[STYRDOKUMENT AKADEMI FÖR LEDARSKAP OCH TEOLOGI]

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "[STYRDOKUMENT AKADEMI FÖR LEDARSKAP OCH TEOLOGI]"

Transkript

1 Januari 2011 Slutrapport för Arbetsgruppen för Ny pastors- och ledarutbildning [STYRDOKUMENT AKADEMI FÖR LEDARSKAP OCH TEOLOGI] [ Tillsammans med ett Beslutsunderlag, Budget och förslag till Avtal utgör detta dokument slutrapport från den arbetsgrupp som på uppdrag av styrelserna i SAM, EFK och Pingst fått i uppgift att konkretisera planerna på en gemensam pastors- och ledarutbildning med start höstterminen Styrdokumentet beskriver i relativt stor detalj utbildningens syfte, upplägg, innehåll, struktur och organisation. Det ska betraktas som en vägledning för fortsatt arbete i den styrgrupp som föreslås samordna och leda utbildningen i ett gemensamt nätverk mellan samfund, folkhögskolor och högskolor. Vidare revidering och precisering behöver därför göras av styrgruppen.]

2 Styrdokument för Akademi för Ledarskap och Teologi Innehållsförteckning 1. Utbildningens sammanhang och syfte (missionstatement) 2 2. Utbildningens upplägg och innehåll Översiktligt innehåll Kursplan En teologisk ledarutbildning Studieförlopp Livslångt lärande Utbildningens struktur Folkhögskola och högskola i samverkan Studiecentra Utbildningsförsamling och mentor Utbildningens organisation Nätverk som koordineras av en styrgrupp Utbildningens ledning och administration Personal Antagningsvillkor och ansökningsprocedur Bibliotek, teknik och infrastruktur 19 1

3 1. Utbildningens sammanhang och syfte (missionstatement) Akademi för Ledarskap och Teologi är en teologisk ledarutbildning som vill träna kvinnor och män för tjänst i Guds rike. Akademi för Ledarskap och Teologi bedrivs i ett nätverk för utbildning som har formats av Svenska Alliansmission (SAM), Evangeliska Frikyrkan (EFK) och Pingst fria församlingar i samverkan (PFS) tillsammans med ett antal av rörelsernas folkhögskolor och Örebro Teologiska Högskola samt Högskolan för ledarskap och teologi i Oslo. Tillsammans skapar dessa parter en flexibel men sammanhållen utbildning vid olika studiecentra så att församlingar kan träna sina nuvarande och blivande ledare. Grundläggande är: att utifrån församlingens missionsuppdrag driva en utbildning som genomsyras av Bibelns centrala ställning och präglas av öppenhet för Andens verk och tilltal, att genomföra hela utbildningen utifrån ett församlingsbaserat arbetssätt så att den lokala församlingens liv och mission är en viktig bas för studenternas lärande och teologiska fördjupning, att driva en utbildning genom folkhögskola och högskola, samt att driva utbildningen med öppenhet för internationell samverkan. Målsättningen är: att utrusta församlingens blivande pastorer och ledare med teologisk kunskap och förmåga till teologisk reflektion, att genom samverkan mellan undervisning och personlig vägledning stödja de blivande pastorerna och ledarna att uppnå den andliga mognad som är en förutsättning för församlingstjänst, samt att göra studenterna till lärjungar som hängivet följer Jesus Kristus motiverade för livslångt lärande. Ett nytt nätverk för framtidens ledarutbildning För att uppnå detta mål har de tre ingående samfunden beslutat att samordna sina resurser inom utbildningssektorn Akademi för Ledarskap och Teologi är ett nätverk med en gemensam ledning med uppgift att samordna folkhögskolors och högskolors kurser så att det för studenterna skapas en sammanhållen teologisk utbildning som är inriktad på att träna framtidens pastorer och ledare. Folkhögskolan och högskolan har delvis olika förutsättningar och regelverk som var för sig är fruktbara för en bred och djup ledarträning. Genom Akademi för Ledarskap och Teologi skapas ett samlat nav för nätverket. Akademi för Ledarskap och Teologi fungerar alltså inte enbart som en ram som beställer utbildning utan är en nätverksorganisation där alla ingående parter möts och aktivt samverkar och samplanerar utbildningen så att den leder till en relevant träning för samfundens kommande ledare. Detta dokument beskriver utbildningens som helhet utifrån detta uppdrag (för mer detaljerad beskrivning av studier och kurser inom de olika skolformerna hänvisas till respektive skolas studiedokument). 2

4 Kännetecken på Akademi för Ledarskap och Teologi Akademi för Ledarskap och Teologis uppdrag är att skapa en sammanhållen utbildning, som är församlingsbaserad, teologisk, pastors- och ledarinriktad, samt akademisk. a) Akademi för Ledarskap och Teologi är en sammanhållen utbildning som genom att involvera olika platser och parter kan samla kompetens och skapa bredd. Det är en utbildning som är lokaliserad på flera platser och kommer på så sätt att finnas närvarande i olika delar av landet. Det gör att fler församlingar kan fungera som utbildningsförsamlingar och att studenter i högre grad kan finnas kvar i sina sammanhang. Det är en sammanhållen utbildning med flera aktörer. Det är tre samfund som samverkar. Utbildningen spänner över två olika skolformer, folkhögskola och högskola. Till detta kommer en mängd olika församlingar med olika erfarenhet, miljö och kompetens. Utbildningen håller samman flera dimensioner av lärande. Den vill förmedla den rika kunskap som finns i kristen tro och teologisk tradition genom föreläsningar, seminarier, litteratur och tänkande. Samtidigt betonar den träning av färdigheter och reflektion som binder samman och fördjupar kunskap och liv i församlingsmiljö. Utbildningen vill involvera hela livet, både mänsklig och andlig utveckling är avgörande processer för den enskilde och församling. Lärandet befrämjas även av fördjupande och utmanande möten med människor och med Gud. Akademi för Ledarskap och Teologi är en sammanhållen utbildning över fyra år som också förstår att lärandet måste fortsätta och att utbildningstiden ska lägga en god grund för det livslånga lärandet. b) Akademi för Ledarskap och Teologi är en församlingsbaserad utbildning där alla studenter har en utbildningsförsamling och en mentor. Utbildningsförsamlingen är en lokal församling där studenten får finnas med, pröva teorier i praktiken, lära sig kontextanalys och får möjlighet att växa i sin ledarroll. Lärandet kan på detta sätt utgå från den praxis som finns i församlingar, inte för att bevara allt som nu görs, utan för att bättre förstå samband i församlingsmiljön och för att lättare hitta vägarna mellan teori och praktik. Varje student har en mentor som vanligtvis är pastor eller ledare i utbildningsförsamlingen. I samtal med mentorn kan studenten bearbeta sin personliga utveckling och ledarroll. Mentorn bidrar också till att församlingens konkreta verklighet aktualiseras i utbildningen. Församlingsmiljön är en lika viktig lärplats som klassrummet. Det är för församlingens utmaningar som studenten utbildas. Det är församlingen som är platsen för tjänst och eventuell anställning. Därför är församlingen en viktig aktör i denna form av utbildning. c) Akademi för Ledarskap och Teologi är en teologisk utbildning som inser vikten av att allt församlingen gör måste vara grundat på god teologi. Akademi för Ledarskap och Teologi verkar inom ramen för de samverkande samfundens teologiska självförståelse, dvs inom evangelisk, baptistisk och pentekostal tradition. En god teologi behöver idag särskilt beakta följande perspektiv: 3

