Guidlines för Laboratoriearbete enl. Laboratory Safety Giudlines, LSI, The Laboratory Safety Institute, Massachusetts USA

Transkript

1 Guidlines för Laboratoriearbete enl. Laboratory Safety Giudlines, LSI, The Laboratory Safety Institute, Massachusetts USA Viktiga steg för säkerhetsarbete 1. Utarbeta en säkerhetspärm inom skolans systematiska miljöarbete. 2. Organisera lärare, ledningen, elever och övrig personal i grupper och ha regelbundna möten och diskussioner om säkerhetsarbetet. 3. Utarbeta informationsmaterial till nyanställda och nya elever. 4. Uppmuntra och motivera anställda och elever att bry sig om sin hälsa och säkerhet och att det går att påverka. 5. Engagera anställda och elever i några aspekter i säkerhetsprogrammet och ge dem speciella ansvarsområden. 6. Utarbeta motivation och ge incitament för ett säkerhetstänkande och att det går att påverka. 7. Uppmana all personal att läsa säkerhetsmanualen. Uppmana elever att läsa säkerhetsregler. Låt båda grupperna skriva under ett kontrakt att de har förstått och kommer att följa reglerna i praktiken. Förvara dessa underskrifter. 8. Utför planerade och oplanerade inspektioner på laboratoriet för att korrigera felaktig hanteringar och öka säkerhetstänkandet. Involvera elever att göra simulerade inspektioner. 9. Integrera ett säkerhetstänkande och motivera att det är en viktig del i utbildningen inom naturvetenskapen, ditt arbete och i livet. 10. Planera regelbundna säkerhetsmötet för elever och anställda så att de kan diskutera inspektionernas resultat och lämna sina åsikter om säkerheten. 11. När man utför ett experiment med farliga eller möjligt farliga risker, ställ frågan: a) Vilka är farorna? b) Vad är det värsta som möjligen kan ske och något går fel? c) Hur handskar jag med dessa faror? d) Vilka är reglerna för arbetet och vilka ar de nödvändiga säkerhetsutrustningarna som krävs för att minimera riskkerna med experimentet? 12. Skriv ner och rapportera alla olyckor och tillbud. Låt en säkerhetsgrupp diskutera dessa vid ett möte. 13. Diskutera med gruppen innan man gör ett experiment alla de hälso- och säkerhetsaspekter som kan tänkas. 14. Gör inga experiment obevakade och utan en säkerhetsgenomgång utom de som är helt ofarliga. 15. Förbjud att arbeta ensam i labbet och inget arbete skall utföras utan tillräckliga kunskaper. 16. Låt säkerhetsreglerna gälla både utanför labbet och hemma. 17. Tag bara fram så mycket av brännbara vätskor som behövs för experimentet 18. Förbjud rökning på labbet. 19. Tillåt inte att mat förvaras på i labbkylskåpet 20. Skriv rutiner för nödsituationer, såsom brand, explosion, förgiftning, kemikaliespill/utsläpp, gasläckage, elchock och blödning. 21. Upprätthåll hygiensiska och goda arbetsregler på labbet och på institutionen. 22. Gör upp en lista med telefonnummer till brandstation, ambulans mm. vid varje telefon. 23. Förvara syror och baser åtskiljt. Förvara brännbart och oxiderade kemikalier åtskiljt. 24. Upprätta en kemikalielista och håll den aktuell så att man inte köper onödvändigt mycket av en kemikalie.

2 25. Använd varningsskyltar för att visas på särskilda faror. 26. Utarbeta speciella rutiner för vissa experiment, särskilt de som ska utföras i dragskåp eller har speciella faror. Utför alltid experiment som har en risk i dragskåp. Steg som kan kosta 27. Avsätt en budget till säkerhetsarbetet. 28. Använd alltid skyddsglasögon hela tiden på laboratoriet och på områden där det finns kemikalier. 29. Se till att det alltid finns personlig säkerhetsutrustning skyddsglasögon, visir, handskar, labrock, bänkskyddsskiva. 30. Utrusta varje laboratorium med brandsläckare, nöddusch, ögondusch, första hjälpen, brandfilt och kontrollera dessa minst varje månad. 31. Installera vakter på vacuumpumpar och gasflaskor under tryck. 32. Se till att första hjälpen utrustningen har instruktioner om hur man gör vid olika olyckor. 33. Använd flamsäkra skåp för förvaring av brännbara kemikalier. 34. Förvara alla säkerhetsregler på labbet men även på centralt håll (t.ex. expeditionen) 35. Tag bort elektriska kopplingar från insidan av kylskåp och installera en magnetisk stängning. 36. Installera jordade eluttag, använd endast jordade apparater och installera en jordfelsbrytare samt en huvudavstängning för el. 37. Märk alla kemikalier så att namnet och faroklass visas. Även namn på kemiansvarig. 38. Utarbeta ett dataprogram för att registrera alla kemikalier samt hur dessa hanteras vid avfall. Registrera hållbarheten hos kemikalier och när de bör destrueras. 39. Utarbeta att system för avfall ur säkerhet- och miljönsynpunkt 40. Förvara kemikalier på ett adekvat sätt och i väl ventilerade skåp. Fritt översatt från Laboratory Safety Giudlines, LSI, The Laboratory Safety Institute, Massachusetts USA 40 suggestions for a Safer Lab. 192 Worcester Road, Natick, MA

