DITT NYA OSTERLEN! DITT NYA OSTERLEN! Vill ni vara med och skapa det nya Österlen?

Transkript

1 Vi försöker skapa ett nytt Österlen som är anpassat till det verkliga livet. Ett Österlen för de som vill odla sina egna grönsaker, för oss som gärna lever ekologiskt men helst inte vill stå på knä i ett trädgårdsland och alla andra som vill ta del av litets goda. Oavsett så ska man här kunna ha ett bekvämt och uppkopplat liv, en aktiv fritid och ett givande arbete. VÄLKOMMEN TILL ÖSTERLEN Vad trevligt att ni vill vara med på Österlens resa in i framtiden! Vi försöker skapa ett nytt Österlen som är anpassat till det verkliga livet. Ett Österlen för de som vill odla sina egna grönsaker, för oss som gärna lever ekologiskt men helst inte vill stå på knä i ett trädgårdsland och alla andra som vill ta del av litets goda. Oavsett, så ska man här kunna ha ett bekvämt och uppkopplat liv, en aktiv fritid och ett givande arbete. Vi hoppas att broschyrerna innehåller något som passar just er. Spara gärna ner era första bilder på ert nya liv. Om ni sedan vill så kan ni ta och ladda upp era bästa bilder till vårt gemensamma galleri på hemsidan. Där hittar ni även en gemensam blogg och massor av information om vad hela regionen kan erbjuda. Då vi gärna vill att även ni ska bli en del av gemenskapen och bidra till vårt nya Österlen så har vi förberett ett konto på Medlemsnummer: DIT OST T NYA ERL EN! Vill ni vara med och skapa det nya Österlen? Gå in på och fyll i en intresseanmälan DITT NYA OSTERLEN! DITT NYA OSTERLEN! Vill ni vara med och skapa det nya Österlen? Gå in på och fyll i en intresseanmälan och se vad vi har att erbjuda! ETT M AG A SI N OM MÄ NN I S KORN A OC H LI V ET PÅ D ET N YA Ö ST ER LE N Österlen kontakt@osterlen.se Simrishamn kommun@simrishamn.se Tomelilla kommun@tomelilla.se Aktivera ert konto inom en månad så bjuder vi på en liten välkomstgåva. Vår resan har bara börjat! ETT MAGA SI N OM MÄ NNI S KOR NA OCH LI V E T PÅ DET N YA ÖST E RL EN och se vad vi har att erbjuda! Lösenord: LG58H Med vänliga hälsnigar vi på Österlen SPARA DINA SPARA DINA FÖRSTA MINNEN! FÖRSTA MINNEN! Om du vill kan du sedan ladda upp dem i vårt Om du vill kan du sedan gemensamma galleri på ladda upp dem i vårtwww.osterlen.se/galleri gemensamma galleri på Inloggningsuppgifter finns i ditt välkomstbrev. Inloggningsuppgifter finns i ditt välkomstbrev. Här annons, tillämpning på produkt, logotyp, brev och utskick. Customer internal ID Customer internal ID Österlen kontakt@osterlen.se Simrishamn kommun@simrishamn.se Tomelilla kommun@tomelilla.se Österlen Box Brösarp Österlen Kund nr: Box 915 Posten Varubrev Brösarp Kund nr: Till/To Posten Varubrev K. Johansson, P. Svensson Idé och formgivning. Till/To Tel/Telephone no Tel/Telephone no K. Johansson,Brunnsgatan P. Svensson 2 Brunnsgatan Kristianstad Kristianstad Försändelse ID Försändelse ID AE SE AE SE

2 INNEHÅLL DET NYA ÖSTERLEN SID 4 TOMELILLA KOMMUN SID AKTUELLA EVENEMANG SID 16 SIMRISHAMNS KOMMUN SID 18 AKTUELLA EVENEMANG SID MUSIK SID 28 TEATER SID 32 SPORT SID 36 VÅRT NYA OSTERLEN ETT MAGASIN OM MÄNNISKORNA OCH LIVET PÅ DET NYA ÖSTERLEN 28 FRILUFTSLIV SID 44 REDAKTION: Pernilla Åbrink (chefredaktör), pernilla.åbrink@osterlen.se Karin Ahlberg, karin.ahlberg@osterlen.se Lotta Jonson, lotta.jonson@osterlen.se Enrico Badial (webmaster), enrico.badial@osterlen.se GRAFISK FORM: Wendela design FOTOGRAFER: Lisa Lindqvist Liljedahl David Engblom KONTAKT: Plommonvägen 2, SE Brösarp, Sweden Tel: +46-(0) Fax: +46-(0) kontakt@osterlen.se ANNONSER: Hanna Starck-Johnson, hanna.starck.johnson@osterlenannonser.se REPRO OCH TRYCK: Ystad-Tryck AB 40 BARN OCH UNGDOMAR SID 40 HISTORIA SID 48 3 Här ett återkommande magasin. Idé och formgivning.

