomiska regelverk behöver ses över, inte bara då utifrån
3 KOMMUNFÖRBUNDET SYNPUNKTER 3 (8) skattekonstruktioner (avdragsmöjligheter och straffbeskattningar ) utan även redovisningstraditioner, avskrivningsregler mm behöver förändras och utgå från ett samhälleligt livscykelkostnadsperspektiv. Den offentliga sektorn måste också tydligt visa vägen och bidra med erfarenheter och bidra till att det blir möjligt att göra medvetna transportkombinationsval. Att påverka marknaden genom medveten och samhälleligt gynnsam upphandling är en viktig väg som måste användas liksom att den ekonomiska personalpolitiken och verksamhetsstyrningen måste gynna flexibla transportmedelsanvändningar. Även städernas trafikpolitik behöver ses över och utformas utifrån en holistisk syn. Tex. behöver parkeringspolitiken samordnas med trängselavgifterna så att de mål som satts upp kan nås på smidigaste sätt. Trängselskatten är ett marknadsekonomiskt styrsystem och det är P-avgifter också men sambandet dem emellan är oklart. Ett annat styrmedel som redan idag användas men som även det kan bli bättre är transsporteffektiv fysisk planering. Även här finns en mängd positiva exempel och erfarenheter som kan utnyttjas för att nå än längre än vad kommunerna gör med dagens normalplanering. För att utnyttja dagens infrastrukturer så effektivt som möjligt så är det viktigt att optimera trafikflödenas tidsmässiga och riktningsmässiga utsträckning. En viktig faktor i detta är att tillse att gods- och persontransporternas utnyttjande av de gemensamma systemen samordnas och en medveten styrning är nödvändig. Logistikcentra för gods såväl Mobilitetscentra för personer behöver fortsätta utvecklas och överhuvudtaget behövs nytänkande logistiska lösningar och styrmedel premieras. Vad gäller EUs roll i detta så är det viktigt att ha utgångspunkten att städerna i europa ser väldigt olika ut i sin transport- och kommunikationsstruktur varför det är viktigt att EU inte påtvingar städerna harmoniserande åtgärder utan enbart tar på sig en stödjande funktion. Rollen bör således vara att främja forskning och teknisk utveckling, underlätta erfarenhetsutbyte och samarbeten samt att ekonomiskt stödja implementeringen av nytänkande och framåtsyftande system. För att sporra städer och andra aktörer till att skapa mer hållbara samhällsstrukturer är det viktigt att EU skapar mindre byråkratiska system för åtkomst till de ekonomiska stöd som erbjuds för olika typer av projekt och investeringar. Goda idéer och engagemang får inte motas i grinden. I det följande ges kortfattade svar till de 25 frågor (indelade på ett antal mål) som kommissionen önskar svar på genom remissen av Grönboken. Många av frågorna är av en relativt retorisk karaktär. Resonemangen ovan bör också användas att komplettera svaren med. 2.1 Mot städer i vilka trafiken flyter 1. Bör ett märkningssystem inrättas för att föregångsstädernas ansträngningar för att bekämpa trafikstockningar och förbättra levnadsvillkoren ska erkännas?