3 Farosymboler Starkt frätande eller frätande: Om man dricker ett sådant ämne kan det bli obotliga skador i matstrupen. Huden blir röd och det svider om man får ämnet på sig. Ögonen är extra känsliga om olyckan är framme kan man bli blind. Använd därför alltid skyddsglasögon, förkläde och gummihandskar. Brandfarligt: Ämnet kan antändas. Mycket brandfarligt: Sådana ämnen tar lätt eld och får inte förvaras nära öppen eld eller stark värme. Oxiderande: Om ämnet kommer i kontakt med andra ämnen kan det börja brinna. Explosivt: Om ämnet utsätts för värme, eld eller stötar kan det explodera. Miljöfarligt: Ämnet skall förvaras och användas så det inte skadar miljön. Varning: Ämnet är farligt eller måttligt farligt,. Med varning menas en mindre fara. Man måste läsa varningstexten innan man använder ämnet. Farligt och irriterande: Ämnena har oftast stark lukt och ångorna svider i ögonen och retar halsen Giftig/Mycket giftig: Kan ge bestående eller livshotande skador vid inandning, hudkontakt eller förtäring. Gaser under tryck

4 Checklista för gasanläggning samt gasolflaskor Är den allmänna ordningen tillfredställande? Förvaras de lösa gasflaskorna i EI 30 skåp. (om volymen är understigande 250 l) Är ventilationen till EI 30 skåp tillfredsställande? Används förvaringsutrymme EI 30 skåp enbart för gasflaskor? Är alla gasflaskor stående? Har de icke anslutna flaskorna tätpropp? Finns mindre gasflaskor framme i lektionssalen. < 5 liter. Är gasolslangarna till brännarna max 1,5 m och i bra skick? Är anslutningar till ventiler, brännare och flaskor kontrollerade med såptest? Är denna kontroll dokumenterad? Är brännarna i gott skick, kan man på dem tydligt se när gasen är avstängd? Finns varnings och förbudsskyltar uppsatta? Finns det tillräckligt med gasol? Finns det en föreståndare för gasolflaskorna? Finns tillstånd från kommunens byggnadsnämnd och räddningstjänsten? Finns skriftliga instruktioner om hur gasolflaskorna ska skötas: Dagligen Månadsvis Årligen Ja Nej Anmärkning/Åtgärder Checklista för första hjälpen Ja Nej Anmärkning/Åtgärd Undervisande lärare har genomfört och kan Första hjälpen Ögondusch kontrollerad Nöddusch kontrollerad Nödstopp fungerar Tydlig instruktions skylt om Första hjälpen finns i salen

5 Ett fullständigt första hjälpen set finns i salen Plåster och sårtvätt finns i salen Tydligt utmärkt telefon och aktuellt telefonnr. Finns rutiner för hur man ska agera vid kemiska olyckor? Är eleverna informerade om rutinerna? Känner lärarna till rutinerna? Finns telefon tillgänglig för att påkalla hjälp vid en olycka? Finns personal utbildad till att ge första hjälpen alltid tillgänglig på skolan? Finns rutiner för omhändertagande av elever och lärare som varit med, men inte själva skadats fysiskt, vid en olycka? Finns utrustning för första hjälp? Finns anslag/skyltning om första hjälpen?

6 Utdrag ur CLP-förordningen, bilaga III; Lista med faroangivelser, kompletterande faroinformation och kompletterande märkning Del 1. Faroangivelser 1.1 Faroangivelser för fysikaliska faror H200 Instabilt, explosivt. H201 Explosivt. Fara för massexplosion H202 Explosivt. Allvarlig fara för splitter och kaststycken. H203 Explosivt. Fara för brand, tryckvåg eller splitter och kaststycken. H204 Fara för brand eller splitter och kaststycken H205 Fara för massexplosion vid brand H220 Extremt brandfarlig gas H221 Brandfarlig gas H222 Extremt brandfarlig aerosol H223 Brandfarlig aerosol H224 Extremt brandfarlig vätska och ånga H225 Mycket brandfarlig vätska och ånga H226 Brandfarlig vätska och ånga H228 Brandfarligt fast ämne H240 Explosivt vid uppvärmning H241 Brandfarligt eller explosivt vid uppvärmning H242 Brandfarligt vid uppvärmning H250 Spontanantänder vid kontakt med luft H251 Självupphettande. Kan börja brinna. H252 Självupphettande i stora mängder. Kan börja brinna. H260 Vid kontakt med vatten utvecklas brandfarliga gaser som kan självantända H261 Vid kontakt med vatten utvecklas brandfarliga gaser H270 Kan orsaka eller intensifiera brand. Oxiderande. H271 Kan orsaka brand eller explosion. Starkt oxiderande. H272 Kan intensifiera brand. Oxiderande. H280 Innehåller gas under tryck. Kan explodera vid uppvärmning. H281 Innehåller kyld gas. Kan orsaka svåra köldskador. H290 Kan vara korrosivt för metaller 1.2 Faroangivelser för hälsofaror H300 Dödligt vid förtäring H301 Giftigt vid förtäring H302 Skadligt vid förtäring H304 Kan vara dödligt vid förtäring om det kommer ner i luftvägarna H310 Dödligt vid hudkontakt2 : 4 H311 Giftigt vid hudkontakt H312 Skadligt vid hudkontakt H314 Orsakar allvarliga frätskador på hud och ögon H315 Irriterar huden H317 Kan orsaka allergisk hudreaktion H318 Orsakar allvarliga ögonskador H319 Orsakar allvarlig ögonirritation H330 Dödligt vid inandning H331 Giftigt vid inandning H332 Skadligt vid inandning H334 Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning H335 Kan orsaka irritation i luftvägarna

7 H336 Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad H340 Kan orsaka genetiska defekter <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H341 Misstänks kunna orsaka genetiska defekter <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H350 Kan orsaka cancer <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H351 Misstänks kunna orsaka cancer <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H360 Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet <ange specifik effekt om denna är känd> <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H361 Misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet <ange specifik effekt om denna är känd> <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H362 Kan skada spädbarn som ammas H370 Orsakar organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H371 Kan orsaka organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H372 Orsakar organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> genom lång eller upprepad exponering <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H373 Kan orsaka organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> genom lång eller upprepad exponering <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H300 + H310 Dödligt vid förtäring eller vid hudkontakt H300 + H330 Dödligt vid förtäring eller inandning H310 + H330 Dödligt vid hudkontakt eller inandning H310 + H310 + H330 Dödligt vid förtäring, hudkontakt eller inandning H301 + H311 Giftigt vid förtäring eller hudkontakt H301 + H331 Giftigt vid förtäring eller inandning3 : 4 H311 + H331 Giftigt vid hudkontakt eller förtäring H301 + H311 + H331 Giftigt vid förtäring, hudkontakt eller inandning H302 + H312 Skadligt vid förtäring eller hudkontakt H302 + H332 Skadligt vid förtäring eller inandning H312 + H332 Skadligt vid hudkontakt eller inandning H302 + H312 + H332 Skadligt vid förtäring, hudkontakt eller inandning 1.3 Faroangivelser för miljöfaror H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer H410 Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter H411 Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter H412 Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer H413 Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer H420 Skadar folkhälsan och miljön genom att förstöra ozonet i övre delen av atmosfären Del 2. Kompletterande faroinformation EUH001 Explosivt i torrt tillstånd EUH006 Explosivt vid eller utan kontakt med luft

8 EUH014 Reagerar häftigt med vatten EUH018 Vid användning kan brännbara/explosiva ång-luftblandningar bildas EUH019 Kan bilda explosiva peroxider EUH029 Utvecklar giftig gas vid kontakt med vatten EUH031 Utvecklar giftig gas vid kontakt med syra EUH032 Utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra EUH044 Explosionsrisk vid uppvärmning i sluten behållare EUH059 Farligt för ozonskiktet EUH066 Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor EUH070 Giftigt vid kontakt med ögonen EUH071 Frätande på luftvägarna Del 3. Kompletterande märkning/information om vissa ämnen eller blandningar EUH201 Innehåller bly. Bör inte användas på ytor där barn kan komma åt att tugga eller suga. EUH201A Varning! Innehåller bly.4 : 4 Utdrag ur CLP-förordningen, bilaga III; Lista med faroangivelser, kompletterande faroinformation och kompletterande märkning Del 1. Faroangivelser 1.1 Faroangivelser för fysikaliska faror H200 Instabilt, explosivt. H201 Explosivt. Fara för massexplosion H202 Explosivt. Allvarlig fara för splitter och kaststycken. H203 Explosivt. Fara för brand, tryckvåg eller splitter och kaststycken. H204 Fara för brand eller splitter och kaststycken H205 Fara för massexplosion vid brand H220 Extremt brandfarlig gas H221 Brandfarlig gas H222 Extremt brandfarlig aerosol H223 Brandfarlig aerosol H224 Extremt brandfarlig vätska och ånga H225 Mycket brandfarlig vätska och ånga H226 Brandfarlig vätska och ånga H228 Brandfarligt fast ämne H240 Explosivt vid uppvärmning H241 Brandfarligt eller explosivt vid uppvärmning H242 Brandfarligt vid uppvärmning H250 Spontanantänder vid kontakt med luft H251 Självupphettande. Kan börja brinna. H252 Självupphettande i stora mängder. Kan börja brinna. H260 Vid kontakt med vatten utvecklas brandfarliga gaser som kan självantända H261 Vid kontakt med vatten utvecklas brandfarliga gaser H270 Kan orsaka eller intensifiera brand. Oxiderande. H271 Kan orsaka brand eller explosion. Starkt oxiderande. H272 Kan intensifiera brand. Oxiderande. H280 Innehåller gas under tryck. Kan explodera vid uppvärmning.

9 H281 Innehåller kyld gas. Kan orsaka svåra köldskador. H290 Kan vara korrosivt för metaller 1.2 Faroangivelser för hälsofaror H300 Dödligt vid förtäring H301 Giftigt vid förtäring H302 Skadligt vid förtäring H304 Kan vara dödligt vid förtäring om det kommer ner i luftvägarna H310 Dödligt vid hudkontakt2 : 4 H311 Giftigt vid hudkontakt H312 Skadligt vid hudkontakt H314 Orsakar allvarliga frätskador på hud och ögon H315 Irriterar huden H317 Kan orsaka allergisk hudreaktion H318 Orsakar allvarliga ögonskador H319 Orsakar allvarlig ögonirritation H330 Dödligt vid inandning H331 Giftigt vid inandning H332 Skadligt vid inandning H334 Kan orsaka allergi- eller astmasymtom eller andningssvårigheter vid inandning H335 Kan orsaka irritation i luftvägarna H336 Kan göra att man blir dåsig eller omtöcknad H340 Kan orsaka genetiska defekter <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H341 Misstänks kunna orsaka genetiska defekter <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H350 Kan orsaka cancer <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H351 Misstänks kunna orsaka cancer <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H360 Kan skada fertiliteten eller det ofödda barnet <ange specifik effekt om denna är känd> <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H361 Misstänks kunna skada fertiliteten eller det ofödda barnet <ange specifik effekt om denna är känd> <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H362 Kan skada spädbarn som ammas H370 Orsakar organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H371 Kan orsaka organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H372 Orsakar organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> genom lång eller upprepad exponering <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H373 Kan orsaka organskador <eller ange vilka organ som påverkas, om detta är känt> genom lång eller upprepad exponering <ange exponeringsväg om det är definitivt bevisat att faran inte kan orsakas av några andra exponeringsvägar> H300 + H310 Dödligt vid förtäring eller vid hudkontakt H300 + H330 Dödligt vid förtäring eller inandning H310 + H330 Dödligt vid hudkontakt eller inandning

10 H310 + H310 + H330 Dödligt vid förtäring, hudkontakt eller inandning H301 + H311 Giftigt vid förtäring eller hudkontakt H301 + H331 Giftigt vid förtäring eller inandning3 : 4 H311 + H331 Giftigt vid hudkontakt eller förtäring H301 + H311 + H331 Giftigt vid förtäring, hudkontakt eller inandning H302 + H312 Skadligt vid förtäring eller hudkontakt H302 + H332 Skadligt vid förtäring eller inandning H312 + H332 Skadligt vid hudkontakt eller inandning H302 + H312 + H332 Skadligt vid förtäring, hudkontakt eller inandning 1.3 Faroangivelser för miljöfaror H400 Mycket giftigt för vattenlevande organismer H410 Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter H411 Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter H412 Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer H413 Kan ge skadliga långtidseffekter på vattenlevande organismer H420 Skadar folkhälsan och miljön genom att förstöra ozonet i övre delen av atmosfären Del 2. Kompletterande faroinformation EUH001 Explosivt i torrt tillstånd EUH006 Explosivt vid eller utan kontakt med luft EUH014 Reagerar häftigt med vatten EUH018 Vid användning kan brännbara/explosiva ång-luftblandningar bildas EUH019 Kan bilda explosiva peroxider EUH029 Utvecklar giftig gas vid kontakt med vatten EUH031 Utvecklar giftig gas vid kontakt med syra EUH032 Utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra EUH044 Explosionsrisk vid uppvärmning i sluten behållare EUH059 Farligt för ozonskiktet EUH066 Upprepad kontakt kan ge torr hud eller hudsprickor EUH070 Giftigt vid kontakt med ögonen EUH071 Frätande på luftvägarna Del 3. Kompletterande märkning/information om vissa ämnen eller blandningar EUH201 Innehåller bly. Bör inte användas på ytor där barn kan komma åt att tugga eller suga. EUH201A Varning! Innehåller bly.4 : 4 EUH202 Cyanoakrylat. Fara. Fäster snabbt på hud och ögon. Förvaras oåtkomligt för barn. EUH203 Innehåller krom (VI). Kan orsaka en allergisk reaktion. EUH204 Innehåller isocyanater. Kan orsaka en allergisk reaktion. EUH205 Innehåller epoxiförening. Kan orsaka en allergisk reaktion. EUH206 Varning! Får ej användas tillsammans med andra produkter. Kan avge farliga gaser (klor). EUH207 Varning! Innehåller kadmium. Farliga ångor bildas vid användning. Se information från tillverkaren. Följ skyddsanvisningarna. EUH208 Innehåller <namnet på det sensibiliserande ämnet>. Kan orsaka en allergisk reaktion. EUH209 Kan bli mycket brandfarligt vid användning EUH209A Kan bli brandfarligt vid användning EUH210 Säkerhetsdatablad finns att rekvirera EUH401 För att undvika risker för människors hälsa och för miljön, följ bruksanvisningen.

11 EUH202 Cyanoakrylat. Fara. Fäster snabbt på hud och ögon. Förvaras oåtkomligt för barn. EUH203 Innehåller krom (VI). Kan orsaka en allergisk reaktion. EUH204 Innehåller isocyanater. Kan orsaka en allergisk reaktion. EUH205 Innehåller epoxiförening. Kan orsaka en allergisk reaktion. EUH206 Varning! Får ej användas tillsammans med andra produkter. Kan avge farliga gaser (klor). EUH207 Varning! Innehåller kadmium. Farliga ångor bildas vid användning. Se information från tillverkaren. Följ skyddsanvisningarna. EUH208 Innehåller <namnet på det sensibiliserande ämnet>. Kan orsaka en allergisk reaktion. EUH209 Kan bli mycket brandfarligt vid användning EUH209A Kan bli brandfarligt vid användning EUH210 Säkerhetsdatablad finns att rekvirera EUH401 För att undvika risker för människors hälsa och för miljön, följ bruksanvisningen.

12 Ämne Aceton Acetylsalicylsyra Alkalimetaller Aluminiumkarbid Aluminiumklorid Aluminiumpulver Aluminiumsulfat-xhydrat Riskreducerande åtgärder Vallas in med inert absorbtionsmedel, ex Vermikulit eller Chemizorb. Uppsamlas. Spola rent med stora mängder vatten Sopas försiktigt ihop och uppsamlas. Skicka till destruktion. Gör rent med vatten. Rester av alkalimetaller K, Na får reagera med etanol. Efter reaktion tillsätt lite vatten. Det bildas vätas och ger NaOH och KOH som neutraliseras med syra. Använd endast "torra" släckmedel, som pulver eller CO2. Undvik antändningskällor. Liten lagringstid. Rester reagerar med vatten i dragskåp, aluminiumhydroxid samlas i kärl för rester av syror och baser Samlas försiktigt upp i täta behållare. Undvik dammbildning. Rengör förorenade ytor grundligt. Förhindra utsläpp till dricksvattenkällor, avlopp eller jordmån Rester av aluminiumpulver förbränns i dragskåpet. Kan irritera andningsorgan. Andningsskydd Sopa ihop och samla upp. Vid brandsläckning använd sand, soda, koksalt, aldrig vatten. Efter avslutad reaktion tillsätts försiktigt vatten i stort överskott och spolas ned i avlopp med mycket vatten. Rester förbränns till aluminiumoxid. Hanteras som farligt avfall. Eliminera alla antändningskällor. Åtgärder mot elektrostatisk laddning.. Undanröj kontakt med vatten Sopas försiktigt ihop och uppsamlas. Gör rent med vatten. Förhindra utsläpp i avlopp. Ammoniak Undvik upphettning. Farliga gaser bildas. Neutralisation av avfallet tar bort lukt. Luftkoncentrationer mellan 15 och 28 volyms- % ammoniak är explosivt. Brand kan släckas med pulver eller koldioxid. Lösningar över 4M kan ge allergiska reaktioner. Ammoniumdikromat Håll produkten fuktig. Sopas försiktigt ihop och uppsamlas. Gör rent med vatten. Lös i vatten, tillsätt natriumvätesulfit eller Fe 2+- salt. Gör surt med Ammoniumnitrat 3M H 2 SO 4. Om det rör sig om stora mängder, bör krom fällas som sulfid. Späd ut med stora mängder vatten före tömning i avlopp. Spola rent med stora mängder vatten Ammoniumtiocyanat Tiocyanater är miljöfarliga även i låga koncentrationer och måste oxideras fullständigt innan destruktion. Undvik klor och klorföreningar som Antimon oxidationsmedel. Tiocyanater utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra. Skall om möjligt återvinnas Asbest Hantering förbjuden. Riskavfall. Ersätt med nät av keramisk fyllning.

