STOCKHOLMS LÄN EN SPIK I FOTEN. så känns hälsporre SOMMAR! + Lev livet live. + Grilla gott & säkert. diabetes. + Håll maten fräsch

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STOCKHOLMS LÄN EN SPIK I FOTEN. så känns hälsporre SOMMAR! + Lev livet live. + Grilla gott & säkert. diabetes. + Håll maten fräsch"

Transkript

1 nr STOCKHOLMS LÄN EN SPIK I FOTEN så känns hälsporre TEMA diabetes SOMMAR! + Lev livet live + Grilla gott & säkert + Håll maten fräsch

2 Notiser Skaffa Kloka Listan 2015 Om du har diabetes typ 2, förmaksflimmer eller IBS (känslig tarm) kan du ha nytta av att skaffa årets version av Kloka Listan. Läke medel mot dessa sjukdomar har lagts till i listan sedan förra året. Kloka Listan ges ut av Stockholms läns läkemedelskommitté, som är helt fristående från läkemedelsindustrin. Listan innehåller effektiva och beprövade läkemedel som kommittén rekommenderar läkare att skriva ut. Du kan hämta Kloka Listan gratis på din vårdcentral eller på de flesta apotek. I Kloka Listan finns även annan information om läkemedel till exempel hur du tar dem på rätt sätt, om varför en del läkemedel kan bytas ut på apotek och om vad läkemedel kan ställa till i miljön. Resa Yksi yksi seitsemän seitsemän Soita numeroon 1177 saadaksesi sairaanhoitoneuvontaa suomen kielellä. Palvelu on avoinna arkisin kello Suomen kieliselle sairaanhoitajalle pääset valitsemalla näppäimen 8. Eller på svenska: Ring 1177 om du behöver få sjukvårdsrådgivning på finska. Tjänsten är öppen på vardagar mellan klockan 8.00 och Du ringer telefonnummer 1177 och väljer knappval 8. Då kopplas du till en finsktalande sjuksköterska. I Stockholms län finns cirka sverigefinländare och finsktalande. Spola inte ner gamla piller Har du läkemedel som du inte längre använder eller som har gått ut? Lägg dem i en genomskinlig plastpåse och lämna in dem på ett apotek. Det gäller inte bara tabletter utan även till exempel flytande mediciner, salvtuber, astmainhalatorer, läkemedelsplåster och p ringar även de som är förbrukade. Tomma förpackningar kan du sortera som andra hushållssopor. Men förpackningar som innehåller synliga rester av läkemedel, liksom förpackningar som är ogenomskinliga, ska lämnas till apotek. Kasta aldrig läkemedel i soporna, och spola absolut inte ner dem i toaletten. Läkemedel kan göra stor skada i naturen, eftersom de innehåller ämnen som kan påverka djurlivet negativt. Bland annat kan ämnen som finns i p piller bidra till att fiskar blir tvåkönade. ILLUSTRATIONER JANETTE BORNMARKER Tonåringar och alkohol Att vara tonåring är inte alltid lätt, och inte att vara tonårsförälder heller. Är det farligare för unga att dricka alkohol än det är för vuxna? Är det okej att bjuda tonåringen på lite vin till middagen hemma? Svaren finns i Tonårsparlören, en bok med fakta kring alkohol och droger. Den innehåller också många nyttiga tips om hur du kan prata med din tonåring om det här viktiga ämnet. Har du ett barn som fyller 14 i år bör du redan ha fått Tonårsparlören med posten. Om du inte bor tillsammans med den andra föräldern, kan du som inte fått boken beställa den på Tonårsparlören.se. Där kan du även läsa hela boken i en webbversion. Synpunkter på vården? Har du varit med om något i vården som gjort dig ledsen, arg, besviken eller upprörd? Då kan du vända dig till Patientnämnden. Patientnämnden hjälper och stödjer patienter och anhöriga som vill framföra klagomål eller synpunkter om den offentligt finansierade vården i Stockholms län. Du kan ringa, skriva brev eller mejla till Patientnämnden i Stockholms län. Telefon: (9 16), Postadress: Patientnämnd ens förvaltning, Box 17535, Stockholm, E post: Bra att prata vanor Ohälsosamma vanor bidrar till många av våra stora folksjukdomar, som fetma, diabetes typ 2, vissa cancer former och hjärt kärlsjukdomar. Livsstil är något som din läkare numera ska ta upp med dig när det behövs. Nio av tio som fått råd och hjälp att sluta röka, minska på alkoholen eller börja med nya kost eller motionsvanor är nöjda, visar en undersökning från Socialstyrelsen. Akuta gynbesvär? Du som behöver söka akut gynekologisk vård bör alltid ringa 1177 först. Sjuksköterskorna som svarar ger dig råd om vart du ska vända dig. De kan oftast även boka en tid direkt åt dig på en privat gynekologisk mottagning (under dagtid). Gynakuten vid Danderyds sjukhus kan numera ta emot flera patienter, dygnet runt. Vid Södersjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge finns det också gynakuter som alltid är öppna. Den gynekologiska akutmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna är stängd sedan den 1 juni Vårdguiden nr

3 nr STOCKHOLMS LÄN EN SPIK I FOTEN så känns hälsporre Red: Längtar efter sommar TEMA diabetes Innehåll nr SOMMAR! + Lev livet live + Grilla gott & säkert + Håll maten fräsch 4 Tema diabetes Inte ens sex är något problem 6 Diabetes flera sjukdomar i en 8 Jag slutade med insulin för tre år sedan 10 Lev livet live 12 Grilla gott och säkert i sommar 14 Håll maten fräsch 16 Att hantera sin ångest 17 Jag ser min ångest som en signal 19 Värt att veta om värktabletten 20 Spik i foten Sommarruset kan vara skrämmande för barn Vårdguiden, hur kan jag hjälpa dig? 26 Aktuellt i sommarvården Tidningen 1177 Vårdguiden är en information s tidning från Stockholms läns landsting. Den delas ut fyra gånger per år till samtliga hushåll i länet. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anna Sjökvist Redaktör: Kerstin Otterstål Redaktionella frågor: telefon E-post: 1177 Vårdguiden Stockholms läns landsting Box 6909, Stockholm Medicinsk granskning: Henrik Almkvist och Inger Rising Grafisk form & repro: Graffoto AB, Stockholm Omslagsfoto: Ulf Huett Tryck: Roto Smeets AB, Holland Upplaga: ex Beställning av fler tidningar samt taltidning, telefon Ring telefonnummer 1177 om du behöver sjukvårdsrådgivning eller om du har frågor om hälso- och sjukvården. åh, vad jag längtar efter sommar, sol och semester! Efter en lång vinter känns det skönare än någonsin att veta att sommaren och den efterlängtade ledigheten står för dörren. Allra mest längtar jag efter min egen semesterrutin: Jag går upp tidigt innan resten av familjen har vaknat snör på mig joggingskorna och letar mig ner till stigen där jag börjar min runda, över stock och sten, upp mot landsvägen, förbi bonden och fåren. Kanske får jag se några rådjur som nyfiket står och tittar på mig innan de skuttar i väg, helt orädda. Ett prassel i vägkanten vittnar om en snok eller kopparorm. Vägkanten lyser röd av alla smultron och jag unnar mig en kort paus bara för att smaka de ljuvliga små bären med den stora smaken. Fortsätter jogga på i mitt eget tempo, den ännu bara ljumma sommarvinden smeker huden. När jag svänger av vid stora eken på vår egen stig och kommer fram till bryggan stannar jag och pustar, drar av mig kläderna och tar mitt morgondopp. Jag tror inte att det finns något ljuvligare än detta! Först en lagom joggingtur, sedan ett dopp från bryggan för att till sist gå upp till huset och äta fil mjölk på altanen, med morgonsolen i ansiktet och höra hur resten av familjen börjar vakna. Det är som mar, det är rörelse, det är avkoppling, det är lycka! i sommarens nummer av tidningen vill vi inspirera till att koppla av mer, inte bara fysiskt utan även mentalt, ta ledigt från mejlen, facebook och allt annat som pockar på och kräver din uppmärksamhet. Njut i stunden och låt hjärnan vila! När sedan eftermiddagssolen börjar leta sig ner bakom grenverket tänder vi grillen och plockar fram sommarmaten. Härligt, gott och somrigt. På sidorna ger vi tips om vad du kan tänka på för att din sommar ska bli så bra som du önskar, utan brännskador eller magsjuka. Och skulle det ändå hända att du eller någon i din närhet blir sjuk så finns 1177 alltid där, nära till hands, på webben eller i telefonen, i hela Sverige och utomlands. Du missar väl inte magneten du fått! På tidningens baksida finns en flik med uppgifter till länets alla närakuter. Riv av fliken och sätt upp den med magneten på någon lämplig plats, kanske på kylskåpsdörren. Då har du uppgifterna nära till hands om du skulle behöva dem. Med förhoppning om en riktigt skön sommar! Anna Sjökvist Chefredaktör 1177 Vårdguiden nr

