Halmstads gröna värden. från insektsliv till friluftsliv DEL 2 STYRANDE RIKTLINJER

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Halmstads gröna värden. från insektsliv till friluftsliv DEL 2 STYRANDE RIKTLINJER"

Transkript

1 Halmstads gröna värden från insektsliv till friluftsliv DEL 2 STYRANDE RIKTLINJER Handlingsprogram för att kartlägga, säkerställa och utveckla naturkapitalet i Halmstads kommun

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Läsanvisningar Styrande riktlinjer för Halmstads kommun Riktlinjer för naturmiljöer... 5 Skogsmiljöer... 5 Öppna miljöer...6 Våtmarker och sumpskogar Riktlinjer för rekreationsområden Riktlinjer för Halmstads grönstruktur Grönstruktur Tillgänglighet Lek och aktivitet Kopplingen mellan stad och land Riktlinjer Uppföljning Omslagsfoto: Vitsippor av Patrik Leonardsson Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt.

3 1 Sammanfattning Halmstad är fantastiskt med sin rika och omväxlande natur; kusten, de större åarna, slättlandskapet och skogslandskapet. Naturen är en del av vår livsmiljö och utgör en grund för vår hälsa och välfärd. För att möjliggöra fortsatt utveckling av Halmstads kommun utan att tära på det värdefulla naturkapitalet krävs att vi tänker efter före! Halmstads gröna värden - från insektsliv till friluftsliv ska ligga till grund för kommande översiktsplan och för ställningstagande i frågor som rör naturvård, lokalisering och exploatering samt avvägningar dem emellan. Projektet utförs i samarbete mellan Stadskontoret och Tekniska kontoret. Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt. Halmstads gröna värden belyser naturens värde både för naturens skull och för människans skull. Kommunens värdefulla naturområden och de viktigaste rekreationsområdena, har kartlagts. I staden Halmstad har kommuninvånarnas tillgång till natur- och rekreationsområden samt tillgången till stadens grönområden kartlagts. Arbetet har mynnat ut i en faktadel samt en del med styrande riktlinjer för att säkerställa och utveckla naturkapitalet i Halmstads kommun Halmstads kommun kan i stort sett delas in i tre zoner. Längs kusten med sina sandstränder och flygsandsfält, återfinns många områden med mycket höga naturvärden, där strandängar och ljunghedar tillhör de mest värdefulla. Kusten är dessutom av mycket stor betydelse för rekreation och friluftsliv. Innanför kustremsan vidtar den bördiga jordbruksslätten med talrika märgelgravar. I söder är slätten flack och enhetlig och består av vida dalar med jordbruksmark mellan skogsbeklädda berghöjder. Slättbygden övergår österut i en markerad övergångszon med ett småskaligt odlingslandskap. I det intensiva odlingslandskapet är områden med höga naturvärden ovanliga och det öppna odlingslandskapets värde för rekreation och friluftsliv är mycket begränsat. Höglandet utgörs av skogsbygd som domineras av granskogar och våtmarker. Större bestånd av bok och ek finns främst i den västra delen av höglandet och utmed dalgångarna, dit också jordbruksmarken är koncentrerad. Skogsbygden erbjuder stor variation av naturtyper och goda rekreationsmöjligheter. Här finns värdefulla ädellövskogar, våtmarker och sumpskogar samt ängs- och betesmarker i anslutning till gamla kulturmiljöer. Stadens grönytor har människors rekreation i fokus. Staden innehåller grönytor och naturområden med skiftande karaktär som har olika syften och funktioner. Finparker, bostadsparker och naturparker utgör de rekreativa grönytorna. Här är de sociala värdena viktiga. Staden erbjuder också aktivitetsytor som är avsedda främst för föreningsverksamhet, med vissa begränsningar för allmänheten. Till sist finns övriga ytor som exempelvis kan vara vägmiljöer. Västra delen av staden, som är den äldre stadsdelen, präglas av varierad natur med många och större skogsmiljöer samt öppna naturmiljöer längs kusten. I den östra stadsdelen är skogsmiljöer mer sällsynta och bostadsparker samt nyare naturparker dominerar. I centrum utgör finparkerna och miljön längs Nissan viktiga element. Det är av stort värde för kommunen att säkerställa och utveckla naturkapitalet i Halmstads kommun, vilket lett fram till att riktlinjer formulerats för naturmiljöer, rekreationsmiljöer och för grönstrukturen i staden 3

4 1.1 Läsanvisningar Halmstads gröna värden från insektsliv till friluftsliv är indelad i två delar, en faktadel och en del med styrande riktlinjer. Du håller nu i del 2, styrande riktlinjer. Faktadelen beskriver syftet samt sätter dokumentet i relation till andra målformuleringar som rör kommunen. Här finns en sammanfattning över Halmstads kommuns ursprung och utveckling fram till idag med landskapets framväxt och naturmiljöernas utveckling. I ett separat kapitel behandlas aktuella lagrum som berör detta dokument. I del 1 finns också fakta över nuläget i kommunen vad gäller värdefulla natur- och rekreationsområden i kommunen. För staden Halmstad har en mer detaljerad studie av gröna miljöer genomförts. Områden med höga natur- och rekreationsvärden finns redovisade på två kartbilagor i större skala. Digital kartinformation finns inom Halmstads kommuns databas Solen. En del kartmaterial samt information om uppdateringar finns på Definitioner av begrepp samt källor och bilagor återfinns sist i del 1. Del 2 innehåller förutom styrande riktlinjer, en kort sammanfattning från faktadelen samt de slutsatser som har lett fram till formuleringen av styrande riktlinjer för naturvärden och rekreation i kommunen samt för grönstruktur i staden. Uppföljning finns i del 2. 2 Styrande riktlinjer för Halmstads kommun Halmstads gröna värden - från insektsliv till friluftsliv är ett kommunomfattande handlingsprogram som i första hand ska utgöra ett underlag till översiktsplanen. Dokumentet ska också utgöra vägledning vid övrig fysisk planering och vara ett stöd vid ställningstaganden i park- och naturvårdsfrågor, lokaliserings- och exploateringsfrågor samt avvägningar däremellan. Halmstads gröna värden ska utgöra grund vid diskussioner om olika alternativ, där naturens och grönytornas värde för människan och för naturens egen skull, på ett tydligare sätt ska belysas och vägas in i kommunala beslut. Till stöd för detta har två kartor sammanställs där de mest värdefulla natur- och rekreationsområdena i kommunen redovisas. Kartorna bifogas dokumentet. I de styrande riktlinjerna fastställs den viljeinriktning som ska råda i Halmstads kommun. Viljeinriktningen utgår ifrån de tillgångar och brister på områden med höga natur- eller rekreationsvärden som har konstaterats. I staden belyses framförallt tillgången på grönstruktur och dess olika karaktärer. Dokumentet ger riktlinjer inför ställningstagande i framtiden. Det ger också riktlinjer avseende tillgänglighet, grönstråk samt aktiviteter och funktioner inom de rekreativa grönytorna. De styrande riktlinjerna anges i punktform under respektive område. 4

5 2.1 Riktlinjer för naturmiljöer Skogsmiljöer Skogen i Halmstads kommun är till största delen koncentrerad till skogsbygden i norr och nordöst. Barrskogen är dominerande och ungefär hälften av kommunens skogsareal består av planterad granskog. Naturvärdena i dessa skogar bedöms som låga. Höga naturvärden knutna till granskog är mycket ovanliga. FAKTA SKOGSMILJÖER Av kommunens skogsareal ( ha) utgör ca 85 % barrskog, 7 % lövskog och 8 % ädellövskog Andel skyddad skog Barrskog 3% (1 472 ha) Lövskog 5% (412 ha) Ädellövskogen 6% (304 ha) Skogsmark inom Natura 2000 Barrskog: 4 % (1 957 ha) Lövskog: 7 % (580 ha) Ädellövskog: 10 % (516 ha) Andel utpekade nyckelbiotoper och naturvärdesområden enligt Skogsstyrelsen Barrskog: 0,4 % (193 ha) Lövskog: 12 % (894 ha) Ädellövskog: 23 % (674 ha) Ca 14 % av kommunens skogareal är tallskog. I kustremsan återfinns större områden med planterad skyddsskog av tall. Skyddsskogarna är av hög ålder men tillhör sällan de mest artrika miljöerna, men är trots detta värdefulla. I Halmstads kommun är ca 8 % av skogsmarken ädellövskog. Andelen ädellövskog är mycket hög i jämförelse med landet i övrigt. Det beror på att ädellövskogen har sin huvudsakliga utbredning i södra Sverige. Halland, Skåne och Blekinge hyser tillsammans 90 % av landets hela bokskogsareal. Av ekbestånden, blandädellöv- och klibbalskogar ligger ungefär en tredjedel av arealen i vår region. Hallands län har därför tillsammans med Skåne och Blekinge län ett särskilt ansvar att bevara dessa skogar. Den halländska ädellövskogen är generellt äldre än både Blekinges och Skånes ädellövskogar. I Halmstads kommun utgör bestånden som är äldre än 80 år 59 % av ädellövskogarealen. Däremot är den unga ädellövskogen underrepresenterad. Skogar yngre än 40 år utgör endast 4 % av den totala ädellövskogsarealen. I kommunens västra delar dominerar odlingslandskapet. Endast ett par större isolerade skogspartier (Rydsbjär och Aggaredsbjär norr om Harplinge samt Västerhagskogen vid Haverdal) och tre skogskilar; Steningebjär, Nyårsåsen och Stjärnarps skog sträcker sig in i det i övrigt öppna landskapet. Det är därför av stor vikt, både ur ekologisk och ur landskapsbildsmässig aspekt att dessa skogsklädda partier bevaras. Kommunen bör sträva efter att inte bryta befintliga kopplingar till skogsområden i kustremsan eller i skogsbygden. Samband/kopplingen till kustmiljöerna bör förstärkas och kommunen bör sträva efter ett sammanhängande nätverk av skogsmiljöer där så är möjligt. För mer detaljerad information och kartor se kap 5.3 i del 1, fakta. Om de mest värdefulla skogsmiljöerna inte bevaras försvinner förutsättningarna för att bibehålla den biologiska mångfalden. Många hotade arter kommer att mista sina livsmiljöer och riskerar att försvinna helt från regionen. Naturen fragmenteras mer och mer när människan tar mark i anspråk för byggnader och övrig infrastruktur. Det har lett till att naturmiljöer splittras upp och minskar i omfattning. Många av de hotade arterna är beroende av lång kontinuitet och ostörda förhållanden. Ett större område ger bättre förutsättningar för dessa arters överlevnad. Ett större område har också generellt bättre förutsättningar att hysa fler arter än ett mindre. Kopplingar och stråk mellan mindre områden kan till viss del kom 5

6 pensera behovet av stora områden då detta ger viss spridningsmöjlighet för arter. Även människan har behov av större sammanhängande grön- och naturområden, och nätverk av grönska för rekreation och som landskapsbildande element är viktiga. En variationsrik natur erbjuder kommuninvånarna och besökande ett rikare utbud av naturupplevelser. Riktlinjer Trots att barrskogen är den klart dominerande skogstypen i Halmstads kommun är höga naturvärden knutna till barrskog mycket ovanliga. Generellt bör arealen lövskog i kommunen ökas på bekostnad av granskogen. Andel ädellövskog är mycket hög i jämförelse med landet i övrigt, men den unga ädellövskogen är klart underrepresenterad. För att bibehålla den biologiska mångfalden i kommunen krävs att livsmiljöer som kan hysa hotade arter bibehålls och att kontinuiteten i skogsmiljöer upprätthålls. Det är av stor vikt, både ur ekologisk och ur landskapsbildsmässig aspekt att större skogsklädda partier i det i övrigt öppna jordbrukslandskapet bevaras. Inslaget av stråk och kopplingar är mycket viktiga som tillflyktsort och spridningsvägar för djur och växtlivet. För kommunen har därför följande riktlinjer, med fokus på de ovanliga och mest värdefulla skogsmiljöerna samt de naturtyper vi har ett uttalat nationellt bevarande ansvar för, formulerats: De barrskogsmiljöer med höga naturvärden som kommunen äger ska bibehålla sina värden. Kommunen ska prioritera föryngring med lövskog, framför allt ädellövskog, inom det egna skogsinnehavet. Kommunen ska där möjlighet finns inom det egna markinnehavet, tillskapa sammanhängande stråk och korridorer mellan befintliga ädellövskogsbestånd Kommunen ska i den fysiska planeringen, bygglovshanteringen och tillståndsprövningen ta hänsyn till vikten av att bevara av kopplingarna mellan de större skogspartierna och angränsande skogsområden i kustremsan och i skogsbygden. Om tillkommande bebyggelse eller utveckling av infrastrukturen kan medföra ingrepp på natur- eller rekreationsområde som innebär stor påverkan eller påtaglig skada ska krav ställas på kompensationsåtgärder vid genomförandet. Öppna miljöer Kommunens slättbyggd i väster präglas av öppen jordbruksmark. Den öppna marken domineras av ett intensivt och rationellt skött jordbruk. En försvinnande liten del, endast 2 %, av den öppna marken i Halmstads kommun är ängs- och betesmarker. Av dessa har 645 ha bedömts vara mycket värdefulla. I kommunen finns större sammanhängande strandängar längs kustremsan. De är till stor del skyddade genom reservat eller utpekade som Natura 2000-områden. I Halmstad finns större arealer ljunghed av mycket högt värde på Ringenäs och Tönnersjö skjutfält. Vid Hagön och Steninge finns också ljunghedslandskap med höga naturvärden som hävdas genom bete. Ljunghedarna har sin huvudutbredning i landet koncentrerat till Halland och Skåne som därmed har ett nationellt bevarandeansvar för denna naturtyp. Enligt det regionala miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap ska arealen ljunghed i Halland öka från dagens ca 1500 ha till 1900 ha till år I jordbrukslandskapet är ängar underrepresenterade medan betesmarkerna återfinns i anslutning till skogsområden. Ängsmarkerna 6

7 finns koncentrerade till de gamla odlingsmiljöerna i skogsbygden med tydlig ansamlig i kommunens östra del. Här ligger bla Hästilt, Bögilt, Timrilt och Gårdshult vilka är områden med ovanligt artrika ängs- och betesmarker. I Halmstads kommun har Gårdshult, Hästilt, Laxvik-Påarp, Sperlingsholm och Tolarbo- Bögilt utpekats som odlingsmiljöer med så höga värden att de är värda att bevara ur ett nationellt perspektiv. Dessa odlingsmiljöer och deras omgivningar bör prioriteras med aktiva skötselåtgärder i skyddsarbetet. I det öppna jordbrukslandskapet är mindre skogspartier, trädridåer längs åar och vattendrag, småbiotoper som märgelgravar, diken, åkerholmar mycket viktiga tillflyktsplatser och spridningskorridorer som gynnar både djur och växtlivet. Dessutom är inslaget av trädvegetation i det i övrig öppna odlingslandskapet viktigt för landskapsbilden. För mer detaljerad information och kartor se kap 5.4 del 1, fakta. FAKTA ÄNGS- OCH BETESMARK Total yta öppen mark (inkl åkermark) är i kommunen ha Värdefulla ängs- och betesmarker 645 ha av dessa är: Ängar ca 5 % 34 ha Betesmarker ca 83 % 537 ha Restaurerbara marker ca 11 % 74 ha Skyddad ängs- och betesmark Totalt 178 ha vilket motsvarar ca 28 % av de värdefulla ängs och betesmarkerna Ängs- och betesmark inom Natura 2000 värdefull ängs- och betesmark som ingår i Natura 2000-område 149 ha Ängs- och betesmarker har stor betydelse för den biologiska mångfalden eftersom de tillhör de mest artrika biotoperna i landet. Värdefulla ängs- och betesmarker är ovanliga i kommunen. De är helt beroende av rätt skötsel för att bibehålla sina värden. Om värdet hos dessa marker minskar påverkar detta den biologiska mångfalden drastiskt. Riktlinjer Även en liten minskning av arealen värdefull ängs- och betesmark kan få stora konsekvenser för de ovanliga och i många fall hotade arter som är helt beroende av dessa områden. De värdefulla ängs- och betesmarkerna utgör endast 2 % av den öppna marken, till dessa områden räknas ljunghedar. Halmstad har ett nationellt bevarandeansvar för att värdefulla ljunghedsområden som ska bibehållas, och för att arealen ljunghed med ändamålsenlig skötsel ska utökas. I det öppna jordbrukslandskapet är mindre skogspartier och småbiotoper, mycket viktiga tillflyktsplatser och spridningskorridorer som gynnar både djur och växtlivet. För kommunen har följande riktlinjer formulerats: De värdefulla ängs- och betesmarker som kommunen äger ska genom rätt skötsel bibehålla sina höga naturvärden. Dessutom ska kommunen sträva efter att utöka arealen värdefull ängs- och betesmark inom det egna markinnehavet. Halmstads kommun ska särskilt prioritera arbetet med att bibehålla och om möjligt utöka arealen ljunghed med höga naturvärden inom det egna markinnehavet. Det motsvarar 23 % av totalytan värdefulla ängsoch betesmarker

8 Våtmarker och sumpskogar I Halmstads kommun finns en mycket tydlig koncentration av våtmarker på höglandet i öster. Här återfinns också de mest värdefulla våtmarkerna, ofta i hela komplex med stor sammanlagd yta. Ca 26 % av de våtmarker i Halmstads kommun som ingick i våtmarksinventeringen är av nationellt intresse och ingår i Myrskyddsplan för Sverige. Våtmarker som är utpekade i Myrskyddsplanen prioriteras i Länsstyrelsen skyddsarbete ha av de naturliga våtmarkerna i Halmstads kommun har enligt Länsstyrelsens våtmarksinventering 1994 bedömts ha mycket höga naturvärden (klass 1 och 2) och bedöms vara helt opåverkade eller obetydligt påverkade av mänskliga ingrepp. Det är av stor vikt att dessa områden bibehåller sina höga naturvärden. I övergångsbygden mellan jordbruksbygden och skogsmiljöerna på höglandet är tillgången till naturliga våtmarker också stor, men naturvärdet och storleken hos dessa är generellt något lägre än i våtmarkerna på höglandet i öster. Övergångsbygden är mer präglat av en mosaik av olika biotoper med stort inslag av sumpskogar. I skogsbygden i kommunens norra och nordöstra del är sumpskogarna vanligtvis små och spridda i skogsmiljöerna. I jordbrukslandskapet är sumpskogar ovanligare och deras utbredning begränsas här till åar och vattendrag. Naturliga våtmarker är ovanliga inslag i det öppna landskapet. På grund av bristen på naturliga våtmarker och sumpskogar i kustområdet och jordbrukslandskapet ökar betydelsen av förekomsten av småvatten, exempelvis märgelgravar och diken samt anlagda dammar i dessa områden. Halmstads kommun har sedan i slutet av 1980 talet anlagt våtmarkerna i jordbruksmark för FAKTA VÅTMARKER OCH SUMPSKOG Areal naturlig våtmark och sumpskog Våtmark ha Sumpskog ha Varav ca 48 % ingår i våtmarkerna Våtmarkernas fördelning mellan naturvärdesklass enligt Våtmarksinventeringen 25 st klass ha 54 st klass ha 108 st klass ha 56 st klass ha Andel skyddad våtmark och sumpskog Våtmark 12 % Sumpskog 8 % Våtmarker och sumpskog inom Natura 2000 Våtmark 18 % Sumpskog 10 % att minska utsläppet av gödande ämnen till Laholmsbukten. Även ekologiska dagvattendammar har anlagts för att rena förorenat dagvatten i tätorterna. Både anlagda våtmarker och till viss del dagvattendammar gynnar bland annat fågellivet och utgör uppskattade inslag i naturmiljön. För mer detaljerad information och kartor se kap 5.5 del 1, fakta. Naturliga våtmarker och sumpskogar är artrika miljöer med många specialiserade arter. Många av dessa arter är känsliga för förändrade vattenförhållanden och påverkan på hydrologin kan får stora konsekvenser för djur och växter på platsen. Dessutom är våtmarkerna mycket viktiga vattenhållande element i landskapet. Riktlinjer Naturliga våtmarker som är opåverkade av människan har mycket höga naturvärden och dessa områden ska bibehålla sina höga naturvärden. Största hotet mot våtmarkerna och 8

9 sumpskogarna är förändrade vattenförhållanden på platsen, vilket kan ge stora konsekvenser för djur och växtlivet. Våtmarkerna har ett lagligt skydd tack vare förbud mot markavvattning enligt 11 kap miljöbalken och förordningen om vattenverksamhet (1998:1388) och riktlinjer angående dessa har därför inte formulerats. Naturliga våtmarker och sumpskogar är ovanliga i kustområdet och i jordbrukslandskapet vilket ökar betydelsen av förekomsten av småvatten, exempelvis märgelgravar och diken i dessa områden. Även anlagda våtmarker och dagvattendammar har stor betydelse för djur och växtlivet lokalt. Dessutom har de positiv inverkan på vattenkvaliteten och minskar bl.a. utsläppet av kväve och andra förorenande ämnen. För kommunen har följande riktlinjer formulerats: Kommunen ska lägga ett ekologiskt perspektiv på utförandet av dagvattendammar. Kommunen ska öka andelen dagvattendammar inom kommunal mark. Kommunen ska verka för att öka arealen anlagd våtmark inom kommunen 2.2 Riktlinjer för rekreationsmiljöer De viktigaste rekreationsområdena i Halmstads kommun ligger vid kusten och i anslutning till de större åarna och vattendragen. 21 rekreationsområden har bedömts vara av högsta värde som rekreationsområde och 61 områden har bedömts vara värdefulla som rekreationsområden. Parkmark och övriga grönområden inom respektive samhälle har inte tagits med i denna bedömning. Detta kan innebära att park eller grönområden inom samhällen eller tätorter utgör värdefulla rekreationsområden utan att dessa pekas ut här. Boende i kommunen har generellt mycket god tillgång till rekreationsområden inom 500 m från sin bostad. Majoriteten av boende i tätorter och mindre samhällen har god tillgång till rekreationsområden. Störst brister har samhällen som ligger i det utpräglade odlingslandskapet. Tre av dem har markant sämre tillgång till rekreationsområden inom 500 m än övriga tätorter; Eldsberga, Getinge och Trönninge. För mer detaljerad information och kartor se kap 6.2 faktadelen. Tillgången till rekreationsområden eller grönområden har vetenskapligt bevisats ha stor inverkan på folkhälsan. Avståndet till dessa områden spelar en avgörande roll för människors benägenhet att vistas ute och för den dagliga motionen. Områden med tillgång till grön- eller rekreationsområden ger attraktiva boendemiljöer. Ett varierat utbud av kvalitativa anlagda grön- och parkmiljöer ska finnas liksom naturliga skogsmiljöer eller andra rekreationsområden. Tillgången till naturliga rekreationsområden i anslutning till tätorter minskar behovet av anlagda grön- och parkområden. Resonemanget ger också att i bristområden är behovet av anlagda grön- och parkområden större, vilket kan ställa större krav på kvaliteten och skötseln av dessa miljöer. 9

10 Riktlinjer Majoriteten av boende i tätorter och mindre samhällen i Halmstads kommun har god tillgång till rekreationsområden. 67 % av alla kommunens invånare som bor utanför staden Halmstad har tillgång till rekreationsområden av hög kvalitet inom 500 m. Samhällen i det utpräglade jordbrukslandskapet har lägre tillgång till rekreationsområden än övriga tätorter och mindre samhällen. Sämre tillgång till rekreationsområden ger en negativ inverkan på folkhälsan. Tillgången till och kvalitén av rekreationsområdena ska främst stärkas i de tätorter och mindre samhällen som har brister. Samtliga tätorter och mindre samhällen behöver studeras var för sig och studien ska omfatta även parker och gröna miljöer för att ge en fullständig bild av tillgången till rekreationsområden. Vid kommunens handläggning av exploateringsfrågor ska höga naturvärden och rekreationsvärden vägas in och jämställas med andra intressen. För kommunen har följande riktlinjer formulerats: Andelen kommuninvånare som har tillgång till rekreationsområden av hög kvalitet inom 500 meter får inte minska från år 2007 års nivå. Andel invånare med tillgång till värdefulla rekreationsmiljöer inom 500 m 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Eldsberga Getinge Gullbrandstorp Gullbranna Harplinge Haverdal Holm Johansfors Kvibille Laxvik-Påarp Oskarström Sennan Skedala Simlångsdalen Slättåkra Steninge Trönninge Tönnersjö Villshärad Åled/Spånstad Boende på landsbygd Diagram 1. Kommuninvånarnas tillgång till rekreationsområden inom 500 m fördelat mellan tätorter, mindre samhällen och landsbygden. 10

11 2.3 Riktlinjer för Halmstads grönstruktur Grönstruktur Halmstads grönstruktur delas in i fem karaktärer; finparker och kyrkogårdar, bostadsparker, naturparker vilket inkluderar större naturområde med högre natur- och rekreationsvärde, aktivitetsytor med begränsad tillgänglighet samt övriga ytor. Finpark, bostadspark och naturpark inkluderas i detta dokument i definitionen rekreativa grönytor, där sociala och rekreativa värden är i fokus. De rekreativa grönytorna är mätbara och jämförbara. Staden Halmstad har med gällande områdesavgränsning en totalyta på hektar. Andelen rekreativa grönytor av stadens totalyta ligger på 28 procent. 54 procent av stadens invånare har tillgång till större naturområde (>6 ha). De områden som har sämre tillgång till naturområden är i västra stadsdelarna Mickedala, norra delen av Rotorp, norra delen av Eketånga samt Centrum. I östra delarna har stora delar av Nyhem-Andersberg, södra delen av Furet i delområde Frennarp-Furet samt Fyllinge-Kistinge låg tillgång till större naturområden. Västra delen av staden, (exklusive delområde Centrum) som är den äldre stadsdelen, präglas av ursprunglig varierad natur med många skogsmiljöer. De boende inom västra delen har en varierad grön miljö och nära till naturen och kusten. 80 procent av västers invånare har tillgång till större naturområde. Variationerna avseende tillgången till rekreativa grönytor är stora inom västra stadsdelen. Östra stadsdelen är uppbyggt på jordbruksmark och bebyggdes till stora delar under miljonprogrammet på 60- och 70-talen och framåt i tiden. De gröna miljöerna präglas av denna tidsepoks ideal med stor fokus på funktioner. De naturliga skogsmiljöerna är mer sällsynta i de östra delarna av staden av naturliga skäl och bostadsparker samt nyare naturparker dominerar. 48 procent av östers invånare har tillgång till större naturområde. Variationerna avseende tillgången till rekreativa grönytor är stora inom östra stadsdelen. Andelen rekreativa grönytor utgör endast 12 procent av centrums totalyta och 28 procent av invånare här har tillgång till större naturområde. I delområde Centrum råder det brist på större natur- och parkytor. Galgberget, Frennarps skog och hela kuststräckan vilka klassas som större naturområde anses ändå ligga centralt och är tillgängligt för många människor. Dock ligger de utanför 500-metersgränsen för många människor inom de centrala delarna av staden. Tillgången till finparker i centrum kompenserar till viss del frånvaron av större naturområden och har andra sociala och rekreativa ärden. Dessutom utgör promenadstråken utmed Nissan ett viktiga rekreativa element för boende i centrum. Invånare och besökare kan förutom att vistas på de rekreativa grönytorna även besöka aktivitetsytor riktade för främst föreningsverksamhet som innefattar idrottsplatser, golfbanor, koloniområden, småbåtshamnar och campingplatser. Dessa ytor har dock vissa begränsningar och är inte tillgängliga för alla människor eller tillgängliga alla tider på dygnet och året och har därför valts bort vid jämförelse av grönytorna i staden. Övriga ytor innefattar gröna miljöer längs vägar som upplevs när man färdas genom staden; alléer, restytor vid parkeringsplatser, industriområde, cirkulationsplatser mm och har inte rekreation som huvudsyfte men upplevs ändå ofta som positivt för människan och bidrar till en attraktiv stadsmiljö. Speciellt alléer har stort värde, både visuellt, historiskt och kulturellt. De övriga ytorna är ej ytbestämda eller mätbara i detta dokument och lämnas därför utanför när grönytorna i staden uppskattas och jämförs. 11

12 God tillgång till rekreativa grönytor inom staden ökar attraktiviteten hos bostadsområden. Tillgången till rekreativa grönytor i närheten till hemmet är för många människor en viktig del vid val av bostadsområde och boendemiljö. För att undvika snedfördelning mellan olika stadsdelar är det viktigt att prioritera de områden som lider brist avseende grönstrukturen. Det är också viktigt att ta hänsyn till barns, äldre människors och funktionshindrade människors behov. I områden med sociala problem, där de östra delarna av staden står för en stor del, är det också viktigt att de rekreativa grönytorna har aktiviteter, funktioner och upplevelsevärden som är anpassade efter de förutsättningar och sociala förhållanden som råder. Bostadsparkerna och naturparkerna är dessutom för en del människor i dessa områden den enda natur som upplevs då man oftast vistas i en begränsad del av området. Tillgänglighet I vissa stadsdelar är natur och andra rekreativa grönytor närbelägna men olika barriärer kan göra dessa svårtillgängliga. Nissan och Fylleån är större barriärer i staden men också rekreativa naturtillgångar. Större barriärer är järnvägen och infartslederna E:6:an, Nya Kustvägen, väg 26 Norra infarten, väg 25 Växjövägen, väg 117 Laholmsvägen. Andra större vägar som utgör barriärer i staden är Kungsvägen-Frösakullsvägen, Tylösandsvägen, Karlsrovägen, Magnus Stenbocks väg, Kornhällsvägen, Järnvägsleden, Slottsjordsvägen och Wrangelsgatan. Grundläggande i grönstrukturen för staden är strävan att skapa natur- och promenadförbindelser, gröna stråk, till och mellan grönområdena, framförallt mellan de rekreativa grönytorna, så att ett sammanhängande system bildas, och de övriga ytorna är viktiga i denna process. De gröna stråken kan ha karaktären av gröna korridorer med ökad framkomlighet, parkstråk eller förbättrade gatumiljöer. Genom att bryta och överbrygga barriärer som finns i staden kan natur och de rekreativa grönytorna länkas samman. Staden och framför allt centrum är attraktiva boendemiljöer med stort exploateringstryck. Byggstrukturen i staden riskerar en utarmning av grönytorna. Utan ett helhetstänkande avseende grönstrukturen med långsiktig hållbarhet där strävan är att skapa gröna oaser i form av samlade parkytor och gröna stråk så att ett sammanhängande system bildas, är risken stor att de rekreativa grönytorna uppfattas som lösa fragment i staden och inte blir tillgängliga för alla grupper av invånarna och övriga människor i Halmstad. FAKTA STADEN Areal Totalt staden: Väster: Öster: Centrum: ha ha ha 258 ha Areal rekreativa grönytor Staden: ha Väster: ha Öster: 742 ha Centrum: 32 ha Andel rekreativa grönytor: Staden: 28 % Väster: 30 % Öster: 26 % Centrum: 12 % Grönyta per invånare Staden: 292 m 2 / inv Väster: 528 m 2 / inv Öster: 245 m 2 / inv Centrum: 27 m 2 / inv Andelen invånare som har tillgång till större naturområde>6 ha: Staden totalt: 54 % Väster: 80 % Öster: 48 % Centrum: 28 % Andel invånare som har tillgång till finparker (inkl kyrkogårdar) inom 500 m: Innerstadens finparker: 30 % 12

13 Lek och aktivitet De rekreativa grönytorna rymmer kommunala lekplatser och fria aktivitetsytor såsom bollplaner, tennisbanor och bouleplaner samt hundrastplatser. Övervägande av lekplatserna och de sk fria aktivitetsytorna är belägna i de östra stadsdelarna där behovet också är stort. Många av dessa ytor är idag eftersatta när det gäller drift och skötsel och uppfyller ej dagens krav och behov avseende funktion, upplevelsevärden, säkerhet och trygghet. Liksom grönstrukturen för staden i stort skall tillgången till och kvaliten på lekplatser och fria aktivitetsytor anpassas efter de behov och krav som råder i respektive område. De områden som lider brist på lekplatser och fria aktivitetsytor skall prioriteras. För mer detaljerad information se Lekplatsplan och pågående arbete med Aktivitetsplan, Tekniska kontoret. Utemiljön och de rekreativa grönytorna måste locka halmstadborna och framför allt barn och ungdomar med aktiviteter och funktioner som är roliga och spännande för att kunna konkurrera med stillasittande aktiviteter inomhus såsom datorer och tv-spel. Vistelse utomhus och aktiviteter i gröna miljöer gynnar folkhälsan. Kopplingen mellan stad och land I vissa delar av staden når landskapet likt gröna kilar långt in i tätortsbebyggelsen, ibland i direkt kontakt med stora grönområden i staden. Tätortsstrukturen i Halmstad kan liknas vid en hand med fem fingrar, sk fingerstruktur. Utmed kommunikationsstråken ligger tätorterna som pärlband, väl avgränsade från varandra med tydliga mellanrum med gröna bälten i landskapet. Västra kustremsan med fortsättning mot Haverdalreservatet är en viktig kil som sträcker sig in mot staden liksom östra kustremsan. Nissan är ett viktigt stråk mellan stad och landsbygd som bör utvecklas. Här ligger exempelvis Sperlingsholm med höga natur- och kulturvärden. Fylleån är ännu ett stråk som ger goda förutsättningar att länka samman staden med naturområden på landsbygden. Skedala skog och Stjärnarpsskogen är exempel på naturområden som bör knytas starkare till staden. Galgberget är idag endast svagt kopplat till det småbrutna odlingslandskapet norr om och bör tydligare kopplas samman med landskapet utanför och med befintliga grönytor i staden. Det är viktigt att behålla och utveckla denna finger- och pärlbandsstruktur för att integrera stad och land, ge de bästa förutsättningarna för närhet till natur och rekreation och för att gynna växt- och djurliv och biologisk mångfald. Utan finger- och pärlbandsstrukturen är risken att de väl tilltagna gröna bältena mellan kommunikationsstråken och bebyggelsen som finns idag minskar och tätorterna växer samman. Tillgängligheten minskar till landskapet utanför om inte grönstråken utvecklas mellan stad och land. För mer detaljerad information och kartor se kap 7.3 del 1, fakta. Riktlinjer Stora skillnader avseende tillgången till och kvalitén i de rekreativa grönytorna finns vid jämförelse mellan de västra och östra stadsdelarna samt centrum. Den sociala situationen i olika områden är viktig och bör utredas för att öka integrationen. De rekreativa grönytorna ska ha kvalitativa värden och anpassas efter områdets specifika behov. Lekplatser och fria aktivitetsytor, som främst består av bollplaner, tennisbanor och bouleplaner, ingår i de rekreativa grönytorna. Dessa ska vara stimulerande, utvecklande och pedagogiska miljöer och utformas utifrån de behov och krav som efterfrågas. 13

14 För att tillgodose halmstadbornas behov av grönytor ska samordning ske i högre utsträckning mellan de kommunala rekreativa grönytorna och grönytor inom kvartersmark. Invånare i Halmstads kommun bör ha tillgång till större naturområden inom 500 meter och är en av anledningarna till att värdefull tätortsnära natur bör säkerställas. Detta kan ske genom avtal med markägare om lämplig skötsel, genom bestämmelsen natur i detaljplan eller genom kommunalt ägande. I staden ska det finnas en strävan att skapa natur- och promenadförbindelser, grönstråk, till och mellan de rekreativa grönytorna så att ett sammanhängande system bildas. Risken är annars att grönytorna ligger utslängda som fragmenterade öar i staden. De övriga ytorna, framför allt miljöer längs vägar såsom alléer, har betydande roll som sammanhållande länkar i detta system. Prioritering av åtgärder skall ske i de områden där tillgången på rekreativa grönytor är bristfällig. Särskild hänsyn i planerings- och byggprocessen skall tas till speciellt utsatta grupper som barn, äldre och funktionhindrade människor. Om tillkommande bebyggelse eller utveckling av infrastrukturen kan medföra ingrepp på grönstrukturen som innebär stor påverkan eller påtaglig skada ska krav ställas på kompensationsåtgärder vid genomförandet. På vilket sätt sådana kompensationsåtgärder bör ske ska vidare utredas. från varandra med tydliga mellanrum och gröna bälten i landskapet. Denna struktur ger goda förutsättningar för en sammanhängande grönstruktur och skall bevaras och utvecklas. För kommunen har följande riktlinjer för grönstrukturen inom staden formulerats: Vid kommunens handläggning av exploateringsfrågor ska grönstrukturen i staden vägas in och jämställas med andra intressen. Kommunen ska som minimum bibehålla men också ha som målsättning att öka arealen rekreativ grönyta (finpark, bostadspark, naturpark) jämfört med 2007 års siffror. De rekreativa grönytorna, med tillhörande lekplatser och fria aktivitetsytor, skall utvecklas så att de överensstämmer med de behov som efterfrågas avseende funktion, uppleveslevärden och trygghet. Behovet hos barn, äldre människor och människor med funktionshinder ska särskilt beaktas. Grönstråk mellan framför allt de rekreativa grönytorna ska stärkas och utvecklas för att uppnå en mer sammanhållen grönstruktur. Tillgången till och kvalitén av de rekreativa grönytorna ska främst stärkas i de områden som visar på brister. Dessa områden ska utredas på ett fördjupande sätt. Kopplingen mellan stad och land är viktig och finger- och pärlbandsstrukturen, som enligt översiktsplanen 2000 är den övergripande strukturen i kommunen, behålles. Denna innebär att tätorterna i kommunen är grupperade längs de stora kommunikationsstråken som strålar ut från staden, och är väl avgränsade 14

15 3 Uppföljning Halmstads gröna värden har en uppskattad livslängd på ca 10 år och resultatet ska vara uppföljningsbart. Den digitala informationen knuten till projektet ska uppdateras regelbundet av stadskontoret. Stadskontoret ansvarar för att uppdaterade kartskikt från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen etc införs i kartdatabasen och att revideringar i naturvärdeskartan till följd av ny information genomförs. Stadskontoret ansvarar också för eventuella revideringar av rekreationskartan. Tekniska kontoret ansvarar för att ny information om staden Halmstad införs och att revideringar av kartor genomförs. År 2007 hade 67 % av kommuninvånarna, boende utanför Halmstad stad, tillgång till rekreationsområden av högt värde inom 500 m. Andelen kommuninvånare med god till gång till rekreationsområde av högt värde? År 2007 hade 54 % av invånarna i Halmstad stad tillgång till naturområden större än 6 ha inom 500 m. (I staden innefattar begreppet naturområde även park och anlagda gröna miljöer större än 6 ha, se kapitel 6.1) Andelen invånare i staden Halmstad med god tillgång till naturområden? Halmstads gröna värden ska årligen följas upp och avrapporteras till kommunstyrelsen. Stadskontoret sammanställer och rapporterar till kommunstyrelsen. Tekniska kontoret ansvarar för att ta fram nödvändig information till uppföljningen och rapportera detta till Stadskontoret. Följande frågeställningar ger en indikation på om intentionerna med de styrande riktlinjerna följs och om trenden är positiv eller negativ. År 2007 var ha barrskog (3%), 412 ha lövskog (5 %) och 304 ha ädellövskog (6 %) skyddad som naturreservat, naturminne, naturvårdsavtal eller som biotopskyddsområde. Av ängs- och betesmarkerna var 178 ha (ca 28 %) skyddade och av våtmarker och sumpskog var siffrorna år 2007; 12 % (1 599 ha) respektive 8 % (703 ha). Bibehålls de höga naturvärdena i kommunen? Andel skyddad skog? Andel skyddad ängs- och betesmark? Andel skyddad våtmark och sumpskog? 15

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på www.halmstad.se/natur Halmstads Från insektsliv till Friluftsliv Halmstads kommun är fantastisk med sin rika och omväxlande natur, där kusten, åarna, myrmarkerna, slättlandskapet, skogarna och stadsmiljöerna skapar en variation

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Spånstad 4:19 och 2:14

Spånstad 4:19 och 2:14 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för del av Spånstad 4:19 och 2:14 ÅLED, HALMSTADS KOMMUN plan 1056 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-04-16 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR

Läs mer

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor samhällsbyggnad Diarienummer: KS.2015.296 Datum: 2015-10-29 Planarkitekt Elin Celik E-post: elin.celik@ale.se Kommunstyrelsen Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386 KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. Planprogram för del av. TYLUDDEN 1:1 m fl. Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Planprogram för del av TYLUDDEN 1:1 m fl Tylösand, HALMSTAD KS 2012/0326 Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2012-06-18 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM

Läs mer

Program för Jönköpings kommuns skogar

Program för Jönköpings kommuns skogar 1 Program för Jönköpings kommuns skogar Borttaget: och trädbärande marker Jönköpings kommun har ca 5 000 ha skog bestående av 50 % lövskog och 50 % barrskog. 1 100 ha av skogsmarken är naturreservat och

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466

DEL 3: INNEHÅLL 1. FÖRUTSÄTTNINGAR...464 2. KONSEKVENSANALYS...466 DEL 3: FÖRDJUPNING 11. MARKANVÄNDNING Markanvändning kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. INNEHÅLL

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010

Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering... Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av

Läs mer

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier: 5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54

Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Utlåtande 2010:129 RIII (Dnr 311-1704/2010) Detaljplan för del av Växthusvägen m.m. i stadsdelen Hässelby Villastad, Dp 2001-17301-54 Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Detaljplan

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Mål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram

Mål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram Foto: Simon Jonegård 81 Naturvårdsprogrammets mål och åtgärder berör huvudsakligen kommunägd mark och ska genomföras under programperioden 2009-2013. Tekniska utskottet är huvudansvarigt för att målen

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Åtgärdsförslag. för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014

Åtgärdsförslag. för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014 Åtgärdsförslag för att uppnå uppsatta mål i Lidingös grönplan 2014 Åtgärdsförslag Åtgärdsförslag för att nå uppsatta mål Nedan följer åtgärdsförslag som stärker Lidingös grönstruktur och bidrar till att

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Promemoria 2014-11-07

Promemoria 2014-11-07 Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella

Läs mer

HANDLINGAR PLANENS SYFTE PLANDATA. Lägesbestämning

HANDLINGAR PLANENS SYFTE PLANDATA. Lägesbestämning HANDLINGAR Plankarta med bestämmelser samt illustration Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Fastighetsägarförteckning PLANENS SYFTE Planens syfte är att fastställa de befintliga verksamheterna. Området

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Blekinge län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Blekinge län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Götaland. Rapport 5670 April 2007 ISBN 91-620-5670-7 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

Behovsbedömning för planer och program

Behovsbedömning för planer och program BEHOVSBEDÖMNING 1 (13) Kommunstyrelseförvaltningen Behovsbedömning för planer och program Enligt Plan- och bygglagen (PBL), Miljöbalken (MB) och förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905)

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum. Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning av föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri UTSTÄLLNINGSUPPLAGA 2015-10-26 Innehåll Översiktskarta... 1 Ögrimsvägen... 2 Östralid... 5 Dalbovägen... 8

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96

Läs mer

KOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR

KOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR KOMMUNÖVERGRIPANDE GRÖNSTRUKTUR 137 dem i ett större sammanhang och länka dom till var- - Sjöarp var bondeskogsbrukets vagga i Blekinge och tillika ett centrum för naturvård, scouting och för fältbiologernas

Läs mer

Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M. Planprogram för Arlandastad Norra

Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M. Planprogram för Arlandastad Norra Programhandling DNR BTN 2011/0225-214:M Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-18 118 regeringsbeslut 2006-06-26 NORMALT PLANFÖRFARANDE Planprogram för Arlandastad Norra Omfattande del av fastigheterna Broby

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Grönstruktur Landskapet runt är omväxlande. Skogsmarken dominerar men det finns även stora arealer med åkermark eller öppen mark. En levande landsbygd

Läs mer

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Länsstyrelsens arbete med områdesskydd LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Länsstyrelsens arbete med områdesskydd Länsstyrelsen områdesskydd Djur- och växtskyddsområden Biotopskyddsområden Naturreservat Naturvårdsavtal Natura 2000 Naturminne Landskapsbildsskydd Naturreservat

Läs mer

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015

Samhällsbyggnadsförvaltningen. Anmälningsärenden 2015 Samhällsbyggnadsförvaltningen ÄRENDEBLAD Upprättad: Diarienummer: 2015-11-18 MOB.2015.13 Samhällsbyggnadsnämnden Anmälningsärenden 2015 Sammanfattning Information och meddelanden som inkommer till kommunen

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande

Läs mer

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri

Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Bilaga 1 FÖP Överum Miljöbedömning för föreslagna utvecklingsområden för bostäder och industri Ögrimsvägen Checklista för miljöbedömning PLANEN Beskrivning / Påverkan Verksamheter och åtgärder Andra planer

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING. Detaljplan för expansion av Östra Olofstorp, Mantorp, Mjölby kommun Del av Viby-Olofstorp 4:4 Upprättad 2014-12-15

GRANSKNINGSHANDLING. Detaljplan för expansion av Östra Olofstorp, Mantorp, Mjölby kommun Del av Viby-Olofstorp 4:4 Upprättad 2014-12-15 SAMRÅDSREDOGÖRELSE GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för expansion av Östra Olofstorp, Mantorp, Mjölby kommun Del av Viby-Olofstorp 4:4 Upprättad 2014-12-15 Detaljplanen har varit på samråd under tiden den

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:2) och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den X månad 2014. SKSFS 2014:X Utkom

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (6) Datum 2014-05-28 Vår referens Katarina Carlsson Utvecklingschef Tjänsteskrivelse Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)

25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak

Läs mer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten 6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1

Läs mer

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar. Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Beslutsförslag 2014-11-17 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Daniel Helsing Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun 1(9) Handläggning Jeanette Wadman Jörgen Olsson Datum 2009-05-13 Beslut om bildande av naturreservatet Ryrbäcken i Trollhättans kommun Innehåll Administrativa uppgifter Beslut om bildande m m Syfte Beslut

Läs mer

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl Bilaga till detaljplan. Dnr 04/1130 Upprättad 2012-12-18, rev. 2013-04-23, red. ändr. 2013-09-24 Mörbylånga kommun En detaljplan är under upprättande för ett

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

PLANBESKRIVNING 1453 B Detaljplan för Hölöskolan 3 m fl inom Hölö/Mörkö kommundel i Södertälje

PLANBESKRIVNING 1453 B Detaljplan för Hölöskolan 3 m fl inom Hölö/Mörkö kommundel i Södertälje SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Plan och Bygg 1(9) PLANBESKRIVNING 1453 B Detaljplan för Hölöskolan 3 m fl inom Hölö/Mörkö kommundel i Södertälje Upprättad 2006-08-07 Handlingar Detaljplanen utgörs av plankarta

Läs mer

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Dnr: 2010-2965 Granskningshandling 2013-10-14 Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73 50 00 kundtjanst@skelleftea.se www.skelleftea.se/vindkraft

Läs mer

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall

Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2009-05-05 Dnr: 08KS542 Del av Kungsbäck 2:10 mfl, Stora Vall Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande översiktlig utredning för Stora Vall Gävle kommun, Gävleborgs län FYSISK

Läs mer

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun Rapporten är framtagen under arbetet med ny översiktsplan för Jönköpings

Läs mer

Grönt kuvert. Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2

Grönt kuvert. Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2 Grönt kuvert Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2 1/12 Sida 1 och 2 är en delad karta där sidorna ska läggas intill varandra vid betraktning. Övriga kartor har centrumprojektion.

Läs mer

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha 4126 Gyllebo Kommun Simrishamn Totalareal 129 ha Naturgeografisk region 8 Areal land 91 ha Objektskategori Ä Areal vatten 38 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 87 ha Areal värdekärna 41 ha

Läs mer

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala Min skog Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala 1/14 2/14 3/14 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1997:1336) om miljöstöd; SFS 1999:29 Utkom från trycket den 23 februari 1999 utfärdad den 11 februari 1999. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun

Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun 2016-03-10 1(10) Naturavdelningen John Dagobert Landskapsarkitekt Enligt sändlista Tillfälligt förordnande om utvidgat strandskydd i Tjörns kommun Innehåll Beslut om tillfälligt utvidgat strandskydd enligt

Läs mer

Nationell strategi för Myllrande våtmarker

Nationell strategi för Myllrande våtmarker Nationell strategi för Myllrande våtmarker Ann Wahlström, Vattenmiljöenheten Vattendagen 8 februari 2006 2006-02-10 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljökvalitetsmålet Myllrande

Läs mer

Rör inte vår åkerjord

Rör inte vår åkerjord Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Tänkt lokalisering på stranden i rött 1(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar...

Läs mer

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN Riksintressen ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Om det blir fråga om en avvägning mellan olika konkurrerande riksintressen måste en avvägning

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet

Läs mer

Naturreservatet Rosfors bruk

Naturreservatet Rosfors bruk FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1

Läs mer

Grönplan Vänersborg. Koncept 2008-09-08 Samrådshandling september 2008

Grönplan Vänersborg. Koncept 2008-09-08 Samrådshandling september 2008 Grönplan Vänersborg Koncept 2008-09-08 Samrådshandling september 2008 Beställare: Byggnadsförvaltningen, Vänersborgs kommun, 0521-27 10 00 Projektledare: Handläggare: Karin Wolff, Maria Fridén Alexandersson

Läs mer