Studiecirkelhandledning för Nationalekonomi för vänstern

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studiecirkelhandledning för Nationalekonomi för vänstern"

Transkript

1 Studiecirkelhandledning för Nationalekonomi för vänstern Om boken Vad är nationalekonomi? Vilken nationalekonomi skulle vänstern kunna använda sig av? Vilken nationalekonomi borde vänstern lämna till högern? I boken Nationalekonomi för vänstern driver ett antal studenter och forskare i nationalekonomi frågan om att vänstern borde närma sig nationalekonomin. Precis som en ingenjör behöver goda kunskaper i hållfasthetslära för att bygga en bro eller en sjuksköterska måste vara bekant med kroppens funktioner, behöver politiker en god förståelse för hur samhället fungerar. Enligt författarna är nationalekonomin ett sådant verktyg ett verktyg för att förstå och förändra samhället. I boken därför finns ett antal nedslag i nationalekonomisk teori, där studenter och forskare försöker visa att nationalekonomin kan ge stöd för vänsterpolitik. Bokens innehåll Boken är en antologi med fristående kapitel. Det innebär att ni i studiecirkeln fritt kan välja vilka kapitel ni vill läsa, beroende på vilka områden ni är intresserade av. Nationalekonomin brukar delas upp i mikro- respektive makroekonomi. Mikroekonomi är sådan ekonomi som handlar om individers agerande, medan makroekonomi är ekonomi som kretsar kring vad som händer på en samhällelig nivå. Kapitel 3-8 handlar framför allt om mikroekonomi, medan kapitel 9-12 framför allt handlar om makroekonomi. Beroende på vad deltagarna i studiecirkeln är intresserad av går det alltså att inrikta sig på båda eller en av dem. Om studiehandledningen Studiehandledningen hjälper dig att skapa en interaktiv och lärorik studiecirkel. Fokus ligger på diskussioner om nationalekonomi, både kring att lära sig mer om nationalekonomi och att lära sig mer om hur nationalekonomi kan ha betydelse för vänstern. Studiehandledningen innehåller även förslag på övningar och fördjupningsuppgifter saker som bidrar till att göra cirkeln spännande och deltagande. Förslaget till upplägg utgår ifrån en cirkel på 5 träffar. Men ni kan också träffas färre eller fler gånger. Det är upp till cirkeln att gemensamt diskutera och besluta om upplägget. Så kan ni arbeta i cirkeln Låt gärna någon eller några av deltagarna kort återberätta vad de har läst och vilka intryck de fått i början av varje träff. Det bästa är om alla har läst texten eller texterna innan träffen. Men tänk på att inte göra läsningen övermäktig. Kom överens om hur mycket ni ska läsa till varje gång. Sikta lågt till att börja med.

2 Det viktigaste momentet är diskussion. Gå en runda där var och en får väcka en fråga som känns viktig att diskutera. Utgå från de föreslagna diskussionsfrågorna eller formulera egna. Skriv ner eller markera de frågor som väljs, och ta sedan upp dem en efter en. När ni diskuterat igenom frågorna kan ni börja om eller gå vidare till nästa punkt. Det är alltid bra om du som cirkelledare sammanfattar kort vad ni pratat om och kommit fram till (även om alla diskussioner inte leder till en slutsats). En variant på detta är att diskutera frågorna i grupper om två eller tre, och sedan rapportera i storgrupp. Använd dig av övningar för att skapa variation och för att göra cirkeln spännande. Du kan också föreslå fördjupningsuppgifter. Detta gör alla delaktiga i kunskapsbygget. Förslag till övningar och fördjupningsuppgifter finns för varje träff. Det är möjligt att bjuda in en expert, journalist eller politiker som kan ämnet och som kan svara på deltagarnas frågor. Ni kan också använda internet som kunskapskälla, eller för att hitta artiklar och blogginlägg att diskutera utifrån. Eller varför inte se en film och samtala utifrån den? Boken passar bra för gemensamt kunskapssökande och gemensamma diskussioner. I denna studiehandledning finns en guide för dig som vill leda en studiecirkel utifrån boken. Om cirkelledarrollen Som cirkelledare fungerar du som mötesunderlättare och guide. Du är den som för gruppens arbete framåt, förbereder träffarna och ser till att diskussionsklimatet blir så bra som möjligt. Du är samtidigt en i gruppen, ingen lärare som måste sitta inne med alla ämneskunskaper. Du får gärna vara en inspiratör och dela med dig av dina kunskaper, men fastna inte i föreläsarrollen. Bästa studiecirkeln Ger alla deltagare ungefär lika stort utrymme Tar vara på allas erfarenheter Kombinerar kunskapssökande med dialog och problemlösning Använder ett lättläst material Låter olika perspektiv komma fram i diskussionen Tips för bra diskussioner Som cirkelledare kan du bidra till att alla blir delaktiga, att ingen tar över, att dialogen blir konstruktiv. Här är några tips som kan vara till hjälp: Gå en runda. Då får alla chansen att säga något och alla får ungefär lika stort utrymme. Använd en talarboll/pinne som ger rätt att prata. Den som talat färdigt kastar vidare. Dela in i mindre grupper om två eller tre, med återkoppling i storgrupp. Det gör att alla vågar delta. Ställ riktade frågor av typen Anna vad tycker du? Vissa måste tilldelas ordet för att säga något.

