Studiecirkelhandledning för Nationalekonomi för vänstern

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Studiecirkelhandledning för Nationalekonomi för vänstern"

Transkript

1 Studiecirkelhandledning för Nationalekonomi för vänstern Om boken Vad är nationalekonomi? Vilken nationalekonomi skulle vänstern kunna använda sig av? Vilken nationalekonomi borde vänstern lämna till högern? I boken Nationalekonomi för vänstern driver ett antal studenter och forskare i nationalekonomi frågan om att vänstern borde närma sig nationalekonomin. Precis som en ingenjör behöver goda kunskaper i hållfasthetslära för att bygga en bro eller en sjuksköterska måste vara bekant med kroppens funktioner, behöver politiker en god förståelse för hur samhället fungerar. Enligt författarna är nationalekonomin ett sådant verktyg ett verktyg för att förstå och förändra samhället. I boken därför finns ett antal nedslag i nationalekonomisk teori, där studenter och forskare försöker visa att nationalekonomin kan ge stöd för vänsterpolitik. Bokens innehåll Boken är en antologi med fristående kapitel. Det innebär att ni i studiecirkeln fritt kan välja vilka kapitel ni vill läsa, beroende på vilka områden ni är intresserade av. Nationalekonomin brukar delas upp i mikro- respektive makroekonomi. Mikroekonomi är sådan ekonomi som handlar om individers agerande, medan makroekonomi är ekonomi som kretsar kring vad som händer på en samhällelig nivå. Kapitel 3-8 handlar framför allt om mikroekonomi, medan kapitel 9-12 framför allt handlar om makroekonomi. Beroende på vad deltagarna i studiecirkeln är intresserad av går det alltså att inrikta sig på båda eller en av dem. Om studiehandledningen Studiehandledningen hjälper dig att skapa en interaktiv och lärorik studiecirkel. Fokus ligger på diskussioner om nationalekonomi, både kring att lära sig mer om nationalekonomi och att lära sig mer om hur nationalekonomi kan ha betydelse för vänstern. Studiehandledningen innehåller även förslag på övningar och fördjupningsuppgifter saker som bidrar till att göra cirkeln spännande och deltagande. Förslaget till upplägg utgår ifrån en cirkel på 5 träffar. Men ni kan också träffas färre eller fler gånger. Det är upp till cirkeln att gemensamt diskutera och besluta om upplägget. Så kan ni arbeta i cirkeln Låt gärna någon eller några av deltagarna kort återberätta vad de har läst och vilka intryck de fått i början av varje träff. Det bästa är om alla har läst texten eller texterna innan träffen. Men tänk på att inte göra läsningen övermäktig. Kom överens om hur mycket ni ska läsa till varje gång. Sikta lågt till att börja med.

2 Det viktigaste momentet är diskussion. Gå en runda där var och en får väcka en fråga som känns viktig att diskutera. Utgå från de föreslagna diskussionsfrågorna eller formulera egna. Skriv ner eller markera de frågor som väljs, och ta sedan upp dem en efter en. När ni diskuterat igenom frågorna kan ni börja om eller gå vidare till nästa punkt. Det är alltid bra om du som cirkelledare sammanfattar kort vad ni pratat om och kommit fram till (även om alla diskussioner inte leder till en slutsats). En variant på detta är att diskutera frågorna i grupper om två eller tre, och sedan rapportera i storgrupp. Använd dig av övningar för att skapa variation och för att göra cirkeln spännande. Du kan också föreslå fördjupningsuppgifter. Detta gör alla delaktiga i kunskapsbygget. Förslag till övningar och fördjupningsuppgifter finns för varje träff. Det är möjligt att bjuda in en expert, journalist eller politiker som kan ämnet och som kan svara på deltagarnas frågor. Ni kan också använda internet som kunskapskälla, eller för att hitta artiklar och blogginlägg att diskutera utifrån. Eller varför inte se en film och samtala utifrån den? Boken passar bra för gemensamt kunskapssökande och gemensamma diskussioner. I denna studiehandledning finns en guide för dig som vill leda en studiecirkel utifrån boken. Om cirkelledarrollen Som cirkelledare fungerar du som mötesunderlättare och guide. Du är den som för gruppens arbete framåt, förbereder träffarna och ser till att diskussionsklimatet blir så bra som möjligt. Du är samtidigt en i gruppen, ingen lärare som måste sitta inne med alla ämneskunskaper. Du får gärna vara en inspiratör och dela med dig av dina kunskaper, men fastna inte i föreläsarrollen. Bästa studiecirkeln Ger alla deltagare ungefär lika stort utrymme Tar vara på allas erfarenheter Kombinerar kunskapssökande med dialog och problemlösning Använder ett lättläst material Låter olika perspektiv komma fram i diskussionen Tips för bra diskussioner Som cirkelledare kan du bidra till att alla blir delaktiga, att ingen tar över, att dialogen blir konstruktiv. Här är några tips som kan vara till hjälp: Gå en runda. Då får alla chansen att säga något och alla får ungefär lika stort utrymme. Använd en talarboll/pinne som ger rätt att prata. Den som talat färdigt kastar vidare. Dela in i mindre grupper om två eller tre, med återkoppling i storgrupp. Det gör att alla vågar delta. Ställ riktade frågor av typen Anna vad tycker du? Vissa måste tilldelas ordet för att säga något.

3 Ställ en följdfråga för att locka fram mer ur en deltagare som svarat kort. Agera jokern i leken. För in tankar och idéer som inte annars finns i gruppen. Försök styra in diskussionen på ämnet om det svävat iväg. Ställ en uppföljningsfråga. För stödanteckningar så att du kan sammanfatta diskussionen kring varje fråga. Om studiecirkeln Cirkeln är en demokratisk studie- och diskussionsform. Den bygger på allas aktiva deltagande och den utgår från deltagarnas behov och intressen. Det är i diskussionerna kring studiematerialet och kring deltagarnas erfarenheter som ny kunskap växer fram. Formellt är det tre-regeln som gäller. Cirkeln träffas minst tre gånger, varje träff är tre studietimmar (3 x 45 minuter) och cirkeln består av minst tre personer. En bra gruppstorlek är dock mellan sju och tolv personer.

4 Första träffen Hälsa välkommen, presentera dig själv och gå en snabb runda där alla får säga sitt namn. Säg något om temat för studiecirkeln och gå igenom upplägget för den här träffen. Berätta vad en studiecirkel är, att det är viktigt att alla deltar i diskussionerna och att det handlar om att skaffa ny kunskap tillsammans. Berätta om din roll som cirkelledare. Låt deltagarna komma med förslag på hur cirkeln kan bli konstruktiv och deltagande. Kom överens om hur ni ska bemöta varandra och arbeta tillsammans. Låt deltagarna intervjua varandra två och två (i ca fem minuter var) och sedan presentera varandra för resten av gruppen. Några saker att ta reda på i intervjuerna är: namn, bostadsort, sysselsättning, fritidsintresse, tidigare erfarenheter av nationalekonomi, och sist men inte minst vilka förväntningar man har på studiecirkeln och vilka frågor man tycker ska diskuteras. Anteckna så att du kan återkomma till detta under cirkelns gång. Gör gärna en värderingsövning för att få igång tankeprocessen kring nationalekonomi. Fråga om deltagarna tycker att nationalekonomin är en viktig eller oviktig vetenskap och därefter om nationalekonomin är viktig eller oviktig för vänstern. Diskutera en stund strax efter värderingsövningen. Nu är deltagarna ofta diskussionslystna. Presentera boken så att alla får en överblick. Diskutera upplägget för resten av cirkeln. Vänta tills nästa gång med att välja vilka politikområden som hamnar i fokus på tredje, fjärde och femte träffen. Bestäm vad ni ska läsa och göra inför nästa träff. Glöm inte att ta upp praktiska saker som kaffe och fikabröd. Att läsa tills nästa gång Läs kapitel 3-4, om externaliteter och informationsekonomi. Det är en bra grund till två aspekter av nationalekonomin. Fördjupning tills nästa gång Läs Klas Eklunds Vår Klimat som innehåller en genomgång av grundläggande ekonomiska modeller och styrmedel för att hantera miljö- och klimatfrågor. Mottagaren av Riksbankens pris till Alfred Nobels minne, Paul Krugman, ägnar en stor del av sin blogg (krugman.blogs.nytimes.com) åt sjukvårdsfrågor och argumenterandet för större offentliga inslag i det amerikanska sjukvårdssystemet. Om deltagarna hunnit läsa inledningen till boken, något som är att rekommendera, så kan ni tillsammans diskutera de inledande frågeställningarna om nationalekonomin och vänsterns förhållande till nationalekonomin respektive nationalekonomins förhållande till vänstern. Några frågor att ta utgångspunkt ifrån är: Vilket verktyg kan nationalekonomin vara för politiken?

5 Finns det en nationalekonomi för vänstern? Finns det fördomar om nationalekonomi inom vänstern? Vilka i sådana fall? Borde vänstern intressera sig mer eller mindre för nationalekonomin? I boken redovisas ett antal argument för att nationalekonomi skulle kunna ses som höger. Vilka håller ni med om och inte med om? o Nationalekonomer forskar om saker som mest är intressanta för högern. o Nationalekonomer väljer teorier som passar för högerns frågor. o Nationalekonomer bygger sina teorier på grundantaganden som ligger nära högerns människosyn. o Nationalekonomer blandar in påståenden och åsikter som ligger nära högerns värderingar.

6 Andra träffen Om ni inte har diskuterat inledningen ännu, utifrån diskussionsfrågorna till första träffen, så gör det. Det är även möjlighet att diskutera kapitel 2, om nationalekonomins grunder. Fråga om alla har förstått hur grunderna fungerar och försök förklara om någon inte förstår. Kanske finns det någon som kan extra mycket om nationalekonomi med i studiecirkeln som kan gå igenom det som känns svårt att greppa. Att läsa tills nästa gång Välj två-tre av kapitel 5, 6, 7 och 8 som ni vill rikta in er med på och läs dem tills nästa gång. Fördjupning tills nästa gång Kolla in bloggen där ett antal nationalekonomer skriver om nationalekonomi, ofta på ett underhållande sätt. Då bloggen läses av många ekonomer brukar även kommentarerna vara läsvärda. Externaliteter (kapitel 3) Kapitlet handlar om externaliteter, som i nationalekonomin handlar om när en viss produktion eller konsumtion påverkar andra, men utan att personerna själva har efterfrågat det en slags biprodukt eller sidoeffekt. Inom nationalekonomin skiljer man mellan positiva och negativa externaliteter, alltså påverkan som är positiv för andra eller negativ. Författaren går igenom flera olika sätt att hantera externaliteter på. En stat kan exempelvis beskatta eller subventionerna viss produktion eller konsumtion, för att få produktionen eller konsumtionen av en vara eller en tjänst att öka eller minska. En stat kan också införa tvingande lagstiftning eller skapa en rättighet där man får köpa eller sälja rätten till ett visst agerande. För att skapa en diskussion om externaliteter i studiecirkeln brukar miljöförstöring och det rådande klimathotet vara en bra utgångspunkt. Nedan finns ett antal diskussionsfrågor kopplat till det. Vad beror miljöförstöring på? På vilket sätt är miljöförstöring en negativ externalitet? Finns det positiva externaliteter hos det som skapar miljöförstöringen? Vilket verktyg bör man använda för att minska eller förhindra miljöförstöringen skatter, subventioner, tvingande lagstiftning eller utsläppsrätter? Vilka andra negativa externaliteter borde beskattas, subventioneras, utsättas för tvingande lagstiftning eller släppas ut på en marknad?

7 Vilka andra positiva externaliteter borde hanteras på samma vis? Finns det något argument emot miljöförstöring, som inte kan fångas av resonemang om externaliteter? Informationsekonomi (kapitel 4) Kapitlet handlar om informationsekonomi, som är den delen av nationalekonomin som hanterar när individer inte har tillgång till fullständig information, eller inte tillgång till samma information, i motsats till det som brukar vara grundantagandet i nationalekonomi, att samtliga aktörer på marknaden har fullständig tillgång till relevant information om den vara eller tjänst som bjuds ut. I det här kapitlet analyseras framför allt sjukvård och varför nationalekonomin kan användas för att argumentera för offentlig och mot privat sjukvård. Författaren går igenom olika typer av varor och konstaterar att sjukvård är en trovärdighetsvara, till skillnad från en sökvara eller en erfarenhetsvara. Just kring trovärdighetsvaror ställer ett informationsgap till med större problem. Vad är styrkorna och svagheterna med ett offentligt sjukvårdssystem? Vad är styrkorna och svagheterna med ett privat sjukvårdssystem? Hur långt stämmer eller stämmer inte antagandet om perfekt information när det kommer till sjukvård? Hur långt stämmer eller inte stämmer antagandet om perfekt information när det kommer till andra varor och tjänster? Är antagandet tillräckligt nära sanningen för att teorier som bygger på antagandet skall kunna ge oss relevanta slutsatser? Fördjupningsfrågor I ett system där patienten betalar direkt till vårdgivaren är risken för överbehandling större, medan ett system där ett försäkringsbolag både utför behandlingen och betalar för vården ökar risken för underbehandling. Det bygger i sin tur på producentdriven efterfrågan, alltså att den privata sjukvården vill öka efterfrågan på sina varor eller tjänster för att i sin tur öka vinsterna. Hur stort problem är producentdriven efterfrågan i den svenska sjukvården?

8 Tredje träffen Börja med att sammanfatta de kapitel ni valt att läsa. Diskutera sedan det ni läst. Förslag på diskussionsfrågor finns nedan. Att läsa tills nästa gång Läs kapitel 9 och 10, om arbetslöshet och den finansiella sektorn båda en bra grund för det som är makroekonomi. Fördjupning tills nästa gång Läs boken Vår ekonomi, av Klas Eklund, som gör en bra genomgång av makroteori, bland annat kring arbetslöshet och den finansiella sektorn. Kollektiva varor och naturliga monopol (kapitel 5) Kapitlet handlar om kollektiva varor och naturliga monopol. Kollektiva varor är motsatsen till privata varor och är varor som vi konsumerar gemensamt. I kapitlet visar författarna att det finns olika sätt att hantera behovet av en kollektiv vara samarbetslösningar, monopollösningar eller lösningar där varan finansieras kollektivt. Naturliga monopol är marknader som leder till att en eller flera aktörer får monopol på marknaden, som inte producerar eller säljer sådana kvantiteter av en vara eller en tjänst att det blir samhällsekonomiskt lönsamt. I kapitlet visar författarna att det kan finnas tillfällen då naturliga monopol är bra, exempelvis på grund av skalfördelar, nätverkseffekter och transaktionskostnader. Vad borde vara offentligt ägt i samhället? Vilka argument borde användas för det som är offentligt ägt idag? Att det är effektivt eller ideologiskt riktigt? På vilket sätt är det effektivt eller ideologiskt riktigt? Finns det kollektiva varor som är offentligt ägda där samarbetslösningar eller monopollösningar vore bättre? På tal om författarnas tal om fildelning, borde kultur ses som en kollektiv vara? Finns det andra exempel på varor eller tjänster som borde ses som kollektiva varor men som inte ses på det viset idag? Allmänningens tragedi är ett klassiskt exempel på då miljöförstöring kan uppkomma. Hur bör man hantera allmänningens tragedi kopplat till just miljöförstöring? Finns det andra vägar att gå än via lagstiftning?

9 Sociala normer (kapitel 6) I den klassiska nationalekonomin har man länge utgått från att individer är själviska och enbart ser till sina egna intressen. Men mycket nationalekonomisk forskning de senaste tjugo åren, som utgår från rationell beslutsteori och spelteori, har visat att även sociala normer spelar roll för hur människor agerat, en slutsats som annars kanske mer förekommer inom exempelvis sociologin. Bland annat visar forskningen att socialt tryck och inre givmildhet spelar roll. Människor tenderar också att straffa dem som beter sig illa och bryter normer, eller att ge belöna dem som behandlar dem väl, även när straff och belöning är kostsamt. Nationalekonomer har tidigare ensidigt fokuserat på monetära drivkrafter. På vilka sätt kan sådana styrmedel få helt andra konsekvenser när folk bryr sig om sociala normer? Om normer påverkar beteende så blir det viktigt att fråga sig hur politiken kan påverka normer. Kan det ske med ekonomiska styrmedel? Eller med någon form av kampanjer? I kapitlet diskuteras hur normer kan upprätthållas även om folk är rationella egoister. Hur går det till? Finns det politiska beslut som kommit från högern och som utgår från att människan är självisk som faller i ljuset av den nationalekonomiska forskning som betonar sociala normer? I kapitlet tas Fångarnas dilemma upp, vilket är en del av klassisk spelteori. Vad kan vi lära oss av om Fångarnas dilemma när det kommer till politiken? Nationalekonomi och jämställdhet (kapitel 7) Inom nationalekonomin har man, något som även tas upp i andra kapitel, ofta utgått från att människor vet sitt eget bästa. Det innebär att man tyckt att människor är rationella och alltid väljer en handling för att man tycker att det skapar de mest fördelaktiga konsekvenserna. En sak som dock inte utretts lika mycket är frågan om hur människors preferenser formas och förändras av egna erfarenheter eller omgivningens bemötande. Man problematiserar inte heller om preferenserna är beständiga över tid rum, varifrån de kommit och hur de förändras. I kapitlet går författarna igenom olika beteendevetenskapliga undersökningar inom nationalekonomin som visar hur skillnader i lön, yrkesval och karriärmöjligheter påverkas av prestation, preferenser och val av olika yrkesgrupper och positioner. I kapitlet pekar författarna på undersökningar där det visas att kvinnor kan prestera sämre för att förväntningarna är lägre på kvinnor och för att lägre förväntningar skapar lägre resultat. Vad kan politiken göra åt det?

10 I kapitlet pekar författarna även på undersökningar som visar att både kvinnor och män kan förlora på sin respektive tävlingsbenägenhet kvinnor genom att tävla för lite och förlora på det, och män genom att tävla för mycket och förlora även på det. Kan kvotering vara ett sätt att komma åt detta eller finns det andra vägar att gå? I kapitlet visas det också att kvinnor i allmänhet tar mindre risk än män. Författarna ställer själva frågan på om detta beror på att kvinnor som söker sig till chefspositioner faktiskt själva är riskbenägna eller om de genom sin position lärt sig att ta högre risker. Vad tror du? I kapitlet diskuteras även förhandlingsbenägenhet. Författarna visar att kvinnor som förhandlar uppfattas som otrevliga och framfusiga medan män som förhandlar uppfattades som neutrala. Författarna ställer själva frågan om detta borde leda till att man uppmuntrade fler kvinnor att förhandla eller först ändra synen på kvinnor och män. Vilken strategi tycker du att man bör välja? Nationalekonomi och paternalism (kapitel 8) Ännu en gång finns det anledning att kritisera nationalekonomins utgångspunkt i att människor alltid fattar beslut som är bäst för dem. I kapitlet argumenterar författaren för att en politik som tar detta på allvar kan beskrivas som paternalistisk politiska beslut som påverkar eller begränsar våra valmöjligheter med syfte att hjälpa oss at fatta bättre beslut för vår egen skull. Författaren går framför allt igenom två problem i mänskligt beteende som kan ge upphov till paternalistisk politik självkontrollsproblem och begränsad uppmärksamhet. Främst handlar det om beslut där politiken hjälper individer att fatta mer långsiktiga beslut eller förhindrar folk från att begå misstag. Hur övertygande är argumenten om självkontrollsproblem och begränsad uppmärksamhet? När vet vi vårt eget bästa och när vet vi inte vårt eget bästa? Vad och vem ska avgöra vad som är vårt eget bästa? Författaren beskriver paternalism som en fråga om fördelning inte mellan fattiga och rika, utan mellan de som begår misstag och de som inte gör det. Hur långt får paternalistisk politik utan att påverka personer som inte begår misstag alltför negativt? Finns det fall i samhället där politiken borde få människor att fatta mer långsiktiga beslut, men där de fattar för kortsiktiga beslut i dagsläget? Finns det fall i samhället där politiken i högre utsträckning borde förhindra folk från att begå misstag?

11 Fjärde träffen Börja med att sammanfatta de kapitel ni valt att läsa. Diskutera sedan det ni läst. Förslag på diskussionsfrågor finns nedan. Att läsa tills nästa gång Läs de sista kapitlen 11-12, som handlar om nationalekonomisk forskning om ojämnlikhet och social rörlighet två närliggande ämnen. Fördjupning inför nästa gång Läs den omtalade boken Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen, av Richard Wilkinson och Kate Pickett, som på ett lättillgängligt sätt redogör för sambanden mellan ekonomisk ojämlikhet och samhällsproblem. Arbetslöshet (kapitel 9) Nationalekonomin sysslar inte enbart med individers agerande utan även med viktiga samhällsfenomen som arbetslöshet. I kapitlet går författaren genom olika sätt att mäta arbetslöshet på och olika sätt att klassificera arbetslöshet; friktionsarbetslöshet, strukturell arbetslöshet, konjunkturell arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet. Författaren går även igenom hur man har sett på arbetslöshet historiskt sätt, genom de två nationalekonomerna Keynes och Friedman och deras förhållande till arbetslöshet och inflation. I kapitlet finns även många resonemang om hur arbetslöshet kan bekämpas genom arbetsmarknadens institutioner, som arbetslöshetsförsäkringen, den aktiva arbetsmarknadspolitiken, anställningsskydd samt lönebildning och fackligt inflytande. Hur kan man förklara arbetslöshet? Vilken av varianterna friktionsarbetslöshet, strukturell arbetslöshet, konjunkturell arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet är viktigaste för att förklara dagens arbetslöshet? Förekommer vissa varianter mer i den offentliga debatten än vad de borde göra? Hur borde arbetslöshet bekämpas? Vilken betydelse har arbetsmarknadens institutioner för att bekämpa arbetslösheten? Hur borde de kombineras? o Arbetslöshetsförsäkringen Den aktiva arbetsmarknadspolitiken o Anställningsskydd o Lönebildning och fackligt inflytande

12 Den finansiella sektorn (kapitel 10) Den finansiella sektorn är en annan del av nationalekonomin. I kapitlet diskuteras framför allt hur man kan hantera finansiella kriser, inte minst i ljuset av den senaste finansiella krisen. Författaren driver tesen att finansiella kriser antagligen inte kan undvikas, men väl hanteras på ett så effektivt och ansvarsfullt sätt som möjligt. Tanken är också att ett sådant ansvarstagande gör att svagare grupper inte far lika illa som de brukar göra i finansiella kriser. Hur borde vänstern förhålla sig till den finansiella sektorn? Hur borde politiken hantera finanskriser? Finns det skillnader mellan hur vänstern respektive högern hanterar kriser? Hur hanterades den senaste finanskrisen? Jämför hur man gjorde i USA och i Sverige. Borde den ha hanteras annorlunda?

13 Femte träffen Börja med att sammanfatta de kapitel ni valt att läsa. Diskutera sedan det ni läst. Förslag på diskussionsfrågor finns nedan. Nationalekonomisk jämlikhetsforskning (kapitel 11) Inom nationalekonomin finns det forskning som visar på de negativa konsekvenserna av ojämlikhet ett samhälleligt fenomen som vänstern länge arbetat emot. I kapitlet går författaren igenom hur man mäter inkomstskillnader och hur man kan se på fattigdomsbegreppet, där begreppen absolut och relativ fattigdom står i centrum. Författaren tar även upp hur nationalekonomisk forskning visat att ojämlikhet kan leda till lägre lycka, sämre hälsa, ökad kriminalitet och lägre tillväxt. Hur borde argumentationen ske för ökad jämlikhet? För att ett samhälle tjänar på det eller för att det är rätt med jämlikhet i sig själv? Hur stort misslyckande är det att klyftorna har ökat i Sverige de senaste decennierna? Vilket fattigdomsbegrepp borde vänstern utgå från? Absolut eller relativ fattigdom? Ojämlikhet leder, enligt den forskning som författaren visar upp, till olycklighet, sämre hälsa, ökad kriminalitet och lägre tillväxt. Har vänstern varit för svag på att visa de negativa konsekvenserna av ökad ojämlikhet? Social rörlighet (kapitel 12) Inom nationalekonomin finns det statistiska sätt att mäta social rörlighet på, alltså möjligheten att göra klassresor, något som inom nationalekonomin även mäts genom inkomströrlighet och ekonomisk mobilitet. I kapitlet går författaren igenom hur man kan mäta social rörlighet och visar också, med stöd från nationalekonomisk forskning, hur stor social rörlighet olika länder har. Han diskuterar även förhållandet mellan lika utfall och lika möjligheter och diskuterar utbildnings roll för att öka eller minska den sociala rörligheten. Hur kan man skapa större social rörlighet genom ekonomisk politik? Hur skapar man både social rörlighet uppåt respektive nedåt? Inom nationalekonomin, liksom i politisk filosofi, skiljer man mellan likheter i utfall och likheter i möjligheter. Enligt författaren är det ett misstag att se det som att det finns en konflikt mellan dessa likheter i utfall leder till likhet i möjligheter. Vad anser du om förhållandet mellan dessa?

14 USA visar sig, enligt nationalekonomisk forskning, inte alls vara möjligheternas land, utan snarare ett land där klassresor är svårare än i nordiska länder. Samtidigt, skriver författarna, verkar rika sitta lika säkert i Sverige som i USA. Hur borde vänstern förhålla sig till det?

15 Om ABF Arbetarnas Bildningsförbund är Sveriges största studieförbund. Vi finns över hela Sverige och består av våra medlemsorganisationer. ABF är partipolitiskt obundet, men våra värderingar sammanfaller med arbetarrörelsens. ABF växte fram som en politisk rörelse. Grundarna är Socialdemokraterna, LO och Konsumentkooperationen. Tanken var att organisationernas medlemmar skulle få verktyg för att kunna påverka sin egen situation, och få en möjlighet att förändra samhället. I dag har ABF 59 medlemsorganisationer och 54 organisationer med samarbetsavtal. Studiecirkeln Basen i ABF:s verksamhet är studiecirkeln, både studiecirklar för allmänheten och de studiecirklar som ABF arrangerar tillsammans med våra medlemsorganisationer. Idag kan man studera nästan vad man vill i en cirkel, och vem som helst kan starta en studiecirkel. Många har sagt om den svenska studiecirkeln att man lär sig något mer än just det ämne som studeras. Man lär sig att våga tänka själv, och att ifrågasätta.

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige STUDIEHANDLEDNING Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel

Läs mer

en hjälpande hand studiehandledning

en hjälpande hand studiehandledning en hjälpande hand studiehandledning Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel består av 3-15 personer. Det

Läs mer

Vem bryr sig? en bok om Sverige

Vem bryr sig? en bok om Sverige Studiehandledning Vem bryr sig? en bok om Sverige Det här är en studiehandledning för dig som vill leda en studiecirkel kring boken Vem bryr sig? av Anna Sjödin och Thomas Hartman. Studiehandledningen

Läs mer

Från konkurrens till kvalitet

Från konkurrens till kvalitet Från konkurrens till kvalitet En studiehandledning om boken Sverige har under de senaste decennierna genomgått en smärre revolution. Vi har gått från att ha en stor offentlig sektor driven i offentlig

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

En studie i ojämlikhet

En studie i ojämlikhet En studie i ojämlikhet En studiehandledning till jämlikhetsanden utarbetad av karneval förlag och LO-distriktet i Stockholms län richard wilkinson kate pickett Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Studiehandledning Bokslut Reinfeldt

Studiehandledning Bokslut Reinfeldt Studiehandledning till Bokslut Reinfeldt Om den borgerliga regeringens politik och konsekvenserna av denna av Christer Persson, Stefan Carlén, Daniel Suhonen Ordfront Förlag Studiehandledning Bokslut Reinfeldt

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATERNA HAR FEL STUDIEPLAN. Framtaget i samarbete mellan. EXPO utbildning

SVERIGEDEMOKRATERNA HAR FEL STUDIEPLAN. Framtaget i samarbete mellan. EXPO utbildning SVERIGEDEMOKRATERNA HAR FEL STUDIEPLAN Framtaget i samarbete mellan EXPO utbildning Något att tänka på: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv STUDIEHANDLEDNING Kvalitet ur ett brukarperspektiv Studiehandledning: Kvalitet ur+ ett brukarperspektiv 1. Starta en studiecirkel Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en grupp människor som träffas

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln!

Välkommen till studiecirkeln! l a i r e t a m l e k r i Studiec s n n fi t e D tt ä s tt e d allti Välkommen till studiecirkeln! Det här är ett studiecirkelmaterial till boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd som är

Läs mer

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete Studieplan målinriktat -ledarskap och organisationsarbete av Annika Grälls och Tomas Ekman Svensk damfotboll befinner sig i en spännande tid. Klubbarna satsar, vi har våra första yrkesspelare. Mer tid

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig Studiehandledning Kortfilm på dina villkor gör en annan värld möjlig Kortfilm på dina villkor Studiehandledning Studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller tankar om hur man

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens

MARKNADSIMPERFEKTIONER. Ofullständig konkurrens MARKNADSIMPERFEKTIONER Ofullständig konkurrens Ofullständig information (asymmetrisk information) Externa effekter Kollektiva nyttigheter Ständigt fallande genomsnittskostnader (Jämviktsbrist/trögheter)

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips på hur du leder en

Läs mer

STUDIEPROGRAM. 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND

STUDIEPROGRAM. 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND STUDIEPROGRAM 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND INLEDNING & INNEHÅLL I din hand har du nu studiefoldern för Socialdemokraterna Gotland 2007-2011. Här hittar du utbildningar, kurser och studiecirklar

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Svar till ÖVNING 4. SVAR

Svar till ÖVNING 4. SVAR Svar till ÖVNING 4. 1. Förklara varför en lagstiftning om att arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om dennes eventuella föräldraledighet torde vara meningslös. SVAR: Arbetsgivaren vill hellre

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

Omvärldsanalys i praktiken

Omvärldsanalys i praktiken Studieplan till Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Författare: Carina Sommarström, 2013 Studieplan Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Vi möts dagligen

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

LO-facken Avesta Studiekatalog Våren 2013

LO-facken Avesta Studiekatalog Våren 2013 LO-facken Avesta Studiekatalog Våren 2013 Vi lever i en tid av för mycket arbete och för lite bildning; en tid då människor är så flitiga att det blir dumma. Oscar Wilde LO-facken i Avesta samarbetar med

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre Förslag till upplägg av en studiecirkel Studiecirkeln är en grupp om minst tre personer med gemensamt intresse för det aktuella ämnet. Cirkelledaren håller

Läs mer

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL

INGET FÖR NÅGON STUDIEPLAN TILL STUDIEPLAN TILL INGET FÖR NÅGON HU R G Ö R m A N? Författaren själv önskar många studiegrupper i församlingarna. De olika grupperna träffas i hemmen sju gånger. Värdskapet skiftar och vi går runt. Det

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14. HÖGSKOLAN I HALMSTAD INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH TEKNIK Tentamen på kurs Nationalekonomi (1-20 poäng), delkurs 1, Mikroekonomisk teori med tillämpningar, 7 poäng, måndagen den 15 augusti 2005, kl 9-14.

Läs mer

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s. Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Att Köpa Hund. Inledning

Att Köpa Hund. Inledning Inledning At köpa hund är ett webbaserat studiematerial för den som funderar på att skaffa hund och vill veta mer om vad man ska tänka på när det gäller val av ras, hur man ska uppfostra en hund och vad

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

HR-perspektivets kärna/grundfråga:

HR-perspektivets kärna/grundfråga: HUMAN RELATIONS s kärna/grundfråga: Vi vill kunna matcha företagets behov med mänskliga behov! Frågan vi ställer oss är alltså: -Vilka behov har människor och vilka behov har organisationer? Hur ska vi

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola

Inbjud gästföreläsare och diskussionspartners. Kartläggning och planering av hälsoarbetet på skola Starta en cirkel Starta en studiecirkel kring Hitta Stilen och boken Uppdrag hälsa! Det här är ett förslag till hur man kan lägga upp en studiecirkel för skolans personal med boken Uppdrag hälsa som huvudbok.

Läs mer

Lärarhandledning: Civilkurage

Lärarhandledning: Civilkurage Lärarhandledning: Civilkurage Denna lärarhandledning styr inte dig som lärare utan ska ses just som en handledning, klassens behov och de ramfaktorer som råder är självklart viktiga. Handledningen innefattar

Läs mer

Nationalekonomi 120 hp

Nationalekonomi 120 hp Nationalekonomi 120 hp LiU EXPANDING REALITY Linköpings universitet Masterprogram i Nationalekonomi Masterprogrammet i nationalekonomi är en spetsutbildning på avancerad nivå som ger dig verktyg och perspektiv

Läs mer

Besvara frågorna på lösa ark om inget annat anges. Skriv endast på en sida av varje ark. Glöm inte att skriva ditt nummer på varje ark.

Besvara frågorna på lösa ark om inget annat anges. Skriv endast på en sida av varje ark. Glöm inte att skriva ditt nummer på varje ark. NATIONALEKONOMI VFTF01 Höstterminen 2010 Examinator: Åsa Hansson Skriftlig tentamen Datum: 2010 10 18 Tid: 8.00 13.00 Plats: E:3308, E:3319, E:3336 Anvisningar: Besvara frågorna på lösa ark om inget annat

Läs mer

Politiska utbildningar Västbo - Östbo

Politiska utbildningar Västbo - Östbo 1 2015 Politiska utbildningar Västbo - Östbo 2 Studiecirkel Minst 3 personer träffas 3 gånger under 9 studietimmar = studiecirkel Så enkelt är det!!!! För att ABF skall kunna registrera en studiecirkel

Läs mer

att starta Lycka till!

att starta Lycka till! att starta feministcirkel Feministcirklar utgår först och främst från vad de som vill delta i cirkeln har lust att prata om, eller göra, så det bästa är att bygga upp varje cirkel speciellt för just er

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice

www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice www.dalecarnegie.se Dale Carnegie Tips för att skapa förstklassig kundservice Del 1 Service börjar med relationer Förstklassig kundservice börjar med goda relationer. Här är nio sätt att stärka kundrelationer

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden

HJOLA-NORDEN. γνῶθι σεαυτόν gnōthi seauton Känn dig själv. Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden P HJOLA-NORDEN Ledarskap och kommunikation i Norden 6. 10. 2010 kl. 9 17.30 Ett retoriskt perspektiv på kommunikation i Norden verktyg för möten och konferenser praktiska övningar Mona Forsskåhl Pohjola-Norden

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

Stärk folkrörelsen. ABFs förenings- och funktionsutbildningar. Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt?

Stärk folkrörelsen. ABFs förenings- och funktionsutbildningar. Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt? Stärk folkrörelsen ABFs förenings- och funktionsutbildningar Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt? Folkrörelsen behövs för att utveckla demokratin, påverka samhällsutvecklingen

Läs mer

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn Löneprocessen inom privat sektor Som förtroendeman är du motorn Rätt lön? Kontakt: Vi har ett kansli med skickliga ombudsmän och jurister. Alla medlemmar har tillgång till expertisen som finns i förbundets

Läs mer

Handledning till studiematerialet

Handledning till studiematerialet Handledning till studiematerialet Handledning för dig som är ledare för studiecirkeln Introduktion Det här studiematerialet har tagits fram av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Svenska OCD-förbundet

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11 Genrekoden har allt du behöver för att arbeta med svenskämnet enligt Lgr 11. Genrekoden utgår ifrån den nya kursplanens syn på att det i all kommunikation

Läs mer

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras. Boken om SO 1 3 Boken om SO 1 3 är elevernas första grundbok i geografi, samhällskunskap, historia och religion. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Att tänka som en ekonom

Att tänka som en ekonom INTRODUKTION TILL NATIONALEKONOMI Att tänka som en ekonom Viktigt syfte med kursen: Att medvetet kunna inta ett nationalekonomiskt förhållningssätt till olika typer av ekonomiska problem. Att tänka som

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 torsdag 11.00-12.00 15 PÅSKLOV John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Ekonomi för en hållbar utveckling

Ekonomi för en hållbar utveckling Inlägg seminarium vid Ekocentrum, Göteborg, den 5 november 2014 Ekonomi för en hållbar utveckling Peter Söderbaum Professor emeritus, ekologisk ekonomi Mälardalens högskola, Västerås http://www.mdh.se/est

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ

John Steinbeck. VECKA tisdag 14.05-15.20 fredag 13.45-14.55. långfredag 15 PÅSKLOV LÄXA FÖRSTA MAJ John Steinbeck ur det centrala innehållet LGr11 läsa: Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera --- Att urskilja --- budskap, tema och motiv tala, lyssna, samtala: Att leda ett samtal, formulera

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer