Utbildning för myndigheter statliga betalningar och lån. Tisdagen den 29 september 2009 Olympia i Salénhuset

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildning för myndigheter statliga betalningar och lån. Tisdagen den 29 september 2009 Olympia i Salénhuset"

Transkript

1 Utbildning för myndigheter statliga betalningar och lån Tisdagen den 29 september 2009 Olympia i Salénhuset

2 Riksgälden Riksgälden (Riksgäldskontoret) (Swedish National Debt Office, SNDO) Bildades 1789 Myndighet under Finansdepartementet Ca 160 medarbetare Ca 70 procent har akademisk examen, de flesta i nationalekonomi eller finansiell ekonomi 54 procent kvinnor, 46 procent män

3 Riksgälden ansvarar för statens finansförvaltning Statens internbank: Cash Management Sköter statens betalningssystem, statens centralkonto (SCR), ansvarar för in- och utlåning till myndigheter m.fl., utbetalar anslagsmedel, säkrar myndigheternas valutaflöden Mål: effektiv likviditetsstyrning i staten Statsskuldsförvaltning: Debt Management Finansierar och förvaltar statsskulden genom att ge ut statspapper Mål: så låg kostnad som möjligt med beaktande av risk Garantier och krediter: Utfärdar statliga garantier och lån Mål: avgifterna ska på sikt motsvara kostnaderna Bankstöd: Ger lånegarantier, kapitaltillskott till solventa banker och stöd till banker i kris via stabilitetsfonden Mål: lindra effekterna av finanskrisen för svenska hushåll och företag

4 Betalningsmodellen Anita Nyqvist

5 Den statliga betalningsmodellen Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver låna 100 kr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet tar emot en insättning på 400 kr En myndighet bemyndigar en betalning på 500 kr

6 Den statliga betalningsmodellen vad är det i ord? Riksgälden lånar den likviditet som behövs (statsskulden) Likviditeten hanteras över statens centralkonto i Riksbanken (SCR) Likviditetsanvändningen budgeteras i statsbudgeten som Beräknat lånebehov Centralkontot förs i SEK, betalningar i valuta måste växlas Riksgälden upphandlar betalningstjänster via ramavtalsbank Myndigheten kan förvalta likviditet (i SEK eller valuta) utanför centralkontot enligt regeringsbeslut Myndigheten disponerar pengar enligt villkoren i regleringsbrev Myndigheten ansvarar för sina bankkonton och betalningar

7 Varför ett centralkonto med betalningar hos myndigheten? Central pooling av likviditet är mycket kostnadseffektivt det minimerar det dagliga behovet av likviditet Minimeringen ger lägre räntekostnader, lägre risk Förvaltningen av de samlade likvidflödena kräver finansiell kompetens, ger djupare kunskap och högre kvalitet Användningen av kommersiella banktjänster minskar dyra statliga särlösningar, ändring och utveckling av gemensamma tjänster underlättas Myndigheten har incitamentet att använda effektiva banktjänster kan använda pengarna till annat

8 Statsbudgetens indelning Utgiftsområde (anslag) Minskning av anslagsbehållningar Summa utgifter Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto Kassamässig korrigering Summa Inkomsttyp (inkomsttitlar) Summa inkomster Beräknat lånebehov Summa Enligt budgetpropositionen 2009, Prop. 2008/09:1, volym 1

9 Den statliga betalningsmodellen Betalningar Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver låna 100 kr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet tar emot en insättning på 400 kr En myndighet bemyndigar en betalning på 500 kr

10 Betalningar Samhällsbetalningar, transfereringar och bidrag såsom: - inbetalningar av skatter, tull, och avgifter - utbetalningar av pensioner, barnbidrag, stöd och andra förmåner Ca 90 % av alla betalningar Typiska kännetecken: små belopp, regelbundet återkommande, grundade på lagregler och myndighetsbeslut Finansiella betalningar - överföringar mellan konton, amorteringar, räntor Fakturabetalningar - köp av varor och tjänster Ca 8 % av alla betalningar

11 Betalningar ett led i genomförandet av politiska beslut Betalningarna och hur de utförs är viktigt för att säkert, effektivt och utan fördröjningar kunna genomföra politiska beslut om samhällsutveckling och välfärd Skatter Socialförsäkringar, Bidrag, Social service, Sjukvård Utbildning Driften av myndigheter etc.

12 Den statliga betalningsverksamheten sköts av myndigheterna Statsbudgetens utgifter 2008, miljoner SEK Statsbudgetens inkomster 2008, miljoner SEK Utestående lån 2008 till myndigheter, statliga bolag m.fl. (netto) miljoner SEK 240 myndigheter innehar bankkonton Staten använder tre ramavtalsbanker: Statens betalningar under 2008, miljoner SEK (1½ gånger BNP) Statens lånebehov 2008, miljoner SEK

13 De största betalningsmyndigheterna under 2008 Antal, milj In, mrdr kr Ut Motsvarar 81 % respektive 75 % av alla statliga betalningar

14 Statliga betalningsflöden per dag Miljarder kronor In- och utbetalningar per dag, Jan Febr Mar Apri Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Inbetalningar Utbetalningar

15 Statliga betalningsflöden, in- och utbetalningar oktober 2008 M iljard SEK Moms Överföring från AP-fonder Bolagsskatt Prel.skatt Överföring till AP-fonder IN P ension Barnbidrag UT Skatt till kommuner/landsting, Löner

16 Den statliga betalningsmodellen Statens centralkonto och SCR-flödena Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver låna 100 kr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet tar emot en insättning på 400 kr En myndighet bemyndigar en betalning på 500 kr

17 Central likviditetshantering vad menar vi? Statens centralkonto ( koncernkonto /Cash pool/treasury Single Account (TSA)) Statens centralkonto (SCR) finns i Riksbanken och innehas av Riksgälden Internbanken utvecklar, upphandlar och förser myndigheterna med betalningssystem (infrastruktur) och betalningstjänster för effektiva och säkra betalningar i affärsbankerna (ramavtalsbankerna) Vi hämtar in och lämnar ut likviditet från SCR för att tömma eller täcka myndigheternas betalningar i ramavtalsbankerna Vi lånar (tar emot placeringar) till myndigheter, affärsverk och statliga bolag

18 Treasury Single Account modell Toppkonton (Riksgälden) T T TT T TTTT TTTTT TTTTTT TTTTTTTT TTTTTTTTT SCR (Statens centralkonto i Riksbanken) Affärsbanker (ramavtalsbanker) Myndigheterna lämnar betalningsuppdrag Riksgälden Penning- och obligationsmarknaden IN UT

19 Krav på betalningssystemet Systemet består av en kombination av regler, tekniska system och avtal med banker Regler, tekniska system och stora delar av avtalen med bankerna bildar tillsammans den infrastruktur som möjliggör betalningar till och från staten OBS! Det statliga betalningssystemet är alltså inte bara ett datasystem. Det statliga betalningssystemet ska: vara kostnadseffektivt ta hänsyn till statens redovisning och ge information om betalningarna skapa valfrihet och konkurrens för långsiktig effektivitet garantera hög säkerhet vid betalningar (Statens grundsyn enligt prop. 1992/93:100, bilaga 1, sid 132)

20 Det statliga betalningssystemet vilka aktörer deltar? hur ser infrastrukturen ut? Riksbanken med RIX-systemet Det kommersiella banksystemet Nordea SEB Swedbank Riksgälden Plusgiro BGC med bankgiro Betalare och mottagare Privatpersoner, företag m.fl. Myndigheter

