Ers Majestäter, ers Kungliga Höghet, IVA-ledamöter, excellenser, mina damer & herrar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ers Majestäter, ers Kungliga Höghet, IVA-ledamöter, excellenser, mina damer & herrar."

Transkript

1 Ers Majestäter, ers Kungliga Höghet, IVA-ledamöter, excellenser, mina damer & herrar. Jag har den stora äran att för er presentera IVA:s traditionella tal Framsteg inom forskning och teknik. Det är en av årets höjdpunkter att få möjlighet att berätta om utvalda exempel på den spännande forskning och utveckling som bedrivs i vårt land, såväl inom akademi som industri. Året har varit omvälvande i världen. Att Asien fortsätter att utvecklas undgår nog ingen. Europa står samtidigt inför en rad svåra utmaningar där osäkerhet kring ekonomi och Euro utmanar stabiliteten, och därmed förutsättningarna för att skapa tillväxt och nya jobb. Idéerna är många för hur vi långsiktigt ska skapa ökad stabilitet, som till exempel via en finansinspektion och bankunion. Men det viktigaste är kanske att uppgörelser mellan medlemsländerna följs, inte hur vi organiserar oss. För mig är tveklöst den framtida strategin för Sverige att fortsätta en nära samverkan med övriga Europa. Svårigheterna måste därför övervinnas så att denna, på pappret, världens största inre marknad äntligen ska kunna fungera på riktigt. Det kommer att gynna Sverige. Även världens forskningslandskap förändras. Redan nästa år förväntas Kina passera USA som det land i världen som publicerar flest forskningsartiklar i internationella tidskrifter. Vem trodde det för tio år sedan då Kina knappt fanns med på forskningskartan? Kvalitén är visserligen betydligt lägre än från vår del av världen, men även denna höjs stadigt. Ja, Kina blir att räkna med som en framtida kunskapsnation. Men det är från USA världens bästa forskning kommer att levereras, faktiskt under överskådlig tid. Sveriges ekonomi är fortsatt stark även om industrin nu tappar fart i kölvattnet av en minskad internationell efterfrågan. Regeringens budget- och forsknings och innovationspropositioner andas dock expansion och satsning. Att de stegvis ökade investeringarna på forskning når fyra ytterligare miljarder kronor år 2016 gladde och överraskade många, inklusive mig själv. Årets tal har ett underliggande tema, nämligen Forskningssamverkan. Jag väljer att belysa just detta ämne lite extra då jag är övertygad om att samverkan kommer att bli avgörande för att forskningen ska kunna svara på framtidens frågor och komma till ännu större nytta för näringsliv och övrigt samhälle. Därför är forskningssamverkan ett fält som kommer att hitta många nya former under de kommande decennierna. Det gäller inte bara naturvetenskap, teknik och medicin. Även samhällsvetenskap och humaniora blir allt viktigare för att hitta nya lösningar på våra stora utmaningar. Forskning utförs förstås av individer forskarna. Den nyligen lagda forsknings- och innovationspropositionen betonar också starkt individens roll och annonserar 1

2 tydligare satsningar på just excellenta enskilda forskare. Står dessa satsningar i kontrast till behovet av ökad samverkan? Absolut inte. Du behöver bägge för att skapa excellens. Vad är då forskningssamverkan? Den finns i många former och jag kommer att lyfta fram fyra olika perspektiv. Akademi akademisamverkan, grunden för all vetenskap där man samarbetar genom att öppet dela med sig av resultat, metoder och material i hela forskarsamhället. En annan form är samverkan för infrastruktur, som kring stora och dyra forskningsanläggningar. Vi har också samverkan akademi industri, en form som ofta är den underförstådda då behovet av forskningssamverkan påtalas. Det blir allt vanligare med internationell samverkan. Satsningar inom EU får ökad betydelse. Ofta är det en kombination av olika samverkansformer. Jag kommer i talet att återkomma till dessa genom att visa några utvalda exempel. Och vi ska börja i ett område där det i Sverige finns en stark tradition att samverka - transporter. Nu åker vi Transporter in i framtiden, med en helautomatisk bil. Studenter vid designhögskolan i Umeå har ett förslag på hur den ska utformas. Bilen har en hytt om alla reser tillsammans eller isolerande skiljeväggar om det är passagerare som samåker och inte känner varandra. Volkswagen finns med bakom projektet i Umeå. Och någon kommer sannolikt att ta fram en helt automatisk bil inom de närmsta decennierna. Visionen att sova vid ratten kommer allt närmare. Den helautomatiska bilen är inte längre Science Fiction. Ett steg på vägen är konvojkörning, som i maj för första gången testades på allmän väg, inom ett EU-projekt som utvecklar tekniken. Först åker en ledarbil med en professionell chaufför. Bilarna efter ansluts till konvojen och förarna kan sedan koppla av och titta på utsikten. Bilen tar över och håller automatiskt rätt avstånd och hastighet, styr och bromsar. Föraren kan läsa tidningen eller jobba med surfplattan, som här Volvos projektledare. 2

