Utbildning för myndigheter statliga betalningar och lån. Tisdagen den 29 september 2009 Olympia i Salénhuset

Transkript

1 Utbildning för myndigheter statliga betalningar och lån Tisdagen den 29 september 2009 Olympia i Salénhuset

2 Riksgälden Riksgälden (Riksgäldskontoret) (Swedish National Debt Office, SNDO) Bildades 1789 Myndighet under Finansdepartementet Ca 160 medarbetare Ca 70 procent har akademisk examen, de flesta i nationalekonomi eller finansiell ekonomi 54 procent kvinnor, 46 procent män

3 Riksgälden ansvarar för statens finansförvaltning Statens internbank: Cash Management Sköter statens betalningssystem, statens centralkonto (SCR), ansvarar för in- och utlåning till myndigheter m.fl., utbetalar anslagsmedel, säkrar myndigheternas valutaflöden Mål: effektiv likviditetsstyrning i staten Statsskuldsförvaltning: Debt Management Finansierar och förvaltar statsskulden genom att ge ut statspapper Mål: så låg kostnad som möjligt med beaktande av risk Garantier och krediter: Utfärdar statliga garantier och lån Mål: avgifterna ska på sikt motsvara kostnaderna Bankstöd: Ger lånegarantier, kapitaltillskott till solventa banker och stöd till banker i kris via stabilitetsfonden Mål: lindra effekterna av finanskrisen för svenska hushåll och företag

4 Betalningsmodellen Anita Nyqvist

5 Den statliga betalningsmodellen Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver låna 100 kr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet tar emot en insättning på 400 kr En myndighet bemyndigar en betalning på 500 kr

6 Den statliga betalningsmodellen vad är det i ord? Riksgälden lånar den likviditet som behövs (statsskulden) Likviditeten hanteras över statens centralkonto i Riksbanken (SCR) Likviditetsanvändningen budgeteras i statsbudgeten som Beräknat lånebehov Centralkontot förs i SEK, betalningar i valuta måste växlas Riksgälden upphandlar betalningstjänster via ramavtalsbank Myndigheten kan förvalta likviditet (i SEK eller valuta) utanför centralkontot enligt regeringsbeslut Myndigheten disponerar pengar enligt villkoren i regleringsbrev Myndigheten ansvarar för sina bankkonton och betalningar

7 Varför ett centralkonto med betalningar hos myndigheten? Central pooling av likviditet är mycket kostnadseffektivt det minimerar det dagliga behovet av likviditet Minimeringen ger lägre räntekostnader, lägre risk Förvaltningen av de samlade likvidflödena kräver finansiell kompetens, ger djupare kunskap och högre kvalitet Användningen av kommersiella banktjänster minskar dyra statliga särlösningar, ändring och utveckling av gemensamma tjänster underlättas Myndigheten har incitamentet att använda effektiva banktjänster kan använda pengarna till annat

8 Statsbudgetens indelning Utgiftsområde (anslag) Minskning av anslagsbehållningar Summa utgifter Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto Kassamässig korrigering Summa Inkomsttyp (inkomsttitlar) Summa inkomster Beräknat lånebehov Summa Enligt budgetpropositionen 2009, Prop. 2008/09:1, volym 1

9 Den statliga betalningsmodellen Betalningar Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver låna 100 kr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet tar emot en insättning på 400 kr En myndighet bemyndigar en betalning på 500 kr

10 Betalningar Samhällsbetalningar, transfereringar och bidrag såsom: - inbetalningar av skatter, tull, och avgifter - utbetalningar av pensioner, barnbidrag, stöd och andra förmåner Ca 90 % av alla betalningar Typiska kännetecken: små belopp, regelbundet återkommande, grundade på lagregler och myndighetsbeslut Finansiella betalningar - överföringar mellan konton, amorteringar, räntor Fakturabetalningar - köp av varor och tjänster Ca 8 % av alla betalningar

11 Betalningar ett led i genomförandet av politiska beslut Betalningarna och hur de utförs är viktigt för att säkert, effektivt och utan fördröjningar kunna genomföra politiska beslut om samhällsutveckling och välfärd Skatter Socialförsäkringar, Bidrag, Social service, Sjukvård Utbildning Driften av myndigheter etc.