13 Bariumföreningar Bensen Blyoxid. Brom BTB Cyanider Cyklohexen Etanol Etylenglykol Fluorider Lösliga bariumföreningar fäller man med sulfat. Detta gäller även andra lösliga tungmetallsalter som man försöker få så svårlösliga föreningar av som möjligt. Skyddsbladen ger bra tips. Undvik kontakt. Förvaras åtskilt från antändningskällor. Får inte blandas med halogenerat avfall. Hindra statisk elektricitet, dragskåp. Förhindra utsläpp i vask. Explosionsrisk, använd vermikulit Förtäring framkalla ej kräkning. Drick vatten Både rester av blyoxid bildat bly blandat med kol och samlas in i en tät metall-låda. Informera om risker som det innebär att laborera med bly och vad som händer om det kommer ut i naturen och in i t ex människokroppen. Blujoner reagerar med svavel i cystein. Täck över med en riklig mängd fast Na 2 CO 3 och rikligt med vatten och blanda noga tills all brom (mörkröd olja) har blandat sig med sodalösningen (gul färg). Spola ut i avloppet med mycket vatten. Framställning av bromvatten ur kaliumbromid med KMnO4 i svagt sur vattenlösning för att slippa hantera brom. Överblivet bromvatten kan förstöras med tiosulfat och spolas ut i avloppet (mkt vatten) Bromföreningar som bildas kan förstöras med 50/50 T-röd /konc NH3. Oxiderande substanser blandas med natriumtiosulfat eller natriumsulfit i fast form. Späd ut och hälls ut i vasken Tillsätt cyaniden en starkt basisk lösning av Ca(OCl)2 eller natriumklorat (natriumhypoklorat. Upprätthåll överskottet av bas. Låt detta stå i 24 timmar före tömning i avlopp. Skölj efter med mycket vatten. Arbeta i dragskåp eller vid punktutsug. Undvik kontakt. Förvaras åtskilt från antändningskällor. Får inte blandas med halogenerat avfall. Åtgärder mot statisk elektricitet Iandning konstgjord andning, kontakta läkare framkalla ej kräkning Ångor tyngre än luft. Använd vanlig matolja som exempel på en omättad förening Ämnet reagerar kraftigt med flera oxidationsmedel, däribland AgNO 3. Får inte blandas med halogenerat avfall.gå igenom brandregler Förtäring framkalla ej kräkning. Drick mycket vatten (ej matolja eller mjölk), andningsvägar öppna. Späd ut till mindre än 37% då detta ej är brännbart. Får inte blandas med halogenerat avfall. Tillsätt aldrig syra på fluorider då bildas lättflyktigt vätefluorid. Tillsätt Na 2 CO 3 och Ca(OH) 2, blanda och låt stå en stund. Filtrera och deponera fällningen. Dekantera och neutralisera med 6M HCl före tömning i avlopp. Fällningen kan sändas till sopstation. Vid förtäring ge genast ett par glas mjölk eller vatten att dricka om den skadade är vid fullt medvetande. Till läkare/sjukhus om mer än en obetydlig mängd svalts.

14 Fosfor röd Fosfor vit/gul Jod (I) Järn(III)kloird Kalciumkarbid Kaliumpermanganat Kemikaliespill Kopparjoner Tex. Kopparsulfat (CuSO 4 ) Kvicksilver Små mängder kan brännas i dragskåp. Explosivt vid stöt, friktion, eld eller annan antändningsorsak. Bildar känsliga explosiva metallförening. Kan antändas av slag eller upphettning. Vid upphettning bildas korrosiva gaser fosforoxid. Undvik kontakt med oxidationsmedel tex peroxider. Undvik solljus. Olämplig att släcka med koldioxid. Bör släckas med skum eller pulver Självantänder i luft. Kan explodera vid kontakt med syreavgivande ämnen. Se till att fosfor ej kommer i kontakt med andra ämnen. Reagerar explosionsartat vid kontakt med oxidationsmedel såsom klor, klorater, nitrater, permanganater, peroxider samt vid upphettning av svavel. Små mängder kan brännas i dragskåp. Förvaras under vatten. Självantänder i luft. Vid brand bildas frätande rök. Täck spill med vatten eller i annat fall med våt sand eller jord för att förhindra kontakt med luft och samla upp. Släckningsvatten kan vara frätande. 2%-ig kaliumpermanganatlösning bör finnas tillgänglig för hudtvätt. Jod är starkt korroderande på metaller och ska därför inte spolas ned i avloppet direkt. Jod reduceras till jodid med natriumtiosulfat Små mängder överbliven jod kan även låta reagera med lite stålull i vattenlösning över natten. Lösningen kan sedan spolas ned i vasken. Skölj stålullen och kasta den med soporna Flertalet tungmetallers joner kan med fördel fällas och avfiltreras som sulfider. Vid brandsläckning använd sand, koldioxid eller pulver. Använd aldrig vatten. Undvik dammbildande hantering, undvik inandning. Sörj för god ventilation Låta kalciumkarbidresterna reagera med vatten i dragskåpet. Använd endast "torra" släckmedel, som pulver eller CO2. Undvik antändningskällor. Liten lagringstid. Vi laborerar en del med kaliumpermanganatlösningar och eleverna får instruktion om att överbliven lösning från laborationen ej får hällas ut i avloppet utan ska samlas upp i avfallskärl. Kaliumpermanganatlösningen reduceras med C-vitamintablett eller annat reduktionsmedel. Skickas med farligt avfall. Sanering av utspillande kemikalier kan absorberas upp med hjälp av vermiculit de som används av kemikalieleverantörer vid transporter. Släng därefter i respektive farligt avfall organiska lösningsmedel Kopparjoner fräter på vattenledningar om man spolar ut kopparsulfat i avloppet. Därför bör man lösa kopparsulfat i vatten och sätta till stålull. Kopparjonerna faller då ut som ren koppar medan järnet går i lösning. Sedan kan man hälla lösningen i avloppet (om det handlar om små mängder). Kvicksilver uppsamlas med Zn-bleck som sedan går till destruktion