4 tema Diabetes Sanna Pihl, 26, har haft diabetes typ 1 så länge hon kan minnas. Som barn var hon spruträdd och tonåren hade sin dramatik. Nu försöker hon leva hälsosamt och vill gärna bli mamma. TEXT GUNILLA ELDH FOTO ULF HUETT Vanliga symtom på diabetes typ 1: Du kissar ofta och mycket blir väldigt törstig känner dig ovanligt trött mår illa får ont i magen luktar aceton ur munnen ser suddigt tappar vikt Inte ens sex är något problem Vårdguiden nr

5 När Sanna som barn började kissa allt oftare misstänkte hennes mamma att hon kunde ha diabetes och sökte vård. Då var Sanna bara sex år. När jag kom till sjukhuset trodde de inte att jag hade diabetes eftersom jag var så vild, men när de såg mina värden blev det en stor apparat med dropp och sedan fick jag börja direkt med sprutor. De första åren var det mamma som fick ge Sanna insulin. Jag var lite stickrädd i början. Sprutorna var det enda jag tyckte var läskigt. Jag tänkte inte på själva sjukdomen. Man förstår ju inte riktigt konsekvenserna av att ha diabetes när man är så liten. Jag tror att det skulle ha varit Sprut orna var det enda jag tyckte var läskigt. Jag tänkte inte på själva sjukdomen. Man förstår ju inte riktigt konsekvenserna av att ha diabetes när man är så liten. mycket jobbigare att få diabetes i tonåren, då är det så mycket annat som händer i livet. Kontrollerna på Sachsska barnsjukhuset minns Sanna som tråkiga, men när hon fyllde 11 år hände något spännande. Då fick jag min första pump. Det var kul, och så slapp jag komma ihåg att ta med sprutorna jämt. pumpen ställs in på en basdos med insulin som automatiskt leds via en tunn slang genom en infart i bukväggen som täcks med ett litet specialplåster. När hon behöver extra insulin, som vid måltider, trycker hon fram det manuellt. Trots att den första insulinpumpen var rätt så klumpig tyckte Sanna att den var ett lyft, särskilt på fotbollsträningen. Det var skönt att den var med hela tiden, jag tyckte om den. Sanna har bytt ut sin pump flera gånger och fått nya, mer lättskötta för varje gång. Hon kopplar loss pumpen när hon duschar, men annars får den sitta där den sitter. I början var hon orolig för om hon skulle kunna sova med pumpen. Men inte ens sex är något problem. Den får bara hänga med, jag kan det där och min pojkvän också. Jag har egentligen aldrig tänkt på att det skulle vara krångligt. sanna har en app till sin smartphone som mäter hennes blodsockervärde. För den som har diabetes typ 1 är det särskilt viktigt att hålla värdet så jämnt som möjligt. Därför är Sanna noga med att äta på be stämda tider. Jobbet som förskollärare gör det lättare att hålla sig till frukost, lunch och middag. Om blodsockret hinner sjunka för mycket före middagen tar hon ett mellanmål. Sanna äter helst vegetarisk mat och fisk. Till frukost blir det fullkornsbröd med ost, eller gröt, och kaffe med bara lite mjölk. Latte kan jag unna mig någon gång ibland. Sötsaker blir det bara på kalas. Jag äter som alla borde äta egentligen. När jag åt pannkakor med glass och sylt för ett tag sedan mådde jag dåligt i ett och ett halvt dygn. Man måste känna sig själv och veta hur man reagerar, säger Sanna. Som tonåring upplevde Sanna hur en festkväll med kompisarna spårade ur. Jag hade druckit vodka och låg jättelågt i blodsocker, nästan så att jag svimmade av. Som tur var ringde mina Sanna har en app till sin smartphone som mäter hennes blodsockervärde. För den som har diabetes typ 1 är det särskilt viktigt att hålla blodsockret så jämnt som möjligt.» Blodsockernivåer FOTO: PATRIK ENGQUIST För lågt blodsocker, insulinkänning, kan ge symtom som svettningar, oro, förvirring, irritation eller aggressivitet. För lågt blodsocker hävs bäst genom en smörgås och ett glas mjölk, ett par druvsockertabletter eller en sked honung. Vid riktigt lågt blodsocker riskerar den drabbade att bli medvetslös, att hamna i insulinkoma. Då krävs akut vård med glykosdropp. Om akutvård inte finns inom räckhåll kan en sked honung under tungan rädda livet på den medvetslöse. Honung tas upp av hud och slemhinnor och tar sig ut i blodet på egen hand. För högt blodsocker kan delvis hävas genom fysisk ansträngning men framför allt genom en tilläggsdos insulin. På sikt gäller att se över både sin livsstil och sina insulindoser. Faktorer som påverkar blodsockret Blodsockret regleras främst av balansen mellan två hormon, insulin och glukagon. Infektioner och vissa sjukdomar kan påverka blodsockret. Motion kan ha olika effekt på blodsockret. Vid lågintensiv träning sjunker blodsockret eftersom kroppens muskler då har möjlighet att ta upp socker utan hjälp av insulin. Men den som tränar hårt med explosiva inslag eller tävlar måste hålla extra koll då själva tävlingsmomentet kan utlösa en rad hormoner som i sig är blodsockerhöjande. Sömn. För lite sömn gör kroppen mindre känslig för insulin och utgör på så vis en risk för förhöjda blodsockernivåer. Vid stress utsöndrar kroppen en rad hormoner adrenalin, kortisol, glukagon för att vi ska kunna hantera en kritisk situation. Hormonerna sänker insulinkänsligheten med följd att blodsockret höjs. Socker, liksom produkter gjorda på vitt mjöl höjer snabbt och sätter lätt blodsockret i gungning. Grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter ger en långsam höjning och bidrar till en stabil blodsockernivå. Alkohol tänk på procenten. Öl innehåller kolhydrater och höjer därför blodsockret. Vin och annan alkohol däremot sänker blodsockret. Var extra varsam med starksprit som är kraftigt blodsockersänkande! Snus och cigaretter höjer blodsockret. Före mens får många högt blodsocker och när mensen kommer sjunker det, på grund av hormonpåverkan. Vissa läkemedel påverkar också blodsockernivåerna Vårdguiden nr

6 tema Diabetes Diabe flera sjukdomar För bara ett par generationer sedan var diabetes en dödlig sjukdom. Idag kan man leva ett bra liv med sin diabetes tack vare ny kunskap om sjukdoms orsaker och effektiva läkemedel och hjälpmedel. TEXT GUNILLA ELDH & HELENE LUMHOLDT FOTO ULF HUETT Socker är inte bara det där vita som vi har i kakor och bullar. Det är också vårt viktigaste bränsle. I kroppens celler omvandlas sockret till den energi som vi behöver för att leva. För att cellerna ska kunna ta upp sockret behövs insulin, ett hormon som produceras i bukspottkörteln. Insulinet fungerar som en nyckel som öppnar upp så att sockret kan ta sig in i cellerna.» kompisar till mina föräldrar och frå g ade vad de skulle göra. Mamma lotsade dem så att de kunde kolla mitt blodsocker och sa till dem att ta mig hem i en taxi. Mina för äld rar var så tacksamma över att de hade hjälpt mig. Numera dricker jag ald rig starksprit för det påverkar blodsockret för mycket. träningspassen är det som ger Sanna lite problem att hålla blodsockret på en jämn nivå. Hon försöker läsa på och var nyligen på en föreläsning om just mat och träning på sin diabetesmottagning. Sedan hon fyllde 19 år har Sanna gått på diabetesmottagningen vid Ersta sjukhus. Nu när hon går in i en ny fas i livet är mottagning en särskilt viktig. Vi vill skaffa barn och vill ju att blodsockret ska vara perfekt under graviditeten, eftersom det finns risk för komplikationer annars. Vi har varit på en första information på Ersta, och vet att man kan få mycket stöd och hjälp. Det känns bra. n Typ 1 och typ 2 När bukspottkörteln producerar för lite eller inget insulin alls, eller när kroppen inte reagerar tillräckligt bra på det insulin som produceras, drabbas vi av diabetes. Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom. Det betyder Att hålla koll på för dig med diabetes Livsstilen: Med en sundare livsstil kan man ofta förebygga och ibland bota diabetes typ 2. Det gäller inte för typ 1. Men genom att äta regelbundet och undvika mat och dryck som snabbt höjer blodsockret påverkas blodsockernivåerna att bli jämnare. Därmed minskar risken för följd sjukdomar och skador. Ögonen: Om blodsocker värdet ligger för högt under lång tid kan de små blodkärlen i ögats näthinna brista (diabetesretinopati). Då skadas ögats synceller av blödningarna och synen försämras långsamt. Förändringen kan upptäckas med så kallad ögonbottenfotografering och eventuella ska dor kan behandlas med laser. Ögonbottenundersökning ska göras vartannat år från 10 års ålder för barn med diabetes typ 1. Fötterna: Sämre känsel i fötterna hos personer med diabetes kan leda till skador och svårläkta sår. Du som har diabetes har rätt till medi cinsk fotkontroll en gång per år. Då gör man även en så kallad riskgruppsbedömning. Vid kom plikationer kan man få remiss för specialskor. Munnen: Att vara noga med munhygienen och att gå till en tandhygienist regelbundet är extra viktigt om man har diabetes. Om du har svårinställd diabetes som försämrar tandhälsan, kan du ansöka om ett särskilt tandvårdsbidrag på 600 kronor per halvår för förebyggande behandling Vårdguiden nr

7 i entes att kroppens immunförsvar angriper och förstör de celler som producerar insulin. Lösningen för den som inte har någon egen insulinproduktion är att tillsätta det utifrån. Det gör de ungefär personer i Sverige som har fått diagnosen diabetes typ 1. Det gör också ett stort antal av dem med diabetes typ 2 där annan behandling inte räcker. Man tar själv sitt insulin med hjälp av en injektionspenna. Insulinet tas dels som ett långtidsverkande som man tar en eller två gånger per dygn, dels som ett snabbverkande som man tar vid varje måltid. Man kan också få sitt insulin via en pump som fästs vid kroppen. Pumpen ställs in på en basdos och matar sedan in insulinet automatiskt under dagen. Vid matintag måste man själv dosera in extra insulin genom att trycka på pumpen. För hundra år sedan var diabetes typ 1 en dödlig sjukdom, men idag finns kunskap, läkemedel och hjälpmedel som gör att de flesta som sköter sin diabetes har i det närmaste samma möjligheter som andra att åldras och att göra det med bibehållen livskvalitet. De flesta har typ 2 Diabetes typ 2 är en ämnesomsättningssjukdom. Av olika orsaker har kroppens celler blivit okänsliga för insulinet som därför inte kan göra sitt jobb. De flesta, ungefär 80 procent av dem med diabetes, har typ 2. Diabetes typ 2 behandlas i första hand med livsstilsförändringar, men ibland kan man behöva komplettera med läke medel i tablettform, och om det inte räcker, med insulin. Övervikt är en vanlig orsak till diabetes typ 2. Eftersom sjukdomen ofta kommer smygande kan det vara svårt att känna och förstå att man blivit sjuk. Många med diabetes typ 2 vet inte om att de har eller är på väg att utveckla sjukdomen. I Stockholm pågår nu en pilotstudie för att hitta sätt att upptäcka fler med detta förstadium till diabetes typ 2. Det är viktigt att upptäcka diabetes typ 2 tidigt eftersom ändrade levnadsvanor kan förhindra eller åtminstone skjuta upp att vi blir sjuka i diabetes. Tidig upptäckt minskar också risken för komplikationer eftersom antalet år som man har diabetes har stor betydelse för risken att utveckla följdsjukdomar, säger Eva Toft, överläkare vid avdelningen för diabetes och endokrinologi vid Ersta sjukhus. Att hålla normal vikt, äta mindre kolhydrater, motionera regelbundet, undvika långvarig stress och ha en god sömn liksom att låta bli snus och tobak minskar risken att drabbas. För den som har drabbats är ett första steg i behandlingen ofta att gå ner i vikt och se över sina vanor. För en del kan det räcka för att bli av med sin diabetes typ 2. Andra behöver ta läkemedel som sänker blodsockret. Behandling med eget ansvar Till diabetesmottagningen vid Ersta sjukhus kommer patienter med alla typer av diabetes. Patienten ska vara sin egen sjukvårdare. Därför erbju der vi kurser där de bland annat får lära sig hur mat, sömn och stress påverkar sjukdomen, säger Marie Lindström, 1177 Vårdguiden nr »

8 tema Diabetes När Anders Lönnberg, 60, fi ck diabetes typ 2 för tretton år sedan bestämde han sig för att läsa på. I dag väger han 20 kilo mindre, har nya matvanor och behöver inte längre ta insulin. TEXT GUNILLA ELDH FOTO ULF HUETT Jag slutade med insulin för tre år sedan Vanliga symtom på diabetes typ 2: Du är trött både fysiskt och psykiskt blir ofta törstig kissar oftare Vårdguiden nr

9 Första varningssignalen kom vid en hälsokontroll för 15 år sedan. Då upptäcktes ett högt blodsocker. Efter en tids regelbundna kontroller på vårdcentralen visade det sig att Anders hade höga blodsockervärden hela tiden. Då var han 45 år, vägde för mycket och jobbade hårt, både som företagsledare och landstingspolitiker. De frågade om jag hade diabetes i familjen och jag kom fram till att både mormor, mina morbröder och flera kusiner hade det. I mitt fall finns alltså en stark ärftlighet men livsstilen bidrog också. Den första tiden fick Anders en kombination av två olika läkemedel och efter några år fick han börja med insulin. Men för tre år sedan slutade jag med insulinet. Förr sa man ju att det inte gick, men för mig fungerade det bra. att gå ner i vikt är en effektiv behandlingsstrategi för överviktiga med diabetes typ 2. Sedan Anders ändrade sina matvanor och kunde byta insulinet mot en annan typ av läkemedel har han tappat 20 kilo. Jag dricker aldrig läsk, sällan öl och kaffet tar jag svart. Jag försöker också välja frukter som inte innehåller så mycket socker, till exempel citrus och äpplen, inte druvor eller bananer. Jag följer ingen särskild diet, men generellt äter jag väsentligt mindre kolhydrater nu än tidigare.» diabetessjuksköterska vid mottagningen. Sjukvården kan erbjuda många bra hjälpmedel men de fungerar bara om man själv vill använda dem. Därför är det viktigt att patienten känner förtroende och trygghet. Det är särskilt viktigt att vi finns där i dåliga tider när de inte har hunnit med att sköta om sin sjukdom. Så är det ju för alla, att vi är bättre på att ta hand om vår hälsa i perioder, säger Marie Lindström. Idag finns det ett stort intresse hos dem med diabetes när det gäller kosten. På Ersta finns en dietist som bland annat lär ut bra matvanor på diabeteskurserna. Målet är att patienterna genom kursen ska få kunskap om hur matvanorna påverkar kroppen så att de kan hitta ett sätt som fungerar för just dem. I teamet på diabetesmottagningen ingår också en psykolog som fångar upp dem som har det svårt med sin sjukdom. På väg in i vuxenlivet, med allt vad det innebär med eget hushåll och familj, är det särskilt viktigt att hitta rutiner och bra vanor. Vitt bröd äter jag praktiskt taget aldrig längre, och det blir även mindre ris och potatis utom när färskpotatisen kommer, för det tycker jag är en mänsklig rättighet. Jag äter mycket mer sallad nu än tidigare, gärna till en bit kött eller fisk. Nu har Anders haft diabetes i 13 år och har lärt sig att hålla sitt blodsocker på en visserligen något för hög men ändå stabil nivå. Jag följer ingen särskild diet, men generellt äter jag väsentligt mindre kolhydrater nu än tidigare. Man får vara nöjd om man har ett stabilt värde när man bli äldre. Ligger man för lågt är det större risk att man får allför lågt blodsocker. Det är ju inte bra när man kör bil till exempel eftersom man kan bli omtöcknad och förvirrad då. under den tid anders tog insulin fick han ofta lågt blodsocker och blev orolig för att han skulle svimma. Nu finns varken den oron eller det stora suget efter mat och sötsaker kvar. Allt det där är borta. Jag har inga begränsningar i jobbet, kan gå för full maskin igen. Motionen är det sämre med, inte ens hustrun kan locka med Anders i joggingspåret. Men jag är ändå i farten jämt, säger han, och tar alltid trapporna när det går. n Att den som har diabetes själv kan mäta sitt blodsocker har inneburit en viktig och positiv utveckling av behandlingen. Patienten mäter själv blodsockernivåerna flera gånger om dagen med hjälp av ett enkelt blodprov. En liten sticka med en bloddroppe förs in i en blodsockermätare som snabbt visar resultatet på en display. Blodsockermätning grunden Förutom de dagliga mätningarna tar diabetesvården ett par gånger om året, genom blodprov också fram ett medelvärde på hur blodsockernivåerna varierat under de senaste två tre månaderna. Provet kallas HbA1c eller långtidssocker. För en person med typ 1 diabetes som ska dosera insulin är det viktigt att se samband. Vart är blodsockret på väg, stiger det eller sjunker det? Och vad är det som har påverkat förändringarna? Vi kan titta på trenderna tillsammans och det gör det lite lättare att analysera varför blodsockret varierar som det gör under en dag, säger Eva Toft. n Sedan Anders ändrade sina matvanor och kunde byta insulinet mot en annan typ av läkemedel har han tappat 20 kilo. Andra former av diabetes Graviditetsdiabetes drabbar 2 3 procent av alla kvinnor som väntar barn. Det är form av diabetes typ 2 som går över efter förlossningen. Sjukdomen upptäcks genom blodprov som tas vid rutinkontrollerna på barnmorskemottagningen. Obehandlad graviditetsdiabetes kan leda till havandeskapsförgiftning. Graviditetsdiabetes är starkt ärftligt, så om du har diabetes i släkten ökar risken. Du ligger också i riskzonen om du är överviktig eller har fött barn som vägt mer än 4.5 kg. Du som haft graviditetsdiabetes kan också lättare få diabetes typ 2 senare i livet. Det finns även andra former av diabetes. LADA kallas ibland för diabetes typ 1,5 eftersom den har drag av både typ 1 och typ 2. MODY är ett samlingsnamn för starkt ärftlig diabetes. Sekundär diabetes kan man få som följdsjukdom av till exempel sjuk domar i bukspottkörteln. Den kan gå över om grundsjukdomen behandlas. MER INFORMATION 1177.se/diabetes 1177.se/diabetsrisktest 1177 Vårdguiden nr

10 Lev livet live Vårdguiden nr

11 Hjärnan behöver få arbetsro och emellanåt slippa alla sinnesintryck och urvalsmekanismer. Ta ledigt i sommar, inte bara från jobbet utan också från mejlen, facebook och twitter. Var i nuet och låt hjärnan vila. TEXT MARIANNE PETTERSSON FOTO SARA DANIELSSON vi lever i en värld där tekniken gör oss ständigt nåbara, inte minst via mobilen. Status uppdateras hela tiden på Facebook, Twitter, LinkedIn och i andra sociala forum. De kollektiva förväntningarna på att vi ska vara tillgängliga dygnet runt, året om, ökar trycket på den enskilda människan. Experterna är överens; det är inte tekniken det är fel på, utan hur vi använder den. Tekniken i sig är fantastisk men vi vet inte hur vi ska bete oss, för historiskt sett har vi ingen erfarenhet. I stället hoppar vi på allting utan att ens fundera på om det är bra för oss eller inte. tekniska leksaker tröttar ut oss eftersom de är snabba och ger mycket stimuli. Både hjärt- och hjärnverksamheten ökar. När hjärnan aldrig får vila blir den till slut överbelastad, och då blir den olycklig. Vi reagerar med stresskänsla vilket på sikt kan leda till trötthet och nedstämdhet, säger Caroline Kraus, legitimerad psykolog och psykoterapeut. Vad de smarta telefonerna och sociala medier gör med våra möjligheter att återhämta oss under semestern, vet vi ännu inte. Den nya kommunikationstekniken är ett experiment i full skala och det kan dröja innan vi har fullständigt facit. Vissa tycks klara den nya livsstilen bättre än andra. Det positiva är att människan är anpassningsbar i grunden, och att vårt centrala nervsystem klarar av mycket men det finns en gräns. Problemet är att ingen vet var gränsen går, bara att det är individuellt, säger Caroline Kraus. Många har samma rutiner för mobil- och mejlkontakter på semestern som på arbetstid. Alla ingående kanaler hålls öppna året runt. när det plingar i mobilen blir det alltid ett avbrott i det jag håller på med. Det spelar ingen roll om jag är på semester, jag kan inte låta bli att kolla sms, mejl och uppdateringar på facebook minst en gång i timmen. Hemnet kollar jag också väldigt ofta, det är väl en typisk Stockholms-grej, talande TIPS! Koppla ner & koppla av Ta en promenad eller gå och bada utan att ta med dig din telefon. Då kan du bättre njuta av din dag och inte ständigt kolla om det hänt något. Skapa digitala frizoner där mobil, dator och surfplatta inte är välkomna. I sovrummet, vid matbordet eller i soffan. Stäng av telefonen på natten. En telefon som ständigt plingar med uppdateringar och inkomna sms stör din nattsömn. Ta för vana att ladda den i ett annat rum än där du sover. Bestäm dig för när det är jobb och när det är fritid. Om du måste hålla koll på jobbet på semestern, bestäm att du gör det en gång om dagen vid ett visst klockslag, däremellan har du semester! FOTO: MATTOTN COLLECTION för vår tid, säger David Schutrick, 49, som är musikproducent och pappa till Josef, 9 år. Jag har märkt att min son också är väldigt beroende av att kolla uppdateringar på sina spel, men då handlar det om att hålla koll på om det till exempel har kommit något nytt monster. Det är väl samma grej som när man kollar vad som hänt i världen på nyhetssajter, men på sociala medier handlar det om hur det går i mitt eget och mina vänners liv. Det kan man ju inte ta ledigt från, säger han och ler. vi blir så matade med intryck att vi kan känna tomhet och rastlöshet när det blir lugnt och stilla omkring oss. Vi blir uttråkade och otål iga, säger Sandra Guteklint, legitimerad psykolog och psykoterapeut. Att ta upp sin telefon och titta i den ger en snabb belöning, tillägger hon. madeleine är 18 år och alltid uppkopplad. Hon går ingenstans utan sin mobil, och när hon sover har hon den bredvid sig i sängen. Hon erkänner glatt att hon är helt beroende att vara utan mobilen en helg betraktar hon som ett intressant experiment. Jag känner en viss press att alltid vara tillgänglig, och att alltid vara uppkopplad, annars kan jag missa något, säger Madeleine. Hennes dagliga internetrutiner består till stor del av att kolla statusuppdateringar på Facebook där hon har 540 vänner. Hon följer också tre bloggar varje dag. Hjulen snurrar sju dagar i veckan, nästan året runt. Jag lägger aldrig ifrån mig min mobil. Kanske några gånger på sommarlovet, om jag är ute på landet. Det finns inte så mycket att göra i sommarstugan, och inter net fungerar dåligt där, säger hon och ler. Hur man återhämtar sig på bästa sätt under semestern är individuellt, menar Sandra Guteklint. Men är man mycket i aktivitet, måste man också vara mycket i stillhet, säger hon. n 1177 Vårdguiden nr

12 Grilla gott & säkert i sommar Vårdguiden nr

13 - Grillat är lika med sommar och semester på våra breddgrader. Extra gott, enkelt och socialt är några fördelar med grillandet, men det finns också risker. TEXT GUNILLA ELDH FOTO ELLIOT ELLIOT det vattnas i munnen när köttbiten eller grönsaksspettet fräser på grillen, och ljuvliga dofter sprids i trädgårdar och skärgårdsklippor. En grillkväll med familj och vänner hör till livets goda på sommaren. Och om du skaffar dig kunskap och tänker dig för minskar risken för att grillfesten slutar på akuten. Varje år skadar sig omkring 500 personer så allvarligt i samband med grillning att de måste uppsöka en akutmottagning. Att till exempel spruta tändvätska på grillkol som inte verkar ta sig kan ge svåra brännskador. Använd i stället en braständare med eller utan el i stället för tändvätska. Så minskar du risken att skada dig själv och andra. Nära en tredjedel av olycksfallen i samband med grillning drabbar barn under tre år. Men det är inte bara brännskador som småbarn råkar ut för. Det händer också att de får i sig tändvätska och drabbas av kemisk lunginflammation, säger Jan Schyllander, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. förutom den akuta olycksrisken finns det mer långsiktiga hälsorisker med grillmaten. De där lätt förkolnade delarna som gärna slinker med när du skär en bit av entrecoten hamnar i tjock- och ändtarmen. Där utsätts de känsliga slemhinnorna för cancero gena ämnen. Bovarna förkortas PAH (polycykliska aromatiska kolväten) och HCA (heterocykliska aminer). HCA bildas när kött hettas upp till för höga temperaturer, vilket är lättare hänt på grillen än på spisen. PAH finns i både tobak, luftföroreningar och mat. Grillade och rökta livsmedel innehåller höga halter av PAH. PAH bildas när fett droppar ner på glöden och partiklar från röken fastnar på biffen eller paprikan. Marinera gärna grönsaker och kött men kom ihåg att torka av maten innan du lägger den på grillen så att marinaden inte droppar ner på glödbädden och får elden att flamma upp. Hur farliga PAH och HCA är vet forskarna ännu inte, men den som vill vara på den säkra sidan gör klokt i att undvika det svarta på den grillade köttbiten eller på grönsakerna i sommar. TIPS! Så minskar du riskerna med grillat Var extra noga med att genomsteka rå korv och hamburgare. Avstå helst från att grilla rå kyckling. Pensla aldrig det färdiggrillade köttet med använd marinad eftersom den då innehåller bakterier från köttet som dessutom kunnat växa till sig. Ta i stället undan en del av marinaden innan du lägger köttet i den. Tvätta händer och redskap ordentligt. Använd inte samma uppläggningsfat till rått kött som till färdig mat. Rengör grillgallret från ohälso samma matrester och sot som innehåller cancerogena ämnen. Använd inte etanol, meta nol, t-sprit eller bensin när du grillar. Var särskilt försiktig med engångsgrillar de orsakar många bränder. Elda inte med kottar eller impregnerat spillvirke, eftersom röken innehåller giftiga ämnen. Använd inte grillgaller av materialet PTFE (polytetrafluoreten) som finns i till exempel teflon. PTFE smälter vid cirka 330 C vilket inte är någon onormal temperatur vid just grillning. Ett sätt är att förkoka eller ugnssteka köttet tills det har fått rätt innertemperatur. När det är dags att grilla penslar du på glaze (utan olja) och grillar hastigt. Då får du den goda grillsmaken utan att köttet hinner bli bränt. Den största akuta risken med grillmaten är ändå att vi blir matförgiftade på grund av dålig hygien. Bakterierna frodas i sommarvärmen. Köttfärs är en populär råvara i grilltider, liksom råa korvar, som salsiccia. Många vill ju ha hamburgaren röd i mitten för att den ska vara saftig, men då kan man bli magsjuk av exem pelvis ehec, en tarmsmitta från slaktdjuren som finns i just köttfärs och korv, säger Micael Widerström, biträd ande smittskyddsläkare vid Smittskydd Stockholm. Rött kött av bra kvalitet gör sig bäst rare eller medium rare. Det behöver inte heller ligga länge på grillen, eftersom eventuell smitta bara finns på ytan av köttet. Gravida och personer med nedsatt immunförsvar bör dock bara äta lammkött, viltkött och fläsk om det är helt genomstekt, eftersom de annars kan smittas med olika bakterier och även parasiten toxoplasma, säger Micael Widerström. FOTO: JULIANA WIKLUND kyckling är ett kapitel för sig. Om kycklingköttet inte är helt genomstekt kan sommaridyllen snabbt förvandlas till en hemsk upplevelse. De innehåller nämligen ofta campylobakter, en sjukdoms alst rande bakterie. Att grilla kyckling ställer stora krav på hygienen. Det är svårt att få kycklinglåren genomstekta när man grillar. Bränt på utsidan och rått i mitten, särskilt om köttet inte hunnit tina helt, säger Micael Widerström. Förkoka eller ugnsstek gärna kycklingen tills köttet har fått rätt innertemperatur innan du lägger det på grillen. Ett alternativ som blivit populärt är att halstra gravad fisk, men det är inget som rekommenderas för gravida och personer med nedsatt immunförsvar. I så fall måste fiskbiten vara helt genomstekt. Annars kan man smittas av listeria, en bakterie som är väldigt vanlig i naturen, till exempel i gravad och rökt fisk. De flesta av oss tål listeriabakterien men för gravida och dem med nedsatt immunförsvar kan den vara farlig, säger Micael Widerström. n 1177 Vårdguiden nr

14 Håll maten fräsch Vårdguiden nr

15 Maten smakar extra gott utomhus på sommaren. Men i sommarvärmen frodas bakterier som i värsta fall gör oss magsjuka. Symtomen kan bli särskilt allvarliga om du har nedsatt immunförsvar. TEXT GUNILLA ELDH FOTO JOHAN WILLNER näst efter vinterkräksjukan vars virus även kan finnas i mat på sommaren är bakterien campylobakter den vanligaste smittan som vi får via livsmedel. Det är mycket vanligt att kycklingen innehåller campylobakter som kan orsaka magsjuka med kräkningar och diarré. Det gäller framför allt importerad kyckling, men även färsk svensk. Den frysta svenska är det minst risk att bli smittad av, säger Micael Widerström, biträdande smittskyddsläkare vid Smittskydd Stockholm. Även om kycklingen är genomstekt kan man smittas av kycklingens campylobakter via sallad eller andra råa tillbehör. I sommarstugan eller båten har många primitiv köksutrustning. Då är det lätt hänt att campylobakter från köttsaften hamnar på till exempel sallad och annat som inte hettas upp, säger Micael Widerström. Sommarvärmen är en av de främsta orsakerna till magsjuka eftersom bakterier förökar sig snabbt i värme. Ett tips är att använda kylväska med kylklampar, både när du tar maten från affären och när du ska ha picknick. Även om du inte lyckas hålla kylskåpets max 8 grader, bromsar kylan ändå bakteriernas tillväxt. Och kroppens försvar är normalt starkt, vilket gör att du kan klara dig från att bli sjuk om du bara får i dig en liten mängd bakterier. TIPS! Så minskar du risken med sommarmaten Bär hem kött och fisk i kylväska om det är varmt och det dröjer innan varorna hamnar i kylskåp. Tina kött och fisk i kylskåp. En stor köttbit kan behöva upp till ett dygn. Om du tinar den i mikron bör den tillagas direkt. Använd kylväska med många frysklampar i om du ska ta med kött, fisk eller sallad med kött på picknick. Ställ väskan i skuggan och öppna den inte i onödan. Låt inte maten stå framme i flera timmar. Släng rester som har stått i rumstemperatur i mer än två timmar. Tvätta händerna noggrant efter toalettbesök, före matlagning och när du har tagit i rått kött. Skölj alltid frukt och grönsaker noga. Undvik picknick i hagar där djur betar. Kor kan vara bärare av bland annat EHEC-bakterien. FOTO: ANDERS MODIG vet du vad det är för skillnad mellan bäst före-datum och sista förbrukningsdag? Bäst före-datum är det datum som tillverkaren garanterar att produkten håller till. Men exempelvis mjölk kan ju vara bra många dagar efter det datumet, särskilt om den förvaras i kylens kallaste del. Använd lukt- och smaksinnet innan du slänger mat. Sista förbrukningsdag används på livsmedel som tillverkaren bedömer kan försämras snabbt och bli en hälsorisk. Märkningen är tillverkarens garanti för att produkten inte är hälsofarlig fram till den dagen. Efter det datumet får varan inte säljas, och bör förmodligen inte heller konsumeras. Tänk på att dessa datum gäller oöppnad förpackning som förvarats enligt anvisningarna. när det gäller främst vakuumförpackad lax men även charkvaror med lång hållbarhet, rekommenderas att man äter maten så nära förpackningsdatumet som möjligt. De här varorna kan nämligen innehålla bakterien listeria, som kan fortsätta att växa även i kylskåp. Det här rådet gäller i synnerhet äldre personer, gravida och människor med nedsatt immunförsvar. Inte ens i frysen dör listeria eller andra bakterier. De växer visserligen inte i stark kyla, men när man tar fram och tinar maten kvicknar bakterierna till igen. salmonella hittar man främst i utländska råvaror. Exempelvis har ruccola, bladspenat, böngroddar, färska kryddor och salladsmixer ibland innehållit salmonellabakterier, varför man alltid ska skölja grönsaker noga. Ekologiska grönsaker bör sköljas extra noga eftersom de gödslas med naturgödsel som alltid innehåller tarmbakterier. Ju färre du får i dig desto mindre risk att du blir sjuk. Bry dig inte om att det står behöver ej sköljas på påsen med färdigskuren sallad. Växtsaften från snitten gör att till exempel salmonellabakterien får extra näring att växa till. genom att skölja grönsaker noga kan du undvika smitta, men så fort du blandar dem med till exempel grillad kyckling blir det rena drivhuset för mikroorganismer. En sallad med skinka, räkor eller strimlad biff från grillparty bör ätas direkt och inte sparas. n MER INFORMATION På Livsmedelsverkets sajt, slv.se, hittar du information om olika livsmedel och när du riskerar att bli sjuk av dem Vårdguiden nr

16 Ångest är ett sätt för kroppen att reagera på faror. Men ibland blir det fel. Kroppen signalerar dödshot fast det inte finns något farligt. Då gäller det att ställa om sina tankar. TEXT HELENE LUMHOLDT FOTO OSKAR KULLANDER ångest Att hantera sin ångest är en naturlig och livsnödvändig känsla som hjälper oss att reagera starkt och snabbt på faror, förklarar Fredrik Santoft, psykolog vid Gustavsbergs vårdcentral. I sitt arbete träffar han och behandlar ofta patienter som lider av ångest. Han jämför ångestreaktioner med ett överkänsligt billarm. Tanken är att larmet ska börja blinka och tjuta när någon försöker bryta sig in i bilen, men i stället går det igång redan när någon råkar snudda vid kofångaren eller när ett löv faller ner på motorhuven. Larmet är fel inställt, säger han. när larmet går på hos oss människor säger kroppen ifrån: Hjärtat slår snabbare, man kan börja svettas, känna som en klump i magen och ibland få svårt att andas. Symtomen är obehagliga och beror på att olika stresshormoner kommer ut i blodet. Kroppen reagerar som på livsfara, trots att inget farligt är i sikte. Ångest innebär alltid starka känslor av oro och rädsla. För många är ångesten knuten till något obehagligt som har hänt tidigare, eller till något man är rädd ska hända. Man kan också få stark ångest utan att man riktigt förstår varför. en form av ångest kallas panikattack eller panikångest. Den kommer ofta helt plötsligt, ger starka kroppsliga symtom och kan pågå i några minuter. Det kan kännas som om man ska dö. En vanlig reaktion då är att fly undan, att ta sig ur den situation eller från den plats där den hemska känslan uppstår. Men om man stannar kvar och står ut med de här obehagskänslorna så minskar de efter en stund. Då har kroppen förstått att det var falskt alarm. Ingen katastrof inträffade. Det finns flera olika former av ångest och ibland ingår ångest som ett symtom i andra psykiatriska diagnoser. kbt, kognitiv beteendeterapi, är en effektiv metod för att bota eller lindra flera olika former av ångest. När metoden används i behandling för ångest som triggas i vissa situationer, till exempel när man åker tunnelbana, ingår det att man ska utsätta sig för just det som utlöser ångesten. Först i små doser och sedan allt större. Man får lära sig att tänka på ett annat sätt. Bara för att jag tänker att jag håller på att dö, betyder det inte att det är så. I behandlingen utsätter man sig för det obehagliga för att upptäcka att man inte dör av det och att ångesten släpper efter ett tag, förklarar Fredrik Santoft. KBT kan man få antingen hos en psykoterapeut eller som internetterapi, det viktiga är att man får verktyg för att hantera sin ångest och må bättre, säger Fredrik Santoft. Det finns många aktörer på marknaden men alla är inte seriösa. Löften i stil med Bli kvitt din ångest på 30 minuter är inte ovanliga. Risken med sådana orealistiska löften är att de kan befästa hopplösheten när man inte lyckas, säger han. Seriös KBT kräver både motivation och ansträngning precis som all typ av träning. MER INFORMATION 1177.se/angest internetpsykiatri.se kbt.nu Vårdguiden nr

17 Jag ser min ångest som en signal Ett sätt för Palle Storm att hantera sin ångest är att se den som en budbärare. Han tänker att den har någonting att säga honom, som att han har jobbat för mycket eller ställt för höga krav på sig själv.»våga fråga! Det kan pågå våld i alla typer av familjer och där man minst anar.» Palle Storm började föra dagbok över sin ångest: I vilket sammanhang den bröt ut, vad han gjorde för att lindra den och hur det fungerade. Sedan drygt ett och ett halvt år tillbaka har Palle Storm hittat ett nytt förhållningssätt, både till sig själv och till den svåra ångest som följt honom under stora delar av hans hittills 38-åriga liv. Länge försökte han hålla masken och inte visa för någon hur dåligt han mådde. Resultatet blev att han isolerade sig, skärmade av sig från vänner, familj och fritidsaktiviteter. Men när ångesten slog till som värst för sju år sedan, räckte det inte för att behålla kontrollen. Han blev sängliggande i ett krampaktigt och orkeslöst tillstånd, som till sist fick honom att söka hjälp. Vändpunkten kom i kontakten med en psykiatrisk mottagning. I den akuta fasen var han hjälpt av att någon tog ett helhetsgrepp på hans problem. Han fick också läkemedel som gav honom stabilitet nog att själv ta tag i sin situation. Tabletterna var avgörande för» 1177 Vårdguiden nr

18 När ska jag söka vård? Om du har så stark ångest att den hindrar dig från att göra saker som du vill göra kan du få hjälp. Du kan i första hand kontakta en vårdcentral. Kontakta elevhälsan eller en ungdomsmottagning om du är under 25 år. Du kan alltid ringa 1177 Vårdguidens sjukvårdsrådgivning, på telefonnummer 1177, för råd. KBT, kognitiv beteendeterapi, finns även som internetterapi. Du kan själv anmäla ditt intresse på Internetpsykiatri.se.» Om ångesten kommer brukar jag tänka att den har något att säga mig. Varför kommer den? Vad vill den? mig men hade obehagliga biverkningar och jag fasade ut dem så fort jag kände mig lite mer stabil. Han började föra dagbok över sin ångest: När den bröt ut, i vilket sammanhang, vad han gjorde för att lindra den och hur det fungerade. Han upptäckte ett mönster och insåg att många av de saker som gav honom ångest egentligen inte var farliga. Ångesten över de här mer triviala sakerna lärde jag mig att ta hand om på egen hand, men för att lära mig att hantera den ångest som fanns där hela tiden, gick jag i KBT, kognitiv beteendeterapi. Behandlingen var tuff och krävde mycket eget arbete. Det var mycket hemläxor. Jag fyllde i scheman och skattningsskalor och utsatte mig för obehagliga situationer. Ett led i behandlingen var en sömnskolan där Palle lärde sig att sova ordentligt. Jag har alltid sovit dåligt. Det är klart att förändringen inte gick över en natt, men nu för tiden somnar jag in direkt och sover hela natten. Det är fantastiskt. Utöver dagböcker och andra hemläxor började Palle också ta reda på mer om ångest och depressioner. Han upptäckte att många hade liknande erfarenheter. Det gav honom modet att börja tala mer öppet om sin situation. Att slippa hålla masken, att inte behöva kontrollera sitt beteende hela tiden, beskriver han som en befrielse. Tidigare hade jag tyckt att min ångest var så pinsam. Jag skämdes så. Jag har alltid haft dåligt självförtroende och för mig var ångesten bara ytterligare ett bevis på hur värdelös jag var. Störst betydelse för hans återhämtning är ändå att han har höjt sin självkänsla och samtidigt sänkt sina prestationskrav. Jag är mer accepterande mot mig själv. Jag tänker att jag varken är bättre eller sämre än andra och att jag duger som jag är. Idag lever Palle ett bra liv med en aktiv fritid. Han har också återupptagit kontakten med vänner och familj som han inte umgicks med under en period. Han har ett krävande arbete och känner ibland hur pressen och ångesten lurar bakom hörnet. Jag har återhämtat mig från min svåra ångest, men skulle inte säga att jag är botad. Min ångest ligger alltid latent. Skillnaden är att jag nu har hittat sätt att hantera den. Ett sätt är att fylla sitt liv med saker som ger ångesten mindre utrymme. Goda sömn- och matvanor tillsammans med regelbunden träning ger också bättre motståndskraft. Träning är ett sätt för mig att kanalisera ångesten, ge musklerna en chans att spänna av och att underlätta en naturlig andning. Ett annat sätt är att se ångesten som en budbärare. Om ångesten kommer brukar jag tänka att den har något att säga mig. Varför kommer den? Vad vill den? Kanske är den en signal om att jag jobbat för hårt eller kanske ställt för höga och orealistiska krav på mig själv. Om jag är medveten om vad som händer och ser sambanden blir ångesten lättare att hantera. n LÄS MER Vill du läsa mer kan du läsa någon av de böcker som Fredrik Santoft rekommenderar: Social fobi effektiv hjälp med kognitiv beteendeterapi Tomas Furmark, Liber Sverige 2006 Fri från tvång steg för steg med kognitiv beteendeterapi Mia Asplund och Elin-Love Rosengren, Natur& Kultur 2012 Ingen panik: fri från panik- och ångestattacker i 10 steg med kognitiv beteendeterapi Per Carlbring/Åsa Hanell, Natur & Kultur 2011 Sluta älta och grubbla: lättare gjort med kognitiv beteendeterapi Olle Wadström, Psykologinsats förlag Vårdguiden nr

19 Visste du att den smärtlindrande effekten av samma läkemedel kan skilja sig åt mellan olika människor. Upplevelsen av smärta kan skilja sig åt. Vilken dos som behövs för en god effekt kan vara olika och vilken dos som ger biverkningar kan också variera. Alla tål heller inte alla typer av läke medel. Det gäller att vara lyhörd för sig själv och ta reda på vad som fun gerar bäst och hur man reagerar på olika läkemedel. Vä r ta ttv e t a omvärktabletter Ta inte läkemedel i onödan, ta inte högre doser än nödvändigt och väg alltid nyttan mot eventuella biverkningar. Det är läkemedelsexpertens tumregel när det gäller tabletter mot värk och smärta. Visste du att artros är en vanlig orsak till ledvärk hos äldre. Läkemedel som innehåller paracetamol kan lindra värken till viss del. Viktnedgång minskar belastningen på knä och höftleder med mindre smärta som följd. Smärtan minskar ofta av rörelse. På natten när lederna inte belastas behövs i regel inte läkemedel. Visste du att du som är äldre gör klokt i att tala med din läkare innan du tar receptfria läkemedel mot smärta. När man blir äldre sker många förändringar i kroppens organ vilket gör att effekten av läkemedel förändras och risken för biverkningar ökar. Njurarna fungerar till exempel ofta sämre med åren, vilket gör att man blir känsligare för vissa läke medel. Många äldre tar dessutom hjärtmediciner och andra läkemedel som inte är lämpliga att ta samtidigt med vissa värktabletter. Visste du att en del motionärer tar smärtläkemedel med anti inflammatorisk effekt (till exempel diklofenak och ibuprofen) inför och under långdistans lopp för att dämpa smärtan. Men det är riskfyllt eftersom det kan försämra njurarnas funktion, vilket är farligt i samband med vätskebrist. För vissa så kallade COX hämmare (som till exempel inne håller diklofe nak, etoricoxib och celecoxib) har man sett en ökad risk för hjärtinfarkt. Om man absolut behöver ta läkemedel mot smärta i samband med träning ska det i så fall bara tas i vilo fasen efter träningspasset. TEXT GUNILLA ELDH FAKTA CARL-OLAV STILLER, docent, klinisk farmakologi, Karolinska Institutet Läkemedelsupplysningen: telefon Hit kan du ringa om du har frågor om hur ditt läkemedel fungerar, vilka biverkningar det har och om ditt läkemedel går att kombinera med andra läkemedel. Läkemedelsupplysningen svarar på frågor helgfria vardagar Du kan också få mycket information på lakedelsverket.se/lmu Visste du att många av de receptfria märken som finns i handeln verkar på liknande sätt och har ungefär samma typ av biverkningar. Om du blandar olika smärtstillande läkemedel inom samma grupp kan risken för allvarliga biverkningar öka. Det gäller läkemedel inom gruppen COX hämmare (NSAID) som innehåller ibuprofen, diklofenak och naproxen samt etoricoxib och celecoxib. Det gäller även att inte kombinera olika preparat som inne håller paracetamol, som Alvedon, Citodon och Panodil. Dessa kan vara farliga att överdosera, eftersom de kan ge skador på levern. Antalet allvarliga förgiftningsfall har ökat sedan dessa läkemedel började säljas i vanliga matbutiker och på bensinmackar. Från och med 1 november får tabletter med paracetamol bara säljas på apotek. Visste du att du får sämre skydd mot blodpropp av läkemedlet Trombyl om du regelbundet tar antiinflammatoriska smärtlindrande läkemedel som innehåller ibuprofen Vårdguiden nr

20 Du som har haft det vet hur ont det gör. Som att ha en glödande kula under hälen, eller som att ha en liten sten i skon. Hälsporre kallas det, och för det mesta beror det på att du har överbelastat foten. Smärtan går över, men det kan ta lång tid och det finns ett och annat som du kan göra själv. TEXT KERSTIN OTTERSTÅL FOTO CULTURA CREATIVE Spik i foten Pelle: Tänk dig att du har en fin, liten sten som du plockat på stranden, slipad av vågorna under eoner av år. Tänk dig sedan att du stoppar stenen i skon, precis under hälen, och börjar gå. Ungefär så känns det. på fotens undersida finns ett brett stråk av bindväv som är ett viktigt stöd för att hålla uppe hålfoten. Det är inte en sena eller ett ledband, utan snarare ett knippe av starka bindvävstrådar. På läkarspråk heter det fascia, och hälsporre heter plantar fasciit. Om du överbelastar foten kan det göra rejält ont just där hålfoten övergår i hälen. Där bindvävsstråket fäster vid hälbenet kan det bli irriterat och inflammerat. Kroppen kan då bilda en liten benutväxt under hälen för att avlasta det ömma området. Det är den lilla benbiten som kallas hälsporre. Men det är faktiskt inte den som gör ont, utan det överbelastade fästet. En liten bennabb på hälen kan man ha utan att den gör ont. Men åkomman kallas ändå hälsporre till vardags. Om du har fått hälsporre har du rejält ont. Tydligast känner du smärtan under hälen när du går eller står. De första stegen på morgonen brukar vara värst. Smärtan kan komma plötsligt, kanske vid ett upphopp eller en landning, eller om du gör en hastig vändning när du löptränar. Den kan också bero på att du har tagit i för hårt när du tränar, att du har pressat dig mer än du brukar. Det är också vanligt att smärtan kommer efter en längre tids överbelastning, till exempel om du har stått eller gått länge på hårt underlag och kanske har haft skor som inte har dämpande sula och stödjer foten. Om du har särskilt låga eller höga fotvalv är det också vanligare att få hälsporre, liksom om du har lätt för att stuka fötterna. Men enkelt uttryckt handlar det om att man på ett eller annat sätt har överbelastat foten. Gravida kvinnor får också lätt hälsporre. Det beror på att hormoner mjukar upp lederna och att hålfoten då kan sjunka ner. De flesta som får hälsporre är 40 år eller äldre. Töj och stretcha Om du har fått hälsporre kan det ta ganska lång tid innan det går över. Men även om det gör ont när du sätter ner foten är det viktigt för läkningen att du håller dig aktiv. Du kan till exempel simma, cykla eller träna med olika gymredskap utan att belasta hälen. Däremot bör du inte löpträna så länge smärtan är kvar. På morgonen kan du ha ett skärp, ett brett band eller liknande bredvid dig i sängen. Innan du stiger upp, sätt foten i en slinga, som i en stigbygel, och dra fotbladet mot dig, med rakt eller böjt ben. Då töjs bindvävsstråket under hålfoten och vadmuskeln stretchas. Rådet kommer från sjukgymnasten Anna Lundberg, som har specialiserat sig på fötter och fotbesvär sedan drygt 20 år tillbaka. En annan övning, som du kan göra innan du går upp ur sängen, kommer från fysioterapeut Inger Håkansta: Sitt upp. Lägg den onda foten på det andra knät Vårdguiden nr

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Hur ska livsmedel hanteras?

Hur ska livsmedel hanteras? Hur ska livsmedel hanteras? Hantera maten rätt! Mat är en källa till angenäm samvaro och näring och i detta informationsmaterial ger vi dig lite goda råd på vägen. Alla hanterar vi livsmedel i hemmet,

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes.

Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Hej kompis! Till dig som känner någon som har fått typ 1-diabetes. Du håller den här broschyren i din hand för att ett barn, som du eller ditt eget barn känner, har fått typ 1-diabetes. Eftersom det är

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES FRÅGOR OCH SVAR Vad innebär det att få diabetes? Det är helt naturligt att du reagerar med olika känslor på att du har fått diabetes. Vi hoppas att denna broschyr kan hjälpa

Läs mer

Rutiner för livsmedelshantering

Rutiner för livsmedelshantering Rutiner för livsmedelshantering När man säljer mat gäller lite andra regler än när man kokar ihop sin matlåda i hemmet. Dels för att betalande gäster förväntar sig en viss kvalité, samt dels för att ett

Läs mer

Till dig som är barn och lider av ångest

Till dig som är barn och lider av ångest Till dig som är barn och lider av ångest Det är väl inget svårt att vara modig när man inte är rädd Ur Mumintrollet av Tove Jansson Alla människor känner sig rädda ibland. Rädsla är en normal reaktion

Läs mer

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER

Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Päivi Keskinen I BUKEN FINNS EN FABRIK SOM HETER Här är jag Den här boken tillhör INNEHÅLL INNEHÅLL Ab Bukspottkörteln... 1 När Ab insulinnyckelproduktionen Bukspottkörteln...1 upphör..2 Vad När behövs

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Utbildningsmaterial diabetes

Utbildningsmaterial diabetes Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

Kolhydrater om man har Diabetes

Kolhydrater om man har Diabetes Kolhydrater om man har Diabetes Jag brukar köra med powerbar gel och sportdryck när jag kör långloppen. På ett långlopp så brukar jag ta 3-5 gel (ca 1 gel var 35-50min ingen första timmen) och sen 2-4

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Kan man bli symtomfri? Typ 1

Kan man bli symtomfri? Typ 1 Kan man bli symtomfri? Typ 1 Jag kom i kontakt med en kille som haft typ 1-diabetes i ungefär 15 år. Han har laborerat med att äta kolhydratsnålt och har därigenom klarat en del dagar utan att behöva ta

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation.

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation. www.tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som: inte har några andra sjukdomar är 3 år eller

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kost & Livsstil. Du är vad du äter Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Smärtbehandling Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation. Observera att denna smärtbehandling endast gäller för barn som inte har några andra sjukdomar, är 3 år eller

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se

Tips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Tips och råd för trygg matlagning

Tips och råd för trygg matlagning Tips och råd för trygg matlagning LÄTTLÄST 1 Innehåll Maten är en njutning... 3 Så här lagar du mat på ett tryggt sätt... 4 Förvara maten i rätt temperatur... 7 Matvaror håller olika länge... 9 Datummärkningen

Läs mer

Välkommen till barnoperation

Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Välkommen till barnoperation Före När något i kroppen inte fungerar som det ska så måste det lagas. Det kallas för operation och görs på ett sjukhus. Det är en doktor som opererar,

Läs mer

Kunskapstest inför delegering

Kunskapstest inför delegering Kunskapstest inför delegering Namn: Arbetsplats: Ringa in rätt svar 1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du efter delegering handhar läkemedel. 2. En delegering är frivillig. 3. En delegering kan

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65 Åk 5 Kompis med kroppen Namn: Känner du igen mig? Frukter och grönsaker kan delas in i olika grupper. Det finns kålväxter, lökväxter, citrusfrukter och många andra. Ofta namnges gruppen efter hur de växer

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning TÖI ROSPE B - 006 Sidan 1 av 5 Sjukvårds-/Försäkringstolkning Ordlista infarkt talförmåga diffus smärtförnimmelse hjärtattack disposition (för en sjukdom) omtöcknad squash övervikt kolesterolhalt kolhydrat

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller

Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Information till dig som ska operera bort dina halsmandlar, tonsiller Vad har halsmandlarna för funktion? Halsmandlarna (tonsillerna) är en del av kroppens immunförsvar. Störst betydelse har halsmandlarna

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015 IDROTTARENS HÄLSA Anna Julin, Hösten 2015 - Friidro8are, sprinter - 100m: 12.04 200m: 24,57-21 år gammal - Född i Jeppo, studerar i Vasa - PosiCv, målinriktad och envis - Har Cdigare spelat fotboll, skidat

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / /

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / / 2. Livsstil & Näring Namn: Datum: / / Var god läs instruktionerna innan du utför testet. Detta så att inga oklarheter förekommer och så att vi kan få ett tillförlitligt resultat. Besvara varje fråga med

Läs mer