No- Experimentell kemi 11 augusti 2014 Gävle

Transkript

1 23/06/2014 No- Experimentell kemi 11 augusti 2014 Gävle Säkerhet på labbet Ansvar, mål och policy Rutiner, information och instruktioner Undersöka, riskbedöma, åtgärda Rapportera och utreda Krishantering och säkerhetspärm Blandat med demonstrationsexperiment Karin Axberg 1

2 23/06/2014 Myndigheter med ansvar för miljöoch säkerhetsarbete Arbetsmiljöverket Kemikalieinspektionen Naturvårdverket Skolverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB (Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar. Räddningsverket Sprängämnes inspektionen) Föreskrifter vid laborationsarbete Allmänna AFS 2008:15 Systematiskt arbetsmiljöarbete (ändringar 2003:4 och 2008:15,) AFS 2008:13 Skyltar och signaler Övergripande AFS 1997:7 Första hjälpen AFS 2009: 2 Arbetsplatsens utformning AFS 2011:19 Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2001:4 Gaser Specifika AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd AFS 2001:3 Användning av personlig skyddsutrustning (ändringar 2009:8, 2010:11) AFS 2011:18 Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar H339 Kemikalier i skolan 2

3 23/06/2014 Systematiskt arbetsmiljöarbete Rektor skall vidtaga åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall - skriftliga rutiner, årliga uppföljningar. skall se till att arbetstagarna är informerade om riskerna i arbetet och att de får skydds- och hanteringsinstruktioner skriftligt fördela miljöarbetet, ge befogenheter och resurser. Skriv en delegering av arbetsuppgifter skall ta hänsyn till minderåriga elevers speciella förutsättningar Arbetstagarnas ansvar Elever i utbildning likställs med arbetstagare Skall känna till och följa givna föreskrifter samt använda skyddsutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller Skall iaktta försiktighet så att ohälsa och olycksfall förebyggs Skall anmäla till arbetsgivaren om arbetet innebär omedelbar fara Göra riskbedömningar Skall anmäla olyckor och nära-händelser Även elever bör delta i arbetsmiljöarbetet. Elevskyddsombud ska utses av eleverna. 3

4 23/06/2014 Skyddsutrustning mm. Skyddsglasögon (olika sorter, spegel!) Labrock/förkläde Nöddusch Kontroll 1gg/halvår, utlösas krypande och stående Fast och mobil ögonspolningsanordning Kontroll 1 g/månad (genomspolning varje dag) ögonspolning vid tex. transport (bäst före datum) Dragskåp (labbet, preppen, salen, kontroll och dokumentation) Ventilerade kemikalieskåp (gifter, syror, baser, brandfarliga ämnen och gaser, övriga gaser, torra kemikalier), Värmehandskar (Gör en grytlapp av brandfilt ) Hårsnodd (även för ärmar) Första hjälpen-låda, instruktioner hur hantera skador Skyddsskärm för demonstrationer 4

5 23/06/2014 Information Arbetsregler Prov i säkerhet Informera föräldrar om risker och rutiner kring en olycka. Utrymningsplan Information till nyanställda/vikarier Checklistor inför terminsstart/avslutning Rutiner: hur/var kalla på hjälp, rädda, larma, släck, brand/spill/första hjälpen, återkommande arbetsuppgifter, Riskbedömning av labbar och demon. Krispärm (senare) Exempel på Rutiner Skyddsinstruktioner, instruktioner till personal Olyckor och nödsituationer Lämpliga arbetsmetoder vid vissa återkommande rutinarbetsmoment Underhåll av utrustning (ventilation, brandutrustning, nöddusch, ögondusch, gasdistribution mm) Städning av lokaler. Produktval och inköpsrutiner Mottagande av farligt kemiska ämnen, förvaring och ompackning (märkning av labbuppsättningar) Avfallshantering Städning och uppsamling av utspillda ämnen 5

6 23/06/2014 CLP= Classification, Labeling, Packing Start 1juni -09 EU klassificering Faroklasser 1. Fysikaliska Faror 2. Hälsofaror 3. Miljöfaror Definitioner enl CLP Faroklass = Typ av skada (Fysikalisk, hälso- miljöfara) Signalord = Varnar för potentiell fara a) fara = allvarlig fara b) varning = något mindre allvarlig fara Farokategori = Hur allvarlig faran är (1-7 eller A-F) Piktogram = Grafisk bild på faran Faroangivelse = Typ och grad av fara tex H220 (R-fras) Skyddsangivele = Skyddsåtgärd vid användning och avfall tex P 330 (S-fras) Skilj mellan ämne, legering, blandning, vara, förpackning 6