3 Ställ en följdfråga för att locka fram mer ur en deltagare som svarat kort. Agera jokern i leken. För in tankar och idéer som inte annars finns i gruppen. Försök styra in diskussionen på ämnet om det svävat iväg. Ställ en uppföljningsfråga. För stödanteckningar så att du kan sammanfatta diskussionen kring varje fråga. Om studiecirkeln Cirkeln är en demokratisk studie- och diskussionsform. Den bygger på allas aktiva deltagande och den utgår från deltagarnas behov och intressen. Det är i diskussionerna kring studiematerialet och kring deltagarnas erfarenheter som ny kunskap växer fram. Formellt är det tre-regeln som gäller. Cirkeln träffas minst tre gånger, varje träff är tre studietimmar (3 x 45 minuter) och cirkeln består av minst tre personer. En bra gruppstorlek är dock mellan sju och tolv personer.

4 Första träffen Hälsa välkommen, presentera dig själv och gå en snabb runda där alla får säga sitt namn. Säg något om temat för studiecirkeln och gå igenom upplägget för den här träffen. Berätta vad en studiecirkel är, att det är viktigt att alla deltar i diskussionerna och att det handlar om att skaffa ny kunskap tillsammans. Berätta om din roll som cirkelledare. Låt deltagarna komma med förslag på hur cirkeln kan bli konstruktiv och deltagande. Kom överens om hur ni ska bemöta varandra och arbeta tillsammans. Låt deltagarna intervjua varandra två och två (i ca fem minuter var) och sedan presentera varandra för resten av gruppen. Några saker att ta reda på i intervjuerna är: namn, bostadsort, sysselsättning, fritidsintresse, tidigare erfarenheter av nationalekonomi, och sist men inte minst vilka förväntningar man har på studiecirkeln och vilka frågor man tycker ska diskuteras. Anteckna så att du kan återkomma till detta under cirkelns gång. Gör gärna en värderingsövning för att få igång tankeprocessen kring nationalekonomi. Fråga om deltagarna tycker att nationalekonomin är en viktig eller oviktig vetenskap och därefter om nationalekonomin är viktig eller oviktig för vänstern. Diskutera en stund strax efter värderingsövningen. Nu är deltagarna ofta diskussionslystna. Presentera boken så att alla får en överblick. Diskutera upplägget för resten av cirkeln. Vänta tills nästa gång med att välja vilka politikområden som hamnar i fokus på tredje, fjärde och femte träffen. Bestäm vad ni ska läsa och göra inför nästa träff. Glöm inte att ta upp praktiska saker som kaffe och fikabröd. Att läsa tills nästa gång Läs kapitel 3-4, om externaliteter och informationsekonomi. Det är en bra grund till två aspekter av nationalekonomin. Fördjupning tills nästa gång Läs Klas Eklunds Vår Klimat som innehåller en genomgång av grundläggande ekonomiska modeller och styrmedel för att hantera miljö- och klimatfrågor. Mottagaren av Riksbankens pris till Alfred Nobels minne, Paul Krugman, ägnar en stor del av sin blogg (krugman.blogs.nytimes.com) åt sjukvårdsfrågor och argumenterandet för större offentliga inslag i det amerikanska sjukvårdssystemet. Om deltagarna hunnit läsa inledningen till boken, något som är att rekommendera, så kan ni tillsammans diskutera de inledande frågeställningarna om nationalekonomin och vänsterns förhållande till nationalekonomin respektive nationalekonomins förhållande till vänstern. Några frågor att ta utgångspunkt ifrån är: Vilket verktyg kan nationalekonomin vara för politiken?

