Miljökonsekvensbeskrivning av Forsmarks Kraftgrupp AB:s verksamhet

Transkript

1 Företagsintern handling Dokumenttyp Org Dokumentnummer RAPPORT FKA Org / Författare Barkefors C SwedPower, Hydén Eva AVE FKA Kontrollerad / Tagit del Rev Fastställd Datum Miljökonsekvensbeskrivning av Forsmarks Kraftgrupp AB:s verksamhet Sammanfattning I samband med en planerad effekthöjning söker Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) tillstånd enligt miljöbalken för hela verksamheten. Effekthöjningen kräver också tillstånd enligt kärntekniklagen och ansökan om detta lämnas in samtidigt för parallell prövning. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som en del av båda dessa ansökningar. FKA producerar el i tre kärnkraftreaktorer. Produktionen motsvarar ungefär en sjättedel av Sveriges totala elproduktion. FKA ansöker om tillstånd att höja den termiska effekten på alla reaktorerna från nuvarande produktion 9156 MW t till MW t. Påverkan på hälsa och miljö från verksamheten beskrivs i denna miljökonsekvensbeskrivning. Kylvattnet från Forsmark orsakar en höjning av vattentemperaturen i Öregrundsgrepen. Storleken på det påverkade området varierar under året beroende på bl.a. solinstrålning och avdunstning. Den ökade vattentemperaturen påverkar djur. Varmvattenarter, t.ex. abborrar, ökar i storlek och antal. Kallvattengynnade arter däremot söker sig till vattenområden utanför det värmepåverkade området. Sjöfågel och havsörn finner goda rast- och övervintringsförhållanden i Biotestsjön och utsläppsområdet. Detta bidrar till förbättrade häckningsresultat långt utanför Forsmarksområdet. Utsläppen av radioaktiva ämnen vid normal drift är mindre än en hundradel av gällande gränsvärden. Den övervägande delen av den dos som registreras i omgivningen härstammar från naturlig bakgrundsstrålning. Totalt sett kommer en effekthöjning att medföra att utsläppen ökar något, dock inte proportionellt mot effekthöjningen. Olika åtgärder kommer att vidtas för att ytterligare minska utsläppen av radioaktiva ämnen. Avseende vattenutsläppen kommer de därför på längre sikt att bli lägre än nu. De konventionella utsläppen till luft mark och vatten från FKA:s verksamhet är små. Utsläppen till luft kommer främst från provdrift av reservkraftanläggningarna, transporter samt användning av lösningsmedel vid målning och sanering. Utsläppen består av kväveoxider, koldioxid, svaveldioxid, flyktiga organiska ämnen och stoft. Kväve, fosfor och syreförbrukande ämnen som släpps ut från avloppsreningsverket, understiger med god marginal de gällande villkorsvärdena. Det radioaktiva avfall som uppstår delas in i låg-, medel- och högaktivt avfall. Lågaktivt avfall friklassas eller deponeras på Svalörens markförvar. Medelaktivt avfall deponeras i Slutförvaret för radioaktivt driftavfall (SFR) efter ingjutning i bitumen eller betong. Använt kärnbränsle är högaktivt. Det transporteras med M/S Sigyn till SKB:s mellanlager Clab i Simpevarp utanför Oskarshamn i avvaktan på ett djupförvar. Delgivning: 1 (162)

2 Den övervägande delen av det konventionella avfallet går till energiåtervinning. Metall, papper, wellpapp, glas och plast återvinns. Matrester och liknande komposteras. Betongrester mm deponeras eller används som täck- och stödmaterial. Oljeavfall är den dominerar bland det farliga avfallet. Sammantaget bedömer FKA att verksamheten sker inom ramarna för folkhälsomål, miljömål, miljökvalitetsnormer samt miljöbalkens hänsynsregler. En effekthöjning förändrar inte denna bedömning. 2 (162)

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 7 2 Icke-teknisk sammanfattning Inledning Miljöarbetet Strålskydd och kärnsäkerhet Verksamheten Resursanvändning Avfall Utsläpp Annan miljöpåverkan Samlad miljökonsekvensbedömning 13 3 Administrativa uppgifter 13 4 Tillstånds- och tillsynsmyndigheter Regeringen Statens Kärnkraftinspektion (SKI) Statens Strålskyddsinstitut (SSI) Miljödomstolen Naturvårdsverket Länsstyrelsen Övriga myndigheter 15 5 Ansökan avser 15 6 Samrådsprocessen Tidigt samråd Beslut om betydande miljöpåverkan Esbokonventionen Utökat samråd FKA:s hantering av inkomna synpunkter 18 7 Avgränsningar och alternativ Geografiska avgränsningar Verksamhetsmässiga avgränsningar Alternativ lokalisering Produktionsmässiga alternativ inklusive nollalternativ 20 8 Lokalisering 21 9 Omgivningsbeskrivning Planförhållanden Riksintressen Markanvändning Klimat Yt- och grundvatten Oceanografi Geologiska och seismologiska förhållanden Naturmiljö Forsmarks Kraftgrupp AB 28 3 (162)

4 10.1 Forsmark 1, 2 och Organisation Kvalitetssystem Kompetens Säkerhetsarbete Miljöarbete Strålskyddsarbete Beredskap, fysiskt skydd och brandskydd Teknisk beskrivning Inledning - Kärnkraftverk (40.1-1) Kärnbränsle, reaktor, turbin och generator Kylvatten Kraftmatning och reservkraft Gunnarsbo Gasturbin (40-2) Uppvärmning av lokaler Anläggningar för behandling av låg- och medelaktivt avfall Biotestsjön Hamn ( ) Sanitärt avloppsreningsverk (C ) Svalörens markförvar för lågaktivt avfall ( ) Vattenverk Fordonstvätt Konventionell avfallshantering Kretsloppscentral Konventionell avfallshantering Mellanlager för farligt avfall Tvättstuga Dekontaminering och sanering Blästring och målning Verkstäder Oljeförvaring Övriga verksamheter Konventionella miljörisker Framtida förändringar Effekthöjningsrelaterade anläggningsändringar Planerade anläggningsändringar utöver effekthöjning Omgivningskontroll Biologisk omgivningskontroll av kylvattenrecipienten Radiologisk omgivningskontroll Fysikalisk-kemisk recipientkontroll Transporter Allmänt om radioaktiva transporter Transporter av nytt bränsle Förvaring och transport av använt bränsle Transporter av övrigt radioaktivt avfall Transporter av radioaktivt gods Övriga gods- och persontransporter Resursanvändning Kärnbränsle Energi (162)

5 15.3 Kemiska produkter Vatten Avfall Radioaktivt avfall Konventionellt avfall Farligt avfall Utsläpp och övrig miljöpåverkan Värmeutsläpp till vatten Utsläpp av radioaktiva ämnen Utsläpp till luft av konventionella ämnen Utsläpp till vatten av konventionella ämnen Utsläpp till mark av konventionella ämnen Buller Elektromagnetiska fält Övrig miljöpåverkan Jämförelse mellan produktionsalternativen Bränsle- och energiförbrukning Kemiska produkter Radioaktivt avfall Värmeutsläpp till vatten Utsläpp av radioaktiva ämnen Doser till omgivningen Utsläpp till luft av konventionella ämnen Buller Elektromagnetiska fält Effekter på och konsekvenser för hälsa och miljö Effekter och konsekvenser av värmeutsläpp (kylvatten) Effekter och konsekvenser av utsläpp av radioaktiva ämnen Effekter och konsekvenser av utsläpp av konventionella ämnen till luft Effekter och konsekvenser av utsläpp av konventionella ämnen till vatten Effekter och konsekvenser av utsläpp till mark Effekter och konsekvenser av buller Effekter och konsekvenser av elektromagnetiska fält och kraftledningar Effekter och konsekvenser av övrig miljöpåverkan Bedömning av konsekvenser för människors hälsa och miljön Miljömål Miljökvalitetsnormer Riksintressen Folkhälsomål Miljöbalkens hänsynsregler Samlad miljökonsekvensbedömning Konsekvenser av nuvarande produktion Konsekvenser av en effekthöjning (162)

6 Bilagor 1. Ordförklaringar 2. Samrådshandlingar 3. FKA:s bemötande av samrådssynpunkter 4. Livscykelanalys för kärnkraft 5. Effekthöjningens påverkan på avvecklingsplanerna 6. Riksintresseområden 7. Miljökonsekvenser av kylvattenutsläpp (Skutab) 8. Situationsplan Forsmarksområdet 9. Redovisning av säkerhetskrav och hur dessa uppfylls 10. Borttagning av tröskel vid kylvattenutlopp från F3 11. Provtagningspunkter radiologisk omgivningskontroll 12. PM Hantering av radioaktivt avfall och använt kärnbränsle (SKB) - Ett uppdrag i tiden Presentation av Svensk Kärnbränslehantering AB - FUD Program för forskning och utveckling och demonstration Verksamheten 2004 Svensk Kärnbränslehantering AB 13. Radioaktivt avfall typer, bildningssätt och nuklidinnehåll 14. Kylvattenplymens utbredning (SMHI) 15. Radiologisk miljöutredning 16. Påverkan av de radiologiska utsläppen i samband med effekthöjning 17. Nuklidspecifika utsläpp till luft och vatten 18. Strålning och dos 19. Bullerutbredning 20. Nationella, regionala och lokala miljömål 6 (162)

7 1 Inledning Forsmarksverket ägs och drivs av Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA). Inom anläggningen finns tre kärnkraftreaktorer, F1, F2 och F3. Två av reaktorerna, F1 och F2, är i stort identiska. F3 är av en senare modell. Forsmarks tre reaktorer har en sammanlagd effekt på ca MW el och står tillsammans för ungefär en sjättedel av den svenska elproduktionen. Under 2004 producerade Forsmark 25 TWh el netto. Den totala elproduktionen i Sverige var 148 TWh. Kärnkraften producerade ca 51 % av den totala elproduktionen under FKA har tillstånd enligt miljöskyddslagen och enligt kärntekniklagen för nuvarande produktion. I samband med en planerad effekthöjning söker FKA tillstånd enligt miljöbalken för hela verksamheten. Effekthöjningen kräver också tillstånd enligt kärntekniklagen, ansökan om detta lämnas in samtidigt för parallell prövning. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) ingår som en del av båda dessa ansökningar. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken omfattar: nuvarande produktion exklusive markförvar för lågaktivt avfall som prövas i särskilt ärende effekthöjning på Forsmarks tre reaktorer De alternativ som redovisas i MKB:n är: A Nuvarande produktion, MW termisk effekt motsvarande ca MW el (nollalternativ) B Effekthöjning vid FKA till MW termisk effekt, motsvarande en ökad elproduktion med 410 MW el C Naturgasbaserad elproduktion av 410 MW el (jämförelsealternativ till effekthöjningen) Berörda myndigheter, närboende, allmänheten i ett större område samt olika organisationer har getts möjlighet att genom tidigt och utökat samråd påverka miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning, se figur (162)

8 Tidigt samråd Samrådsredogörelse till Länsstyrelsen Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Utökat samråd Miljökonsekvensbeskrivning Ansökan enligt miljöbalken till Miljödomstolen Ansökan enligt kärntekniklagen till Statens kärnkraftinspektion Figur 1.1 Schematisk bild av ansökningsprocessen. MKB:ns huvudsakliga innehåll är följande: en beskrivning av samrådsprocessen (kapitel 6) avgränsningar, lokalisering och omgivningsbeskrivning (kapitlen 7-9) en beskrivning av företaget FKA, de verksamheter som bedrivs idag (inkl reaktorsäkerhetsfrågor), miljörisker samt planerade anläggningsändringar (kapitlen 10-12) uppgifter om omgivningskontrollens utformning (kapitel 13) uppgifter om resursanvändning, utsläpp, avfall och buller från nuvarande och planerad verksamhet (kapitlen 14-17) jämförelse mellan produktionsalternativen (kapitel 18) effekter och konsekvenser för hälsa och miljö av nuvarande och planerad verksamhet samt av jämförelsealternativet (kapitel 19) en bedömning av konsekvenserna av FKA:s verksamhet för människors hälsa och miljön mot bakgrund av miljökvalitetsmål, miljökvalitetsnormer, folkhälsomål, samt miljöbalkens hänsynsregler (kapitel 20) en samlad miljökonsekvensbedömning (kapitel 21) Ordförklaringar finns i bilaga 1. 8 (162)