3 En viktig drivkraft är att öka säkerheten. Till exempel minskar risken med 40 procent att köra på fordonet framför, om bilen har adaptiv farthållare och kollisionsvarnare. Det visar data från Chalmers. Sverige satsar stort på trafiksäkerhet, för såväl fordon som för oskyddade trafikanter. I september påbörjades bygget av en unik testanläggning utanför Borås. Här ska såväl trafikforskare som fordonsindustri testa teknik för avancerad säkerhet. Banan Asta Zero blir den första av sitt slag i världen och är mitt exempel på ett brett samarbete mellan stat, industri och akademi. Ett så kallat public private partnership. Ja, samverkan mellan akademisk forskning och industri är oerhört viktig. Här finns en förhoppning om att ny kunskap ska komma till kommersiell nytta och därigenom skapa nya företag, jobb och tillväxt. Nya mekanismer för att bli bättre på att kommersialisera forskningsresultat är ett kärt debattämne och innovationskontor har satts upp vid sex lärosäten. Nästa år blir det fler. De flesta innovationer kommer dock inte direkt ur akademiska upptäckter, inte ens i högteknologiföretag, utan från idéer nära marknaden. Våra lärosäten är förstås ändå indirekt avgörande för innovationsklimatet exempelvis genom att tillhandahålla välutbildade personer. Hur påverkar då industrisamverkan den akademiska kvalitén? Det uttrycks ofta farhågor om att den går ned. De studier som gjorts visar dock att den vetenskapliga kvalitén inte alls blir sämre. Artiklar som skrivs tillsammans av författare från lärosäten och företag citeras i genomsnitt mer av andra forskare än artiklar som enbart har författare från lärosäten. Exemplen på samverkansprojekt mellan akademi och industri är otaliga. Ytterligare ett är ännu en testbana, denna för elbilar, som invigdes nära Arlanda i våras. Den har räls och kablar som har grävts ner i vägen. Banans olika sektioner får ström, vartefter en bil passerar. En rörlig arm leder elektriciteten från skenor till bilen. Att överföringen fungerar visar fläktarna och lamporna som tillsammans förbrukar lika stor effekt som en elbil som kör 90 km/h. Så skulle även dagens elbilar kunna köras långa sträckor utan att behöva laddas. Ännu får vi dock förlita oss på andra drivmedel, som i Volvos nya lastbil som börjar tillverkas under våren. Den är byggd på en helt ny plattform, den första på nästan 20 år. Och med lägre bränsleförbrukning, klarar den EU:s allt tuffare miljökrav. Den nya framhjulsupphängningen är stabil, vilket stuntkvinnan på linan kan intyga. Demonstrationen har fått stor uppmärksamhet. Filmen på YouTube har visats över sex miljoner gånger hittills. 3

4 Och så till flyget. Sista april flygprovades Pratt & Whitney s nya motor, monterad på en Boeing 747. Den löser ett problem med dagens motorer. I dessa drivs fläkt och turbin med samma hastighet. Ju större fläkten är i förhållande till resten av motorn, desto högre verkningsgrad och därmed mindre bränsleförbrukning och utsläpp. Men med en större fläkt ökar också bullret. Den nya motorn har en växellåda som växlar ner fläktens varvtal. Då kan man ha olika hastigheter på motorns komponenter en snabb turbin men en långsam fläkt. Bullret minskar, liksom bränsleförbrukningen. Motorn har utvecklats av bland andra Volvo Aero i Trollhättan, numera ägt av brittiska GKN Aerospace. Den är en högteknologisk innovation. Innovativa produkter och tjänster krävs dock i alla branscher, inte enbart de högteknologiska. Det hävdar tre forskare i ekonomi. Ekonomi De har fördjupat sig i innovationspolitiken ett område som blir allt mer intressant i Sverige, för såväl allians som opposition. Ett ramverk för innovationspolitiken heter boken som levererar tio ekonomisk-politiska budord. De tre ekonomerna påtalar behovet av generella åtgärder för att kunna stärka klimatet för entreprenörskap. En annan aktuell bok är IVA-ledamoten och medaljören Assars Lindbecks memoarer Ekonomi är att välja. Assar Lindbeck har som få andra svenskar gjort avtryck i den ekonomisk-politiska debatten. Ständigt aktuell och kanske mest känd för sitt banbrytande arbete i Lindbeckkommissionen I memoarerna berättar han om sin gärning under sex decennier. Ytterligare ett bevis på kreativ förmåga visar han i sina verk som konstnär. Lindbeck har förstås även studerat Kinas ekonomiska reformer. Nu har två lundaforskare tittat på orsaker bakom det kinesiska ekonomiska undret. 630 miljoner kineser har lyfts ur fattigdom sedan 1980-talet en utveckling som saknar historiskt motstycke. Ofta tillskrivs den kinesiska staten hela äran för detta. Enligt de två forskarna, som har studerat 700 kinesiska tillverkningsföretag, är dock det privata och småskaliga företagandet tillväxtmotorn bakom miraklet. Sociala medier gör företagen både bättre och lönsammare. Det visar en forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, som studerat flera länder i världen. Forskningen visar inte bara att sociala medier gör de anställda mer produktiva utan också att produktiviteten faktiskt sjunker i företag som stänger ute de anställda från de sociala nätverken. Ja, vårt sätt att arbeta och kommunicera har fullständigt förändrats av utvecklingen inom IT och Telekom. 4

