SNÖTILLVERKNING. Innehåll

Transkript

1 INTRO I denna enkla och lätt att förstå handbok har vi sammanställt basfakta rörande snötillverkning - som vi ser det. Helt enkelt en Tillverka snö handbok. Hoppas ni kommer få en del tips för snötillverkning i er skidbacke. Hälsningar Mr Snow Jr/ Per knutas Innehåll Allmänt om snötillverkning Hur blir det snö 5 Lufttemperatur. Vattentemperatur Luftfuktighet Vädret variera r 6 Systembeskrivning Två metoder Fläktkanoner 7 Lansar Anläggning med fläktkanoner Anläggning med vatten/luftkanon Placering av kanoner i backen

2 Vindriktningar 8 Vattenförsörjning Filter Pumpar 9 Kyltorn Köldproblem Rörledningar Hydranter 10 Slangar Elförsörjning Fläktkanonens funktion Atomizer Fläkten 11 Kompressor Utan torn Med torn Kastvinkel

3 Kanonen i backen Torn för kanoner 12 Täckningsområde 13 Kapacitet Räkneexempel Utan torn 14 Med torn 15 Snökvalitet Densitet Mätning Enklare metoder Kvalitet under drift Hur skall snön läggas? Olika snökv. för olika ändamål Större svepytor Olycksrisker Ingen tjäle i marken 16

4 Regnperioder Blöta skikt fryser långsamt Flytta snö Lavinrisk 17 Längdåkning Säkerhet och arbetsmiljö Ansvar Säkerhetsföreskrifter Produktansvar Underhåll av utrustning Hörselskydd 18 Rör och slangar Säkerhetswire på slangar 19 Förankring Säkerhetswire vid förflyttning Madrassering Obehörig manövrering Lagar 20 Vatten

5 Olja Ljud Ekonomi Vad kostar det 21 Med fläktkanon Med vatten/luft kanon Allmänt om snötillverkning Hur blir det snö? Snö tillverkas genom att spruta ut små vattendroppar i en kall luftström som kyler vattnet så att det fryser till snö. Den snö som tillverkas i snökanoner har annorlunda konsistens och kvalitet än natur snö. Naturens snön består av flingor medan kanonerna tillverkar snö som mer liknar hagelkulor. Natursnö bildas högt uppe i atmosfären under ett relativt långsamt förlopp medan konstsnö produceras mycket snabbt. För att bilda ett snökorn bör det finnas någonting som vattnet kan bygga på, en sk. kondensationskärna. Tre viktiga faktorer för att göra snö är luftens temperatur, vattnets temperatur och luftfuktigheten. Ju kallare luft desto bättre kylning och det blir lättare att göra snö. Eftersom luftens temperatur går inte att påverka gäller det att passa på när temp eraturen är gynnsam. Med nuvarande teknik ligger gränsen på ca två minusgrader vid normal luftfuktighet. Varje grad som vattentemperaturen kan sänkas är gynnsam för snöprodu -ktionen. Ju kallare vattnet är, desto lättare är det att göra snö. Vatten till snökanonerna tas i allmänhet direkt från naturen och temperaturen kan därför variera mycket. Kyltorn som pressar ner vattnet med kylluft genom en labytint ner i en bassäng kan sänka vattentemperaturen. En vattentemperatur på minimum två grader är lämplig, annars blir frysrisken för svår att hantera. Ju lägre luftfuktigheten är desto mer snö kan man göra, och alltså tvärtom

6 Luften kan innehålla olika mycket fukt, alltså förångat vatten. Det kallas relativ fuktighet och räknas i procent. Fuktigheten är beroende av temperaturen och vädret i övrigt. Ju lägre luftfuktigheten är desto mer vatten är det möjligt att tillsätta med snökanon. Wetbulb är ett temperaturvärde som är direkt beroende av luftens relativa fuktighet. Den temperaturen är alltid lägre än den vanliga temperaturen. Mätaren för wetbulb mäter luftens temperatur och luftfuktigheten och beräknar sedan den våta temperaturen automatiskt. Wetbulbvärdet kan sedan användas för att styra snötillverkningen. Vädret varierar under körning När man tillverkar snö vill man göra så mycket som är möjlig med hänsyn till temperatur, luftfuktighet och vindar mm. Vädret är sällan stabilt utan ändrar sig oftast under tiden man kör snökanonerna. Har man flera kanoner i drift så hinner man inte åka emellan och justera inställningarna. Automatkanonerna är överlägsna när det gäller att producera snö med rätt kvalitet. Förhållandena växlar så pass mycket under de timmar man kör, så att kanonerna måste justeras hela tiden. Automatiken klarar det mycket bra och är oftast en mycket bra investering. Har man många kanoner igång inom ett mindre område kan det påverka det lokala vädret. När det är riktigt kallt så får man en snörök som stiger uppåt. Det beror på att strålen från kanonen har en temperatur som ligger strax under noll grader. Den är alltså väsentligt varmare än omgivningsluften och vill därför stiga uppåt. Systembeskrivningar Två metoder för snöproduktion Det finns i huvudsak två olika metoder för att göra konstsnö beroende på vilket system man använder. Den viktigaste skillnaden mellan de två typerna är om de har en fläkt eller inte. Lansar har munstycken monterade i änden på ett rör och sprutar ut en blandning av vatten och luft. I branschen använder man benämningen luft/vatten kanoner för denna typ. Snökanoner med fläkt sprutar ut vatten i en luftström som alstras av fläkten. En atomizer sprutar ut en blandning av vatten och tryckluft som bildar små frusna kondensationskärnor som vattnet sedan fastnar på och bildar större korn. Vi kallar dessa kanoner för fläktkanoner.

7 Det finns för och nackdelar med båda metoderna. Här är några: Fläktkanoner Kastlängderna är större Stor möjlighet att styra var snön landar Gör snö vid högre (varmare) lufttemperatur Går tystare Är tyngre och kräver maskinhjälp vid flyttning Behöver vatten och elektricitet Vatten/luftkanoner Är lätta och därmed enklare att flytta Kan göras långa (höga) för ökad kastlängd Svårt att styra var snön hamnar Behöver både tryckluft och vatten och kräver därför två rörsystem Tryckluft går åt i stora kvantiteter när temperaturen är varmare än ca 12 grader. Kräver en stor kompressor som är dyr i inköp och dyr i drift pga stor elförbrukning Placering av kanoner i backen Det är många faktorer som påverkar hur man bäst placerar snökanoner i en backe. Var man vill lägga snön Backens lutning Vindförhållanden Var finns vatten? Var kan man lägga rör och kabel? Om kanonen står på ett torn så ökar kastlängden väsentligt. Det kan då också vara möjligt att spruta uppför backen. Tänk på att inte placera kanonerna så de isar ner liftlinor, luftledningar liftstationer och andra områden där ni inte vill ha snön. Vindriktningar Vinden kan vara till stor hjälp om den kommer från rätt håll och går att utnyttja för spridning av snön. Om vinden kommer från sidan, alltså i ca 90 grader mot kanonens sprutriktning så kan vinden bära partiklarna långt och därmed förlänga tiden i luften för strålen. Det gör att mer snö kan produceras i detta speciella fall. Naturligtvis kan det vara ett sällsynt läge men bör vara känt så att det går att utnyttja.

8 Medvind för strålen gör ju också samma nytta. Motvind är alltid besvärligt. Det är lätt att kanonerna blir igenisade genom att snökornen från strålen dras in i trumman. Vattenförsörjning Vatten åtgår i stora kvantiteter vid snötillverkning. God tillgång till vatten är en förutsättning för en anläggning. Vatten kan hämtas i ett vattendrag t ex en sjö. en bäck eller å kan också användas. Ofta måste man dämma upp vattendraget för att få en reservoar med tillräcklig mängd. Observera att det ibland kan vara förenat med restriktioner och tillståndsprövning. Rent vatten kan ibland tas ur kommunala nät. Då är det ibland svårt att få tillräckliga mängder utan att störa andra kunder i systemet. Filter Vatten som tas ifrån naturen måste alltid filtreras. Den sista passagen för vattnet är de små hålen i kanonernas munstycken. De är ofta mindre än en millimeter i diameter och sätts lätt igen. Det är klokt att ha bra filter i början av ett rörsystem. Då undviker man bekymmer i alla komponenter. Även om rör och ventiler är grova så kan det lätt samlas partiklar på viktiga ställen som orsakar läckage och frysrisker. Vid avtappningsställen som sällan används kan det ofta samlas smuts. Det kan därför vara klokt att renspola ett ögonblick innan man ansluter en slang. Pumpar Pumptrycken kan vara rejält höga, om vatten hämtas i en sjö som ligger nedanför backen måste pumparna klara av både att trycka upp vattnet till högsta punkt och ha tryck kvar för att kanonen skall fungera. 300 meters fallhöjd kväver 30 bars tryck att addera till kanske 30 bar som behövs i kanonen. Det blir 60 bar. Dessutom får man tryckförluster i ledningarna som också är betydande. De höga trycken i vattensystemet utgör stora risker om de inte hanteras rätt. Kyltorn Kyltorn används ibland för att kyla ner vattnet. Tornet fungerar så att vattnet strilar ner över ett antal veckade plastskivor och möter en luftström som blåser uppåt med hjälp av fläktar. Varje grad som man kan sänka temperaturen är värdefull. Ju kallare vattnet är desto lättare är det att göra snö. En vattentemperatur på ca två grader är lämplig, annars blir frysrisken för svår att hantera.

9 Köldproblem Eftersom vatten fryser vid temperaturer under noll grader Celsius måste systemet vara konstruerat med hänsyn till detta. Man använder oftast slangar den sista biten av ledningen fram till kanonen. Dessa måste tömmas när kanonen stoppas, helst bör detta ske automatiskt eftersom stoppen kan ske oplanerat på grund av driftstörningar. Hur slangen ligger är viktigt så att den töms. Ibland måste man ha en viss avtappning längst upp i vattenledningarna om de inte är frostsäkra, för att undvika frysning, när det mesta vattnet används längre ner. På en del kanoner måste man ställa lutningen på kanonröret i en viss vinkel för att dränera kanonen vid ett stopp. En SNOW63 snökanon har värmeslingor i noskonen vid munstyckena för att säker ställa att det inte finns fruset vatten där vid start. Det är alltid risk för att utrustningen blir nedisad eller fryser fast i marken. Avisning av kanoner och annan utrustning får inte ske med hammare, yxa eller andra tillhyggen. Avisning skall ske enligt respektive fabrikants anvisningar. Rörledningar Rörledningarna ligger oftast på frostfritt djup i marken. Ibland är de bara nergrävda några decimeter och då måste man beakta frysriskerna i hela systemet. Det kan vara nödvändigt att låta en viss mängd vatten tappas av längst upp i ett system så att inte frysning sker om kanoner arbetar längre ner, och vattnet står still ovanför. På lämpliga ställen finns det vattenposter hydranter där man kan ansluta en slang som i andra änden kopplas till en snökanon. Tänk på att mjuka slangar har nackdelen att de tappar mycket vattentryck. Därför rekommenderar vi att inte använda mer än en slang med längd max. 20 meter. Hydranter Hydrant är det engelska ordet för vattenpost. Hydranterna placeras helst så nära kanonernas normala arbetsställen att slangarna blir korta. Slangar

10 Slangar måste användas för att ansluta kanonerna till rörledningssystemet. Trycket i slangarna är ofta mycket högt och måste därför hanteras efter speciella instruktioner. De måste provtryckas och vara märkta med årtal för provning. Säkerhetswire måste finnas på alla inkopplingsställen. Elförsörjning Elsystemet har uttag för att ansluta kanonerna. De kan ibland vara kombinerade med hydranterna. Man ansluter både vatten och elektricitet i en slags låda som är nergrävd i marken. Väderstation Numera finns det automatik som kan styra anläggningarna som tillverkar snö. Automatiken finns som kan betjäna alla kanoner i ett system. Man har en väderstation som hela tiden känner av temperaturen, vindriktning och styrka samt luftfuktigheten. Den skickar signaler till kanonerna så att de producerar snö till rätt kvalitet i varje ögonblick. Automatiken på kanonerna gör att de presterar snö betydligt bättre än när man kör manuellt. Under de timmar som snökanonen producerar snö så kommervädret ändra sig lite det gör det ganska ofta. Jjustering av de inställda värdena på kanonen måste därför ändras ennarrsa blir den producerande snön blötare eller torrare. Har man flera kanoner i ett system så hinner personalen aldrig med de manuella justeringar som fordras. Ett automatiskt system kan starta kanonerna t ex. automatiskt mitt i natten när temperatur och andra faktorer har blivit de rätta. Fläktkanonens funktion Atomizer Munstycksringen som sitter längst fram kallas atomizer. Det har en avgörande betydelsen för att det skall bli snö. En blandning av vatten och tryckluft, som får expandera ut genom munstyckena kyler blandningen så mycket att små ispartiklar bildas. Dessa partiklar fungerar som kondensationskärnor för de övriga vattendropparna. På de små kärnorna fastnar mer och mer vatten så att snökornen växer. Man bör alltid hålla ett särskilt öga på att strålarna från atomizerns munstycken verkar korrekta. Om det är vassa strålar ur munstyckena i atomizern måste de rengöras från smuts, det kan även vara is i några munstycken, värm isen med en varmluftpistol. Det får aldrig vara vassa strålar ur munstyckena i atomizerringer. Munstycken

11 Vatten sprutar ut i luftströmmen genom 4 rader av vattenmunstycken. Utformningen av munstyckena är mycket viktig. De är precisionstillverkade och utvalda för att ge optimal effekt i kanonen. De bör därför skötas på rätt sätt och man bör kolla hur munstyckena sprider vatten under drift. Fläkten Fläkten suger in luft i trumman och blåser den framåt genom noskonen med munstycken. Den rundade kanten på trummans baksida gör att insugningen av luft sker med minsta möjliga energiförlust. Ledskenorna är utprovade för att ge bästa luftström. Vinkeln på fläktens blad är utprovad och en inställningstolk behövs för att montera fläktblad korrekt, det görs på fabriken och behöver aldrig justeras. Kompressor En kompressor sitter på kanonen för att förse atomizern med tryckluft. Den arbetar med tryck på ca 6 bar. En regulator styr funktioner i atomizern på snökanonen. Kastvinkel Kanonens trumma går att ställa med olika vinklar mot horisontalplanet. Kastlängden ändras av detta och det påverkar hur länge strålen hänger finns i luften. Kyltiden blir längre för strålen vid större kastlängd. Det påverkar vilken kvalitet snön får och kan användas för att reglera kvaliten på den snö som produceras. Fläktkanonen i backen Kanonen placeras på eller över ett krön så att snö läggs neråt backen. Tillverka aldrig snö uppåt i backen. Vid säsongstart när marken är bar ställer man kanonen på träklossar. Detta för att inte grästuvor skall följa med när man sedan flyttar kanonen. Grästuvorna förstör snölagret och orsakar att snö tinar fläckvis senare. Kanonen ställs i våg. Det räcker oftast med inställning med ögonmåttet. Det är viktigt för att smörjningen i kompressorn ska fungera tillfredsställande. Är du osäker så använd ett vattenpass, max avvikande vinkel är 15. Se till att kanonen står fast i backen. När backarna är branta är det viktigt att kanonen inte kan välta med risk att den rullar iväg utför backen. Med pistmaskinen kan man trycka upp en snövall mot kanonen så att den inte kan välta neråt. Slang och elkabel längs i en vid slinga uppåt så att kanonen kan svänga utan att slangen och kabeln hindrar. Snåla inte med slangens längd.

12 Koppla helst inte mer än två elkablar mellan uttag och snökanonen. Kontaktdonen i kabeländarna är känsliga och kan orsaka dålig kontakt i ledningarna. Renlighet i kontakterna är mycket viktigt. Se till att kontakterna är ordentligt hopskjutna, annars kan det bli problem. Ju fler kabelskarvar som finns, desto fler möjligheter till driftstörningar. När du ansluter snöslangarna så titta i camlockhonorna om gummipackningen finns kvar. Det försvinner ibland och då blir det inte tätt i skarven, med stora vattenläckage som följ och stora mändger is i era pister. Is vill man verkligen inte ha i slalombacken. Torn för kanoner Genom att höja kanonen kan man öka kastlängderna och därmed få en annan kvalitet på snön. Att höja kanonen göres enklast genom att använda ett torn där kanonen monteras. Tornet sätts på ett betongfundament som är nedgrävt i marken. I funda mentet finns ett fäste som passar för tornet. Tornet kan enkelt fällas upp eller ner och flyttas till ett annat fundament. Tornet är försett med en hylla för snökanonen, På den placerar man kanonen när den är i nedersta läget. Hyllan höjs och sänks med en elektrisk vinsch. Kanonen är alltså åtkomlig för service när den är nersänkt. Manöver organ (fjärr-panel) finns så att kanonen kan köras nere från markplanet. Med ett torn som är sex meter högt kan kastlängderna ökas från ca meter till meter. Det behövs då färre kanoner för att täcka in backens area. Med kanonen på ett torn kan man även spruta snö uppåt backen i viss utsträckning. Notera att det ska inte göras med en kanonen som står på marken. När kanonen står på ett torn kan man ändra kastvinkeln så att den ligger på ca noll grader. Om kanonen är vinklad uppåt så går det åt energi för att lyfta snön över kanonens nivå. Hastigheten hos luftströmmen avtar fortare och kastlängden blir kortare. Om vinkeln är noll, alltså kanonen sprutar parallellt med marken så används all rörelseenergin bara i luftströmmens riktning och kastlängden ökar. Tiden i luften blir längre och kylningen bättre. Det går alltså att göra mer snö! I praktiken kan man räkna med ca 30% högre produktion. Spridningen på marken blir längre. Dvs. Stora högar med snö blir mindre och behovet att jämna ut snön med pistmaskin minskar. Med torn får man större områden som kanonen sveper över, svepningen kan då ta så lång tid att ett lager snö hinner frysa till innan man sveper över det nästa gång. Det är bättre för hållbarheten av snölagret. Det kan vara möjligt att tillåta åkning inom området genast när snötillverkningen har avslutats. Täckningsområde Hur många kvadratmeter täcks av en kanon utan torn? Svar: Med svängsektor 90 grader och radie 35 meter täcker vi 960m2. Hur många kvadratmeter täcks av en kanon med torn?

13 Svar: Svängsektor 90 grader och radie 60 m täcker vi 2800 m2. En kanon på torn kan täcka ca tre gånger så stor yta som en kanon som står på marken. Tiden blir naturligtvis längre för att få samma tjocklek på snötäcket, men du vinner att kanonen behöver inte stannas och flyttas så ofta och inte heller köra dyr pistmaskin och flytta snön eftersom en kanon på torn kommer lägga snön på 4ggr så stor yta med resultat att det blir betydligt mindre pistning/flyttning av nytillverkad snö. Kapaciteter Hur mycket snö som produceras med en kanon är beroende av vilken fuktighet som den tillverkade snön har (alltså hur mycket vatten snön innehåller). Snömängden angiven i kubikmeter, blir vattenmängden dividerat med snöns densitet (volymvikt) liter (= 1000 kg) delat med 500 kg/kubikmeter blir 2 kubikmeter. Förenklat skrivet så här: Om densiteten är 400 kg/kubikmeter ger 1000 liter vatten 2,5 kubikmeter snö (2,5 ggr) Om densiteten är 500 kg/kubikmeter ger 1000 liter vatten 2 kubikmeter snö. (2 ggr) Om densiteten är 600 kg/kubikmeter ger 1000 liter vatten 1,6 kubikmeter snö (1,6 ggr) TA LÄRDOM: Vill man ha större snömängder (volymer) skall man alltså göra torrare snö. Räkneexempel på snömängder och tidsbehov. Vår SNOW63 kanon kan producera ca.75m3/tim vid maximal kapacitet. Densitet 500 kg/kubikmeter. Utan torn Yta 960 m2 Ger 70/960 = 0,073 m/tim 7,3 mm/ tim x 24 blir 17,5 cm/dygn Med torn Yta 2800 m2 Ger 70/2800 = 0,025 m/tim 2,5 mm/tim x 24 blir 6 cm/dygn Snökvalitet

14 Kvaliteten på den snö man producerar kan indelas på olika sätt. En viktig faktor är hur torr eller blöt snön är. Ibland används en skala från 1 9, där 1 är torrt och 9 blött. Densitet Tyvärr finns det ingen bra och enkel metod att bestämma hur torr eller blöt snön är. Säkrast är det att beräkna vikt och volym på snön och få en siffra på densiteten. Snöns densitet brukar anges i kg per kubikmeter. Ungefär kg per kubikmeter är ytterligheterna. Torr snö har densitet på ca 400 kg/kubikmeter, blöt snö har densitet på ca 600 kg/kubikmeter. Mätning En metod för att bestämma snöns densitet går till så här: Man lägger ut en plåt och låter snön falla på den. Sedan tar man ett rör och stansar kakor ur snön på plåten upprepade gånger tills man fått ett fullt rör. Sedan vägs röret med snö. Om man vet volymen på röret är det lätt att dela vikt med volym och få densiteten. Enklare metoder När man har fått en viss vana vid snöproduktion kan man klara sig rätt bra med en enkel metod. Man ställer sig i vägen för den fallande snön och kollar hur det faller t ex på jackans tyg. När man böjer armen ser man hur snön bär sig åt i vecken. Detta kräver en viss vana och känsla men kan ibland användas under drift. Att krama till en snöboll ger ett mått på kvaliteten. OM Snön är mycket torr kan man inte krama ihop till en snöboll. Med mycket blöt snö får man vattenavrinning av snöbollen. Denna metod kan graderas efter hur ytan på snöbollen blir. Ett enkelt sätt är att man kör med skoter och låter foten släpa i snön så ser man om det sprutar pulver snö. Torrare snö sprutar mer än blöt. Kvalitet under drift Under drift måste man hela tiden kontrollera om kanonerna gör snö med rätt kvalitet. Vädret varierar oftast så pass mycket under flera timmars körning att kanonernas inställningar måste ändras. Man kör ju oftast med den maximala vattenmängd som är möjlig vid varje tillfälle och då är det lätt att snön blir blötare eller torrare än önskat. Automatiska kanoner ställer om detta själv inom vissa gränser. Hur skall snön läggas?

15 Olika snökvaliteter för olika ändamål i backen. Det finns olika meningar om hur snön skall vara beskaffad för att göra bästa nyttan i backarna. Skidåkaren vill oftast ha torr snö att åka på med ett lagom fast underlag. En vanlig metod för att få bästa hållbarhet är att man lägger ett första lager mot marken med mycket blöt snö, alltså hög densitet. Ovanpå detta läggs sedan lager med annan lägre densitet. Vissa ställen slits mer än andra i backen, och bör prepareras extra. Ställena är nog kända efter en tids åkning. Större svepytor Om kanoner kan placeras så att de får svepa över större sektorer så minskas behovet av att plana ut snöhögarna med pistmaskin. Pistmaskinerna är mycket dyra att använda, så här finns det mycket pengar att spara Med kanonerna på torn så kan denna teknik användas och förfinas. En annan fördel med att svepa över större ytor är att snöskiktet hinner frysa innan nästa skift sprutas på. Snön är då direkt användbar att åka på och kanonerna kan gå ända tills backen skall öppnas för åkning. Ta Lärdom: En del skidkunder gillar verkligen nysnö i backen så detta kan vara en konkurrensfördel i dina backar! Olycksrisker Blöt snö i tjocka lager är inte trevlig att åka på. Det blir svårt att svänga och olycksriskerna ökar. Åkarna tycker heller inte om när det är för mycket is på vissa fläckar i backen. Ingen tjäle i marken I södra Sverige (inte i Norrland) är det sällan tjäle i marken när man börjar göra snö. Värme strömmar alltid upp från marken och tinar snön underifrån. Om man lägger torr snö så isolerar den bättre och snön ovanför tinar långsammare. På samma sätt är det på ovansidan av snölagret, ett torrt snölager isolerar bättre och man får mindre avtining. Detta strider mot principen att lägga ett blött lager i botten för slitstyrkans skull. Vilket som är rätt kan vara beroende av andra faktorer. Regnperioder Vissa försök med gott resultat har gjorts att göra extra torr snö för att klara senare regnperiod. Regnet rinner igenom snön om den är torr när regnandet börjar. Den kan även ta upp vatten utan att bli för blöt.

16 Torr snö gör man genom att använda mindre mängd vatten än vad som är möjligt maximalt. Kollas genom att krama snön, den skall då knappt gå att göra snöbollar av. Blöta skikt fryser långsamt Blöta skikt tar lång tid för att frysa igenom. Många blöta skikt på varandra gör att snön aldrig fryser. Temperaturen ligger alltid på noll grader i blöt snö. Är snön för blöt så får man genomblödning. Så kallar man det när det rinner från undersidan av en snöhög. Om ett tjockt lager som är blött får ligga länge så fryser allt ihop och man måste fräsa för att använda snön. Flytta snö Snö som rullas med pistmaskin blir sämre för åkarna. Pistmaskin måste ändå användas för att forsla upp snön tillbaks i backarna sedan skidåkarna flyttat den längre ner i backen. Detta görs lämpligen på kvällar och nätter. Lavinrisk Observera att när snön läggs i högar kan man råka ut för att det bildas laviner om betingelserna är speciella. Längdåkning Enligt Tomas Wassberg och fler andra längåkare ska snö för längdåkare vara så torr som möjligt för att vara bäst lämpad att åka längdskidor på. Säkerhet och arbetsmiljö Ansvar Den som driver en anläggning har ett mycket stort ansvar för att alla människor som vistas på anläggningen kan göra detta utan att utsättas för risker. Det gäller både gäster och de som arbetar där. Säkerhetsföreskrifter Säkerhetsföreskrifter skall finnas för alla delar i anläggningen. De skall gås igenom av all personal, i särskilt avsnitt under deras utbildning.

17 Produktansvar De som levererar utrustning är ansvariga för sina delar. Det betyder att man måste se till att utrustningen är säker och att nödvändiga instruktioner, handböcker, bruks anvisningar, underhållsföreskrifter mm har levererats. För att säkerställa detta kan leverantörerna kräva att vissa delar gås igenom särskilt och kvitteras av användaren. Vissa produkter måste vara CE märkta. Underhåll av utrustning En grundläggande faktor för att säkerheten skall vara tillfredsställande i en anläggning är att underhållet av all utrustning sker enligt de föreskrifter som finns. Det är viktigt att driftsjournaler och felrapporter sköts ordentligt. Checklistor bör finnas att följa så att inget glöms bort. Skyddsglasögon Vid arbete inom snökanones arbetsområde som är 25 meter 360 ska skydds glasögon alltid bäras. Snökanonen producerar stora mängder iskristaller som sprutar ur maskinen med hastighet av 120 km/tim. Kastvindar bl.a. gör också att det är ett skall krav att alla inom arbetsområdet har skyddsglasögon på sig för att undvika person skador. Hörselskydd Vid arbete i maskincentraler är det ofta nödvändigt att bära hörselskydd Många utrustningar har ljudnivåer som vida överstiger skadliga gränser. Observera att det finns en tidsfaktor för vad som är tillåtet när nivåerna är mycket höga. De utrustningar som inte är föremål för åtgärder måste köras samtidigt som servicen pågår. Vid 110 db tillåts bara en timmes arbete under en dag även om man bär både hörselkåpor och öronproppar. Vi rekommenderar att er snöläggningspersonal använder hörselkåpor inom snökanonens arbetsområde. Rör och slangar De tryck som används i rör och slangar är höga, ofta mycket höga. Det innebär att brustna ledningar, slangar och kopplingar kan medföra personskador. Dels genom utströmmande vatten eller tryckluft, dels att en slang som lossnar kan slå till personer i närheten med fara för livet. Varning för personskador! Rörledningar måste besiktas för att få användas, underhåll av snöslangar är viktigt, man bör undvika att släpa snöslangarna efter snöskoter, ATV eller pistmaskin beroende på

18 att kopplingarna kommer att skadas! Medarna på skoterskidorna är försedda med vassa stål för styrningens skull. Överkörning av slangar med skoter får därför inte ske, kommer resultera i skador på snöslangarnas höljen. Reparation av slangar får bara ske av utbildad personal som har rätt utrustning. Säkerhetswire på slangar En säkerhetswire måste finnas på slangarnas kopplingar. Det är en kort wire som inte tillåter slangen att röra sig mer en några decimeter om den skulle lossna. Att säkerhets wire finns på er anläggning skall kollas av anläggningens säkerhetsansvarige. Man bör betona riskerna och inpränta självbevarelsedriften hos personalen, försök att eliminera riskfyllda situationer. Förankring Skidbackar lutar alltid, det gör att det alltid finns en risk att utrustningen kan komma på glid. Det innebär skador på utrustningen och fara för människor. Snökanoner har ofta medar eller hjul för att kunna transporteras, det betyder att de alltid måste förankras när de skall parkeras i en backe. När vatten släpps på med höga tryck rätas slangar ut under starka krafter. Det kan ställa till skador, snökanonerna kan tippa över. Säkerhetswire vid förflyttning Vid förflyttning av snökanoner med pistmaskin bogserad bakom pistmaskinen måste det finnas en säkerhetswire mellan snökanon och pistmaskin. Risk finns annars att en snökanon som lossnar rullar/glider eller snurrar i backen och skadar personal elle 3:dje person. Varning för personskador! Madrassering Skyddsmadrasser skall finnas på all utrustning i backen som åkarna kan tänkas köra emot. Använd även skyddsnät (i varselfärg) för att upplysa 3:dje part/skid/board åkarna att en snökanon står parkerad i slalombacken. Obehörig manövrering

19 För att undvika obehörig manövrering start/stopp skall man ta bort manöverhandtag och annat som gör det möjligt för obehörig att starta eller stoppa utrustning som inte används. Åtgärder vid frysning av slangar eller kanoner. Om slangar oavsiktligt fryser kan det vara farligt när man skall ta isär dem. Särskild instruktion skall finnas för hur det skall gå till. Snöslangar med is i får inte heller trycksättas och absolut inte kopplas bara i en ända (de kan skjuta ur isen ur slangen) Väldigt farligt varning för personskador. Miljö Miljöfrågorna blir allt viktigare i vårt samhälle. Det påverkar även skidanläggningar, dess utrustning och drift. Vår rekommendation är att ni håller er uppdaterade av myndigheternas nya lagar och vad dem innebär för ert företag. Lagar Länder kan ha olika bestämmelser i form av lagar mm som påverkar anläggningar som producerar konstgjord snö. Vatten Beroende på var man hämtar vatten till sin anläggning kan det finnas speciella bestämmelser. Att dämma en bäck går bra på vissa håll men kan vara förenat med krav från myndigheter på andra. Utomlands kan det vara strängare än i Sverige. Vatten försörjningen kan vara förenad med krav på ex UV strålning. Det betyder att det skall vara samma kvalitet som på dricksvatten. Där vatten hämtas från kommunalt nät kan det finnas max.volymer hur mycket vatten som får användas ur deras system. Olja Hydraulutrustning kan vara en källa till problem i miljöhänseende. Utvecklingen går mot färre hydrauliska utrustningar. Kanonerna är därför numer oftast utrustade med elektriska motorer i stället för hydraulik. Ljud Ljudet från kanonerna kan vara störande, speciellt nattetid. Snow63 snökanoner kommer senare i utförande med isolerad trumma. Kanonen blir avsevärt tystare.

20 Tydligen vänjer sig människor vid fläktljudet från kanonerna men tycker att kompressorns ljud är störande. Det kan ha sin förklaring i att fläktljudet är mer högfrekvent. Högfrekvent ljud är lättare att dämpa. Om strålen riktas bort från örat så blir ljudet lägre. Det behövs bara en enkel avskärmning för att dämpa högfrekventa ljud. Kompressorns ljud är mer lågfrekvent och sprids runt om. Det är också mer svårdämpat. Heltäckande kåpa finns till kompressorn på automatmaskin. Ekonomi För att göra snö går det åt stora mängder vatten och energi. Både vatten och energi kostar pengar. Det är därför viktigt att ha kännedom om hur ekonomin påverkas av vatten och energiförbrukning. Vattnet hämtar man kanske i en sjö och betalar inte för det, men utrustningen för att behandla vattnet och pumpa upp det är ofta dyrbar. I fläktkanoner används en motor som drivs med elektricitet. I kanoner utan fläkt behövs det stora mängder tryckluft, som komprimeras med hjälp av elektricitet. Vad kostar det Vad kostar det då att göra snö? Frågan är svår att ge ett enkelt svar på. Det är många faktorer som är intressanta. Hur man fördelar de fasta kostnaderna för en hel anläggning är komplicerat. Sen tillkommer även kostnader för personal och underhåll mm. Det som går att räkna fram är energiåtgången. Här skall vi göra ett par räkneexempel för detta med ungefärliga siffror. Elpriset är satt till 0,90 kr/kwh. Med fläktkanon Ungefärliga siffror för modern kanon Effekt elektrisk fläkt Effekt tryckluft kompressor Värme munstycken Rotation Effekt kyltorn fläktar Summa Effekt på pumpar för vatten Summa elbehov 15 kw 4 kw 9 kw 0,4 kw 1,5 kw 30 kw 8 kw 38 kw

21 Elpris kr/kwh Elkostnad 0,90 ggr 38 Vattenmängd 660 Lit/Min Producerad mängd snö Elkostnad per m3 34/70 0,90 kr/kwh 34 Kr/timme 39,6 m3/tim 500 kg/m3 39,6 ggr 270 m3/tim 0,48 kr/m3 snö Med vatten/luft kanon Ungefärliga siffror för modern kanon Effekt tryckluft Effekt på pumpar mm Effekt kyltorn Summa elbehov Elpris kr/kwh Elkostnad 0,90 ggr 30,5 Vattenmängd 300 lit/min Producerad mängd snö 500 Kg/m Elkostnad per m3 27/36 9 kw 20 kw 1,5 kw 30,5 kw 0,90 kr/kwh 27 Kr/timme 18 m3/tim 18 ggr 36 m3/tim 0,75 kr/m3 snö Beroende på hur man producerar snö kan man vara tvungen att även räkna in kostnader för att breda ut snön med pistmaskin. Till ovan beräknade energikostnader kommer Anläggningskostnader Underhållskostnader Personalkostnader

22 Dessa kostnader är alltid betydande, och är mångdubbelt större än energikostnaderna låg den totala kostnaden för att göra konstsnö på ca 4-15 kr per kubikmeter. Dessa siffror bör nog dubblas idag (2013). Över huvud taget skall man komma ihåg att det handlar om stora siffror för alla kostnader. Då är det viktigt att man sköter utrustningen så bra som möjligt så att den kan utnyttjas optimalt. Notera Vi är enda svenskägda tillverkaren av fläkt snökanoner, vi tillverkar rejäla snökanonner som är lättare, enklare, billligare i drift dessutom kg lättare och 35% billigare. Vi tror på Sverige, för jobben, servicen, närheten till Svenska kunder för utveckling, snabb leverans av reservdelar och nära samarbete med svenska kunder. SNOW63 Östersundsvägen LIT Sverige