5 Finns det en nationalekonomi för vänstern? Finns det fördomar om nationalekonomi inom vänstern? Vilka i sådana fall? Borde vänstern intressera sig mer eller mindre för nationalekonomin? I boken redovisas ett antal argument för att nationalekonomi skulle kunna ses som höger. Vilka håller ni med om och inte med om? o Nationalekonomer forskar om saker som mest är intressanta för högern. o Nationalekonomer väljer teorier som passar för högerns frågor. o Nationalekonomer bygger sina teorier på grundantaganden som ligger nära högerns människosyn. o Nationalekonomer blandar in påståenden och åsikter som ligger nära högerns värderingar.

6 Andra träffen Om ni inte har diskuterat inledningen ännu, utifrån diskussionsfrågorna till första träffen, så gör det. Det är även möjlighet att diskutera kapitel 2, om nationalekonomins grunder. Fråga om alla har förstått hur grunderna fungerar och försök förklara om någon inte förstår. Kanske finns det någon som kan extra mycket om nationalekonomi med i studiecirkeln som kan gå igenom det som känns svårt att greppa. Att läsa tills nästa gång Välj två-tre av kapitel 5, 6, 7 och 8 som ni vill rikta in er med på och läs dem tills nästa gång. Fördjupning tills nästa gång Kolla in bloggen där ett antal nationalekonomer skriver om nationalekonomi, ofta på ett underhållande sätt. Då bloggen läses av många ekonomer brukar även kommentarerna vara läsvärda. Externaliteter (kapitel 3) Kapitlet handlar om externaliteter, som i nationalekonomin handlar om när en viss produktion eller konsumtion påverkar andra, men utan att personerna själva har efterfrågat det en slags biprodukt eller sidoeffekt. Inom nationalekonomin skiljer man mellan positiva och negativa externaliteter, alltså påverkan som är positiv för andra eller negativ. Författaren går igenom flera olika sätt att hantera externaliteter på. En stat kan exempelvis beskatta eller subventionerna viss produktion eller konsumtion, för att få produktionen eller konsumtionen av en vara eller en tjänst att öka eller minska. En stat kan också införa tvingande lagstiftning eller skapa en rättighet där man får köpa eller sälja rätten till ett visst agerande. För att skapa en diskussion om externaliteter i studiecirkeln brukar miljöförstöring och det rådande klimathotet vara en bra utgångspunkt. Nedan finns ett antal diskussionsfrågor kopplat till det. Vad beror miljöförstöring på? På vilket sätt är miljöförstöring en negativ externalitet? Finns det positiva externaliteter hos det som skapar miljöförstöringen? Vilket verktyg bör man använda för att minska eller förhindra miljöförstöringen skatter, subventioner, tvingande lagstiftning eller utsläppsrätter? Vilka andra negativa externaliteter borde beskattas, subventioneras, utsättas för tvingande lagstiftning eller släppas ut på en marknad?

7 Vilka andra positiva externaliteter borde hanteras på samma vis? Finns det något argument emot miljöförstöring, som inte kan fångas av resonemang om externaliteter? Informationsekonomi (kapitel 4) Kapitlet handlar om informationsekonomi, som är den delen av nationalekonomin som hanterar när individer inte har tillgång till fullständig information, eller inte tillgång till samma information, i motsats till det som brukar vara grundantagandet i nationalekonomi, att samtliga aktörer på marknaden har fullständig tillgång till relevant information om den vara eller tjänst som bjuds ut. I det här kapitlet analyseras framför allt sjukvård och varför nationalekonomin kan användas för att argumentera för offentlig och mot privat sjukvård. Författaren går igenom olika typer av varor och konstaterar att sjukvård är en trovärdighetsvara, till skillnad från en sökvara eller en erfarenhetsvara. Just kring trovärdighetsvaror ställer ett informationsgap till med större problem. Vad är styrkorna och svagheterna med ett offentligt sjukvårdssystem? Vad är styrkorna och svagheterna med ett privat sjukvårdssystem? Hur långt stämmer eller stämmer inte antagandet om perfekt information när det kommer till sjukvård? Hur långt stämmer eller inte stämmer antagandet om perfekt information när det kommer till andra varor och tjänster? Är antagandet tillräckligt nära sanningen för att teorier som bygger på antagandet skall kunna ge oss relevanta slutsatser? Fördjupningsfrågor I ett system där patienten betalar direkt till vårdgivaren är risken för överbehandling större, medan ett system där ett försäkringsbolag både utför behandlingen och betalar för vården ökar risken för underbehandling. Det bygger i sin tur på producentdriven efterfrågan, alltså att den privata sjukvården vill öka efterfrågan på sina varor eller tjänster för att i sin tur öka vinsterna. Hur stort problem är producentdriven efterfrågan i den svenska sjukvården?