5 IT/Telekom Mail, facebook, sms, chattar vi har många sätt att kontakta varandra idag. Och de mobila tjänsterna växer snabbt, särskilt mobilt bredband. Fasta bredband ökar inte lika mycket, men de allra snabbaste abonnemangen blir fler. Det kan vi läsa i Postoch telestyrelsens årliga rapport. Med tillväxten ökar också nätets energiförbrukning. Men det finns sätt att minska den med uppåt 70 procent. Det visar EU-projektet EARTH, sammanhållet av Ericsson. De har med såväl simuleringar som prototyper demonstrerat att energieffektiva komponenter i basstationerna och nya funktioner i radiolänk- och nät, kan spara energi. Energisparprojektet har drivits inom ramen för EUs sjunde ramprogram. Projektet är ett exempel på internationell forskningssamverkan, som sker i en allt större utsträckning. I dag är det enkelt för forskare att samarbeta och i realtid dela data och kommunicera över internet. Över hela jordklotet. Och det bidrar förstås till att trafiken i mobilnäten ökar. Det gör även apparna i våra telefoner, som blir allt fler. SICS utvecklar en för skidåkare, tillsammans med bland andra OS-vinnaren Daniel Richardsson. Med hjälp av en pulsmätare och en vanlig android- telefon analyseras hans åkrörelser. Olika tekniker ger olika mönster. Stakning och stakning med frånskjut ger vissa och skejting ett annat. Här testas den första prototypen. Åk-data skickas via Internet till molnet, där de bearbetas och sedan skickas tillbaks i en form som hjälper åkaren att optimera träningen. Ja, IT kan användas till mycket. Enligt forskare vid Imperial College i London kan IT till och med ersätta kompositörer. Forskarna har skapat ett datorprogram som kan utveckla musik genom en sorts digital evolution. Programmet Darwintunes skapar korta snuttar av ljud och mänskliga lyssnare får sedan bedöma vilka som låter bäst. De kopplas ihop och skapar nya ljud. Och webben kan även förutspå framtiden, enligt söktjänsten Recorded Future som sorterar sökresultat efter en tidsskala. Den hittar information på webben, bloggar, twitter, med mera. Vi testar tjänsten med att fråga vad som sker inom Astra Zeneca det kommande året. Massor av händelser hittas. Till exempel börjar magsårsmedicinen Nexium att säljas receptfritt i USA. Läkemedlet utvecklades i Sverige, där forskningen minskat kraftigt och nu helt läggs ner i Södertälje. Beskedet har skakat om svensk Livsvetenskap. Livsvetenskap 5

6 En del av den kompetens som frigörs i spåren av avvecklingen i Södertälje ska räddas kvar. Ett nytt institut för hållbar processutveckling och katalys ska bildas. Det är ett förslag från SP i Borås som nu får stöd av regeringen. Samtidigt stärks svensk livsvetenskap genom att Science for Life Laboratory nu får rejäla extra resurser och blir ett nationellt forskningsinstitut. Labbet har noder i Stockholm och i Uppsala där Akademiska hus precis har börjat bygga nytt. Stödet kommer från staten, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Astra Zeneca. Det är ett lysande exempel på hur vi kan samverka för att bygga infrastruktur för forskning. Men också ett exempel på samverkan akademi akademi grundbulten för vetenskapen. Den organiseras allt oftare som starka centrumbildningar där forskare samverkar och delar frågeställning redan på idéstadiet, som i Science for Life Laboratory. Ett koncept som labbets forskare arbetar med är att leta efter biomarkörer. Det är ämnen i blod eller i vävnad som kan ge signaler om att en person är, eller riskerar att bli sjuk, i till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Vi vet ju att stress inte bra för hjärtat, men inte riktigt vad som egentligen händer när vi är stressade. Nu har dock forskare från Lund med hjälp av ultraljud upptäckt en tidigare okänd längsgående rörelse i kärlväggarna och att den ökar med upp till 300 procent av stresshormoner som adrenalin. Forskningen ger oss även träffsäkrare diagnoser och det behövs. Till exempel får närmare män i Sverige diagnosen prostatacancer varje år. Men bara runt en femtedel har en livshotande form som kräver kirurgi. Idag opereras många fler, ofta i onödan och med besvärliga biverkningar som följd. Den nya metoden, som har utvecklats vid Karolinska universitetssjukhuset, hittar de farliga tumörerna genom att analysera tre specifika gener. Snabbare metoder behövs också. Inte minst för att bakterier som orsakar TBC fortfarande sprids då behandling inte sätts in i väntan på diagnos. Idag odlar vi bakterieprover och svaret kan ta veckor. Om bakterierna i stället görs självlysande med fluorescens och detekteras med så kallad flödescytometri går det betydligt snabbare. De fluorescensmärkta bakterierna räknas och resultatet är klart på en kvart. Projektets mål är att ta fram en billig och bärbar apparat för små kliniker i utvecklingsländer. Vacciner minskar spridning av många sjukdomar. Och då krävs effektiva metoder att framställa dem. Under tillverkningen renas produkten med kromatografi genom att passera ett så kallat medium i en kolonn. GE Healthcare Life Sciences har ett nytt sådant medium, som består av små korn som separerar både efter molekylers 6