15 Natrium Pikrinsyra Silvernitrat Tiocyanater Tomtebloss Ättiksyra Mer än 90% Blanda och överför detta försiktigt till en behållare med butylalkohol. Efter 24 timmar späds lösningen med vatten och töms i avlopp tillsammans med mycket vatten. OBS: Icke reagerat Na kan reagera kraftigt med vatten! Brand slacks med pulver ock täcks med sand. Undvik kontakt med oxidationsmedel. Reagerar explosionsartat vid kontakt med halogenerade kolväten. Förtäring, drick vatten, mjölk eller grädde. Framkalla ej kräkning! Risk för perforering Bör ej användas av grundskoleelever utan endast av gymnasieelever Explosivt vid stöt, friktion, eld eller annan antändningsorsak. Bildar mycket känsliga explosiva metallföreningar. Giftigt vid inandning, hudkontakt och förtäring. Bör ej användas i skolan. Små mängder löses i överskott av utspädd NaOH och spolas ut i avlopp i dragskåp med mycket vatten. Får ej slås ut i avloppet. Silverjoner är giftigare än kvicksilverjoner. Fäll ut silverjonerna med kloridjoner. Ammoniakalisk silverjonlösning (Tollens reagens) kan bilda explosiva kväveföreningar. Surgör överbliven lösning för att oskadliggöra den. Framkalla ej kräkning! Drick vatten eller mjölk- ej kräkning. Tiocyanater är miljöfarliga även i låga koncentrationer och måste oxideras fullständigt innan destruktion. Undvik klor och klorföreningar som oxidationsmedel. Tiocyanater utvecklar mycket giftig gas vid kontakt med syra. Vid tillverkning av tomtebloss: Pappret som tomteblossen har torkat på ska eldas upp. Täck med NaHCO 3, eventuellt Na 2 CO 3, och blanda med vatten. Värm ej konc ättiksyra! Många kemilärare tänker inte på att konc ättiksyra är brandfarligt. Reagerar under kraftig värmeutveckling med alkali, aminer, svavelsyra och explosionsartat med starka oxidationsmedel såsom kromtrioxid, salpetersyra, och väteperoxid Förtäring, drick mycket vatten, neutralisera ej, framkalla ej kräkning

16 Checklista Systematisk arbetsmiljöarbete på kemi inst. Planen är ett levande dokument och uppdateras med nya kontrollpunkter om behov finns. Frågeställningar Ja Nej Kommentar 1. Finns det en klar fördelning av arbetsuppgifter på kemiinstitutionen? 2. Finns det delegeringar av ansvar till institutionsföreståndare, lärare och till föreståndare för gas? 3. Är denna delegering och fördelning av arbetsuppgifter dokumenterad? 4. Finns namn och telefonnummer på institutionsansvarig, övriga kemilärare, skyddsombud, föreståndare för gas och vaktmästare lättillgängliga på institutionen. 5. Finns det en fördelning samt en beskrivning av olika arbetsmiljöuppgifter. Finn den nerskriven? 6. Görs det riskbedömningar av alla laborationer? 7. Dokumenteras riskbedömningarna i en pärm på institutionen? 8.Finns det instruktioner och blanketter för riskbedömningar och riskreducerande åtgärder. 9. Har de lärare som har till uppgift att utföra riskbedömning tillräckliga kunskaper för detta? 10. Har de lärare som har till uppgift att leda kemilaborationer tillräckliga kunskaper för detta? 11. Har lärare och elever kännedom om de risker som finns med laboratoriearbete? 12. Finns det skriftliga hanterings och skyddsinstruktioner för laboratoriearbete? Finns det: -Arbetsregler för lärare -Information till nyanställda -Information till vikarier -Information till föräldrar och elever -Ordningsföreskrifter till elever 13.Finns följande lättillgängligt på institutionen:

17 -AFS:ar -Risk- och skyddsfraser -Farosymboler -Kemikalier i skolan -Säkerhetsdatablad -Aktuell kemikalieförteckning -Checklista för institutionen 14. Finns och kontrolleras följande säkerhetsåtgärder regelbundet med en checklista: -Brandsläckare -Dragskåp -Nödduschar -Gas och gasanläggningar -Personlig skyddsutrustning ink första hjälpen -Ögondusch, fast och transportabel 15. Finns följande skriftliga instruktioner: -Instruktion för att larma SOS, -Instruktion för telefonen -Instruktion första hjälpen -Instruktion om hur och vem skjutsar skadad person till sjukhus -Instruktion om hur och vem som kontaktar föräldrar/anhörig -Telefonnummer till syster, giftcentral, vårdcentral. -Åtgärdsrutiner vid personskada. -Skriftliga rutiner - vid brand. -Utrymningsplan med återsamlingsplats -Blankett för olycksfallsrapportering kommunal OSIS-blankett. 16. Finns följande skriftliga rutiner: -Rutiner för avfall/ riskavfall -Rutiner för inventering, -Rutiner för leverans av varor