8 Tredje träffen Börja med att sammanfatta de kapitel ni valt att läsa. Diskutera sedan det ni läst. Förslag på diskussionsfrågor finns nedan. Att läsa tills nästa gång Läs kapitel 9 och 10, om arbetslöshet och den finansiella sektorn båda en bra grund för det som är makroekonomi. Fördjupning tills nästa gång Läs boken Vår ekonomi, av Klas Eklund, som gör en bra genomgång av makroteori, bland annat kring arbetslöshet och den finansiella sektorn. Kollektiva varor och naturliga monopol (kapitel 5) Kapitlet handlar om kollektiva varor och naturliga monopol. Kollektiva varor är motsatsen till privata varor och är varor som vi konsumerar gemensamt. I kapitlet visar författarna att det finns olika sätt att hantera behovet av en kollektiv vara samarbetslösningar, monopollösningar eller lösningar där varan finansieras kollektivt. Naturliga monopol är marknader som leder till att en eller flera aktörer får monopol på marknaden, som inte producerar eller säljer sådana kvantiteter av en vara eller en tjänst att det blir samhällsekonomiskt lönsamt. I kapitlet visar författarna att det kan finnas tillfällen då naturliga monopol är bra, exempelvis på grund av skalfördelar, nätverkseffekter och transaktionskostnader. Vad borde vara offentligt ägt i samhället? Vilka argument borde användas för det som är offentligt ägt idag? Att det är effektivt eller ideologiskt riktigt? På vilket sätt är det effektivt eller ideologiskt riktigt? Finns det kollektiva varor som är offentligt ägda där samarbetslösningar eller monopollösningar vore bättre? På tal om författarnas tal om fildelning, borde kultur ses som en kollektiv vara? Finns det andra exempel på varor eller tjänster som borde ses som kollektiva varor men som inte ses på det viset idag? Allmänningens tragedi är ett klassiskt exempel på då miljöförstöring kan uppkomma. Hur bör man hantera allmänningens tragedi kopplat till just miljöförstöring? Finns det andra vägar att gå än via lagstiftning?

9 Sociala normer (kapitel 6) I den klassiska nationalekonomin har man länge utgått från att individer är själviska och enbart ser till sina egna intressen. Men mycket nationalekonomisk forskning de senaste tjugo åren, som utgår från rationell beslutsteori och spelteori, har visat att även sociala normer spelar roll för hur människor agerat, en slutsats som annars kanske mer förekommer inom exempelvis sociologin. Bland annat visar forskningen att socialt tryck och inre givmildhet spelar roll. Människor tenderar också att straffa dem som beter sig illa och bryter normer, eller att ge belöna dem som behandlar dem väl, även när straff och belöning är kostsamt. Nationalekonomer har tidigare ensidigt fokuserat på monetära drivkrafter. På vilka sätt kan sådana styrmedel få helt andra konsekvenser när folk bryr sig om sociala normer? Om normer påverkar beteende så blir det viktigt att fråga sig hur politiken kan påverka normer. Kan det ske med ekonomiska styrmedel? Eller med någon form av kampanjer? I kapitlet diskuteras hur normer kan upprätthållas även om folk är rationella egoister. Hur går det till? Finns det politiska beslut som kommit från högern och som utgår från att människan är självisk som faller i ljuset av den nationalekonomiska forskning som betonar sociala normer? I kapitlet tas Fångarnas dilemma upp, vilket är en del av klassisk spelteori. Vad kan vi lära oss av om Fångarnas dilemma när det kommer till politiken? Nationalekonomi och jämställdhet (kapitel 7) Inom nationalekonomin har man, något som även tas upp i andra kapitel, ofta utgått från att människor vet sitt eget bästa. Det innebär att man tyckt att människor är rationella och alltid väljer en handling för att man tycker att det skapar de mest fördelaktiga konsekvenserna. En sak som dock inte utretts lika mycket är frågan om hur människors preferenser formas och förändras av egna erfarenheter eller omgivningens bemötande. Man problematiserar inte heller om preferenserna är beständiga över tid rum, varifrån de kommit och hur de förändras. I kapitlet går författarna igenom olika beteendevetenskapliga undersökningar inom nationalekonomin som visar hur skillnader i lön, yrkesval och karriärmöjligheter påverkas av prestation, preferenser och val av olika yrkesgrupper och positioner. I kapitlet pekar författarna på undersökningar där det visas att kvinnor kan prestera sämre för att förväntningarna är lägre på kvinnor och för att lägre förväntningar skapar lägre resultat. Vad kan politiken göra åt det?