7 storlek och bindningsegenskaper. Orenheter små nog att komma in i kornens kärna binds till aktiva små ämnen på insidan. Vaccinet självt är stort nog att rinna förbi och därmed bli rent. Nu till ett nytt sätt att medicinskt använda immunförsvaret. Barn som tidigt infekteras av bakterien Staphylococcus aureus i tarmen blir inte allergiska mot födoämnen, enligt fynd vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Bakterien, som även kan utveckla sjukhussjuka, bildar ett superantigen som aktiverar immunförsvaret så att överkänslighet inte utvecklas. En elak bakterie som alltså även kan göra något gott. Antigenet ska nu ingå i ett läkemedel mot födoämnesallergi. Det utvecklas av företaget Premune i Göteborg och används först på hundar. Inom livsvetenskapen finns ofta en tydlig koppling mellan akademiska upptäckter och innovationer. Ännu ett exempel är från forskare i Lund som har visat att thylakoider, speciella membraner i växtceller, kan göra oss smalare. De hämmar ett enzym i bukspottkörteln så att fett bryts ner långsammare och vi känner oss mätta. Lundaforskarna har nu utvecklat en teknik för storskalig produktion av thylakoider och planerar att redan nästa år lansera ett bantningspreparat. Växter intresserar forskare från olika ämnesområden. Inte minst deras sätt att med enkla råvaror bilda energirika produkter. Vid bland annat Uppsala universitet och KTH använder man kemi för att efterlikna processen. Kemi Med bara vatten, koldioxid och solljus gör växterna energi, oftast i form av kolhydrater. Enkla råvaror men en komplicerad process fotosyntes. Ett sätt att härma den är att använda kemiska föreningar för att fånga in solenergin, och bilda vätgas. Ett problem är då att sönderdela vatten. Nu har dock forskare vid KTH lyckats att göra en molekyl som kan snabba på reaktionen. De tror att vi inom tio år, på detta sätt kommer att kunna producera vätgas för bränsleceller som kan driva bilar. Chalmers-forskare satsar istället på bilbränslet metanol. De gör den av koldioxid med hjälp av solenergi. Tekniken finns redan, och nu ska en stor nordisk satsning göra att processen blir så billig och enkel att den kan börja användas i stor skala. Mer kemi. En artikel i en vetenskaplig tidskrift fick särskilt mycket uppmärksamhet i år. En av medförfattarna Linus Hovmöller Zou är nämligen bara är elva år. Men han har redan kunnat hjälpa sin pappa Sven, professor i strukturkemi vid Stockholms universitet, att lösa ett problem som han har brottats i flera år den tredimensionella strukturen hos en kvasikristall. Men efter att pappan fått stryk i Sudoku bad han 7

8 sonen komma och titta. Och Linus då endast nio år hjälpte till att hitta lösningen i elektronmikroskopbilderna. Kemiforskning bedrivs inte enbart vid universiteten. På företaget BIM Kemi har doktorander varit involverade i att hitta en lösning på ett av massa- och pappersindustrins stora problem avsättningar och biofilmer som bildas till exempel på pappersmaskinens inloppslåda och ger såväl sämre produktion som papper. De har utvecklat en metod som hindrar detta på ett miljövänligt sätt. BIM Kemi är pionjärer inom företagsforskarskolor med forskarstudenter som har en handledare inom akademin och en i industrin. Deras första doktorander har följts av många fler i andra företag. I år har femton nya industridoktorander gjort entré i massa- och pappersindustrin. Massa- och papper De femton doktoranderna är alla vetenskapligt inriktade mot cellulosa, längs hela kedjan från vedråvara till färdig produkt. De ingår i företagsforskarskolan VIPP, som drivs av Karlstads universitet, KK-stiftelsen och skogsindustrin. Ännu ett lysande exempel på samverkan. Flera studerar material ur så kallade sidoströmmar en del av ett nytänkande som är högaktuellt inom industrin. Till exempel ska man vid Wargön i Vänersborg nästa år börja bygga en demonstrationsanläggning för att återvinna cellulosa ur gamla tyger. Bakom tekniken finns nybildade bolaget Renewcell. Med beprövade lösningsmedel och nya processteg utvinns cellulosan. Och vid tillverkning av specialcellulosa bildas slam, tusen ton varje år enbart vid massafabriken i Domsjö. Idag lagras det i stora cisterner. Men i stället kan man utvinna nanofibrer ur slammet. Det behövs bara en lätt malning för att få fibrer i rätt storlek, visar forskare i Luleå som har gjort sina försök i Domsjö. Och nanofibrerna kan användas till mycket, exempelvis som armering i kompositer. Ja, återvinning är hett, inte minst inom energiområdet. Energi Cassandra Oil utvinner olja och gas ur uttjänta däck och plastsopor. Nu bygger de två pilotfabriker där oljan ska utvinnas i en kontinuerlig process. Finrivet avfall skickas in i en reaktorkammare där en virvelbädd skapas. En katalysator snabbar på och på bara några tiondels sekunder har polymererna i däcket brutits i bitar och man får lätta fraktioner av olja. Tio kilo däck ger 4,5 liter olja. 8

9 Även kärnavfallet ska på sikt kunna återvinnas. Nästa generation kärnreaktorer kan drivas med använt kärnbränsle. Tekniken ska testas i demonstrationsreaktorn Astrid som utvecklas i ett svensk-franskt samarbete med byggstart Astrid blir världens första reaktor av den nya, fjärde generationen, som kommer att drivas med kärnavfall. Chalmers leder den svenska delen av projektet liksom i arbetet kring forskningsreaktorn Jules Horowitz som nu byggs i Frankrike. Där ska forskare kunna undersöka vad som sker i ett åldrande kärnkraftverk, då de nuvarande anläggningarna körs allt längre. De svenska forskarna deltar bland annat i härdsimuleringar som visar var flödet av neutroner är som störst. Det finns många sätt att producera el. Till exempel av skal som blir kvar efter att ris förädlats i fabriker. Forskare från Luleå planerar att bygga en anläggning i Vietnam, som ur biomassan kan producera både el och värme. Idag dumpas risskal ofta i floderna och bidrar till övergödning, eller så bränns de upp. Ja, det förnybara är på frammarsch. En klar majoritet av nyinstallerad elproduktion i Europa 2011 är förnybar. En snabb förändring på bara några få år. Särskilt utbyggnaden av solenergi har ökat under den senaste femårsperioden. Även vinden blåser fortsatt starkt. Utvecklingen ger jobb åt ABB som bygger ut forsknings- och testlabb i såväl Ludvika som Västerås. Kraften ska överföras från källan in till städer och industrier och avstånden kan vara långa. I nya nätsimuleringscentret testar man visionen att skicka solkraftsel ända från norra Afrika och vindenergi från Nordsjön. En utmaning blir att styra de stora systemen Åter till forskningssamverkan. Det finns några lärosäten som är mer involverade i samverkansprojekt med industrin än andra. För att hitta dem måste vi ofta till de mindre universitetsorterna, där samverkan med lokala företag är vanlig. Ett mycket speciellt samarbete hittar vi en bit uppe i norr och nu handlar det om material. Material Luleå tekniska universitet är bäst i Sverige på industrisamverkan. Lärosätet har allt sedan starten samarbetat främst med gruvindustrin och får idag 20 procent av de externa medlen från industrin. Även Chalmers och KTH ligger högt, kring tolv procent. De industrigemensamma projekten i Luleå finns inom metallurgi och gruvforskning... och de närmsta fyra åren i ett stort europeiskt projekt kring en gigantisk utmaning för gruvbranschen de allt djupare gruvorna. De behövs för att Europa ska bli mer självförsörjande på mineralråvaror. Men det kommer att krävas nya, lönsamma och 9

10 säkra metoder. Projektet ska bland annat undersöka hur de brytningsmetoder som LKAB och Boliden använder idag kan utvecklas för de ökande djupen. Även designhögskolan i Umeå är engagerade i att ta fram koncept för malmutvinning. De föreslår att gruvmaskiner byggs i moduler så att de blir flexibla. En särskild modul sköter el- och vattenförsörjning. Maskinen kan sedan sköta många olika uppgifter, till exempel inspektion, laddning och skotning eller borrning. Till grund för konceptet ligger fältstudier i Sveriges djupaste gruva, Renströmgruvan utanför Skellefteå. Av malmen kan så småningom bli stål, som ska bearbetas. Skär man i stål kommer ytan efter eggen att skapas genom plogning. För att kunna konstruera det optimala skärverktyget måste man förstå sambandet mellan det tunnast möjliga material som kan avverkas och den kvalité man får på den skapade ytan. Seco Tools, dotterbolag till Sandvik, har tillsammans med forskare i Lund klarlagt mekanismerna. Bilden visar skär i fryst rostfritt stål. Ja, i år är det hela hundra år sedan det första patentet kom på rostfritt stål, i stålstaden Sheffield där Sandvik förstås har försäljningskontor. Nu, ett sekel senare är det kapplöpning för att hitta nya material. I USA har man dragit igång ett stort initiativ för att ta fram nästa generation material för vindkraft, fordon, belysning, batterier med mera. Kina och Japan följer efter med stora materialsatsningar. Motsvarande förbereds även i Europa. Och i Sverige utlovas i forskningspropositionen särskilda satsningar på gruv-, mineral och stålforskning. Materialforskarna gynnas även av synkrotronen Max IV som nu byggs i Lund och som kommer att ge unika möjligheter att göra studier på atomnivå. Och samtidigt förbereds intill för byggstarten av European Spallation Source, ESS, år Under hösten går förhandlingarna om finansiering med de 17 partnerländerna in i ett slutskede. Samverkan för just infrastruktur kan kanske verka självklart. Man satsar gemensamt i dyr utrustning för att spara pengar. Men vi är dåliga på det nationellt, tycker jag. Varje universitet och institut verkar vilja ha sin egen dyra utrustning istället för att samverka med en annan institution i närheten. Riktigt dyr infrastruktur byggs ofta i internationella samarbeten då det är uppenbart att de annars inte går att genomföra, som exemplet ESS i Lund där andra länder satsar pengar i Sverige. Och Sverige bidrar till exempel till fusionsreaktorn ITER i Frankrike och CERN i Schweiz. 10

11 Och där har forskare i år hittat vad som sannolikt är Higgs partikel, som fysiker har sökt efter i 40 år. Omkring 50 svenska forskare har deltagit i experimenten i Atlasdetektorn där partiklar har kolliderat och omvandlats till nya. Higgs-partikeln kan bekräfta den så kallade standardmodellen från 1960-talet enligt vilken elementarpartiklar får sin massa genom att växelverka med Higgs- partikeln. Nu återstår förstås att förklara hur den får sin massa. Den brittiske fysikern Peter Higgs är en het kandidat till ett Nobelpris nästa år. Min gissning är att det blir tillsammans med teoretikern Francois Englert som faktiskt förutspådde partikeln först. Resultatet är kanske årets största forskningsnyhet alla kategorier. Nu blir det mer Fysik och även nanoteknik. Fysik/Nanoteknik För snart ett år sedan gjorde bland andra Per Delsing och hans grupp vid Chalmers ett experiment som kom att rankas som ett av det årets stora genombrott. De lyckades med något som fysiker har väntat på i flera decennier att skapa ljus ur vakuum. För vakuum är inte alls tomma intet. I själva verket är det fullt av olika partiklar som hela tiden pendlar mellan att vara och inte vara. De uppstår, existerar ett kort ögonblick och försvinner sedan igen. Nästan som trolleri! Forskarna har i ett experiment lyckats fånga in några av fotonerna, fått dem att lämna det virtuella tillståndet och bli mätbart ljus. Virtuella fotoner studsar mot en spegel som vibrerar med en hastighet som är nästan lika hög som ljusets. Då uppstår riktiga fotoner parvis i vakuum. Nyheten blev årets mest lästa på sajten Nature News. Och experimentet rankades som ett av fjolårets största fysikgenombrott av tidskriften Physics World. För ett par år sedan handlade det mycket om ämnet grafen, ordnade monolager av kol. Upptäckten belönades med Nobelpriset i fysik och forskare i Linköping kunde visa en ny metod att framställa ämnet. Nu har de dragit igång tillverkningen i kommersiell skala, i Sveriges första och världens andra grafenfabrik. Och samma grupp har ännu en innovation på gång, material för solceller. De gör kubisk kiselkarbid som teoretiskt kan fånga in solljus så effektivt att det skulle kunna ge solceller med en verkningsgrad som är två till tre gånger bättre än dagens. Och solcellens kontakter kan med fördel tillverkas av just grafen, som leder ström extremt bra. 11

12 Från sol- till laserljus och den här komponenten från KTH, världens hittills minsta optiska skivresonator. Det är en tunn cylinder där ljuset leds runt längs med cylinderväggarna och det blir resonans när våglängden är sådan att ljusfältet biter sig självt i svansen. Skivan är kopplad till en optisk vågledare. Ljus kopplas in från vänster och transmitteras antingen förbi, eller absorberas i skivan, beroende på våglängd. Vad ska man då ha den till? Målet är att tillverka fotonikkomponenter som är mindre än en mikrometer, för att kunna få mer komplexa system och lägre effektförbrukning, till exempel i stora datacenter. Genom att koppla ihop mikroprocessorer optiskt på detta sätt, i stället för elektriskt, kan man öka bandbredden. Det är inte alltid lätt att se tillämpningar av forskning på en gång. Och det är inte heller alltid meningen. Ofta är de ökade kunskaperna målet med ny forskning. Och vårt behov av att veta mer är omättligt när det handlar om rymden. Rymdforskning För tänk om det finns andra som vi i universum? Ny forskning antyder att det sannolikt finns fler jordlika planeter i Vintergatan än tidigare känt. Planeterna kan bildas kring alla typer av stjärnor, inte bara kring vissa med hög andel tunga grundämnen som man har trott fram tills nu. Det visar resultat från bland annat Lund. Och på vår närmaste planet mars har det mobila laboratoriet Curiosity landat efter åtta månaders resa. Labbet ska under två år förflytta sig på planeten och undersöka bland annat geologi och förutsättningar för liv. Den har redan hittat spår av strömmande vatten. I bilen finns ett instrument som med laser kan analysera sten och grus på avstånd, och hitta intressanta platser att styra bilen mot. Vi lär oss mer även om solen. I juni rapporterade forskare från bland annat Sverige i Nature om att de i data från svenska solteleskopet på La Palma upptäckt magnetiska virvelstormar. Studien visar att stormarna transporterar energi från solens yta till dess yttersta atmosfär. Det kan förklara varför den är så het. Rymdteknik och astronomi brukar sägas kunna locka unga in på den naturvetenskapliga banan. Och därifrån till forskning och utbildning... Forskning och utbildning En ny rankningslista från ansedda brittiska Times Higher Education visar att Sveriges unga universitet klarar konkurrensen. Rankningen baserar på data om artiklar som 12

13 publiceras från varje lärosäte. Vanligen brukar gamla, etablerade hamna högst. Men nu har britterna i stället rankat världens bästa universitet yngre än 50 år. Och då kommer Sveriges lantbruksuniversitet på plats 27 och Umeå universitet på plats 23. Bra jobbat. Och vid vackra Umeälven finns designhögskolan som jag besökte i juni. Den har också hamnat högt i år på internationella rankningslistor baserade på vunna designpriser. Tyska Red Dot Institute rankar skolan som näst bästa designutbildning i Europa och enligt tyska IF Design är den bäst i världen utanför Asien. Nu går vi mot talets avrundning, och jag vill först återknyta till temat forskningssamverkan. För mig har motiven till samverkan många dimensioner, såsom kvalitet, kritisk massa, nyttiggörande och synergier. Jag är övertygad om att nya samverkansformer är det viktigaste området för att utveckla forskningen. Helt nya typer av starka forskningsmiljöer kommer att utvecklas. Det finns flera anledningar till det: För det första blir forskningen allt mer internationell. Forskare över hela världen samverkar allt effektivare tack vare möjligheterna med internet. Kina kliver fram som en viktig forskningsnation inom många områden vilket ökar samverkansmöjligheterna. Stora komplexa frågor kräver också breda grepp med deltagande av forskare över hela världen. Det är det andra skälet. Behoven finns inom ett flertal forskningsområden. Sekvenseringen av de 3,1 miljarder basparen i det mänskliga genomet gjordes i ett stort internationellt samarbete. Att nu förstå dess funktion är ännu mer komplext och kommer att ta lång tid och kräva helt nya angreppssätt. Samverkan blir ett nyckelord. För det tredje ökar behoven av stora infrastruktursatsningar. Jag har nämnt ESS, CERN och ITER, men det kommer fler och större behov. För det fjärde ger samverkan nya möjligheter till nyttiggörande. Vid UC Berkeley i USA utvecklas ett spännande samverkansinstitut, där British Petroleum investerar hisnande 500 miljoner dollar i tidig forskning kring nya gröna drivmedel. Nya samverkansformer med näringslivet, där företagsvärldens behov kryper mer in i den akademiska världen, kommer att utvecklas. Jag hoppas att de exempel som jag har nämnt i talet övertygar om de olika samverkansformernas möjligheter. De är stora och vi har ännu bara sett början. Åter till den nya forsknings- och innovationspropositionen. 13

14 Samtidigt som många länder i Europa tvingas att dra ned, som till exempel Spanien som nu minskar sin forskningsbudget med mer än 20 procent, ökar Sverige sina satsningar. Det är insiktsfullt. Det finns många detaljer som gladde i propositionen. Livsvetenskaperna får ett ordentligt tillskott, nästan en kvarts miljard till VINNOVA:s nya strategiska innovationsområden och ökningen till de viktiga forskningsinstituten. Men det finns frågetecken. Tar vi tillvara på de möjligheter EU:s forskning erbjuder? EU:s planer är att satsa hela 80 miljarder euro under de kommande sju åren. Vi måste kunna matcha med nationella satsningar när vi vill. På närmare håll. Vad händer med regionala högskolor och universitet när excellens är i högsätet? De regionala lärosätena har oftast mycket starka band till näringslivet som bör uppmärksammas mer och ges resurser. För fler innovationer räcker det inte med VINNOVA och innovationskontor. Endast två av tio nya spetsteknikföretag har sin start i en akademisk upptäckt. Hur gynnar regeringens forskningssatsning uppfinnare och entreprenörer utanför de akademiska grindarna? Forsknings- och innovationspropositionen har ett jättestort F i ordet Forskning och ett pyttelitet i, i ordet innovation. Ja, detta är i första hand en forskningsproposition. Men det är helt OK, då forskning i sig är angelägen. Men innovationsområdet kräver fler åtgärder. De kan komma ur den innovationsstrategi som regeringen presenterade nyligen. Trots att där finns få konkreta förslag kan den bli den hörnsten som behövs för att stärka innovationsklimatet. Sammanfattningsvis finns en god grund för att bygga ut svensk forskning, och att utveckla vår innovationspolitik vidare. Det behövs för att skapa framtida tillväxt, jobb och välfärd. Jobben skapas inte på arbetsförmedlingen utan i växande kunskapsföretag. Det får vi inte glömma bort. Med dessa ord avslutar jag årets tal Framsteg inom forskning och teknik. Tack för er uppmärksamhet. 14

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Masterprogram i kemi 2015/2016

Masterprogram i kemi 2015/2016 Masterprogram i kemi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% Uppsala universitet erbjuder en högklassig utbildning i kemi på avancerad nivå, nära kopplad till världsledande forskning. Tack vare denna forskningsanknytning

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS

Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS Effekter på regional utveckling vid etablering av ESS European Spallation Source (ESS) Världsledande forskningsanläggning inom materialforskning och life science Byggs 2011-2018, operativ drift 2020 Europeisk

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP på 5 min

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINTITUT VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationellt konkurrenskraftig

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Uppsala. Smarta företagare. Sedan 1286.

Uppsala. Smarta företagare. Sedan 1286. UPPSALA FÖRÄNDRAR VÄRLDEN. Valueguard, Hansoft, Readspeaker, 1x.com Phosworks, Muchdifferent, Airwatergreen, Chromogenics, Nanospace, Arocell. Dessa, och andra, nytänkande och fritänkande Uppsalaföretag,

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar , om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar Steningevik, 6 februari, 2013 Stefan Källman Biobaserad samhällsekonomi? Nationalekonomi Företagsekonomi Hushållsekonomi Privatekonomi Mikroekonomi Grön

Läs mer

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning. Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005

Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning. Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005 Winternet Ett svenskt inititativ för avancerad Internetforskning Grand Finale workshop IVA, Stockholm 18 augusti 2005 Kombination av: Presentationer Demonstrationer Posters Grand finale workshop Med middag

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Internet of Things betydelse för Sverige

Internet of Things betydelse för Sverige Internet of Things betydelse för Sverige 1. Sveriges Ökat intresse för Forskning och Innovation () 2. EUs intresse av och Horizon 2020 3. i Sverige 4. s möjlighet och effekt för Sverige 5. Agenda, projekt,

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR! Joel Ström, Caroline Lindgren, Emilia Fagerberg, Dennis Berg, Julia Ärleskog, Daniel Holst, Josephine Jansson, Sebastian Moholm, Linus Blomqvist, Jonas Karlsson. Brinellgymnasiet nässjö klass Te08 RÄDDA

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på!

VÄRMEGARDIN. Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! VÄRMEGARDIN Det är dags att förnya synen vi har på våra fönster idag. Här finns en hel värld av energi att ta vara på! Genom att lyssna på vad konsumenten kan tänka sig att göra för att spara energi har

Läs mer

Mobiltelefonens utveckling

Mobiltelefonens utveckling Mobiltelefonens utveckling Hur fungerar en mobiltelefon? Anordningen i en mobiltelefon som gör att du kan ringa och ta emot samtal går till såhär: Mobiltelefonen plockar upp din röst och omvandlar ljudet

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

3 skäl att investera i

3 skäl att investera i 3 skäl att investera i 1 Stor efterfrågan på diabetes online. Så fungerar The Benefit Loop. Första skälet att investera i Brighter vår vision och väl patenterade kunnande Brighter är precis där en rad

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Sista ansökningsdag: 30 juni 2015. Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida.

Sista ansökningsdag: 30 juni 2015. Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida. Sista ansökningsdag: 30 juni 2015 Vill du bli medlem? Läs mer på din föreningssida. Medlemsskapet betyder INTE att du maste tacka JA till fiber, bara att du kommer att fa ett forslag att ta stallning till.

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö

Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Så kan effektivare järnvägstransporter bidra till tillväxt och miljö Logistikforum i Jönköping 2008 Bo-Lennart Nelldal Adj. professor Järnvägsgruppen KTH 2008-08-20 1 KTH Järnvägsgruppen - Systemsyn Intäkt

Läs mer

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP Sol(s)ting Innovatum 150414 Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP What energy crisis? In less than 20 years, solar power will be so inexpensive and widespread that it will

Läs mer

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. Your Majesties, your Royal Highness, Excellencies, Honoured Assembly It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR!

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! 1 Introduktion = Ni kanske har hört nyheten i somras att mina kollegor i CERN hade hittat Higgspartikeln. (Försnacket till nobellpriset) = Vad är Higgspartikeln

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Vision för en svensk vindkraftsindustri

Vision för en svensk vindkraftsindustri Vision för en svensk vindkraftsindustri Presenterad på Chalmers seminarium för Gröna jobb Stefan Karlsson Global Segment Manager Renewable Energy 2012-02-24 Tillväxten i vindkraftsindustrin har just börjat..

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR

FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR 2014 FINNES: PLATS FÖR STADSKÄRNA SÖKES: VISIONÄR EXPLOATÖR VÄLKOMMEN ATT VÄXA MED OSS! Huddinge kommun växer snabbt. Idag har kommunen över 100 000 invånare, vilket gör den till störst i länet efter Stockholms

Läs mer

Frågor och svar om Flexpension

Frågor och svar om Flexpension Frågor och svar om Flexpension Varför Flexpension? Vi lever längre. I takt med att medellivslängden ökar så blir utmaningarna för individen och välfärden allt större. Bristen på flexibilitet i slutet

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Vi tar tempen på innovativa SMF - hur är läget just nu? Hur påverkar lågkonjunkturen de innovativa små och

Läs mer

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad

Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad 1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Ett strategiskt agendaarbete för att samla branschen och gemensamt ta fram en utvecklingsplan för innovation och produktutveckling inom området

Ett strategiskt agendaarbete för att samla branschen och gemensamt ta fram en utvecklingsplan för innovation och produktutveckling inom området Ett strategiskt agendaarbete för att samla branschen och gemensamt ta fram en utvecklingsplan för innovation och produktutveckling inom området Vindenergi till havs Källa: wpd offshore AG, Offshore Windpark

Läs mer

Är det stor skillnad på miljöbil och inte miljöbil vad det gäller CO2 utsläpp?

Är det stor skillnad på miljöbil och inte miljöbil vad det gäller CO2 utsläpp? Är det stor skillnad på miljöbil och inte miljöbil vad det gäller CO2 utsläpp? Detta är en bild på ett avgasrörs system hos en icke miljöbil. Av: Carl Greinsmark 9c Gunnesboskolan Handledare: Olle Nyhlén

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

Plast i ett hållbart samhälle

Plast i ett hållbart samhälle Stockholm den 29 april 2015 Plast i ett hållbart samhälle Utlysning av medel till ett forskningsprogram Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Förväntad motfinansiering från deltagande

Läs mer

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Anseendeindex lärosäten 2015 TNS

Anseendeindex lärosäten 2015 TNS Anseendeindex lärosäten 2015 Bakgrund och metod Medborgarnas förtroende för svenska lärosäten är över tid viktigt för lärosätenas attraktivitet och trovärdighet. Det blir lättare att rekrytera personal

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne!

Vad kan vätgas göra för miljön? H 2. Skåne. Vi samverkar kring vätgas i Skåne! H 2 Skåne Vi vill öka den skånska tillväxten inom miljöteknikområdet och med stöd från den Europeiska regionala utvecklingsfonden arbetar vi i projektet Vätgassamverkan i Skåne. Genom nätverkande och gemensamma

Läs mer

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten

Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Rätt fart såklart! Fem goda skäl att hålla koll på hastigheten Har du koll på fördelarna med rätt fart? I detta häfte finns bra argument för varför vi som kör lastbil ska hålla hastighetsgränserna och

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

IKOT Inlämning 2 Beskriv produkten

IKOT Inlämning 2 Beskriv produkten GRUPP C1: Nicholas Strömblad Axel Jonson Alexander Beckmann Marcus Sundström Johan Ehn HANDLEDARE: Daniel Corin Stig Maskinteknik Göteborg, Sverige 2011 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 2.1 Samverkan med kunden

Läs mer