3 AKTUELLA EVENEMANG I går kände jag mitt i gatuvimlet hur någon snuddade vid färdas över havets branta mig, en mystisk person, som jag sedan länge önskat att vågor. Där skymtade bli bekant med och som jag genast kände igen, fast jag sällsamma ansikten, mäns aldrig hade sett honom. och kvinnors, präglade Han hyste tydligen gentemot mig en liknande önskan, av en ödesdiger skönhet, ty då han gick förbi gav han mig en blinkning som jag ansikten som jag tyckte skyndade mig att åtlyda. Jag följde påpassligt efter mig redan sett i andra honom och efter en stund steg jag bakom hans rygg ner tider och andra länder, i en underjordisk våning som var strålande upplyst och jag kunde inte riktigt glänste av en lyx, vartill ingen Parisvåning ovan jord ens minnas när eller var, och tillnärmelsevis kunde bjuda maken. Det föreföll mig egen- som snarare ingav mig en domligt att jag så ofta kunnat gå förbi denna lysande broderlig sympati än den spelhåla utan att ha en aning om entrén. fruktan som åsynen av det okända brukar framkalla. NÄRA TILL ALLT Om jag skulle försöka Det härskade där en utsökt stämning som visserligen att på något sätt förklara steg en åt huvudet men som kom en nästan omedelbart det säregna uttrycket i glömma alla livets vedervärdigheter och all dess leda. deras blickar, skulle jag Man inandades ett slags tungsint lycksalighet lik den säga att jag aldrig sett lotusätarna måste erfara då de stiger i land på en för- några ögon glänsa så in- trollad ö, belyst av skimret från en evig eftermiddag, och tensivt av avsky för ledan vid de sövande tonerna av melodiskt klingande vattenfall och av det eviga begäret känner ett begär stiga upp inom sig att aldrig återse sina att känna sig leva. Min hem, sina hustrur och barn och att aldrig mer behöva värd och jag var redan TOMELILLA KOMMUN 10 EVENEMANG I SKOGEN 12 APRIL I går kände jag mitt i gatuvimlet hur någon snuddade vid mig, en mystisk person, som jag sedan länge önskat att bli bekant med och 11 I KORTARE DRAG då vi satte oss till bordssom gamla goda vänner. Vi åt och vi drack kopiöst av alla slags märkliga viner, och vad som inte var mindre märkligt, jag tyckte efter åtskilliga timmar att jag inte var mera berusad än han. Emellertid hade hasardspelet, detta övermänskliga nöje, vid flera tillfällen avbrutit våra flitiga dryckesoffer, och jag måste tillstå att jag med hjältemodig sorglöshet och ett storartat lättsinne efter två omgångar spelat bort min själ. EN VARDAGLIG GEMENSKAP Själen är en så oåtkomlig sak, oftast till ingen nytta och ibland så besvärlig att denna förlust inte berörde mig mer än om jag på en promenad hade tappat mitt visitkort. Vi blossade på några cigarrer med en ojämförlig smak och arom, som i själen väckte en längtan efter okända länder och njutningar. Berusad av alla dessa ljuvligheter tog jag mod till mig och lyfte i ett anfall av förtrolighet som inte tycktes misshaga min värd en bägare fylld till randen med utropet: Skål på dig, gamla bockfot, må du länge leva! Vi språkade också om världsalltet, dess uppkomst och slutliga undergång, om århundradets stora tanke: framåtskridandet och utvecklingen, och om den mänskliga dårskapens former i allmänhet. I det ämnet var Hans Höghet outtömlig på kvicka och Han tillstod för mig att han en enda gång varit rädd att förlora sin maktställning, det var den dag han hade hört en predikant skarpsinnigare än sina ämbetsbröder utropa från predikstolen: Mina kära vänner, glöm aldrig då ni får höra förnuftets framsteg, att djävulens utsöktaste list är att övertyga er om att han inte existerar! Minnet av denne berömde talare ledde oss naturligt nog in på temat akademier, och min säregne bordskamrat försäkrade mig att han i många fall inte drog sig för att ingjuta sin ande i pedagogens penna, ord och samvete, liksom att han, om än osynlig, var personligt närvarande vid nästan alla akademiska sammanträden. Uppmuntrad av så mycket välvilja frågade jag honom hur den gode Guden mådde och om han nyligen hade träffat honom. Han svarade obesvärat men med en nyans av svårmod: Vi hälsar på varann, när vi möts. EVENEMANG PÅ ÅKERN 8 MAJ tydligen gentemot mig en liknande önskan, ty då han gick förbi gav I går kände jag mitt i gatuvimlet hur någon snuddade vid mig, en han mig en uppfordrande blinkning som jag skyndade mig att åtlyda. mystisk person, som jag sedan länge önskat att bli bekant med och Jag följde påpassligt efter honom. som jag genast kände igen, fast jag aldrig hade sett honom. 