7 23/06/2014 Krishantering för att vinna tid (AFS 1999:7) Första hjälpen och krisstöd skall planeras -snabb medicinsk vård - psykiska och sociala omhändertagande - beredskap och rutiner ska finnas - anslag var utrustning för första hjälpen finns, - vilka personer som kan ge första hjälpen, - telefonnummer till utryckningsfordon, adress och färdbeskrivning Säkerhetsarbete är viktigt ur pedagogisk synvinkel. Starta ett säkerhetstänkande hos eleverna Hur görs och varför görs en riskbedömning? Hur dokumenteras den? 7

8 23/06/2014 Falsk trygghet på labbet Kemivärlden nr Undersökning av 2400 forskare i världen Hälften har skadat sig på labbet En tredjedel har sett större olyckor Ändå anser 86% dock att arbetsplatsen är säker!! Äldre känner sig mer säkra än yngre. Utbildning i säkerhet 60% har fått träning på säkerhet 60% anser att utbildningen kan förbättras 67% ensamarbete minst en gång per vecka Endast 12% svarade att säkerhet går före allt annat Varför inte säkerhet Tid och krångel Vill inte. Brist på engagemang för säkerhetstänkande Brist på ledarskap Följer bara regler än att öka förståelsen Säkerhetsarbetet negativ inverkan på produktiviteten Det har alltid gått bra förr. 8

9 23/06/2014 Riskbedömning och dokumentation Risk bedömning innebär svar på två huvudfrågor: Hur sannolikt är det att nåt går fel? Hur allvarligt är det om nåt går snett? Ta reda på ämnenas farlighet och identifiera de ingående och bildade ämnenas egenskaper Ta reda på riskerna vid arbetsmomenten och utrustning, exponering för elev och lärare, förberedelser, efterarbete. Riskreducerande åtgärder, om olyckan är framme, antidot, lämplig information. Riskbedömningen skall ta hänsyn till elevgrupp, lokaler, utrustning, lärarens erfarenhet och andra på riskerna inverkande omständigheter (personlig). AFS 2011:19 Undersökning och riskbedömning är ett måste Läraren ska göra en riskbedömning för att avgöra vilka åtgärder som behövs för att arbetet ska vara säkert. Hanterings- och skyddsinstruktioner Läraren ska upprätta hanterings- och skyddsinstruktioner och andra rutiner så att arbetet kan utföras säkert. Information ska lämnas och dokumentation finnas Eleverna ska få information om riskerna. Riskbedömningen ska finnas tillgängliga för eleverna.. 9

10 23/06/2014 Om laborationen bedöms vara icke riskfylld. 1. Vilka delar/moment som har riskbedömts 2. Hur kemiska risker undanröjts/begränsats 3. Vilka skyddsåtgärder som finns 4. Vi har deltagit i bedömningen 5. När nästa riskbedömning ska göras (AFS 2011:19) Alla riskbedömningar ska skrivas under av arbetsgivare! Men rektor kan delegera uppgiften till kemilärare 10

11 23/06/2014 Lär dig och dina kollegor. Vilka egenskaper kemiska ämnen har särskilt de farliga och hur de kan påverka hälsa och miljö Veta var men hittar information och farliga ämnen och hur de hanteras Kännedom om lagstiftning som berör kemiska ämnen Känna till grundläggande principer hur man jobbar förebyggande och skyddar sig mot kemiska hälsorisker Ge dig tid - Tänk efter före Gör upp säkerhetsföreskrifter tillsammans med elever Brännarkörkort & allmänt labsäkerhets-körkort Låt eleverna riskbedöma laborationer & diskutera dem Låt elever fundera på situationer i hemmet kemiska produkter. Riskbedöm ättiksyra, städskåpet, garaget Hur kan riskfyllda kemikalier göras mindre riskfyllda? Skyddsutrustningens betydelse? Antidot Låt elever fundera över farligt/ofarligt, giftigt/inte giftigt Påpeka betydelsen av att ALLTID läsa på etiketten innan man använder innehållet i en burk/flaska Varför städa och diska efter sig på labbet? Fotografera slafsig efterlämnad kemiutrustning Anmäl alla händelser och nära-händelser. Prata om risker 11

12 23/06/2014 Hur vi påverkas av kemikalier Skärskador, brännskador (vanligast) Frätskador Exponeringsvägar - hudupptag - förtäring - inandning Akut förgiftning (kumulerad förgiftning) Synergieffekter Cancer Allergier Fosterskador och barnlöshet Förslag på förändringar. En ledningsfråga (rektor är oftast inte kemist!) Anmäl alla skador. Alla skador anmäls inte! Ta även in ergonomiska skador och allergier Det måste få kosta med säkerhet De som har råkat ut för en olycka vet hur man borde göra. Alla ska inte behöva göra den erfarenheten! 12

13 23/06/2014 Börja tänka på dig själv!! Egen hälsa Eget engagemang Känna till risker för att kunna förebygga risker och ohälsa Systematiskt arbetsmiljöarbete Krispärm En väl fungerande organisation 13

14 Säkerhetslabbar Gävle 11 augusti Små demonstrationer som Introduktionstips: Skyddsglasögon och kontaktlinser Det brinnande ljuset och Davys gruvlampa Pulver som brinner Demonstration av en bensinexplosion i Pringlesrör Demonstration på hur matolja brinner Demonstration av etanol i PET- flaska Metanolkanonen Demonstrationsförsök med magnesium och silvernitrat Varför brinner det kring jul? Karin Axberg e-post karin@krc.su.se 1

15 1. Små demonstrationer som Introduktionstips: a) Förväxlingsrisk Visa två ofärgade lösningar (tex NaCl och AgNO 3 ). De ser lika ut men. Häll ihop! b) Mängden avgör Gör ett farligt experiment: Klorat och svavel (mycket små mängder). KMnO 4 och glycerol (självantänder efter en stund). Vad skulle kunna hända om man dubblerade mängderna? Vad händer om man dubblar mängderna! Hur stora satser vågar vi ta! Vad kan hända? Blir det roligare om man dubblar? Blir det farligare!? c) Prata om olyckor och nära-händelser! Visa bilder på olyckor, nära på olyckor. Diskutera vad man borde ha gjort. Vilken säkerhetsutrustning man borde ha osv. Låt eleverna titta i tidningar, fråga föräldrar/vänner/grannar om olyckor. d) Vilket ljus slocknar först? I en stor vanna monteras tre ljus på olika höjd.tag ett ljus i botten, ett högt upp och ett mittemellan. Tänd ljusen och låt de brinna en stund. Be eleverna ha en hypotes om vilket ljus som slocknar först? Informera dem att det är koldioxid som bildas när stearin brinner. Säg också att koldioxid har en molekylvikt på 44 U och är alltså tyngre än luft (lufts medelmolekylmassa är 28,9 U). Lägg sedan på en skiva. Hitta en förklaring. Hur ska man bete sig om det brinner i ett hus? Krypa ut! Varm koldioxid stiger och tränger undan luften. Man ska alltid krypa ut ett brinnande hus. Kall och rumstempererad koldioxid är tyngre än luft! mm. 2

16 2. Skyddsglasögon och kontaktlinser Rita ett öga på OH-film. Placera en exakt passande petriskål ovanpå ögat. Ta äggvitan från ett ägg eller tillverka en koncentrerad proteinlösning, t.ex. albuminlösning (en stor sked albumin i 50 ml vatten i god tid före försöket, svårt att lösa). Täck petriskålens botten med lösningen. Undvik grumlig lösning. Droppa ca 4M salpetersyra på proteinerna. Proteinet (äggvitan) koagulerar och blir ogenomskinlig Förklaring: Ögat är uppbyggt av proteiner. Ett proteins uppbyggnad karakteriseras av primär-, sekundär- och tertiärstruktur. Vid denaturering bryts de bindningar, som håller ihop sekundära och tertiära strukturer, varvid molekylens form och därmed egenskaper förändras. Denaturering kan ske till exempel genom uppvärmning, ph-ändring, tillsats av tungmetalljoner. I detta försök ändras ph och proteinet koagulerar, vilket innebär en irreversibel denaturering. Tips: Använd INTE natriumhydroxid då det tar för lång tid innan det koagulerar. Egentligen är bas mycket farligare i ögat än syra, men just denna koagulering passar inte som demonstration. Diskutera vad som skulle hända med en bas. KONTAKTLINS Ett stort öga på OH-film täcks med en utklippt kontaktlins (OH-film). Droppa till en stark färgad lösning t.ex. karamellfärg eller metylenblått. Det beror på plastens egenskaper. Rengör plasten för bättre resultat. Kapillärkrafter suger snabbt in lösningen under kontaktlinsen. Försöken illustrerar nödvändigheten av att använda skyddsglasögon vid laboratoriearbete. Riskbedömningsunderlag: 4 M salpetersyra frätande R 34,35 och S (1/2), 23, 26, 36, 45 Metylenblått Hälsoskadligt R 22 och S 2, 46 Hushållsfärg inte märkespliktigt Idén från Stig Olsson, Lund 3

17 4

18 3. Det brinnande ljuset och Davys gruvlampa Humphry Davy ( ) var en brittisk kemist. Arbetsförhållandena för gruvarbetare blev mycket säkrare efter att Davy uppfann en gruvlampa (Davys säkerhetslampa). Metan som förekommer i gruvor kunde explodera av en gnista eller i kontakt med eld. Material: ljus, bronsnät eller koppartråd virat till kon, liten aluminiumpajform, tändstickor, tång och grytlapp eller liknande. Riskbedömning: Man ska alltid vara försiktig med eld! Se till att inte ha brännbara material i närheten. Ha tillgång till vatten för släckning. Utförande: 1. Experiment 1: Tänd ljuset och låt det brinna i minst 20 sek. 2. Blås ut det stående brinnande ljuset och för sedan försiktigt en brinnande tändsticka mot röken från det utblåsta ljuset. Vad händer? Vad består röken av och i vilket form (aggregationstillstånd) är det? Förklara dina observationer. 3. Experiment 2: Håll men hjälp av en degeltång håll ett nät (av koppar eller brons) över lågan. I andra handen tar du ett filterpapper i en annan degeltång. Sänk ner pappret mot nätet. Tar filtrerpapperet eld!? 4. Tag bort nätet men rör inte filterpappret. Var försiktig med elden! Vilken effekt hade nätet? Till läraren: 1) Röken som bildas när man släcker ett ljus består av kondenserad stearin. Detta kan lätt ta eld igen. 2) Lågan går inte över nätet. Det ser ut som om lågan slocknar med tänds så fort nätet höjs (tillräckligt fort! Det finns en gräns), Nätet/virade tråden absorberar värme och kyler ner filtrerpappret under antändningstemperaturen. Sir Humphrey Davy uppfann på 1600-talet gruvarbetarlampan som fungerade enl. den här principen. Stearinljus försågs med ett nät omkring i en så kallad säkerhetslampa. Den hindrade lågan att antända andra brännbara gaser i gruvan. Nätet hindrar filtrerpappret att ta eld. Förklaringen av Davys säkerhetslampan: För att något ska brinna och för att branden ska underhållas krävs syre, värme och något brännbart. Metallnätet leder bort värmen och förhindrar därmed fortsatt brand. I gruvor kan det finnas metangas. Om metangas eller gasol från en gaskran finns runtomkring en lampa med metallnät så antänds inte gasen av lampan. 5

19 4. Pulver som brinner Teori: För att få en lägereld att ta sig så späntar man stickor och finfördelar man träet. Elden att ta sig bättre. Hur går det om man finfördelar annat material? Material: Grovt sugrör med ett knä och nikt (lycopodium) eller annat pulver t.ex potatismjöl, majsmjöl eller liknande. Risker vid experimentet: En riskbedömning ges av undervisande lärare. Utförande: Tänd brännaren eller ett ljus Böj upp den korta delen av sugröret. Fyll den korta knä-änden av sugröret med lite pulver. Blås in pulvret underifrån och uppåt i gaslågan/ljuset Frågor att besvara: Vad har alla pulvren gemensamt? Kan man använda vilket pulver som helst? Till Läraren: Om eleverna ska göra demonstrationen måste de med långt hår innan experimentet genomförs sätta upp håret med nät, hårband eller liknande. Svar på frågor: Vad har alla pulvren gemensamt? De är alla finfördelade och brännbara. Kan man använda vilket pulver som helst? Ja, dammexplosioner kan ske där det finns finfördelat material: De flesta ämnena brinner i finfördelad form. Cacaopulver smutsar ner!! Riskbedömningsunderlag: Laborationen kan anses som mindre riskfylld om hårnät där så kräv används. Risker vid experimentet gäller endast de kemikalier som nämnts, under förutsättning att beskrivna koncentrationer, mängder och metod används. Som lärare förväntas du göra en fullständig riskbedömning för dig själv och din elevgrupp. 6

20 5. Demonstration av en bensinexplosion i Pringlesrör Teori: Bensin blandat med luft används i våra ottomotorer, där blandningen antänds av tändstiftet. Vid bensinstationer får man inte röka! Blandas bensinånga och luft i rätt proportioner behövs det bara en liten gnista för att det skall explodera. Risken för explosion är störst på vintern, då är luftcirkulationen låg och rätt förhållande mellan bensinånga och luft kan bildas vid markhöjd. BENSIN Material: Pringlesrör med plastlock, pappersbit, tändare och bensin. Risker vid experimentet: Bensin är brandfarlig se upp med öppen eld. Använd skyddsglasögon och personlig skyddsutrustning. En riskbedömning ges av undervisande lärare. Utförande: 1. Gör ren ett Pringlesrör med lock. (Potatischips) 2. Klipp/borra/stick ett hål på ena kortsidan med en diameter på 0,5 cm och ca 1 cm upp på sidan. 3. Lägg i en bit tidningspapper, ca 3x3cm. Droppa 3-5 droppar ren bensin på pappret och lägg ner det i förpackningen. Sätt på locket, håll tummen över hålet. Skaka länge så att bensinen hinner förångas. (Man kan inte skaka för länge!). 4. Ställ förpackningen på en trefot eller på kanten av skrivbordet men håll tummen för hålet så länge som möjligt. 5 För en brinnande tändsticka till det uppklippta hålet, flytta på tummen och håll i paketet. Rikta det inte mot någon. Locket flyget av med en smäll Till Läraren Om bensinen får tillräcklig tid att förångas så bildas en explosiv blandning mellan bensin och luft. En rejäl smäll uppstår. Variera gärna försöket med olika antal droppar bensin, fler än 20 droppar ger en blandning som knappt exploderar. Passar bra när man talar om kolväten, fossila bränslen eller om brand brandsläckning. Tänkt formel (Fullständig förbränning) 2 C 8 H O 2 16 CO H 2 O + energi (exoterm reaktion) Riskbedömningsunderlag: Bensin Giftigt mycket brandfarligt R 11, 45, 38, 65, 67, 51, 53 och S 53, 45 y. Koldioxid en märkespliktigt 7

21 6. Demonstration på hur matolja brinner MATOLJA Utförande: Demonstrationen ske i ett dragskåp eller utomhus 1. Fyll en degel eller degellock med 2 cm 3 matolja (man kan ta lite mera olja om man är utomhus) 2. Värm med gaslåga, tills oljan tar fyr. 3. Tillsätt en droppe vatten med en lång pipett från sidan!! Då man "släcker" elden med vatten, får man istället en praktfull eldkvast. Flytande paraffin (luktar mindre än matolja) värms i en liten metallburk (gammal filmburk), fastsatt i ett stativ. Klämmaren får inte vara tillverkad av någon lättmetalllegering utan helst av stål eller järn. Så ska man inte släcka brinnande olja! Elden måste kvävas. I liten skala använder man t.ex. ett grytlock. I större skala kväver man elden med hjälp av koldioxid. Visa rätt släckningsmetod med brinnande T-sprit i en stekpanna och släck genom kvävning med ett lock. Förklaring: Fett antänds vid temperaturer över 400 C. Som bekant kokar vatten redan vid 100 C. Då man häller vatten på brinnande fett kommer vattnet omedelbart att övergå i ånga. Då den varma vattenångan stiger drar den med sig brinnande fettdroppar, vilket resulterar i ett katastrofalt eldklot. Riskbedömningsunderlag_ Paraffinolja brännbart R 45, 65, 53 och S 53 45, 62Y 8

22 7. Demonstration av etanol i PET- flaska Material: PET flaska, 1,5 l, eller en genomskinlig läskedrycksflaska och 95% etanol (eller T- Röd). Riskbedömning: Eftersom etanol är brandfarligt bör man iaktta försiktighet. Etanol har följande farokoder, risk och skyddsfraser F, R11 och S 2, 7, 16 Utförande: Häll några cm etanol (T-Röd) i en tomma Pet flaska, skruva på korken och skaka om. Håll flaskan upp och ner ett tag så all vätska rinner ner till korken. Gör nästa moment snabbt så inte etanolångorna försvinner. Töm flaskan helt, skruva på korken igen. Placera den på ett fast underlag. Öppna korken och för snabbt en brinnande tändsticka till flaskmynningen från sidan! Resultat: Etanolångorna antänds med en visslande tjutande ljud och en hög eldkvast bildas. Varning: luta er inte över flaskan!! Om det finns vätska (droppar) kvar i flaskan kanske etanolen bara brinner i tippen på flaskan. Om inte etanolen är ren (konc 95%) så får man inte samma effekt. Tips: Efter experimentet notera att flaskan blivit varm och att det har bildats vatten. Om man ska göra om experimentet måste flaskan göras torr och luftas (blås in luft) Under Övre (Volym -% i luft) Ammoniak Aceton 4 12 Bensin 2 9 Etan 4 34 Etanol 3 19 Gasol 4 11 Koloxid Metan 8 15 Metanol 7 38 Vätgas 5 72 Ättiksyra 4 20 Om koncentrationen av en gas är mellan den övre och den undre koncentrationen ovan finns risk för explosion. Under den undre gränsen är det inte tillräckligt koncentrerat och över den övre gränsen är blandningen för fet för explosion. 9

23 8. Metanolkanonen En kanon tillverkas av en aluminiumburk och ett plaströr. hål Al-burk plaströr Som projektil används en skumgummiboll och som drivmedel används metanol Utförande: 1. Sätt i skumgummibollen i röret 2. Tillsätt metanol i hålet med en liten pipett (ung. 1-2 cm 3 beror på hur stort röret är. Det måsta provas ut). 3. Håll för hålet med tummen. Vänd röret upp och ner många gånger. 4. Rikta! Antänd i hålet med en tändsticka eller hellre än tändare 5. Misslyckas avfyringen. Kyl och häll ut bildad koldioxid och upprepa försöket tex med tryckluft eller vänta! Förklaring: Reaktionen 2CH OH( g) 3O ( g) 2CO ( g) 4H O( g) är exoterm Den bildade energin tillsammans med volymökning skjuter ut bollen. Riskbedömningsunderlag: Metanol Giftigt mycket brandfarligt R 11, 23/24/25, 39/23/24/25 och S (1/2) 7,16, 36/37, 45 Explosionsrisk mellan 7-28 volym-% Idén från Stig Olsson, Lund 10

24 9. Demonstrationsförsök med magnesium och silvernitrat Teori: Redoxreaktion mellan magnesium och silverjoner, beror på att spänningsskillnaden mellan metallerna är stor, magnesium och silver står långt ut i varsin ände av spänningsserien. Material: Magnesiumpulver, silvernitrat, mortel, droppipett, spatel och ett nät. Riskbedömning: Magnesium mycket brandfarlig och har R fraserna 15 och 17 och följande S fraser (2), 7/8 och 43e dvs. vid kontakt med vatten bildas extremt brandfarliga gaser och självantänder i luft. Dessutom förvaras magnesium förpackningen väl tillsluten och torrt, vid brandsläckning använd torr natriumkarbonat, Na 2 CO 3 (torr sand). Använd aldrig vatten. Silvernitrat är frätande och miljöfarligt och har följande R fraser 34, 50 och 53, och S fraser (1/2), 26, 45, 60 och 61, (förvaras i låst utrymme och oåtkomligt för barn.), vid kontakt med ögonen, spola genast med mycket vatten och kontakta läkare, vid olycksfall, illamående eller annan påverkan, kontakta omedelbart läkare. Visa om möjligt etiketten. Detta material och/eller dess behållare skall tas om hand som farligt avfall. Undvik utsläpp till miljön. Läs särskilda instruktioner/säkerhetsdatablad. En fullständig riskbedömning ges av undervisande läraren. Utförande: 1. Tag en knivsudd silvernitrat i en mortel och finfördela nitratet med en pistong. 2. Tillsätt två knivsuddar magnesiumpulver i morteln och blanda med en sked i morteln. (Man kan ta ett litet överskott med magnesiumpulver för bästa reaktionsblandning). 3. Placera blandningen på ett torrt trådnät i ett dragskåp. Gör en liten grop/antydning i blandningen så att en droppe vatten kan stanna. 4. Tillsätt en droppe vatten från sidan med en lång plastpipett!! (och inte uppifrån). Tvätta händerna. Frågor att besvara: Vad är det som sker? Skriv reaktionsformel. Till Läraren: Det som sker är en redoxreaktion, magnesiet oxideras och silver reduceras När vattendroppen droppas i startar en redoxreaktion: 2 Mg 2Ag Mg 2Ag Värmen från denna reaktion är tillräcklig för att antända kvarvarande magnesium och silver(i)nitrat: Mg 2AgNO3 MgO Ag 2O 2NO2 5Mg 2AgNO3 5MgO Ag 2O N 2 Observera att det kan bildas andra kväveoxider! Den undre reaktionen är nog den mest troliga och den som sker i störst skala. När silveroxid upphettas bildas silver och syre: 2Ag O Ag O

25 10. Varför brinner det kring jul? Bakgrund: Första advent ökar antal bränder i hemmen! En av anledningarna kan vara att det är adventsstaken som brinner. Adventsstakarna är ibland dekorerade med fönsterlav eller med renlav. I affärer säljs laven felaktigt som "vitmossa" men den är faktiskt ingen mossa. Vitmossor är de vanligaste mossorna i våta miljöer och något helt annat.(sphagnum). Material: Fönsterlav, natriumklorid, tändstickor. Uppgift: Att göra fönsterlav mindre brandbenägen! En klassisk metod är att doppa fönsterlaven i mättad natriumklorid. Utförande: 1. Samla in lav, antingen fönsterlav (toppig) eller renlav (gulvit). 2. Dela i laven i två delar. Behandla den ena med koncentrerad saltlösning. Låt den andra vara obehandlad. 3. Låt torka. 4. Brinner den behandlade och den obehandlade på lika bra? Slocknar del lika fort. Planera försöket. Utför experimenten så Figur 1: Förstoring av fönsterlav,cladonia stellaris lika som möjligt mellan behandlat och obehandlat. Anteckna brinntider, höjd på låga mm. Dra slutsatser. Till läraren: Att behandla lav med koksalt är en gammal klasiskt metod. Saltet lägger sig som en hinna på laven. Idag används ofta bromider till elektriska apparater, tyger, möbler. Bromiderna är dyrare än kloriden. Natriumsulfat ger ett visst skydd. 12

