Studie i införandet av Byggarbetsmiljösamordnare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studie i införandet av Byggarbetsmiljösamordnare"

Transkript

1 Studie i införandet av Byggarbetsmiljösamordnare - Hur fungerar den nya Arbetsmiljölagen i praktiken? Åsa Axén och Amanda Modig

2 copyright Författare Åsa Axén och Amanda Modig Institutionen för byggvetenskaper, Byggproduktion, Lunds tekniska högskola, Lund ISRN LUTVDG/VBEL 12/9005 SE Lunds tekniska högskola Telefon: Institutionen för byggvetenskaper Telefax: Byggproduktion Box LUND Hemsida: Tryck av Media-Tryck, Lund

3 Sammanfattning Titel: Författare: Handledare: Problemställning: Syfte: Metod: Slutsatser: Studie i införandet av Byggarbetsmiljösamordnare Hur fungerar den nya Arbetsmiljölagen i praktiken? Åsa Axén och Amanda Modig Radhlinah Aulin, Avdelningen för Byggproduktion, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet. År 2009 infördes en ändring av den svenska Arbetsmiljölagen, AML 1977:1160, och tillhörande föreskrifter, AFS 1999:3. Detta för att den skulle stämma bättre överens med det europeiska byggplatsdirektivet, CSD 92/57/EEG och för att få bukt med arbetsmiljöproblem såsom exempelvis bristande samordning och olämpliga underentreprenörer. Den största förändringen med denna nya lagstiftning innebär införandet av byggarbetsmiljösamordnare. Hur har detta påverkat arbetet kring arbetsmiljöfrågor? Att studera hur ändringen av Arbetsmiljölagen, AML 1977:1160 och tillhörande föreskrifter, AFS 1999:3 har påverkat arbetsmiljöarbetet med främsta fokus på införandet av byggarbetsmiljösamordnaren med avseende på planering och projektering, BAS-P. En kvalitativ studie har genomförts angående införandet av byggarbetsmiljösamordnare, BAS. Teoretiska studier har gjorts angående hur den svenska lagstiftningen förändrades. Till detta arbete har även intervjuer genomförts med sex respondenter från flera stora entreprenadföretag för att undersöka hur införandet av BAS-P har fungerat i praktiken. Det ses att lagändringen har inneburit en bättre anpassning till den europeiska lagstiftningen och ett tydligare fokus på arbetsmiljön i tidigare skeden av byggprocessen. Det senare genom att BAS-P har ansvaret att kartlägga risker och upprätta en 3

4 arbetsmiljöplan redan innan bygget har startat. Intervjuerna visar att det fortfarande finns mycket att förbättra i arbetsmiljölagen och utnyttjandet av denna. Den utbildning som lagstiftningen sedan 1 januari 2011 kräver att byggarbetsmiljösamordnaren ska genomgå upplevs bristfällig av de som genomgått den. Arbetsuppgifter, ansvar samt om man kan bli personligt dömd vid en olycka är otydligt för dessa personer. Studien föreslår att ett enhetligt kursmaterial arbetas fram av Arbetsmiljöverket som ska gälla för alla byggarbetsmiljösamordnare vilket ska förtydliga arbetsuppgifter och ansvar för dessa samt en arbetsmiljökurs för arkitekter och konstruktörer för att ge dem större insikt i arbetsmiljön. Det föreslås även att arbetsmiljö borde får en större post i budgeteringen för att belysa dess relevans och ge arbetet som BAS-P en större prioritet. Då alla organisationer har en viss inbyggd tröghet mot förändring kan förmodligen inte de fulla effekterna av lagändringen ses ännu. Dock ses lagändringen som ett steg i rätt riktning mot en bättre arbetsmiljö. Nyckelord: arbetsmiljöansvar, Arbetsmiljölagen, BAS-P, BAS-U, samordning. 4

5 Abstract Title: The introduction of the health and safety coordinator How is the new Swedish law working in reality? Author: Åsa Axén and Amanda Modig Supervisor: Radhlinah Aulin, Division of Construction Management, Lund Institute of Technology, Lund University Issue: In 2009 the Swedish law concerning working environment, AML 1977:1160 was changed. This change was made to compile the Swedish law with the European Construction Site Directive, CSD 92/57/EEC and to erase working environment issues as for example lack of coordination and inappropriate subcontractors. The biggest change regarding the new law is the implementation of health and safety coordinators. How do these changes affect the work concerning working environment in Sweden? Purpose: Method: To study how the changes in the Swedish law concerning working environment, AML 1977:1160, and additional regulations, AFS 1999:3, has affected the work concerning working environment with particularly interest in the introduction of the health and safety coordinator for planning and project preparation, BAS- P. A qualitative study has been accomplished regarding the implementation of health and safety coordinators. A theoretical study has been made concerning how the Swedish law has been changed. Combined with this has interviews been made with six respondents hired by three different big Swedish contractors to determine how the implementation of health and safety coordinators for the planning and project preparation stage has been working in practice. 5

6 Conclusions: The study shows that the change in the law has meant a better adaption to the European law and an earlier consideration of the working environment. The latter because of that the health and safety coordinator for planning and project preparation has to considerate hazards and prepare a health and safety plan before the construction work starts. However the interviews show that there still is much to improve both in the law and in the use of it. The education demanded according to the law is seen as inadequate by those who act as health and safety coordinators. Job assignments, responsibilities and whether you can be judged personally responsible if an accident occurs is to this people unclear. The study proposes that a uniform course material should be established by the Swedish authority Arbetsmiljöverket, which will be applied by all health and safety coordinators to emphasize job assignments and responsibilities. Another course is proposed regarding constructors and architects to give them better knowledge about working environment. It is also proposed that a larger amount of money than before should be reserved for work with occupational health and safety in the budget of the companies. This to give the work as a health and safety coordinator for planning and project preparation a higher priority and to better considerate its relevance. Since all organizations have a built in slowness against changes has probably not all the effects regarding the change of the law been discovered yet. However, the change of the law is a leap in the right direction towards a better working environment. Keywords: coordination, health and safety coordinator for execution, health and safety coordinator for planning and project preparation, working environment responsibilities 6

7 Förord Vi skulle vilja skänka ett särskilt tack till de som ställt upp och medverkat på våra intervjuer och gjort vår studie möjlig. Tack även till Michael Engström och Radhlinah Aulin för er handledning. 7

8 8

9 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNING AVGRÄNSNINGAR METOD INSAMLING AV INFORMATION VAL AV RESPONDENTER INTERVJUMETODIK ANALYSPROCESSEN TEORI VAD INNEBÄR BEGREPPET ARBETSMILJÖ? KRITISKA OMRÅDEN INOM ARBETSMILJÖARBETET ATTITYDER TIDSBRIST OCH KONKURRENS OLÄMPLIGA UNDERENTREPRENÖRER TIDIG BEAKTNING AV ARBETSMILJÖPROBLEMET SAMORDNING MELLAN OLIKA AKTÖRER LAGAR SOM REGLERAR ARBETSMILJÖN PÅ BYGGARBETSPLATSER ARBETSMILJÖREGLER INOM EU SVERIGE INFÖR EN LAGÄNDRING ARBETSMILJÖLAGEN INNAN LAGÄNDRING ÄNDRINGAR I ARBETSMILJÖLAGEN, AML 1977:1160 OCH FÖRESKRIFTER, AFS 1999: ANSVARSFÖRDELNINGEN I NYA ARBETSMILJÖLAGEN, AML 1977: VAD ÄR EN BYGGARBETSMILJÖSAMORDNARE? BAS-P BAS-U JÄMFÖRELSE MELLAN EU-DIREKTIVET OCH SVENSK LAGSTIFTNING INNAN OCH EFTER LAGÄNDRING FÖRÄNDRING AV EN ORGANISATION

10 4 EMPIRI VAD HAR EN BAS-P FÖR UTBILDNING? VILKA ARBETSUPPGIFTER HAR EN BAS-P? VAD HAR EN BAS-P FÖR ANSVAR OCH KAN DEN BLI DÖMD OM EN OLYCKA SKER? ÄR EN BAS-P ENBART BAS-P? HUR SAMORDNAR EN BAS-P MELLAN DE OLIKA AKTÖRERNA I PLANERING- OCH PROJEKTERINGSFASEN? I VILKEN ENTREPRENADFORM JOBBAR RESPONDENTERNA NÄR DE AGERAR BAS-P? ÖVRIGT? JÄMFÖRELSE MELLAN RESPONDENTERNAS SVAR OCH ARBETSMILJÖLAGEN ANALYS VAD HAR EN BAS-P FÖR UTBILDNING? VILKA ARBETSUPPGIFTER HAR EN BAS-P? VAD HAR EN BAS-P FÖR ANSVAR OCH KAN DEN BLI DÖMD OM EN OLYCKA SKER? ÄR EN BAS-P ENBART BAS-P? HUR SAMORDNAR EN BAS-P MELLAN DE OLIKA AKTÖRERNA I PLANERING- OCH PROJEKTERINGSFASEN? I VILKEN ENTREPRENADFORM JOBBAR RESPONDENTERNA SOM BAS-P? ÖVRIGT? DISKUSSION ÅTGÄRDSFÖRSLAG REFLEKTION KRING UTFÖRANDET FÖRSLAG PÅ FORTSATTA STUDIER REFERENSER ELEKTRONISKA KÄLLOR LITTERATUR ARTIKLAR BILAGA 1 INTERVJUER 61 INTERVJU 1- PROJEKTCHEF NCC INTERVJU 2- PROJEKTCHEF NCC

11 INTERVJU 3- PROJEKTCHEF NCC INTERVJU 4- REGIONINKÖPSCHEF PEAB INTERVJU 5- PROJEKTERINGSLEDARE PEAB INTERVJU 6- PROJEKTERINGSLEDARE SKANSKA

12 12

13 1 Inledning 1.1 Bakgrund Bygg- och anläggningsbranschen är av många ansedd att vara en riskfylld bransch. Att det sker en dödsolycka på ett bygge ger långt ifrån samma reaktion som om en polis skulle avlida i tjänsten. Enligt Andersson m.fl. (2009) är byggverksamheten tillsammans med jord- och skogsbruk de i särklass mest riskfyllda branscherna Sverige. Tillsammans står dessa yrkeskategorier för 50% av alla dödsolyckor på arbetsplatser i Sverige. Arbetsmiljöarbetet i bygg- och anläggningsbranschen i Sverige är bra men kan ständigt bli bättre. Enligt Svensk Byggindustri (2010) är antalet arbetsplatsolyckor i den svenska byggindustrin Europas lägsta. Det har under 2000-talet funnits en nedåtgående trend i antalet arbetsplatsolyckor på svenska byggarbetsplatser. Denna positiva trend bröts under år 2010 då olycksfrekvensen återigen ökade med 10% från föregående år. Under 2010 dog nio personer på de svenska byggarbetsplatserna runt om i landet. Antalet dödsolyckor har hållit sig relativt konstant under den senaste tioårsperioden, det är framförallt olyckor såsom ras, materialfel, skador från verktyg och redskap samt snubbelolyckor som har ökat (Samuelsson, 2011). Det finns även studier som visar att varannan byggnadsarbetare är rädd för att gå till jobbet och att 43 % av byggnadsarbetarna i Sverige anser att arbetsgivaren tillhandahåller bristfällig säkerhetsinformation (Bennewitz, 2011). Detta är oacceptabelt och visar på hur mycket arbete det finns att göra på detta område. 1 januari 2009 infördes en lagändring inom området för arbetsmiljö efter att kritik framförts från EU under Sverige har genom sitt medlemskap i EU förbundit sig till att följa det så kallade byggplatsdirektivet CSD 92/57/EEG. EU ansåg att den svenska lagstiftningen på vissa punkter frångick CSD 92/57/EEG, något som måste åtgärdas. Detta innebar att den svenska Arbetsmiljölagen, AML 1977:1160 uppdaterades vilket medförde ändrade rutiner för arbetande inom bygg- och anläggningsbranschen. Även föreskrifterna gällande byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3 uppdaterades och ändringar samlades i AFS 2008:16 (Andersson m. fl. 2009). Det infördes en byggarbetsmiljösamordnare, BAS som en funktion för att samordna mellan de många olika aktörerna på byggarbetsplatsen. Samordningen nämner Aulin och Capone (2010) som en punkt där det tidigare funnits stora brister i arbetsmiljöarbetet. Att det tidigare inte funnits någon som ansvarat för samordningen har inneburit en bristfällig koordinering mellan de olika verksamheternas arbete inom samma byggprojekt vilket man efter denna lagändring 13

14 hoppas undvika då byggherren och byggarbetsmiljösamordnaren gemensamt bär ansvaret för denna viktiga punkt. Byggarbetsmiljösamordnaren ska delta redan i planering- och projekteringsfasen vilket enligt Littorin (2008) är mycket positivt då ett tidigt fokus på arbetsmiljön skulle kunna motverka många av de arbetsplatsolyckor som uppkommer. Studier gällande införandet av lagändringen gjordes 2009 exempelvis av Andersson m.fl. där det framkom att ändringarna inte fullt ut hunnit implementeras på arbetsplatserna. Detta kan bero på att företagen hade fram till 2010 på sig att anpassa arbetet till den nya Arbetsmiljölagen samt fram till 2011 på sig att införa utbildning för byggarbetsmiljösamordnare. Enligt Ahrne och Papakostas (2002) finns i alla organisationer en inbyggd tröghet mot förändring vilket också det kan ha försenat implementeringen av lagändringen. I dagens läge tror författarna att de nya lagarna till fullo har hunnit implementerats. Hur fungerar då denna lagändring i praktiken? 1.2 Syfte Att studera hur ändringen av Arbetsmiljölagen, AML 1977:1160 och tillhörande föreskrifter, AFS 1999:3 har påverkat arbetsmiljöarbetet med främsta fokus på införandet av BAS-P. 1.3 Frågeställning Arbetet baseras på flertalet frågeställningar som nedan presenteras i punktform: Vad menas med begreppet arbetsmiljö? Finns det några uppenbara brister i arbetsmiljöarbetet? Vilka lagar berördes av lagändringen 2009, varför ändrades de och hur ändrades de? Vem har ansvaret för arbetsmiljöarbetet? Vilket ansvar och skyldigheter har en byggarbetsmiljösamordnare? Hur har implementerandet av lagändringen fungerat i praktiken? 1.4 Avgränsningar Den teoretiska delen behandlar hela förändringen i Arbetsmiljölagen, dock med ett större fokus på BAS-P då författarna tror att införandet av denna befattning har inneburit den största skillnaden i arbetsmiljöarbetet. Författarna väljer därefter att 14

15 begränsa sina fallstudier till att studera hur införandet av den nya byggarbetsmiljösamordnaren med avseende på planering och projektering har implementerats på arbetsplatserna samt utreda om detta har inneburit en förbättring på arbetsmiljöområdet. 15

16 16

17 2 Metod Författarna har valt att utföra arbetet enligt den kvalitativa metodiken eftersom rapportens syfte baseras på ytterst subjektiva aspekter. Arbetet inleds med teoretiska studier om hur arbetsmiljöarbetet har fungerat tidigare i Sverige och hur det efter lagändringar i dagsläget fungerar i Sverige samt Europa. Detta följs upp med intervjuer med anställda hos flera stora entreprenadföretag för att bilda en uppfattning om deras upplevelse av förändringen. Arbetet avslutas med en diskussion huruvida lagändringen har påverkat arbetsmiljöarbetet i Sverige. 2.1 Insamling av information Den teoretiska delen av arbetet baseras till stor del på information från elektroniska källor. Arbetsmiljöverkets hemsida har varit till stor nytta då all relevant lagtext inom arbetsmiljöområdet finns presenterad där. Författarnas handledare på institutionen för byggproduktion Radhlinah Aulin har försett dem med relevant litteratur inom området. Biblioteket har även besökts för att få fram relevant information genom böcker och artiklar med sökord som byggarbetsmiljösamordnare, arbetsmiljö, forskningsmetodik och intervjumetodik. Då en del av arbetet baseras på hur lagändringen upplevs av byggbranschen fås en stor del av informationen genom intervjuer med personer inom byggsektorn. 2.2 Val av respondenter Författarna tror den största förändringen i den nya arbetsmiljölagen avser införandet av en byggarbetsmiljösamordnare med avseende på planering och projektering, BAS- P. För att få en bild av arbetsuppgifter, ansvar och skyldigheter hos en byggarbetsmiljösamordnare under planering- och projekteringsfasen ansåg författarna det lämpligt att intervjua personer som har den befattningen. Författarna tror även dessa personer är mest lämpade att besvara frågan hur införandet av den nya lagen har fungerat och om det efter lagändringen finns ett tydligare fokus på arbetsmiljön. Totalt har sex personer intervjuats angående deras arbete som BAS-P. Ett samarbete med NCC har under denna studie upprättats genom kontakt med en handledare vid namn Mikael Engström. Han jobbar som arbetsmiljöingenjör på NCC. Mikael förmedlade kontakt med tre personer på NCC som jobbar som BAS-P. 17

18 PEAB har även kontaktats via telefon där författarna hjälptes fram till lämpliga respondenter. Kontakt etablerades med två personer som jobbar som BAS-P vilka sedan intervjuades. En intervju med en medarbetare på Skanska har också utförts. Här har författarna via mail och samtal kommit kontakt med denna respondent som har befattningen BAS-P. Antalet intervjuade personer anses både av handledare och författare vara tillräckligt för att uppnå reabilitet i denna kvalitativa studie. Val av respondenternas företagstillhörighet grundas på författarnas tidigare kontakt och kännedom om dessa företag och företagens framskjutna positioner inom arbetsmiljöarbetet. 2.3 Intervjumetodik Innan intervjutillfället informerades intervjupersonerna om att intervjuerna kommer att vara material till kandidatuppsatsen Studie i införandet av byggarbetsmiljösamordnare vilken skrivs på Lunds Tekniska Högskola av Åsa Axén och Amanda Modig som studerar tredje året på Väg- & Vattenbyggnadsprogrammet. Respondenterna informerades om syftet med intervjun som är att få inblick i hur införandet av BAS-P upplevs av de som jobbar inom branschen och som direkt berörs av detta. Syftet är också att se vilka utbildningar som dessa personer verkligen har genomgått samt om det fanns någon liknande funktion tidigare. Den interpersonella dynamiken är viktig för intervjuns resultat på så sätt att respondentens svar tenderar att justeras efter intervjuarens värderingar om dessa lyser igenom (Gordon, 1971). Förutsättningslöshet ska av intervjuarna hållas som ett ledord. Enligt Patel och Davidsson (2003) är det väldigt lätt att väcka en försvarsattityd hos respondenterna om de upplever sig dömda eller kritiserade. Eftersom författarna ser en möjlighet att respondenten missuppfattar syftet med intervjun såsom en utvärdering och eventuell kritisering av deras arbete väljer författarna att vara mycket tydliga med att klargöra för respondenten att intervjun syftar till att författarna ska skaffa kunskap om hur rollen som byggarbetsmiljösamordnare fungerar i praktiken, inte till att utvärdera deras arbete. Författarna väljer att inte spela in de första intervjuerna. Detta för att bibehålla en god interpersonell dynamik och för att minska risken för att respondenten ser intervjun som ett förhör. Av samma anledning väljer författarna att hålla intervjuerna konfidentiella och därmed inte lämna ut några namn i rapporten. Dock märker författarna efter de två första intervjuerna vissa svårigheter då intervjuanteckningarna ska föras över till en komplett text när ingen inspelning gjorts. För att skapa en mer 18

19 ordagrann återberättning av vad som sagts under intervjun väljer författarna ändå att göra en ljudinspelning på fyra av intervjuerna (3, 4, 5 & 6). Det ställdes en tydlig fråga till respondenten om det var okej att författarna spelade in ljudet och författarna var noggranna att påpeka att det enbart var för att ge en mer exakt återberättning av intervjun. Ljudinspelningarna översattes efter intervjutillfället till en text vilket underlättar vidare analys enligt Patel och Davidsson (2003). Intervjuerna utformas med en låg grad av standardisering och strukturering eftersom en kvalitativ analys av intervjuerna önskas. Författarna anser att en kvalitativ intervju lämpar sig väl då den ger en bra bild av den intervjuades uppfattning och tycke om intervjuområdet (Patel & Davidsson, 2003). Öppna frågor ställs så att respondenten kan svara relativt fritt om sitt område. Författarna avser också att ställa följdfrågor när det lämpar sig. Detta för att få ett bredare perspektiv och inte hindra personen i sin tankebana kring området byggarbetsmiljösamordnare och dess införande. Frågeställningarna som utgör basen till intervjun kan ses nedan. Vad har du för bakgrundsutbildning och utbildning inom arbetsmiljöområdet? Vad är dina arbetsuppgifter? Vilka dokument ska du som BAS-P upprätta? Vad har du för ansvar? Är du enbart BAS-P eller har du andra arbetsuppgifter? Hur samordnar du mellan de olika aktörerna? Byggherre, Arkitekter, Konstruktörer, Övriga Vilken entreprenadform arbetar du inom då du är BAS-P? Något övrigt om BAS-P? Intervjuerna genomfördes i ett enskilt rum på respektive respondents kontor och intervjumaterialet presenteras som bilaga till rapporten. 2.4 Analysprocessen Intervjumateralet analyseras löpande genom att författarna muntligen utbyter tankar och åsikter kring intervjumaterialet för att under arbetets gång utarbeta en riktning på intervjuerna och då speciellt följdfrågor som känts relevanta och intressanta. Enligt Patel och Davidsson (2003) kan detta berika undersökningen. Vid den slutgiltiga analysen gås allt material noggrant igenom åter en gång. Svaren på grundfrågorna sammanfattas fråga för fråga och utifrån detta analyseras intervjumaterialet. 19

20 Något som är viktigt att framhäva är den kvalitativa analysens giltighet och generaliserbarhet. Detta vill författarna uppnå genom att vid analysen lägga vikt vid vilken företagstillhörighet respondenterna har eftersom författarna tror att företagets respektive system för arbetsmiljöarbete kommer att påverka respondenternas svar på vissa frågor. Därför väljs även att lämna ut företagstillhörighet på det bifogade intervjumaterialet. 20

21 3 Teori 3.1 Vad innebär begreppet arbetsmiljö? Oavsett storlek på arbetsplats, bransch eller anställningsform har alla anställda rätt till en god arbetsmiljö. Arbetsmiljö handlar i grund och botten om att tillgodose en bra miljö både när det gäller fysisk och psykisk miljö men också den sociala. Fysiska aspekter kan vara sådana som luft, ljud, buller och vibrationer, kemikalier samt maskiner, medan psykiska faktorer kan vara arbetsmängd, arbetsinnehåll, möjlighet till återhämtning, stöd och handledning. Den sociala trivseln på arbetsplatsen kan medföra goda effekter såsom gemenskap med arbetskamrater och tillfälle till personlig utveckling och ny kunskap. Den grundläggande pelaren inom arbetsmiljöarbetet är att skapa friska arbetsplatser där ingen skadas i arbetet (Aronsson & Jakobsson 2009). Den av riksdagen beslutade lag som reglerar arbetsmiljön på arbetsplatser är Arbetsmiljölagen 1977:1160 (Arbetsmiljöverket, 2012). Enligt Andersson m. fl. (2009) ska arbetsmiljöarbetet utföras i förebyggande syfte för att undvika att skador och ohälsa som beror av arbetet uppstår. Alla förändringar som sker på en arbetsplats påverkar arbetsmiljön vilket gör arbetsmiljöarbetet till något som kontinuerligt måste upprätthållas. Samverkan har länge varit ett ledord i svenskt arbetsmiljöarbete där chefer, medarbete, facklig organisation och arbetsgivare samarbetar för en bättre arbetsmiljö (Aronsson & Jakobsson, 2009). På ett företag är det ledningen som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Ledningen måste alltid övervaka arbetsmiljöarbetet och ingripa om något inte står rätt till (Arbetsmiljöverket, 2010). Cheferna är arbetsgivarens ställföreträdare i det dagliga arbetet. Med bakgrund av det har cheferna ansvaret för att driva en viss verksamhet och därmed även arbetsmiljöarbetet. För att kunna göra detta krävs att cheferna har kompetens och insikt i roller samt en bra samverkan i arbetsmiljöfrågor. Arbetsgivare och chefer har möjlighet att delegera uppgifter rörande arbetsmiljöarbetet om de förser den som tilldelats uppgiften med lämpliga befogenheter och resurser så att arbetsmiljöarbetet kan utföras. Dock kan aldrig ansvaret för arbetsmiljön delegeras bort, det ligger alltid hos arbetsgivaren (Aronsson & Jakobsson, 2009). Eftersom varje medarbetare har ett personligt ansvar för hälsa och säkerhet i det dagliga arbetet ska denne förses med rätt information och kunskap om sin arbetsmiljö. 21

22 Medarbetarna ska delta i arbetsmiljöarbetet genom att följa givna instruktioner, använda skyddsutrustning, iaktta försiktighet, rapportera tillbud 1 samt vara observanta på brister och risker i verksamheten och rapportera dessa till arbetsgivaren (Andersson m.fl. 2009; Aronsson & Jakobsson, 2009). Enligt Aronsson och Jakobsson (2009) ska det som en länk mellan arbetsgivare och medarbetare finnas minst ett skyddsombud på varje arbetsplats med fler än 5 medarbetare. Skyddsombudet utses av den lokala fackliga organisationen som är knuten till arbetsplatsen. Skyddsombudet tar inte på något sätt över arbetsmiljöansvaret från arbetsgivaren utan ska verka för en bra arbetsmiljö genom att vara uppmärksam på skyddet mot ohälsa och olycksfall, delta i planeringen då viktiga förändringar vilka rör arbetsmiljön sker på arbetsplatsen, delta vid planering av användande av hälsoskadliga ämnen samt ha befogenhet att stoppa arbete som skyddsombudet anser innebära omedelbar och allvarlig fara. Om arbetstagarna har en synpunkt på arbetsmiljön måste personen i fråga veta vem som har ansvaret för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Därför måste arbetsgivaren sätta upp anslag om vilka som är med i skyddskommittén och vem som är skyddsombud (Arbetsmiljöverket, 2010). 3.2 Kritiska områden inom arbetsmiljöarbetet Aulin och Capone (2010) sammanfattar faktorerna till arbetsmiljöproblemen i byggoch anläggningsbranschen med att det till naturen är en högriskbransch med ständigt förändrade risker samt pressat tidsschema med många som arbetar samtidigt. De talar även om indirekta arbetsmiljöproblem såsom arbetsmiljöbeaktning i planering- och projekteringsfasen, val av olämpliga underentreprenörer med undermåligt arbetsmiljöarbete samt dålig koordinering mellan de olika aktörerna på arbetsplatsen. Dessa indirekta problem, menar de, förbises ofta Attityder Oavsett hur många regler och förordningar man inför på arbetsmiljöområdet kan inte reglerna i sig förbättra arbetsmiljön. Varje individ måste vara väl införstådd med sina skyldigheter och plikter och förstå vad som förväntas av dem. Individen måste även ha blivit försedd med adekvat utbildning och besitta en vilja att utföra arbetet på korrekt sätt. Det bör strävas mot en kultur inom branschen där arbetsmiljöarbetet ses som en viktig del i varje steg av arbetet och där arbetsmiljöarbetet tilldelas en post i 1 Tillbud- Händelseförlopp som skulle kunnat innebära personskada(sundström 2007) 22

23 budgeteringen (Thorpe 2005). Mats Åkerlind uttalar sig i en artikel i tidningen Byggindustrin om att de flesta olyckor som sker på byggarbetsplatser idag beror på riskbeteenden. Han anser därmed att arbetet med att förändra attityder är det allra viktigaste för att förbättra arbetsmiljön (Bennewitz, 2011) Tidsbrist och konkurrens Antalet arbetsplatsolyckor med dödlig utgång ökade under år En förklaring till ökningen kan vara den ökade konkurrensen mellan företagen vilket har medfört ett mer tidspressat schema för att kostnader ska kunna hållas nere. Dessa faktorer leder till minskad budget för, och därmed minskat arbete med, samordning och planeringsarbete inför ett bygg- eller anläggningsarbete som i sin tur leder till mer otydliga krav till underentreprenörer vilka kanske redan sedan tidigare har brister i arbetsmiljöarbetet. Allt detta kan leda till brister i utförandet och säkerheten vilket påverkar arbetsmiljön negativt (Arbetsmiljöverket, 2008c) Olämpliga underentreprenörer Branschen har på senare år splittrats upp i mindre enheter och många småföretag har etablerats och fler egenföretagare har tagit sig in på marknaden. Dessa ibland med otillräckliga kunskaper inom området vad det gäller arbetsmiljölagstiftning vilket kan leda tilli dåligt arbetsmiljöarbete. Även det låga antalet anställda och begränsade resurser kan leda till sämre arbetsmiljöarbete hos småföretagare (Arbetsmiljöverket, 2008c) Tidig beaktning av arbetsmiljöproblemet Att redan i tidigt skede i byggprocessen beakta arbetsmiljöaspekten har visat sig ha positiv effekt på arbetsmiljön. Verktyg har framarbetats som ett stöd till konstruktörer för att de ska kunna fatta beslut redan i designskedet som gynnar framtida arbetsmiljö. Studier har även visat att projekt där byggherren inte bara deltagit i planeringen av projektet, utan även deltagit i det vardagliga säkerhetsarbetet har varit mycket framgångsrika ur arbetsmiljösynpunkt (Hinze & Huang, 2006) Samordning mellan olika aktörer Europakommissionen upptäckte i en studie att många av arbetsplatsolyckorna berodde på dålig kommunikation och dåligt samarbete, speciellt då många underentreprenörer fanns på arbetsplatsen (Aulin & Capone, 2010). Aulin och Capone (2010) beskriver svårigheten med att koordinera mellan olika aktörer på ett bygg- eller anläggningsarbete. Aktörerna agerar enligt tradition väldigt självständigt 23

24 där det finns en brist i att göra skillnad på teknisk- och organisatorisk självständighet. Ett lyckat samarbete bygger på enande, integrering och överrensstämmelse; tre punkter där den tekniska självständigheten försvårar samarbetet. Att reagera och åtgärda ett arbetsmiljöproblem är inte effektivt såvida inte roten till problemet undersöks och erfarenheter samlas och medvetenheten sprids till andra. Därmed blir dokumentering av identifierade och beaktade risker en viktig punkt för att samordna arbetsmiljöarbetet i de olika faserna i byggprocessen (Thorpe, 2005). Thorpe (2005) nämner även samarbete och kommunikation som vitala delar för att förstå och möta de regler som finns. För att få bukt med arbetsmiljöproblemet och förbättra samordningen mellan olika aktörer i ett bygg- eller anläggningsarbete introducerade Europakommissionen en ny ansvarskedja vilken involverade alla faser av byggnads- eller anläggningsprojektet samt de nya health and safety coordinators som på svenska blev byggarbetsmiljösamordnare. Denna ändring infördes 1992 genom det nya Europeiska byggplatsdirektivet (Aulin & Capone, 2010). 3.3 Lagar som reglerar arbetsmiljön på byggarbetsplatser Att byggnads- och anläggningsarbeten medför speciella risker i arbetsmiljön är vida känt och arbetet inom dessa branscher har därmed sedan länge reglerats av lagar och förordningar gällande arbetsmiljö på såväl nationell som internationell nivå. På europanivå har Sverige förbundit sig till det så kallade byggplatsdirektivet, CSD 92/57/EEG (Regeringskansliet, Arbetsmarknadsdepartementet, 2008a). Detta direktiv antogs av Europeiska gemenskapen år 1992 (Regeringskansliet, Arbetsmarknadsdepartementet, 2008b). Den av riksdagen beslutade lag som reglerar arbetsmiljön på arbetsplatser är arbetsmiljölagen, AML 1977:1160 (Arbetsmiljöverket, 2012). Denna lag är en så kallad ramlag och innehåller grundläggande bestämmelser och allmänna krav. För att hitta mer precisa regler får man gå till arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 1999:3 (Aronsson & Jakobsson, 2009). Där har arbetsmiljöverket fått i uppdrag att tydligare reglera och ställa krav på arbetsmiljön (Arbetsmiljöverket, 2012). I AFS finns tre nivåer av regler med olika juridisk betydelse. Det finns direkt- och inte direkt straffbelagda föreskrifter vilka har påföljder som böter, sanktionsavgifter, fängelse och vite. Den tredje nivån innefattar allmänna råd som mer är en vägledning till hur AML och AFS ska tolkas (Aronsson & Jakobsson, 2009). 24

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund BAS-P, BAS-U Ansvar och roller Morgan Näslund Vilka regler finns det som reglerar arbetsmiljön? Arbetsmiljölagen Beslutas av riksdagen Arbetsmiljöförordningen meddelas av regeringen Arbetsmiljöföreskrifter

Läs mer

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning 1 Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning Janke Wikholm 2 Byggplatsdirektivet Utdrag ur inledningen av rådets direktiv 92/57 EEG På tillfälliga och rörliga

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen.

Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen. Byggherren ansvarar för att: (se 3 kap. 6 AML) Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen. En byggarbetsmiljösamordnare för planering

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning 2014-06-18 1/5 Innehåll Syfte/bakgrund... 3 Omfattning... 3 Ansvar och Genomförande... 3 Renodlad BAS med sjävständig entreprenör... 3 Renodlad BAS med egen

Läs mer

TILLSYNSSERIEN. Vägledning för tillsynen över byggherrens och byggarbetsmiljösamordnares

TILLSYNSSERIEN. Vägledning för tillsynen över byggherrens och byggarbetsmiljösamordnares TILLSYNSSERIEN 3/2009 Vägledning för tillsynen över byggherrens och byggarbetsmiljösamordnares arbetsmiljöansvar vid planering och projektering samt vid utförande av byggnads- och anläggningsarbete Beslutad

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens BAS P och BAS U Byggarbetsmiljösamordnare Bygger din kompetens Byggarbetsmiljösamordnare BAS P OCH BAS U Du lär dig vad som krävs av beställare, byggarbetsmiljöansvariga, byggherrar och BAS enligt Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen 10 Även de som medverkar vid planeringen och projekteringen ska, inom ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar följa det som

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen för certifiering av 1 Bakgrund och syfte med certifieringen

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

Radhlinah Aulin Byggproduktion, LTH 2011-04-08

Radhlinah Aulin Byggproduktion, LTH 2011-04-08 Radhlinah Aulin Byggproduktion, LTH 2011-04-08 Vem är byggherre? Byggherre är den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten, som t ex husbyggen och infrastrukturprojekt.

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen (Scheme Committee) för certifiering av 1 Bakgrund och syfte

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag. Av Benny Halldin

Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag. Av Benny Halldin Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag Av Benny Halldin Ursprungligt uppdrag utreda om samverkansbestämmelserna i 6 kap. arbetsmiljölagen (AML) bör ges en mer ändamålsenlig utformning mot bakgrund

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön 2 Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön Det är alltid arbetsgivaren som ansvarar för att arbetstagarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter utan att bli skadade

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Arbetsmiljöplan vid byggnadsarbete

Arbetsmiljöplan vid byggnadsarbete Arbetsmiljöplan vid byggnadsarbete Den som planerar att utföra byggnads- eller anläggningsarbete ska, innan arbetet startar, upprätta en arbetsmiljöplan enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1999:3

Läs mer

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen Dags att bygga eller renovera villa? Du eller den som har hand om ditt bygge har ett ansvar för arbetsmiljön! När en villa eller något annat ska byggas, byggas om, renoveras

Läs mer

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Första upplagan Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbetsmiljöverket 2004 Text: Carin Frostberg, Organisatoriska och medicinska

Läs mer

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud. Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete Vad är arbetsmiljö? Innehållet i arbetsmiljölagen (AML) Kapitel 1: Lagens ändamål och tillämpningsområde Kapitel 2: Arbetsmiljöns

Läs mer

Byggherrens ansvar för arbetsmiljö Radhlinah Aulin, 2010 (radhlinah.aulin@bekon.lth.se)

Byggherrens ansvar för arbetsmiljö Radhlinah Aulin, 2010 (radhlinah.aulin@bekon.lth.se) Byggherrens ansvar för arbetsmiljö Radhlinah Aulin, 2010 (radhlinah.aulin@bekon.lth.se) Source: Charles Ebbet, 1932 Kunskapsmål Efter föreläsningen skall ni: Veta vad arbetsmiljö är Förstå byggherrens

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Skyddsombudets rättigheter

Skyddsombudets rättigheter Arbetsmiljö Skyddsombudets rättigheter och nyheter i Arbetsmiljölagstiftningen Skriften är framtagen av LO i samarbete med LO-TCO Rättsskydd AB Skriften är framtagen av LO i samarbete med LO-TCOs rättskydd

Läs mer

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Bergsprängardagarna 24 25 jan 2013 Åke Hansson Personal- och arbetsmiljöpolicy Alla har vi ett ansvar att påverka vårt eget, Trafikverkets och branschens resultat i en

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT DOKUMENTNAMN Arbetsmiljöpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG Personal- löneenheten REVIDERAT 2013-06-27

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö

ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE. Ansvaret för elevernas arbetsmiljö ARBETSPLATSFÖRLAGT LÄRANDE Ansvaret för elevernas arbetsmiljö 2 Informationen i den här broschyren gäller arbetsplatsförlagt lärande (apl) för elever inom lärlingsutbildning och skolförlagd yrkesutbildning

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar. två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar. två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar Två helt olika saker Arbetsmiljöverket Text: Avdelningen för regelarbete och expertstöd Redaktör: Annika Hellberg

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB

Chefsutbildning 12 juni 2014. Dan Eriksson, Artontusen AB Chefsutbildning 12 juni 2014 Dan Eriksson, Artontusen AB Arbetsmiljölagen Kap 1 Ändamål och vilka omfattas Kap 2 Kvalitén på arbetsmiljön Kap 3 Skyldigheter, vilka har ansvar Kap 4 Bemyndigande Kap 5

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar

Arbetsmiljöansvar och straffansvar Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Fjärde upplagan Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöverket Text: Carin Frostberg Redaktör: Annika Hellberg Grafisk

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde

Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde Dnr HS 2012/307-16 Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde Punkter som i dokumentet är markerade med en * är sådana uppgifter som kan delegeras vidare. Delegeringen gäller

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Kommunstyrelsen 2015-01-08, 20 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren,

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Barnverket 2014-03-14 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-03-04 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör enheten för region öst arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET

RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET Beslutad av Kommunfullmäktige 2008-08-25 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sven Tholén Personalchef DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET.3 SAMVERKAN 5 METODER FÖR

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2015-09-09 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2015-09-09 1 Håkan Angeldahl Arbetsmiljöinspektör Region Öst, regionkontor Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Riktlinje arbetsmiljö vid byggnadsoch anläggningsarbeten

Riktlinje arbetsmiljö vid byggnadsoch anläggningsarbeten vid byggnadsoch anläggningsarbeten Skapad: 2002-12-05 Senast ändrad: 2015-06-30 R 16 Claes Magnusson Kerstin Paulson Karin Sjöndin 2002-12-05 2015-06-30 2015-06-30 2(16) INNEHÅLL 1 Inledning... 3 1.1 Riktlinje

Läs mer

Överenskommelsen bygger på det förslag som en arbetsgrupp sammansatt av parterna BI, SEKO samt Byggnads lämnade i december 2004.

Överenskommelsen bygger på det förslag som en arbetsgrupp sammansatt av parterna BI, SEKO samt Byggnads lämnade i december 2004. BCA Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd 2008-05-08 Slutrapport BCA Arbetsgrupp SEKO SO-utbildning Bakgrund Enligt protokoll Ö 7/2007 av den 11 juni 2007 mellan Sveriges Byggindustrier och facket för

Läs mer

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig Satsa på arbetsmiljön det lönar sig Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några

Läs mer

Bas P och Bas U 1 dag

Bas P och Bas U 1 dag Bas P och Bas U 1 dag Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden. Vi

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

Skyddsombudets roll på byggarbetsplatsen Kandidatarbete Avdelningen för byggproduktion

Skyddsombudets roll på byggarbetsplatsen Kandidatarbete Avdelningen för byggproduktion Skyddsombudets roll på byggarbetsplatsen Kandidatarbete Avdelningen för byggproduktion Robin Tvrdek och Stefan Jarl Wellershaus Copyright Robin Tvrdek och Stefan Jarl Wellershaus Institutionen för byggvetenskaper,

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.

Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Se till att du vet var och vilka riskerna är!

Se till att du vet var och vilka riskerna är! Förebygg våld och hot i arbetsmiljön. Det går att skydda sig mot våld och hot i arbetet. Broschyren bygger på Arbetsmiljöverkets regler Våld och hot i arbetsmiljön AFS 1993:2. Reglerna säger att Arbetsgivaren

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Delegering av straffansvaret för yttre miljö och arbetsmiljö

Delegering av straffansvaret för yttre miljö och arbetsmiljö Delegering av straffansvaret för yttre miljö och arbetsmiljö Lunchseminarium den 17 januari 2013 Pia Pehrson Anna Lundberg Foyen Advokatfirma Vad krävs för en giltig delegering? - Det ska finnas ett behov

Läs mer

En säker arbetsplats. Din och min arbetsmiljö

En säker arbetsplats. Din och min arbetsmiljö En säker arbetsplats Din och min arbetsmiljö Innehåll Förord...3 Om säkerhet... 4-5 Attityder och beteenden...7 Roller och ansvar...9 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 11-13 Introduktion av nya medarbetare...15

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och chefens arbetsmiljöuppgifter

Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och chefens arbetsmiljöuppgifter Maj 2013 Arbetsgivarens arbetsmiljöansvar och chefens arbetsmiljöuppgifter Ett pussel med sju lika viktiga bitar Innehåll Förord... 2 Olika typer av ansvar... 3 Delegering ett pussel med sju lika viktiga

Läs mer

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet.

OBS! Kopior papper/filer kan vara ogiltiga, senaste utgåva se Intranet. Utgåva: 2 Datum: 2010-09-09 Sida 1(5) Husums fabrik Riskbedömning Riskanalyser I arbetsmiljölagen anges att arbetsgivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Lagen ger ramarna för hur ansvaret skall uppfyllas.

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

LOs yttrande över "Slutbetänkande Bättre arbetsmiljöregler II. (SOU 2007:43)

LOs yttrande över Slutbetänkande Bättre arbetsmiljöregler II. (SOU 2007:43) HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Löne- och välfärdsenheten Christina Järnstedt/acn 2007-10-29 20070469 ERT DATUM ER REFERENS 2007-07-29 A2007/4930/ARM Arbetsmarknadsdepartementet Jakobsgatan 26 103

Läs mer

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten

Riskbedömning inför ändringar i verksamheten Riskbedömning inför ändringar i verksamheten A B C för riskbedömning inför ändring i verksamheten A Precisera den planerade ändringen Vad består ändringarna av? Var ska ändringarna genomföras? Vilka arbetstagare

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

Arbetsmiljölagen. och dess förordning med kommentarer i lydelse den 2 maj 2011

Arbetsmiljölagen. och dess förordning med kommentarer i lydelse den 2 maj 2011 Arbetsmiljölagen och dess förordning med kommentarer i lydelse den 2 maj 2011 Arbetsmiljöverket Kommentarer: Arbetsmiljöverkets jurister Redaktör: Annika Hellberg Grafisk form inlaga: Gidewall Produktion,

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Nya sanktionsavgifter den 1 juli 2014 2014-03-16 1 Innehåll Bakgrund Straffsanktion/sanktionsavgift Kriterier Exempel på föreskrifter med sanktionsavgift Differentierad

Läs mer

Fokus på arbetsmiljö & säkerhet för GY2011. Lärarhandledning

Fokus på arbetsmiljö & säkerhet för GY2011. Lärarhandledning 1 (10) Här är uppgifter för eleverna att arbeta vidare med efter att ha läst reportaget. Syftet är att ämnesplanernas mål för arbetsmiljö och säkerhet ska täckas in av dessa. Uppgifterna är indelade enligt:

Läs mer

Byggnads policy. Företagshälsovård

Byggnads policy. Företagshälsovård Byggnads policy Företagshälsovård Byggnads policy om företagshälsovård Syftet med Byggnads företagshälsovårdspolicy är att beskriva vilka krav Byggnads ställer på innehållet i ett bra företagshälsovårdsavtal,

Läs mer