5 Församlingens missionsutmaning utgör centrum för utbildningens teologiska förståelse. Människor i Sverige och världen behöver möta evangeliet om Jesus Kristus och utmanas till omvändelse. Församlingen är inte ett självändamål utan existerar för de människor och den värld Gud vill rädda. Bibeln är den avgörande auktoriteten. God teologi ska ta vara på all sanning från olika källor men Bibeln är den avgörande auktoriteten för lära och liv i församlingen. Bibeln centrala plats karaktäriserar utbildningens utformning och innehåll. God teologi integrerar upplevelser och erfarenheter. Genom studierna utmanas studenten till fördjupning av det kristna livet och till utveckling av karismatiska gåvor. Erfarenhetsbaserad teologi handlar även om att förhålla sig teologiskt till erfarenheter som studenter gör utanför utbildningen. Teologin gestaltas i liv och i handling. Teologi kan inte reduceras till frågorna om rätt lära utan måste förstås utifrån sitt intima samband till gemenskapens praktiska liv. Samtidigt behöver ett församlingsbaserat studium pröva och reflektera kring den teologi som ligger inbäddad i församlingens sätt att vara och handla. d) Akademi för Ledarskap och Teologi är en ledar- och pastorsutbildning som vill bidra till att utbilda församlingarnas ledarskap. Samfundens folkhögskolor är en lämplig miljö för rörelseförankrad ledarträning genom sin pedagogiska kompetens och breda erfarenhet av folkbildning. Utbildningens uppdrag är primärt att träna ledare. Lärandet i utbildningen syftar till att studenten ska kunna omsätta kunskaperna i praktiken och kunna leda processer och utveckling i församling. Gott ledarskap ska också kunna identifiera, utmana och träna nya ledare. Därför finns hela tiden perspektivet av team, mentorskap och förmerande ledarskap i utbildningen. Att se nya möjligheter, bryta ny mark och tänka pionjärt vad gäller målgrupper, former och tjänst är perspektiv som präglar utbildningen. Kompetenser som stimulerar församlingsplantering, församlingsutveckling, goda ledarskapsmodeller och nytänkande tränas under utbildningen. Utbildningen vill forma pastorer som är förankrade i sina egna traditioner så väl som i den samtida kontexten. Sverige har förändrats och församlingen står inför nya utmaningar och möjligheter. En relevant ledarutbildning måste ge fördjupad förståelse av denna kontext, öppna för kulturanalyserande perspektiv och ge redskap för att leva trovärdigt i samtiden. Studenterna tränas till reflekterande praktiker genom att det hela tiden ska finnas en handlingsdimension i utbildningen och att kunskaper som tränas också ska kunna praktiseras. Utbildningen lägger stor vikt vid samspelet mellan församlingens praktik och teologisk reflektion, så att studenten får redskap för kontinuerlig utveckling av det egna livet, den levda praktiken och den teoretiska reflektionen, och därigenom tränas som reflekterande praktiker. e) Akademi för Ledarskap och Teologi är en utbildning på akademisk nivå som organiseras inom folkhögskola och högskola. 4

6 Med akademisk nivå menas en kvalitetsbestämning. Det innebär en betoning på reflektion och analys, förmåga att pröva olika perspektiv och krav på självständighet i materialinhämtning och redovisning. Akademi för Ledarskap och Teologi vill vara en del av det teologiska arbete som pågår inom högskola såväl i Sverige som internationellt, både för att pröva egna positioner mot andra synsätt och erfarenheter som för att ge konstruktiva teologiska bidrag. Akademisk nivå innebär även att delar av utbildningen leder till högskolepoäng och akademisk examen. Högskolepoängen förstärker utbildningens användbarhet och ökar möjligheten för studenter som vill bygga på utbildningen med andra utbildningar eller högre akademisk nivå. Kort bakgrund Akademi för Ledarskap och Teologi har sitt sammanhang inom tre frikyrkorörelser som har en lång utbildningstradition. Bibelstudiet och bibelsamtalet alltid haft en central plats i församlingslivet. Rörelserna har med rätta setts som en del i de svenska läsarna. Detta syns också i hur aktiva dessa samfund varit i breda utbildningssatsningar med bibelskolor och folkhögskolor. Idag har dessa samfund åtta folkhögskolor som bedriver arbete på många ställen runtom i Sverige. Det har varit naturligt för dessa rörelser att också träna sina kommande ledare vid speciella utbildningar. SAM startade pastorsutbildning 1919 som bedrevs vid Kortebo från 1927; Örebromissionen startade pastorsutbildning 1908 vid Örebro Missionsskola som ett resultat av förnyelse och evangelisations- och missionsiver. Missionsskolan integrerade också Helgelseförbundets pastorsskola vid Götabro år År 1992 startade även Örebro Missionsskola och Hyllie Park Folkhögskola den ledarutbildning som senare fick namnet Skandinavisk Akademi för Ledarskap och Teologi (SALT) genom sin breddning till samverkansparter i Danmark och Norge (en av dessa parter var Höjskolen for Ledelse och teologi i Oslo). Pingst har en lång tradition av evangelistkurser och lärlingskap. Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium startade 1999 i Uppsala med bas inom Pingströrelsernas folkhögskolor. Det är idag naturligt att samordna resurserna för denna brett utvecklade ledarträning. Det finns en teologisk samsyn kring evangelikal teologi såsom den uttrycks ibland annat i Lausannedeklarationen, karismatiskt liv och en längtan efter förnyelse för att möta dagens missionsutmaningar i Sverige och i världen. Det är också krävande att bedriva högre utbildning i ett samhälle med ökade utbildningsnivåer. Resurser behöver samordnas för att skapa en bred, kompetent och relevant utbildning. 5

7 2. Utbildningens upplägg och innehåll 2.1. Översiktligt innehåll Akademi för Ledarskap och Teologi vill erbjuda en teologisk ledarutbildning som är relevant för kyrkans uppdrag och utmaningar idag. Utbildningen kombinerar folkhögskolans möjlighet till profilerad ledarträning inom den egna folkrörelsens ram med högskolans fördjupade reflektion och långa kunskapstradition. Tillsammans skapar detta en kreativ lärmiljö som förenar det bästa ur två skolformer och därigenom erbjuder en utbildning som ger goda akademiska kunskaper tillsammans med erfarenhetsbeprövade redskap för församlingsledning och församlingsutveckling. På så sätt formas ledare och teologer som både kan analysera världen teologiskt och bidra till att transformera den. Akademi för Ledarskap och Teologi erbjuder en bred teologisk ledarutbildning som innefattar kurser inom bibelkunskap och bibelteologi, systematisk teologi och etik, kyrkohistoria, mission, religionshistoria och samtidskunskap, själavård, ledarskap, förkunnelse och undervisning, diakoni, församlingsliv mm. Det samlade navet genom hela utbildningen är yrkes- och ledarträning. Kurserna genomförs av olika utbildningsanordnare inom folkhögskola och högskola Normal studiegång är fyra år men utbildningen kan också avslutas efter tre år. Utbildningen kan läsas på hel eller deltid. En fyraårig studiegång leder fram till ett fyraårigt ledardiplom från Akademi för Ledarskap och Teologi och teologi kandidatexamen (180hp). Tre års studier leder fram till treårigt diplom och högskoleexamen i teologi (120hp). Det finns också en möjlighet att enbart läsa utbildningens första två år som en bredare ledarutbildning utan krav på att examinera kurser inom högskolan. Läsåret har fyrtio studieveckor. Ämneskurserna liksom ledarkurserna är normalt utlagda på halvfart. År 4 Studier inom ÖTH 100%: Ämneskurser och examensarbete Pastoral ram År 3 Studier inom ÖTH 100%: Ämneskurser Pastoral ram År 2 Studier inom folkhögskolan Ämneskurser 50% (kan examineras vid HLT) Ledarkurser 50% År 1 Studier inom folkhögskolan Ämneskurser 50% (kan examineras vid HLT) Ledarkurser 50% 6

8 2.2. Kursplan Studier inom folkhögskola, år 1-2 Årskurs 1 Hösttermin Församling och ledarskap I Vårtermin Församling och ledarskap II Bibelkunskap I Kyrkans historia Samhällsanalys och etik Årskurs 2 Kommunikation och tjänst I Kommunikation och tjänst II Bibelkunskap II Kristen tro och spiritualitet Religionskunskap och religionspedagogik Följande sex kurser kan examineras på Höyskolen for Ledelse og Teologi (HLT) (60hp): KRIS-101 Bibel og fortolkning I (10 hp) (Bibelkunskap II) KRIS-102 Bibel og fortolkning II (10hp) (Bibelkunskap I) KRIS-103 Kristendoms-historie og konfesjonskunnskap (10hp) (Kyrkans historia) KRIS-104 Troslære og spiritualitet (10hp) (Kristen tro och spiritualitet) RLE-101 Religionskunnskap og religionspedagogikk (10hp) (Religionskunskap och religionspedagogik) RLE-102 Etikk og samfunnsanalyse (10hp) (Samhällsanalys och etik) Studier vid ÖTH åk 3-4 Årskurs 3 Ht block 1 Ht block 2 Vt block 1 Vt block 2 Introduktion till bibliska Missionskunskap Teologi och praxis kring Fördjupningskurs i språk (BV 1 : 7,5hp) (KM: 7,5hp) kyrkans pastoraler (TL: 7,5 hp) systematisk teologi (TL fördjupning: 7,5 hp) Bibelteologi 1 (BV: 7,5 hp) Bibelteologi 2 (BV: 7,5 hp) Religionspsykologi (RV fördjupning: 7,5hp) Uppsats (7,5 hp) Alt1 Internationellt spår Alt2 Exegetisk fördjupning i Örebro Årskurs 4 Ledarskap (RV fördjupning: 7,5 hp) Fältbaserad kurs (KM fördjupning: 7,5hp) Fördjupningskurs i bibelvetenskap (BV fördjupning: 7,5 hp) Religionsfilosofi & idéhistoria (TL fördjupning: 7,5 hp) Alt: Annan valfri kurs Liturgik/Homiletik (KM fördjupning, 7,5 hp) Alt: Teologi och praxis kring kyrkans pastoraler för studenter i alternativa spår åk 3 (TL: 7,5hp) Självständigt arbete 15hp Teologisk integration (TL fördjupning: 7,5 hp) 1 Förklaring till ämnesförkortningar vid ÖTH: BV = Bibelvetenskap, KM = Kyrko- och missionskunskap, RV = Religionsvetenskap, TL = Tros- & livsåskådning 7

9 Yrkesspecifik profilering Akademi för Ledarskap och Teologis ambition är att varje student ska få en bred helhetsutbildning med grundläggande allmänkunskaper och mångsidig träning av kompetenser för församlingsledarskap. Under studietiden finns ändå möjligheter för studenten att inom vissa kurser och flexibla fältstudier fördjupa och profilera sin utbildning mot det som är inriktningen för deras kommande tjänst. Det kan gälla barn- och ungdomarbete, evangelisation och församlingsgrundande, diakoni, själavård, mission, undervisning, församlingsledning mm. Ett antal kurser och träffar introducerar också studenten i det konfessionella sammanhang som hon/han kan komma att arbeta inom. Akademi för Ledarskap och Teologi samverkar med samfundens kontaktpersoner för församlingstjänster så att det finns naturliga vägar ut i tjänst för studenterna. Studenter som är intresserade av tjänst i olika samfund erbjuds möjlighet att hålla kontakt med samfunden under studietiden. Detta kan ske genom möten via videokonferens, möten i samfundsgrupper i samband med de gemensamma mötena, gemensamt deltagande i viss konferens samt genom att samfundens kontaktperson möter studenterna individuellt på plats eller via webkonferens. Samfundsanknytningen sker också genom utbildningsförsamlingen, samt genom att vissa moment i kurserna ges en samfundsprofilering. Bland studieledarna kan det gärna finnas någon/några som har ett särskilt ansvar för ett visst samfunds studenter. Profilerade studiealternativ Akademi för Ledarskap och Teologi erbjuder ett relativt fastslaget studieprogram. Det finns dock möjlighet att välja specifik fördjupning genom särskilda studieval. Detta handlar förutom ovan nämnda profileringar framför allt om två möjligheter: (a) Exegetisk fördjupning Den student som önskar en större fördjupning i exegetik med språkliga studier i grekiska och/eller hebreiska kan under årskurs tre välja en eller två fördjupningsterminer vid ÖTH. Denna fördjupning kan inte erbjudas i nätverket utan förutsätter att studenten kan följa dessa kurser på plats i Örebro. (b) Studietermin utomlands Akademi för Ledarskap och Teologi uppmuntrar studenter som har möjlighet att tillbringa en termin utomlands för studier. Detta sker lämpligast under vårterminen årskurs 3. Akademi för Ledarskap och Teologi har kontakter med flera samverkansskolor i Skandinavien, Europa och världen. Bland dessa finns: Höjskolen for Ledelse og Teologi (Oslo), Ansgarskolen (Kristiansand), Continental Theological Seminary (Belgien), Evangeliska Teologiska Fakulteten (Belgien) Mattersey Hall (England), London School of Theology (England), Spurgeon s College (England), Bethel Theological Seminary (USA), Phumelela Bible College (Sydafrika), Assemblies of God s World Missions, samt nätverket för Glopent 2.3. En teologisk ledarutbildning Akademi för Ledarskap och Teologi genomsyras av en inriktning på ledarträning i och för församlingar. Träningen bygger på en samverkan med utbildningsförsamlingar under hela utbildningen, där studenterna kan träna upp sin förmåga att reflektera teologiskt kring den levda tron. Där kan de även bedriva kontextuella studier och tränas i färdigheter genom en ständig 8

10 dialog mellan teori och praktik. De församlingsteologiska studierna tar på detta sätt sin utgångspunkt i den praktiserade tron och vänder hela tiden tillbaka till handling. Den lärande processen fördjupas genom att kunskaper och erfarenheter prövas i konkreta ledaruppgifter. Teologi blir i denna miljö mer ett verb än ett substantiv. Det teologiska uppdraget kommer inte bara att handla om att beskriva och värdera teologiska ståndpunkter, utan minst lika mycket om att göra teologi, dvs att skapa och forma teologiskt trovärdiga handlingar. Ledarträningen påverkar därför alla kurser genom utbildningen och förstärks genom (a) särskilda ledarkurser som bedrivs på halvtid år 1-2 och (b) den pastorala ram som hålls ihop av studieledarna på varje studiecenter år 3-4. Ledarträningen syftar till att uppmuntra och stödja: Personligt & andligt mogna ledare som har god självförståelse, igenkänner sin kallelse, kan använda sina gåvor och har etablerat goda vanor som stödjer detta. Ledare som ser möjligheter till förnyelse och nya satsningar samt har förmåga att leda sådana nystarts- och förnyelseprocesser. Ledare som låter missionsutmaningen i Sverige och i världen forma församlingens liv. Ledare som kan utrusta andra genom att identifiera och vägleda nya ledare, forma team, leda lärande processer och hantera konflikter. Ledare som tryggt kan möta människor i olika livssituationer och förmår bidra till att utveckla en själavårdande kultur i församlingen. Reflekterande praktiker som kan integrera förståelse av samtiden och församlingens liv med ett bibliskt och teologiskt förhållningssätt. Allmänbildade ledare och goda kommunikatörer som förstår den egna kontexten och har ett budskap till människor i denna kontext. Ledare som kan ledarskapets hantverk vad gäller förkunnelse och undervisning, ledning av olika gudstjänster och i utövandet av förbön och andlig vägledning. Innehåll i ledarkurserna Ledarkurserna ska utvecklas, genomföras och utvärderas i nära anslutning till församlingar i regionen som vill vara med och bära ansvar för träning av studenter. Utvecklingen av kurserna kopplas även till ett högre seminarium, som stödjer fördjupning, forskning och kursutveckling. År 1: Församling & ledare i två kurser Vad är församling? Vad är ledarskap? Metod och redskap för församlingsbaserade studier: Hur läser man församling? Självbearbetning av ledarens motivation, drivkraft, förmåga, talang, gåvor och kallelse. Grundlägga goda vanor. Att leda sig själv (vara ledd) & leda andra. Modeller för församlingsgrundande Organisation och förändringsledarskap Församlingens liv och utveckling År 2: Kommunikation & tjänst i två kurser Om kommunikation och dialog Förkunnelse Gudstjänst Leda grupprocesser/ utveckling 9

11 Missional församling: diakoni, evangelisation, unga och gamla, mångkulturell gemenskap Media lära sig avläsa/förstå krafterna och lära sig hur media används Konflikthantering Karismatisk praktik, helande och förbön Krishantering och själavård År 3: Bibeln och människorna Exegetiska och systematisk teologiska kurser som fördjupar förståelsen av tro, församling och värld samt relaterar det till livet i församlingen. Möte med människor i olika livssituationer (kurs i religionspsykologi och erfarenheter i utbildningsförsamlingen). Församlingens liv såsom det uttrycks i dop & omvändelse, äktenskap, födelse, sjukdom och död. År 4: Församlingen, ledaren och missionsuppdraget Fördjupad träning i teologisk reflektion och läsning av församlingen och samtiden (fältbaserad kurs och uppsats). Summering av studiernas lärdom med avseende på kallelse och tjänst (kursen Teologisk integration, uppsats) Att arbeta i ett samfund ( Samfundskunskap, tjänsteförberedande samtal, avslutande retreat). Pedagogik för ledarträningen under utbildningens fyra år Ledarträningen är en pågående process som genomförs under hela den fyra åriga utbildningen. Inriktningen i denna fyråriga process ska vara klargjord vid utbildningens start med student och dess mentor & utbildningsförsamling (ett fyraårigt lärkontrakt). Denna process hålls samman genom ett antal redskap som används under hela utbildningen: Terminskontrakt som följs upp och utvärderas. Kontinuerliga gruppsamtal tillsammans med studieledare. Kontinuerligt samtal med mentor och verksamhet i utbildningsförsamlingen. Andlig läsning. Individuella samtal utifrån en genomtänkt plan (själavårdande samtal, förbönssamtal, tjänsteförberedande samtal). Loggbok som blir en checklista för att helheten tränas. Koncentrationsdagar då studenter möts fysiskt. för retreat, gemensam reflektion och erfarenhet och gärna gemensamma utlandsresor. Timme till förfogande som kan ge gemensamma utblickar genom att aktuella nyheter och samhällsfrågor reflekteras teologiskt. Ämnesövergripande kurssammanfattningar som tränar teologisk reflektion och integration utifrån konkreta situationer Studieförlopp Undervisning kan läsas från flera platser Utbildningen vill göra det möjligt för församlingar runt om i Sverige att träna blivande ledare. Det kommer i varje årskurs att finnas cirka tio personer på varje studiecentercenter (sammanlagt 10

12 ungefär 50 deltagare per årskurs). Varje kurs leds av ett lärarlag med en ämneslärare som ansvarar för kursplanering och examination i samverkan med ytterligare en eller flera ämneslärare. Undervisningen är vanligtvis förlagd till tre dagar: måndag, tisdag och torsdag. Onsdagen är vikt för kollegialt arbete i nätverket. Dagarna kan användas så att Åk1 är på studiecentret måndagtisdag, åk2 tisdag och torsdag och åk3 och 4 måndag eller tisdag och torsdag. Var tredje vecka deltar alla i en gemensam tid under tisdagen. Undervisningen utgörs normalt av föreläsningar, seminarier och fältmoment. Föreläsningarna ges av ämneslärare som också ger material till de seminarier där ämnet bearbetas vidare. Sändningen av föreläsningar kan ske från olika studiecentra (det är önskvärt att ämneslärare också möter studenterna på plats vid olika tillfällen). Studieledarna kan eventuellt delta i vissa seminarier. Webkonferens finns till förfogande för ytterligare kontakter mellan lärare och ett mindre antal deltagare vid olika studiecentra. Grundmodellen i en vanlig baskurs (5 veckors studier eller 7,5hp) är ca 30 lektionstimmar med undervisning (ofta gemensam via video) och ca 15 seminarietimmar. Stora variationer kan dock förekomma beroende på kursens karaktär. I fördjupningskurser anpassas upplägg och resurser till vad som lämpar sig för det enskilda ämnet. Gemensamma mötesplatser Studenterna från olika studiecentra möts i början av varje block under två dygn, alltså fyra gånger under läsåret Mötena sker årskursvis förutom vid ett tillfälle varje år då alla möts på samma plats. Minst ett av tillfällena förläggs till Örebro. För övrigt används någon lägergård eller någon av fhs om verksamheten där har en paus och utrymme finns. Under årskurs 3-4 koncentreras besöken i hög grad till ÖTH och kan bli något mer tillfälle varje termin. Dessa möten är viktiga för att skapa och upprätthålla utbildningens kultur och samhörighet. Kostnader för logi och uppehälle för dessa träffar finansieras via avgifter från studenter och utbildningsförsamlingar. Även en del av resekostnaderna finansieras på detta sätt så att dessa kostnader inte på ett orättvist sätt faller helt på studenterna, bland annat på grund av den ojämlikhet som uppstår med olika geografiska avstånd Livslångt lärande En viktig utgångspunkt är att utbildningen lägger en grund för och öppnar till det livslånga lärandet. Akademi för Ledarskap och Teologi är en resurs också för fortsatt utbildning och fördjupning till samfundens fortbildningar (medarbetardagar, Pingst pastorsakademi m fl). Akademi för Ledarskap och Teologi utvecklar också samverkan med andra parter för att skapa goda övergångar till fortsatta studier på avancerad nivå (som leder till magister, master och forskarexamina). Se vidare punkt 2.2. ovan under internationella studier. 11

13 3. Utbildningens struktur 3.1. Folkhögskola och högskola i samverkan Akademi för Ledarskap och Teologi organiseras inom två delvis olika utbildningsformer, och tillvaratar de bästa ur respektive pedagogiska tradition. Huvudansvaret för utbildningens två första år ligger inom folkhögskolan de två sista åren genomförs inom högskolans ram. Folkhögskolan har en lång tradition av vuxenutbildning och ledarträning olika folkrörelser. Folkhögskolan kan ofta fungera som en frizon för nya utbildningar och studieformer, med förhållandevis stor frihet för en utbildningsanordnare. Inom de tre samfundens folkhögskolor finns dessutom stor kompetens inom inte bara bibelundervisning och teologi, utan inom många andra områden, som exempelvis diakoni & själavård, kultur, mångkulturalitet och media. Alla detta utgör viktiga bidrag in i Akademi för Ledarskap och Teologi. Örebro Teologiska Högskola har en lång erfarenhet av församlingsledarutbildning och teologiundervisning och utgör också en mötesplats där olika övertygelser möts och lär av varandra. Samarbetet med en högskola säkrar en hög kvalitet och bidrar signifikant till en relation till det större utbildningssammanhanget. Tillsammans med folkhögskolorna säkerställer kopplingen till högskolan att utbildningen konstruktivt förhåller sig till det omgivande svenska samhället. Högskolan möjliggör också att studenter kan få en svensk akademisk examen Studiecentra Akademi för Ledarskap och Teologi bygger på att det skapas goda regionala baser för utbildningen. En avgörande förutsättning för detta är att det finns lokala församlingar som vill bidra till formerandet av dessa baser och vara delaktiga i träning av framtida ledare i regionen. Akademi för Ledarskap och Teologi förutsätts kunna läsas vid fem studiecentra: Malmö, Göteborg, Jönköping, Uppsala/Stockholm och Umeå (med senare start än ht11). Dessutom kan utbildningen läsas vid ÖTH. Enligt planeringen ska respektive studiecentrum erbjuda plats till sex-tolv nya studenter varje år, motsvarande ett årligt intag av totalt 50 studenter på Akademi för Ledarskap och Teologi. I en framtid bör man överväga att förlägga även andra utbildningsinsatser till dessa studiecentra, exempelvis kurser inriktade mot själavård eller diakoni och teologiska kurser för vidareutbildning eller för församlingars frivilligarbetare. Vad ska finns på ett studiecenter? Lokaler För den nya pastors- och ledarutbildningen behöver det vid varje studiecenter finnas följande faciliteter: Två klassrum med videokonferensanläggning, varav ett för cirka 12 studenter och ett stort nog att rymma 30 personer (i de fall som det förekommer större samlingar vid expertbesök, info etc). Två grupprum. Utrustning för video- och Internetkommunikation. 12

14 Bibliotek med datorplats. Plats för fika och umgänge som bör vara dimensionerade för cirka studenter totalt. Kontorsrum för personal. Utbildningen använder lokalerna normalt tre dagar i veckan. Övrig tid kan de disponeras för annan verksamhet, men det är också önskvärt att studieplats och bibliotek är tillgängliga för studenter även vid andra tider. Lokalerna bör vara lätt tillgängliga med allmänna kommunikationer. Ett studiecenter kan vara förlagt till en av de skolor som är engagerade i utbildningen (såsom vid Hyllie Park i Malmö och June folkhögskola i Jönköping). På platser där det saknas en institutionell bas för studiecentra (såsom i Göteborg) behöver regionala bärarförsamlingar medverka till att finna lämplig plats för detta ändamål. Personal På varje studiecenter bör det finnas tre studieledare anställda på del av tjänst, med ansvar för åk 3-4 (en person, ca 25% tjänst) respektive åk 1 och åk 2 (en person för respektive årskurs, 25% tjänst vardera). En av studieledarna planeras ha ytterligare ca 25% för det övergripande och samordnande ansvaret för studiecentret. Minst en av studieledarna, gärna flera, bör vara engagerad som lärare i utbildningen. Beslut om anställningar fattas av styrgruppen, i samverkan med utbildningsledning tillsammans med respektive ansvarig folkhögskola. Församlingarnas bidrag De lokala församlingarnas engagemang i utbildningen finns på två nivåer. Utbildningsförsamlingarna är de församlingar som har studenter som går utbildningen (se vidare avsnitt 3.3 nedan). För att förstärka utbildningens förankring till regionens församlingar bör några mer direkt knytas till utbildningen som dess bärarförsamlingar. Bärarförsamlingarna utser en regional referensgrupp för studiecentret, som tillsammans med utbildningens ledning (utbildningsföreståndare, studiecentersamordnare och rektor) samordnar hur regionala resurser kan tas till vara i utbildningen och arbetar på att utveckla det regionala studiecentret. I särskilda fall kan detta ansvar också inkludera uppställande av lokaler (se nedan). Bärarförsamlingarna och utbildningsledningen bör lämpligen även inbjuda till årliga träffar där alla utbildningsförsamlingarna möts. Syftet med dessa träffar är att förstärka arbetet med regional utveckling, följa och kommentera utbildningens utveckling, samt kontinuerligt inventera möjliga resurser att använda i utbildningen. Bärarförsamlingarnas eventuella ansvarstagande för lokaler Undervisningen är avgiftsfri. Respektive undervisningsinstitution ansvarar för att täcka alla undervisningskostnader, såsom lärarlöner och videokonferens. På vissa platser finns dock ingen skolinstitution som kan utgöra den naturliga platsen för studiecentrets lokalisering. I dessa fall åtar sig bärarförsamlingarna ett speciellt ansvar för att en av församlingarna ska kunna tillhandahålla lämpliga lokaler och miljö för studiernas genomförande. Detta arbete konkretiseras i ett skrivet avtal mellan respektive folkhögskola, styrgrupp och bärarförsamlingarna. Det ekonomiska ansvar som detta innebär för det regionala studiecentret fördelas på följande sätt mellan de regionala parterna: (1) En del av utbildningsförsamlingarnas årliga avgift används för att förstärka studiemiljön vid studiecentret vad gäller till exempel biblioteksinköp. 13

15 (2) Bärarförsamlingarna fördelar mellan sig själva kostnaden för studiecentrets internetuppkoppling enligt utbildningens kravspecifikation, utrustning av lokalerna med möblering, kopierings- och utskriftsmöjligheter, studieplatser, matmöjligheter, m.m. (ca /år). Dessa församlingar använder sedan utbildningen utan att betala den årliga avgiften. Vid särskilda satsningar kan extra bidrag till studiecentrets omkostnader förhandlas med utbildningsföreståndare. (3) Den församling som upplåter lokaler betalar inga avgifter utan bidrar genom att upplåta lokal och genom personal och vaktmästeri som gör lokalerna tillgängliga för studenter Utbildningsförsamling och mentor Kopplingen till en mentor och en utbildningsförsamling är en grundsten i Akademi för Ledarskap och Teologis församlingsbaserade utbildning. Genom detta skapas en relation till den miljö där studenten senare ska arbeta vilket bidrar till att utbildningen inte fjärmar från verkliga församlingsmiljöer. Det innebär också att studenten får direkt tillgång till verksamma praktiker, erfarna pastorer och andra ledare som för över kunskap, erfarenheter och som tränar studenten i arbetet. Församling och pastorn kan också genom detta stimuleras till fördjupad reflektion över sin egen uppgift och utveckling. Utbildningsförsamling Varje student i Akademi för Ledarskap och Teologi är knuten till en utbildningsförsamling under studietiden. Avsikten är att studenten behåller samma utbildningsförsamling under hela studietiden, men undantag från denna grundhållning kan av olika skäl behöva göras. En förutsättning för att vara utbildningsförsamling är att det finns villiga och utbildade mentorer. Ett avtal skrivs mellan Akademi för Ledarskap och Teologi och den utbildningsförsamling som erbjuder utbildningsplats och ställer en mentor till förfogande. Grundmodellen utgår från att en utbildningsförsamling genom Akademi för Ledarskap och Teologi får möjlighet att träna och utbilda de ledare man har identifierat inom den egna församlingen sammanhang. Av geografiska och andra skäl kommer det dock för somliga studenter vara nödvändigt att flytta från sin hemförsamling för att kunna genomföra utbildningen. Då behöver studenten knytas till en annan församling. Det är en fördel att det är mer än en student i en utbildningsförsamling. Samspelet mellan flera studenter kan bidra till att utbildningsplatsen blir mer dynamisk. Större församlingar kan gärna ha en grupp studenter. Dessa större församlingar behöver dock samverka med mindre församlingar inom rimligt avstånd. På så sätt får studenten möjlighet att t ex predika mer än vad som vanligtvis är möjligt i en större församling. Dessutom behöver studenten exponeras för en mindre församlings möjligheter och begränsningar. Loggboken kan utgöra underlaget för samtal med mentorn. Ledarkurserna bidrar också till att utbildningsprocessen får tillräcklig bredd och djup. Modellen med loggbok används för att säkerställa att studenten tillräcklig grad exponeras för olika delar av församlingslivet (och inte t ex tränas enbart i ungdomsledarskap under hela tiden). Den kan utgöra underlaget för samtal med mentorn. Ledarkurserna bidrar också till att utbildningsprocessen får tillräcklig bredd och djup. 14

16 Utbildningsförsamlingar betalar årligen en avgift till utbildningen (ht 2011 på 3000 kr/student). Dessa pengar går till utbildningsanordnaren för att täcka vissa kostnader kring studiecentrats miljö, vissa av studenters kostnader i samband med gemensamma träffar, mentorsutbildning samt kostnaden för pastoral ram under år 3-4. Mentorer Mentorer är pastorer eller andra ledare som på ett reflekterat sätt kan bidra till studentens utbildningsprocess. En mentor bör vara en mogen och teologiskt kunnig person, åtnjuta församlingens och utbildningsledningens förtroende, och bör i normalfallet ha egen erfarenhet av församlingsledning. Mentorn bör genomgått Akademi för Ledarskap och Teologis mentorsutbildning eller motsvarande och av sin församling få avsatt tid för detta uppdrag. Mentorn, studenten och Akademi för Ledarskap och Teologi skriver inför varje termin ett kontrakt som beskriver innehållet i den del av utbildningen som berör mentorn. Detta följs upp när nästa terminskontrakt skrivs. Mentorn förväntas möta studenten regelbundet för samtal och gemensam reflektion. Mentorn ger också studenten feedback på hans/hennes insatser så att en lärandemiljö hela tiden föreligger. Det är också önskvärt att utveckla former där mentorerna deltar i arbetet på studiecentret. Detta kan exempelvis ske genom att det finns minst ett moment i varje kurs där någon mentor deltar. Han/hon kan hålla en expertföreläsning inom ett visst område eller inleda en seminariediskussion. En uppgift för studiecentret är att identifiera och tillvarata sådan särskild kompetens hos mentorerna. Ibland kan det finnas behov av kompletterande samtalspartner vid sidan om den ordinarie mentorn, särskilt om utbildningsplatsen är den egna hemförsamlingen eller när studenten är anställd i utbildningsförsamlingen. Det kan också finnas behov av kompletterande resurser för själavård och annan personlig bearbetning för enskilda studenter. 15

17 4. Utbildningens organisation 4.1. Nätverk som koordineras av en styrgrupp Akademi för Ledarskap och Teologi är inte en ny skolinstitution utan ett nätverk som samplanerar och samordnar resurser från befintliga skolor för att genomföra utbildningen. Respektive skola har ansvar för de studenter, lokaler och anställda som är knutna till den egna institutionen. Nätverket bygger på att parterna har gått in i en långsiktig överlåtelse att göra detta tillsammans. Denna intention är uttryckt i ett avsiktsavtal. Detta kompletteras med årliga samverkansavtal som klargör respektive parts ansvar under kommande år. För att detta ska fungera som en, gemensam utbildning finns en övergripande styrgrupp som är beställare av utbildningen och har en sammanhållande funktion för de samverkande parterna. Styrgruppen ansvarar således för utbildningens inriktning, samordning, föredelning och uppföljning av resursanvändning, samordning av anställningar och anställningsvillkor och vidareutbeckling av verksamheten. Styrgruppen fastställer den årliga budgeten, och ansvarar för nätverkets gemensamma ekonomi. Styrgruppen består av två ledamöter från varje samfund (EFK, Pingst, SAM) och en ledamot från vardera av de samverkande skolinstitutionerna (folkhögskolor som har kursdeltagare, ÖTH samt HLT). Utbildningsföreståndaren är adjungerad. Även andra parter kan vara adjungerade, exempelvis folkhögskolor som avser att ta ansvar för ett studiecenter, eller på andra sätt engagera sig i nätverket. Ekonomi Utbildningen finansieras till stor del genom allmänna medel som stats- och landstingsbidrag genom utbildningsanordnande skolor. Akademi för Ledarskap och Teologi förutsätter också att de ingående samfunden stöder utbildningen, framför allt för möjliggöra skapande av den utbildningsmiljö som relaterar till pastoral träning. Lokala bärar- och utbildningsförsamlingar bidrar med ytterligare ekonomiska resurser, vilket bl.a. är en förutsättning för fungerande studiecentra (se detaljer ovan i 3.2. och 3.3.). Ekonomiskt ansvarstagande av de olika parterna preciseras i årliga avtal Utbildningens ledning och administration Utbildningsföreståndare En utbildningsföreståndare (UF) är anställd på cirka 50% av tjänst för att leda det gemensamma arbete. I denna uppgift ingår bl.a. att vara Akademi för Ledarskap och Teologis ansikte utåt och att svara för relationer till ägarna, utbildningsinstitutionerna och lokala studiecentra. UF är ansvarig inför och rapporterar till styrgruppen. Utbildningsgemensamma resurser Den gemensamma administrationen genomförs framför allt genom att resurser på de ingående skolorna används inom den nya utbildningen. Det är avgörande att det finns personer i nätverkets skolor med utrymme för att sköta eller koordinera följande uppgifter: 16

18 Biträdande utbildningsföreståndare (ca 50%-ig tjänst): Ansvarar bl.a. för kursplaner, studieordning, kvalitetssäkring, utvärdering, driva pedagogisk inriktning, övergripande ansvar för studievägledning och CSN i samråd med respektive FHSK. Sekreterare (ca 50%): Ansvara bl.a. för registrering av ansökningar, kursanmälan och kursresultat. Administrativt stöd till rektor o studierektor. Bibliotekarie (ca 25%): Ansvara för gemensamma inköp, support åt studiecenterbibliotek, samverkan mellan bibliotek och elektroniska utlåningssystem. IT-ansvarig (ca 25%): Ansvara för inköp och uppdatering av länkutrustning, utbildning av användare, support och jourstöd till användare, felanalys, kvalitetssäkring av användning. Hemsidesansvarig (ca 10%). Utbildningsledningen utgörs av utbildningsföreståndare, biträdande utbildningsföreståndare, studiecentersamordnare samt yrkeskursansvarig vid ÖTH Personal Personal på studiecentra På varje studiecenter behöver det finnas tre deltidsanställda studieledare, med ansvar för åk 1 och åk 2 (en person för respektive årskurs, 25% tjänst vardera) och åk 3-4 (en person, ca 25% tjänst). En av studieledarna behöver ha ytterligare ca 25%-ig tjänst för det övergripande och samordnande ansvaret för studiecentret. Minst en av studieledarna, gärna flera, bör vara engagerad som lärare i utbildningen. Studieledaren fungerar bl.a. som kontaktlärare för studenterna i respektive årskurs och är delansvarig för deras ledarkurser. Studieledaren ansvarar också för kontakter med utbildningsförsamlingarna och uppföljning av mentorernas arbete. Studiecentersamordnaren ansvarar för ledningen av studiecentret, övergripande lokala/regionala kontakter, och är studiecentrets nav i relationen till utbildningsföreståndare, ansvarig folkhögskola och ansvariga bärarförsamlingar. Studieledarna ska ha erfarenhet av teologisk utbildning, erfarenhet av ledarskap i församling samt en god förmåga att leda processer. Studieledarna kan samtidigt vara ämneslärare inom Akademi för Ledarskap och Teologi, då på ytterligare del av tjänst. Det är önskvärt att flera uppgifter inom Akademi för Ledarskap och Teologi (och eventuellt inom ÖTH, samfund och fhsk) kombineras så större tjänstgöringsunderlag tillskapas, med optimalt utrymme för studieledare att fokusera uppgiften som anställd inom Akademi för Ledarskap och Teologi. Beslut om anställningar fattas av styrgruppen, i samverkan med utbildningsledning tillsammans med respektive ansvarig folkhögskola. Ämneslärare Som ämneslärare anlitas studieledare med särskild kompetens inom området, eller lärare vid samverkande utbildningsinstitutioner. Eftersom nivån på utbildningen är eftergymnasial och många studenter siktar mot akademisk examen krävs att ämneslärarnas kompetens motsvarar de 17

19 krav som ställs för lärartjänst i högskolan. Medverkande lärare förutsätts ha god pedagogisk förmåga och god förståelse (allra helst egen erfarenhet) av församlingsledande arbete. Personaltillsättning Tillsättning av personal på studiecentra görs i samråd mellan Akademi för Ledarskap och Teologis utbildningsledning och respektive folkhögskola. Personal är anställda av en samverkande skola. Ämneslärare i respektive kurs bestäms i nära samråd mellan utbildningsledning och ansvarig utbildningsinstitution. Vid personalrekrytering till de olika arbetsuppgifterna inom Akademi för Ledarskap och Teologi eftersträvas mångfald, med god balans avseende kön och etnicitet. Styrgruppen samordnar anställning och anställningsvillkor. Gemensam lärarkultur Akademi för Ledarskap och Teologi förutsätter en gemensam lärarkultur och att de olika delarna av nätverket har en gemensam förståelse och engagemang för utbildningen. Detta förutsätter bl.a. en nära relationer mellan medverkande lärare. Styrgrupp och utbildningsledning bör prioritera och säkerställa resurser för förverkligande av detta. Exempel på viktiga komponenter i ett uppbyggande och vidmakthållande av en sådan gemensam lärarkultur är gemensamma lärarmöten, gemensam kursutveckling, gemensam vidareutbildning, och gemensamt deltagande i regelbundna högre seminarier. Medverkande lärare behöver träffas fysiskt vid 2-3 gånger årligen. Schemaläggningen (med lektionsfria onsdagar) möjliggör att olika grupper av nätverkets lärare kan mötas på via videokonferens, Skype eller motsvarande. Det är också angeläget att kontakter med församlingar och samfund upprätthålls och fördjupas, så att det relationella flödet på ett naturligt sätt inkluderar hela nätverket även icke-anställda församlingsmedlemmar i bärar- och övriga utbildningsförsamlingar Antagningsvillkor och ansökningsprocedur Antagning bara till hela programmet Antagning sker till programmet. Inom Akademi för Ledarskap och Teologi erbjuds i princip inte möjlighet till att läsa fristående kurser. Den som önskar den typen av studier kan hänvisas till ÖTHs distansprogram. Ansökan Ansökan sänds till Akademi för Ledarskap och Teologis kontor och man anger vilket studiecentrum man önskar studera på. I och med detta anges även vid vilken folkhögskola man kommer att vara registrerad vid. Formellt krävs särskilda ansökningar till HLT (för examinering av teologiskt basår) och ÖTH (för åk 3-4). Detta ansökningsförfarande bör utformas med maximal enkelhet för den enskilde studenten, utan att kompromissa med de formella krav som respektive utbildningsanordnare har att förhålla sig till. Antagningsvillkor För antagning krävs allmän behörighet för högskolestudier samt de särskilda villkor som gäller för antagning till teologiska studier i Sverige. Den som inte uppfyller antagningsvillkoren för 18

20 högskolestudier kan på särskilda skäl efter individuell prövning få läsa de två första åren på folkhögskolan. Antagningsbesked Preliminärt besked ges om antagning. Definitivt antagningsbesked ges sedan anmälningsavgiften inbetalats och det finns ett avtal om plats i utbildningsförsamling. Studiestöd Studiestöd för eftergymnasiala studier (B-nivå) förutsätter gymnasiekompetens. CSN-intyg om studier skrivs under av studiecentersamordnaren Bibliotek, teknik och infrastruktur Varje studiecentrum formar ett bibliotek som ger nödvändig litteratur och uppslagsverk tillgänglig för studenter. En person har i sin tjänst avsatt tid för arbete med bibliotekens beställningar, samordning mellan dem samt utveckling och tillgängliggörande av Internet-resurser. Folkhögskolornas plattform används för elektronisk kommunikation (First Class). På studiecentra finns två videokonferensutrustningar (sannolikt den Tandbergsutrustning som nu använts inom SALT och ÖTH). För webb-konferenser och andra möten används Adobe Connect. Tillräckligt många licenser måste finnas tillgängliga. Eftersom Akademi för Ledarskap och Teologi i hög grad förutsätter väl fungerande teknik och därför måste den tekniska supporten hålla hög kvalitet, särskilt avseende tillgänglighet. Det innebär att tjänsten för IT-support (ca 25%) bör knytas till en person vars övriga tjänst tillåter maximal tillgänglighet under lektionstid. Flemingsberg Arbetsgruppen för ny pastors- och ledarutbildning Ulrik Josefsson Roland Spjuth Dan Elofsson Pekka Mellergård (adj) 19

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2014 2015

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2014 2015 EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2014 2015 Dalkarlså Folkhögskola ligger vackert belägen i Västerbottens kustland, fyra mil norr om Umeå. Låt den kreativa miljön prägla studieåret

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12

Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola. Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Riktlinjer för frikyrkornas arbete på universitet och högskola Antagna av Sveriges Frikyrkosamråd 2006-09-12 Innehållsförteckning Förord 3 1. Kyrkorna tillsammans på universitet och högskola 5 2. Vision

Läs mer

Vill du bli diakon, missionär eller pastor?

Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare i

Läs mer

Kursplan för Själavårdsutbildningen Läsåret 16/17

Kursplan för Själavårdsutbildningen Läsåret 16/17 Kursplan för Själavårdsutbildningen Läsåret 16/17 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND... 2 2 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE... 2 3 PEDAGOGIK... 2 4 GENOMFÖRANDE... 2 4.1 UPPLÄGG OCH PLANERING... 4 4.1.1 Flexibel

Läs mer

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2013-2014

EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2013-2014 EN MÖTESPLATS FÖR ALLA DALKARLSÅ FOLKHÖGSKOLA LÄSÅRET 2013-2014 Dalkarlså Folkhögskola ligger vackert belägen i Västerbottens kustland, fyra mil norr om Umeå. Låt den kreativa miljön prägla studieåret

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Vincent Ihlberg TJG-konsulent, Salt Barn och unga i EFS Hållands folkhögskola

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Vincent Ihlberg TJG-konsulent, Salt Barn och unga i EFS Hållands folkhögskola INNEHÅLLSFÖRTECKNING UTBILDNINGEN. 2 KURSUPPLÄGG.. 3 KAMRATSTÖDJARE... 3 UNGDOMSLEDARE. 3 TEAMARE.. 4 EGNA KOSTNADER.. 4 BÖNEBREV... 4 INTERNET.. 4 UTBILDNINGSFÖRSAMLING. 4 TEAMANSVARIG.. 5 HANDLEDNING.

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Pastorsutbildning. vid. Teologiska högskolan Stockholm

Pastorsutbildning. vid. Teologiska högskolan Stockholm Pastorsutbildning vid Teologiska högskolan Stockholm 2011-01-20 Innehåll 1. Inledning...3 2. Att studera teologi med inriktning pastor...3 2.1 Pastorsutbildning en yrkesutbildning...4 2.2 Pastorsutbildningens

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Teologi Religionsvetenskap

Teologi Religionsvetenskap TEOLOGISKA HÖGSKOLAN STOCKHOLM Teologi Religionsvetenskap Pastor/Präst Religion-Kultur-Samhälle Magister/Master LÄSÅRET 2015/2016 TEOLOGI Innehåll Öppna ett fönster! 3 Hallå där! Varför THS? 3 Teologiskt

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

MENTORSKAP VID LTU. Förslaget om mentorprogram och modellen för utbildningen har tagits fram av projektgruppen Mentorskap 2006.

MENTORSKAP VID LTU. Förslaget om mentorprogram och modellen för utbildningen har tagits fram av projektgruppen Mentorskap 2006. 2001-03-20 MENTORSKAP VID LTU MENTORSPROGRAM Förslaget om mentorprogram och modellen för utbildningen har tagits fram av projektgruppen Mentorskap 2006. BAKGRUND Arbetet med mentorskap vid LTU inleddes

Läs mer

Pastorsutbildning. vid. Teologiska högskolan Stockholm

Pastorsutbildning. vid. Teologiska högskolan Stockholm Pastorsutbildning vid Teologiska högskolan Stockholm Maj 2015 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Att studera teologi med inriktning pastor... 3 2.1 Pastorsutbildning en yrkesutbildning... 3 2.2 Pastorsutbildningens

Läs mer

De tre fokusområdena blir synliga under våren

De tre fokusområdena blir synliga under våren De tre fokusområdena blir synliga under våren I början av det nya året kommer här en hälsning med ny information från de tre fokusområdena Bibel och Bön, Uppdraget och Trovärdighet. Den handlar om det

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Pastorsutbildning. vid. Teologiska högskolan Stockholm

Pastorsutbildning. vid. Teologiska högskolan Stockholm Pastorsutbildning vid Teologiska högskolan Stockholm April 2013 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Att studera teologi med inriktning pastor... 3 2.1 Pastorsutbildning en yrkesutbildning... 3 2.2 Pastorsutbildningens

Läs mer

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola

Utbildningsplan. Dramapedagogutbildningen. vid Västerbergs folkhögskola Utbildningsplan Dramapedagogutbildningen vid Västerbergs folkhögskola Denna utbildningsplan gäller för studerande antagna höstterminen 2015 eller senare 1 Dramapedagogutbildning på Västerbergs folkhögskola

Läs mer

Rektorsutbildning. för skolledare på folkhögskola program och anmälan. I korthet. Till ordförande och till rektor vid folkhögskolan

Rektorsutbildning. för skolledare på folkhögskola program och anmälan. I korthet. Till ordförande och till rektor vid folkhögskolan 2013-12-02 Till ordförande och till rektor vid folkhögskolan Rektorsutbildning för skolledare på folkhögskola program och anmälan Rektorsutbildningen vid Uppsala Universitet anordnar en utbildning för

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits Dnr: 98/2007-515 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder

Jag kallar er vänner. Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder Jag kallar er vänner Joh 15:15 En vägledning till församlingar som söker vänner i andra länder 1 Biblisk grund Den missionssyn som vuxit fram i Svenska Missionskyrkan när det gäller relationen till kyrkor

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. Linje 14

Verksamhetsplan 2015. Linje 14 Verksamhetsplan 2015 Linje 14 Om Linje 14 Örebro kommun och Örebro universitet bedriver sedan 2003 verksamheten Linje 14, ett samverkansarbete som går ut på att motivera fler ungdomar att studera vidare

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

Förskollärarprogrammet LGFOD

Förskollärarprogrammet LGFOD Förskollärarprogrammet LGFOD Lärarutbildningen Förskollärare Grundlärare Fritidshem Förskoleklass och årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Ämneslärare Årskurs 7-9 (startade ej 2013) Gymnasieskola Yrkeslärare Kompletterande

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Internationella Handelshögskolan i Jönköping Internationella Handelshögskolan i Jönköping Till vårterminen 2008 erbjuds nu fyra kurser vilka studenter kan ansöka till: Projektledning 15hp (7,5hp+7,5hp) Marknadsföring 7,5hp Organisation och Ledarskap

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng

Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng AKADEMIN FÖR HUMANIORA, UTBILDNING OCH SAMHÄLLSVETENSKAP Utbildningsplan Dnr CF 52-670/2007 Sida 1 (6) Retorikprogrammet kommunikativt ledarskap, 180 högskolepoäng Rhetoric and Leadership, 180 higher education

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Förskollärarprogrammet LGFOR

Förskollärarprogrammet LGFOR Förskollärarprogrammet LGFOR Lärarutbildningen Förskollärare Grundlärare Fritidshem Förskoleklass och årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Ämneslärare Årskurs 7-9 (startar ej 2013) Gymnasieskola Yrkeslärare Kompletterande

Läs mer

kingsroadstudios.com Hjälmareds allé 20 441 95 Alingsås Telefon 0322-64 40 00 E-post exp@hjalmared.se Hemsida www.hjalmared.se

kingsroadstudios.com Hjälmareds allé 20 441 95 Alingsås Telefon 0322-64 40 00 E-post exp@hjalmared.se Hemsida www.hjalmared.se kingsroadstudios.com Hjälmareds allé 20 441 95 Alingsås Telefon 0322-64 40 00 E-post exp@hjalmared.se Hemsida www.hjalmared.se Allmän kurs Idrott & ledarskap Hälsocoach Bibel Media & kommunikation läsåret

Läs mer

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND Fakultetsnämnd lärande Utbildningsplan Lärarprogrammet Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori: LXUND Lärarprogrammet

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

HANDBOK FÖR VFU. Verksamhetsförlagd utbildning

HANDBOK FÖR VFU. Verksamhetsförlagd utbildning HANDBOK FÖR VFU Verksamhetsförlagd utbildning Innehåll Inledning...4 Syfte...4 VFU-placering på partnerskola...5 Särskilda skäl för placering VFU i utlandet Belastningsregistret Hälsodeklaration Närvaro

Läs mer

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng Utbildningsplan Master /Magister i Human Resource Management and Development () 120/60 Högskolepoäng Inledning Masterprogrammet i Human Resource Management & Development är ett utvecklingsinriktat program

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 2012-01-20 liga programmet, Spel, 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, Computer Games Development, 180 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2007 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Magisterprogrammet i ledarskap, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership, 60 Credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls

Läs mer

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde

Visioner for församlings liv och växt. Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Visioner for församlings liv och växt Gunnar Pelinka TSSF Kyrkoherde Språkliga förklaringar Församling=Menighed Bibelordet Jesus säger: Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7

Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling. Sida 1 av 7 Sida 1 av 7 Församlingsinstruktion Linköpings Berga församling Innehållsförteckning 1. Vår omvärld... 3 2. Relation församlingens ledord... 3 3. Vår invärld... 4 4. Det pastorala programmet (hur gudstjänst,

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Förslaget är gemensamt framtaget i programrådet. Samtliga ledamöter, extern ledamot inräknad, har aktivt deltagit i arbetet.

Läs mer

Industriellt byggande, 7,5 hp

Industriellt byggande, 7,5 hp Kurs-PM Industriellt byggande, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE Skrivet av: Lars Eliasson och Helena Lidelöw Termin: Hösten 2014 Kurskod: 4TS103 Introduktion Syftet med denna

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS)

Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap. Programme for Marketing and Business Management, 180 points (ECTS) Grundutbildningsnämnden för Dnr 476/2004-510 humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmets benämning: Engelsk benämning: MARKNADSFÖRINGSPROGRAMMET, 120 poäng Programme for Marketing and Business

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Västanviks folkhögskola

Västanviks folkhögskola UTBILDNINGAR läsåret 2015/2016 Västanviks folkhögskola Det som skiljer Västanviks folkhögskola från andra folkhögskolor är att skolan erbjuder en teckenspråkig miljö där alla använder teckenspråk. Skolans

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Lärarutbildningsnämnden Dnr: 478/2008-515 UTBILDNINGSPLAN Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: TCV20 OINR liga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, General Profile 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd

Läs mer

ATT LÄGGA GRUNDEN RÄTT

ATT LÄGGA GRUNDEN RÄTT ATT LÄGGA GRUNDEN RÄTT Förenings- och församlingsutveckling bland barn och unga MANUS TILL PRESENTATIONEN http://prezi.com/_enohqd2r0xp/vaxa-i-tro-forenings-och-forsamlingsutveckling Den som hör dessa

Läs mer

Protokoll för församlingsmöte 22 februari 2015 Folkungakyrkan Stockholm

Protokoll för församlingsmöte 22 februari 2015 Folkungakyrkan Stockholm Protokoll för församlingsmöte 22 februari 2015 Folkungakyrkan Stockholm Antal närvarande: ca 35 medlemmar Plats: Folkungakyrkan, Stockholm Datum: 2015-02-22 Tid: 13.00-14.40 82. Mötet öppnades med bön

Läs mer

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal

Kortfattad slutsummering, arbetsgrupp Kollegial Mötesplats Konkreta förslag på verksamhet, service och tjänster, kompetens och nyckeltal FÖRUTSÄTTNINGAR Arbetsgruppen har nedan identifierat ett antal förutsättningar för att föreslagna aktiviteterna och struktur ska kunna genomföras och svara upp mot kvalitetskriterierna: Avstämning av medlemmens

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning som fokuserar samspelet mellan

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan Dnr FAK1 2010/159 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i redovisning och finansiering Masterprogramme in Accounting and Finance Programkod: SAMRE/SAAAF Programmets

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Mentorskapets ABC. Varför just mentorskap? För att

Mentorskapets ABC. Varför just mentorskap? För att Mentorskapets ABC Av Freddie Larsson Mentorskap är ett koncept för att inspirera, utmana och utveckla människor i sin profession och person. Mentorskapet innebär att en mer erfaren (inte nödvändigtvis

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna i Dalarnas

Läs mer

DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap

DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap DIPLOMERAD GESTALTPRAKTIKER I ORGANISATION, ÅR 1, Personligt Ledarskap Att leda mig själv och andra utifrån den jag är - med gestaltmetodiken som grund 2014-09-25/CR Gestaltakademin i Skandinavien 2013

Läs mer

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat

Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och

Läs mer

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik

Magister- och masterutbildningar. Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar Pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Magister- och masterutbildningar i pedagogik, ämnesdidaktik och specialpedagogik Malmö högskola erbjuder vidareutbildningar

Läs mer

Civilsamhället och välfärdens organisering. Masterprogram i socialt arbete

Civilsamhället och välfärdens organisering. Masterprogram i socialt arbete Civilsamhället och välfärdens Masterprogram i socialt arbete Civilsamhället och välfärdens Nu startar Sveriges första masterprogram i socialt arbete med inriktning mot det civila samhället. Utbildningen

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

Supplemental Instruction - Projektplan

Supplemental Instruction - Projektplan Supplemental Instruction - Projektplan Fredrik Härlin 19 mars 2012 1 Inledning och bakrund Supplemental Instruction är en alternativ och kompletterande inlärningsform där en äldre student (SI-ledare) vägleder

Läs mer