26 Ämne Aceton Acetylsalicylsyra Alkalimetaller Aluminiumkarbid Aluminiumklorid Aluminiumpulver Aluminiumsulfat-xhydrat Riskreducerande åtgärder Vallas in med inert absorbtionsmedel, ex Vermikulit eller Chemizorb. Uppsamlas. Spola rent med stora mängder vatten Sopas försiktigt ihop och uppsamlas. Skicka till destruktion. Gör rent med vatten. Rester av alkalimetaller K, Na får reagera med etanol. Efter reaktion tillsätt lite vatten. Det bildas vätas och ger NaOH och KOH som neutraliseras med syra. Använd endast "torra" släckmedel, som pulver eller CO2. Undvik antändningskällor. Liten lagringstid. Rester reagerar med vatten i dragskåp, aluminiumhydroxid samlas i kärl för rester av syror och baser Samlas försiktigt upp i täta behållare. Undvik dammbildning. Rengör förorenade ytor grundligt. Förhindra utsläpp till dricksvattenkällor, avlopp eller jordmån Rester av aluminiumpulver förbränns i dragskåpet. Kan irritera andningsorgan. Andningsskydd Sopa ihop och samla upp. Vid brandsläckning använd sand, soda, koksalt, aldrig vatten. Efter avslutad reaktion tillsätts försiktigt vatten i stort överskott och spolas ned i avlopp med mycket vatten. Rester förbränns till aluminiumoxid. Hanteras som farligt avfall. Eliminera alla antändningskällor. Åtgärder mot elektrostatisk laddning.. Undanröj kontakt med vatten Sopas försiktigt ihop och uppsamlas. Gör rent med vatten. Förhindra utsläpp i avlopp. Ammoniak Undvik upphettning. Farliga gaser bildas. Neutralisation av avfallet tar bort lukt. Luftkoncentrationer mellan 15 och 28 volyms- % ammoniak är explosivt. Brand kan släckas med pulver eller koldioxid. Lösningar över 4M kan ge allergiska reaktioner. Ammoniumdikromat Håll produkten fuktig. Sopas försiktigt ihop och uppsamlas. Gör rent med vatten. Lös i vatten, tillsätt natriumvätesulfit eller Fe 2+- salt. Gör surt med Ammoniumnitrat 3M H 2 SO 4. Om det rör sig om stora mängder, bör krom fällas som sulfid. Späd ut med stora mängder vatten före tömning i avlopp. Spola rent med stora mängder vatten Ammoniumtiocyanat Tiocyanater är miljöfarliga även i låga koncentrationer och måste oxideras fullständigt innan destruktion. Undvik klor och klorföreningar som Antimon oxidationsmedel. Tiocyanater utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra. Skall om möjligt återvinnas Asbest Hantering förbjuden. Riskavfall. Ersätt med nät av keramisk fyllning.

27 Bariumföreningar Bensen Blyoxid. Brom BTB Cyanider Cyklohexen Etanol Etylenglykol Fluorider Lösliga bariumföreningar fäller man med sulfat. Detta gäller även andra lösliga tungmetallsalter som man försöker få så svårlösliga föreningar av som möjligt. Skyddsbladen ger bra tips. Undvik kontakt. Förvaras åtskilt från antändningskällor. Får inte blandas med halogenerat avfall. Hindra statisk elektricitet, dragskåp. Förhindra utsläpp i vask. Explosionsrisk, använd vermikulit Förtäring framkalla ej kräkning. Drick vatten Både rester av blyoxid bildat bly blandat med kol och samlas in i en tät metall-låda. Informera om risker som det innebär att laborera med bly och vad som händer om det kommer ut i naturen och in i t ex människokroppen. Blujoner reagerar med svavel i cystein. Täck över med en riklig mängd fast Na 2 CO 3 och rikligt med vatten och blanda noga tills all brom (mörkröd olja) har blandat sig med sodalösningen (gul färg). Spola ut i avloppet med mycket vatten. Framställning av bromvatten ur kaliumbromid med KMnO4 i svagt sur vattenlösning för att slippa hantera brom. Överblivet bromvatten kan förstöras med tiosulfat och spolas ut i avloppet (mkt vatten) Bromföreningar som bildas kan förstöras med 50/50 T-röd /konc NH3. Oxiderande substanser blandas med natriumtiosulfat eller natriumsulfit i fast form. Späd ut och hälls ut i vasken Tillsätt cyaniden en starkt basisk lösning av Ca(OCl)2 eller natriumklorat (natriumhypoklorat. Upprätthåll överskottet av bas. Låt detta stå i 24 timmar före tömning i avlopp. Skölj efter med mycket vatten. Arbeta i dragskåp eller vid punktutsug. Undvik kontakt. Förvaras åtskilt från antändningskällor. Får inte blandas med halogenerat avfall. Åtgärder mot statisk elektricitet Iandning konstgjord andning, kontakta läkare framkalla ej kräkning Ångor tyngre än luft. Använd vanlig matolja som exempel på en omättad förening Ämnet reagerar kraftigt med flera oxidationsmedel, däribland AgNO 3. Får inte blandas med halogenerat avfall.gå igenom brandregler Förtäring framkalla ej kräkning. Drick mycket vatten (ej matolja eller mjölk), andningsvägar öppna. Späd ut till mindre än 37% då detta ej är brännbart. Får inte blandas med halogenerat avfall. Tillsätt aldrig syra på fluorider då bildas lättflyktigt vätefluorid. Tillsätt Na 2 CO 3 och Ca(OH) 2, blanda och låt stå en stund. Filtrera och deponera fällningen. Dekantera och neutralisera med 6M HCl före tömning i avlopp. Fällningen kan sändas till sopstation. Vid förtäring ge genast ett par glas mjölk eller vatten att dricka om den skadade är vid fullt medvetande. Till läkare/sjukhus om mer än en obetydlig mängd svalts.

28 Fosfor röd Fosfor vit/gul Jod (I) Järn(III)kloird Kalciumkarbid Kaliumpermanganat Kemikaliespill Kopparjoner Tex. Kopparsulfat (CuSO 4 ) Kvicksilver Små mängder kan brännas i dragskåp. Explosivt vid stöt, friktion, eld eller annan antändningsorsak. Bildar känsliga explosiva metallförening. Kan antändas av slag eller upphettning. Vid upphettning bildas korrosiva gaser fosforoxid. Undvik kontakt med oxidationsmedel tex peroxider. Undvik solljus. Olämplig att släcka med koldioxid. Bör släckas med skum eller pulver Självantänder i luft. Kan explodera vid kontakt med syreavgivande ämnen. Se till att fosfor ej kommer i kontakt med andra ämnen. Reagerar explosionsartat vid kontakt med oxidationsmedel såsom klor, klorater, nitrater, permanganater, peroxider samt vid upphettning av svavel. Små mängder kan brännas i dragskåp. Förvaras under vatten. Självantänder i luft. Vid brand bildas frätande rök. Täck spill med vatten eller i annat fall med våt sand eller jord för att förhindra kontakt med luft och samla upp. Släckningsvatten kan vara frätande. 2%-ig kaliumpermanganatlösning bör finnas tillgänglig för hudtvätt. Jod är starkt korroderande på metaller och ska därför inte spolas ned i avloppet direkt. Jod reduceras till jodid med natriumtiosulfat Små mängder överbliven jod kan även låta reagera med lite stålull i vattenlösning över natten. Lösningen kan sedan spolas ned i vasken. Skölj stålullen och kasta den med soporna Flertalet tungmetallers joner kan med fördel fällas och avfiltreras som sulfider. Vid brandsläckning använd sand, koldioxid eller pulver. Använd aldrig vatten. Undvik dammbildande hantering, undvik inandning. Sörj för god ventilation Låta kalciumkarbidresterna reagera med vatten i dragskåpet. Använd endast "torra" släckmedel, som pulver eller CO2. Undvik antändningskällor. Liten lagringstid. Vi laborerar en del med kaliumpermanganatlösningar och eleverna får instruktion om att överbliven lösning från laborationen ej får hällas ut i avloppet utan ska samlas upp i avfallskärl. Kaliumpermanganatlösningen reduceras med C-vitamintablett eller annat reduktionsmedel. Skickas med farligt avfall. Sanering av utspillande kemikalier kan absorberas upp med hjälp av vermiculit de som används av kemikalieleverantörer vid transporter. Släng därefter i respektive farligt avfall organiska lösningsmedel Kopparjoner fräter på vattenledningar om man spolar ut kopparsulfat i avloppet. Därför bör man lösa kopparsulfat i vatten och sätta till stålull. Kopparjonerna faller då ut som ren koppar medan järnet går i lösning. Sedan kan man hälla lösningen i avloppet (om det handlar om små mängder). Kvicksilver uppsamlas med Zn-bleck som sedan går till destruktion