Studie i införandet av Byggarbetsmiljösamordnare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studie i införandet av Byggarbetsmiljösamordnare"

Transkript

1 Studie i införandet av Byggarbetsmiljösamordnare - Hur fungerar den nya Arbetsmiljölagen i praktiken? Åsa Axén och Amanda Modig

2 copyright Författare Åsa Axén och Amanda Modig Institutionen för byggvetenskaper, Byggproduktion, Lunds tekniska högskola, Lund ISRN LUTVDG/VBEL 12/9005 SE Lunds tekniska högskola Telefon: Institutionen för byggvetenskaper Telefax: Byggproduktion Box LUND Hemsida: Tryck av Media-Tryck, Lund

3 Sammanfattning Titel: Författare: Handledare: Problemställning: Syfte: Metod: Slutsatser: Studie i införandet av Byggarbetsmiljösamordnare Hur fungerar den nya Arbetsmiljölagen i praktiken? Åsa Axén och Amanda Modig Radhlinah Aulin, Avdelningen för Byggproduktion, Lunds Tekniska Högskola, Lunds Universitet. År 2009 infördes en ändring av den svenska Arbetsmiljölagen, AML 1977:1160, och tillhörande föreskrifter, AFS 1999:3. Detta för att den skulle stämma bättre överens med det europeiska byggplatsdirektivet, CSD 92/57/EEG och för att få bukt med arbetsmiljöproblem såsom exempelvis bristande samordning och olämpliga underentreprenörer. Den största förändringen med denna nya lagstiftning innebär införandet av byggarbetsmiljösamordnare. Hur har detta påverkat arbetet kring arbetsmiljöfrågor? Att studera hur ändringen av Arbetsmiljölagen, AML 1977:1160 och tillhörande föreskrifter, AFS 1999:3 har påverkat arbetsmiljöarbetet med främsta fokus på införandet av byggarbetsmiljösamordnaren med avseende på planering och projektering, BAS-P. En kvalitativ studie har genomförts angående införandet av byggarbetsmiljösamordnare, BAS. Teoretiska studier har gjorts angående hur den svenska lagstiftningen förändrades. Till detta arbete har även intervjuer genomförts med sex respondenter från flera stora entreprenadföretag för att undersöka hur införandet av BAS-P har fungerat i praktiken. Det ses att lagändringen har inneburit en bättre anpassning till den europeiska lagstiftningen och ett tydligare fokus på arbetsmiljön i tidigare skeden av byggprocessen. Det senare genom att BAS-P har ansvaret att kartlägga risker och upprätta en 3

4 arbetsmiljöplan redan innan bygget har startat. Intervjuerna visar att det fortfarande finns mycket att förbättra i arbetsmiljölagen och utnyttjandet av denna. Den utbildning som lagstiftningen sedan 1 januari 2011 kräver att byggarbetsmiljösamordnaren ska genomgå upplevs bristfällig av de som genomgått den. Arbetsuppgifter, ansvar samt om man kan bli personligt dömd vid en olycka är otydligt för dessa personer. Studien föreslår att ett enhetligt kursmaterial arbetas fram av Arbetsmiljöverket som ska gälla för alla byggarbetsmiljösamordnare vilket ska förtydliga arbetsuppgifter och ansvar för dessa samt en arbetsmiljökurs för arkitekter och konstruktörer för att ge dem större insikt i arbetsmiljön. Det föreslås även att arbetsmiljö borde får en större post i budgeteringen för att belysa dess relevans och ge arbetet som BAS-P en större prioritet. Då alla organisationer har en viss inbyggd tröghet mot förändring kan förmodligen inte de fulla effekterna av lagändringen ses ännu. Dock ses lagändringen som ett steg i rätt riktning mot en bättre arbetsmiljö. Nyckelord: arbetsmiljöansvar, Arbetsmiljölagen, BAS-P, BAS-U, samordning. 4

5 Abstract Title: The introduction of the health and safety coordinator How is the new Swedish law working in reality? Author: Åsa Axén and Amanda Modig Supervisor: Radhlinah Aulin, Division of Construction Management, Lund Institute of Technology, Lund University Issue: In 2009 the Swedish law concerning working environment, AML 1977:1160 was changed. This change was made to compile the Swedish law with the European Construction Site Directive, CSD 92/57/EEC and to erase working environment issues as for example lack of coordination and inappropriate subcontractors. The biggest change regarding the new law is the implementation of health and safety coordinators. How do these changes affect the work concerning working environment in Sweden? Purpose: Method: To study how the changes in the Swedish law concerning working environment, AML 1977:1160, and additional regulations, AFS 1999:3, has affected the work concerning working environment with particularly interest in the introduction of the health and safety coordinator for planning and project preparation, BAS- P. A qualitative study has been accomplished regarding the implementation of health and safety coordinators. A theoretical study has been made concerning how the Swedish law has been changed. Combined with this has interviews been made with six respondents hired by three different big Swedish contractors to determine how the implementation of health and safety coordinators for the planning and project preparation stage has been working in practice. 5

6 Conclusions: The study shows that the change in the law has meant a better adaption to the European law and an earlier consideration of the working environment. The latter because of that the health and safety coordinator for planning and project preparation has to considerate hazards and prepare a health and safety plan before the construction work starts. However the interviews show that there still is much to improve both in the law and in the use of it. The education demanded according to the law is seen as inadequate by those who act as health and safety coordinators. Job assignments, responsibilities and whether you can be judged personally responsible if an accident occurs is to this people unclear. The study proposes that a uniform course material should be established by the Swedish authority Arbetsmiljöverket, which will be applied by all health and safety coordinators to emphasize job assignments and responsibilities. Another course is proposed regarding constructors and architects to give them better knowledge about working environment. It is also proposed that a larger amount of money than before should be reserved for work with occupational health and safety in the budget of the companies. This to give the work as a health and safety coordinator for planning and project preparation a higher priority and to better considerate its relevance. Since all organizations have a built in slowness against changes has probably not all the effects regarding the change of the law been discovered yet. However, the change of the law is a leap in the right direction towards a better working environment. Keywords: coordination, health and safety coordinator for execution, health and safety coordinator for planning and project preparation, working environment responsibilities 6

7 Förord Vi skulle vilja skänka ett särskilt tack till de som ställt upp och medverkat på våra intervjuer och gjort vår studie möjlig. Tack även till Michael Engström och Radhlinah Aulin för er handledning. 7

8 8

9 Innehållsförteckning 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNING AVGRÄNSNINGAR METOD INSAMLING AV INFORMATION VAL AV RESPONDENTER INTERVJUMETODIK ANALYSPROCESSEN TEORI VAD INNEBÄR BEGREPPET ARBETSMILJÖ? KRITISKA OMRÅDEN INOM ARBETSMILJÖARBETET ATTITYDER TIDSBRIST OCH KONKURRENS OLÄMPLIGA UNDERENTREPRENÖRER TIDIG BEAKTNING AV ARBETSMILJÖPROBLEMET SAMORDNING MELLAN OLIKA AKTÖRER LAGAR SOM REGLERAR ARBETSMILJÖN PÅ BYGGARBETSPLATSER ARBETSMILJÖREGLER INOM EU SVERIGE INFÖR EN LAGÄNDRING ARBETSMILJÖLAGEN INNAN LAGÄNDRING ÄNDRINGAR I ARBETSMILJÖLAGEN, AML 1977:1160 OCH FÖRESKRIFTER, AFS 1999: ANSVARSFÖRDELNINGEN I NYA ARBETSMILJÖLAGEN, AML 1977: VAD ÄR EN BYGGARBETSMILJÖSAMORDNARE? BAS-P BAS-U JÄMFÖRELSE MELLAN EU-DIREKTIVET OCH SVENSK LAGSTIFTNING INNAN OCH EFTER LAGÄNDRING FÖRÄNDRING AV EN ORGANISATION

10 4 EMPIRI VAD HAR EN BAS-P FÖR UTBILDNING? VILKA ARBETSUPPGIFTER HAR EN BAS-P? VAD HAR EN BAS-P FÖR ANSVAR OCH KAN DEN BLI DÖMD OM EN OLYCKA SKER? ÄR EN BAS-P ENBART BAS-P? HUR SAMORDNAR EN BAS-P MELLAN DE OLIKA AKTÖRERNA I PLANERING- OCH PROJEKTERINGSFASEN? I VILKEN ENTREPRENADFORM JOBBAR RESPONDENTERNA NÄR DE AGERAR BAS-P? ÖVRIGT? JÄMFÖRELSE MELLAN RESPONDENTERNAS SVAR OCH ARBETSMILJÖLAGEN ANALYS VAD HAR EN BAS-P FÖR UTBILDNING? VILKA ARBETSUPPGIFTER HAR EN BAS-P? VAD HAR EN BAS-P FÖR ANSVAR OCH KAN DEN BLI DÖMD OM EN OLYCKA SKER? ÄR EN BAS-P ENBART BAS-P? HUR SAMORDNAR EN BAS-P MELLAN DE OLIKA AKTÖRERNA I PLANERING- OCH PROJEKTERINGSFASEN? I VILKEN ENTREPRENADFORM JOBBAR RESPONDENTERNA SOM BAS-P? ÖVRIGT? DISKUSSION ÅTGÄRDSFÖRSLAG REFLEKTION KRING UTFÖRANDET FÖRSLAG PÅ FORTSATTA STUDIER REFERENSER ELEKTRONISKA KÄLLOR LITTERATUR ARTIKLAR BILAGA 1 INTERVJUER 61 INTERVJU 1- PROJEKTCHEF NCC INTERVJU 2- PROJEKTCHEF NCC

11 INTERVJU 3- PROJEKTCHEF NCC INTERVJU 4- REGIONINKÖPSCHEF PEAB INTERVJU 5- PROJEKTERINGSLEDARE PEAB INTERVJU 6- PROJEKTERINGSLEDARE SKANSKA

12 12

13 1 Inledning 1.1 Bakgrund Bygg- och anläggningsbranschen är av många ansedd att vara en riskfylld bransch. Att det sker en dödsolycka på ett bygge ger långt ifrån samma reaktion som om en polis skulle avlida i tjänsten. Enligt Andersson m.fl. (2009) är byggverksamheten tillsammans med jord- och skogsbruk de i särklass mest riskfyllda branscherna Sverige. Tillsammans står dessa yrkeskategorier för 50% av alla dödsolyckor på arbetsplatser i Sverige. Arbetsmiljöarbetet i bygg- och anläggningsbranschen i Sverige är bra men kan ständigt bli bättre. Enligt Svensk Byggindustri (2010) är antalet arbetsplatsolyckor i den svenska byggindustrin Europas lägsta. Det har under 2000-talet funnits en nedåtgående trend i antalet arbetsplatsolyckor på svenska byggarbetsplatser. Denna positiva trend bröts under år 2010 då olycksfrekvensen återigen ökade med 10% från föregående år. Under 2010 dog nio personer på de svenska byggarbetsplatserna runt om i landet. Antalet dödsolyckor har hållit sig relativt konstant under den senaste tioårsperioden, det är framförallt olyckor såsom ras, materialfel, skador från verktyg och redskap samt snubbelolyckor som har ökat (Samuelsson, 2011). Det finns även studier som visar att varannan byggnadsarbetare är rädd för att gå till jobbet och att 43 % av byggnadsarbetarna i Sverige anser att arbetsgivaren tillhandahåller bristfällig säkerhetsinformation (Bennewitz, 2011). Detta är oacceptabelt och visar på hur mycket arbete det finns att göra på detta område. 1 januari 2009 infördes en lagändring inom området för arbetsmiljö efter att kritik framförts från EU under Sverige har genom sitt medlemskap i EU förbundit sig till att följa det så kallade byggplatsdirektivet CSD 92/57/EEG. EU ansåg att den svenska lagstiftningen på vissa punkter frångick CSD 92/57/EEG, något som måste åtgärdas. Detta innebar att den svenska Arbetsmiljölagen, AML 1977:1160 uppdaterades vilket medförde ändrade rutiner för arbetande inom bygg- och anläggningsbranschen. Även föreskrifterna gällande byggnads- och anläggningsarbete, AFS 1999:3 uppdaterades och ändringar samlades i AFS 2008:16 (Andersson m. fl. 2009). Det infördes en byggarbetsmiljösamordnare, BAS som en funktion för att samordna mellan de många olika aktörerna på byggarbetsplatsen. Samordningen nämner Aulin och Capone (2010) som en punkt där det tidigare funnits stora brister i arbetsmiljöarbetet. Att det tidigare inte funnits någon som ansvarat för samordningen har inneburit en bristfällig koordinering mellan de olika verksamheternas arbete inom samma byggprojekt vilket man efter denna lagändring 13

14 hoppas undvika då byggherren och byggarbetsmiljösamordnaren gemensamt bär ansvaret för denna viktiga punkt. Byggarbetsmiljösamordnaren ska delta redan i planering- och projekteringsfasen vilket enligt Littorin (2008) är mycket positivt då ett tidigt fokus på arbetsmiljön skulle kunna motverka många av de arbetsplatsolyckor som uppkommer. Studier gällande införandet av lagändringen gjordes 2009 exempelvis av Andersson m.fl. där det framkom att ändringarna inte fullt ut hunnit implementeras på arbetsplatserna. Detta kan bero på att företagen hade fram till 2010 på sig att anpassa arbetet till den nya Arbetsmiljölagen samt fram till 2011 på sig att införa utbildning för byggarbetsmiljösamordnare. Enligt Ahrne och Papakostas (2002) finns i alla organisationer en inbyggd tröghet mot förändring vilket också det kan ha försenat implementeringen av lagändringen. I dagens läge tror författarna att de nya lagarna till fullo har hunnit implementerats. Hur fungerar då denna lagändring i praktiken? 1.2 Syfte Att studera hur ändringen av Arbetsmiljölagen, AML 1977:1160 och tillhörande föreskrifter, AFS 1999:3 har påverkat arbetsmiljöarbetet med främsta fokus på införandet av BAS-P. 1.3 Frågeställning Arbetet baseras på flertalet frågeställningar som nedan presenteras i punktform: Vad menas med begreppet arbetsmiljö? Finns det några uppenbara brister i arbetsmiljöarbetet? Vilka lagar berördes av lagändringen 2009, varför ändrades de och hur ändrades de? Vem har ansvaret för arbetsmiljöarbetet? Vilket ansvar och skyldigheter har en byggarbetsmiljösamordnare? Hur har implementerandet av lagändringen fungerat i praktiken? 1.4 Avgränsningar Den teoretiska delen behandlar hela förändringen i Arbetsmiljölagen, dock med ett större fokus på BAS-P då författarna tror att införandet av denna befattning har inneburit den största skillnaden i arbetsmiljöarbetet. Författarna väljer därefter att 14

15 begränsa sina fallstudier till att studera hur införandet av den nya byggarbetsmiljösamordnaren med avseende på planering och projektering har implementerats på arbetsplatserna samt utreda om detta har inneburit en förbättring på arbetsmiljöområdet. 15

16 16

17 2 Metod Författarna har valt att utföra arbetet enligt den kvalitativa metodiken eftersom rapportens syfte baseras på ytterst subjektiva aspekter. Arbetet inleds med teoretiska studier om hur arbetsmiljöarbetet har fungerat tidigare i Sverige och hur det efter lagändringar i dagsläget fungerar i Sverige samt Europa. Detta följs upp med intervjuer med anställda hos flera stora entreprenadföretag för att bilda en uppfattning om deras upplevelse av förändringen. Arbetet avslutas med en diskussion huruvida lagändringen har påverkat arbetsmiljöarbetet i Sverige. 2.1 Insamling av information Den teoretiska delen av arbetet baseras till stor del på information från elektroniska källor. Arbetsmiljöverkets hemsida har varit till stor nytta då all relevant lagtext inom arbetsmiljöområdet finns presenterad där. Författarnas handledare på institutionen för byggproduktion Radhlinah Aulin har försett dem med relevant litteratur inom området. Biblioteket har även besökts för att få fram relevant information genom böcker och artiklar med sökord som byggarbetsmiljösamordnare, arbetsmiljö, forskningsmetodik och intervjumetodik. Då en del av arbetet baseras på hur lagändringen upplevs av byggbranschen fås en stor del av informationen genom intervjuer med personer inom byggsektorn. 2.2 Val av respondenter Författarna tror den största förändringen i den nya arbetsmiljölagen avser införandet av en byggarbetsmiljösamordnare med avseende på planering och projektering, BAS- P. För att få en bild av arbetsuppgifter, ansvar och skyldigheter hos en byggarbetsmiljösamordnare under planering- och projekteringsfasen ansåg författarna det lämpligt att intervjua personer som har den befattningen. Författarna tror även dessa personer är mest lämpade att besvara frågan hur införandet av den nya lagen har fungerat och om det efter lagändringen finns ett tydligare fokus på arbetsmiljön. Totalt har sex personer intervjuats angående deras arbete som BAS-P. Ett samarbete med NCC har under denna studie upprättats genom kontakt med en handledare vid namn Mikael Engström. Han jobbar som arbetsmiljöingenjör på NCC. Mikael förmedlade kontakt med tre personer på NCC som jobbar som BAS-P. 17

18 PEAB har även kontaktats via telefon där författarna hjälptes fram till lämpliga respondenter. Kontakt etablerades med två personer som jobbar som BAS-P vilka sedan intervjuades. En intervju med en medarbetare på Skanska har också utförts. Här har författarna via mail och samtal kommit kontakt med denna respondent som har befattningen BAS-P. Antalet intervjuade personer anses både av handledare och författare vara tillräckligt för att uppnå reabilitet i denna kvalitativa studie. Val av respondenternas företagstillhörighet grundas på författarnas tidigare kontakt och kännedom om dessa företag och företagens framskjutna positioner inom arbetsmiljöarbetet. 2.3 Intervjumetodik Innan intervjutillfället informerades intervjupersonerna om att intervjuerna kommer att vara material till kandidatuppsatsen Studie i införandet av byggarbetsmiljösamordnare vilken skrivs på Lunds Tekniska Högskola av Åsa Axén och Amanda Modig som studerar tredje året på Väg- & Vattenbyggnadsprogrammet. Respondenterna informerades om syftet med intervjun som är att få inblick i hur införandet av BAS-P upplevs av de som jobbar inom branschen och som direkt berörs av detta. Syftet är också att se vilka utbildningar som dessa personer verkligen har genomgått samt om det fanns någon liknande funktion tidigare. Den interpersonella dynamiken är viktig för intervjuns resultat på så sätt att respondentens svar tenderar att justeras efter intervjuarens värderingar om dessa lyser igenom (Gordon, 1971). Förutsättningslöshet ska av intervjuarna hållas som ett ledord. Enligt Patel och Davidsson (2003) är det väldigt lätt att väcka en försvarsattityd hos respondenterna om de upplever sig dömda eller kritiserade. Eftersom författarna ser en möjlighet att respondenten missuppfattar syftet med intervjun såsom en utvärdering och eventuell kritisering av deras arbete väljer författarna att vara mycket tydliga med att klargöra för respondenten att intervjun syftar till att författarna ska skaffa kunskap om hur rollen som byggarbetsmiljösamordnare fungerar i praktiken, inte till att utvärdera deras arbete. Författarna väljer att inte spela in de första intervjuerna. Detta för att bibehålla en god interpersonell dynamik och för att minska risken för att respondenten ser intervjun som ett förhör. Av samma anledning väljer författarna att hålla intervjuerna konfidentiella och därmed inte lämna ut några namn i rapporten. Dock märker författarna efter de två första intervjuerna vissa svårigheter då intervjuanteckningarna ska föras över till en komplett text när ingen inspelning gjorts. För att skapa en mer 18

19 ordagrann återberättning av vad som sagts under intervjun väljer författarna ändå att göra en ljudinspelning på fyra av intervjuerna (3, 4, 5 & 6). Det ställdes en tydlig fråga till respondenten om det var okej att författarna spelade in ljudet och författarna var noggranna att påpeka att det enbart var för att ge en mer exakt återberättning av intervjun. Ljudinspelningarna översattes efter intervjutillfället till en text vilket underlättar vidare analys enligt Patel och Davidsson (2003). Intervjuerna utformas med en låg grad av standardisering och strukturering eftersom en kvalitativ analys av intervjuerna önskas. Författarna anser att en kvalitativ intervju lämpar sig väl då den ger en bra bild av den intervjuades uppfattning och tycke om intervjuområdet (Patel & Davidsson, 2003). Öppna frågor ställs så att respondenten kan svara relativt fritt om sitt område. Författarna avser också att ställa följdfrågor när det lämpar sig. Detta för att få ett bredare perspektiv och inte hindra personen i sin tankebana kring området byggarbetsmiljösamordnare och dess införande. Frågeställningarna som utgör basen till intervjun kan ses nedan. Vad har du för bakgrundsutbildning och utbildning inom arbetsmiljöområdet? Vad är dina arbetsuppgifter? Vilka dokument ska du som BAS-P upprätta? Vad har du för ansvar? Är du enbart BAS-P eller har du andra arbetsuppgifter? Hur samordnar du mellan de olika aktörerna? Byggherre, Arkitekter, Konstruktörer, Övriga Vilken entreprenadform arbetar du inom då du är BAS-P? Något övrigt om BAS-P? Intervjuerna genomfördes i ett enskilt rum på respektive respondents kontor och intervjumaterialet presenteras som bilaga till rapporten. 2.4 Analysprocessen Intervjumateralet analyseras löpande genom att författarna muntligen utbyter tankar och åsikter kring intervjumaterialet för att under arbetets gång utarbeta en riktning på intervjuerna och då speciellt följdfrågor som känts relevanta och intressanta. Enligt Patel och Davidsson (2003) kan detta berika undersökningen. Vid den slutgiltiga analysen gås allt material noggrant igenom åter en gång. Svaren på grundfrågorna sammanfattas fråga för fråga och utifrån detta analyseras intervjumaterialet. 19

20 Något som är viktigt att framhäva är den kvalitativa analysens giltighet och generaliserbarhet. Detta vill författarna uppnå genom att vid analysen lägga vikt vid vilken företagstillhörighet respondenterna har eftersom författarna tror att företagets respektive system för arbetsmiljöarbete kommer att påverka respondenternas svar på vissa frågor. Därför väljs även att lämna ut företagstillhörighet på det bifogade intervjumaterialet. 20

21 3 Teori 3.1 Vad innebär begreppet arbetsmiljö? Oavsett storlek på arbetsplats, bransch eller anställningsform har alla anställda rätt till en god arbetsmiljö. Arbetsmiljö handlar i grund och botten om att tillgodose en bra miljö både när det gäller fysisk och psykisk miljö men också den sociala. Fysiska aspekter kan vara sådana som luft, ljud, buller och vibrationer, kemikalier samt maskiner, medan psykiska faktorer kan vara arbetsmängd, arbetsinnehåll, möjlighet till återhämtning, stöd och handledning. Den sociala trivseln på arbetsplatsen kan medföra goda effekter såsom gemenskap med arbetskamrater och tillfälle till personlig utveckling och ny kunskap. Den grundläggande pelaren inom arbetsmiljöarbetet är att skapa friska arbetsplatser där ingen skadas i arbetet (Aronsson & Jakobsson 2009). Den av riksdagen beslutade lag som reglerar arbetsmiljön på arbetsplatser är Arbetsmiljölagen 1977:1160 (Arbetsmiljöverket, 2012). Enligt Andersson m. fl. (2009) ska arbetsmiljöarbetet utföras i förebyggande syfte för att undvika att skador och ohälsa som beror av arbetet uppstår. Alla förändringar som sker på en arbetsplats påverkar arbetsmiljön vilket gör arbetsmiljöarbetet till något som kontinuerligt måste upprätthållas. Samverkan har länge varit ett ledord i svenskt arbetsmiljöarbete där chefer, medarbete, facklig organisation och arbetsgivare samarbetar för en bättre arbetsmiljö (Aronsson & Jakobsson, 2009). På ett företag är det ledningen som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Ledningen måste alltid övervaka arbetsmiljöarbetet och ingripa om något inte står rätt till (Arbetsmiljöverket, 2010). Cheferna är arbetsgivarens ställföreträdare i det dagliga arbetet. Med bakgrund av det har cheferna ansvaret för att driva en viss verksamhet och därmed även arbetsmiljöarbetet. För att kunna göra detta krävs att cheferna har kompetens och insikt i roller samt en bra samverkan i arbetsmiljöfrågor. Arbetsgivare och chefer har möjlighet att delegera uppgifter rörande arbetsmiljöarbetet om de förser den som tilldelats uppgiften med lämpliga befogenheter och resurser så att arbetsmiljöarbetet kan utföras. Dock kan aldrig ansvaret för arbetsmiljön delegeras bort, det ligger alltid hos arbetsgivaren (Aronsson & Jakobsson, 2009). Eftersom varje medarbetare har ett personligt ansvar för hälsa och säkerhet i det dagliga arbetet ska denne förses med rätt information och kunskap om sin arbetsmiljö. 21

22 Medarbetarna ska delta i arbetsmiljöarbetet genom att följa givna instruktioner, använda skyddsutrustning, iaktta försiktighet, rapportera tillbud 1 samt vara observanta på brister och risker i verksamheten och rapportera dessa till arbetsgivaren (Andersson m.fl. 2009; Aronsson & Jakobsson, 2009). Enligt Aronsson och Jakobsson (2009) ska det som en länk mellan arbetsgivare och medarbetare finnas minst ett skyddsombud på varje arbetsplats med fler än 5 medarbetare. Skyddsombudet utses av den lokala fackliga organisationen som är knuten till arbetsplatsen. Skyddsombudet tar inte på något sätt över arbetsmiljöansvaret från arbetsgivaren utan ska verka för en bra arbetsmiljö genom att vara uppmärksam på skyddet mot ohälsa och olycksfall, delta i planeringen då viktiga förändringar vilka rör arbetsmiljön sker på arbetsplatsen, delta vid planering av användande av hälsoskadliga ämnen samt ha befogenhet att stoppa arbete som skyddsombudet anser innebära omedelbar och allvarlig fara. Om arbetstagarna har en synpunkt på arbetsmiljön måste personen i fråga veta vem som har ansvaret för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Därför måste arbetsgivaren sätta upp anslag om vilka som är med i skyddskommittén och vem som är skyddsombud (Arbetsmiljöverket, 2010). 3.2 Kritiska områden inom arbetsmiljöarbetet Aulin och Capone (2010) sammanfattar faktorerna till arbetsmiljöproblemen i byggoch anläggningsbranschen med att det till naturen är en högriskbransch med ständigt förändrade risker samt pressat tidsschema med många som arbetar samtidigt. De talar även om indirekta arbetsmiljöproblem såsom arbetsmiljöbeaktning i planering- och projekteringsfasen, val av olämpliga underentreprenörer med undermåligt arbetsmiljöarbete samt dålig koordinering mellan de olika aktörerna på arbetsplatsen. Dessa indirekta problem, menar de, förbises ofta Attityder Oavsett hur många regler och förordningar man inför på arbetsmiljöområdet kan inte reglerna i sig förbättra arbetsmiljön. Varje individ måste vara väl införstådd med sina skyldigheter och plikter och förstå vad som förväntas av dem. Individen måste även ha blivit försedd med adekvat utbildning och besitta en vilja att utföra arbetet på korrekt sätt. Det bör strävas mot en kultur inom branschen där arbetsmiljöarbetet ses som en viktig del i varje steg av arbetet och där arbetsmiljöarbetet tilldelas en post i 1 Tillbud- Händelseförlopp som skulle kunnat innebära personskada(sundström 2007) 22

23 budgeteringen (Thorpe 2005). Mats Åkerlind uttalar sig i en artikel i tidningen Byggindustrin om att de flesta olyckor som sker på byggarbetsplatser idag beror på riskbeteenden. Han anser därmed att arbetet med att förändra attityder är det allra viktigaste för att förbättra arbetsmiljön (Bennewitz, 2011) Tidsbrist och konkurrens Antalet arbetsplatsolyckor med dödlig utgång ökade under år En förklaring till ökningen kan vara den ökade konkurrensen mellan företagen vilket har medfört ett mer tidspressat schema för att kostnader ska kunna hållas nere. Dessa faktorer leder till minskad budget för, och därmed minskat arbete med, samordning och planeringsarbete inför ett bygg- eller anläggningsarbete som i sin tur leder till mer otydliga krav till underentreprenörer vilka kanske redan sedan tidigare har brister i arbetsmiljöarbetet. Allt detta kan leda till brister i utförandet och säkerheten vilket påverkar arbetsmiljön negativt (Arbetsmiljöverket, 2008c) Olämpliga underentreprenörer Branschen har på senare år splittrats upp i mindre enheter och många småföretag har etablerats och fler egenföretagare har tagit sig in på marknaden. Dessa ibland med otillräckliga kunskaper inom området vad det gäller arbetsmiljölagstiftning vilket kan leda tilli dåligt arbetsmiljöarbete. Även det låga antalet anställda och begränsade resurser kan leda till sämre arbetsmiljöarbete hos småföretagare (Arbetsmiljöverket, 2008c) Tidig beaktning av arbetsmiljöproblemet Att redan i tidigt skede i byggprocessen beakta arbetsmiljöaspekten har visat sig ha positiv effekt på arbetsmiljön. Verktyg har framarbetats som ett stöd till konstruktörer för att de ska kunna fatta beslut redan i designskedet som gynnar framtida arbetsmiljö. Studier har även visat att projekt där byggherren inte bara deltagit i planeringen av projektet, utan även deltagit i det vardagliga säkerhetsarbetet har varit mycket framgångsrika ur arbetsmiljösynpunkt (Hinze & Huang, 2006) Samordning mellan olika aktörer Europakommissionen upptäckte i en studie att många av arbetsplatsolyckorna berodde på dålig kommunikation och dåligt samarbete, speciellt då många underentreprenörer fanns på arbetsplatsen (Aulin & Capone, 2010). Aulin och Capone (2010) beskriver svårigheten med att koordinera mellan olika aktörer på ett bygg- eller anläggningsarbete. Aktörerna agerar enligt tradition väldigt självständigt 23

24 där det finns en brist i att göra skillnad på teknisk- och organisatorisk självständighet. Ett lyckat samarbete bygger på enande, integrering och överrensstämmelse; tre punkter där den tekniska självständigheten försvårar samarbetet. Att reagera och åtgärda ett arbetsmiljöproblem är inte effektivt såvida inte roten till problemet undersöks och erfarenheter samlas och medvetenheten sprids till andra. Därmed blir dokumentering av identifierade och beaktade risker en viktig punkt för att samordna arbetsmiljöarbetet i de olika faserna i byggprocessen (Thorpe, 2005). Thorpe (2005) nämner även samarbete och kommunikation som vitala delar för att förstå och möta de regler som finns. För att få bukt med arbetsmiljöproblemet och förbättra samordningen mellan olika aktörer i ett bygg- eller anläggningsarbete introducerade Europakommissionen en ny ansvarskedja vilken involverade alla faser av byggnads- eller anläggningsprojektet samt de nya health and safety coordinators som på svenska blev byggarbetsmiljösamordnare. Denna ändring infördes 1992 genom det nya Europeiska byggplatsdirektivet (Aulin & Capone, 2010). 3.3 Lagar som reglerar arbetsmiljön på byggarbetsplatser Att byggnads- och anläggningsarbeten medför speciella risker i arbetsmiljön är vida känt och arbetet inom dessa branscher har därmed sedan länge reglerats av lagar och förordningar gällande arbetsmiljö på såväl nationell som internationell nivå. På europanivå har Sverige förbundit sig till det så kallade byggplatsdirektivet, CSD 92/57/EEG (Regeringskansliet, Arbetsmarknadsdepartementet, 2008a). Detta direktiv antogs av Europeiska gemenskapen år 1992 (Regeringskansliet, Arbetsmarknadsdepartementet, 2008b). Den av riksdagen beslutade lag som reglerar arbetsmiljön på arbetsplatser är arbetsmiljölagen, AML 1977:1160 (Arbetsmiljöverket, 2012). Denna lag är en så kallad ramlag och innehåller grundläggande bestämmelser och allmänna krav. För att hitta mer precisa regler får man gå till arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS 1999:3 (Aronsson & Jakobsson, 2009). Där har arbetsmiljöverket fått i uppdrag att tydligare reglera och ställa krav på arbetsmiljön (Arbetsmiljöverket, 2012). I AFS finns tre nivåer av regler med olika juridisk betydelse. Det finns direkt- och inte direkt straffbelagda föreskrifter vilka har påföljder som böter, sanktionsavgifter, fängelse och vite. Den tredje nivån innefattar allmänna råd som mer är en vägledning till hur AML och AFS ska tolkas (Aronsson & Jakobsson, 2009). 24

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund

BAS-P, BAS-U Ansvar och roller. Morgan Näslund BAS-P, BAS-U Ansvar och roller Morgan Näslund Vilka regler finns det som reglerar arbetsmiljön? Arbetsmiljölagen Beslutas av riksdagen Arbetsmiljöförordningen meddelas av regeringen Arbetsmiljöföreskrifter

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160); SFS 2008:934 Utkom från trycket den 2 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga

Läs mer

Arbetsmiljö. Med fokus på BAS-P BAS-U. Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå

Arbetsmiljö. Med fokus på BAS-P BAS-U. Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå Arbetsmiljö Med fokus på BAS-P BAS-U Jonas Wahlbom, Gärde Wesslau advokatbyrå Dagens upplägg - Arbetsmiljörättsligt regelverk - Övergripande genomgång - Bygg- och anläggningsentreprenader - Arbetsmiljö

Läs mer

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning

Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning 1 Gatukontorsdagar 2012 - Forum för stadsmiljö Nya regler om Byggarbetsmiljösamordning Janke Wikholm 2 Byggplatsdirektivet Utdrag ur inledningen av rådets direktiv 92/57 EEG På tillfälliga och rörliga

Läs mer

Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen.

Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen. Byggherren ansvarar för att: (se 3 kap. 6 AML) Arbetsmiljöfrågor i byggskedet och i det framtida brukandet av objektet beaktas i planeringen och projekteringen. En byggarbetsmiljösamordnare för planering

Läs mer

Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen

Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen Nya regler för bättre arbets miljö i byggbranschen Den 1 januari 2009 började ändringar i föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete (1999:3) att gälla. Tillsammans med ändringar i tredje kapitlet

Läs mer

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning?

Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Vem är ansvarig för vad inom bygg- och anläggning? Den här broschyren vänder sig till dig som har ett arbetsmiljöansvar inom bygg- och anläggning. Här kan du läsa om vad som behöver göras under olika skeden

Läs mer

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas

Vem är ansvarig för arbetsmiljön? Med arbetsmiljö menas Vem är ansvarig för arbetsmiljön? 1 Med arbetsmiljö menas fysiska psykologiska sociala förhållanden på arbetsplatsen Vi kommer att fokusera på de fysiska arbetsmiljöriskerna och hur de åtgärdas. 2 1 Lagstiftning

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt

Arbetsmiljörutiner i byggprojekt www.byggledarskap.se Arbetsmiljörutiner i byggprojekt 1(5) Arbetsmiljörutiner i byggprojekt Arbetsmiljöarbetet i ett byggprojekt styrs via lagstiftning och de arbetsmiljöregler som tas fram av Arbetsmiljöverket.

Läs mer

Samordningsansvaret för arbetsmiljön

Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön Samordningsansvaret för arbetsmiljön När två eller flera företag eller andra arbetsgivare samtidigt arbetar på samma arbetsställe ska de samarbeta för att ordna säkra

Läs mer

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014

ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014 ARBETSMILJÖANSVAR I ENTREPRENÖRSFÖRHÅLLANDEN REGIONTRÄFFARNA VÅREN 2014 Ansvar enligt Arbetsmiljölagen - Arbetsgivarens huvudansvar - Arbetstagarens ansvar - Rådighetsansvar och ansvar för inhyrda - Samordningsansvar

Läs mer

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning

Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning Samordningsansvar och Byggarbetsmiljösamordning 2014-06-18 1/5 Innehåll Syfte/bakgrund... 3 Omfattning... 3 Ansvar och Genomförande... 3 Renodlad BAS med sjävständig entreprenör... 3 Renodlad BAS med egen

Läs mer

Ändringar i AML 3 kap

Ändringar i AML 3 kap Ändringar i AML 3 kap med följdändringar d i AFS 1999:3 Ikraft sedan 1 jan 2009 1 Kritik från EU-kommissionen Formell underrättelse från europeiska kommissionen april 2006 - Regeringens tilläggsdirektiv

Läs mer

-upprätta arbetsmiljöplaner

-upprätta arbetsmiljöplaner -upprätta arbetsmiljöplaner Vad är en arbetsmiljöplan? Varför måste den finnas? Vad ska ingå i en arbetsmiljöplan Vad är en arbetsberedning Vad är Bas-P och Bas U? Hur är lagen? Är straffet fängelse? Vad

Läs mer

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter.

AFS 2008:16. och dessa föreskrifter. 5 a Den som låter utföra ett byggnads- eller anläggningsarbete ska under varje skede av planeringen och projekteringen se till att arbetsmiljön under byggskedet särskilt uppmärksammas i följande avseenden.

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Redovisning av fördelning av arbetsmiljöansvar och uppgifter inom exploateringskontoret

Redovisning av fördelning av arbetsmiljöansvar och uppgifter inom exploateringskontoret Dnr Sida 1 (6) 2015-03-23 Handläggare Ann-Charlotte Bergqvist 08-508 271 25 Till Exploateringsnämnden 2015-04-13 Redovisning av fördelning av arbetsmiljöansvar och uppgifter inom exploateringskontoret

Läs mer

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg

Arbetsmiljö och ansvar. Anna Varg Arbetsmiljö och ansvar Anna Varg Arbetsmiljöverket 11-11-16 1 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över bl a arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter Utfärda föreskrifter med stöd

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet

Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet Med uppgiftsfördelning av arbetsmiljöarbetet menas att fördela arbetsmiljöuppgifter från arbetsgivarens högsta nivå och neråt i organisationen. Politikerna i Barn-

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter 1 (5) Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter Kommunstyrelsen i Trelleborgs kommun tilldelar nedanstående angivna arbetsmiljöuppgifter inom angivet ansvarsområde med rätt till vidarefördelning av arbetsmiljöuppgifter

Läs mer

Arbetsmiljöavtal Infranord 2012

Arbetsmiljöavtal Infranord 2012 AVTAL Arbetsmiljöavtal Infranord 2012 1 Avtalets omfattning Avtalet omfattar de enheter inom Infranord som utgör Infranord Sverige. 2 Inledning Arbetsmiljöarbetet ska utgå från en helhetssyn där fysiska,

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Utrymme för vård och omsorgsarbete

Utrymme för vård och omsorgsarbete Utrymme för vård och omsorgsarbete Arbetsutrymme Arbetsutrymme Utrymme som behövs för hjälpmedel. Utrymme som behövs för hjälpmedel. DET ÄR VIKTIGT att det finns tillräckligt med plats för vårdarbete.

Läs mer

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens BAS P och BAS U Byggarbetsmiljösamordnare Bygger din kompetens Byggarbetsmiljösamordnare BAS P OCH BAS U Du lär dig vad som krävs av beställare, byggarbetsmiljöansvariga, byggherrar och BAS enligt Arbetsmiljöverkets

Läs mer

Kunskapsmål. Byggbranschen arbetsmiljö. Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen. Arbetsolyckor 2010 2012, avvikelser

Kunskapsmål. Byggbranschen arbetsmiljö. Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen. Arbetsolyckor 2010 2012, avvikelser Arbetsmiljö på byggarbetsplatsen Kunskapsmål Efter föreläsningen skall ni: Veta om Arbetsmiljölagen (AML) Förstå rollen av alla aktörer på byggarbetsplatsen Förstå hur arbetsmiljön påverkar arbetet på

Läs mer

Riktlinjer för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Härnösands kommun

Riktlinjer för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Härnösands kommun Kommunstyrelseförvaltningen Marianne Vestin Leffler marianne.vestin.leffler@harnosand.se RIKTLINJER/RUTINER Riktlinjer för ansvar och fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Härnösands kommun Dokumentnamn

Läs mer

Examination. Tentamen (6 hp) Projekt (1.5 hp) Projekt. Föreläsning Teori Tenta. Seminarium Teori. 10 december 2014.

Examination. Tentamen (6 hp) Projekt (1.5 hp) Projekt. Föreläsning Teori Tenta. Seminarium Teori. 10 december 2014. Examination Tentamen (6 hp) Projekt (1.5 hp) Projekt Föreläsning Teori Tenta Seminarium Teori Sara Bäckström 2 -upprätta arbetsmiljöplaner Vad är en arbetsmiljöplan? Varför måste den finnas? Vad ska ingå

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 150 2015-10-05 Ks 12 1 Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun Inledning Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar enligt arbetsmiljölagen

Läs mer

TILLSYNSSERIEN. Vägledning för tillsynen över byggherrens och byggarbetsmiljösamordnares

TILLSYNSSERIEN. Vägledning för tillsynen över byggherrens och byggarbetsmiljösamordnares TILLSYNSSERIEN 3/2009 Vägledning för tillsynen över byggherrens och byggarbetsmiljösamordnares arbetsmiljöansvar vid planering och projektering samt vid utförande av byggnads- och anläggningsarbete Beslutad

Läs mer

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Skyddsombud. arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Skyddsombud arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska sam arbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda En snabbkurs Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö: Fysisk Kemi Organisation Teknik Administration Ekonomi Arbetstid Social arbetsmiljö Social arbetsmiljö kan omfatta:

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Högskolan i Gävle 2011-11-23 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter Enligt arbetsmiljölagen 3 kap 2 skall arbetsgivaren vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Förebygg före och under byggande. Ansvar under projektering och byggande för byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och entreprenörer.

Förebygg före och under byggande. Ansvar under projektering och byggande för byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och entreprenörer. Förebygg före och under byggande Ansvar under projektering och byggande för byggherrar, projektörer, byggarbetsmiljösamordnare och entreprenörer. 1 Medvetna val gör rätt från början! Vid projekteringen

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen

Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen Ansvar för vissa andra skyddsansvariga under planeringen och projekteringen 10 Även de som medverkar vid planeringen och projekteringen ska, inom ramen för sina uppdrag, i tillämpliga delar följa det som

Läs mer

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy

arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy arbets miljö i Östersunds kommun Arbetsgivaransvar Samverkan Företagshälsovård Utveckling Arbetsmiljöpolicy Kommunstyrelsen och Centrala samverkansgruppen 1 Arbetsmiljö Sammanfattning Arbetsmiljögreppet

Läs mer

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter

ARBETSMILJÖ- LAGEN ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ARBETSMILJÖ- VERKET. fastställer grundläggande regler. ger. rätt att ge ut föreskrifter ARBETSMILJÖ- LAGEN fastställer grundläggande regler ARBETSMILJÖ- FÖRORDNINGEN ger ARBETSMILJÖ- VERKET rätt att ge ut föreskrifter 1 LAGENS SYFTE Förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Även i övrigt

Läs mer

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö.

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö. Verktygslådan SMART Titel Utgåva Uppgiftsfördelning 2015-01-23 1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom arbetsmiljö. 2. Förutsättningar

Läs mer

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen Lilla guiden till arbetsmiljö lagstiftningen Förord I den här skriften får du snabb information om vad som ingår i begreppet arbetsmiljö. Vilka lagar som styr och vilka rättigheter och skyldigheter du

Läs mer

Ansvarsregler och Ansvarsfördelning

Ansvarsregler och Ansvarsfördelning Ansvarsregler och Ansvarsfördelning SveMin-seminarium i Luleå 2015-11-18 Maria Hagberg Forss Hagberg Forss Juridik AB 1 Arbetsmiljölagens regler om ansvar - Arbetsgivarens huvudansvar - Arbetstagarens

Läs mer

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering

Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Arbetsmiljön är viktiga frågor vid avfallshantering Viveca Wiberg Handläggare ergonomi 2014-02-26 Arbetsmiljöverkets uppdrag Tillsyn över arbetsmiljölagen (AML), arbetstidslagen (ATL) och våra föreskrifter

Läs mer

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det är fastslaget i arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren

Läs mer

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker

Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker Arbetsmiljöansvar och straffansvar två helt olika saker SKKF: s Rikskonferens i Stockholm den 27 maj 2013 Arne Alfredsson 1 Kort om Arbetsmiljöverket Statlig myndighet som har regeringens och riksdagens

Läs mer

Arbetsmiljödelegation

Arbetsmiljödelegation Arbetsmiljödelegation Bilaga i arbetsmiljöpolicy DOKUMENTNAMN Arbetsmiljödelegation GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2003 DOKUMENTTYP Bilaga i arbetsmiljöpolicy BESLUTAT/ANTAGET KS 031117 150 DOKUMENTÄGARE Pajala

Läs mer

Delegering av arbetsmiljö 2016

Delegering av arbetsmiljö 2016 Tjänsteskrivelse 1 (1) 2015-10-30 FHN 2015.0027 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Delegering av arbetsmiljö 2016 Sammanfattning Enligt AFS 2001:1 ska arbetsgivaren fördela uppgifterna i verksamheterna

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och

Läs mer

ARBETSMILJÖLAGEN. Lag och föreskrifter. Arbetsmiljöverket 2013-12-17. Lilliehorn konsult AB. Lilliehorn konsult AB

ARBETSMILJÖLAGEN. Lag och föreskrifter. Arbetsmiljöverket 2013-12-17. Lilliehorn konsult AB. Lilliehorn konsult AB ARBETSMILJÖLAGEN 1 Lag och föreskrifter Grundläggande bestämmelser, finns i AML (Arbetsmiljölagen, 1997: 1160) Ramlag Mera detaljerade bestämmelser finns i de föreskrifter som AV (Arbetsmiljöverket) utfärdar

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

Rutin för uppgiftsfördelning till laborationsansvarig

Rutin för uppgiftsfördelning till laborationsansvarig DNR: P 2016 /44 Beslutad av rektor: 2016-12-19 Dokumentägare: HR-avdelningen Rutin för uppgiftsfördelning till laborationsansvarig Akademichef/avdelningschef ska fördela arbetsmiljöuppgifter till en lärare

Läs mer

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens

BAS P och BAS U. Byggarbetsmiljösamordnare. Bygger din kompetens BAS P och BAS U Byggarbetsmiljösamordnare Bygger din kompetens Byggarbetsmiljösamordnare BAS P och BAS U Du lär dig vad som krävs av beställare, byggarbetsmiljöansvariga, byggherrar och BAS enligt Arbetsmiljöverkets

Läs mer

REGLER FÖR ARBETSMILJÖANSVAR FÖR GEMENSAMMA ARBETSSTÄLLEN

REGLER FÖR ARBETSMILJÖANSVAR FÖR GEMENSAMMA ARBETSSTÄLLEN REGLER Dnr F V 2013/651 REGLER FÖR ARBETSMILJÖANSVAR FÖR GEMENSAMMA ARBETSSTÄLLEN Publicerad Beslutsfattare Ansvarig funktion Medarbetarportalen.gu.se/styrdokument Håkan Berg Personalenheten Beslutsdatum

Läs mer

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Riktlinjer 2010-04-28 Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö Antagna av Personal- och förhandlingsutskottet 2010-04-28, att gälla från och med 2010-05-17 2 Innehåll Bakgrund...3 Riktlinjer...3 Systematiskt

Läs mer

Jan Kling IVsk. Bättre arbetsmiljö Säkrare arbetsplatser

Jan Kling IVsk. Bättre arbetsmiljö Säkrare arbetsplatser Jan Kling IVsk Bättre arbetsmiljö Säkrare arbetsplatser Ordnings- och skyddsregler Nödutgång Återsamlingsplats 2 2013-03-14 FiA dagen 12 mars 2013 Branschgemensamt samarbete för god arbetsmiljö och säkrare

Läs mer

Regler för delegering av arbetsmiljöansvar vid Högskolan Dalarna

Regler för delegering av arbetsmiljöansvar vid Högskolan Dalarna Regler för delegering av arbetsmiljöansvar vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2014-01-27 Revidering: 2014-08-11 Dnr: DUC 2014/136/10 Gäller fr o m: 2014-08-11 Ersätter: Regler för delegering av arbetsmiljöansvar

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

TEKNISK RIKTLINJE TR utg 1

TEKNISK RIKTLINJE TR utg 1 SvK4005, v4.0, 2016-04-27 ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE VÅR BETECKNING HM TR 13-02-02 DATUM SAMRÅD 2016-09-13 N, A, F, S, K, H TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 1 TD FASTSTÄLLD Arbetsmiljökrav Totalentreprenad Uppdragstagare

Läs mer

Delegation avarbetsmiljöansvar

Delegation avarbetsmiljöansvar 111) 2010-11-26 SKOLFÖRVALTNINGEN Sören Gustafsson till Skol nämnden i Sala Delegation avarbetsmiljöansvar Kommunstyrelsen har i beslut 2006-11-13 160, antagit och fastställt Arbetsmiljöpolicy och delegations

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun

Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Arbetsmiljöpolicy vid Omvårdnadsförvaltningen Skövde kommun Kommunens mål och policy Skövde kommun har angett mål och policy för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet i särskilda handlingsprogram. Här

Läs mer

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön

Skyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)

Läs mer

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området.

1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området. Verktygslådan SMART Titel Utgåva Uppgiftsfördelning 2011-12-15 1. Syfte Syftet är klargöra uppgiftsfördelningen för att säkerställa en effektiv ledning och styrning inom SMART-området. 2. Förutsättningar

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2003:4 SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:1) om systematiskt arbetsmiljöarbete

Läs mer

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen (Scheme Committee) för certifiering av 1 Bakgrund och syfte

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Systematiskt arbetsmiljöarbete sfördelning av arbetsmiljöuppgifter 1(7) Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter Institutionen för Tema (reviderad 26 april 2010) Dnr Tema-2010-00082 På Institutionen för

Läs mer

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Bild 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-07 1 Bild 2 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se

Läs mer

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön

Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön Ansvar och befogenhet i arbetsmiljön 2 Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön Det är alltid arbetsgivaren som ansvarar för att arbetstagarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter utan att bli skadade

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö 2012-09-17 Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2012-09-10 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Distriktet i Stockholm arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN

RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN Norrtälje kommun vill med denna riktlinje säkerställa att det systematiska arbetsmiljöarbetet är ändamålsenligt utifrån vad lagstiftning

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden

Arbetsmiljöplan 2013. Socialnämnden Tjänsteskrivelse 2013-02-27 SN 2013.0059 Handläggare: Annika Ljungberg, Personalavdelningen Socialnämnden Arbetsmiljöplan 2013 Sammanfattning Enligt kommunens arbetsmiljöpolicy ska varje nämnd upprätta

Läs mer

Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden. Anneli Liljemark Liljemark Consulting

Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden. Anneli Liljemark Liljemark Consulting Marksanering om hälsa och säkerhet vid arbete i förorenade områden Anneli Liljemark Liljemark Consulting Syfte Varför finns handboken? Informera om: Gällande regler Risker Hur riskerna kan förebyggas genom:

Läs mer

Personalavdelningens PA-handbok

Personalavdelningens PA-handbok Personalavdelningens PA-handbok Datum ARBETSMILJÖPROGRAM FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antaget i Kommunstyrelsen 1994-06-28 Beslut om revidering i Kommunstyrelsen 1999-06-22 1 Bakgrund...1 2 Kommunövergripande

Läs mer

vem har arbetsmiljöansvaret?

vem har arbetsmiljöansvaret? vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren

Läs mer

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic

Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka. 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Information om arbetsmiljö Kommunal Kungsbacka 2014-10-14 Pia Johansson och Alen Fazlic Agenda 14 oktober 2014 Inledning Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag, roll och organisation Gällande arbetsmiljölagstiftning

Läs mer

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare

Kravspecifikation för certifiering av Byggarbetsmiljösamordnare BAS-P för planering och projektering BAS-U för utförandet av ett byggnads- eller anläggningsarbete Detta dokument är framtaget av Samrådsgruppen för certifiering av 1 Bakgrund och syfte med certifieringen

Läs mer

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen

Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen Arbetsmiljöansvaret vid villabyggen Dags att bygga eller renovera villa? Du eller den som har hand om ditt bygge har ett ansvar för arbetsmiljön! När en villa eller något annat ska byggas, byggas om, renoveras

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören Fördelning av arbetsmiljöuppgifter från kommunstyrelsen till kommundirektören Innebörden av att fördela arbetsmiljöuppgifter Huvudansvaret för arbetsmiljön vilar på arbetsgivaren. Det är arbetsgivarens

Läs mer

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö

AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna

Läs mer

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket

Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Arbetsmiljöarbete på Trafikverket Bergsprängardagarna 24 25 jan 2013 Åke Hansson Personal- och arbetsmiljöpolicy Alla har vi ett ansvar att påverka vårt eget, Trafikverkets och branschens resultat i en

Läs mer

Renare mark

Renare mark Renare mark 2012-05-08 Lars Blomgren Projektledare Hifab 010-476 60 91 Arbetsmiljö Vid utförande av efterbehandlingsåtgärder Målsättning/vision Samhällsbyggare Förändrar det hälso- och riskbedömningen

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö. Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Informationsgruppen, distriktet i Stockholm 2014-10-17 1 Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör Region öst arbetsmiljoverket@av.se Informationsgruppen, distriktet

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting

Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor. Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Så kan du som politiker hantera arbetsmiljöfrågor Systematiskt arbetsmiljöarbete ett bra verktyg för politiskt valda i kommun och landsting Arbetsmiljöarbetet i kommun och landsting Du som är politiker

Läs mer

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Systematiskt Arbetsmiljöarbete 2001-09-03 Systematiskt Arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet ska ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det behöver inte ta mycket tid att jobba med arbetsmiljön och samtidigt uppfylla myndigheternas

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Kommunstyrelsen 2015-01-08, 20 Fördelning av arbetsmiljöuppgifter i Ulricehamns kommun Enligt Arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) ska arbetsgivaren,

Läs mer

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Kommunstyrelsens kontor och Samhällsbyggnadsförvaltningen

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Kommunstyrelsens kontor och Samhällsbyggnadsförvaltningen Tjänsteutlåtande 0 Öst ^ Kommunstyrelsens kontor Datum 2015-06-01 Dnr KS 2015/0024 Till Kommunstyrelsen Fördelning av arbetsmiljöuppgifter inom Kommunstyrelsens kontor och Samhällsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i

Läs mer

Varje föreläsnings syfte och koppling till utbildningsmål framgår i innehållsbeskrivningen nedan.

Varje föreläsnings syfte och koppling till utbildningsmål framgår i innehållsbeskrivningen nedan. Bättre arbetsmiljö Föreläsningsbilder Art nr: 885 Senast uppdaterat: februari 2015. Fallen till deltagare och handledare finns på www.prevent.se/fallbanken. För att läsa materialen behöver du ha programmet

Läs mer

Dnr 2044/2010-204 2010-02-24. Arbetsmiljönämnden

Dnr 2044/2010-204 2010-02-24. Arbetsmiljönämnden 2010-02-24 Dnr 2044/2010-204 Arbetsmiljönämnden Delegering av arbetsmiljöuppgifter. PM Ersätter 5678/01-013 Anvisningar för arbetsmiljöarbetet vid institutionen. Arbetsmiljönämnden fastställde detta dokument

Läs mer

Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag. Av Benny Halldin

Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag. Av Benny Halldin Ny Arbetsmiljölag utredning och dess förslag Av Benny Halldin Ursprungligt uppdrag utreda om samverkansbestämmelserna i 6 kap. arbetsmiljölagen (AML) bör ges en mer ändamålsenlig utformning mot bakgrund

Läs mer