Studiecirkelhandledning för Nationalekonomi för vänstern

Transkript

1 Studiecirkelhandledning för Nationalekonomi för vänstern Om boken Vad är nationalekonomi? Vilken nationalekonomi skulle vänstern kunna använda sig av? Vilken nationalekonomi borde vänstern lämna till högern? I boken Nationalekonomi för vänstern driver ett antal studenter och forskare i nationalekonomi frågan om att vänstern borde närma sig nationalekonomin. Precis som en ingenjör behöver goda kunskaper i hållfasthetslära för att bygga en bro eller en sjuksköterska måste vara bekant med kroppens funktioner, behöver politiker en god förståelse för hur samhället fungerar. Enligt författarna är nationalekonomin ett sådant verktyg ett verktyg för att förstå och förändra samhället. I boken därför finns ett antal nedslag i nationalekonomisk teori, där studenter och forskare försöker visa att nationalekonomin kan ge stöd för vänsterpolitik. Bokens innehåll Boken är en antologi med fristående kapitel. Det innebär att ni i studiecirkeln fritt kan välja vilka kapitel ni vill läsa, beroende på vilka områden ni är intresserade av. Nationalekonomin brukar delas upp i mikro- respektive makroekonomi. Mikroekonomi är sådan ekonomi som handlar om individers agerande, medan makroekonomi är ekonomi som kretsar kring vad som händer på en samhällelig nivå. Kapitel 3-8 handlar framför allt om mikroekonomi, medan kapitel 9-12 framför allt handlar om makroekonomi. Beroende på vad deltagarna i studiecirkeln är intresserad av går det alltså att inrikta sig på båda eller en av dem. Om studiehandledningen Studiehandledningen hjälper dig att skapa en interaktiv och lärorik studiecirkel. Fokus ligger på diskussioner om nationalekonomi, både kring att lära sig mer om nationalekonomi och att lära sig mer om hur nationalekonomi kan ha betydelse för vänstern. Studiehandledningen innehåller även förslag på övningar och fördjupningsuppgifter saker som bidrar till att göra cirkeln spännande och deltagande. Förslaget till upplägg utgår ifrån en cirkel på 5 träffar. Men ni kan också träffas färre eller fler gånger. Det är upp till cirkeln att gemensamt diskutera och besluta om upplägget. Så kan ni arbeta i cirkeln Låt gärna någon eller några av deltagarna kort återberätta vad de har läst och vilka intryck de fått i början av varje träff. Det bästa är om alla har läst texten eller texterna innan träffen. Men tänk på att inte göra läsningen övermäktig. Kom överens om hur mycket ni ska läsa till varje gång. Sikta lågt till att börja med.

2 Det viktigaste momentet är diskussion. Gå en runda där var och en får väcka en fråga som känns viktig att diskutera. Utgå från de föreslagna diskussionsfrågorna eller formulera egna. Skriv ner eller markera de frågor som väljs, och ta sedan upp dem en efter en. När ni diskuterat igenom frågorna kan ni börja om eller gå vidare till nästa punkt. Det är alltid bra om du som cirkelledare sammanfattar kort vad ni pratat om och kommit fram till (även om alla diskussioner inte leder till en slutsats). En variant på detta är att diskutera frågorna i grupper om två eller tre, och sedan rapportera i storgrupp. Använd dig av övningar för att skapa variation och för att göra cirkeln spännande. Du kan också föreslå fördjupningsuppgifter. Detta gör alla delaktiga i kunskapsbygget. Förslag till övningar och fördjupningsuppgifter finns för varje träff. Det är möjligt att bjuda in en expert, journalist eller politiker som kan ämnet och som kan svara på deltagarnas frågor. Ni kan också använda internet som kunskapskälla, eller för att hitta artiklar och blogginlägg att diskutera utifrån. Eller varför inte se en film och samtala utifrån den? Boken passar bra för gemensamt kunskapssökande och gemensamma diskussioner. I denna studiehandledning finns en guide för dig som vill leda en studiecirkel utifrån boken. Om cirkelledarrollen Som cirkelledare fungerar du som mötesunderlättare och guide. Du är den som för gruppens arbete framåt, förbereder träffarna och ser till att diskussionsklimatet blir så bra som möjligt. Du är samtidigt en i gruppen, ingen lärare som måste sitta inne med alla ämneskunskaper. Du får gärna vara en inspiratör och dela med dig av dina kunskaper, men fastna inte i föreläsarrollen. Bästa studiecirkeln Ger alla deltagare ungefär lika stort utrymme Tar vara på allas erfarenheter Kombinerar kunskapssökande med dialog och problemlösning Använder ett lättläst material Låter olika perspektiv komma fram i diskussionen Tips för bra diskussioner Som cirkelledare kan du bidra till att alla blir delaktiga, att ingen tar över, att dialogen blir konstruktiv. Här är några tips som kan vara till hjälp: Gå en runda. Då får alla chansen att säga något och alla får ungefär lika stort utrymme. Använd en talarboll/pinne som ger rätt att prata. Den som talat färdigt kastar vidare. Dela in i mindre grupper om två eller tre, med återkoppling i storgrupp. Det gör att alla vågar delta. Ställ riktade frågor av typen Anna vad tycker du? Vissa måste tilldelas ordet för att säga något.

3 Ställ en följdfråga för att locka fram mer ur en deltagare som svarat kort. Agera jokern i leken. För in tankar och idéer som inte annars finns i gruppen. Försök styra in diskussionen på ämnet om det svävat iväg. Ställ en uppföljningsfråga. För stödanteckningar så att du kan sammanfatta diskussionen kring varje fråga. Om studiecirkeln Cirkeln är en demokratisk studie- och diskussionsform. Den bygger på allas aktiva deltagande och den utgår från deltagarnas behov och intressen. Det är i diskussionerna kring studiematerialet och kring deltagarnas erfarenheter som ny kunskap växer fram. Formellt är det tre-regeln som gäller. Cirkeln träffas minst tre gånger, varje träff är tre studietimmar (3 x 45 minuter) och cirkeln består av minst tre personer. En bra gruppstorlek är dock mellan sju och tolv personer.

4 Första träffen Hälsa välkommen, presentera dig själv och gå en snabb runda där alla får säga sitt namn. Säg något om temat för studiecirkeln och gå igenom upplägget för den här träffen. Berätta vad en studiecirkel är, att det är viktigt att alla deltar i diskussionerna och att det handlar om att skaffa ny kunskap tillsammans. Berätta om din roll som cirkelledare. Låt deltagarna komma med förslag på hur cirkeln kan bli konstruktiv och deltagande. Kom överens om hur ni ska bemöta varandra och arbeta tillsammans. Låt deltagarna intervjua varandra två och två (i ca fem minuter var) och sedan presentera varandra för resten av gruppen. Några saker att ta reda på i intervjuerna är: namn, bostadsort, sysselsättning, fritidsintresse, tidigare erfarenheter av nationalekonomi, och sist men inte minst vilka förväntningar man har på studiecirkeln och vilka frågor man tycker ska diskuteras. Anteckna så att du kan återkomma till detta under cirkelns gång. Gör gärna en värderingsövning för att få igång tankeprocessen kring nationalekonomi. Fråga om deltagarna tycker att nationalekonomin är en viktig eller oviktig vetenskap och därefter om nationalekonomin är viktig eller oviktig för vänstern. Diskutera en stund strax efter värderingsövningen. Nu är deltagarna ofta diskussionslystna. Presentera boken så att alla får en överblick. Diskutera upplägget för resten av cirkeln. Vänta tills nästa gång med att välja vilka politikområden som hamnar i fokus på tredje, fjärde och femte träffen. Bestäm vad ni ska läsa och göra inför nästa träff. Glöm inte att ta upp praktiska saker som kaffe och fikabröd. Att läsa tills nästa gång Läs kapitel 3-4, om externaliteter och informationsekonomi. Det är en bra grund till två aspekter av nationalekonomin. Fördjupning tills nästa gång Läs Klas Eklunds Vår Klimat som innehåller en genomgång av grundläggande ekonomiska modeller och styrmedel för att hantera miljö- och klimatfrågor. Mottagaren av Riksbankens pris till Alfred Nobels minne, Paul Krugman, ägnar en stor del av sin blogg (krugman.blogs.nytimes.com) åt sjukvårdsfrågor och argumenterandet för större offentliga inslag i det amerikanska sjukvårdssystemet. Om deltagarna hunnit läsa inledningen till boken, något som är att rekommendera, så kan ni tillsammans diskutera de inledande frågeställningarna om nationalekonomin och vänsterns förhållande till nationalekonomin respektive nationalekonomins förhållande till vänstern. Några frågor att ta utgångspunkt ifrån är: Vilket verktyg kan nationalekonomin vara för politiken?

5 Finns det en nationalekonomi för vänstern? Finns det fördomar om nationalekonomi inom vänstern? Vilka i sådana fall? Borde vänstern intressera sig mer eller mindre för nationalekonomin? I boken redovisas ett antal argument för att nationalekonomi skulle kunna ses som höger. Vilka håller ni med om och inte med om? o Nationalekonomer forskar om saker som mest är intressanta för högern. o Nationalekonomer väljer teorier som passar för högerns frågor. o Nationalekonomer bygger sina teorier på grundantaganden som ligger nära högerns människosyn. o Nationalekonomer blandar in påståenden och åsikter som ligger nära högerns värderingar.

6 Andra träffen Om ni inte har diskuterat inledningen ännu, utifrån diskussionsfrågorna till första träffen, så gör det. Det är även möjlighet att diskutera kapitel 2, om nationalekonomins grunder. Fråga om alla har förstått hur grunderna fungerar och försök förklara om någon inte förstår. Kanske finns det någon som kan extra mycket om nationalekonomi med i studiecirkeln som kan gå igenom det som känns svårt att greppa. Att läsa tills nästa gång Välj två-tre av kapitel 5, 6, 7 och 8 som ni vill rikta in er med på och läs dem tills nästa gång. Fördjupning tills nästa gång Kolla in bloggen där ett antal nationalekonomer skriver om nationalekonomi, ofta på ett underhållande sätt. Då bloggen läses av många ekonomer brukar även kommentarerna vara läsvärda. Externaliteter (kapitel 3) Kapitlet handlar om externaliteter, som i nationalekonomin handlar om när en viss produktion eller konsumtion påverkar andra, men utan att personerna själva har efterfrågat det en slags biprodukt eller sidoeffekt. Inom nationalekonomin skiljer man mellan positiva och negativa externaliteter, alltså påverkan som är positiv för andra eller negativ. Författaren går igenom flera olika sätt att hantera externaliteter på. En stat kan exempelvis beskatta eller subventionerna viss produktion eller konsumtion, för att få produktionen eller konsumtionen av en vara eller en tjänst att öka eller minska. En stat kan också införa tvingande lagstiftning eller skapa en rättighet där man får köpa eller sälja rätten till ett visst agerande. För att skapa en diskussion om externaliteter i studiecirkeln brukar miljöförstöring och det rådande klimathotet vara en bra utgångspunkt. Nedan finns ett antal diskussionsfrågor kopplat till det. Vad beror miljöförstöring på? På vilket sätt är miljöförstöring en negativ externalitet? Finns det positiva externaliteter hos det som skapar miljöförstöringen? Vilket verktyg bör man använda för att minska eller förhindra miljöförstöringen skatter, subventioner, tvingande lagstiftning eller utsläppsrätter? Vilka andra negativa externaliteter borde beskattas, subventioneras, utsättas för tvingande lagstiftning eller släppas ut på en marknad?

7 Vilka andra positiva externaliteter borde hanteras på samma vis? Finns det något argument emot miljöförstöring, som inte kan fångas av resonemang om externaliteter? Informationsekonomi (kapitel 4) Kapitlet handlar om informationsekonomi, som är den delen av nationalekonomin som hanterar när individer inte har tillgång till fullständig information, eller inte tillgång till samma information, i motsats till det som brukar vara grundantagandet i nationalekonomi, att samtliga aktörer på marknaden har fullständig tillgång till relevant information om den vara eller tjänst som bjuds ut. I det här kapitlet analyseras framför allt sjukvård och varför nationalekonomin kan användas för att argumentera för offentlig och mot privat sjukvård. Författaren går igenom olika typer av varor och konstaterar att sjukvård är en trovärdighetsvara, till skillnad från en sökvara eller en erfarenhetsvara. Just kring trovärdighetsvaror ställer ett informationsgap till med större problem. Vad är styrkorna och svagheterna med ett offentligt sjukvårdssystem? Vad är styrkorna och svagheterna med ett privat sjukvårdssystem? Hur långt stämmer eller stämmer inte antagandet om perfekt information när det kommer till sjukvård? Hur långt stämmer eller inte stämmer antagandet om perfekt information när det kommer till andra varor och tjänster? Är antagandet tillräckligt nära sanningen för att teorier som bygger på antagandet skall kunna ge oss relevanta slutsatser? Fördjupningsfrågor I ett system där patienten betalar direkt till vårdgivaren är risken för överbehandling större, medan ett system där ett försäkringsbolag både utför behandlingen och betalar för vården ökar risken för underbehandling. Det bygger i sin tur på producentdriven efterfrågan, alltså att den privata sjukvården vill öka efterfrågan på sina varor eller tjänster för att i sin tur öka vinsterna. Hur stort problem är producentdriven efterfrågan i den svenska sjukvården?

8 Tredje träffen Börja med att sammanfatta de kapitel ni valt att läsa. Diskutera sedan det ni läst. Förslag på diskussionsfrågor finns nedan. Att läsa tills nästa gång Läs kapitel 9 och 10, om arbetslöshet och den finansiella sektorn båda en bra grund för det som är makroekonomi. Fördjupning tills nästa gång Läs boken Vår ekonomi, av Klas Eklund, som gör en bra genomgång av makroteori, bland annat kring arbetslöshet och den finansiella sektorn. Kollektiva varor och naturliga monopol (kapitel 5) Kapitlet handlar om kollektiva varor och naturliga monopol. Kollektiva varor är motsatsen till privata varor och är varor som vi konsumerar gemensamt. I kapitlet visar författarna att det finns olika sätt att hantera behovet av en kollektiv vara samarbetslösningar, monopollösningar eller lösningar där varan finansieras kollektivt. Naturliga monopol är marknader som leder till att en eller flera aktörer får monopol på marknaden, som inte producerar eller säljer sådana kvantiteter av en vara eller en tjänst att det blir samhällsekonomiskt lönsamt. I kapitlet visar författarna att det kan finnas tillfällen då naturliga monopol är bra, exempelvis på grund av skalfördelar, nätverkseffekter och transaktionskostnader. Vad borde vara offentligt ägt i samhället? Vilka argument borde användas för det som är offentligt ägt idag? Att det är effektivt eller ideologiskt riktigt? På vilket sätt är det effektivt eller ideologiskt riktigt? Finns det kollektiva varor som är offentligt ägda där samarbetslösningar eller monopollösningar vore bättre? På tal om författarnas tal om fildelning, borde kultur ses som en kollektiv vara? Finns det andra exempel på varor eller tjänster som borde ses som kollektiva varor men som inte ses på det viset idag? Allmänningens tragedi är ett klassiskt exempel på då miljöförstöring kan uppkomma. Hur bör man hantera allmänningens tragedi kopplat till just miljöförstöring? Finns det andra vägar att gå än via lagstiftning?

9 Sociala normer (kapitel 6) I den klassiska nationalekonomin har man länge utgått från att individer är själviska och enbart ser till sina egna intressen. Men mycket nationalekonomisk forskning de senaste tjugo åren, som utgår från rationell beslutsteori och spelteori, har visat att även sociala normer spelar roll för hur människor agerat, en slutsats som annars kanske mer förekommer inom exempelvis sociologin. Bland annat visar forskningen att socialt tryck och inre givmildhet spelar roll. Människor tenderar också att straffa dem som beter sig illa och bryter normer, eller att ge belöna dem som behandlar dem väl, även när straff och belöning är kostsamt. Nationalekonomer har tidigare ensidigt fokuserat på monetära drivkrafter. På vilka sätt kan sådana styrmedel få helt andra konsekvenser när folk bryr sig om sociala normer? Om normer påverkar beteende så blir det viktigt att fråga sig hur politiken kan påverka normer. Kan det ske med ekonomiska styrmedel? Eller med någon form av kampanjer? I kapitlet diskuteras hur normer kan upprätthållas även om folk är rationella egoister. Hur går det till? Finns det politiska beslut som kommit från högern och som utgår från att människan är självisk som faller i ljuset av den nationalekonomiska forskning som betonar sociala normer? I kapitlet tas Fångarnas dilemma upp, vilket är en del av klassisk spelteori. Vad kan vi lära oss av om Fångarnas dilemma när det kommer till politiken? Nationalekonomi och jämställdhet (kapitel 7) Inom nationalekonomin har man, något som även tas upp i andra kapitel, ofta utgått från att människor vet sitt eget bästa. Det innebär att man tyckt att människor är rationella och alltid väljer en handling för att man tycker att det skapar de mest fördelaktiga konsekvenserna. En sak som dock inte utretts lika mycket är frågan om hur människors preferenser formas och förändras av egna erfarenheter eller omgivningens bemötande. Man problematiserar inte heller om preferenserna är beständiga över tid rum, varifrån de kommit och hur de förändras. I kapitlet går författarna igenom olika beteendevetenskapliga undersökningar inom nationalekonomin som visar hur skillnader i lön, yrkesval och karriärmöjligheter påverkas av prestation, preferenser och val av olika yrkesgrupper och positioner. I kapitlet pekar författarna på undersökningar där det visas att kvinnor kan prestera sämre för att förväntningarna är lägre på kvinnor och för att lägre förväntningar skapar lägre resultat. Vad kan politiken göra åt det?

10 I kapitlet pekar författarna även på undersökningar som visar att både kvinnor och män kan förlora på sin respektive tävlingsbenägenhet kvinnor genom att tävla för lite och förlora på det, och män genom att tävla för mycket och förlora även på det. Kan kvotering vara ett sätt att komma åt detta eller finns det andra vägar att gå? I kapitlet visas det också att kvinnor i allmänhet tar mindre risk än män. Författarna ställer själva frågan på om detta beror på att kvinnor som söker sig till chefspositioner faktiskt själva är riskbenägna eller om de genom sin position lärt sig att ta högre risker. Vad tror du? I kapitlet diskuteras även förhandlingsbenägenhet. Författarna visar att kvinnor som förhandlar uppfattas som otrevliga och framfusiga medan män som förhandlar uppfattades som neutrala. Författarna ställer själva frågan om detta borde leda till att man uppmuntrade fler kvinnor att förhandla eller först ändra synen på kvinnor och män. Vilken strategi tycker du att man bör välja? Nationalekonomi och paternalism (kapitel 8) Ännu en gång finns det anledning att kritisera nationalekonomins utgångspunkt i att människor alltid fattar beslut som är bäst för dem. I kapitlet argumenterar författaren för att en politik som tar detta på allvar kan beskrivas som paternalistisk politiska beslut som påverkar eller begränsar våra valmöjligheter med syfte att hjälpa oss at fatta bättre beslut för vår egen skull. Författaren går framför allt igenom två problem i mänskligt beteende som kan ge upphov till paternalistisk politik självkontrollsproblem och begränsad uppmärksamhet. Främst handlar det om beslut där politiken hjälper individer att fatta mer långsiktiga beslut eller förhindrar folk från att begå misstag. Hur övertygande är argumenten om självkontrollsproblem och begränsad uppmärksamhet? När vet vi vårt eget bästa och när vet vi inte vårt eget bästa? Vad och vem ska avgöra vad som är vårt eget bästa? Författaren beskriver paternalism som en fråga om fördelning inte mellan fattiga och rika, utan mellan de som begår misstag och de som inte gör det. Hur långt får paternalistisk politik utan att påverka personer som inte begår misstag alltför negativt? Finns det fall i samhället där politiken borde få människor att fatta mer långsiktiga beslut, men där de fattar för kortsiktiga beslut i dagsläget? Finns det fall i samhället där politiken i högre utsträckning borde förhindra folk från att begå misstag?

11 Fjärde träffen Börja med att sammanfatta de kapitel ni valt att läsa. Diskutera sedan det ni läst. Förslag på diskussionsfrågor finns nedan. Att läsa tills nästa gång Läs de sista kapitlen 11-12, som handlar om nationalekonomisk forskning om ojämnlikhet och social rörlighet två närliggande ämnen. Fördjupning inför nästa gång Läs den omtalade boken Jämlikhetsanden Därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen, av Richard Wilkinson och Kate Pickett, som på ett lättillgängligt sätt redogör för sambanden mellan ekonomisk ojämlikhet och samhällsproblem. Arbetslöshet (kapitel 9) Nationalekonomin sysslar inte enbart med individers agerande utan även med viktiga samhällsfenomen som arbetslöshet. I kapitlet går författaren genom olika sätt att mäta arbetslöshet på och olika sätt att klassificera arbetslöshet; friktionsarbetslöshet, strukturell arbetslöshet, konjunkturell arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet. Författaren går även igenom hur man har sett på arbetslöshet historiskt sätt, genom de två nationalekonomerna Keynes och Friedman och deras förhållande till arbetslöshet och inflation. I kapitlet finns även många resonemang om hur arbetslöshet kan bekämpas genom arbetsmarknadens institutioner, som arbetslöshetsförsäkringen, den aktiva arbetsmarknadspolitiken, anställningsskydd samt lönebildning och fackligt inflytande. Hur kan man förklara arbetslöshet? Vilken av varianterna friktionsarbetslöshet, strukturell arbetslöshet, konjunkturell arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet är viktigaste för att förklara dagens arbetslöshet? Förekommer vissa varianter mer i den offentliga debatten än vad de borde göra? Hur borde arbetslöshet bekämpas? Vilken betydelse har arbetsmarknadens institutioner för att bekämpa arbetslösheten? Hur borde de kombineras? o Arbetslöshetsförsäkringen Den aktiva arbetsmarknadspolitiken o Anställningsskydd o Lönebildning och fackligt inflytande

12 Den finansiella sektorn (kapitel 10) Den finansiella sektorn är en annan del av nationalekonomin. I kapitlet diskuteras framför allt hur man kan hantera finansiella kriser, inte minst i ljuset av den senaste finansiella krisen. Författaren driver tesen att finansiella kriser antagligen inte kan undvikas, men väl hanteras på ett så effektivt och ansvarsfullt sätt som möjligt. Tanken är också att ett sådant ansvarstagande gör att svagare grupper inte far lika illa som de brukar göra i finansiella kriser. Hur borde vänstern förhålla sig till den finansiella sektorn? Hur borde politiken hantera finanskriser? Finns det skillnader mellan hur vänstern respektive högern hanterar kriser? Hur hanterades den senaste finanskrisen? Jämför hur man gjorde i USA och i Sverige. Borde den ha hanteras annorlunda?

13 Femte träffen Börja med att sammanfatta de kapitel ni valt att läsa. Diskutera sedan det ni läst. Förslag på diskussionsfrågor finns nedan. Nationalekonomisk jämlikhetsforskning (kapitel 11) Inom nationalekonomin finns det forskning som visar på de negativa konsekvenserna av ojämlikhet ett samhälleligt fenomen som vänstern länge arbetat emot. I kapitlet går författaren igenom hur man mäter inkomstskillnader och hur man kan se på fattigdomsbegreppet, där begreppen absolut och relativ fattigdom står i centrum. Författaren tar även upp hur nationalekonomisk forskning visat att ojämlikhet kan leda till lägre lycka, sämre hälsa, ökad kriminalitet och lägre tillväxt. Hur borde argumentationen ske för ökad jämlikhet? För att ett samhälle tjänar på det eller för att det är rätt med jämlikhet i sig själv? Hur stort misslyckande är det att klyftorna har ökat i Sverige de senaste decennierna? Vilket fattigdomsbegrepp borde vänstern utgå från? Absolut eller relativ fattigdom? Ojämlikhet leder, enligt den forskning som författaren visar upp, till olycklighet, sämre hälsa, ökad kriminalitet och lägre tillväxt. Har vänstern varit för svag på att visa de negativa konsekvenserna av ökad ojämlikhet? Social rörlighet (kapitel 12) Inom nationalekonomin finns det statistiska sätt att mäta social rörlighet på, alltså möjligheten att göra klassresor, något som inom nationalekonomin även mäts genom inkomströrlighet och ekonomisk mobilitet. I kapitlet går författaren igenom hur man kan mäta social rörlighet och visar också, med stöd från nationalekonomisk forskning, hur stor social rörlighet olika länder har. Han diskuterar även förhållandet mellan lika utfall och lika möjligheter och diskuterar utbildnings roll för att öka eller minska den sociala rörligheten. Hur kan man skapa större social rörlighet genom ekonomisk politik? Hur skapar man både social rörlighet uppåt respektive nedåt? Inom nationalekonomin, liksom i politisk filosofi, skiljer man mellan likheter i utfall och likheter i möjligheter. Enligt författaren är det ett misstag att se det som att det finns en konflikt mellan dessa likheter i utfall leder till likhet i möjligheter. Vad anser du om förhållandet mellan dessa?

14 USA visar sig, enligt nationalekonomisk forskning, inte alls vara möjligheternas land, utan snarare ett land där klassresor är svårare än i nordiska länder. Samtidigt, skriver författarna, verkar rika sitta lika säkert i Sverige som i USA. Hur borde vänstern förhålla sig till det?

15 Om ABF Arbetarnas Bildningsförbund är Sveriges största studieförbund. Vi finns över hela Sverige och består av våra medlemsorganisationer. ABF är partipolitiskt obundet, men våra värderingar sammanfaller med arbetarrörelsens. ABF växte fram som en politisk rörelse. Grundarna är Socialdemokraterna, LO och Konsumentkooperationen. Tanken var att organisationernas medlemmar skulle få verktyg för att kunna påverka sin egen situation, och få en möjlighet att förändra samhället. I dag har ABF 59 medlemsorganisationer och 54 organisationer med samarbetsavtal. Studiecirkeln Basen i ABF:s verksamhet är studiecirkeln, både studiecirklar för allmänheten och de studiecirklar som ABF arrangerar tillsammans med våra medlemsorganisationer. Idag kan man studera nästan vad man vill i en cirkel, och vem som helst kan starta en studiecirkel. Många har sagt om den svenska studiecirkeln att man lär sig något mer än just det ämne som studeras. Man lär sig att våga tänka själv, och att ifrågasätta.