16 ETT NYTT KULTURELLT CENTRUM dräpande skämt, och mitt i sitt raljeri uttryckte han sig med en sådan behaglig diktion och ett så upphöjt lugn som jag inte har träffat på hos någon av världens mest berömda konversatörer. Han förklarade för mig orimligheterna i de olika filosofiska system som hittills tagit den mänskliga hjärna i besittning och värdigades till och med anförtro mig några grundprinciper, ett förtroende så värdefullt att jag inte skulle ha lust att dela det med någon enda, vem det vara må. Han beklagade sig ingalunda över det dåliga anseende han åtnjöt i alla delar av världen. 12 som jag genast kände igen, fast jag aldrig hade sett honom. Han hyste JAZZFESTIVALEN VÅRKONSERT WALBORGSDANS I går kände jag mitt i gatuvimlet hur någon snuddade vid mig, en mystisk person, som jag sedan länge önskat att bli bekant med och som jag genast kände igen, fast jag aldrig hade sett honom. Han hyste tydligen gentemot mig en liknande önskan, ty då han gick förbi gav han mig en uppfordrande blinkning som jag skyndade mig att åtlyda. Jag följde påpassligt efter honom och efter en stund steg jag bakom hans rygg ner i en underjordisk våning som var strålande upplyst och glänste av en lyx, vartill ingen Parisvåning ovan jord ens tillnärmelsevis kunde bjuda maken. Det föreföll mig egendomligt att jag så ofta kunnat gå förbi denna lysande spelhåla utan att ha en aning om entrén. Det härskade där en utsökt stämning som visserligen steg åt huvudet. Man inandades ett slags tungsint lycksalighet lik den lotusätarna måste erfara då de stiger i land på en förtrollad ö, belyst av skimret från en evig eftermiddag, och vid de sövande tonerna av melodiskt klingande vattenfall känner ett begär stiga upp inom sig att aldrig återse sina hem, sina hustrur och barn och att aldrig mer behöva färdas över havets branta vågor. Där skymtade sällsamma ansikten, mäns och kvinnors, präglade av en ödesdiger skönhet, ansikten som jag tyckte mig redan sett i andra tider och andra länder - jag kunde inte riktigt minnas när eller var - och som snarare ingav mig en broderlig sympati än den fruktan som åsynen av det okända brukar framkalla. Om jag skulle försöka att på något sätt förklara det säregna uttrycket i deras blickar. Min värd och jag var redan då vi satte oss till bordssom gamla goda vänner. Vi åt och vi drack kopiöst av alla slags märkliga viner, och vad som inte var mindre märkligt, jag tyckte efter åtskilliga timmar att jag inte var mera berusad än han. Emellertid hade hasardspelet, detta övermänskliga nöje, vid flera tillfällen avbrutit våra flitiga dryckesoffer, och jag måste tillstå att jag med hjältemodig sorglöshet och ett storartat lättsinne efter två omgångar spelat bort min själ. Själen är en så oåtkomlig sak, oftast till ingen nytta och ibland så besvärlig att denna förlust inte berörde mig mer än om jag på en promenad hade tappat mitt visitkort. Vi blossade på några cigarrer med en ojämförlig smak och arom, som i själen väckte en längtan efter okända länder och njutningar. MUSIK I går kände jag mitt i gatuvimlet hur någon snuddade vid mig, som jag sedan länge önskat att bli bekant med och som jag genast kände igen, fast jag aldrig hade sett honom. Han hyste tydligen gentemot mig en liknande önskan, då han gick förbi gav han mig en uppfordrande blinkning som jag skyndade mig åtlyda. Jag följde efter honom och efter en stund steg jag