9 2 Icke-teknisk sammanfattning 2.1 Inledning Forsmarks kärnkraftverk är beläget på ostkusten ca 4 km norr om Forsmarks bruk, inom Östhammars kommun i Uppsala län. Forsmark har tre reaktorer som togs i bruk mellan 1980 och Forsmarksverket producerar varje år omkring 25 TWh elektrisk energi (dvs. 25 miljarder kilowattimmar). Det motsvarar ungefär en sjättedel av Sveriges totala elproduktion. FKA, som driver kärnkraftverket, ingår i Vattenfallkoncernen och ägs av Vattenfall (66 %), Mellansvensk Kraftgrupp (25,5 %) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (8,5 %). Mellansvensk Kraftgrupp ägs i sin tur av Fortum Generation, Skellefteå Kraft och E.ON Kärnkraft Sverige AB. I Forsmark pågår ett planeringsarbete med syfte att höja effekten vid de tre reaktorer som sedan ett 20-tal år finns vid kraftverket. Innan en effekthöjning blir verklighet behövs två tillstånd, ett regeringstillstånd enligt kärntekniklagen och ett tillstånd enligt miljöbalken. I bägge tillståndsprocesserna är miljökonsekvensbeskrivningen, MKB, en viktig del. Den ger en samlad bild över verksamhetens miljöpåverkan. FKA har tillstånd enligt miljöskyddslagen och kärntekniklagen för den nuvarande produktionen. Bolaget söker nu tillstånd enligt miljöbalken och kärntekniklagen för en effekthöjning motsvarande en produktion av ytterligare ca 3,3 TWh el. I och med att den planerade effekthöjningen är en stor ändring av verksamheten krävs att hela verksamheten omprövas enligt miljöbalken. En miljökonsekvensbeskrivning, MKB, ska ingå som en del av dessa ansökningar. MKB:n ska beskriva verksamheten och dess miljöpåverkan samt ge en bedömning av konsekvenserna för hälsa och miljö. 2.2 Miljöarbetet 1998 miljöcertifierades Forsmark enligt ISO Samma år registrerades företaget också enligt EMAS, EU:s förordning om miljöstyrning och revision. I februari 2001 blev Forsmark det första kärnkraftverket i världen som levererar el med en certifierad miljövarudeklaration. Deklarationen ger kunden en möjlighet att jämföra olika energislags miljöpåverkan. Varje år identifierar FKA miljömål med syftet att nå ständiga förbättringar. För att kunna genomföra detta har hela verksamheten analyserats och värderats ur miljösynpunkt. FKA har en kemikaliegrupp som godkänner vilka produkter som får användas och hur de får hanteras. Vid sin bedömning tar de hänsyn till produktens påverkan på arbetsmiljö, processmiljö och yttre miljö. Bedömningen görs också med tanke på att eventuellt avfall ska kunna tas om hand på ett lämpligt sätt. Detta är speciellt viktigt om avfallet ska deponeras i SFR (slutförvar för radioaktivt driftavfall). Utsläpp till luft och vatten från FKA:s verksamhet följs på olika sätt genom provtagning och mätning. Påverkan på havet följs genom Forsmarks egna och Fiskeriverkets omgivningskontrollprogram, samt i viss mån Svealands Kustvattenvårdsförbunds regionala kustvattenprogram. 9 (162)

10 2.3 Strålskydd och kärnsäkerhet All verksamhet planeras och bedrivs så att stråldoserna till personalen blir så låga som rimligen är möjligt (ALARA-principen, As Low As Reasonably Achievable). Reaktorsäkerhetsarbete omfattar både förebyggande arbete för att förhindra en radiologisk olycka och åtgärder för att minska effekterna om en olycka ändå skulle inträffa. De viktigaste delarna är säkerhetsmedvetande hos all personal, fysiska hinder som hindrar radioaktiviteten att läcka ut (barriärer), barrriärskyddande åtgärder, säkerhetssystem och konsekvenslindrande åtgärder. Analyser av olika missöden, från mindre driftstörningar till hypotetiska stora haverier, har genomförts. FKA arbetar ständigt och systematiskt med säkerhetshöjande åtgärder, i tekniska och administrativa system såväl som genom förbättrad utbildning av egen och inhyrd personal. Regelbundna övningar, bl.a. i kontrollrumssimulatorer, är också viktiga för att minska risken för olyckor. Samtliga system är utformade för att minska risken för mänskligt felhandlande. Alla åtgärder som behöver genomföras inom kortare tid än 30 minuter från en onormal händelse ska vara automatiserade. Alla viktiga säkerhetssystem är flerfaldiga (s.k. redundans) med två till fyra parallella system. Dessa placeras skilda från varandra för att undvika att t.ex. en brand slår ut flera säkerhetssystem. 2.4 Verksamheten Nuvarande produktion Förutom de tre reaktorerna Forsmark 1, 2 och 3 finns det flera anläggningar och verksamheter som är nödvändiga för elproduktionen. Kylvattenanläggning, dieseldrivna reservkraftaggregat, anläggningar för hantering och lagring av radioaktivt avfall, hamn, avloppsreningsverk, vattenverk, kretsloppscentral, tvättstuga, verkstäder och oljelager är de viktigaste verksamheterna. Samtliga utom markförvaret för lågaktivt avfall ingår i miljöprövningen. En separat ansökan för markförvaret har sedan tidigare lämnats in till miljödomstolen. FKA sköter också driften av SFR, Svensk kärnbränslehantering AB:s slutförvar för låg- och medelaktivt avfall som ligger i anslutning till Forsmarks kärnkraftstation. Den verksamheten är prövad i särskild ordning och belyses inte i MKB:n Planerade förändringar FKA ansöker om tillstånd att höja den termiska effekten på alla reaktorerna till sammanlagt MW t. I samband med effekthöjningarna kommer ett antal åtgärder att vidtas för att bibehålla säkerheten och den höga produktionsförmågan. Den tekniska livslängden kommer också att öka. Kostnaderna för dessa åtgärder beräknas till drygt 2 miljarder kronor. Effekthöjningen innebär att ett större kylvattenflöde kommer att behövas. Ökningen är dock inte större än att den ryms inom gällande tillstånd för uttag av kylvatten. 2.5 Resursanvändning Varje år förbrukar FKA omkring 72 ton anrikat uran. Förbrukningen kommer att öka proportionellt med en effekthöjning, d.v.s. med ca 12 %, till omkring 81 ton. 10 (162)

11 Vid framställning av process- och dricksvatten samt vid avloppsreningen förbrukas stora mängder kemiska produkter. Det är framförallt svavelsyra, natriumhydroxid och aluminiumsulfat. Andra produkter som förbrukas i större mängder är bitumen för ingjutning av aktivt avfall, jonbytarmassor som används vid driften av reaktorblocken och etanol för sanering. Kemikalieförbrukningen påverkas inte av en effekthöjning. Produktionen vid Forsmark medför en viss elförbrukning t.ex. till pumpar, uppvärmning och belysning. Egenförbrukningen av el uppgår vid nuvarande produktion till ca 4 % av den producerade elen. Denna andel kommer att minska efter effekthöjningen. FKA:s förbrukning av energi i form av fossila bränslen till reservkraft och drivmedel för fordon påverkas inte av effekthöjningen. Slutligen använder bolaget också sötvatten i produktionen m 3 vatten från Bruksdammen i Forsmarks Bruk omvandlas varje år till dricksvatten och industrivatten. FKA arbetar aktivt med att minska vattenförbrukningen i alla led. Ju mindre mängder vatten som tas in i anläggningen, desto mindre mängder vatten kan kontamineras med radioaktivitet eller andra föroreningar. 2.6 Avfall Vid elproduktion med kärnkraft uppstår radioaktivt avfall. Aktiviteten minskar med tiden, olika snabbt beroende på vilka radioaktiva ämnen som finns i avfallet. Delar av avfallet kan renas (dekontamineras) så att aktiviteten minskar till en nivå där avfallet inte längre betraktas som radioaktivt utan kan hanteras som konventionellt avfall. Detta kallas friklassning. Lågaktivt avfall i form av bl.a. skyddskläder, förpackningsmaterial, trasor och verktyg deponeras på Svalörens markförvar. Skrot skickas till Studsvik där det smälts. En del av det smälta skrotet kan sedan friklassas, och bara slagg och aska från smältprocessen behöver deponeras som radioaktivt avfall. Medelaktivt avfall, mestadels jonbytarmassor och vissa skrotkomponenter deponeras i SFR efter ingjutning i bitumen respektive betong. Använt kärnbränsle är högaktivt. Det transporteras med M/S Sigyn till SKB:s mellanlager Clab i Simpevarp utanför Oskarshamn i avvaktan på att ett djupförvar ska stå färdigt. Mängden använt kärnbränsle kommer att öka om en effekthöjning kommer till stånd. Övrigt aktivt avfall förväntas inte påverkas av en effekthöjning. Allt avfall källsorteras. Den övervägande delen av det konventionella avfallet går till energiåtervinning. Betongrester och blästersand (som inte är farligt avfall) utgör stora delar som deponeras eller används som täck- och stödmaterial. Metall, papper, wellpapp, glas och plast återvinns. Matrester, parkavfall och liknande komposteras. Under effekthöjningsprojektets byggnadsfas kommer det att bli en del byggavfall. Mängderna bedöms dock inte bli större än vid de stora revisioner som genomförs på varje reaktor vart tredje år. Oljeavfall är den dominerande delen bland det farliga avfallet. Dessutom blir det avfall främst i form av elektrisk utrustning och elektronik, tungmetallhaltig blästersand, lösningsmedel, färger, batterier och lysrör. Mängden konventionellt avfall bedöms inte påverkas av en effekthöjning. 2.7 Utsläpp Värmeutsläpp Kylvattnet från Forsmark orsakar en höjning av vattentemperaturen i Öregrundsgrepen. Storleken på det påverkade området varierar under året beroende på bl.a. solinstrålning och avdunstning. 11 (162)