4 KOMMUNFÖRBUNDET SYNPUNKTER 4 (8) Framlyftande av Best practice och erfarenhetsutbyte bör göras och stödjas än mer än idag. Det är viktigt att detta görs strukturerat så att det blir möjligt att få en stor spridning av gjorda erfarenheter och stöd för att omsätta dessa över stora delar av Europas städer. Ett belöningssystem i form av att framgångsrika städer marknadsförs genom ett märkningssystem kan vara en väg att gå för att nå detta. Viktigare är dock att EUs olika stödsystem samordnas så att stöd ges till pilotprojekt som sedan stöds även då de ska genomföras i stor skala och på så sätt medverka till att lösningar når över den s.k. tröskeln och erfarenheterna därmed bli en självklar del av hur transportsystemen utformas. 2. Vilka åtgärder skulle kunna genomföras för att främja gång och cykling som verkliga alternativ till bilen? Från Nätverket EPOMM finns en mängd olika åtgärder som testats. Många av dessa har varit effektiva och skulle kunna bli än effektivare om övriga styrsystem drar i samma riktning. 3. Vad skulle kunna göras för att främja en trafikomställning mot mer hållbara transportsätt i städer? EU bör stödja utvecklingen av helhetsstrategi om hur samtliga styrsystem som samhället förfogar över och ett ökat medvetande om att transporter ska utformas efter det föreliggande behovet och ett samordnat transportsystem som medger och stödjer medvetna och flexibla val av transportkombinationer. Utveckling och stöd till logistikcentraler och mobilitetscentra. Storskaliga test av framåtsyftande lösningar där intermodala lösningar utvecklas och där tex. spårtaxi blir en integrerad del eller där kollektivtrafikinfrastruktur kan användas för godstransporter under lågtrafiktid. Reella OPS-lösningar där det inte bara handlar om att kortsiktigt klara offentlig finansiering utan där företag och offentliga instanser intimt samverkar för att hitta gemensamma lösningar som är lönsamma ur ett livscykelperspektiv för alla medverkande parter. 2.2 Mot grönare städer 4. Hur skulle användningen av ren och effektiv teknik i stadstransporter kunna ökas ytterligare? Genom att samlat och medvetet använda alla de styrmedel som offentliga instanser på olika nivåer har tillgång till för att stimulera utvecklingen och påverka såväl beteenden som kundanpassade marknadslösningar. Transportpolitiken och Energipolitiken bör samordnas och integreras. Det är viktigt att rätt energibärare används där de gör mest nytta och ger minst belastning ur miljösynpunkt. 5. Hur skulle en gemensam grön upphandling kunna främjas?
5 KOMMUNFÖRBUNDET SYNPUNKTER 5 (8) Genom översyn av de ekonomiska systemen så att livscykelkostnad (ur samhällssynpunkt) blir den naturliga utgångspunkten för offentliga och privata upphandlingar. 6. Bör kriterier eller riktlinjer fastställas för definitionen av gröna zoner och deras restriktionsåtgärder? Vilket är det bästa sättet för att säkerställa deras driftskompatibilitet med fri cirkulation? Är det relevant att fastställa lokala regler som styr gröna zoner som sträcker sig över flera länder? Gröna zoner kan vara ett effektivt styrmedel framförallt då nya lösningar behöver stimuleras fram. Om samhällets övergripande styrmedel ges en utformning som stimulerar framväxten av miljöanpassad teknik och kundanpaasade lösningar behövs på sikt inte detta styrmedel. Under en övergångsperiod är det dock positivt att få en enhetlighet i utformningen av dessa så att marknaden lättare kan utveckla lösningar som tillmötesgår de krav som gemensamt ställs upp. 7. Hur skulle sparsam körning kunna främjas ytterligare? Genom tex. stöd till utbildningsinsatser, gemensamma kampanjer, lagkrav om obligatoriska bränsleförbrukningsindikatorer samt naturligtvis genom skatteväxling som medför ökade bränslekostnader och lägre övriga bilhållningskostnader. Lagstiftning och annan styrning mot motorsvagare fordon och/eller system som elektroniskt begränsar motoreffekt i innerstadsområden. ITS-lösningar som effektivt reglerar hastighet i realtid så att en jämn trafikrytm uppnås. 2.3 Mot smartare stadstransporter 8. Bör det utvecklas och främjas bättre informationstjänster för resenärerna? Ja men inriktningen bör inte bara vara information utan även återkopplande kommunikationslösningar. Grundläggande geodatautbyte/tillgång till geodata bör underlättas så att applikationer snabt kan utvecklas och bli mer synkroniserade. Ingtermodalitet i ITS-systemen behöver utvecklas. 9. Behövs det ytterligare åtgärder för att säkerställa standardiseringen av gränssnitten och driftskompatibiliteten för ITS-tillämpningar i städer? Vilka tillämpningar bör prioriteras när åtgärder vidtas? Ja. Lösningar som motiverar individer att mer flexibelt utnyttja tillgängliga transportlösningar och som tydliggör konsekvenser/ i forma av komfortvinster/förluter, ekonomiska kostnader etc för att välja olika transportmoder. 10. Vad gäller ITS, hur skulle utbytet av information och bästa praxis mellan alla inblandade parter kunna förbättras?
6 KOMMUNFÖRBUNDET SYNPUNKTER 6 (8) Standardiseringsinitiativ - system ska kunna samköras/utbyta information och design av användargränssnitt göras så att det blir enkelt för mottagaren att utnyttja systemen oavsett var personen rör sig. 2.4 Mot tillgängliga stadstransporter 11. Hur kan kvaliteten på kollektivtrafiken i de europeiska städerna höjas? Ökad komfort på färdmedlen men eftersom bytestid procentuellt sätt upplevs som längre än transporttid så bör en stor del av insatserna läggas på att även öka komforten för resenären vid intermodala övergångar (dvs. byten mellan transportslag). 12. Bör införandet av reserverade filer för kollektivtrafiken uppmuntras? Ja, det är ett kostnadseffektivt sätt att höja städernas totala transportkapacitet. 13. Finns det behov av att införa en europeisk stadga om rättigheter och skyldigheter för passagerare som använder kollektivtrafik? Tveksamt om detta behöver utvecklas. Grundläggande gemensam EUlagstiftning synes vara tillräcklig för att tillvarata resenärers intressen på en översiktlig nivå. Lokala anpassningar bör även framöver vara möjliga. 14. Vilka åtgärder bör genomföras för att på ett bättre sätt integrera passagerar- och godstransport i forskningen och i planeringen av rörligheten i städerna? Genom att byta fokus och inte utgå från leverantörer och tekniklösningar vid utan istället prioritera kundperspektivet och brukarens behov och forskning, planering och investering. 15. Hur kan en bättre samordning mellan stadstransport och transport mellan städer samt planeringen av landanvändningen uppnås? Vilken typ av organisatorisk struktur skulle vara lämplig? Dagens ansvarsfördelning är bra men förbättrat samarbete mellan sektorer och mellan organisatoriska nivåer och områden bör stimuleras och gemensamma mål bör integreras i alla organisationer. 2.5 Mot säkra stadstransporter 16. Vilka ytterligare åtgärder bör vidtas för att hjälpa städerna att uppfylla sina utmaningar vad gäller vägsäkerhet och personlig säkerhet i stadstransporter? Utvecklade ITS-lösningar som tex. stryper motoreffekt i stadsmiljö (se 7 ovan) och lagstiftning om obligatoriska alkolås.
7 KOMMUNFÖRBUNDET SYNPUNKTER 7 (8) 17. Hur kan operatörna och medborgarna bli bättre informerade om den potential som avancerad infrastrukturförvaltning och fordonsteknik har för säkerheten? Genom att stimulera och stödja försöksprojekt och deras uppskalning och återkoppling till brukarna av faktiska resultat. 18. Bör det utvecklas automatiska radaranordningar som är anpassade för stadsmiljön och bör användningen av dessa främjas? Nej, men däremot system som tex reglerar hastighet och motoreffekt i stadsmiljö. 19. Är videoövervakning ett bra verktyg för säkerhet i stadstransporter? Ja. 3. Att skapa en ny kultur för rörlighet i städer 20. Bör alla intressenter arbeta tillsammans för att utveckla en ny kultur för rörlighet i Europa? Skulle ett europeiskt observationsorgan för rörlighet i städer som är baserat på modellen för trafiksäkerhetsobservatoriet vara ett värdefullt initiativ för att stödja detta samarbete? Samarbete är nödvändigt. Observation är inte det som behövs, istället behövs stödinsatser för att stimulera nya lösningar och nya angrepssätt. 4. Ekonomiska resurser 21. Hur skulle befintliga finansiella instrument, som struktur- och sammanhållningsfonderna, kunna användas på ett bättre och mer integrerat sätt för att främja samordnade och hållbara stadstransporter? Låt även de länder och städer som redan har en hyfsat bra standard få ta del av stöd för storskaliga investeringar i nydanande lösningar/ lösningar i teknikens framkant, dvs. när det är uppenbart att den markandsutveckling som detta leder till ger en fördelaktig utveckling på såväl teknikhöjd som kostnad och som därmed är till nytta för alla europeiska städer, regioner och länder (dvs. medför en snabbare marknadsintroduktion av goda hållbara lösningar). Genomt att stödja utveckling av standardiserade moduler för konstruktion och uppgradering av kollektivtrafikfordon så att tillverkning av nya material kan göras effektivt och därmed pressa inköpskostnader. 22. Hur skulle ekonomiska instrument, t.ex. marknadsbaserade sådana, kunna användas för att gynna rena och energieffektiva stadstransporter? Se 22 ovan 23. Hur skulle man genom riktad forskning kunna integrera sådana begränsningar som är typiska för städer och trafikutvecklingen i städerna?
8 KOMMUNFÖRBUNDET SYNPUNKTER 8 (8) Genom att låta forskning kring planering, teknik etc i högre grad utgå från individen och dess behov och skapa planeringskunskap, utvecklande designlösningar etc utifrån detta. 24. Bör städer uppmuntras att införa vägtullar? Behövs det en allmän ram eller riktlinjer för denna verksamhet? Bör intäkterna öronmärkas för att förbättra städernas kollektivtrafik? Bör externa kostnader internaliseras? Ja, marknadsekonomiska styrmedel leder till ökad flexibilitet i transportval och till utveckling av nya marknadsanpassade lösningar. En allmän ram kring detta skulle underlätta införandet av dessa system genom att effektivisera diskussioner och minska risken för onödiga politiska lösningar. Intäkterna bör inte öronmärkas till kollektivtrafik, däremot bör intäkternas användning styras mot de lokalt och regionalt anpassade lösningar som leder till den mest hållbara utvecklingen. En viktig princip som redan fastslagits av Sveriges regering är att alla trafikslag ska bära sina fulla samhällsekonomiska kostnader och externa kostnader bör sålunda internaliseras. 25. Vilket mervärde skulle ett riktat europeiskt stöd för rena och energieffektiva stadstransporter kunna ge på lång sikt? En marknadsomställning och förbättrade möjligheter för europeisk industri och know-how att få ett marknadsförsprång internationellt. Och sist men inte minst, förbättrad livskvalitet för städers invånare.
Stockholm 2008-03-04. ÄRE DE 7b BILAGA 2
1 ÄRE DE 7b BILAGA 2 Europeiska kommissionen GD Energi och Transport Avd för rena transporter och stadstransporter BE-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-kommissionens grönbok Mot en ny kultur
Läs merEuropeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien
Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt
Läs merKORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS
KORTVERSION Trafikslagsövergripande Strategi och handlingsplan för användning av ITS 1 ITS kan bidra till att lösa utmaningarna i transportsystemet Effektiva och robusta transportsystem är en förutsättning
Läs meratt till Nacka tingsrätt, mark- och miljödomstolen, överlämna yttrande i mål nr. M 2284-11 enligt kansliets förslag.
PROMEMORIA Dnr 2012/0028 2012-03-28 Ärende 15 Kansliet Styrelsen Sammanträdesdatum: 2012-03-29 Yttrande över Swedavia AB:s ansökan angående bedrivande av flygplatsverksamhet på tre rullbanor på fastigheten
Läs merVad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?
Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering? - Erfarenheter från Hållbart Resande i praktiken Tankesmedja 3 maj 2011, Hässleholm Björn Wendle, Trivector Idéskrift
Läs merSveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter
30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande
Läs merHållbara städer med informationsteknologi
Hållbara städer med informationsteknologi www.teknikforetagen.se Hållbara städer med informationsteknologi Utmaningen är uppenbar. Storstäderna växer i Sverige och i hela världen, och allt fler flyttar
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a
Läs merHaninge kommuns internationella program
Haninge kommuns internationella program POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från
Läs merBILAGA ETT KONCEPT FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER. till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2013 COM(2013) 913 final ANNEX 1 BILAGA ETT KONCEPT FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merKlimat och transporter
2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merE-strategi för Strömstads kommun
E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella
Läs merKlimatneutrala godstransporter på väg
Klimatneutrala godstransporter på väg 3 december 2008 Ingvar Nilsson CEO Schenker North DB AG har tre starka ben på transportmarknaden 1) DB AG fungerar som Management Holding Nr 2 på passagerartrafik
Läs merTack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.
Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION GRÖNBOK. Mot en ny kultur för rörlighet i städer
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den, 25.9.2007 KOM(2007) 551 GRÖNBOK Mot en ny kultur för rörlighet i städer SV SV INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 3 2. Att hitta lösningar på problemen...
Läs merEU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE
EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...
Läs merPrinciperna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas
SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora
Läs merDnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-09-17 Tekniska nämnden Dnr Ten 2015/231 Svar på remiss om framkomlighetsprogrammet Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag till tekniska nämnden 1. Tekniska
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en
Läs merStrategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning
Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning Vad säger den om öppen programvara? s betänkande SOU 2009:86 Anders Olsson Lantmäteriet Definition av e-förvaltning E-förvaltning är verksamhetsutveckling
Läs merRemiss: Bidra till en strategi för en fossilfri transportsektor
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2016-1520 1(4) Johanna Johansson, 033-35 31 47 johanna.johansson@boras.se Miljö- och konsumentnämnden Remiss: Bidra till en strategi för en fossilfri transportsektor Yttrande till
Läs merDs 2001:15. Rapport om tillväxtavtalen. Första året. Näringsdepartementet
Ds 2001:15 Rapport om tillväxtavtalen Första året Näringsdepartementet 52 Kronobergs län 54 Norrbottens län 56 Skåne län 58 Stockholms län 60 Södermanlands län 62 Uppsala län 64 Värmlands län 66 Västerbottens
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet Miljödepartementet 2016-09-07 Dokumentbeteckning KOM(2016) 501 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merInrikes persontransport en handlingsplan
Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter
Läs merInternationell strategi
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för
Läs merFörslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden
Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning
Läs merDEN GODA GRÖNA STADEN
DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.
Läs merSTATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM
STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM Statsrådet har i dag fattat följande principbeslut: 1. Behovet av och möjligheterna till en ny trafikpolitik Trafikpolitiken
Läs merutveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden Finansiella instrument
utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Sammanhållningsfonden 2 , som samfinansieras av Sammanhållningsfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i en förstärkning av den ekonomiska,
Läs merVåld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar
Läs merFör delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från
Läs merVad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson
Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission
Läs merFörstudie hållbart resande
Förstudie hållbart resande Resande i vår region Transporterna står för 37 procent av de totala utsläppen i regionen. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och många skulle kunna
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för transport och turism 2015/...(BUD) 23.6.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för transport och turism till budgetutskottet över Europeiska unionens allmänna
Läs merYttrande över Finansdepartementets remiss av betänkande digitalförvaltning.nu, SOU 2017:23
Yttrande 1(4) Kommunledningskontoret Handläggare IT-chef Britt-Inger Berntsson Telefon 0522-69 70 77 britt-inger.berntsson@uddevalla.se Yttrande över Finansdepartementets remiss av betänkande digitalförvaltning.nu,
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Läs merSvar på remiss från Stockholms läns landsting - Förslag att ansöka om regionbildning i Stockholms län, LS
Kommunkansliet Till Kommunstyrelsen Datum 2016-02-09 Dnr KS 2015/0380 Svar på remiss från Stockholms läns landsting - Förslag att ansöka om regionbildning i Stockholms län, LS 2015-0997 Sammanfattning
Läs merRiktlinjer för IT i Halmstads kommun
Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5
Läs merUtställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050
Miljöförvaltningen Plan och miljö / Stadsmiljö Sida 1 (5) 2017-09-04 Handläggare Anette Jansson Telefon: 08-508 28 820 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-09-19 p. 13 Utställning av Regional utvecklingsplan
Läs merTeknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning
Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism ARBETSDOKUMENT. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism 12 juli 2001 ARBETSDOKUMENT om transporters inverkan på hälsan Utskottet för regionalpolitik, transport och turism Föredragande:
Läs merSamma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Läs merKlimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Läs merTjänster för elektronisk identifiering och signering
Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir
Läs merHogia Transport Systems
Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både
Läs merBUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012
BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen
Läs merFrågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se
Läs merSmart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland
Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan
Läs merÄNDRINGSFÖRSLAG
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 9.12.2014 2014/0000(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 162-181 Förslag till betänkande Ildikó Gáll-Pelcz (PE541.454v01-00) Styrning av
Läs merRiktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete
Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...
Läs merDe urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer
De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana
Läs merHur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018
2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar
Läs merAvfall Sveriges. ståndpunkter
Avfall Sveriges ståndpunkter BAKGRUND OCH UTGÅNGSPUNKTER FÖR STÅNDPUNKTERNA Avfall Sveriges ståndpunkter är det dokument som vägleder ställningstaganden och åtgärder för att utveckla avfallshanteringen
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Stefan Engdahl Planeringsdirektör
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Stefan Engdahl Planeringsdirektör 2 Transportsystemet och samhällsutveckling 3 Ett tillgängligt Sverige Megatrender som förändrar samhället Fler bor i växande stadsregioner
Läs merÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro
Läs merSvenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER
Kansli Svenska Cykelstäder info@svenskacykelstader.se 073-324 77 84 Svenska Cykelstäder Verksamhetsplan för 2018 2019 Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 Introduktion Svenska Cykelstäder vill öka andelen
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet
EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel
Läs merSAMVERKAN I E12-REGIONEN
ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN I E12-REGIONEN I denna överenskommelse tecknas en vision kring hur en effektiv och ändamålsenlig samverkan i E12-regionen kan stärka regionens position och skapa ökad tillväxt.
Läs merEU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö
EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka
Läs merSvenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva
Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och
Läs merHärnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Läs merKriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell
Projektgruppen för nytt aktieägaravtal 2008-01-25 Kriterier för värdering av ägarskap och fördelningsmodell För att ge ett underlag för en bedömning av för- och nackdelar med alternativa ägarstrukturer;
Läs merYTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
Regionstyrelsen Maria Lindbom Handläggare 040-675 32 30 Maria.Lindbom@skane.se YTTRANDE Datum 2016-06-02 Dnr 1601273 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU
Läs merPlattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare
Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas
Läs merGodstransportstrategi. Västra Götaland
Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i
Läs merBILAGA. till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.12.2015 COM(2015) 614 final ANNEX 1 BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Läs merYTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335
Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och
Läs merPlattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson, Boverket Samordnare
Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson, Boverket Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Plattformen ska öka den tvärsektoriella samverkan för att möta städernas, tätorternas
Läs merRemiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges miljömål 2008 Nu är det bråttom!
Remiss 2008-07-23 Diarienummer 013-2008-2666 Ert Diarienummer M2008/1443/Mk Miljödepartementet 103 33 Stockholm registrator@environment.ministry.se Remiss Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av Sveriges
Läs merMiljöprogram för Malmö stad 2009 2020
Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.
Läs mer1 2011-10-02. MM = steg 1 i Fyrstegsprincipen
1 2011-10-02 MM = steg 1 i Fyrstegsprincipen Steg 1- åtgärder som påverkar transportbehovet och val av färdsätt Minska transportefterfrågan eller föra över till andra transportsätt. Transportbehov Samhällsplanering
Läs merPROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER
SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs
Läs merRiktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27
Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för regionalpolitik, transport och turism
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2001/0053(COD) 20 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regionalpolitik, transport och turism
Läs merPå hållbar väg i Norrköpings kommun
2011-09-23 På hållbar väg i Norrköpings kommun Vad är Hållbart Resande? Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar om att påverka människors attityder och beteenden och påverka resandet innan
Läs merSvenskt agerande i EU inom ITSområdet. ITS Rådet Christer Karlsson, ITS Sweden Alf Peterson, ITS Sekretariatet
Svenskt agerande i EU inom ITSområdet ITS Rådet 2011-02-16 Christer Karlsson, ITS Sweden Alf Peterson, ITS Sekretariatet Svenskt agerande i EU inom ITS-området Syfte med positionspapper Att driva vissa
Läs merYTTRANDE. Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016
1 (5) YTTRANDE Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2016 Region Skåne är regional kollektivtrafikmyndighet i Skåne med politiskt och ekonomiskt ansvar för den samhällsfinansierade kollektivtrafiken i länet.
Läs merNaturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).
Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för
Läs merKlimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet
s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas
Läs merDeklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland
Läs merKommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1
Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och
Läs merPolicy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt
Läs merScenarioanalyser för att finansiera kollektivtrafikens framtida underskott
1 (7) Tjänsteutlåtande Datum 2015-03-10 Västra Götalandsregionen Kollektivtrafiksekretariatet Handläggare: Jan Efraimsson Telefon: 0703 63 92 89 E-post: jan.efraimsson@vgregion.se Till kollektivtrafiknämnden
Läs merGod och nära vård - En gemensam färdplan och målbild - SOU 2017:53
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-10-13 Sektionen för hälso- och sjukvård Harald Grönqvist Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM God och nära vård - En gemensam färdplan och målbild - SOU 2017:53 Regeringen har
Läs merBarnens Rättigheter Manifest
Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,
Läs merRegionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020
Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??
Läs merStadsutveckling Den goda staden projektet
2008-10-17 Vägverket 1 Stadsutveckling Den goda staden projektet NVF 8 oktober 2008 Torbjörn Suneson I veckan blev Louise Eriksson doktor i psykologi Vardagsrutinen styr bilisters beteende Attityder och
Läs merLotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba
Läs mer