21 SCR betalningar hur ser kontostrukturen ut? Avveckling tre ggr/dag Statens centralkonto i Riksbanken (SCR) Toppkonton i respektive ramavtalsbank Myndigheternas bankkonton i ramavtalsbankerna (2 600 bankkonton, varav 12 % är nettokonton) IN UT IN UT IN UT IN UT IN UT IN UT IN UT IN UT IN UT Skatter, uppbörd och transfereringar, betalningar för förvaltning (löner, hyror m.m.) Bank 1 Bank 2 Bank 3

22 Central likviditetsförvaltning hur går det till? Riksgälden följer dagligen myndigheternas in- och utbetalningar och ser till att inga över- eller underskott finns på konton i bankerna från en dag till nästa dag Myndigheternas samlade inbetalningar ska i första hand används för finansiering av utbetalningar samma dag Är inbetalningarna större än utbetalningarna placerar Riksgälden överskottet på kapitalmarknaden Är inbetalningarna mindre än utbetalningarna lånar Riksgälden på kapitalmarknaden för att eliminera underskottet

23 Daglig likviditetsförvaltning och en långsiktig skuldförvaltning Skuld Statsskuld utan direkt koppling i tid till faktiska betalningar. Tidigare ackumulerade underskott i betalningarna. Tid

24 Prognos och uppföljning Riksgälden har en databas med daglig betalningsinformation. Databasen används för: Underlag för prognoser av framtida likviditetsbehov baserat på dagligt utfall för förra året kompletterat med särskilda prognoser från ett 50-tal större myndigheter Genomförda betalningar ställt mot prognoserna Uppföljning av myndigheternas användning av banktjänster och kostnader

25 Ramavtalen som Riksgälden ansvarar för Björn Wallgren

26 Den statliga betalningsmodellen Ramavtal Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver låna 100 kr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet tar emot en insättning på 400 kr En myndighet bemyndigar en betalning på 500 kr

27 Bakgrund till upphandling av ramavtal Riksgälden har regeringens uppdrag att ansvara för och vidareutveckla statens betalningsmodell: Upphandla och teckna ramavtal för betalningstjänster Kostnadseffektivitet Säkerhet Informationsbehov Valfrihet Konkurrensneutral Riksgälden upphandlar ramavtal för statens in- och utbetalningar åt ca 240 myndigheter.

28 Ramavtalen Riksgälden ansvarar för två ramavtal Betalkort-, resekonto- och inköpstjänster Avtalsperiod: 1 januari 2009 till 31 december år Betalningstjänster m.m. Avtalsperiod: 1 april 2007 till 31 mars Riksgälden håller på att upphandla ytterligare ett ramavtal En kortlösning kallad kontantkort (eng. Prepaid Card)

29 Ramavtalen, forts. Alla statliga myndigheter som ingår i den statliga redovisningen omfattas Det är obligatorisk för myndigheterna att använda Riksgäldens ramavtal. Affärsverken har möjlighet att avropa

30 Ramavtalen, forts. Myndigheterna köper betalningstjänster från bankerna och betalar med anslagsmedel Fördelar för myndigheten att avropa ramavtalen Myndigheten behöver inte lägga ner tid på att upphandla tjänsterna själva bara göra en utvärdering och avropa. Statens kostnader = ca kr per avropande myndighet. Konkurrens mellan bankerna leder till bättre service och lägre priser Utvecklingskostnaderna delas av flera parter Enhetliga och dokumenterade krav i ramavtalen.

31 Ramavtalen, forts. Statens totala kostnaden för banktjänsterna Statliga betalningar och kostnader Miljoner kr onor Antal K a l ky l Kostnader Antal betalningar År Totalt antal betalningar i miljoner Total kostnad i miljoner kronor Snittkostnad per betalning, i kronor 2,08 1,47 1,28 1,23 0,95 0,86

32 Ramavtal avseende betalningstjänster m.m. för statliga myndigheter

33 Betalningstjänster m.m. Lag (2007:1091) om offentlig upphandling innebär: Att avrop ska ske enligt rangordning eller förnyad konkurrensutsättning Vi har valt att kombinera kraven för att uppnå bästa pris för stort antal betalningar Rangordning av tjänsterna (ca 31 st) över 1 miljon transaktioner per år i en tjänst = förnyad konkurrensutsättning

34 Betalningstjänster m.m, fort. Betalningstjänster Infrastrukturtjänster Bankkonton Kundstöd, support och tillgänglighet Teknik och säkerhet Likviditetshantering och avveckling Återrapportering till Riksgälden

35 Statliga bankkonton Bankkonton

36 Valutakonto Skriftlig ansökan om valutakonto skickas till Riksgälden Myndigheten ska beskriva behovet av valutakonto och ange volymer Ränteberäkning sker. Ränta utbetalas till myndigheten kvartalsvis. Total i staten finns det ca 220 valuta konton (ca 170 EUR-konton) Myndigheten kan terminsäkra sin betalning via Riksgälden

37 Inbetalningstjänster Autogiro OCR-inbetalningar via Plusgirot eller Bankgirot Inbetalningar som inte är OCR (Manuella gireringar) Bankgiro inbetalningar och Total In Kortinlösen Dagskassor Internetbank Utlandsbetalningar

38 Internetbetalningar Följande myndigheter har en webbplats som medborgaren kan göra en inbetalning till myndigheten: Transportstyrelsen Bolagsverket Länsstyrelserna VHS CSN (ny från 2009) De använder antingen Direktbetalning och/eller Kortinlösen som betalningsalternativ.

39 Hur e-betalning via myndighetens webbplats fungerar Medborgare Myndighets webbshop Betalväxel Ramavtal Infratjänst 2003 Kammarkollegiet Dibs PayEx Betalningtjänst Ramavtal Betalningstjänster Riksgälden Swedbank Nordea SEB Kort (-inlösen) Direktbetalning Avstämning Backoffice Support

40 Utbetalningstjänster Leverantörsbetalningar via Plusgirot eller Bankgirot Utbetalningskort Löner och andra ersättningar Samhällsutbetalningar Internetbank Utlandsbetalningar

41 Bastjänstpaket Små och mindre myndigheter behöver endast en bank (bastjänstpaket) Syftar till att underlätta avrop för mindre myndigheter Inbetalningar Inbetalningar som inte är OCR (Manuella gireringar Utlandsbetalning Utbetalningar Leverantörsbetalningar Löner och andra ersättningar Utlandsbetalning

42 Hur en löneutbetalning fungerar inom staten Björn Wallgren

43 Utbetalning av lön Måndag Tisdag Tisdag Torsdag Fredag Fredag kväll/natt klockan 00:01 Klockan 09:00 Myndighet sammanställer och gör lönekörning Banken bokför beloppet på mottagarens konto med fredag som utbetalningsdag Utbetalningsfil skickas till bank Myndighet stämmer av och ger betalningsbem yndigande Mottagaren kan disponera pengarna Banken får likvid från Riksgälden Lägg särskilt märke till tidpunkterna 00:01 och 09:00 på fredag. Banken ligger ute med pengarna i 9 timmar eller längre om den anställda har sitt lönekonto hos en annan bank än banken som har utbetalningsuppdraget, skickar banken likviden till den andra banken på torsdagen. Dvs. banken ligger ute med pengarna en dag innan banken får likvid från Riksgälden.

44 Risk och sårbarhet Anita Nyqvist

45 Den statliga betalningsmodellen Risk och sårbarhet Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver låna 100 kr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet tar emot en insättning på 400 kr En myndighet bemyndigar en betalning på 500 kr

46 Risk och sårbarhet vilka risker har vi uppmärksammat? Regeringsrapport 28 maj 2008 (finns på Identifierat fyra riskområden Staten är en stor kund i bankerna Statens betalningsmodell är komplex Viktigt med god intern styrning och kontroll Finansiella risker Vilka risker prioriterar vi just nu? Fullmakter Reservrutiner Komplexiteten i modellen, vi ska beskriva modellen och flödena, utbilda och identifiera möjligheterna att minska komplexiteten

47 Statistik Januari till december 2008

48 Betalningstjänster m.m. Stora betalningsvolymer: Det statliga betalningssystemet omslöt 2008: miljarder kronor 132 miljoner betalningar Kan jämföras med BNP: ca miljarder kronor Statsbudgeten: ca 780 miljarder kronor Statens skatteintäkter: ca 810 miljarder kronor

49 Betalningstjänster m.m, fort. Fördelningen i det statliga betalningssystemet, 2008: Inrikes Inbetalningar miljarder kronor 45 miljoner betalningar Utbetalningar miljarder kronor 86 miljoner betalningar Utrikes Inbetalningar 60 miljarder kronor 0,2 miljoner betalningar Utbetalningar 40 miljarder kronor 1,3 miljoner betalningar

50 Betalningstjänster m.m, fort. Ca 128 miljoner (97%) elektroniska betalningar Ca 10 miljoner (7,5%) autogiro Ca 21 miljoner (16%) OCR-inbetalningar Ca 7 miljoner (5%) leverantörsbetalningar Ca 3 miljoner (2,3%) manuella betalningar Ca 2 miljoner (1,5%) utbetalningskort Ca 0,7 miljoner (0,5%) manuella utbetalningar Ca 0,3 miljoner (0,3%) manuella inbetalningar Ca 0,8 miljoner (0,6%) kortinlösen transaktioner

51 Topp 15 i antal betalningar inrikes 2008 Myndighet Typ Antal Volym Försäkringskassan Avgående Vägverket Ankommande Skatteverket Ankommande Centrala studiestödsnämnden Ankommande Centrala studiestödsnämnden Avgående Skatteverket Avgående Statens pensionsverk Avgående Kronofogden Avgående Vägverket Avgående Försvarsmakten Avgående Försäkringskassan Ankommande Polisväsendet Avgående Polisväsendet Ankommande Kronofogden Ankommande Arbetsförmedlingen Avgående

52 Topp 15 i volym utrikes 2008 Myndighet Typ Antal Volym Kärnavfallsfonden Ankommande Premiepensionsmyndigheten Ankommande Skatteverket Ankommande Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Avgående Utrikesdepartementet Avgående Försäkringskassan Avgående Försvarets materielverk Avgående Skatteverket Avgående Banverket Avgående Tullverket Ankommande Riksgälden Ankommande Försvarets materielverk Ankommande Försvarsmakten Avgående Premiepensionsmyndigheten Avgående Luftfartsverket, affärsverk Ankommande

53 Statliga betalningars fördelning mellan banker, betalningsvolym Miljarder kronor Nordea Swedbank SEB Riksgälden

54 Statliga betalningars fördelning mellan banker, antal betalning Tusental Nordea SEB Swedbank

55 Risk och sårbarhet Fördjupande information

56 Staten är en stor kund i bankerna 240 myndigheter, bankkonton, 127 miljoner betalningar, miljarder Flera banker, sprida risker, exponering mot en enskild bank minskar Krav på rating, uppsägning i avtalet Krav på infrastruktur och betalningstjänster, men också på tillgänglighet, redundans i kommunikation och drift, information vid avbrott, övervakning och krishantering Det förekommer förseningar och avbrott i bankernas betalningsverksamhet, i myndigheternas system Åtgärder Identifiera, avropa och dokumentera reservrutiner för system, kommunikation och använda tjänster Använda standardtjänster, utreda vilka specialtjänster som fortfarande används och hur vi ska agera för att minska beroendet

57 Statens betalningsmodell är komplex Staten har en egen betalningsmodell (myndigheterna har en obegränsad dragningsrätt på SCR, koncernkontostruktur med nollsaldon) Modellen tillgodoser många krav och är svår att samordna (central likviditet, effektiva betalningar, information om betalningar, räntekontomodellen, uppdelning av betalningsflöden (ränteb/ej ränteb/övrigt), intern omföring i Riksgälden, verksamhetsindelning, bokföring under Avräkning med statsverket m.m.) Åtgärder Tydligare gränsdragning mellan Riksgälden och ESV Utreda hur kontostrukturen kan moderniseras (hur göra med den obegränsade dragningsrätten?) Utreda hur likviditetsstyrningen kan effektiviseras

58 Viktigt med god intern styrning och kontroll Korrekta betalningsuppdrag rätt tid, rätt belopp, rätt mottagare, bekräfta betalningsorder med bemyndigande, stämma av Behörig användning medarbetare med obegränsad dragningsrätt, avsevärt fler som skapar eller hanterar betalningsuppdragen Åtgärder Information och utbildning om de statliga regler som gäller vid utbetalning, vikten av rätt krav på och säkra system för betalningsuppdrag (särskilt vid ändringar i system) Utbildning om hur betalningssystemet fungerar och hur betalningar hanteras Införa regler för myndighetsledningens centrala ansvar att utse behöriga personer att företräda myndigheten utåt vid betalningar, särskilt viktigt vid betalningar över bankkonton anslutna till SCR Föreskrifter och allmänna råd om fullmakt vid betalningar tas in i Betalningsförordningen, utreda om fullmakten ska dokumenteras i ett registreringsbevis som en firmateckning, informera återkommande om behovet av god kontroll mot fullmakter Ersätta kvarvarande manuella betalningsuppdrag med elektroniska Kvalitetssäkra bankernas rutiner vid tilldelning, ändring av bankgironummer med flera åtgärder.

59 Finansiella risker Kontobehållning på Riksgäldens toppkonton, ca 1-2 miljarder kr Kontobehållning på myndigheternas bankkonton utanför den centrala likviditetshanteringen, ca 1,2 miljarder kr Kontobehållning på myndigheternas valutakonton, motsvarar ca 325 miljoner kr Kursrisker vid växling, ca 22 miljarder kr växlas per år till avistakurs (mest EUR, USD, JPY) Valutaterminer, ca 5 miljarder kr utestående Omsättningen på valutakontona, motsvarar ca 9 miljarder kr per år (mest EUR) Åtgärder Redovisa Riksgäldens kontobehållningar på toppkonton i balansräkningen Utreda behoven och möjligheterna att ha ett valutakoncernkonto i staten

60 Lånehanteringen m.m. Tommy Widell

61 Budgetlagen 20 Inom låneramar som riksdagen årligen fastställer får regeringen besluta att anläggningstillgångar ska finansieras med lån i Riksgälden 21 Inom en kreditram som riksdagen årligen fastställer får regeringen besluta att rörelsekapital ska finansieras med krediter i Riksgälden 23 För en viss myndighet eller för viss anskaffning kan riksdagen besluta kan riksdagen besluta att finansiering ska ske på annat sätt

62 INSTRUKTION FÖR RGK Utlåning och inlåning på konto MÅL: Att ge i första hand andra statliga myndigheter lån och placeringsmöjligheter - Så goda villkor som möjligt - Verksamhet får ej subventioneras

63 Likviditetsstyrning Utbetalning av anslagsmedel Administration av myndigheternas räntekonton Utlåning och inlåning till myndigheter, affärsverk och bolag Kvalificerad rådgivning till våra kunder Övergripande ansvar för kassahållningsfrågor Ansvar för statens betalningssystem Valutaterminer

64 Regelverk och styrning Regleringsbrev och andra regeringsbeslut Kapitalförsörjningsförordningen Anslagsförordningen Relationer till typisk myndighet Räntekonto med kredit (kreditram) Lån till anläggningstillgångar (låneram) Räntebelagda anslag

65 Regleringsbrevet utbetalningsplan 5.2 Utbetalningsplan Till Riksgäldskontorets räntekonto i Riksgäldskontoret överförs enligt detta regleringsbrev medel enligt följande tabell: Utbetalningsdatum Belopp Summa Belopp angivna i tkr Räntebärande anslag/anslagsposter som står till Riksgäldskontorets disposition enligt detta regleringsbrev är: 1:12 ap.1 Förvaltningskostnader

66 Anslagsutbetalning Filer från Hermes läses in i SIBSYS Cirka 150 miljarder per år Tillförs räntekontona genom utbetalning/autogiro

67 Regleringsbrevet låne- och kreditramar 5 Övriga villkor 5.1 Låneram och krediter Låneram (enl 20 budgetlagen) Räntekontokredit (enl 21 budgetlagen) Övriga kreditramar (enl 23 budgetlagen) Belopp angivna i tkr

68 In- och utlåning Lån/placering inte matchad på marknaden Normalt tecknas inga avtal Räntan speglar Riksgäldens upplåningskostnad I vissa fall tas avgifter ut Marknadsvärdering vid förtidsinlösen

69 Låne/Placeringsformer Typ Avista Kort dgr Lång 1-30 (40) år FR/RR Räntebas reporänta statsskuldväxlar statsobl/ssvx

70 INLÅNING (mdr) Myndigheter 120,2 Räntekonton 37,0 Premiereservsystemet 35,6 Stabilitetsfonden och Garantireserver (EKN,RGK,BKN) 29,0 Kärnavfallsfonden 12,7 Statliga bolag 1,8 Affärsverk 0,6 Totalt 122,6

71 UTLÅNING (mdr) Myndigheter 211,6 CSN 156,5 Infrastruktur m.m. 23,9 Lån anl.tillg. 21,6 Räntekonton 2,4 Affärsverk 8,1 Statliga bolag 21,4 Utlåning i valuta 66,2 Totalt 307,2 mdr

72 Den statliga betalningsmodellen Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver inte låna 1 mkr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet amorterar 1 mkr En myndighet lånar 2 mkr

73 Den statliga betalningsmodellen Statsskuldsförvaltning Hög automatiseringsgrad i betalningssystemet Bankkonton med saldo, t.ex. valutakonton Riksgälden behöver låna 2 mkr SCR centralkonto i Riksbanken Ramavtal Bankkonton anslutna till SCR (SCR-flöde och räntebärande flöde) En myndighet amorterar 1 mkr Ett affärsverk lånar 2 mkr

74 Myndighetens räntekonto hos Riksgälden När myndigheten använder medel för betalningar i det räntebärande flödet påverkas saldot på räntekontot Information om myndighetens räntebärande flöde överförs till ett räntekonto hos Riksgälden för beräkning av ränta Myndigheten har en kreditram för räntekontot Konto Räntebärande flöde Räntekonto hos Riksgälden

75 Räntekurva Nollkupongränta Obl 2 Obl 1 Obl 3 Nominell (effektiv 30E/360) Jul-2009 Apr-2012 Dec-2014 Sep-2017 Jun-2020 Mar-2023 Dec-2025 Sep-2028 Jun-2031

76 Räntor 22 september 2009 Placeringar Lån 2 år 1,285 1,325 3 år 2,110 2,150 4 år 2,536 2,576 5 år 2,863 2,903 6 år 3,067 3,107 7 år 3,217 3,257 8 år 3,332 3,372 9 år 3,421 3, år 3,504 3,544

77 Bakgrund Vissa myndigheter har ett stort valutaberoende och har behov av att få tillgång till valutasäkring Små möjligheter och begränsad kompetens att hantera valutaflöden och valutarisker Problem att prognostisera budget och anslagsförbrukningen

78 Vad är en valutatermin? En valutatermin är en rättighet och skyldighet att köpa eller sälja valuta mot en annan: Till en förutbestämd kurs På en förutbestämd dag

79 Modell för terminssäkring 2. Terminsaffär RGK 3. Vid terminens förfall Likvid sätts in på myndighetens valutakonto Myndighet Bank 1. Avtal 4. Betalning Leverantör

80 Valutasäkring Terminskontrakt erbjuds i första hand i de valutor som ingår i riktmärkesportföljen dvs EUR, USD, CHF, GBP och JPY Initialt inga begränsningar vad gäller löptider eller belopp Ansökan om att få teckna valutaterminer görs hos Riksgälden Myndigheterna måste teckna avtal med Riksgäldskontoret Myndigheterna behöver ha tillgång till valutakonton

81 Fördelar Ökad planeringssäkerhet Samlad riskhantering inom staten LÅG RISK Effektivare valutahantering inom staten

82 Skuldförvaltning Statsskuld och lånebehov September 2009 Lisa Dohlvik

83 Statsskuld och lånebehov Man skulle önska. men så är inte fallet!

84 Mål för statsskuldsförvaltningen Målet är fastlagt i 5 lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning: Statens skuld ( ) skall förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Förvaltningen skall ske inom ramen för de krav som penningpolitiken ställer. Tre aspekter (argument som inte kan kopplas till dessa är i princip ogiltiga i beslut om statsskuldspolitiken): Kostnad Risk Penningpolitikens krav

85 Statsskuldens utveckling

86 Statsskuldens andel av BNP % EMU-området Sverige

87 Belgien Frankrike Tyskland Portugal Statsskulden, % av BNP Snitt för eurozonen: 79.2 % Källa: OECD Danmark Finland Sverige Spanien Nederländerna Österrike England

88 Statsskuldens uppdelning Realskuld Skuld i utländsk valuta Nominell kronskuld 25,0% 60,0% 15,0%

89 Våra instrument Nominella statsobligationer Reala statsobligationer Statsskuldväxlar Obligationer i utländsk valuta Likviditetshantering

90 Hur vi lånar Återförsäljare Auktioner innebär att vi bestämmer instrument och löptid beroende på vårt finansieringsbehov och policy innebär att marknaden bestämmer räntan är en effektiv (resurssnål) försäljningsform som lämpar sig väl för hög grad av automatisering är en väl inarbetad och välkänd försäljningsform för svenska statspapper Syndikering

91 Likviditetsförvaltningen förändringar under en månad Mdkr On tap-försäljning av statsskuldväxlar Likviditetsväxlar Deposits Återköp av statsskuldväxlar Repor

92 SITS Samordnat IT-stöd för statliga betalningar Tisdagen den 29 september 2009 Olympia i Salénhuset

93 Innehåll SITS Vad är? Din nytta av Så här använder du Saknar du några funktioner?

94 Vad är SITS? Samordnat IT-stöd för statliga betalningar SITS är ett affärssystem för uppföljning av statliga betalningar SITS utgör en viktig del i vår likviditetshantering och används för avveckling med bankerna Informationen i SITS ger oss ett betydelsefullt underlag som vi använder när vi gör ramavtalsavstämningar eller upphandlar nya ramavtal

95 Vad är SITS? forts. I SITS samlar vi information om alla myndigheters: Bankkonton In- och utbetalningar per dag Produktstatistik om vilka banktjänster myndigheten använder och kostnaderna för dessa Dessutom används SITS för att: Utföra stora internstatliga betalningar Stödja Riksgäldens prognosverksamhet Ni kan enbart ta av de uppgifter som rör er myndighet

96 Skillnad mellan SITS och SIBWebb SITS är ett statistik- och analysverktyg för dig som arbetar med Cash management och betalningar på en statlig myndighet SIBWebb fungerar som en internetbank och ni använder systemet för att hantera era anslag, lån och placeringar

97 Din nytta av SITS Du kan med hjälp av SITS på ett enkelt sätt hålla koll på din myndighets dagliga betalningar på era bankkonton. Du har tillgång till information om: Antal betalningar Betalningarnas volym Kostnaderna för betalningarna och de banktjänster som din myndighet använder Du kan dessutom hålla reda på din myndighets betalningsflöden i olika valutor, om det är aktuellt för din myndighet

Upphandling av ramavtal avseende betalningstjänster m.m

Upphandling av ramavtal avseende betalningstjänster m.m Dnr 2009/1755 Upphandling av ramavtal avseende betalningstjänster m.m Innehåll 1 Statens betalningsmodell...2 1.1 Statens grundsyn och statliga regler...2 1.2 Aktörer i statens betalningsmodell...4 2 Grundprinciper

Läs mer

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015

Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 2015-03-12 Riktlinjer för statsskuldens förvaltning 2015 Förvaltningen av statsskulden regleras i budgetlagen (2011:203), förordningen (2007:1447) med instruktion för Riksgäldskontoret och regeringens

Läs mer

Mer kort mindre kontanter

Mer kort mindre kontanter Mer kort mindre kontanter Korttjänster i ramavtalen Björn Wallgren Jan Maarten Dijkgraaf Agenda 1. Förbetalda kort Ramavtal, bakgrund, strategi, funktionalitet 2. Korttjänster Genomgång av olika kort 3.

Läs mer

Utbildning. Det nya Ramavtalet avseende betalningstjänster m.m.

Utbildning. Det nya Ramavtalet avseende betalningstjänster m.m. Utbildning Det nya Ramavtalet avseende betalningstjänster m.m. Jan Maarten Dijkgraaf Okt. 2010 Innehåll Syfte Bakgrund & Strategi Intresseanmälan & Anbud Tilldelning & Rangordning Nyheter Utvärderingsmodellen

Läs mer

Snabbare uttag och insättningar på konton i Statens internbank

Snabbare uttag och insättningar på konton i Statens internbank Till kunder i Statens internbank 2012-04-16 Snabbare uttag och insättningar på konton i Statens internbank Den 21 maj 2012 går Riksgälden med i Bankgirots dataclearing. Det är ett led i vårt arbete med

Läs mer

SAMLAD VERKSAMHET GER EFFEKTIV FINANSFÖRVALTNING

SAMLAD VERKSAMHET GER EFFEKTIV FINANSFÖRVALTNING SMLD VERKSMHET GER EFFEKTIV FINNSFÖRVLTNING Staten kan betraktas som en stor koncern där de olika myndigheterna utgör dotterbolag. I stora affärsdrivande koncerner är det vanligt att samordna och centralisera

Läs mer

2010-09-22. Utvärderingsrapport. Upphandling av betalningstjänster m.m. för statliga myndigheter

2010-09-22. Utvärderingsrapport. Upphandling av betalningstjänster m.m. för statliga myndigheter för statliga myndigheter 1( Upphandlande myndighet: Riksgälden Norrlandsgatan 15, 103 74 Stockholm Tel. 08-613 45 00 www.riksgalden.se 2(14) Innehåll 1 Allmänt om upphandlingen... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-11-09 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Riksgäldskontorets prognos för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 84,7 miljarder kr. I föregående prognos beräknades överskottet bli 80 90 miljarder. Justerat

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565

Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565 Riktlinje 2014-11-25 Finansinstruktion för majoritetsägda bolag KS2014/0966 Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565 Finansinstruktionen fungerar som ett komplement till Riktlinjer för kommunkoncernens

Läs mer

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING

STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING 2000-12-11 STATENS LÅNEBEHOV OCH FINANSIERING =Prognosen för 2000 indikerar ett budgetöverskott på 88,1 miljarder kr. Justerat för tillfälliga betalningar beräknas ett överskott på ca 40 miljarder. =Prognosen

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR

STATENS SKULD INKL. VIDAREUTLÅNING OCH FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR 3 januari 215 STATSSKULD Förändring från föregående månad Utestående belopp, kr A. Nominellt belopp, inkl. förvaltningsstillgångar Upplupen inflationskompensation (uppräkningsbelopp) Valutakurseffekter

Läs mer

Utvärdering av modeller för lån till anläggningstillgångar som används i myndigheternas verksamhet respektive räntekonto med kredit

Utvärdering av modeller för lån till anläggningstillgångar som används i myndigheternas verksamhet respektive räntekonto med kredit Utvärdering av modeller för lån till anläggningstillgångar som används i myndigheternas verksamhet respektive räntekonto med kredit Regeringsuppdrag ESV 2007:43 SAMMANFATTNING... 3 1 INLEDNING... 4 1.1

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Kapitalförsörjningsförordning; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:210 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Förslag till myndighetsfrågor i EA-värderingen 2015

Förslag till myndighetsfrågor i EA-värderingen 2015 1/11 Datum Handläggare 2015-06-17 Anne-Marie Ögren ESV-dnr 3.2-540/2014 Förslag till myndighetsfrågor i EA-värderingen 2015 1 Finansiella befogenheter Fråga M1 Hantering av inomstatliga bidrag Myndigheter

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565.

Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565. Riktlinje 2014-11-25 Finansinstruktion för kommunens nämnder KS2014/0966 Fastställd av kommunstyrelsen den 25 november 2014, 565. Finansinstruktionen fungerar som ett komplement till Riktlinjer för kommunkoncernens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Budgetlag; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:203 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Försvarets radioanstalt

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Försvarets radioanstalt Regeringsbeslut 3 Försvarsdepartementet 2011-12-22 Fö2011/90/ESL (slutligt) Fö2011/1883/ESL m.fl. Sebilaga1 Försvarets radioanstalt Box 301 161 26 BROMMA Regleringsbrev för budgetåret avseende Försvarets

Läs mer

Prislista för våra vanligaste tjänster företag och föreningar

Prislista för våra vanligaste tjänster företag och föreningar Prislista för våra vanligaste tjänster företag och föreningar Gäller från den 1 januari 2015 tills vidare Vill du få mer information om våra priser eller våra erbjudanden är du välkommen att ringa Kundcenter

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut inom utgiftsområde 22 Kommunikationer Regeringsbeslut II 2-06-11 N/4796/SUBT Näringsdepartementet Statens väg- och transportforskningsinstitut Olaus Magnus väg 35 58195 Linköping Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens väg- och transportforskningsinstitut

Läs mer

Översyn av statsskuldspolitiken

Översyn av statsskuldspolitiken Översyn av statsskuldspolitiken Kerstin Hessius 2014-02-19 Utredningens deltagare Kerstin Hessius, särskild utredare Sara Bergström, utredningssekreterare, Magnus Dahlberg, utredningssekreterare juridik

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten Regeringsbeslut 20 Försvarsdepartementet 2013-12-19 Fö2013/123/ESL (delvis) Fö2013/489/MFU Fö2013/1773/MFU m.fl. Se bilaga 1 Försvarsexportmyndigheten Box 56081 10217 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 8 2014-12-18 Fi2014/4482 (delvis) Finansdepartementet Kronofogdemyndigheten Box 1050 17221 Sundbyberg Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten Riksdagen har beslutat

Läs mer

Hantering av behörigheter. Instruktion för behörighetsadministratörer

Hantering av behörigheter. Instruktion för behörighetsadministratörer Hantering av behörigheter Instruktion för behörighetsadministratörer Innehåll. Översikt 2. Lägg till behörighet 3. Exempel steg -3 4. Visa och ändra behörighet 5. Bra att veta 6. Tillvalstjänster Välkommen

Läs mer

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27

Finanspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2014-01-27 8. Vimmerby kommun 1/12 Finanspolicy 2014-01-27 Antagen av kommunfullmäktige 8 Vimmerby kommun 1/12 1. ns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas. Med finansverksamhet avses likviditetsförvaltning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till kapitalförsörjningsförordningen (10) ESV beslutade den 30 mars 2011.

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till finanspolicy, antagna av KS 2009-11-24, rev. 2011-10-25, Ks 198

Tillämpningsanvisningar till finanspolicy, antagna av KS 2009-11-24, rev. 2011-10-25, Ks 198 Varbergs kommun 2011-10-25 (Rubriknummer samma som Finanspolicyn) Tillämpningsanvisningar till finanspolicy, antagna av KS 2009-11-24, rev. 2011-10-25, Ks 198 1 Bakgrund Ekonomikontoret har arbetat fram

Läs mer

I behörigheten registrera ingår att: registrera betalningar, att makulera inrikes betalningar och ändra betalningar.

I behörigheten registrera ingår att: registrera betalningar, att makulera inrikes betalningar och ändra betalningar. Universitetsförvaltningen Ekonomiavdelningen Ilona Hedin Registrera utlägg i GiroVision I första hand ska en kostnad faktureras KI. Om det inte går att få faktura används GiroVision för utbetalning av

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Myndigheten för internationella adoptionsfrågor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Regeringsbeslut II:10 2014-12-18 S2014/8929/SAM (delvis) Socialdepartementet Myndigheten för internationella adoptionsfrågor Box 308 10126 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Myndigheten

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring ESV Beslutade den 25

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning för medicinsk utvärdering Regeringsbeslut I:14 2011-12-20 S2011/11229/VS(delvis) Socialdepartementet Statens beredning för medicinsk utvärdering Box 5650 114 86 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Statens beredning

Läs mer

Internetbanken företag. Möjligheternas internetbank

Internetbanken företag. Möjligheternas internetbank Internetbanken företag Möjligheternas internetbank Välkommen till gränslösa affärsmöjligheter Med internetbanken står dörren till banken alltid öppen för dig och företaget. Du når internetbanken via alla

Läs mer

Välkommen till eplusgiro!

Välkommen till eplusgiro! Välkommen till eplusgiro! Användarhandledning Privatpersoner gäller från 20 januari 2011. Med eplusgiro kan du göra dina betalningar både inom Sverige och till utlandet direkt från datorn. Med vår säkerhetslösning

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd 1 Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Läs mer

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV Riksgäldskontorets lånebehovsprognoser ligger till grund för vår låneplanering. Årsprognoserna styr i första hand upplåningen på

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Fördjupad finansrapportering 2015-04-30

Fördjupad finansrapportering 2015-04-30 Miljoner kronor Fördjupad finansrapportering 2015-04-30 Räntebärande nettoskuld Den räntebärande nettoskulden uppgår till 2 266 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 881 miljoner kronor sedan årsskiftet.

Läs mer

Allmänna villkor för lån och placeringar - september 2009

Allmänna villkor för lån och placeringar - september 2009 Allmänna villkor för lån och placeringar - september 2009 Låneformer Motparten får ta upp lån i svenska kronor inom den låneram som vid varje tidpunkt gäller enligt beslut av regeringen. För motparter

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Bolagsverket inom utgiftsområde 24 Näringsliv Regeringsbeslut I 9 Näringsdepartementet 2012-12-20 N2012/6241/KLS (slutligt) N2012/6073/ENT N2012/302/ENT m.fl. Se bilaga 1 Bolagsverket Stuvarvägen 21 85181 SUNDSVALL Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Budgetprognos 2003:1. Budgetprognos 2003:1. Tema. Nya statsskuldsbegrepp 2003. Ekonomistyrningsverket, 8 april 2003

Budgetprognos 2003:1. Budgetprognos 2003:1. Tema. Nya statsskuldsbegrepp 2003. Ekonomistyrningsverket, 8 april 2003 Budgetprognos 2003:1 Tema Nya statsskuldsbegrepp 2003 1 Tema Nya statsskuldsbegrepp 2003 Sammanfattning De statsskuldsbegrepp som gäller från och med årsskiftet är följande: Okonsoliderad statsskuld Konsoliderad

Läs mer

Allmänna villkor för lån och placeringar - oktober 2015

Allmänna villkor för lån och placeringar - oktober 2015 Allmänna villkor för lån och placeringar - oktober 2015 Låneformer Motparten får ta upp lån i svenska kronor inom den låneram som vid varje tidpunkt gäller enligt beslut av regeringen. För motparter som

Läs mer

Hur påverkas det finansiella systemet och vad gör bankerna?

Hur påverkas det finansiella systemet och vad gör bankerna? Hur påverkas det finansiella systemet och vad gör bankerna? Jonas Domeij, Hans Sundholm, FöreningsSparbanken 28 april 2003 Dataföreningen 1 Innehåll Direktövergång - En skarp valutagräns Gemensamt intresse

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Fördjupad finansrapportering 2015-08-31

Fördjupad finansrapportering 2015-08-31 Miljoner kronor Fördjupad finansrapportering 2015-08-31 Räntebärande nettoskuld Den räntebärande nettoskulden uppgår till 2 707 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 1 323 miljoner kronor sedan

Läs mer

Samverkan inom den offentliga sektorn

Samverkan inom den offentliga sektorn PM Dnr 2009/469 2009-03-05 Samverkan inom den offentliga sektorn 1. Sammanfattning Riksgälden föreslår att ett utökat samarbete påbörjas inom den offentliga sektorn inom områdena finansiering och upphandling

Läs mer

Förfrågan om översyn av de regler som styr myndigheters placering hos Riksgäldskontoret

Förfrågan om översyn av de regler som styr myndigheters placering hos Riksgäldskontoret 2000-10-31 Dnr 2000/002542 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Thomas Olofsson 103 33 STOCKHOLM Förfrågan om översyn av de regler som styr myndigheters placering hos Riksgäldskontoret Sammanfattning

Läs mer

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg

Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Koncept Regeringsbeslut Kulturdepartementet Sofia Granqvist sofia.granqvist@regeringskansliet.se 08-4052253 Statens museer för världskultur Box 5306 402 27 Göteborg Regleringsbrev för budgetåret avseende

Läs mer

Information och utbildning med anledning av nya bankavtal

Information och utbildning med anledning av nya bankavtal Information och utbildning med anledning av nya bankavtal Bankgruppens uppdrag Lösa redovisningsfrågor Informera inbetalare/kunder Uppdatera fakturorna med rätt betalningsinformation Uppdatera information

Läs mer

2014-12-18 A2014/4436/DISK A2014/4407/SV (delvis) Diskrimineringsombudsmannen. Box 3686 103 59 Stockholm

2014-12-18 A2014/4436/DISK A2014/4407/SV (delvis) Diskrimineringsombudsmannen. Box 3686 103 59 Stockholm Regeringsbeslut IV 4 Arbetsmarknadsdepartementet 2014-12-18 A2014/4436/DISK A2014/4407/SV (delvis) Diskrimineringsombudsmannen Box 3686 103 59 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

Handledning Beställningsbemyndiganden och åtaganden i den löpande verksamheten 2013:52

Handledning Beställningsbemyndiganden och åtaganden i den löpande verksamheten 2013:52 Handledning Beställningsbemyndiganden och åtaganden i den löpande verksamheten 2013:52 ESV:s handledningar ska vara ett stöd vid tolkning av föreskrifter och allmänna råd inom områden där ESV är normerande.

Läs mer

Enkla firman. Företagspaketet. Enkla firman student. Enkla firman finansiering. Enkla lånet företag

Enkla firman. Företagspaketet. Enkla firman student. Enkla firman finansiering. Enkla lånet företag Företagspaketet Paketlösning för aktiebolag, handelsbolag & kommanditbolag samt enskilda näringsidkare med utökat behov. Tjänst Företagspaketet Pris/år Internetbanken företag Ingår 70 Företagskonto med

Läs mer

10 Skuldförvaltning 18 21

10 Skuldförvaltning 18 21 Årsredovisning 2010 2 3 4 6 Viktiga händelser 2010 Vi är statens finansförvaltning Riksgäldsdirektören har ordet Statens internbank 10 Skuldförvaltning 18 21 Innehåll Garanti och kredit Insättningsgaranti

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för Koncerninköp Enhet Tjänster

Koncernkontoret Avdelningen för Koncerninköp Enhet Tjänster Koncernkontoret Avdelningen för Koncerninköp Enhet Tjänster Sofie Arebom Strategisk inköpare Telefon 040-657 31 05 sofie.arebom@skane.se 1 (12) Information gällande remissrunda: Möjligheten finns att lämna

Läs mer

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015

Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Delårsrapport 1 januari - 30 juni 2015 BESLUT Datum 2015-08-14 Beteckning 111-25939-2015 Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Länsstyrelsens i Stockholms läns delårsrapport 1 januari 30 juni

Läs mer

Innehåll Mål och vision

Innehåll Mål och vision 2009 Innehåll Vi är statens finansförvaltning 1 Riksgäldsdirektören har ordet 2 Viktiga händelser 4 Statens internbank 6 Statsskuldsförvaltning 10 Garantier och krediter 18 Insättningsgaranti och investerarskydd

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Inspektionen för strategiska produkter

Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Inspektionen för strategiska produkter Regeringsbeslut II:18 Utrikesdepartementet 2008-12-18 UD2008/14588/PLAN (delvis) Inspektionen för strategiska produkter Box 70252 107 22 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Inspektionen för

Läs mer

1 ( 7) FINANSPOLICY. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116

1 ( 7) FINANSPOLICY. Borgholms kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116 1 ( 7) FINANSPOLICY Borgholms kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2013-08-19 116 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen ska bedrivas

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 35 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1317/KO, Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen

Läs mer

2010-09-22 RAMAVTAL. mellan Riksgälden och Swedbank AB (publ.) avseende betalningstjänster m.m. för statliga myndigheter

2010-09-22 RAMAVTAL. mellan Riksgälden och Swedbank AB (publ.) avseende betalningstjänster m.m. för statliga myndigheter RAMAVTAL mellan Riksgälden och AB (publ.) avseende betalningstjänster m.m. för statliga myndigheter 1( Innehåll 1. Ramavtalsparter... 3 2. Definitioner... 3 3. Bilagor... 3 4. Ramavtalets omfattning...

Läs mer

Budgetunderlag 2013-2015

Budgetunderlag 2013-2015 BESLUT 1 (1) 2012-03-01 Dnr 111-1197-12 Länsstyrelsen i Uppsala län Hamnesplanaden 3 751 86 Uppsala Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Budgetunderlag Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen i

Läs mer

FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern

FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern FINANSPOLICY Stenungsunds Kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-18 123 Reviderad av kommunfullmäktige 2014-06-16 85 1. INLEDNING... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Begränsning... 3 1.3 Finansverksamhetens

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

PlusGirokonto Privat Användarhandledning Privatpersoner

PlusGirokonto Privat Användarhandledning Privatpersoner PlusGirokonto Privat Användarhandledning Privatpersoner Innehåll Enkelt att använda ditt PlusGirokonto Privat 2 Redovisning 4 Övriga tjänster 5 Insättning och uttag på kontot 6 Till ditt plusgirokonto

Läs mer

KS 9 10 SEPTEMBER 2014

KS 9 10 SEPTEMBER 2014 KS 9 10 SEPTEMBER 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2014-08-17 KSN-2014-0941 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 juni 2014 Förslag

Läs mer

BUDGETUNDERLAG 2010 2012

BUDGETUNDERLAG 2010 2012 : 29-2-27 Dnr 21-163-29 BUDGETUNDERLAG 21 212 Nedan presenteras budgetunderlag upprättat enligt föreskrifterna till Förordning (2:65) om årsredovisning och budgetunderlag. VERKSAMHETENS FINANSIERING (tkr)

Läs mer

Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30 1 Viktiga händelser 1 Finansiell redovisning 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Anslagsredovisning 6 Kommentarer till finansiell redovisning 8 uppdrag Riksgäldens från

Läs mer

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY

VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY VÄRNAMO STADSHUSKONCERNEN VÄRNAMO STADSHUS AB FINNVEDSBOSTÄDER AB VÄRNAMO ENERGI AB VÄRNAMO KOMMUNALA INDUSTRIFASTIGHETER AB FINANSPOLICY kkfn 1 Ramar och riktlinjer för företagens finansverksamhet Finanspolicy

Läs mer

Anmäls i arbetsutskottet den 9 juni 2015

Anmäls i arbetsutskottet den 9 juni 2015 Kommunledningskontoret FINANSRAPPORT APRIL 2015 Anmäls i arbetsutskottet den 9 juni 2015 Internbankens upplåning Internbankens genomsnittliga upplåning var 6,5 miljarder kronor perioden januari - april.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen; SFS 2006:999 Utkom från trycket den 4 juli 2006 utfärdad den

Läs mer

2010-09-22 RAMAVTAL. mellan Riksgälden och Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ.) avseende betalningstjänster m.m. för statliga myndigheter

2010-09-22 RAMAVTAL. mellan Riksgälden och Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ.) avseende betalningstjänster m.m. för statliga myndigheter RAMAVTAL mellan Riksgälden och Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ.) avseende betalningstjänster m.m. för statliga myndigheter 1( Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) Innehåll 1. Ramavtalsparter...

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Forum för levande historia

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Forum för levande historia Regeringsbeslut I:32 2014-12-22 Ku2014/2121/RFS(delvis) Kulturdepartementet Forum för levande historia Stora Nygatan 10-12 103 13 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Forum för levande

Läs mer

Nedan beskrivs betalningstyperna i Business Online vid landval Sverige, med gällande stopptider. Du kan välja mellan följande betalningstyper:

Nedan beskrivs betalningstyperna i Business Online vid landval Sverige, med gällande stopptider. Du kan välja mellan följande betalningstyper: Motsvarande vägledningar för vänstermeny hittar du längre ner i dokumentet Generellt Nedan beskrivs betalningstyperna i Business Online vid landval Sverige, med gällande stopptider. Du kan välja mellan

Läs mer

POLICY FÖR DEN 042-3 EKONOMISKA FÖRVALTNINGEN

POLICY FÖR DEN 042-3 EKONOMISKA FÖRVALTNINGEN POLICY FÖR DEN EKONOMISKA FÖRVALTNINGEN Antagen av kommunfullmäktige 1994-04-26, 55. Denna policy gäller för kommunens nämnder och styrelser samt för av kommunen helägda/helkontrollerade företag, föreningar

Läs mer

ESV 2000:5. Att läsa och tolka finansieringsanalysen

ESV 2000:5. Att läsa och tolka finansieringsanalysen ESV 2000:5 Att läsa och tolka finansieringsanalysen ESV 2000:5 Att läsa och tolka finansieringsanalysen Denna publikation kan beställas från: Ekonomistyrningsverket Publikationsservice Box 45316 104 30

Läs mer

Banktjänster för privattandläkarnas medlemmar

Banktjänster för privattandläkarnas medlemmar Banktjänster för privattandläkarnas medlemmar För dig som driver egen tandläkarpraktik är det naturligtvis viktigt att kunna erbjuda dina patienter ett bra och enkelt sätt att betala. Lika viktigt är förmånliga

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 16 december 2013, 148 Reviderad av kommunfullmäktige 23 februari 2015, 25 och 27 april 2015, 55 KS2013.

Antagen av kommunfullmäktige 16 december 2013, 148 Reviderad av kommunfullmäktige 23 februari 2015, 25 och 27 april 2015, 55 KS2013. Antagen av kommunfullmäktige 16 december 2013, 148 Reviderad av kommunfullmäktige 23 februari 2015, 25 och 27 april 2015, 55 KS2013.0488 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Syfte 1 1.2 Mål och strategi 1 1.3 Omfattning

Läs mer

Din guide till en smidig flytt

Din guide till en smidig flytt Företagskund Din guide till en smidig flytt Läs igenom och spara! Mer information om dina nya produkter och tjänster samt öppettider finns på www. sparbankenskane.se/nystart Börja redan idag 9 Fredag Fredagen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Lunds universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Lunds universitet Regeringsbeslut I:25 Utbildningsdepartementet 2013-12-19 U2013/4248/UH U2013/6131/UH U2013/6543/UH U2013/7793/UH U2013/7484/SAM(delvis) Lunds universitet Box 117 22100Lund Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Greta Garbo 1905 1990 Jag är inte rädd för något förutom att vara uttråkad.

Greta Garbo 1905 1990 Jag är inte rädd för något förutom att vara uttråkad. Riksgäldens Årsredovisning 2006 Greta Garbo 1905 1990 Jag är inte rädd för något förutom att vara uttråkad. Innehåll Riksgäldens vision och uppdrag 2 Riksgäldsdirektören har ordet 3 Sammanfattande resultat

Läs mer

Internbanken Västerås stad FINANSRAPPORT 2015-03-31. Kjell Andersson och Sofia Wahlund. Sammanfattning av månaden

Internbanken Västerås stad FINANSRAPPORT 2015-03-31. Kjell Andersson och Sofia Wahlund. Sammanfattning av månaden FINANSRAPPORT 2015-03-31 Kjell Andersson och Sofia Wahlund Sammanfattning av månaden Räntebärande nettotillgång: Har minskat med 121 mnkr till 506 mnkr. Detta beror på att vi under mars betalade en stor

Läs mer

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen den 16 december 2014 som en bilaga till verksamhetsplanen för 2015 att gälla från och med den 1 januari 2015. Ersätter den placeringspolicy som fastställdes den

Läs mer

Innehåll. Viktiga händelser 2011. Riksgäldsdirektören har ordet. Vi är statens finansförvaltning. Statens internbank.

Innehåll. Viktiga händelser 2011. Riksgäldsdirektören har ordet. Vi är statens finansförvaltning. Statens internbank. Riksgälden Årsredovisning 2011 Innehåll 2 3 4 6 9 17 21 23 25 29 33 38 60 61 Viktiga händelser 2011 Riksgäldsdirektören har ordet Vi är statens finansförvaltning Statens internbank Skuldförvaltning Garanti

Läs mer

Bilaga KA 2011.21.3 FINANSPOLICY

Bilaga KA 2011.21.3 FINANSPOLICY Bilaga KA 2011.21.3 FINANSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-18 Dnr. 2011.158 Innehållsförteckning FINANSPOLICY FÖR MALUNG-SÄLENS KOMMUN...3 1. Allmänt...3 1.1. Syfte...3 1.2. Övergripande mål...3

Läs mer

2010-09-22 RAMAVTAL. mellan Riksgälden och Nordea Bank AB (publ.) avseende betalningstjänster m.m. för statliga myndigheter

2010-09-22 RAMAVTAL. mellan Riksgälden och Nordea Bank AB (publ.) avseende betalningstjänster m.m. för statliga myndigheter 2010-09-22 RAMAVTAL mellan Riksgälden och Bank AB (publ.) avseende betalningstjänster m.m. för statliga myndigheter 1( 2010-09-22 Bank AB (publ) Innehåll 1. Ramavtalsparter... 3 2. Definitioner... 3 3.

Läs mer

Delårsrapport 30 juni 2014

Delårsrapport 30 juni 2014 DNR: SLU ua 2014.1.1.1-3063 Exp. den: Dubbelklicka här för att redigera Styrelsen 2014-08-13 Regeringen Landsbygdsdepartementet Delårsrapport 30 juni 2014 Ekonomiskt utfall SLU redovisar ett underskott

Läs mer

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147

FINANSPOLICY. Gnosjö kommun. Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 FINANSPOLICY Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige, 2012-12-20, 147 1. Finanspolicyns syfte Denna finanspolicy anger ramar och riktlinjer för hur finansverksamheten inom kommunen skall bedrivas Med

Läs mer

Internbanken Västerås stad FINANSRAPPORT 2015-04-30. Kjell Andersson och Sofia Wahlund. Sammanfattning av månaden

Internbanken Västerås stad FINANSRAPPORT 2015-04-30. Kjell Andersson och Sofia Wahlund. Sammanfattning av månaden FINANSRAPPORT 2015-04-30 Kjell Andersson och Sofia Wahlund Sammanfattning av månaden Räntebärande nettotillgång: Har ökat med 64 mnkr till 564 mnkr. Under april inkom bland annat en utdelning på ca 54

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2013-11-07 KSN-2013-1384. Finansutskottet. Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2013

Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 2013-11-07 KSN-2013-1384. Finansutskottet. Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 2013 KS 6 15 JANUARI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Silja Marandi 20-11-07 KSN-20-84 Finansutskottet Finansrapport avseende perioden 1 januari 30 september 20 Förslag till beslut

Läs mer

FINANSPOLICY FÖR BOTKYRKA KOMMUNKONCERN

FINANSPOLICY FÖR BOTKYRKA KOMMUNKONCERN 1 (6) FINANSPOLICY FÖR BOTKYRKA KOMMUNKONCERN Syfte Finanspolicyn anger övergripande regler och riktlinjer för den finansiella verksamheten inom Botkyrka kommun samt kommunens majoritetsägda bolag. Finanspolicyn

Läs mer

Delårsrapport 2010-01-01 2010-06-30

Delårsrapport 2010-01-01 2010-06-30 Delårsrapport 2010-01-01 2010-06-30 Statens internbank 1 Statsskuldsförvaltning 2 Garantier och krediter 4 Insättningsgaranti och investerarskydd 6 Bankstöd 7 Kostnader och anslag 9 Finansiell redovisning

Läs mer

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB 1/6 Datum 2015-06-18 ESV Dnr Ert datum Er beteckning Handläggare Curt Johansson Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB Vilken diskonteringsränta

Läs mer

Autogirobetalning. Välj själv vilket sätt som passar dig att betala

Autogirobetalning. Välj själv vilket sätt som passar dig att betala Autogirobetalning Välj själv vilket sätt som passar dig att betala Läs noga igenom innan du bestämmer dig Villkor för Autogiro Villkor för autogiro Jag medger att uttag får göras från det konto jag har

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter

Revisionsrapport. Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004. 1 Sammanfattning. 2 Avyttring av verksamheter Revisionsrapport Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Box 27711 115 91 Stockholm Datum Dnr 2005-03-23 32-2004-0511 Kungliga Musikhögskolans årsredovisning 2004 Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Innehåll budgetunderlag 2016 2018

Innehåll budgetunderlag 2016 2018 Fortifikationsverket 2015-02-16 Sida 1 (6) Innehåll budgetunderlag 2016 2018 1. Inledning... 2 2. Förslag till finansiering för åren 2016--2018... 3 3. Kredit på räntekonto i Riksgälden... 4 4. Lån i Riksgälden...

Läs mer