12 Spridningsberäkningar för maj månad har utförts. Det område som någon gång i maj får en temperaturökning vid ytan med minst 1 C är med dagens produktion omkring 28 km 2. Vid en effekthöjning ökar området till omkring 39 km 2. Motsvarande bottenyta är omkring 9 respektive 10 km 2. Den ökade vattentemperaturen påverkar djur. Varmvattenarter, t.ex. abborrar, ökar i storlek och antal, både i Biotestsjön och i utloppskanalen från Forsmark 3. Kallvattengynnade arter däremot söker sig till vattenområden utanför kylvattenplymen. Sjöfågel och havsörn finner goda rast- och övervintringsförhållanden i Biotestsjön och utsläppsområdet. Detta bidrar till förbättrade häckningsresultat långt utanför Forsmarksområdet. Omkring två tredjedelar av den energi som produceras i ett kärnkraftverk släpps ut i form av uppvärmt kylvatten. Möjligheten att utnyttja denna energi för till exempel fjärrvärme har undersökts. Kostnaderna blir dock mycket höga, ingreppen i såväl kärnkraftverkets konstruktion som i naturen blir stora och lönsamheten är tveksam Utsläpp av radioaktiva ämnen Utsläppen av radioaktiva ämnen vid normal drift är mindre än en hundradel av gällande gränsvärden. Den övervägande delen av den dos som registreras i omgivningen härstammar från naturlig bakgrundsstrålning. Forsmarks bidrag beräknas till omkring en tiotusendel av den dos som genomsnittssvensken får via naturlig bakgrundsstrålning, röntgenundersökningar, flygning, boende i radonhus m.m. Olika åtgärder kommer att vidtas för att ytterligare minska utsläppen av radioaktiva ämnen. Totalt sett kommer en effekthöjning att medföra att utsläppen ökar något, dock inte proportionellt mot effekthöjningen Utsläpp av konventionella ämnen De konventionella utsläppen till luft kommer främst från provdrift av reservkraftanläggningarna, transporter samt användning av lösningsmedel vid målning och sanering. Utsläppen består av kväveoxider, koldioxid, svaveldioxid, flyktiga organiska ämnen och stoft. Gällande miljökvalitetsnormer överskrids inte. Kväve, fosfor och syreförbrukande ämnen släpps ut från avloppsreningsverket. Utsläppen från reningsverket understiger med god marginal de gällande villkorsvärdena. Vattnet i Öregrundsgrepen klassas som näringsfattigt med ingen eller ringa påverkan från lokala föroreningskällor. 2.8 Annan miljöpåverkan Buller uppstår bl.a. från transporter, fläktar, transformatorer och turbiner. Mätningar och beräkningar visar att de riktvärden som finns inte överskrids. Kraftledningar ger upphov till elektromagnetiska fält. Forskningsresultaten är inte entydiga, men nya rön pekar på fälten som möjligt cancerframkallande (barnleukemi). Under och i omedelbar närhet till kraftledningarna är fälten av sådan storlek att försiktighetsprincipen bör råda. En positiv konsekvens av kraftledningarna är att flora som är beroende av öppna marker trivs i ledningsgatorna. 12 (162)

13 2.9 Samlad miljökonsekvensbedömning FKA bedömer att verksamheten sker inom ramarna för folkhälsomål, miljömål, miljökvalitetsnormer samt miljöbalkens hänsynsregler. En effekthöjning förändrar inte denna bedömning. 3 Administrativa uppgifter Platsnamn Forsmarks Kärnkraftverk Platsnummer Huvudman FORSMARKS KRAFTGRUPP AB Östhammar Organisationsnummer Kontaktperson Ingvar Berglund, chef Säkerhet och Miljö ibe@forsmark.vattenfall.se Eva Hydén, Miljöchef ave@forsmark.vattenfall.se Hemsida Kommun och län Östhammars kommun, Uppsala län Fastighetsbeteckning Forsmark 6:5 SNI-kod huvudverksamhet SNI-kod för stödverksamheter 40.2, , , , 41.0, , , , , -y1, -a2, -m2, -o2 och k2. Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken Länsstyrelsen i Uppsala län. 4 Tillstånds- och tillsynsmyndigheter Verksamheten vid Forsmarks kärnkraftverk regleras av ett stort antal lagar. Tillstånd och villkor för verksamheten enligt tidigare och nu gällande lagstiftning har lämnats av regeringen, Statens Kärnkraftinspektion (SKI), Statens strålskyddsinstitut (SSI), Vattendomstolen, Koncessionsnämnden för miljöskydd, Länsstyrelsen i Uppsala län, Naturvårdsverket, Arbetsmiljöverket och Östhammars kommun. Nedan beskrivs de viktigaste tillsyns och tillståndsgivande myndigheterna. 13 (162)

14 4.1 Regeringen Regeringen lämnar tillstånd enligt kärntekniklagen till uppförande, innehav och drift av kärntekniska anläggningar. 4.2 Statens Kärnkraftinspektion (SKI) SKI bereder tillståndsärenden enligt kärntekniklagen och lämnar dem med eget yttrande till regeringen för beslut. SKI utövar också tillsyn av kärntekniska anläggningar och driften av dessa. Detta innefattar konstruktion och utförande av kärntekniska anläggningar, kontroll av kärnämnen, säkerheten vid anläggningar, hantering och djupförvaring av radioaktivt avfall samt att icke-spridningskraven uppfylls. SKI utfärdar tillstånd för transporter av radioaktivt/klyvbart material. SKI ska verka för att säkerheten utvecklas och myndigheten bedriver forskning och utveckling inom det kärntekniska området. 4.3 Statens Strålskyddsinstitut (SSI) Med stöd av strålskyddslagen utfärdar SSI föreskrifter för kärntekniska anläggningar rörande bland annat personalstrålskydd, stråldoser, utsläpp av radioaktiva ämnen, omgivningskontroll, hantering och deponering av radioaktivt avfall samt transporter av radioaktiva ämnen. I sin tillsynsverksamhet kontrollerar SSI att föreskrifterna följs och att strålskyddsverksamheten sköts på ett bra sätt. Kontrollmätningar görs också på prover från omgivningen och vattenutsläpp. SSI bedriver även forskning inom strålskyddsområdet, exempelvis inom dosimetri och hur radioaktiva ämnen uppträder i miljön och vilken påverkan detta innebär. 4.4 Miljödomstolen Miljödomstolen är tillståndsgivande myndighet för miljöfarliga verksamheter betecknade A i bilaga till förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet. Regionala miljödomstolar finns vid Umeå, Östersund, Stockholm, Vänersborg och Växjö tingsrätter. Miljödomstolen i Stockholm kommer att pröva den ansökan om tillstånd för drift av Forsmarks kärnkraftverk som denna MKB utgör en del av. 4.5 Naturvårdsverket Verket är remissinstans vid prövning av miljöfarlig verksamhet och ansvarig myndighet enligt Esbokonventionen, vilket bl.a. innebär att de är skyldiga att informera berörda länder vid risk för betydande miljöpåverkan i annat land. Naturvårdsverket beslutar dessutom om tilldelning av utsläppsrätter enligt lagen (2004:656) om utsläpp av koldioxid. 14 (162)

15 4.6 Länsstyrelsen Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet enligt miljöbalken för de anläggningar som i bilaga till förordningen om miljöfarlig verksamhet betecknas med A eller B, d.v.s. flertalet av de verksamheter som bedrivs vid FKA. Eftersom länsstyrelsen har tillsyn över huvudverksamheten (kärnkraftreaktorerna) sköter myndigheten av praktiska skäl även tillsynen av anläggningar (betecknade C) som annars skulle hanteras av kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. Länsstyrelsen är genom den särskilda miljöprövningsdelegationen tillståndsgivande myndighet för verksamheter betecknade B. Länsstyrelsen är enligt förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor ansvarig för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen samt för information till allmänheten om skyddsåtgärder vid sådant utsläpp. Länsstyrelsen är också tillsynsmyndighet enligt lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, den s.k. Sevesolagen. FKA omfattas av den lägre kravnivån enligt denna lagstiftning. 4.7 Övriga myndigheter Utöver ovan nämnda finns en lång rad andra myndigheter som i olika stor omfattning har inflytande över FKA:s verksamhet. 5 Ansökan avser FKA avser med denna ansökan att få tillstånd enligt 9 och 11 kap miljöbalken till nuvarande och planerad verksamhet vid bolagets kärnkraftverk i Forsmark i Östhammars kommun. Ansökan innefattar bl.a. tillstånd till utökad termisk effekt i samtliga kärnkraftsreaktorer. Denna MKB utgör en bilaga till ansökan. Joniserande strålning var enligt 1 miljöskyddslagen undantagen från lagens tillämpningsområde. Den tillståndsprövning av kärnkraftverk som var föreskriven i miljöskyddslagen omfattade därför inte sådan strålning. I miljöbalken görs inte detta undantag. Enligt 9 kap. 1 tredje punkten avses nämligen med miljöfarlig verksamhet även användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för omgivningen genom joniserande strålning. I förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd finns bestämmelser som innebär tillståndsplikt för anläggande och drift av kärnkraftverk och andra kärntekniska anläggningar. Forsmarks kärnkraftverk har som framgår ovan tidigare tillståndsprövats enligt miljöskyddslagen. Kärnkraftverket är för närvarande utbyggt för en termisk effekt av MW och en elektrisk bruttoeffekt av MW. FKA har planer på att öka den termiska effekten på samtliga reaktorer till sammanlagt MW, motsvarande en ökning av den elektriska effekten med 410 MW. Behovet av kylvatten kommer då att öka från 140 m 3 /s till ca 170 m 3 /s, en ökning som ryms i nuvarande tillstånd om 200 m 3 /s. Denna effektökning omfattas av ansökan. Prövning av det ökade uttaget av kylvatten behöver däremot inte ske. 15 (162)

16 I utloppet från kylvattenkanalen från reaktor F3 finns en av betong utförd tröskel. Vattenrättsligt tillstånd har inte sökts. FKA vill nu riva ut tröskeln helt eller delvis. Ett tillstånd till utrivning måste föregås av en laglighetsprövning enligt 17 lag (1998:811) om införande av miljöbalken. Utrivningen av tröskeln och laglighetsförklaringen ingår i denna ansökan. Markförvaret för lågaktivt avfall är föremål för prövning enligt miljöbalken i ett särskilt mål hos Miljödomstolen och omfattas därför inte av denna prövning. De vattenrättsliga tillstånden att leda bort råvatten för framställning av process- och dricksvatten behöver inte prövas på nytt. Sammanfattningsvis avses med denna ansökan att få till stånd en samlad prövning enligt miljöbalken av hela den nuvarande verksamheten vid kärnkraftverket samt de förändringar som planeras. Undantagna från prövningen är markförvaret för lågaktivt avfall, eftersom en tillståndsprövning enligt miljöbalken av förvaret pågår, samt den vattenbortledning m.m. för kylvatten och råvatten som tidigare undergått en vattenrättslig prövning. Ansökan omfattar inte en framtida avveckling av kärnkraftverket. En sådan avveckling måste enligt avd 1 i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd föregås av en tillståndsprövning enligt miljöbalken (SNI-kod ). När en avveckling blir aktuell kommer denna fråga att bli föremål för en särskild tillståndsprövning. 6 Samrådsprocessen I juni 2004 hölls ett informellt informationsmöte mellan FKA, länsstyrelsen, Östhammars kommun, SKI och SSI. FKA informerade om planerna på effekthöjning och formerna för den kommande samråds- och prövningsprocessen diskuterades. Lokala säkerhetsnämnden vid Forsmarks kärnkraftverk har löpande informerats om planerna på effekthöjning vid ordinarie möten. Handlingar rörande samrådet finns i bilaga 2. I bilaga 3 redovisas FKA:s hantering av de frågor från samrådsprocessen som FKA bedömer är av störst betydelse vid framtagandet av MKB:n. 6.1 Tidigt samråd Tidigt samråd med enskilda särskilt berörda samt länsstyrelsen Kallelse till tidigt samråd gick ut den 2 september 2004 till ca 260 fastighetsägare (bofasta och fritidsboende inom en radie av ca 1 mil från kärnkraftverket). Kopia på kallelsen sändes samma dag till länsstyrelsen, SKI, SSI, Miljökontoret Östhammar, Fiskeriverket Öregrund, Naturvårdsverket, Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) och Boverket. Annons om samrådet var införd i Annonsbladet onsdagen den 8 september Samrådet ägde rum den 22 september 2004 i Forsmark. Fyra privatpersoner samt representanter för Fiskeriverket, Östhammars Nyheter och SKB deltog. 16 (162)

17 6.1.2 Tidigt samråd med yrkesfiskare En känd effekt av FKA:s verksamhet är utsläpp av uppvärmt kylvatten i Öregrundsgrepen. Yrkesfiskarna bör därmed betraktas som särskilt berörda och har därför bjudits in till tidigt samråd. Inbjudan gick ut den 27 september 2004 till 29 yrkesfiskare. Kopia på inbjudan sändes samma dag till länsstyrelsen, SKI, SSI, Miljökontoret Östhammar, Fiskeriverket Öregrund, Naturvårdsverket, SKB och Boverket. Samrådet ägde rum den 13 oktober 2004 i Forsmark. Två yrkesfiskare samt representanter för Fiskeriverket, SKB och länsstyrelsen deltog. 6.2 Beslut om betydande miljöpåverkan Den 18 januari 2005 beslutade länsstyrelsen att FKA:s pågående och planerade, utökade verksamhet vid Forsmarks kärnkraftverk, Östhammars kommun, kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen finner att FKA i tillräcklig omfattning har genomfört tidigt samråd i enlighet med miljöbalkens bestämmelser. Länsstyrelsen bedömer också att det inte kan uteslutas att verksamheten kan antas medföra en betydande miljöpåverkan i annat land och har därför underrättat Naturvårdsverket enligt 6 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar. Beträffande miljökonsekvensbeskrivningens innehåll bedömer länsstyrelsen följande: Lokaliseringsalternativ behöver inte beskrivas eftersom lagen om kärnteknisk verksamhet inte medger att verksamheten bedrivs på annan plats MKB:n bör innehålla en beskrivning med avseende på nuvarande drift samt en beskrivning av konsekvenserna vid höjd effekt MKB:n bör innehålla en redovisning och bedömning av realistiska alternativ till effekthöjningen Nollalternativ behöver inte redovisas MKB:n bör innehålla en redovisning av hur det s.k. IPPC-direktivet (96/61/EG Samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar) kan tillgodoses när det gäller Gunnarsbo gasturbinanläggning 6.3 Esbokonventionen Naturvårdsverket har meddelat Miljöministeriet i Finland att en utökad drift av Forsmarks kärnkraftverk i Östhammar i Upplands län planeras. De svenska myndigheterna konstaterar att utökningen av driften i kärnkraftverket inte innebär en så betydande ändring av den nuvarande verksamheten att projektet skulle förutsätta en notifiering enligt reglerna i Esbokonventionen (ECEkonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang, E/ECE/1250, FördrS 67/1997). Naturvårdsverket har dock informerat om det förestående projektet och gett berörda parter möjlighet att inhämta närmare upplysningar. Miljöministeriet i Finland har begärt utlåtanden av berörda myndigheter om ärendet och erhållit svar från handels- och industriministeriet, inrikesministeriet, Strålsäkerhetscentralen, Sydvästra Finlands miljöcentral, länsstyrelsen i Västra Finlands län och Ålands landskapsregering. Med stöd av utlåtandena anser miljöministeriet att projektet inte förutsätter tillämpande av Esbokonventio- 17 (162)

18 nen. I Finland är man dock intresserade av projektets miljöpåverkan och önskar därför erhålla MKB-dokumenten. 6.4 Utökat samråd Utökat samråd med myndigheter Inbjudan till utökat samråd gick ut den 24 januari 2005 till länsstyrelserna i Uppsala och Stockholms län samt i landskapet Åland, SKI, SSI, Kommunstyrelsen samt Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Östhammars kommun, Lokala säkerhetsnämnden vid Forsmarks kärnkraftverk, Tierps, Uppsala, Norrtälje och Älvkarleby kommuner, Fiskeriverkets utredningskontor i Göteborg, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Riksantikvarieämbetet, Räddningsverket, Sjöfartsverket, Vägverket, Boverket och SKB:s platsundersökning i Forsmark. Samrådet ägde rum den 14 februari 2005 i Forsmark. Representanter för länsstyrelsen i Uppsala län, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Miljökontoret och kommunledningskontoret i Östhammars kommun, Lokala säkerhetsnämnden, SKB, SKI, Fiskeriverket samt Miljö- och hälsoskyddskontoret, ledningskontoret och räddningstjänsten i Norrtälje kommun deltog. Utökat samråd med SSI hölls i SSI:s lokaler i Stockholm den 11 mars Utökat samråd med allmänheten och organisationer Inbjudan till utökat samråd gick ut den 24 januari 2005 till Licensierade yrkesfiskare, Sveriges Fiskares Riksföbund samt Östhammars naturskyddsförening. Annons om samrådet var införd i Annonsbladet (26 januari och 9 februari), Uppsala Nya Tidning (31januari och 12 februari), Östhammars Nyheter (27 januari och 10 februari), Upplands Nyheter (28 januari och 11 februari) och Arbetarbladet/Gävle Dagblad (31 januari och 12 februari). Samrådet ägde rum den 14 februari 2005 i Forsmark. Representanter för länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala läns fiskareförbund, Östhammars Naturskyddsförening, IMIR (Institutet för miljörätt), Lokala Säkerhetsnämnden, SKB och Vattenfall Östhammar samt Östhammars Nyheter och Uppsala Nya Tidning. Därutöver var ca 25 privatpersoner närvarande. Naturskyddsföreningen i Uppsala län och Östhammars Naturskyddsförening har därefter inkommit med skriftliga synpunkter, båda daterade Skriftliga synpunkter inlämnades från en deltagare i samband med mötet. 6.5 FKA:s hantering av inkomna synpunkter I bilaga 3 redovisas hur FKA bemöter de synpunkter på utformning av och innehåll i MKB:n som inkommit under samrådsprocessen. Flera synpunkter har likartat innehåll och dessa har sammanförts till en punkt, d.v.s. sammanställningen utgör inte en ordagrann förteckning över inkomna synpunkter och frågor. 18 (162)

19 7 Avgränsningar och alternativ 7.1 Geografiska avgränsningar Det geografiska område som påverkas av verksamheten vid FKA varierar beroende på vilken typ av störning som behandlas. Utsläppen av konventionella och radioaktiva ämnen till luft, mark och vatten är mycket små. Ett försök att göra ett exakt avgränsat MKB-område blir därför mycket teoretiskt och tillför inget av värde till den samlade bedömningen. I denna MKB belyses därför olika konsekvenser av FKA:s verksamhet i det område eller för den grupp av människor där konsekvenserna bedöms vara störst. 7.2 Verksamhetsmässiga avgränsningar MKB:n omfattar inte konsekvenser av uranbrytning, bränsleproduktion, byggnation och rivning av kärnkraftverk eller slutlig förvaring av kärnavfall. Dessa verksamheter drivs av andra verksamhetsutövare, med annan, och vad gäller kärnavfallet ej beslutad, lokalisering och är i sig prövningspliktiga med krav på MKB. För att ändå ge en uppfattning av storleksordningen på utsläppen för dessa delar beskrivs kärnkraftens livscykel i bilaga 4. Effekthöjningens påverkan på avvecklingsplanerna redovisas i bilaga 5. Under 2001 lämnade FKA in en ansökan till miljödomstolen om tillstånd enligt miljöbalken för markförvaret för lågaktivt avfall. Förvaret ingår därför inte i den nu aktuella ansökan. Eftersom det är FKA som driver förvaret och det är väsentligt för driften av kärnkraftverket beskrivs verksamheten och dess konsekvenser ändå i denna MKB. Uttag av havsvatten för kyländamål samt uttag av sötvatten för produktion av dricks- och processvatten regleras av gällande vattendomar. Dessa verksamheter ingår därför inte i den nu aktuella ansökan, men beskrivs i MKB:n. SKB:s slutförvar för låg- och medelaktivt driftavfall, SFR, har annan ägare och ett separat miljötillstånd. Verksamheten vid SFR omfattas därmed inte av prövningen och beskrivs inte heller i MKB:n. Dosbidraget från SFR redovisas för att ge en bild av den totala belastningen på omgivningen. Effekter av kraftledningar och elektromagnetiska fält behandlas generellt då FKA endast äger kraftledningarna fram till ställverket. Därefter tar stamnätet vid, vilket ägs och drivs av Svenska Kraftnät som själva är ansvariga för sin verksamhets miljöeffekter och för att erforderliga tillstånd finns. Beräknade fältstyrkor för ledningssträckningen fram till närmaste brytpunkter redovisas dock. 7.3 Alternativ lokalisering I en prövning enligt miljöbalken ska normalt även en lokaliseringsprövning göras och alternativa lokaliseringar redovisas. Lokaliseringen av Forsmarks kärnkraftverk prövades av regeringen Att flytta verksamheten (vilket skulle innebära nybyggnad av ett kärnkraftverk) är inte aktuellt och inte heller förenligt med svensk lagstiftning. Lokaliseringsdiskussionen är därmed inte aktuell i denna prövning, vilket också länsstyrelsen konstaterat i sitt beslut om betydande miljöpåverkan. Därför är inga alternativa placeringar redovisade. 19 (162)

20 7.4 Produktionsmässiga alternativ inklusive nollalternativ FKA har tillstånd enligt miljöskyddslagen för den nuvarande produktionen som därför utgör nollalternativ i denna MKB. FKA har gjort en översiktlig utvärdering av olika energislag och kommit fram till att om ett alternativt energislag ska väljas för jämförelse med effekthöjningen är elproduktion med en naturgaskombipanna det mest sannolika alternativet. Gaskombikraftverk innebär ett principutförande med en gasturbin kopplad till en första elgenerator. Avgaserna från gasturbinen leds till en avgasångpanna och den genererade ångan driver en ångturbin kopplad till en andra elgenerator. Denna lösning ger en högre verkningsgrad, % jämfört med ca 40 % för ett utförande med enbart avgasångpanna och ångturbin. Ur miljösynpunkt är naturgas att föredra som bränsle framför olja. Naturgasen är i princip fri från svavel och andra föroreningar. Utsläppen av kväveoxider är tämligen likvärdiga mellan naturgas och olja men naturgaskombin har högre verkningsgrad och de specifika utsläppen blir därmed lägre. Den högre verkningsgraden för naturgas innebär ca 35 % lägre bränsleförbrukning än vid oljeförbränning. FKA redovisar i denna MKB miljökonsekvenserna av tre olika alternativ: A B C Nuvarande produktion, MW termisk effekt eller ca MW el (nollalternativ) Effekthöjning vid FKA till MW termisk effekt, motsvarande en ökad elproduktion med 410 MW el Naturgasbaserad elproduktion av 410 MW el (jämförelsealternativ till effekthöjningen) För alternativ A (nollalternativ) beskrivs konsekvenser av produktionen som den ser ut idag, inklusive redan beslutade verkningsgradshöjande utbyte av lågtrycksturbiner som genomförs under perioden Utbytet av lågtrycksturbinerna har efter anmälan godkänts av länsstyrelsen. Vid de jämförande beräkningarna av resursutnyttjande och utsläpp har i de flesta fall värdet för 2004 använts. Variationer förekommer från år till år bland annat beroende på vilka arbeten som utförs inom anläggningen. För alternativ B beskrivs de tillkommande konsekvenser som kan förväntas om en effekthöjning kommer till stånd. Alternativ C är en jämförande beskrivning av vilka konsekvenser elproduktion motsvarande den ansökta effekthöjningen skulle förväntas ge om den istället skedde i en naturgaskombipanna. Jämförelserna omfattar huvudsakligen utsläpp till luft från förbränningsprocessen samt kemikalieförbrukning. Dessa uppgifter har hämtats från en livscykelanalys genomförd av Vattenfall. Övriga parametrar är svåra att bedöma eftersom ingen anläggning av representativ storlek finns i drift. Redovisningen av utsläpp och effekter från de olika alternativen omfattar enbart driftskedet, d.v.s. inte byggnation, utvinning och transport av bränsle eller slutlig hantering av avfall. 20 (162)