[STYRDOKUMENT AKADEMI FÖR LEDARSKAP OCH TEOLOGI]

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "[STYRDOKUMENT AKADEMI FÖR LEDARSKAP OCH TEOLOGI]"

Transkript

1 Januari 2011 Slutrapport för Arbetsgruppen för Ny pastors- och ledarutbildning [STYRDOKUMENT AKADEMI FÖR LEDARSKAP OCH TEOLOGI] [ Tillsammans med ett Beslutsunderlag, Budget och förslag till Avtal utgör detta dokument slutrapport från den arbetsgrupp som på uppdrag av styrelserna i SAM, EFK och Pingst fått i uppgift att konkretisera planerna på en gemensam pastors- och ledarutbildning med start höstterminen Styrdokumentet beskriver i relativt stor detalj utbildningens syfte, upplägg, innehåll, struktur och organisation. Det ska betraktas som en vägledning för fortsatt arbete i den styrgrupp som föreslås samordna och leda utbildningen i ett gemensamt nätverk mellan samfund, folkhögskolor och högskolor. Vidare revidering och precisering behöver därför göras av styrgruppen.]

2 Styrdokument för Akademi för Ledarskap och Teologi Innehållsförteckning 1. Utbildningens sammanhang och syfte (missionstatement) 2 2. Utbildningens upplägg och innehåll Översiktligt innehåll Kursplan En teologisk ledarutbildning Studieförlopp Livslångt lärande Utbildningens struktur Folkhögskola och högskola i samverkan Studiecentra Utbildningsförsamling och mentor Utbildningens organisation Nätverk som koordineras av en styrgrupp Utbildningens ledning och administration Personal Antagningsvillkor och ansökningsprocedur Bibliotek, teknik och infrastruktur 19 1

3 1. Utbildningens sammanhang och syfte (missionstatement) Akademi för Ledarskap och Teologi är en teologisk ledarutbildning som vill träna kvinnor och män för tjänst i Guds rike. Akademi för Ledarskap och Teologi bedrivs i ett nätverk för utbildning som har formats av Svenska Alliansmission (SAM), Evangeliska Frikyrkan (EFK) och Pingst fria församlingar i samverkan (PFS) tillsammans med ett antal av rörelsernas folkhögskolor och Örebro Teologiska Högskola samt Högskolan för ledarskap och teologi i Oslo. Tillsammans skapar dessa parter en flexibel men sammanhållen utbildning vid olika studiecentra så att församlingar kan träna sina nuvarande och blivande ledare. Grundläggande är: att utifrån församlingens missionsuppdrag driva en utbildning som genomsyras av Bibelns centrala ställning och präglas av öppenhet för Andens verk och tilltal, att genomföra hela utbildningen utifrån ett församlingsbaserat arbetssätt så att den lokala församlingens liv och mission är en viktig bas för studenternas lärande och teologiska fördjupning, att driva en utbildning genom folkhögskola och högskola, samt att driva utbildningen med öppenhet för internationell samverkan. Målsättningen är: att utrusta församlingens blivande pastorer och ledare med teologisk kunskap och förmåga till teologisk reflektion, att genom samverkan mellan undervisning och personlig vägledning stödja de blivande pastorerna och ledarna att uppnå den andliga mognad som är en förutsättning för församlingstjänst, samt att göra studenterna till lärjungar som hängivet följer Jesus Kristus motiverade för livslångt lärande. Ett nytt nätverk för framtidens ledarutbildning För att uppnå detta mål har de tre ingående samfunden beslutat att samordna sina resurser inom utbildningssektorn Akademi för Ledarskap och Teologi är ett nätverk med en gemensam ledning med uppgift att samordna folkhögskolors och högskolors kurser så att det för studenterna skapas en sammanhållen teologisk utbildning som är inriktad på att träna framtidens pastorer och ledare. Folkhögskolan och högskolan har delvis olika förutsättningar och regelverk som var för sig är fruktbara för en bred och djup ledarträning. Genom Akademi för Ledarskap och Teologi skapas ett samlat nav för nätverket. Akademi för Ledarskap och Teologi fungerar alltså inte enbart som en ram som beställer utbildning utan är en nätverksorganisation där alla ingående parter möts och aktivt samverkar och samplanerar utbildningen så att den leder till en relevant träning för samfundens kommande ledare. Detta dokument beskriver utbildningens som helhet utifrån detta uppdrag (för mer detaljerad beskrivning av studier och kurser inom de olika skolformerna hänvisas till respektive skolas studiedokument). 2

4 Kännetecken på Akademi för Ledarskap och Teologi Akademi för Ledarskap och Teologis uppdrag är att skapa en sammanhållen utbildning, som är församlingsbaserad, teologisk, pastors- och ledarinriktad, samt akademisk. a) Akademi för Ledarskap och Teologi är en sammanhållen utbildning som genom att involvera olika platser och parter kan samla kompetens och skapa bredd. Det är en utbildning som är lokaliserad på flera platser och kommer på så sätt att finnas närvarande i olika delar av landet. Det gör att fler församlingar kan fungera som utbildningsförsamlingar och att studenter i högre grad kan finnas kvar i sina sammanhang. Det är en sammanhållen utbildning med flera aktörer. Det är tre samfund som samverkar. Utbildningen spänner över två olika skolformer, folkhögskola och högskola. Till detta kommer en mängd olika församlingar med olika erfarenhet, miljö och kompetens. Utbildningen håller samman flera dimensioner av lärande. Den vill förmedla den rika kunskap som finns i kristen tro och teologisk tradition genom föreläsningar, seminarier, litteratur och tänkande. Samtidigt betonar den träning av färdigheter och reflektion som binder samman och fördjupar kunskap och liv i församlingsmiljö. Utbildningen vill involvera hela livet, både mänsklig och andlig utveckling är avgörande processer för den enskilde och församling. Lärandet befrämjas även av fördjupande och utmanande möten med människor och med Gud. Akademi för Ledarskap och Teologi är en sammanhållen utbildning över fyra år som också förstår att lärandet måste fortsätta och att utbildningstiden ska lägga en god grund för det livslånga lärandet. b) Akademi för Ledarskap och Teologi är en församlingsbaserad utbildning där alla studenter har en utbildningsförsamling och en mentor. Utbildningsförsamlingen är en lokal församling där studenten får finnas med, pröva teorier i praktiken, lära sig kontextanalys och får möjlighet att växa i sin ledarroll. Lärandet kan på detta sätt utgå från den praxis som finns i församlingar, inte för att bevara allt som nu görs, utan för att bättre förstå samband i församlingsmiljön och för att lättare hitta vägarna mellan teori och praktik. Varje student har en mentor som vanligtvis är pastor eller ledare i utbildningsförsamlingen. I samtal med mentorn kan studenten bearbeta sin personliga utveckling och ledarroll. Mentorn bidrar också till att församlingens konkreta verklighet aktualiseras i utbildningen. Församlingsmiljön är en lika viktig lärplats som klassrummet. Det är för församlingens utmaningar som studenten utbildas. Det är församlingen som är platsen för tjänst och eventuell anställning. Därför är församlingen en viktig aktör i denna form av utbildning. c) Akademi för Ledarskap och Teologi är en teologisk utbildning som inser vikten av att allt församlingen gör måste vara grundat på god teologi. Akademi för Ledarskap och Teologi verkar inom ramen för de samverkande samfundens teologiska självförståelse, dvs inom evangelisk, baptistisk och pentekostal tradition. En god teologi behöver idag särskilt beakta följande perspektiv: 3

5 Församlingens missionsutmaning utgör centrum för utbildningens teologiska förståelse. Människor i Sverige och världen behöver möta evangeliet om Jesus Kristus och utmanas till omvändelse. Församlingen är inte ett självändamål utan existerar för de människor och den värld Gud vill rädda. Bibeln är den avgörande auktoriteten. God teologi ska ta vara på all sanning från olika källor men Bibeln är den avgörande auktoriteten för lära och liv i församlingen. Bibeln centrala plats karaktäriserar utbildningens utformning och innehåll. God teologi integrerar upplevelser och erfarenheter. Genom studierna utmanas studenten till fördjupning av det kristna livet och till utveckling av karismatiska gåvor. Erfarenhetsbaserad teologi handlar även om att förhålla sig teologiskt till erfarenheter som studenter gör utanför utbildningen. Teologin gestaltas i liv och i handling. Teologi kan inte reduceras till frågorna om rätt lära utan måste förstås utifrån sitt intima samband till gemenskapens praktiska liv. Samtidigt behöver ett församlingsbaserat studium pröva och reflektera kring den teologi som ligger inbäddad i församlingens sätt att vara och handla. d) Akademi för Ledarskap och Teologi är en ledar- och pastorsutbildning som vill bidra till att utbilda församlingarnas ledarskap. Samfundens folkhögskolor är en lämplig miljö för rörelseförankrad ledarträning genom sin pedagogiska kompetens och breda erfarenhet av folkbildning. Utbildningens uppdrag är primärt att träna ledare. Lärandet i utbildningen syftar till att studenten ska kunna omsätta kunskaperna i praktiken och kunna leda processer och utveckling i församling. Gott ledarskap ska också kunna identifiera, utmana och träna nya ledare. Därför finns hela tiden perspektivet av team, mentorskap och förmerande ledarskap i utbildningen. Att se nya möjligheter, bryta ny mark och tänka pionjärt vad gäller målgrupper, former och tjänst är perspektiv som präglar utbildningen. Kompetenser som stimulerar församlingsplantering, församlingsutveckling, goda ledarskapsmodeller och nytänkande tränas under utbildningen. Utbildningen vill forma pastorer som är förankrade i sina egna traditioner så väl som i den samtida kontexten. Sverige har förändrats och församlingen står inför nya utmaningar och möjligheter. En relevant ledarutbildning måste ge fördjupad förståelse av denna kontext, öppna för kulturanalyserande perspektiv och ge redskap för att leva trovärdigt i samtiden. Studenterna tränas till reflekterande praktiker genom att det hela tiden ska finnas en handlingsdimension i utbildningen och att kunskaper som tränas också ska kunna praktiseras. Utbildningen lägger stor vikt vid samspelet mellan församlingens praktik och teologisk reflektion, så att studenten får redskap för kontinuerlig utveckling av det egna livet, den levda praktiken och den teoretiska reflektionen, och därigenom tränas som reflekterande praktiker. e) Akademi för Ledarskap och Teologi är en utbildning på akademisk nivå som organiseras inom folkhögskola och högskola. 4

6 Med akademisk nivå menas en kvalitetsbestämning. Det innebär en betoning på reflektion och analys, förmåga att pröva olika perspektiv och krav på självständighet i materialinhämtning och redovisning. Akademi för Ledarskap och Teologi vill vara en del av det teologiska arbete som pågår inom högskola såväl i Sverige som internationellt, både för att pröva egna positioner mot andra synsätt och erfarenheter som för att ge konstruktiva teologiska bidrag. Akademisk nivå innebär även att delar av utbildningen leder till högskolepoäng och akademisk examen. Högskolepoängen förstärker utbildningens användbarhet och ökar möjligheten för studenter som vill bygga på utbildningen med andra utbildningar eller högre akademisk nivå. Kort bakgrund Akademi för Ledarskap och Teologi har sitt sammanhang inom tre frikyrkorörelser som har en lång utbildningstradition. Bibelstudiet och bibelsamtalet alltid haft en central plats i församlingslivet. Rörelserna har med rätta setts som en del i de svenska läsarna. Detta syns också i hur aktiva dessa samfund varit i breda utbildningssatsningar med bibelskolor och folkhögskolor. Idag har dessa samfund åtta folkhögskolor som bedriver arbete på många ställen runtom i Sverige. Det har varit naturligt för dessa rörelser att också träna sina kommande ledare vid speciella utbildningar. SAM startade pastorsutbildning 1919 som bedrevs vid Kortebo från 1927; Örebromissionen startade pastorsutbildning 1908 vid Örebro Missionsskola som ett resultat av förnyelse och evangelisations- och missionsiver. Missionsskolan integrerade också Helgelseförbundets pastorsskola vid Götabro år År 1992 startade även Örebro Missionsskola och Hyllie Park Folkhögskola den ledarutbildning som senare fick namnet Skandinavisk Akademi för Ledarskap och Teologi (SALT) genom sin breddning till samverkansparter i Danmark och Norge (en av dessa parter var Höjskolen for Ledelse och teologi i Oslo). Pingst har en lång tradition av evangelistkurser och lärlingskap. Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium startade 1999 i Uppsala med bas inom Pingströrelsernas folkhögskolor. Det är idag naturligt att samordna resurserna för denna brett utvecklade ledarträning. Det finns en teologisk samsyn kring evangelikal teologi såsom den uttrycks ibland annat i Lausannedeklarationen, karismatiskt liv och en längtan efter förnyelse för att möta dagens missionsutmaningar i Sverige och i världen. Det är också krävande att bedriva högre utbildning i ett samhälle med ökade utbildningsnivåer. Resurser behöver samordnas för att skapa en bred, kompetent och relevant utbildning. 5

7 2. Utbildningens upplägg och innehåll 2.1. Översiktligt innehåll Akademi för Ledarskap och Teologi vill erbjuda en teologisk ledarutbildning som är relevant för kyrkans uppdrag och utmaningar idag. Utbildningen kombinerar folkhögskolans möjlighet till profilerad ledarträning inom den egna folkrörelsens ram med högskolans fördjupade reflektion och långa kunskapstradition. Tillsammans skapar detta en kreativ lärmiljö som förenar det bästa ur två skolformer och därigenom erbjuder en utbildning som ger goda akademiska kunskaper tillsammans med erfarenhetsbeprövade redskap för församlingsledning och församlingsutveckling. På så sätt formas ledare och teologer som både kan analysera världen teologiskt och bidra till att transformera den. Akademi för Ledarskap och Teologi erbjuder en bred teologisk ledarutbildning som innefattar kurser inom bibelkunskap och bibelteologi, systematisk teologi och etik, kyrkohistoria, mission, religionshistoria och samtidskunskap, själavård, ledarskap, förkunnelse och undervisning, diakoni, församlingsliv mm. Det samlade navet genom hela utbildningen är yrkes- och ledarträning. Kurserna genomförs av olika utbildningsanordnare inom folkhögskola och högskola Normal studiegång är fyra år men utbildningen kan också avslutas efter tre år. Utbildningen kan läsas på hel eller deltid. En fyraårig studiegång leder fram till ett fyraårigt ledardiplom från Akademi för Ledarskap och Teologi och teologi kandidatexamen (180hp). Tre års studier leder fram till treårigt diplom och högskoleexamen i teologi (120hp). Det finns också en möjlighet att enbart läsa utbildningens första två år som en bredare ledarutbildning utan krav på att examinera kurser inom högskolan. Läsåret har fyrtio studieveckor. Ämneskurserna liksom ledarkurserna är normalt utlagda på halvfart. År 4 Studier inom ÖTH 100%: Ämneskurser och examensarbete Pastoral ram År 3 Studier inom ÖTH 100%: Ämneskurser Pastoral ram År 2 Studier inom folkhögskolan Ämneskurser 50% (kan examineras vid HLT) Ledarkurser 50% År 1 Studier inom folkhögskolan Ämneskurser 50% (kan examineras vid HLT) Ledarkurser 50% 6

8 2.2. Kursplan Studier inom folkhögskola, år 1-2 Årskurs 1 Hösttermin Församling och ledarskap I Vårtermin Församling och ledarskap II Bibelkunskap I Kyrkans historia Samhällsanalys och etik Årskurs 2 Kommunikation och tjänst I Kommunikation och tjänst II Bibelkunskap II Kristen tro och spiritualitet Religionskunskap och religionspedagogik Följande sex kurser kan examineras på Höyskolen for Ledelse og Teologi (HLT) (60hp): KRIS-101 Bibel og fortolkning I (10 hp) (Bibelkunskap II) KRIS-102 Bibel og fortolkning II (10hp) (Bibelkunskap I) KRIS-103 Kristendoms-historie og konfesjonskunnskap (10hp) (Kyrkans historia) KRIS-104 Troslære og spiritualitet (10hp) (Kristen tro och spiritualitet) RLE-101 Religionskunnskap og religionspedagogikk (10hp) (Religionskunskap och religionspedagogik) RLE-102 Etikk og samfunnsanalyse (10hp) (Samhällsanalys och etik) Studier vid ÖTH åk 3-4 Årskurs 3 Ht block 1 Ht block 2 Vt block 1 Vt block 2 Introduktion till bibliska Missionskunskap Teologi och praxis kring Fördjupningskurs i språk (BV 1 : 7,5hp) (KM: 7,5hp) kyrkans pastoraler (TL: 7,5 hp) systematisk teologi (TL fördjupning: 7,5 hp) Bibelteologi 1 (BV: 7,5 hp) Bibelteologi 2 (BV: 7,5 hp) Religionspsykologi (RV fördjupning: 7,5hp) Uppsats (7,5 hp) Alt1 Internationellt spår Alt2 Exegetisk fördjupning i Örebro Årskurs 4 Ledarskap (RV fördjupning: 7,5 hp) Fältbaserad kurs (KM fördjupning: 7,5hp) Fördjupningskurs i bibelvetenskap (BV fördjupning: 7,5 hp) Religionsfilosofi & idéhistoria (TL fördjupning: 7,5 hp) Alt: Annan valfri kurs Liturgik/Homiletik (KM fördjupning, 7,5 hp) Alt: Teologi och praxis kring kyrkans pastoraler för studenter i alternativa spår åk 3 (TL: 7,5hp) Självständigt arbete 15hp Teologisk integration (TL fördjupning: 7,5 hp) 1 Förklaring till ämnesförkortningar vid ÖTH: BV = Bibelvetenskap, KM = Kyrko- och missionskunskap, RV = Religionsvetenskap, TL = Tros- & livsåskådning 7

9 Yrkesspecifik profilering Akademi för Ledarskap och Teologis ambition är att varje student ska få en bred helhetsutbildning med grundläggande allmänkunskaper och mångsidig träning av kompetenser för församlingsledarskap. Under studietiden finns ändå möjligheter för studenten att inom vissa kurser och flexibla fältstudier fördjupa och profilera sin utbildning mot det som är inriktningen för deras kommande tjänst. Det kan gälla barn- och ungdomarbete, evangelisation och församlingsgrundande, diakoni, själavård, mission, undervisning, församlingsledning mm. Ett antal kurser och träffar introducerar också studenten i det konfessionella sammanhang som hon/han kan komma att arbeta inom. Akademi för Ledarskap och Teologi samverkar med samfundens kontaktpersoner för församlingstjänster så att det finns naturliga vägar ut i tjänst för studenterna. Studenter som är intresserade av tjänst i olika samfund erbjuds möjlighet att hålla kontakt med samfunden under studietiden. Detta kan ske genom möten via videokonferens, möten i samfundsgrupper i samband med de gemensamma mötena, gemensamt deltagande i viss konferens samt genom att samfundens kontaktperson möter studenterna individuellt på plats eller via webkonferens. Samfundsanknytningen sker också genom utbildningsförsamlingen, samt genom att vissa moment i kurserna ges en samfundsprofilering. Bland studieledarna kan det gärna finnas någon/några som har ett särskilt ansvar för ett visst samfunds studenter. Profilerade studiealternativ Akademi för Ledarskap och Teologi erbjuder ett relativt fastslaget studieprogram. Det finns dock möjlighet att välja specifik fördjupning genom särskilda studieval. Detta handlar förutom ovan nämnda profileringar framför allt om två möjligheter: (a) Exegetisk fördjupning Den student som önskar en större fördjupning i exegetik med språkliga studier i grekiska och/eller hebreiska kan under årskurs tre välja en eller två fördjupningsterminer vid ÖTH. Denna fördjupning kan inte erbjudas i nätverket utan förutsätter att studenten kan följa dessa kurser på plats i Örebro. (b) Studietermin utomlands Akademi för Ledarskap och Teologi uppmuntrar studenter som har möjlighet att tillbringa en termin utomlands för studier. Detta sker lämpligast under vårterminen årskurs 3. Akademi för Ledarskap och Teologi har kontakter med flera samverkansskolor i Skandinavien, Europa och världen. Bland dessa finns: Höjskolen for Ledelse og Teologi (Oslo), Ansgarskolen (Kristiansand), Continental Theological Seminary (Belgien), Evangeliska Teologiska Fakulteten (Belgien) Mattersey Hall (England), London School of Theology (England), Spurgeon s College (England), Bethel Theological Seminary (USA), Phumelela Bible College (Sydafrika), Assemblies of God s World Missions, samt nätverket för Glopent 2.3. En teologisk ledarutbildning Akademi för Ledarskap och Teologi genomsyras av en inriktning på ledarträning i och för församlingar. Träningen bygger på en samverkan med utbildningsförsamlingar under hela utbildningen, där studenterna kan träna upp sin förmåga att reflektera teologiskt kring den levda tron. Där kan de även bedriva kontextuella studier och tränas i färdigheter genom en ständig 8

10 dialog mellan teori och praktik. De församlingsteologiska studierna tar på detta sätt sin utgångspunkt i den praktiserade tron och vänder hela tiden tillbaka till handling. Den lärande processen fördjupas genom att kunskaper och erfarenheter prövas i konkreta ledaruppgifter. Teologi blir i denna miljö mer ett verb än ett substantiv. Det teologiska uppdraget kommer inte bara att handla om att beskriva och värdera teologiska ståndpunkter, utan minst lika mycket om att göra teologi, dvs att skapa och forma teologiskt trovärdiga handlingar. Ledarträningen påverkar därför alla kurser genom utbildningen och förstärks genom (a) särskilda ledarkurser som bedrivs på halvtid år 1-2 och (b) den pastorala ram som hålls ihop av studieledarna på varje studiecenter år 3-4. Ledarträningen syftar till att uppmuntra och stödja: Personligt & andligt mogna ledare som har god självförståelse, igenkänner sin kallelse, kan använda sina gåvor och har etablerat goda vanor som stödjer detta. Ledare som ser möjligheter till förnyelse och nya satsningar samt har förmåga att leda sådana nystarts- och förnyelseprocesser. Ledare som låter missionsutmaningen i Sverige och i världen forma församlingens liv. Ledare som kan utrusta andra genom att identifiera och vägleda nya ledare, forma team, leda lärande processer och hantera konflikter. Ledare som tryggt kan möta människor i olika livssituationer och förmår bidra till att utveckla en själavårdande kultur i församlingen. Reflekterande praktiker som kan integrera förståelse av samtiden och församlingens liv med ett bibliskt och teologiskt förhållningssätt. Allmänbildade ledare och goda kommunikatörer som förstår den egna kontexten och har ett budskap till människor i denna kontext. Ledare som kan ledarskapets hantverk vad gäller förkunnelse och undervisning, ledning av olika gudstjänster och i utövandet av förbön och andlig vägledning. Innehåll i ledarkurserna Ledarkurserna ska utvecklas, genomföras och utvärderas i nära anslutning till församlingar i regionen som vill vara med och bära ansvar för träning av studenter. Utvecklingen av kurserna kopplas även till ett högre seminarium, som stödjer fördjupning, forskning och kursutveckling. År 1: Församling & ledare i två kurser Vad är församling? Vad är ledarskap? Metod och redskap för församlingsbaserade studier: Hur läser man församling? Självbearbetning av ledarens motivation, drivkraft, förmåga, talang, gåvor och kallelse. Grundlägga goda vanor. Att leda sig själv (vara ledd) & leda andra. Modeller för församlingsgrundande Organisation och förändringsledarskap Församlingens liv och utveckling År 2: Kommunikation & tjänst i två kurser Om kommunikation och dialog Förkunnelse Gudstjänst Leda grupprocesser/ utveckling 9

11 Missional församling: diakoni, evangelisation, unga och gamla, mångkulturell gemenskap Media lära sig avläsa/förstå krafterna och lära sig hur media används Konflikthantering Karismatisk praktik, helande och förbön Krishantering och själavård År 3: Bibeln och människorna Exegetiska och systematisk teologiska kurser som fördjupar förståelsen av tro, församling och värld samt relaterar det till livet i församlingen. Möte med människor i olika livssituationer (kurs i religionspsykologi och erfarenheter i utbildningsförsamlingen). Församlingens liv såsom det uttrycks i dop & omvändelse, äktenskap, födelse, sjukdom och död. År 4: Församlingen, ledaren och missionsuppdraget Fördjupad träning i teologisk reflektion och läsning av församlingen och samtiden (fältbaserad kurs och uppsats). Summering av studiernas lärdom med avseende på kallelse och tjänst (kursen Teologisk integration, uppsats) Att arbeta i ett samfund ( Samfundskunskap, tjänsteförberedande samtal, avslutande retreat). Pedagogik för ledarträningen under utbildningens fyra år Ledarträningen är en pågående process som genomförs under hela den fyra åriga utbildningen. Inriktningen i denna fyråriga process ska vara klargjord vid utbildningens start med student och dess mentor & utbildningsförsamling (ett fyraårigt lärkontrakt). Denna process hålls samman genom ett antal redskap som används under hela utbildningen: Terminskontrakt som följs upp och utvärderas. Kontinuerliga gruppsamtal tillsammans med studieledare. Kontinuerligt samtal med mentor och verksamhet i utbildningsförsamlingen. Andlig läsning. Individuella samtal utifrån en genomtänkt plan (själavårdande samtal, förbönssamtal, tjänsteförberedande samtal). Loggbok som blir en checklista för att helheten tränas. Koncentrationsdagar då studenter möts fysiskt. för retreat, gemensam reflektion och erfarenhet och gärna gemensamma utlandsresor. Timme till förfogande som kan ge gemensamma utblickar genom att aktuella nyheter och samhällsfrågor reflekteras teologiskt. Ämnesövergripande kurssammanfattningar som tränar teologisk reflektion och integration utifrån konkreta situationer Studieförlopp Undervisning kan läsas från flera platser Utbildningen vill göra det möjligt för församlingar runt om i Sverige att träna blivande ledare. Det kommer i varje årskurs att finnas cirka tio personer på varje studiecentercenter (sammanlagt 10

12 ungefär 50 deltagare per årskurs). Varje kurs leds av ett lärarlag med en ämneslärare som ansvarar för kursplanering och examination i samverkan med ytterligare en eller flera ämneslärare. Undervisningen är vanligtvis förlagd till tre dagar: måndag, tisdag och torsdag. Onsdagen är vikt för kollegialt arbete i nätverket. Dagarna kan användas så att Åk1 är på studiecentret måndagtisdag, åk2 tisdag och torsdag och åk3 och 4 måndag eller tisdag och torsdag. Var tredje vecka deltar alla i en gemensam tid under tisdagen. Undervisningen utgörs normalt av föreläsningar, seminarier och fältmoment. Föreläsningarna ges av ämneslärare som också ger material till de seminarier där ämnet bearbetas vidare. Sändningen av föreläsningar kan ske från olika studiecentra (det är önskvärt att ämneslärare också möter studenterna på plats vid olika tillfällen). Studieledarna kan eventuellt delta i vissa seminarier. Webkonferens finns till förfogande för ytterligare kontakter mellan lärare och ett mindre antal deltagare vid olika studiecentra. Grundmodellen i en vanlig baskurs (5 veckors studier eller 7,5hp) är ca 30 lektionstimmar med undervisning (ofta gemensam via video) och ca 15 seminarietimmar. Stora variationer kan dock förekomma beroende på kursens karaktär. I fördjupningskurser anpassas upplägg och resurser till vad som lämpar sig för det enskilda ämnet. Gemensamma mötesplatser Studenterna från olika studiecentra möts i början av varje block under två dygn, alltså fyra gånger under läsåret Mötena sker årskursvis förutom vid ett tillfälle varje år då alla möts på samma plats. Minst ett av tillfällena förläggs till Örebro. För övrigt används någon lägergård eller någon av fhs om verksamheten där har en paus och utrymme finns. Under årskurs 3-4 koncentreras besöken i hög grad till ÖTH och kan bli något mer tillfälle varje termin. Dessa möten är viktiga för att skapa och upprätthålla utbildningens kultur och samhörighet. Kostnader för logi och uppehälle för dessa träffar finansieras via avgifter från studenter och utbildningsförsamlingar. Även en del av resekostnaderna finansieras på detta sätt så att dessa kostnader inte på ett orättvist sätt faller helt på studenterna, bland annat på grund av den ojämlikhet som uppstår med olika geografiska avstånd Livslångt lärande En viktig utgångspunkt är att utbildningen lägger en grund för och öppnar till det livslånga lärandet. Akademi för Ledarskap och Teologi är en resurs också för fortsatt utbildning och fördjupning till samfundens fortbildningar (medarbetardagar, Pingst pastorsakademi m fl). Akademi för Ledarskap och Teologi utvecklar också samverkan med andra parter för att skapa goda övergångar till fortsatta studier på avancerad nivå (som leder till magister, master och forskarexamina). Se vidare punkt 2.2. ovan under internationella studier. 11

13 3. Utbildningens struktur 3.1. Folkhögskola och högskola i samverkan Akademi för Ledarskap och Teologi organiseras inom två delvis olika utbildningsformer, och tillvaratar de bästa ur respektive pedagogiska tradition. Huvudansvaret för utbildningens två första år ligger inom folkhögskolan de två sista åren genomförs inom högskolans ram. Folkhögskolan har en lång tradition av vuxenutbildning och ledarträning olika folkrörelser. Folkhögskolan kan ofta fungera som en frizon för nya utbildningar och studieformer, med förhållandevis stor frihet för en utbildningsanordnare. Inom de tre samfundens folkhögskolor finns dessutom stor kompetens inom inte bara bibelundervisning och teologi, utan inom många andra områden, som exempelvis diakoni & själavård, kultur, mångkulturalitet och media. Alla detta utgör viktiga bidrag in i Akademi för Ledarskap och Teologi. Örebro Teologiska Högskola har en lång erfarenhet av församlingsledarutbildning och teologiundervisning och utgör också en mötesplats där olika övertygelser möts och lär av varandra. Samarbetet med en högskola säkrar en hög kvalitet och bidrar signifikant till en relation till det större utbildningssammanhanget. Tillsammans med folkhögskolorna säkerställer kopplingen till högskolan att utbildningen konstruktivt förhåller sig till det omgivande svenska samhället. Högskolan möjliggör också att studenter kan få en svensk akademisk examen Studiecentra Akademi för Ledarskap och Teologi bygger på att det skapas goda regionala baser för utbildningen. En avgörande förutsättning för detta är att det finns lokala församlingar som vill bidra till formerandet av dessa baser och vara delaktiga i träning av framtida ledare i regionen. Akademi för Ledarskap och Teologi förutsätts kunna läsas vid fem studiecentra: Malmö, Göteborg, Jönköping, Uppsala/Stockholm och Umeå (med senare start än ht11). Dessutom kan utbildningen läsas vid ÖTH. Enligt planeringen ska respektive studiecentrum erbjuda plats till sex-tolv nya studenter varje år, motsvarande ett årligt intag av totalt 50 studenter på Akademi för Ledarskap och Teologi. I en framtid bör man överväga att förlägga även andra utbildningsinsatser till dessa studiecentra, exempelvis kurser inriktade mot själavård eller diakoni och teologiska kurser för vidareutbildning eller för församlingars frivilligarbetare. Vad ska finns på ett studiecenter? Lokaler För den nya pastors- och ledarutbildningen behöver det vid varje studiecenter finnas följande faciliteter: Två klassrum med videokonferensanläggning, varav ett för cirka 12 studenter och ett stort nog att rymma 30 personer (i de fall som det förekommer större samlingar vid expertbesök, info etc). Två grupprum. Utrustning för video- och Internetkommunikation. 12

14 Bibliotek med datorplats. Plats för fika och umgänge som bör vara dimensionerade för cirka studenter totalt. Kontorsrum för personal. Utbildningen använder lokalerna normalt tre dagar i veckan. Övrig tid kan de disponeras för annan verksamhet, men det är också önskvärt att studieplats och bibliotek är tillgängliga för studenter även vid andra tider. Lokalerna bör vara lätt tillgängliga med allmänna kommunikationer. Ett studiecenter kan vara förlagt till en av de skolor som är engagerade i utbildningen (såsom vid Hyllie Park i Malmö och June folkhögskola i Jönköping). På platser där det saknas en institutionell bas för studiecentra (såsom i Göteborg) behöver regionala bärarförsamlingar medverka till att finna lämplig plats för detta ändamål. Personal På varje studiecenter bör det finnas tre studieledare anställda på del av tjänst, med ansvar för åk 3-4 (en person, ca 25% tjänst) respektive åk 1 och åk 2 (en person för respektive årskurs, 25% tjänst vardera). En av studieledarna planeras ha ytterligare ca 25% för det övergripande och samordnande ansvaret för studiecentret. Minst en av studieledarna, gärna flera, bör vara engagerad som lärare i utbildningen. Beslut om anställningar fattas av styrgruppen, i samverkan med utbildningsledning tillsammans med respektive ansvarig folkhögskola. Församlingarnas bidrag De lokala församlingarnas engagemang i utbildningen finns på två nivåer. Utbildningsförsamlingarna är de församlingar som har studenter som går utbildningen (se vidare avsnitt 3.3 nedan). För att förstärka utbildningens förankring till regionens församlingar bör några mer direkt knytas till utbildningen som dess bärarförsamlingar. Bärarförsamlingarna utser en regional referensgrupp för studiecentret, som tillsammans med utbildningens ledning (utbildningsföreståndare, studiecentersamordnare och rektor) samordnar hur regionala resurser kan tas till vara i utbildningen och arbetar på att utveckla det regionala studiecentret. I särskilda fall kan detta ansvar också inkludera uppställande av lokaler (se nedan). Bärarförsamlingarna och utbildningsledningen bör lämpligen även inbjuda till årliga träffar där alla utbildningsförsamlingarna möts. Syftet med dessa träffar är att förstärka arbetet med regional utveckling, följa och kommentera utbildningens utveckling, samt kontinuerligt inventera möjliga resurser att använda i utbildningen. Bärarförsamlingarnas eventuella ansvarstagande för lokaler Undervisningen är avgiftsfri. Respektive undervisningsinstitution ansvarar för att täcka alla undervisningskostnader, såsom lärarlöner och videokonferens. På vissa platser finns dock ingen skolinstitution som kan utgöra den naturliga platsen för studiecentrets lokalisering. I dessa fall åtar sig bärarförsamlingarna ett speciellt ansvar för att en av församlingarna ska kunna tillhandahålla lämpliga lokaler och miljö för studiernas genomförande. Detta arbete konkretiseras i ett skrivet avtal mellan respektive folkhögskola, styrgrupp och bärarförsamlingarna. Det ekonomiska ansvar som detta innebär för det regionala studiecentret fördelas på följande sätt mellan de regionala parterna: (1) En del av utbildningsförsamlingarnas årliga avgift används för att förstärka studiemiljön vid studiecentret vad gäller till exempel biblioteksinköp. 13

15 (2) Bärarförsamlingarna fördelar mellan sig själva kostnaden för studiecentrets internetuppkoppling enligt utbildningens kravspecifikation, utrustning av lokalerna med möblering, kopierings- och utskriftsmöjligheter, studieplatser, matmöjligheter, m.m. (ca /år). Dessa församlingar använder sedan utbildningen utan att betala den årliga avgiften. Vid särskilda satsningar kan extra bidrag till studiecentrets omkostnader förhandlas med utbildningsföreståndare. (3) Den församling som upplåter lokaler betalar inga avgifter utan bidrar genom att upplåta lokal och genom personal och vaktmästeri som gör lokalerna tillgängliga för studenter Utbildningsförsamling och mentor Kopplingen till en mentor och en utbildningsförsamling är en grundsten i Akademi för Ledarskap och Teologis församlingsbaserade utbildning. Genom detta skapas en relation till den miljö där studenten senare ska arbeta vilket bidrar till att utbildningen inte fjärmar från verkliga församlingsmiljöer. Det innebär också att studenten får direkt tillgång till verksamma praktiker, erfarna pastorer och andra ledare som för över kunskap, erfarenheter och som tränar studenten i arbetet. Församling och pastorn kan också genom detta stimuleras till fördjupad reflektion över sin egen uppgift och utveckling. Utbildningsförsamling Varje student i Akademi för Ledarskap och Teologi är knuten till en utbildningsförsamling under studietiden. Avsikten är att studenten behåller samma utbildningsförsamling under hela studietiden, men undantag från denna grundhållning kan av olika skäl behöva göras. En förutsättning för att vara utbildningsförsamling är att det finns villiga och utbildade mentorer. Ett avtal skrivs mellan Akademi för Ledarskap och Teologi och den utbildningsförsamling som erbjuder utbildningsplats och ställer en mentor till förfogande. Grundmodellen utgår från att en utbildningsförsamling genom Akademi för Ledarskap och Teologi får möjlighet att träna och utbilda de ledare man har identifierat inom den egna församlingen sammanhang. Av geografiska och andra skäl kommer det dock för somliga studenter vara nödvändigt att flytta från sin hemförsamling för att kunna genomföra utbildningen. Då behöver studenten knytas till en annan församling. Det är en fördel att det är mer än en student i en utbildningsförsamling. Samspelet mellan flera studenter kan bidra till att utbildningsplatsen blir mer dynamisk. Större församlingar kan gärna ha en grupp studenter. Dessa större församlingar behöver dock samverka med mindre församlingar inom rimligt avstånd. På så sätt får studenten möjlighet att t ex predika mer än vad som vanligtvis är möjligt i en större församling. Dessutom behöver studenten exponeras för en mindre församlings möjligheter och begränsningar. Loggboken kan utgöra underlaget för samtal med mentorn. Ledarkurserna bidrar också till att utbildningsprocessen får tillräcklig bredd och djup. Modellen med loggbok används för att säkerställa att studenten tillräcklig grad exponeras för olika delar av församlingslivet (och inte t ex tränas enbart i ungdomsledarskap under hela tiden). Den kan utgöra underlaget för samtal med mentorn. Ledarkurserna bidrar också till att utbildningsprocessen får tillräcklig bredd och djup. 14

16 Utbildningsförsamlingar betalar årligen en avgift till utbildningen (ht 2011 på 3000 kr/student). Dessa pengar går till utbildningsanordnaren för att täcka vissa kostnader kring studiecentrats miljö, vissa av studenters kostnader i samband med gemensamma träffar, mentorsutbildning samt kostnaden för pastoral ram under år 3-4. Mentorer Mentorer är pastorer eller andra ledare som på ett reflekterat sätt kan bidra till studentens utbildningsprocess. En mentor bör vara en mogen och teologiskt kunnig person, åtnjuta församlingens och utbildningsledningens förtroende, och bör i normalfallet ha egen erfarenhet av församlingsledning. Mentorn bör genomgått Akademi för Ledarskap och Teologis mentorsutbildning eller motsvarande och av sin församling få avsatt tid för detta uppdrag. Mentorn, studenten och Akademi för Ledarskap och Teologi skriver inför varje termin ett kontrakt som beskriver innehållet i den del av utbildningen som berör mentorn. Detta följs upp när nästa terminskontrakt skrivs. Mentorn förväntas möta studenten regelbundet för samtal och gemensam reflektion. Mentorn ger också studenten feedback på hans/hennes insatser så att en lärandemiljö hela tiden föreligger. Det är också önskvärt att utveckla former där mentorerna deltar i arbetet på studiecentret. Detta kan exempelvis ske genom att det finns minst ett moment i varje kurs där någon mentor deltar. Han/hon kan hålla en expertföreläsning inom ett visst område eller inleda en seminariediskussion. En uppgift för studiecentret är att identifiera och tillvarata sådan särskild kompetens hos mentorerna. Ibland kan det finnas behov av kompletterande samtalspartner vid sidan om den ordinarie mentorn, särskilt om utbildningsplatsen är den egna hemförsamlingen eller när studenten är anställd i utbildningsförsamlingen. Det kan också finnas behov av kompletterande resurser för själavård och annan personlig bearbetning för enskilda studenter. 15

17 4. Utbildningens organisation 4.1. Nätverk som koordineras av en styrgrupp Akademi för Ledarskap och Teologi är inte en ny skolinstitution utan ett nätverk som samplanerar och samordnar resurser från befintliga skolor för att genomföra utbildningen. Respektive skola har ansvar för de studenter, lokaler och anställda som är knutna till den egna institutionen. Nätverket bygger på att parterna har gått in i en långsiktig överlåtelse att göra detta tillsammans. Denna intention är uttryckt i ett avsiktsavtal. Detta kompletteras med årliga samverkansavtal som klargör respektive parts ansvar under kommande år. För att detta ska fungera som en, gemensam utbildning finns en övergripande styrgrupp som är beställare av utbildningen och har en sammanhållande funktion för de samverkande parterna. Styrgruppen ansvarar således för utbildningens inriktning, samordning, föredelning och uppföljning av resursanvändning, samordning av anställningar och anställningsvillkor och vidareutbeckling av verksamheten. Styrgruppen fastställer den årliga budgeten, och ansvarar för nätverkets gemensamma ekonomi. Styrgruppen består av två ledamöter från varje samfund (EFK, Pingst, SAM) och en ledamot från vardera av de samverkande skolinstitutionerna (folkhögskolor som har kursdeltagare, ÖTH samt HLT). Utbildningsföreståndaren är adjungerad. Även andra parter kan vara adjungerade, exempelvis folkhögskolor som avser att ta ansvar för ett studiecenter, eller på andra sätt engagera sig i nätverket. Ekonomi Utbildningen finansieras till stor del genom allmänna medel som stats- och landstingsbidrag genom utbildningsanordnande skolor. Akademi för Ledarskap och Teologi förutsätter också att de ingående samfunden stöder utbildningen, framför allt för möjliggöra skapande av den utbildningsmiljö som relaterar till pastoral träning. Lokala bärar- och utbildningsförsamlingar bidrar med ytterligare ekonomiska resurser, vilket bl.a. är en förutsättning för fungerande studiecentra (se detaljer ovan i 3.2. och 3.3.). Ekonomiskt ansvarstagande av de olika parterna preciseras i årliga avtal Utbildningens ledning och administration Utbildningsföreståndare En utbildningsföreståndare (UF) är anställd på cirka 50% av tjänst för att leda det gemensamma arbete. I denna uppgift ingår bl.a. att vara Akademi för Ledarskap och Teologis ansikte utåt och att svara för relationer till ägarna, utbildningsinstitutionerna och lokala studiecentra. UF är ansvarig inför och rapporterar till styrgruppen. Utbildningsgemensamma resurser Den gemensamma administrationen genomförs framför allt genom att resurser på de ingående skolorna används inom den nya utbildningen. Det är avgörande att det finns personer i nätverkets skolor med utrymme för att sköta eller koordinera följande uppgifter: 16

18 Biträdande utbildningsföreståndare (ca 50%-ig tjänst): Ansvarar bl.a. för kursplaner, studieordning, kvalitetssäkring, utvärdering, driva pedagogisk inriktning, övergripande ansvar för studievägledning och CSN i samråd med respektive FHSK. Sekreterare (ca 50%): Ansvara bl.a. för registrering av ansökningar, kursanmälan och kursresultat. Administrativt stöd till rektor o studierektor. Bibliotekarie (ca 25%): Ansvara för gemensamma inköp, support åt studiecenterbibliotek, samverkan mellan bibliotek och elektroniska utlåningssystem. IT-ansvarig (ca 25%): Ansvara för inköp och uppdatering av länkutrustning, utbildning av användare, support och jourstöd till användare, felanalys, kvalitetssäkring av användning. Hemsidesansvarig (ca 10%). Utbildningsledningen utgörs av utbildningsföreståndare, biträdande utbildningsföreståndare, studiecentersamordnare samt yrkeskursansvarig vid ÖTH Personal Personal på studiecentra På varje studiecenter behöver det finnas tre deltidsanställda studieledare, med ansvar för åk 1 och åk 2 (en person för respektive årskurs, 25% tjänst vardera) och åk 3-4 (en person, ca 25% tjänst). En av studieledarna behöver ha ytterligare ca 25%-ig tjänst för det övergripande och samordnande ansvaret för studiecentret. Minst en av studieledarna, gärna flera, bör vara engagerad som lärare i utbildningen. Studieledaren fungerar bl.a. som kontaktlärare för studenterna i respektive årskurs och är delansvarig för deras ledarkurser. Studieledaren ansvarar också för kontakter med utbildningsförsamlingarna och uppföljning av mentorernas arbete. Studiecentersamordnaren ansvarar för ledningen av studiecentret, övergripande lokala/regionala kontakter, och är studiecentrets nav i relationen till utbildningsföreståndare, ansvarig folkhögskola och ansvariga bärarförsamlingar. Studieledarna ska ha erfarenhet av teologisk utbildning, erfarenhet av ledarskap i församling samt en god förmåga att leda processer. Studieledarna kan samtidigt vara ämneslärare inom Akademi för Ledarskap och Teologi, då på ytterligare del av tjänst. Det är önskvärt att flera uppgifter inom Akademi för Ledarskap och Teologi (och eventuellt inom ÖTH, samfund och fhsk) kombineras så större tjänstgöringsunderlag tillskapas, med optimalt utrymme för studieledare att fokusera uppgiften som anställd inom Akademi för Ledarskap och Teologi. Beslut om anställningar fattas av styrgruppen, i samverkan med utbildningsledning tillsammans med respektive ansvarig folkhögskola. Ämneslärare Som ämneslärare anlitas studieledare med särskild kompetens inom området, eller lärare vid samverkande utbildningsinstitutioner. Eftersom nivån på utbildningen är eftergymnasial och många studenter siktar mot akademisk examen krävs att ämneslärarnas kompetens motsvarar de 17

19 krav som ställs för lärartjänst i högskolan. Medverkande lärare förutsätts ha god pedagogisk förmåga och god förståelse (allra helst egen erfarenhet) av församlingsledande arbete. Personaltillsättning Tillsättning av personal på studiecentra görs i samråd mellan Akademi för Ledarskap och Teologis utbildningsledning och respektive folkhögskola. Personal är anställda av en samverkande skola. Ämneslärare i respektive kurs bestäms i nära samråd mellan utbildningsledning och ansvarig utbildningsinstitution. Vid personalrekrytering till de olika arbetsuppgifterna inom Akademi för Ledarskap och Teologi eftersträvas mångfald, med god balans avseende kön och etnicitet. Styrgruppen samordnar anställning och anställningsvillkor. Gemensam lärarkultur Akademi för Ledarskap och Teologi förutsätter en gemensam lärarkultur och att de olika delarna av nätverket har en gemensam förståelse och engagemang för utbildningen. Detta förutsätter bl.a. en nära relationer mellan medverkande lärare. Styrgrupp och utbildningsledning bör prioritera och säkerställa resurser för förverkligande av detta. Exempel på viktiga komponenter i ett uppbyggande och vidmakthållande av en sådan gemensam lärarkultur är gemensamma lärarmöten, gemensam kursutveckling, gemensam vidareutbildning, och gemensamt deltagande i regelbundna högre seminarier. Medverkande lärare behöver träffas fysiskt vid 2-3 gånger årligen. Schemaläggningen (med lektionsfria onsdagar) möjliggör att olika grupper av nätverkets lärare kan mötas på via videokonferens, Skype eller motsvarande. Det är också angeläget att kontakter med församlingar och samfund upprätthålls och fördjupas, så att det relationella flödet på ett naturligt sätt inkluderar hela nätverket även icke-anställda församlingsmedlemmar i bärar- och övriga utbildningsförsamlingar Antagningsvillkor och ansökningsprocedur Antagning bara till hela programmet Antagning sker till programmet. Inom Akademi för Ledarskap och Teologi erbjuds i princip inte möjlighet till att läsa fristående kurser. Den som önskar den typen av studier kan hänvisas till ÖTHs distansprogram. Ansökan Ansökan sänds till Akademi för Ledarskap och Teologis kontor och man anger vilket studiecentrum man önskar studera på. I och med detta anges även vid vilken folkhögskola man kommer att vara registrerad vid. Formellt krävs särskilda ansökningar till HLT (för examinering av teologiskt basår) och ÖTH (för åk 3-4). Detta ansökningsförfarande bör utformas med maximal enkelhet för den enskilde studenten, utan att kompromissa med de formella krav som respektive utbildningsanordnare har att förhålla sig till. Antagningsvillkor För antagning krävs allmän behörighet för högskolestudier samt de särskilda villkor som gäller för antagning till teologiska studier i Sverige. Den som inte uppfyller antagningsvillkoren för 18

20 högskolestudier kan på särskilda skäl efter individuell prövning få läsa de två första åren på folkhögskolan. Antagningsbesked Preliminärt besked ges om antagning. Definitivt antagningsbesked ges sedan anmälningsavgiften inbetalats och det finns ett avtal om plats i utbildningsförsamling. Studiestöd Studiestöd för eftergymnasiala studier (B-nivå) förutsätter gymnasiekompetens. CSN-intyg om studier skrivs under av studiecentersamordnaren Bibliotek, teknik och infrastruktur Varje studiecentrum formar ett bibliotek som ger nödvändig litteratur och uppslagsverk tillgänglig för studenter. En person har i sin tjänst avsatt tid för arbete med bibliotekens beställningar, samordning mellan dem samt utveckling och tillgängliggörande av Internet-resurser. Folkhögskolornas plattform används för elektronisk kommunikation (First Class). På studiecentra finns två videokonferensutrustningar (sannolikt den Tandbergsutrustning som nu använts inom SALT och ÖTH). För webb-konferenser och andra möten används Adobe Connect. Tillräckligt många licenser måste finnas tillgängliga. Eftersom Akademi för Ledarskap och Teologi i hög grad förutsätter väl fungerande teknik och därför måste den tekniska supporten hålla hög kvalitet, särskilt avseende tillgänglighet. Det innebär att tjänsten för IT-support (ca 25%) bör knytas till en person vars övriga tjänst tillåter maximal tillgänglighet under lektionstid. Flemingsberg Arbetsgruppen för ny pastors- och ledarutbildning Ulrik Josefsson Roland Spjuth Dan Elofsson Pekka Mellergård (adj) 19

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag Hej! Du som får det här dokumentet har nyligen träffat en människa som är intresserad av Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT). Den personen vill antingen ha dig som mentor eller er församling som utbildningsplats.

Läs mer

Studiehandbok. med kursplaner 2013-2014. Malmö, Göteborg, Jönköping, Stockholm/Uppsala, Umeå

Studiehandbok. med kursplaner 2013-2014. Malmö, Göteborg, Jönköping, Stockholm/Uppsala, Umeå Studiehandbok med kursplaner 2013-2014 Malmö, Göteborg, Jönköping, Stockholm/Uppsala, Umeå Akademi för ledarskap och Teologi en utbildning i samverkan mellan 1 INNEHÅLL 1. Välkommen till Akademi för Ledarskap

Läs mer

Studiehandbok. med kursplaner 2015-2016. Göteborg, Jönköping, Malmö, Stockholm, Umeå

Studiehandbok. med kursplaner 2015-2016. Göteborg, Jönköping, Malmö, Stockholm, Umeå Studiehandbok med kursplaner 2015-2016 Göteborg, Jönköping, Malmö, Stockholm, Umeå Akademi för Ledarskap och Teologi en utbildning i samverkan mellan 1 INNEHÅLL 1. Välkommen till Akademi för Ledarskap

Läs mer

En utbildning i samspel mellan akademi och församling

En utbildning i samspel mellan akademi och församling Hej! Du som får det här dokumentet har nyligen träffat en människa som är intresserad av Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT). Den personen vill antingen ha dig som mentor eller er församling som utbildningsplats.

Läs mer

Kurser inom ÖTH 2015/2016

Kurser inom ÖTH 2015/2016 Kurser inom ÖTH 2015/2016 Välkommen att söka kurser i ÖTHs utbud av intressanta kurser. Kurserna läses i första hand inom program vid ÖTH men vissa kan även sökas som fristående kurs. Ansökningsblankett

Läs mer

Kurser inom ÖTH 2016/2017

Kurser inom ÖTH 2016/2017 Kurser inom ÖTH 2016/2017 Välkommen att söka kurser i ÖTHs utbud av intressanta kurser. Kurserna läses i första hand inom program vid ÖTH men vissa kan även sökas som fristående kurs. Ansökningsblankett

Läs mer

Studieplaner. teologiska högskola. Johannelunds. teologiska högskola

Studieplaner. teologiska högskola. Johannelunds. teologiska högskola J Johannelunds teologiska högskola teologiska högskola Studieplaner för integrerad prästutbildning för tjänst i Svenska Kyrkan och EFS Läsåret 2011-2012 1 Välkommen till Johannelund! Johannelunds teologiska

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang

Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang Riktlinjer för Folkungakyrkans internationella missionsengagemang 1. INLEDNING Syftet med detta dokument är att ge riktlinjer för Folkungakyrkans engagemang i internationell mission. Målet är att hjälpa

Läs mer

VILL DU LEVA ETT MENINGSFULLT LIV?

VILL DU LEVA ETT MENINGSFULLT LIV? VILL DU LEVA ETT MENINGSFULLT LIV? Vill du ha ett meningsfullt liv? Tänk att få ägna sig på heltid åt det som är meningsfullt och dessutom få lön för det! Om du känner en kallelse till att bli pastor,

Läs mer

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2015 2016

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2015 2016 EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2015 2016 Dalkarlså Folkhögskola ligger vackert belägen i Västerbottens kustland, fyra mil norr om Umeå. Låt den kreativa miljön prägla studieåret

Läs mer

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2014 2015

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2014 2015 EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2014 2015 Dalkarlså Folkhögskola ligger vackert belägen i Västerbottens kustland, fyra mil norr om Umeå. Låt den kreativa miljön prägla studieåret

Läs mer

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordning 1/14 FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordningen beskriver församlingens vision, liv och struktur. Detta dokument beskriver vad Fristadskyrkan är och vad församlingen vill

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

PM för prästantagning

PM för prästantagning PM för prästantagning i EFS VIGNINGSLÖFTEN FÖR PRÄSTER Vill ni i Guds den treeniges namn åtaga er uppdraget att vara präst och utöva detta så, att Gud blir ärad, kyrkan uppbyggd och Guds vilja förverkligad

Läs mer

Möjlig samverkan kring teologisk utbildning för Evangeliska Frikyrkan, Pingst fria församlingar i samverkan och Svenska Alliansmissionen

Möjlig samverkan kring teologisk utbildning för Evangeliska Frikyrkan, Pingst fria församlingar i samverkan och Svenska Alliansmissionen Möjlig samverkan kring teologisk utbildning för Evangeliska Frikyrkan, Pingst fria församlingar i samverkan och Svenska Alliansmissionen Inledning Under 2007-2008 har vi, tre samfundsledare för Evangeliska

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Studiehandbok. med kursplaner Malmö, Göteborg, Jönköping, Stockholm/Uppsala, Umeå

Studiehandbok. med kursplaner Malmö, Göteborg, Jönköping, Stockholm/Uppsala, Umeå Studiehandbok med kursplaner 2014-2015 Malmö, Göteborg, Jönköping, Stockholm/Uppsala, Umeå Akademi för ledarskap och Teologi en utbildning i samverkan mellan 1 INNEHÅLL 1. Välkommen till Akademi för Ledarskap

Läs mer

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet

Församlingen är en fri församling och medlem i Pingst fria församlingar i samverkan och i Trossamfundet FÖRSAMLINGSORDNING Församlingens existens och grund vilar på Jesus Kristus. Från Bibeln, som vi tror är Guds ord, hämtar vi vår tro och vår lära. Vi är en del av den världs- vida kyrkan och bekänner en

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller Lärarutbildning 90hp och 180hp antagning hösten 2009 och våren 2010

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller Lärarutbildning 90hp och 180hp antagning hösten 2009 och våren 2010 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller Lärarutbildning 90hp och 180hp antagning hösten 2009 och våren 2010 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på

Läs mer

Information om Teologiskt program

Information om Teologiskt program VÄLKOMNA! Information om Teologiskt program Examenskrav Periodisering Studiegångar Här hittar du alla mina informationer http://lir.gu.se/utbildning/student-vid-institutionen/info-religion/ 2011-02-08

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2016/2017 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet i Uppsala ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad lärare i framtidens

Läs mer

Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen

Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen 1 (5) Lärosätets namn Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet

Läs mer

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll.

- Bibelns övergripande historia och Guds handlande genom historien. - Bibelns olika viktigaste genomgående teman. - De olika bibelböckernas roll. GEMENSAMMA KURSER (BIBELSKOLA ICHTUS, de första fyra veckorna) BIBELSYN Bibeln är den främsta källan för kunskap i den kristna tron. Vad är det för bok? Vilka olika sätt finns det att se på Bibeln? Hur

Läs mer

Kommittédirektiv. Utbildning för imamer. Dir. 2008:66. Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008

Kommittédirektiv. Utbildning för imamer. Dir. 2008:66. Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Kommittédirektiv Utbildning för imamer Dir. 2008:66 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska kartlägga och analysera de behov av utbildning för

Läs mer

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2013-2014

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2013-2014 EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2013-2014 Dalkarlså Folkhögskola ligger vackert belägen i Västerbottens kustland, fyra mil norr om Umeå. Låt den kreativa miljön prägla studieåret

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

Regeringen Utbildningsdepartementet

Regeringen Utbildningsdepartementet Regeringen Utbildningsdepartementet Utvärderingsavdelningen Lars Geschwind YTTRANDE 2003-04-29 Reg.nr 641-1641-02 Yttrande angående Församlingsfakultetens i Göteborg ansökan om rätt att utfärda högskoleexamen

Läs mer

Grundnivå. Curriculum. First cycle 180

Grundnivå. Curriculum. First cycle 180 KONSTNÄRLIGA FAK KULTETEN Utbildningsplan Konstnärligtt kandidatprogram i Textil Kläder - Formgivning Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1TKF Curriculum BFA Programme inn Textile Garment - Design

Läs mer

Övergångsregler för blivande präster

Övergångsregler för blivande präster Övergångsregler för blivande präster Pastoralteologisk utbildning Pastoralteologisk utbildning för blivande präster ges till och med vårterminen 2014 av de båda pastoralinstituten i Uppsala och Lund. Från

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Vill du bli diakon, missionär eller pastor?

Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare i

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Pingst- församlingarnas Vigselrätt

Pingst- församlingarnas Vigselrätt Pingst- församlingarnas Vigselrätt Pingstförsamlingarnas Vigselnämnd (PVN) har den 4 december 2008 fastställt följande regler angående vigselrätt. Reglerna gäller från den 1 jan 2009. Från och med den

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Innehållsförteckning Förord 3 1. Kyrkorna tillsammans på universitet och högskola 5 2. Vision

Läs mer

De tre fokusområdena blir synliga under våren

De tre fokusområdena blir synliga under våren De tre fokusområdena blir synliga under våren I början av det nya året kommer här en hälsning med ny information från de tre fokusområdena Bibel och Bön, Uppdraget och Trovärdighet. Den handlar om det

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Det här är Folkuniversitetet

Det här är Folkuniversitetet Kanske minns du hur det kändes när du lärde dig läsa? Hur du öppnade en dörr och såg världen på ett helt nytt sätt. Hur tecknen som tidigare varit oförståeliga plötsligt fick mening. Hur du i början läste

Läs mer

Studiehandbok. med kursplaner Göteborg, Jönköping, Malmö, Stockholm, Umeå

Studiehandbok. med kursplaner Göteborg, Jönköping, Malmö, Stockholm, Umeå Studiehandbok med kursplaner 2016-2017 Göteborg, Jönköping, Malmö, Stockholm, Umeå Akademi för Ledarskap och Teologi en utbildning i samverkan mellan 1 INNEHÅLL 1. Välkommen till Akademi för Ledarskap

Läs mer

Pastorsutbildning. vid. Teologiska högskolan Stockholm

Pastorsutbildning. vid. Teologiska högskolan Stockholm Pastorsutbildning vid Teologiska högskolan Stockholm Juni 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Att studera teologi med inriktning pastor... 3 2.1 Pastorsutbildning en yrkesutbildning... 3 2.2 Pastorsutbildningens

Läs mer

Kursplan för Själavårdsutbildningen Läsåret 16/17

Kursplan för Själavårdsutbildningen Läsåret 16/17 Kursplan för Själavårdsutbildningen Läsåret 16/17 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 2 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE... 2 3 PEDAGOGIK... 2 4 GENOMFÖRANDE... 2 4.1 UPPLÄGG OCH PLANERING... 4 4.1.1 Flexibel

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Svenska kyrkans utbildningar i framtiden

Svenska kyrkans utbildningar i framtiden Svenska kyrkans utbildningar i framtiden Förslag till innehåll för Svenska kyrkans utbildningar Inför överläggningarna med er i stiften har Nämnden för utbildning, forskning och kultur, vid sitt sammanträde

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi

Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Psykologisk institutionen Utbildningsplan för Masterprogram i psykologi med inriktning mot samhällspsykologi S2PSA 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master Programme

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

TEOLOGISKA HÖGSKOLAN STOCKHOLM. Teologi Religionsvetenskap. Pastor/Präst Östkyrkliga studier Religion-Kultur-Samhälle Magister/Master

TEOLOGISKA HÖGSKOLAN STOCKHOLM. Teologi Religionsvetenskap. Pastor/Präst Östkyrkliga studier Religion-Kultur-Samhälle Magister/Master TEOLOGISKA HÖGSKOLAN STOCKHOLM Teologi Religionsvetenskap Pastor/Präst Östkyrkliga studier Religion-Kultur-Samhälle Magister/Master LÄSÅRET 2016/2017 TEOLOGI Innehåll Plugga på THS! 3 Hallå där! Varför

Läs mer

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet

Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Kursplan, Praktisk teologi 1, med verksamhetsförlagd utbildning & mentoring

Kursplan, Praktisk teologi 1, med verksamhetsförlagd utbildning & mentoring Kursplan, Praktisk teologi 1, med verksamhetsförlagd utbildning & mentoring Kurskod: KP 21 Ämnesområde: Kyrko- & missionsvetenskap Kursens benämning: Praktisk teologi 1, med verksamhetsförlagd utbildning

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor 2015

Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor 2015 Fakulteten för lärande och samhälle 2015-01-22 Dnr LS 59-2015/132 Underlag för ansökan om deltagande i försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor 2015 Malmö högskola har efter Universitets-

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

VÄLKOMMEN!

VÄLKOMMEN! VÄLKOMMEN! Information om fortsatta studier i Religionsvetenskap för dig som läser grundkursen inom ramen för kandidatprogrammet H1RKR eller som fristående kurs http://www.lir.gu.se/utbildning/student-vid-institutionen/info-religion/

Läs mer

Fakta om Folkuniversitetet

Fakta om Folkuniversitetet Fakta om Folkuniversitetet Folkbildningstanken alla människors livslånga rätt att fritt söka efter kunskap genomsyrar vår pedagogik, organisation och våra värderingar. Folkuniversitetet är ett studieförbund.

Läs mer

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016

Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016 Kursplan för Kamratstödjarkursen Läsåret 2015/2016 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Övergripande mål och syfte... 3 3. Pedagogik... 4 4. Genomförande... 4 4.1 Upplägg och planering... 4 4.2 Inriktning och

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument 2013-01-23 Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg Grunddokument 2013-01-23 Innehåll I. Tro & värderingar... 3 Bibeln... 3 Gud... 3 Människan... 3 Jesus Kristus... 4 Mission...

Läs mer

Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng Sports Coaching, Bachelor s Programme 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen

Läs mer

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete

Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutveckling AB INFORMATION OM HANDLEDARUTBILDNING Med inriktning mot grupphandledning i psykosocialt arbete Motsvarande 45 högskolepoäng Det är en yrkeskompetens i sig

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Att leda ideella medarbetare

Att leda ideella medarbetare Att leda ideella medarbetare Delaktighet I Bibeln framställs kyrkan bland annat som ett träd, vilket symboliserar visionen om människors gemenskap med varandra och Gud. När många människor inser att de

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

SAPU Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutbildning AB

SAPU Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutbildning AB SAPU Skandinaviens Akademi för Psykoterapiutbildning AB INFORMATION OM HANDLEDARUTBILDNINGEN VID SAPU 2015 2016 uppdaterat 2014-12-16 Allmän information Utbildningen börjar i augusti 2015 och pågår till

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro Bakgrund Vård- och Omsorgscollege är en samverkansform

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 170125 Akademin för Lärande Humaniora och Samhälle Mia Paulsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Vincent Ihlberg TJG-konsulent, Salt Barn och unga i EFS Hållands folkhögskola

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Vincent Ihlberg TJG-konsulent, Salt Barn och unga i EFS Hållands folkhögskola INNEHÅLLSFÖRTECKNING UTBILDNINGEN. 2 KURSUPPLÄGG.. 3 KAMRATSTÖDJARE... 3 UNGDOMSLEDARE. 3 TEAMARE.. 4 EGNA KOSTNADER.. 4 BÖNEBREV... 4 INTERNET.. 4 UTBILDNINGSFÖRSAMLING. 4 TEAMANSVARIG.. 5 HANDLEDNING.

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Kunskap och förståelse. Humanistiska och teologiska fakulteterna

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål. Kunskap och förståelse. Humanistiska och teologiska fakulteterna Humanistiska och teologiska fakulteterna BIVR11, Bibelvetenskap: Avancerad kurs I, 15 högskolepoäng Biblical Studies: Master (Two Years) Degree Course, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande

Läs mer

VÄLKOMMEN! Information om RELIGIONSVETENSKAPLIG UTBILDNING för fortsättnings- och fördjupningskursare

VÄLKOMMEN! Information om RELIGIONSVETENSKAPLIG UTBILDNING för fortsättnings- och fördjupningskursare VÄLKOMMEN! Information om RELIGIONSVETENSKAPLIG UTBILDNING för fortsättnings- och fördjupningskursare http://www.lir.gu.se/utbildning/student-vid-institutionen/info-religion/ Information om Struktur på

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan

Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 2011-08-09 Ämnesblock tyska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet

Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska

Läs mer

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.

Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13. UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Industridesign, 180 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13.

Läs mer

Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016

Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016 Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016 EFS stadgar föreskriver att årsmötet tillsammans med rambudget ska fastställa en verksamhetsplan för kommande år. Verksamhetsplanen ska ange inriktningar

Läs mer

Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270. Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer

Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270. Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer Offertförfrågan Universitet och högskolor 2012-03-05 1 (5) Dnr 2011:1270 Förfrågan att lämna offert på fortbildning av förskollärare och förskolechefer (Förskolelyftet II) Skolverket avser med denna förfrågan

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk.

Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk. Kurser i religionsvetenskap inom ämneslärarprogrammet Religionskunskap 1, 15hp (1 15 hp) (kurskoder 92RE11, 92RE17, 93RE17) Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk: Religionshistorisk

Läs mer

Kursen är en fristående kurs inom huvudområdet strategisk kommunikation. Kursen ges i Helsingborg.

Kursen är en fristående kurs inom huvudområdet strategisk kommunikation. Kursen ges i Helsingborg. Samhällsvetenskapliga fakulteten KOMB26, Strategisk kommunikation: Yrkespraktik inom strategisk kommunikation, 30 högskolepoäng Strategic Communication: Internship in Strategic Communication, 30 credits

Läs mer

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal FÖRUTSÄTTNINGAR Arbetsgruppen har nedan identifierat ett antal förutsättningar för att föreslagna aktiviteterna och struktur ska kunna genomföras och svara upp mot kvalitetskriterierna: Avstämning av medlemmens

Läs mer