18 -Rutiner för städning -Rutiner för uppdatering av rutiner/information -Rutiner inför kursstart, säkerhetsarbete -Rutiner inför laboration/efter laboration -Rutiner vid inköp -Rutiner vid spill -Rutiner vid spädning av syror/baser -Rutiner för övriga återkommande arbetsmoment. 17. Har övrig personal, t.ex. städpersonal, informerats om riskerna på kemilaboratoriet? 18. Får elever arbeta ensamma med laboratorieförsök utan tillsyn av lärare eller annan vuxen person med tillräcklig kunskap? 19. Har skolan tillstånd från räddningstjänst och kommun för gasanvändning / förvaring? 20. Finns följande lättillgängligt på institutionen: - Säkerhetspärm - Plan för systematiskt arbetsmiljöarbete -Alla skriftliga rutiner -Alla skriftliga instruktioner -Alla skriftliga checklistor

19 Följande kemikalier bör inte komma i kontakt med varandra vid förvaring: Aceton Acetylen etyn Aktivt kol Alkalimetaller Aluminiumkarbid Aluminiumklorid Ammoniak Ammoniumnitrat Anilin Brom Cyanider Divätesulfid Vätesulfid Fenol Fluorider Fosfor (vit) Fosforpentoxid Jod Kalcium Kalciumkarbid Kalium Kaliumklorat Kaliumpermanganat Klorater Klorgas Kolväten Koppar Kromsyra Natriumnitrat Konc. Salpetersyra och svavelsyra Klor, brom. Silver fluor Kalciumhypoklorit Vatten, koldioxid, koltetraklorid, andra klorerade kolväten Vatten fukt syror Vatten fukt Kvicksilver, halogener, kaciumhypoklorit, fluorväte Zink och aluminium bildar vätgas Syror, metallpulver, finfördelat organiskt material, brännbara ämnen och vätskor, klorater, nitrater, svavel Salpetersyra, väteperoxid ozon Ammoniak, acetylen, butanmm vätgas, terpentin, metallpulver Syror, alkalimetaller Med luft bildas explosiva blandningar, perklorater, rykande salpetersyra Aluminiumklorid svavelsyra, natriumnitrit, natriumnitrat, formaldehyd Syror Luft, syre Vatten, organiska materiel Ammoniak, väte Syror vatten Vatten Vatten, koldioxid Syror Glycerol, etylenglykol, bensaldehyd, svavelsyra Ammoniumsalter, syror, metallpulver, svavel, fint fördelat organiskt material, brännbara ämnen och kol Ammoniak, organiska ämnen, finfördelad metall Halogener, kromsyra, natriumperoxid Väteperoxid Ättikssyra, naftalin, kamfer, alkoholer, glycerol, terpentin, brännara vätskor Syror oxidationsmedel

20 Natriumperoxid Nitrater Oxalsyra Perklorsyra Salpetersyra Svavelsyra Vätefluorid Väteperoxid Zink Ättiksyra Metanol, ättikssyra, bensaldehyd, glycerol, etylacetat Metallpulver, brännbart Silver, kvicksilver Ättikssyraanhydrid, alkoholer, organiska material såsom papper och trä Ättikssyra, krom- och cyanvätesyra, anilin, kol, brännbara vätskor och gaser, glycerol Klorater, perklorater, permanganater, vatten Ammoniak Metaller och deras salter, brännbara vätskor, anilin Syror, hydroxider Kromsyra, salpetersyra, hydroxylhaltiga föreningar, etylenglykol, perklorsyra, peroxider, permanganater Följande kemikalier är vattenkänsliga (bör beaktas vid eldbekämpning): Litium, natrium, kalium, kalcium, hydrider, nitrider, sulfider, karbider.

21 Tipstorg om regler och praktiskt arbete inom No Här följer några tips om hur man kan integrera kemikunskaper och säkerhet med vardagshändelser och hemma-kemikalier/produkter. 1) Startexperiment a) Ögonskada: Häll en äggvita i en kristallisationsskål och ställ på en overhead. Droppa på 2 M lösningar av hydroxid och syra. Äggvitan liknar ett öga. Vad händer när man får syra/bas i ögat? Syran fungerar bäst på detta experiment men basen ger mycket mera skador på ögat. (lösningar men konc över 0,0001 M ph 4 och 10 kan ge permanenta skador) Gör även experiment på farligheten med kontaktlinser. Rita ett öga med iris på en overhead. Klipp ut en ny iris (kontaktlinsen) och lägg ovanpå ögat. Droppa en droppe metylenblått vid i kanten av linsen. Se hur fort metylenblått dras in under linsen. b) Dammexplosion: Klipp ett sugrör med knä ca 1 cm under knäet. Fyll knäet med ett pulver (nikt, potatismjöl, cacao = finfördelat ämne) blås i ett ljus (eller bättre i en gasollåga). c) Vilket ljus slocknat först? I en stor vanna monteras tre ljus på olika höjd. En ljus i botten, ett högt upp och ett mittemellan. Tänd ljusen och lägg på en skiva. Hitta en förklaring. Hur ska man bete sig om det brinner i ett hus? Krypa ut! d) Bensinexplosion: I en mjölkkartong klipps ett lock av och ersätts med ett plastlock. Gör ett hål i nedre kanten. Droppa ca 10 droppar bensin på en bit tidningspapper (ca 3x5 cm) eller på en kork (av kork). Stoppa indränkt tidningspapper i mjölkförpackningen och sätt på locket. Håll för hålet med ett finger och skaka (fördela gasen) så att det bildas bensinånga. Tänd en tändsticka och för till hålet. Pang! e) Låt bensinånga rinna ner i en ränna och antändas av ett ljus: Vad är tyngs? Ånga eller luft? f) Tänd ett värmeljus och sätt i en hög bägare. Häll en nyöppnad cocacola vid sidan av ljuset. Alt 1: lägg ner en brustablett (koldioxid) i en bägare där ett ljus flyter i vattnet. Alt 2:Lös upp bikarbonat i vattnet där ljuset flyter. Tillsätt ättiksyra. Vad händer? Varför? g) Låt olja brinna i en bägare. Släck med att hälla på mera olja (fördelar värmen). f) Klassisk frittösbrand Diskutera vad som skulle hända om man släckte den brinnande oljan med vatten! Då kan brinnande oljan börja skvätta ut och allt kan börja brinna.! h) Vad händer om man fyller på med mera tändvätska direkt från flaskan på grillen som inte vill ta sig ordentligt!! Flaskan kan explodera i handen. i) Visa hur svavelsyra kan förkolna tyg. Visa på den exoterma reaktionen då svavelsyra späds med vatten. SIV-reglen. j) Häll salpetersyra på en nagelbit. Gulfärgas. Silvernitrat på en Pertorpsskiva (det tar tid innan svart silver faller ut) tas bort med konc ammoniak. Men huden klarar inte av det. k) Samla hår från din hårborste. Tänd eld på detta. Brinner bra och luktar illa. Vad kan hända om man inte har hårband! l) Blås upp en ballong och knyt. Fyll en annan ballong med ca 5 ml vatten, blås sedan upp den och knyt. För luftballongen över ett värmeljus. Den smäller! Gör samma sak med vatten-ballongen. Vatten tar upp/fördelar värme och klarar av ljuset (åtminstone en stund!) 2) Introduktionstips: a) Visa två ofärgade lösningar (tex NaCl och AgNO 3 ). De ser lika ut men. Häll ihop! b) Gör ett farligt experiment: Klorat och svavel (mycket små mängder). KMnO 4 och glycerol (självantänder efter en stund). Vad skulle kunna hända om man dubblerade mängderna? c) Visa bilder på olyckor, nära på olyckor. Diskutera vad man borde ha gjort. Vilken säkerhetsutrustning man borde ha osv.

22 d) Gör massa fel när du kommer till lektionen på låtsas och låt eleverna hitta fem fel. Dramatisera en incident. Visa bilder. Finn 5 fel, vad kan hända, säkerhetsutrustning mm. 3) Elever kan!: a) Låt eleverna få visa sina föräldrar på ett föräldramöte om all säkerhetsutrustning som finns på labb och berätta varför/hur de används. b) Utse en elev som extra ansvarig för att personlig säkerhetsutrustning används på labbet. d) Gå på studiebesök till en avfallsanläggning, vattenverk, avloppsreningsverk. Vad händer med avfallet? Vad kan vi bidra med för att göra avfallet mera miljöanpassat. e) Låt brandkåren komma på besök eller gör ett studiebesök. f) Ta reda på statistik på olyckor och orsaker. g) Låt eleverna inventera kemikalier hemma. Hur används, hur förvaras och vilka är riskerna med kemikalien/produkten. Låt dem göra inordning ph-papper ( rödkålsavkok på filterpapper) för att testa ph på kemikalierna. h) Låt eleverna skriva och diskutera igenom arbetsregler själva. Motivationshöjande. i) Låt syster komma eller låt eleverna ta reda på och berätta vad som kan göras vid en olycka. Tex syra i ögat, brand i håret, utspilld kvicksilver mm. j) Engagera elevskyddsombudet (och skyddsombudet). g) Diskutera begrepp som olyckskorpar, (över-)modiga pojkar, (för) försiktiga flickor. k) Regler, R-och S-fraser. Var används kemikalier. Skillnad mellan produkt och kemikalie. l) Visa runt i labbet. Låt eleverna leta rätt på all säkerhetsutrusning (glöm inte dörren ut och utrymningsvägen). 4) Läraren bör: a) Berätta och diskutera olyckor och nära olyckor. Berätta egna upplevelser. Låt även eleverna berätta om något som de känner till eller har hört talas om. b) Inbjud rektor till en laboration och låt eleverna berätta om faror och vad som skulle kunna hända om man inte hade kunskap om kemi, säkerhetsutrustning och var försiktig. c) Visa alla elever var huvudströmbrytaren, gaskranen, telefonen finns. Det kan lika gärna vara läraren som råkar ut för en olycka d) Informera föräldrar om regler som finns kring kemilaborationer och att olyckor kan ske. Berätta rutinerna kring om något skulle hända. Samla in telefonnummer till föräldrars arbetsplatser. Berätta att eleverna inte får laborera om de kommer för sent till en laboration. Då har eleven inte fått den säkerhet information som ska ges innan laborationen får ske. e) Elever som bär linser: Eleverna bör ha glasögon vid laboration. Linser ökar risken vid en olycka. f) Kända faror är mindre farliga! Om man känner till faran med en kemikalie/metod så har man lättare att förstå var man ska vara försiktig. Med kunskap minskar faran. 5) Varför ett säkerhetstänkande: a) Säkerhet betyder att vara närvarande, engagera sig och tänka efter före. Säkerhet ska inte bara vara under en timme per år!! En enda genomgång av arbetsregler räcker inte. b) De flesta olyckor sker i hemmet och inte på Kemilaboratoriet! c) Säkerheten ökar för alla när alla förstår vad säkerhet är. Din säkerhet ökar när grannen vet vad han/hon ska/får göra. Alla måste hjälpa alla. d) I ett högteknologiskt samhälle blir kunskap om naturvetenskap viktigare. Alla bör veta hur man hanterar kemikalier (lösningsmedel, färger, produkter mm). Det ska finnas en allmänbildning i kemi. Denna utbildning måste ske på kemitimmarna på högstadiet.