10 I kapitlet pekar författarna även på undersökningar som visar att både kvinnor och män kan förlora på sin respektive tävlingsbenägenhet kvinnor genom att tävla för lite och förlora på det, och män genom att tävla för mycket och förlora även på det. Kan kvotering vara ett sätt att komma åt detta eller finns det andra vägar att gå? I kapitlet visas det också att kvinnor i allmänhet tar mindre risk än män. Författarna ställer själva frågan på om detta beror på att kvinnor som söker sig till chefspositioner faktiskt själva är riskbenägna eller om de genom sin position lärt sig att ta högre risker. Vad tror du? I kapitlet diskuteras även förhandlingsbenägenhet. Författarna visar att kvinnor som förhandlar uppfattas som otrevliga och framfusiga medan män som förhandlar uppfattades som neutrala. Författarna ställer själva frågan om detta borde leda till att man uppmuntrade fler kvinnor att förhandla eller först ändra synen på kvinnor och män. Vilken strategi tycker du att man bör välja? Nationalekonomi och paternalism (kapitel 8) Ännu en gång finns det anledning att kritisera nationalekonomins utgångspunkt i att människor alltid fattar beslut som är bäst för dem. I kapitlet argumenterar författaren för att en politik som tar detta på allvar kan beskrivas som paternalistisk politiska beslut som påverkar eller begränsar våra valmöjligheter med syfte att hjälpa oss at fatta bättre beslut för vår egen skull. Författaren går framför allt igenom två problem i mänskligt beteende som kan ge upphov till paternalistisk politik självkontrollsproblem och begränsad uppmärksamhet. Främst handlar det om beslut där politiken hjälper individer att fatta mer långsiktiga beslut eller förhindrar folk från att begå misstag. Hur övertygande är argumenten om självkontrollsproblem och begränsad uppmärksamhet? När vet vi vårt eget bästa och när vet vi inte vårt eget bästa? Vad och vem ska avgöra vad som är vårt eget bästa? Författaren beskriver paternalism som en fråga om fördelning inte mellan fattiga och rika, utan mellan de som begår misstag och de som inte gör det. Hur långt får paternalistisk politik utan att påverka personer som inte begår misstag alltför negativt? Finns det fall i samhället där politiken borde få människor att fatta mer långsiktiga beslut, men där de fattar för kortsiktiga beslut i dagsläget? Finns det fall i samhället där politiken i högre utsträckning borde förhindra folk från att begå misstag?

11 Fjärde träffen Börja med att sammanfatta de kapitel ni valt att läsa. Diskutera sedan det ni läst. Förslag på diskussionsfrågor finns nedan. Att läsa tills nästa gång Läs de sista kapitlen 11-12, som handlar om nationalekonomisk forskning om ojämnlikhet och social rörlighet två närliggande ämnen. Fördjupning inför nästa gång Läs den omtalade boken Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen, av Richard Wilkinson och Kate Pickett, som på ett lättillgängligt sätt redogör för sambanden mellan ekonomisk ojämlikhet och samhällsproblem. Arbetslöshet (kapitel 9) Nationalekonomin sysslar inte enbart med individers agerande utan även med viktiga samhällsfenomen som arbetslöshet. I kapitlet går författaren genom olika sätt att mäta arbetslöshet på och olika sätt att klassificera arbetslöshet; friktionsarbetslöshet, strukturell arbetslöshet, konjunkturell arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet. Författaren går även igenom hur man har sett på arbetslöshet historiskt sätt, genom de två nationalekonomerna Keynes och Friedman och deras förhållande till arbetslöshet och inflation. I kapitlet finns även många resonemang om hur arbetslöshet kan bekämpas genom arbetsmarknadens institutioner, som arbetslöshetsförsäkringen, den aktiva arbetsmarknadspolitiken, anställningsskydd samt lönebildning och fackligt inflytande. Hur kan man förklara arbetslöshet? Vilken av varianterna friktionsarbetslöshet, strukturell arbetslöshet, konjunkturell arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet är viktigaste för att förklara dagens arbetslöshet? Förekommer vissa varianter mer i den offentliga debatten än vad de borde göra? Hur borde arbetslöshet bekämpas? Vilken betydelse har arbetsmarknadens institutioner för att bekämpa arbetslösheten? Hur borde de kombineras? o Arbetslöshetsförsäkringen Den aktiva arbetsmarknadspolitiken o Anställningsskydd o Lönebildning och fackligt inflytande

12 Den finansiella sektorn (kapitel 10) Den finansiella sektorn är en annan del av nationalekonomin. I kapitlet diskuteras framför allt hur man kan hantera finansiella kriser, inte minst i ljuset av den senaste finansiella krisen. Författaren driver tesen att finansiella kriser antagligen inte kan undvikas, men väl hanteras på ett så effektivt och ansvarsfullt sätt som möjligt. Tanken är också att ett sådant ansvarstagande gör att svagare grupper inte far lika illa som de brukar göra i finansiella kriser. Hur borde vänstern förhålla sig till den finansiella sektorn? Hur borde politiken hantera finanskriser? Finns det skillnader mellan hur vänstern respektive högern hanterar kriser? Hur hanterades den senaste finanskrisen? Jämför hur man gjorde i USA och i Sverige. Borde den ha hanteras annorlunda?

13 Femte träffen Börja med att sammanfatta de kapitel ni valt att läsa. Diskutera sedan det ni läst. Förslag på diskussionsfrågor finns nedan. Nationalekonomisk jämlikhetsforskning (kapitel 11) Inom nationalekonomin finns det forskning som visar på de negativa konsekvenserna av ojämlikhet ett samhälleligt fenomen som vänstern länge arbetat emot. I kapitlet går författaren igenom hur man mäter inkomstskillnader och hur man kan se på fattigdomsbegreppet, där begreppen absolut och relativ fattigdom står i centrum. Författaren tar även upp hur nationalekonomisk forskning visat att ojämlikhet kan leda till lägre lycka, sämre hälsa, ökad kriminalitet och lägre tillväxt. Hur borde argumentationen ske för ökad jämlikhet? För att ett samhälle tjänar på det eller för att det är rätt med jämlikhet i sig själv? Hur stort misslyckande är det att klyftorna har ökat i Sverige de senaste decennierna? Vilket fattigdomsbegrepp borde vänstern utgå från? Absolut eller relativ fattigdom? Ojämlikhet leder, enligt den forskning som författaren visar upp, till olycklighet, sämre hälsa, ökad kriminalitet och lägre tillväxt. Har vänstern varit för svag på att visa de negativa konsekvenserna av ökad ojämlikhet? Social rörlighet (kapitel 12) Inom nationalekonomin finns det statistiska sätt att mäta social rörlighet på, alltså möjligheten att göra klassresor, något som inom nationalekonomin även mäts genom inkomströrlighet och ekonomisk mobilitet. I kapitlet går författaren igenom hur man kan mäta social rörlighet och visar också, med stöd från nationalekonomisk forskning, hur stor social rörlighet olika länder har. Han diskuterar även förhållandet mellan lika utfall och lika möjligheter och diskuterar utbildnings roll för att öka eller minska den sociala rörligheten. Hur kan man skapa större social rörlighet genom ekonomisk politik? Hur skapar man både social rörlighet uppåt respektive nedåt? Inom nationalekonomin, liksom i politisk filosofi, skiljer man mellan likheter i utfall och likheter i möjligheter. Enligt författaren är det ett misstag att se det som att det finns en konflikt mellan dessa likheter i utfall leder till likhet i möjligheter. Vad anser du om förhållandet mellan dessa?

14 USA visar sig, enligt nationalekonomisk forskning, inte alls vara möjligheternas land, utan snarare ett land där klassresor är svårare än i nordiska länder. Samtidigt, skriver författarna, verkar rika sitta lika säkert i Sverige som i USA. Hur borde vänstern förhålla sig till det?

15 Om ABF Arbetarnas Bildningsförbund är Sveriges största studieförbund. Vi finns över hela Sverige och består av våra medlemsorganisationer. ABF är partipolitiskt obundet, men våra värderingar sammanfaller med arbetarrörelsens. ABF växte fram som en politisk rörelse. Grundarna är Socialdemokraterna, LO och Konsumentkooperationen. Tanken var att organisationernas medlemmar skulle få verktyg för att kunna påverka sin egen situation, och få en möjlighet att förändra samhället. I dag har ABF 59 medlemsorganisationer och 54 organisationer med samarbetsavtal. Studiecirkeln Basen i ABF:s verksamhet är studiecirkeln, både studiecirklar för allmänheten och de studiecirklar som ABF arrangerar tillsammans med våra medlemsorganisationer. Idag kan man studera nästan vad man vill i en cirkel, och vem som helst kan starta en studiecirkel. Många har sagt om den svenska studiecirkeln att man lär sig något mer än just det ämne som studeras. Man lär sig att våga tänka själv, och att ifrågasätta.

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om barnfattigdom. Syftet är att öka

Läs mer

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige STUDIEHANDLEDNING Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel

Läs mer

Ju mörkare natten, desto ljusare är stjärnorna

Ju mörkare natten, desto ljusare är stjärnorna Ju mörkare natten, desto ljusare är stjärnorna STUDIEHANDLEDNING Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel

Läs mer

en hjälpande hand studiehandledning

en hjälpande hand studiehandledning en hjälpande hand studiehandledning Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel består av 3-15 personer. Det

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Vem bryr sig? en bok om Sverige

Vem bryr sig? en bok om Sverige Studiehandledning Vem bryr sig? en bok om Sverige Det här är en studiehandledning för dig som vill leda en studiecirkel kring boken Vem bryr sig? av Anna Sjödin och Thomas Hartman. Studiehandledningen

Läs mer

Studiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

Studiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Beredskap i kris Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 1 Studiehandledning Studieplan för studiecirkel om fem träffar om svensk försörjningsberedskap beträffande

Läs mer

Från konkurrens till kvalitet

Från konkurrens till kvalitet Från konkurrens till kvalitet En studiehandledning om boken Sverige har under de senaste decennierna genomgått en smärre revolution. Vi har gått från att ha en stor offentlig sektor driven i offentlig

Läs mer

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med studiecirkeln är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

[Titel på arbetsplan]

[Titel på arbetsplan] [Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,

Läs mer

ANTIRASISM STUDIEPLAN

ANTIRASISM STUDIEPLAN POSITIV ANTIRASISM STUDIEPLAN EXPO NÅGOT ATT TÄNKA PÅ: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen dominerar det * Se till att era frågor och analyser

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

En studie i ojämlikhet

En studie i ojämlikhet En studie i ojämlikhet En studiehandledning till jämlikhetsanden utarbetad av karneval förlag och LO-distriktet i Stockholms län richard wilkinson kate pickett Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Att minnas migrationen

Att minnas migrationen Att minnas migrationen EN STUDIEHANDLEDNING FÖR CIRKELLEDARE www.abf.se 2 Att minnas migrationen_om studiematerialet Att minnas migrationen Denna studiehandledning vänder sig till dig som ska hålla en

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Nationalekonomins grunder SNS Förlag

Nationalekonomins grunder SNS Förlag b j ö r n e l s ä s s e r Nationalekonomins grunder SNS Förlag Nationalekonomi - inlaga.indd 3 11-06-17 16.49.14 SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08 507 025 00 Fax: 08 507 025 25 info@sns.se

Läs mer

SMÄRTGUIDE. Studiehandledning. För dig som har hjärnskada, polioskada, ryggmärgsskada, whiplashskada eller som är amputerad

SMÄRTGUIDE. Studiehandledning. För dig som har hjärnskada, polioskada, ryggmärgsskada, whiplashskada eller som är amputerad SMÄRTGUIDE Studiehandledning För dig som har hjärnskada, polioskada, ryggmärgsskada, whiplashskada eller som är amputerad Innehållsförteckning Inledning... 3 Att tänka på... 5 Smärta och...... 9 Om smärta...

Läs mer

Omvärldsanalys i praktiken

Omvärldsanalys i praktiken Studieplan till Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Författare: Carina Sommarström, 2013 Studieplan Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Vi möts dagligen

Läs mer

Världsbiten. Metoder. gör en annan värld möjlig

Världsbiten. Metoder. gör en annan värld möjlig Metoder gör en annan värld möjlig Hur planerar man en studiecirkel? En studiecirkel är en demokratisk och bra form för att lära sig saker tillsammans med andra. Här finns inga lärare och elever, alla bidrar

Läs mer

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Studieplan till Föreningsguide 1

Studieplan till Föreningsguide 1 Studieplan till Föreningsguide 1 Föreningsguide 1 är ett material från SISU Idrottsböcker som ger grundläggande och nödvändiga kunskaper om hur en idrottsförening fungerar. I häftet tas några av de saker

Läs mer

Förord. vid er första träff gör en planering tillsammans.

Förord. vid er första träff gör en planering tillsammans. Studiehandledning Förord Örebro Läns Landsting, Örebro Läns Bildningsförbund och Örebro Läns Idrottsförbund har tillsammans tagit fram en skrift om föreningslivets och folkbildningens roll i folkhälsoarbetet

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER

STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOL OCH CANCER Studiecirkel som arbetsform Studiecirkeln är en demokratisk arbetsform där deltagarna tillsammans lär sig mer om ett ämne de är intresserade av.

Läs mer

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslaget bygger på att man möts både fysiskt och via nätet så kallat flexibelt lärande. Materialet Rättvis handel är flexibelt så det går också att träffas

Läs mer

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete Studieplan målinriktat -ledarskap och organisationsarbete av Annika Grälls och Tomas Ekman Svensk damfotboll befinner sig i en spännande tid. Klubbarna satsar, vi har våra första yrkesspelare. Mer tid

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer som du är anmäld

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp) 2011-08-23 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G

Läs mer

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Momentguide: Nationalekonomiska teorier Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat

Läs mer

Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH HÄLSOFARLIGA VAROR 12.1

Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH HÄLSOFARLIGA VAROR 12.1 N A L P E I D U T S Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH 12.1 HÄLSOFARLIGA VAROR En studieplan av Helena Wannberg Layout Johanna Nyström Grafisk Form Utgiven av NBV copyright NBV 2015 www.nbv.se 2 Studieplan till

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln!