4 bakom hans rygg ner i en underjordisk våning som var strålande upplyst och glänste av en lyx, vartill ingen Parisvåning ovan jord tillnärmelsevis kunde bjuda maken. Det föreföll mig egendomligt att jag så ofta kunnat gå förbi denna lysande spelhåla utan att ha en aning om entrén. Det härskade där en utsökt stämning som visserligen steg åt huvudet men som kom en nästan omedelbart glömma alla livets vedervärdigheter och all dess leda. LIVMUSIK UNDER BAR HIMMEL Man inandades ett slags tungsint lycksalighet lik den lotusätarna måste erfara då de stiger i land på en förtrollad ö, belyst av skimret från en evig eftermiddag, och vid de sövande tonerna av melodiskt klingande vattenfall känner ett begär stiga upp inom sig att aldrig återse sina hem, sina hustrur och barn och att aldrig mer behöva färdas över havets branta vågor. Där skymtade sällsamma ansikten, mäns och kvinnors, präglade av en ödesdiger skönhet, ansikten som jag tyckte mig redan sett i andra tider och andra länder - jag kunde inte riktigt minnas när eller var - och som snarare ingav mig en broderlig sympati än den fruktan som åsynen av det okända brukar framkalla. Om jag skulle försöka att på något sätt förklara det säregna uttrycket i deras blickar, skulle jag säga att jag aldrig sett några ögon glänsa så intensivt av avsky för ledan och av det eviga begäret att känna sig leva. Min värd och jag var redan då vi satte oss till bordssom gamla goda vänner. Vi åt och vi drack kopiöst av alla slags märkliga viner, och vad som inte var mindre märkligt, jag tyckte efter åtskilliga timmar att jag inte var mera berusad än han. Emellertid hade hasardspelet vid flera tillfällen avbrutit våra dryckesoffer, och jag måste tillstå att jag med hjältemodig sorglöshet och ett storartat lättsinne efter två omgångar spelat bort min själ. Själen är en så oåtkomlig sak, oftast till ingen nytta och ibland så besvärlig att denna förlust inte berörde mig mer än om jag på en promenad hade tappat mitt visitkort. Vi blossade på några cigarrer med en ojämförlig smak och arom, som i själen väckte en längtan efter okända länder och njutningar. Berusad av alla dessa ljuvligheter tog jag mod till mig och lyfte i ett anfall av förtrolighet som inte tycktes misshaga min värd en bägare fylld till randen med utropet: Skål på dig, gamla bockfot, må du länge leva! Vi språkade också om världsalltet, dess uppkomst och slutliga undergång, om århundradets stora tanke: framåtskridandet och utvecklingen, och om den mänskliga dårskapens former i allmänhet. I det ämnet var Hans Höghet outtömlig på kvicka och dräpande skämt, och mitt i sitt raljeri uttryckte han sig med en sådan behaglig diktion. Om jag skulle försöka att på något sätt förklara det säregna uttrycket i deras blickar, skulle jag säga att jag aldrig sett några ögon glänsa så intensivt av avsky för ledan. PÅ VAG! Om du vill ha mer information om Österlen så gå in på vår hemsida eller kontakta respektive kommun på eller TALANGJAKT I går kände jag mitt i gatuvimlet hur någon snuddade vid mig, en mystisk person, som jag sedan länge önskat att bli bekant med och som jag genast kände igen, fast jag aldrig hade sett honom. Han hyste tydligen gentemot mig en liknande önskan, ty då han gick förbi gav han mig en uppfordrande blinkning som jag skyndade mig att åtlyda. Jag följde påpassligt efter honom och efter en stund steg jag bakom hans rygg ner i en underjordisk våning som var strålande upplyst och glänste av en lyx, vartill ingen Parisvåning ovan jord ens tillnärmelsevis kunde bjuda maken. Det föreföll mig egendomligt att jag så ofta kunnat gå förbi denna lysande spelhåla utan att ha en aning om entrén. Det härskade där en utsökt stämning som visserligen steg åt huvudet. LETA EFTER SMÅKRYP I MYLLAN I går kände jag mitt i gatuvimlet hur någon snuddade vid mig, en mystisk person, som jag sedan länge önskat att bli bekant med och som jag genast kände igen, fast jag aldrig hade sett honom. Han hyste tydligen gentemot mig en liknande önskan, ty då han gick förbi gav han mig en uppfordrande blinkning som jag skyndade mig att åtlyda. Jag följde påpassligt efter honom och efter en stund steg jag bakom hans rygg ner i en underjordisk våning som var strålande upplyst och glänste av en lyx, vartill ingen Parisvåning ovan jord ens tillnärmelsevis kunde bjuda maken. Det föreföll mig egendomligt att jag så ofta kunnat gå förbi denna lysande spelhåla utan att ha en aning om entrén. Det härskade där en utsökt stämning som visserligen steg åt huvudet men som kom en nästan omedelbart glömma alla livets vedervärdigheter och all dess leda. Man inandades ett slags tungsint lycksalighet lik den lotusätarna måste erfara då de stiger i land på en förtrollad ö, belyst av skimret från en evig eftermiddag, och vid de sövande tonerna av melodiskt klingande vattenfall känner ett begär stiga upp inom sig att aldrig återse sina hem, sina hustrur och barn och att aldrig mer behöva färdas över havets branta vågor. Där skymtade sällsamma ansikten, mäns och kvinnors, präglade av en ödesdiger skönhet, ansikten som jag tyckte mig redan sett i andra tider och andra länder - jag kunde inte riktigt minnas när eller var - och som snarare ingav mig en broderlig sympati än den fruktan som åsynen av det okända brukar framkalla. Om jag skulle försöka att på något sätt förklara det säregna uttrycket i deras blickar, skulle jag säga att jag aldrig sett några ögon glänsa så intensivt av avsky för ledan och av det eviga begäret att känna sig leva. BARN UNGDOMAR I går kände jag mitt i gatuvimlet hur någon snuddade vid mig, som jag sedan länge önskat att bli bekant med och som jag genast kände igen, fast jag aldrig hade sett honom. Han hyste tydligen gentemot mig en liknande önskan, då han gick förbi gav han mig en uppfordrande blinkning som jag skyndade mig åtlyda. Jag följde efter honom och efter en stund steg jag bakom hans rygg ner i en under

5 entrén. Det härskade där en utsökt stämning som visserligen steg åt huvudet men som kom en nästan omedelbart glömma alla livets vedervärdigheter och all dess leda. MUSIK Man inandades ett slags tungsint lycksalighet lik den lotusätarna måste erfara då de stiger i land på en förtrollad ö, belyst av skimret från en evig eftermiddag, och vid de sövande tonerna av melodiskt klingande I går kände jag mitt i gatuvimlet hur någon vattenfall känner ett begär stiga upp inom snuddade vid mig, en mystisk person, som sig att aldrig återse sina hem, sina hustrur jag sedan länge önskat att bli bekant med och barn och att aldrig mer behöva färdas och som jag genast kände igen, fast jag över havets branta vågor. aldrig hade sett honom. Han hyste tydligen Där skymtade sällsamma ansikten, mäns gentemot mig en liknande önskan, ty då och kvinnors, präglade av en ödesdiger han gick förbi gav han mig en uppfordrande skönhet, ansikten som jag tyckte mig redan blinkning som jag skyndade mig att åtlyda. Jag följde påpassligt efter honom och OSTER efter en stund steg jag bakom hans rygg ner i en underjordisk våning som var strålande upplyst och glänste av en lyx, vartill ingen DEN Parisvåning ovan jord ens tillnärmelsevis kunde bjuda maken. Det föreföll mig egendomligt att jag så ofta kunnat gå förbi denna lysande spelhåla utan att ha en aning om 2 sett i andra tider och andra länder, jag två omgångar spelat bort min själ. Själen är raljeri uttryckte han sig med en sådan be- det var den dag han hade hört en predikant kunde inte riktigt minnas när eller var, och en så oåtkomlig sak, oftast till ingen nytta haglig diktion och ett så upphöjt lugn som skarpsinnigare än sina ämbetsbröder utropa som snarare ingav mig en broderlig sympati och ibland så besvärlig att denna förlust inte jag inte har träffat på hos någon av världens från predikstolen: Mina kära vänner, glöm än den fruktan som åsynen av det okända berörde mig mer än om jag på en promenad mest berömda konversatörer. Han förklarade aldrig då ni får höra förnuftets framsteg, att brukar framkalla. Om jag skulle försöka att hade tappat mitt visitkort. för mig orimligheterna i djävulens utsöktaste list de olika filosofiska system är att övertyga er om att cigarrer med en ojämförlig som hittills tagit den han inte existerar! sett några ögon glänsa så smak och arom, som i själen mänskliga hjärna i besitt- intensivt av avsky för ledan och väckte en längtan efter okända ning och värdigades till berömde talare ledde av det eviga begäret att känna länder och njutningar. Berusad och med anförtro mig oss naturligt nog in på sig leva. av alla dessa ljuvligheter tog några grundprinciper, ett temat akademier, och jag mod till mig och lyfte i ett förtroende så värdefullt min säregne bordskamrat då vi satte oss till bordssom anfall av förtrolighet som inte att jag inte skulle ha lust försäkrade mig att han i gamla goda vänner. Vi åt och tycktes misshaga min värd en att dela det med någon många fall inte drog sig vi drack kopiöst av alla slags bägare fylld till randen med enda, vem det vara må. för att ingjuta sin ande i märkliga viner, och vad som utropet: Skål på dig, gamla inte var mindre märkligt, jag på något sätt förklara det säregna uttrycket i deras blickar, skulle jag säga att jag aldrig Min värd och jag var redan pedagogens penna, ord bockfot, må du länge leva! Vi ingalunda över det dåliga och samvete, liksom att tyckte efter åtskilliga timmar att språkade också om världsalltet, anseende han åtnjöt i alla han, om än osynlig, var jag inte var mera berusad än dess uppkomst och slutliga undergång, om delar av världen och för- personligt närvarande vid han. Emellertid hade hasard- nästan alla akademiska århundradets stora tanke: framåtskridandet säkrade mig om att han spelet, detta övermänskliga nöje, vid flera och utvecklingen, och om den mänskliga just var den person som tillfällen avbrutit våra flitiga dryckesoffer, och dårskapens former i allmänhet. det låg mest om hjärtat att vidskepelsen ut- muntrad av så mycket välvilja frågade jag rotades. Han tillstod för mig att han en enda honom hur den gode Guden mådde. sorglöshet och ett storartat lättsinne efter I det ämnet var Hans Höghet outtömlig 5 6 TRES SERA DES Här ett mindre informationsblad i en serie om flera. sammanträden. Upp- Idé och formgivning. gång varit rädd att förlora sin maktställning, på kvicka och dräpande skämt, och mitt i sitt LEN IKIN Minnet av denne Han beklagade sig jag måste tillstå att jag med hjältemodig 4 Vi blossade på några MUS 7

6 VÅ RT N YA VÅR N YA SENASTE INLÄGG ARKIV SKAPA NYTT INLÄGG VERNISSAGE / Maria önskan, ty då han gick förbi gav han mig en uppfordrande blinkning. OSTERLEN MUSIK TEATER SPORT BARN FRILUFT HISTORIA BOENDE ARBETE SKOLA VAD ÄR ÖSTERLEN? ÅRETS FÖRSTA KITE / Aaron önskan, ty då han gick förbi gav han mig en uppfordrande blinkning som jag önskan, ty då han gick förbi gav han mig en uppfordrande blinkning som jag VÅRT N YA SKRIV I VÅR SENASTE BILDER ARKIV LADDA UPP NY BILD FRUKT / Josef UTFLYKT / Karolina skyndade mig att åtlyda. Jag följde påpassligt efter honom och efter en stund steg jag bakom hans rygg ner i en underjordisk våning som var strålande upplyst och glänste av en lyx, vartill ingen Parisvåning ovan jord ens tillnärmelsevis kunde bjuda maken. Det föreföll mig egendomligt att jag så ofta kunnat gå förbi denna lysande spelhåla utan att ha en aning om entrén. Det härskade där en FÅNGST / Kim PRIMÖRER / Tina LÄNGTAN / Göran STRANDFYND / Josef SKRIV I VÅR VÅ R NYA SKRIV I VÅR MUSIK MUSIK TEATER SPORT BARN FRILUFT HISTORIA BOENDE ARBETE SKOLA TONER SPELAR ÖVER LANDSKAPET önskan, ty då han gick förbi gav han mig en uppfordrande blinkning som jag Här hemsida med undersidor. skyndade mig att åtlyda. Jag följde påpassligt efter honom och efter en stund steg jag bakom hans rygg ner i en underjordisk våning som var strålande upplyst och glänste av en lyx, vartill ingen Parisvåning ovan jord ens tillnärmelsevis kunde bjuda maken. Det föreföll mig egendomligt att jag så ofta kunnat gå förbi denna lysande spelhåla utan att ha en aning om entrén. Det härskade där en Idé och formgivning. SKRIV I VÅR