12 Den statliga betalningsverksamheten sköts av myndigheterna Statsbudgetens utgifter 2008, miljoner SEK Statsbudgetens inkomster 2008, miljoner SEK Utestående lån 2008 till myndigheter, statliga bolag m.fl. (netto) miljoner SEK 240 myndigheter innehar bankkonton Staten använder tre ramavtalsbanker: Statens betalningar under 2008, miljoner SEK (1½ gånger BNP) Statens lånebehov 2008, miljoner SEK

13 De största betalningsmyndigheterna under 2008 Antal, milj In, mrdr kr Ut Motsvarar 81 % respektive 75 % av alla statliga betalningar

14 Statliga betalningsflöden per dag Miljarder kronor In- och utbetalningar per dag, Jan Febr Mar Apri Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Inbetalningar Utbetalningar

15 Statliga betalningsflöden, in- och utbetalningar oktober 2008 M iljard SEK Moms Överföring från AP-fonder Bolagsskatt Prel.skatt Överföring till AP-fonder IN P ension Barnbidrag UT Skatt till kommuner/landsting, Löner

16 Den statliga betalningsmodellen Statens centralkonto och SCR-flödena Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver låna 100 kr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet tar emot en insättning på 400 kr En myndighet bemyndigar en betalning på 500 kr

17 Central likviditetshantering vad menar vi? Statens centralkonto ( koncernkonto /Cash pool/treasury Single Account (TSA)) Statens centralkonto (SCR) finns i Riksbanken och innehas av Riksgälden Internbanken utvecklar, upphandlar och förser myndigheterna med betalningssystem (infrastruktur) och betalningstjänster för effektiva och säkra betalningar i affärsbankerna (ramavtalsbankerna) Vi hämtar in och lämnar ut likviditet från SCR för att tömma eller täcka myndigheternas betalningar i ramavtalsbankerna Vi lånar (tar emot placeringar) till myndigheter, affärsverk och statliga bolag

18 Treasury Single Account modell Toppkonton (Riksgälden) T T TT T TTTT TTTTT TTTTTT TTTTTTTT TTTTTTTTT SCR (Statens centralkonto i Riksbanken) Affärsbanker (ramavtalsbanker) Myndigheterna lämnar betalningsuppdrag Riksgälden Penning- och obligationsmarknaden IN UT

19 Krav på betalningssystemet Systemet består av en kombination av regler, tekniska system och avtal med banker Regler, tekniska system och stora delar av avtalen med bankerna bildar tillsammans den infrastruktur som möjliggör betalningar till och från staten OBS! Det statliga betalningssystemet är alltså inte bara ett datasystem. Det statliga betalningssystemet ska: vara kostnadseffektivt ta hänsyn till statens redovisning och ge information om betalningarna skapa valfrihet och konkurrens för långsiktig effektivitet garantera hög säkerhet vid betalningar (Statens grundsyn enligt prop. 1992/93:100, bilaga 1, sid 132)

20 Det statliga betalningssystemet vilka aktörer deltar? hur ser infrastrukturen ut? Riksbanken med RIX-systemet Det kommersiella banksystemet Nordea SEB Swedbank Riksgälden Plusgiro BGC med bankgiro Betalare och mottagare Privatpersoner, företag m.fl. Myndigheter

21 SCR betalningar hur ser kontostrukturen ut? Avveckling tre ggr/dag Statens centralkonto i Riksbanken (SCR) Toppkonton i respektive ramavtalsbank Myndigheternas bankkonton i ramavtalsbankerna (2 600 bankkonton, varav 12 % är nettokonton) IN UT IN UT IN UT IN UT IN UT IN UT IN UT IN UT IN UT Skatter, uppbörd och transfereringar, betalningar för förvaltning (löner, hyror m.m.) Bank 1 Bank 2 Bank 3

22 Central likviditetsförvaltning hur går det till? Riksgälden följer dagligen myndigheternas in- och utbetalningar och ser till att inga över- eller underskott finns på konton i bankerna från en dag till nästa dag Myndigheternas samlade inbetalningar ska i första hand används för finansiering av utbetalningar samma dag Är inbetalningarna större än utbetalningarna placerar Riksgälden överskottet på kapitalmarknaden Är inbetalningarna mindre än utbetalningarna lånar Riksgälden på kapitalmarknaden för att eliminera underskottet

23 Daglig likviditetsförvaltning och en långsiktig skuldförvaltning Skuld Statsskuld utan direkt koppling i tid till faktiska betalningar. Tidigare ackumulerade underskott i betalningarna. Tid

24 Prognos och uppföljning Riksgälden har en databas med daglig betalningsinformation. Databasen används för: Underlag för prognoser av framtida likviditetsbehov baserat på dagligt utfall för förra året kompletterat med särskilda prognoser från ett 50-tal större myndigheter Genomförda betalningar ställt mot prognoserna Uppföljning av myndigheternas användning av banktjänster och kostnader

25 Ramavtalen som Riksgälden ansvarar för Björn Wallgren

26 Den statliga betalningsmodellen Ramavtal Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver låna 100 kr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet tar emot en insättning på 400 kr En myndighet bemyndigar en betalning på 500 kr

27 Bakgrund till upphandling av ramavtal Riksgälden har regeringens uppdrag att ansvara för och vidareutveckla statens betalningsmodell: Upphandla och teckna ramavtal för betalningstjänster Kostnadseffektivitet Säkerhet Informationsbehov Valfrihet Konkurrensneutral Riksgälden upphandlar ramavtal för statens in- och utbetalningar åt ca 240 myndigheter.

28 Ramavtalen Riksgälden ansvarar för två ramavtal Betalkort-, resekonto- och inköpstjänster Avtalsperiod: 1 januari 2009 till 31 december år Betalningstjänster m.m. Avtalsperiod: 1 april 2007 till 31 mars Riksgälden håller på att upphandla ytterligare ett ramavtal En kortlösning kallad kontantkort (eng. Prepaid Card)

29 Ramavtalen, forts. Alla statliga myndigheter som ingår i den statliga redovisningen omfattas Det är obligatorisk för myndigheterna att använda Riksgäldens ramavtal. Affärsverken har möjlighet att avropa

30 Ramavtalen, forts. Myndigheterna köper betalningstjänster från bankerna och betalar med anslagsmedel Fördelar för myndigheten att avropa ramavtalen Myndigheten behöver inte lägga ner tid på att upphandla tjänsterna själva bara göra en utvärdering och avropa. Statens kostnader = ca kr per avropande myndighet. Konkurrens mellan bankerna leder till bättre service och lägre priser Utvecklingskostnaderna delas av flera parter Enhetliga och dokumenterade krav i ramavtalen.

31 Ramavtalen, forts. Statens totala kostnaden för banktjänsterna Statliga betalningar och kostnader Miljoner kr onor Antal K a l ky l Kostnader Antal betalningar År Totalt antal betalningar i miljoner Total kostnad i miljoner kronor Snittkostnad per betalning, i kronor 2,08 1,47 1,28 1,23 0,95 0,86

32 Ramavtal avseende betalningstjänster m.m. för statliga myndigheter

33 Betalningstjänster m.m. Lag (2007:1091) om offentlig upphandling innebär: Att avrop ska ske enligt rangordning eller förnyad konkurrensutsättning Vi har valt att kombinera kraven för att uppnå bästa pris för stort antal betalningar Rangordning av tjänsterna (ca 31 st) över 1 miljon transaktioner per år i en tjänst = förnyad konkurrensutsättning

34 Betalningstjänster m.m, fort. Betalningstjänster Infrastrukturtjänster Bankkonton Kundstöd, support och tillgänglighet Teknik och säkerhet Likviditetshantering och avveckling Återrapportering till Riksgälden

35 Statliga bankkonton Bankkonton

36 Valutakonto Skriftlig ansökan om valutakonto skickas till Riksgälden Myndigheten ska beskriva behovet av valutakonto och ange volymer Ränteberäkning sker. Ränta utbetalas till myndigheten kvartalsvis. Total i staten finns det ca 220 valuta konton (ca 170 EUR-konton) Myndigheten kan terminsäkra sin betalning via Riksgälden

37 Inbetalningstjänster Autogiro OCR-inbetalningar via Plusgirot eller Bankgirot Inbetalningar som inte är OCR (Manuella gireringar) Bankgiro inbetalningar och Total In Kortinlösen Dagskassor Internetbank Utlandsbetalningar

38 Internetbetalningar Följande myndigheter har en webbplats som medborgaren kan göra en inbetalning till myndigheten: Transportstyrelsen Bolagsverket Länsstyrelserna VHS CSN (ny från 2009) De använder antingen Direktbetalning och/eller Kortinlösen som betalningsalternativ.

39 Hur e-betalning via myndighetens webbplats fungerar Medborgare Myndighets webbshop Betalväxel Ramavtal Infratjänst 2003 Kammarkollegiet Dibs PayEx Betalningtjänst Ramavtal Betalningstjänster Riksgälden Swedbank Nordea SEB Kort (-inlösen) Direktbetalning Avstämning Backoffice Support

40 Utbetalningstjänster Leverantörsbetalningar via Plusgirot eller Bankgirot Utbetalningskort Löner och andra ersättningar Samhällsutbetalningar Internetbank Utlandsbetalningar

41 Bastjänstpaket Små och mindre myndigheter behöver endast en bank (bastjänstpaket) Syftar till att underlätta avrop för mindre myndigheter Inbetalningar Inbetalningar som inte är OCR (Manuella gireringar Utlandsbetalning Utbetalningar Leverantörsbetalningar Löner och andra ersättningar Utlandsbetalning

42 Hur en löneutbetalning fungerar inom staten Björn Wallgren

43 Utbetalning av lön Måndag Tisdag Tisdag Torsdag Fredag Fredag kväll/natt klockan 00:01 Klockan 09:00 Myndighet sammanställer och gör lönekörning Banken bokför beloppet på mottagarens konto med fredag som utbetalningsdag Utbetalningsfil skickas till bank Myndighet stämmer av och ger betalningsbem yndigande Mottagaren kan disponera pengarna Banken får likvid från Riksgälden Lägg särskilt märke till tidpunkterna 00:01 och 09:00 på fredag. Banken ligger ute med pengarna i 9 timmar eller längre om den anställda har sitt lönekonto hos en annan bank än banken som har utbetalningsuppdraget, skickar banken likviden till den andra banken på torsdagen. Dvs. banken ligger ute med pengarna en dag innan banken får likvid från Riksgälden.

44 Risk och sårbarhet Anita Nyqvist

45 Den statliga betalningsmodellen Risk och sårbarhet Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver låna 100 kr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet tar emot en insättning på 400 kr En myndighet bemyndigar en betalning på 500 kr

46 Risk och sårbarhet vilka risker har vi uppmärksammat? Regeringsrapport 28 maj 2008 (finns på Identifierat fyra riskområden Staten är en stor kund i bankerna Statens betalningsmodell är komplex Viktigt med god intern styrning och kontroll Finansiella risker Vilka risker prioriterar vi just nu? Fullmakter Reservrutiner Komplexiteten i modellen, vi ska beskriva modellen och flödena, utbilda och identifiera möjligheterna att minska komplexiteten

47 Statistik Januari till december 2008

48 Betalningstjänster m.m. Stora betalningsvolymer: Det statliga betalningssystemet omslöt 2008: miljarder kronor 132 miljoner betalningar Kan jämföras med BNP: ca miljarder kronor Statsbudgeten: ca 780 miljarder kronor Statens skatteintäkter: ca 810 miljarder kronor

49 Betalningstjänster m.m, fort. Fördelningen i det statliga betalningssystemet, 2008: Inrikes Inbetalningar miljarder kronor 45 miljoner betalningar Utbetalningar miljarder kronor 86 miljoner betalningar Utrikes Inbetalningar 60 miljarder kronor 0,2 miljoner betalningar Utbetalningar 40 miljarder kronor 1,3 miljoner betalningar

50 Betalningstjänster m.m, fort. Ca 128 miljoner (97%) elektroniska betalningar Ca 10 miljoner (7,5%) autogiro Ca 21 miljoner (16%) OCR-inbetalningar Ca 7 miljoner (5%) leverantörsbetalningar Ca 3 miljoner (2,3%) manuella betalningar Ca 2 miljoner (1,5%) utbetalningskort Ca 0,7 miljoner (0,5%) manuella utbetalningar Ca 0,3 miljoner (0,3%) manuella inbetalningar Ca 0,8 miljoner (0,6%) kortinlösen transaktioner

51 Topp 15 i antal betalningar inrikes 2008 Myndighet Typ Antal Volym Försäkringskassan Avgående Vägverket Ankommande Skatteverket Ankommande Centrala studiestödsnämnden Ankommande Centrala studiestödsnämnden Avgående Skatteverket Avgående Statens pensionsverk Avgående Kronofogden Avgående Vägverket Avgående Försvarsmakten Avgående Försäkringskassan Ankommande Polisväsendet Avgående Polisväsendet Ankommande Kronofogden Ankommande Arbetsförmedlingen Avgående

52 Topp 15 i volym utrikes 2008 Myndighet Typ Antal Volym Kärnavfallsfonden Ankommande Premiepensionsmyndigheten Ankommande Skatteverket Ankommande Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Avgående Utrikesdepartementet Avgående Försäkringskassan Avgående Försvarets materielverk Avgående Skatteverket Avgående Banverket Avgående Tullverket Ankommande Riksgälden Ankommande Försvarets materielverk Ankommande Försvarsmakten Avgående Premiepensionsmyndigheten Avgående Luftfartsverket, affärsverk Ankommande

53 Statliga betalningars fördelning mellan banker, betalningsvolym Miljarder kronor Nordea Swedbank SEB Riksgälden

54 Statliga betalningars fördelning mellan banker, antal betalning Tusental Nordea SEB Swedbank

55 Risk och sårbarhet Fördjupande information

56 Staten är en stor kund i bankerna 240 myndigheter, bankkonton, 127 miljoner betalningar, miljarder Flera banker, sprida risker, exponering mot en enskild bank minskar Krav på rating, uppsägning i avtalet Krav på infrastruktur och betalningstjänster, men också på tillgänglighet, redundans i kommunikation och drift, information vid avbrott, övervakning och krishantering Det förekommer förseningar och avbrott i bankernas betalningsverksamhet, i myndigheternas system Åtgärder Identifiera, avropa och dokumentera reservrutiner för system, kommunikation och använda tjänster Använda standardtjänster, utreda vilka specialtjänster som fortfarande används och hur vi ska agera för att minska beroendet

57 Statens betalningsmodell är komplex Staten har en egen betalningsmodell (myndigheterna har en obegränsad dragningsrätt på SCR, koncernkontostruktur med nollsaldon) Modellen tillgodoser många krav och är svår att samordna (central likviditet, effektiva betalningar, information om betalningar, räntekontomodellen, uppdelning av betalningsflöden (ränteb/ej ränteb/övrigt), intern omföring i Riksgälden, verksamhetsindelning, bokföring under Avräkning med statsverket m.m.) Åtgärder Tydligare gränsdragning mellan Riksgälden och ESV Utreda hur kontostrukturen kan moderniseras (hur göra med den obegränsade dragningsrätten?) Utreda hur likviditetsstyrningen kan effektiviseras

58 Viktigt med god intern styrning och kontroll Korrekta betalningsuppdrag rätt tid, rätt belopp, rätt mottagare, bekräfta betalningsorder med bemyndigande, stämma av Behörig användning medarbetare med obegränsad dragningsrätt, avsevärt fler som skapar eller hanterar betalningsuppdragen Åtgärder Information och utbildning om de statliga regler som gäller vid utbetalning, vikten av rätt krav på och säkra system för betalningsuppdrag (särskilt vid ändringar i system) Utbildning om hur betalningssystemet fungerar och hur betalningar hanteras Införa regler för myndighetsledningens centrala ansvar att utse behöriga personer att företräda myndigheten utåt vid betalningar, särskilt viktigt vid betalningar över bankkonton anslutna till SCR Föreskrifter och allmänna råd om fullmakt vid betalningar tas in i Betalningsförordningen, utreda om fullmakten ska dokumenteras i ett registreringsbevis som en firmateckning, informera återkommande om behovet av god kontroll mot fullmakter Ersätta kvarvarande manuella betalningsuppdrag med elektroniska Kvalitetssäkra bankernas rutiner vid tilldelning, ändring av bankgironummer med flera åtgärder.

59 Finansiella risker Kontobehållning på Riksgäldens toppkonton, ca 1-2 miljarder kr Kontobehållning på myndigheternas bankkonton utanför den centrala likviditetshanteringen, ca 1,2 miljarder kr Kontobehållning på myndigheternas valutakonton, motsvarar ca 325 miljoner kr Kursrisker vid växling, ca 22 miljarder kr växlas per år till avistakurs (mest EUR, USD, JPY) Valutaterminer, ca 5 miljarder kr utestående Omsättningen på valutakontona, motsvarar ca 9 miljarder kr per år (mest EUR) Åtgärder Redovisa Riksgäldens kontobehållningar på toppkonton i balansräkningen Utreda behoven och möjligheterna att ha ett valutakoncernkonto i staten

60 Lånehanteringen m.m. Tommy Widell

61 Budgetlagen 20 Inom låneramar som riksdagen årligen fastställer får regeringen besluta att anläggningstillgångar ska finansieras med lån i Riksgälden 21 Inom en kreditram som riksdagen årligen fastställer får regeringen besluta att rörelsekapital ska finansieras med krediter i Riksgälden 23 För en viss myndighet eller för viss anskaffning kan riksdagen besluta kan riksdagen besluta att finansiering ska ske på annat sätt

62 INSTRUKTION FÖR RGK Utlåning och inlåning på konto MÅL: Att ge i första hand andra statliga myndigheter lån och placeringsmöjligheter - Så goda villkor som möjligt - Verksamhet får ej subventioneras

63 Likviditetsstyrning Utbetalning av anslagsmedel Administration av myndigheternas räntekonton Utlåning och inlåning till myndigheter, affärsverk och bolag Kvalificerad rådgivning till våra kunder Övergripande ansvar för kassahållningsfrågor Ansvar för statens betalningssystem Valutaterminer

64 Regelverk och styrning Regleringsbrev och andra regeringsbeslut Kapitalförsörjningsförordningen Anslagsförordningen Relationer till typisk myndighet Räntekonto med kredit (kreditram) Lån till anläggningstillgångar (låneram) Räntebelagda anslag

65 Regleringsbrevet utbetalningsplan 5.2 Utbetalningsplan Till Riksgäldskontorets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell: Utbetalningsdatum Belopp Summa Belopp angivna i tkr Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Riksgäldskontorets disposition enligt detta regleringsbrev är: 1:12 ap.1 Förvaltningskostnader

66 Anslagsutbetalning Filer från Hermes läses in i SIBSYS Cirka 150 miljarder per år Tillförs räntekontona genom utbetalning/autogiro

67 Regleringsbrevet låne- och kreditramar 5 Övriga villkor 5.1 Låneram och krediter Låneram (enl 20 budgetlagen) Räntekontokredit (enl 21 budgetlagen) Övriga kreditramar (enl 23 budgetlagen) Belopp angivna i tkr

68 In- och utlåning Lån/placering inte matchad på marknaden Normalt tecknas inga avtal Räntan speglar Riksgäldens upplåningskostnad I vissa fall tas avgifter ut Marknadsvärdering vid förtidsinlösen

69 Låne/Placeringsformer Typ Avista Kort dgr Lång 1-30 (40) år FR/RR Räntebas reporänta statsskuldväxlar statsobl/ssvx

70 INLÅNING (mdr) Myndigheter 120,2 Räntekonton 37,0 Premiereservsystemet 35,6 Stabilitetsfonden och Garantireserver (EKN,RGK,BKN) 29,0 Kärnavfallsfonden 12,7 Statliga bolag 1,8 Affärsverk 0,6 Totalt 122,6

71 UTLÅNING (mdr) Myndigheter 211,6 CSN 156,5 Infrastruktur m.m. 23,9 Lån anl.tillg. 21,6 Räntekonton 2,4 Affärsverk 8,1 Statliga bolag 21,4 Utlåning i valuta 66,2 Totalt 307,2 mdr

72 Den statliga betalningsmodellen Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver inte låna 1 mkr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet amorterar 1 mkr En myndighet lånar 2 mkr

73 Den statliga betalningsmodellen Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver låna 2 mkr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet amorterar 1 mkr Ett affärsverk lånar 2 mkr

74 Myndighetens räntekonto hos Riksgälden När myndigheten använder medel för betalningar i det räntebärande flödet påverkas saldot på räntekontot Information om myndighetens räntebärande flöde överförs till ett räntekonto hos Riksgälden för beräkning av ränta Myndigheten har en kreditram för räntekontot Konto Räntebärande flöde Räntekonto hos Riksgälden

75 Räntekurva Nollkupongränta Obl 2 Obl 1 Obl 3 Nominell (effektiv 30E/360) Jul-2009 Apr-2012 Dec-2014 Sep-2017 Jun-2020 Mar-2023 Dec-2025 Sep-2028 Jun-2031

76 Räntor 22 september 2009 Placeringar Lån 2 år 1,285 1,325 3 år 2,110 2,150 4 år 2,536 2,576 5 år 2,863 2,903 6 år 3,067 3,107 7 år 3,217 3,257 8 år 3,332 3,372 9 år 3,421 3, år 3,504 3,544

77 Bakgrund Vissa myndigheter har ett stort valutaberoende och har behov av att få tillgång till valutasäkring Små möjligheter och begränsad kompetens att hantera valutaflöden och valutarisker Problem att prognostisera budget och anslagsförbrukningen

78 Vad är en valutatermin? En valutatermin är en rättighet och skyldighet att köpa eller sälja valuta mot en annan: Till en förutbestämd kurs På en förutbestämd dag

79 Modell för terminssäkring 2. Terminsaffär RGK 3. Vid terminens förfall Likvid sätts in på myndighetens valutakonto Myndighet Bank 1. Avtal 4. Betalning Leverantör

80 Valutasäkring Terminskontrakt erbjuds i första hand i de valutor som ingår i riktmärkesportföljen dvs EUR, USD, CHF, GBP och JPY Initialt inga begränsningar vad gäller löptider eller belopp Ansökan om att få teckna valutaterminer görs hos Riksgälden Myndigheterna måste teckna avtal med Riksgäldskontoret Myndigheterna behöver ha tillgång till valutakonton

81 Fördelar Ökad planeringssäkerhet Samlad riskhantering inom staten LÅG RISK Effektivare valutahantering inom staten

82 Skuldförvaltning Statsskuld och lånebehov September 2009 Lisa Dohlvik

83 Statsskuld och lånebehov Man skulle önska. men så är inte fallet!

84 Mål för statsskuldsförvaltningen Målet är fastlagt i 5 lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning: Statens skuld ( ) skall förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen skall ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer. Tre aspekter (argument som inte kan kopplas till dessa är i princip ogiltiga i beslut om statsskuldspolitiken): Kostnad Risk Penningpolitikens krav

85 Statsskuldens utveckling

86 Statsskuldens andel av BNP % EMU-området Sverige

87 Belgien Frankrike Tyskland Portugal Statsskulden, % av BNP Snitt för eurozonen: 79.2 % Källa: OECD Danmark Finland Sverige Spanien Nederländerna Österrike England

88 Statsskuldens uppdelning Realskuld Skuld i utländsk valuta Nominell kronskuld 25,0% 60,0% 15,0%

89 Våra instrument Nominella statsobligationer Reala statsobligationer Statsskuldväxlar Obligationer i utländsk valuta Likviditetshantering

90 Hur vi lånar Återförsäljare Auktioner innebär att vi bestämmer instrument och löptid beroende på vårt finansieringsbehov och policy innebär att marknaden bestämmer räntan är en effektiv (resurssnål) försäljningsform som lämpar sig väl för hög grad av automatisering är en väl inarbetad och välkänd försäljningsform för svenska statspapper Syndikering

91 Likviditetsförvaltningen förändringar under en månad Mdkr On tap-försäljning av statsskuldväxlar Likviditetsväxlar Deposits Återköp av statsskuldväxlar Repor

92 SITS Samordnat IT-stöd för statliga betalningar Tisdagen den 29 september 2009 Olympia i Salénhuset

93 Innehåll SITS Vad är? Din nytta av Så här använder du Saknar du några funktioner?

94 Vad är SITS? Samordnat IT-stöd för statliga betalningar SITS är ett affärssystem för uppföljning av statliga betalningar SITS utgör en viktig del i vår likviditetshantering och används för avveckling med bankerna Informationen i SITS ger oss ett betydelsefullt underlag som vi använder när vi gör ramavtalsavstämningar eller upphandlar nya ramavtal

95 Vad är SITS? forts. I SITS samlar vi information om alla myndigheters: Bankkonton In- och utbetalningar per dag Produktstatistik om vilka banktjänster myndigheten använder och kostnaderna för dessa Dessutom används SITS för att: Utföra stora internstatliga betalningar Stödja Riksgäldens prognosverksamhet Ni kan enbart ta av de uppgifter som rör er myndighet

96 Skillnad mellan SITS och SIBWebb SITS är ett statistik- och analysverktyg för dig som arbetar med Cash management och betalningar på en statlig myndighet SIBWebb fungerar som en internetbank och ni använder systemet för att hantera era anslag, lån och placeringar

97 Din nytta av SITS Du kan med hjälp av SITS på ett enkelt sätt hålla koll på din myndighets dagliga betalningar på era bankkonton. Du har tillgång till information om: Antal betalningar Betalningarnas volym Kostnaderna för betalningarna och de banktjänster som din myndighet använder Du kan dessutom hålla reda på din myndighets betalningsflöden i olika valutor, om det är aktuellt för din myndighet