Välkommen till studiecirkeln! l a i r e t a m l e k r i Studiec s n n fi t e D tt ä s tt e d allti Välkommen till studiecirkeln! Det här är ett studiecirkelmaterial till boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd som är

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv STUDIEHANDLEDNING Kvalitet ur ett brukarperspektiv Studiehandledning: Kvalitet ur+ ett brukarperspektiv 1. Starta en studiecirkel Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en grupp människor som träffas

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas

Läs mer

Studiehandledning Bokslut Reinfeldt

Studiehandledning Bokslut Reinfeldt Studiehandledning till Bokslut Reinfeldt Om den borgerliga regeringens politik och konsekvenserna av denna av Christer Persson, Stefan Carlén, Daniel Suhonen Ordfront Förlag Studiehandledning Bokslut Reinfeldt

Läs mer

Fyra till sex träffar

Fyra till sex träffar Fyra till sex träffar Välkommen till förlagets studieplan till Inflytandeguiden. Den här studieplanen ger förslag på hur ni kan lägga upp en studiecirkel med fyra träffar. Det går förstås bra att ändra

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATERNA HAR FEL STUDIEPLAN. Framtaget i samarbete mellan. EXPO utbildning

SVERIGEDEMOKRATERNA HAR FEL STUDIEPLAN. Framtaget i samarbete mellan. EXPO utbildning SVERIGEDEMOKRATERNA HAR FEL STUDIEPLAN Framtaget i samarbete mellan EXPO utbildning Något att tänka på: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt Rättvisa i konflikt Att leva i konflikt Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för

Läs mer

Albins folkhögskola,

Albins folkhögskola, Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT 1 MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR MOT EN KLIMATSMART,

Läs mer

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Svar till övning 8, Frank kap 16-18 Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare

Läs mer

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig Studiehandledning Kortfilm på dina villkor gör en annan värld möjlig Kortfilm på dina villkor Studiehandledning Studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller tankar om hur man

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

STUDIEPROGRAM. 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND

STUDIEPROGRAM. 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND STUDIEPROGRAM 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND INLEDNING & INNEHÅLL I din hand har du nu studiefoldern för Socialdemokraterna Gotland 2007-2011. Här hittar du utbildningar, kurser och studiecirklar

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Studieplan till den digitala versionen av Miljöhusesyn

Studieplan till den digitala versionen av Miljöhusesyn Studieplan till den digitala versionen av Miljöhusesyn Varsågod här kommer ett verktyg för dig som vill ha koll! Det är många olika regelverk och krav som styr din verksamhet. Att minska regelkrånglet

Läs mer

Svar till ÖVNING 4. SVAR

Svar till ÖVNING 4. SVAR Svar till ÖVNING 4. 1. Förklara varför en lagstiftning om att arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om dennes eventuella föräldraledighet torde vara meningslös. SVAR: Arbetsgivaren vill hellre

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet på Dina villkor

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet på Dina villkor STUDIEHANDLEDNING Kvalitet på Dina villkor Studiehandledning: Kvalitet på Dina villkor 1. Starta en studiecirkel Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en grupp människor som träffas regelbundet och

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Samhällskunskap Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt

Läs mer

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog

Kreativ. Kreativ coaching. Lärgruppsplan COACHING. när det snurrar i bollen. PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Kreativ COACHING när det snurrar i bollen PG Fahlström Carl-Axel Hageskog Lärgruppsplan Kreativ coaching Inledning Nästan alla barn och ungdomar i vårt land är under någon period av sitt liv med i idrotten.

Läs mer

Mall för studiecirkelns arbetsplan

Mall för studiecirkelns arbetsplan 1 Mall för studiecirkelns arbetsplan Grundtanken i allt folkbildningsarbete är att det ska vara fritt och frivilligt. Med det menas att deltagarna själva väljer att delta. De väljer dessutom själva de

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Sverige och USA SM1, vt. 2013

Sverige och USA SM1, vt. 2013 Sverige och USA SM1, vt. 2013 Din uppgift är att göra en fördjupning i ett område där du jämför de två länderna vi arbetat med. Dels jämför du de bakomliggande idéerna och samhällsförhållandena och dels

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer