Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN. Prognos för arbetsmarknaden 2015

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2015

2 Text: Jens Sandahl Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck tillåtet med angivande av källa

3 3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Konjunkturläget i Västra Götalands län... 6 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet... 9 Arbetslösheten minskar i Västra Götalands län Näringsgrenar i Västra Götalands län Länets näringsstruktur Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Jord- och skogsbruk Brist- och överskottsyrken Befolkning och arbetskraft Inskrivna arbetslösa vid Arbetsförmedlingen Arbetslöshetens utveckling i Västra Götalands län Arbetslöshetens sammansättning Utmaningar på länets arbetsmarknad Matchningsproblem på en tudelad arbetsmarknad Bilagor Bilaga 1. Metod och urval Bilaga 2. Definitioner Bilaga 3. Arbetslöshetens sammansättning... 50

4 4 Sammanfattning En försvagad europeisk ekonomi, men en stark svensk hemmamarknad Utsikterna för arbetsmarknaden i Västra Götalands län fram till slutet av år 2015 kännetecknas av en global konjunktur som håller på väg att förstärkas, och en svensk ekonomi med en försiktig framtidsoptimism. Den svenska BNP-tillväxten har inte varit så stark under 2014 som tidigare har bedömts. Exportsektorn har å ena sidan mötts av en internationell ekonomi med fortsatt svag utveckling i euroområdet, en tysk ekonomi som försvagats av den geopolitiska oron i östra Europa. Å andra sidan finns ljusglimtar i form av en starkare amerikansk ekonomi, ett Kina som blir en viktigare handelspartner inte minst för svensk exportindustri. Den svenska hemmamarknaden är fortsatt stark där den inhemska efterfrågan har varit viktig för den ekonomiska tillväxten i landet. Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 beskriver utvecklingen på länets arbetsmarknad, och bygger i huvudsak på den intervjuundersökning som Arbetsförmedlingen har genomfört under hösten. Länets arbetsgivare har lämnat sin bedömning över konjunkturläget och det är, särskilt mot bakgrund av en svagare europeisk utveckling, en relativt optimistisk bild av framtiden som ges. Arbetsgivarna inom det privata näringslivet i länet bedömer generellt att utvecklingen på marknaden för sina varor och tjänster kommer att vara positiv det kommande året. Länets arbetsmarknad har länge beskrivits som tudelad. Det finns en stark efterfrågan på personer med särskilda yrkeskompetenser hos de arbetsgivare som har rekryteringsbehov. Samtidigt är arbetslösheten, trots en relativt kraftig nedgång det senaste året, på historiskt höga nivåer. En starkare konjunktur där arbetsmarknaden hela tiden ställer allt hårdare krav på utbildning och yrkeserfarenhet kan ge en paradoxal situation där arbetsgivarna inte finner den kompetens de efterfrågar. Samtidigt saknar många av de arbetslösa den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Relativt stark sysselsättningsutveckling under 2015 Den ekonomiska utvecklingen har påverkat arbetsmarknaden positivt med ökad sysselsättning i länet. Tillgänglig statistik visar att 2014 hade en relativt stark sysselsättningsutveckling. Bedömningen är att antalet sysselsatta ökar än mer under Sysselsättningsprognosen för 2015 är en ökning med personer. Det är en något svagare bedömning än den som gjordes i vårens prognos vilket i huvudsak har sin förklaring i det svagare internationella läget, inte minst försvagningen av den europeiska ekonomin. Av de västsvenska branscherna förväntas industrin ha en svag sysselsättningsutveckling, medan bygg-

5 5 branschen, de privata tjänstenäringarna och offentlig verksamhet kommer att öka något. Den största sysselsättningsökningen bedöms ske inom den privata tjänstesektorn. Arbetslösheten i länet minskar under 2015 Under 2014 har arbetslösheten i länet minskat i takt med den bedömning som gjordes i vårens prognos. I slutet av 2013 var personer arbetslösa i Västra Götalands län (månadsgenomsnitt sista kvartalet). Motsvarande siffra 2014 har tidigare bedömts bli , alltså en tämligen stark minskning, och denna bedömning tycks också bli utfallet när året går mot sitt slut. Konjunkturen förväntas att förstärkas under 2015 och arbetslösheten minskar ytterligare. Bedömningen är att arbetslösheten sista kvartalet 2015 hamnar på personer. Fortsatt stora utmaningar på länets arbetsmarknad Utmaningarna på arbetsmarknaden i Västra Götalands län kan även fortsättningsvis karaktäriseras som tudelade. Med en starkare konjunktur väntas länets arbetsgivare i många fall att ha fortsatt svårt att hitta den yrkeskompetens de efterfrågar. Brist på arbetskraft med rätt utbildning och kompetens försvårar rekryteringar, vilket hämmar sysselsättningsutvecklingen. Detta riskerar i förlängningen att bromsa ekonomisk tillväxt och välfärdens finansiering. Brist på efterfrågad kompetens på arbetsmarknaden finns inom en rad yrkesområden som exempelvis inom teknik och data, bygg- och anläggningsbranscherna och inom de offentliga verksamheterna. Arbetsmarknadspolitikens utmaningar att sänka arbetslösheten är stora även i en starkare konjunktur. Med en relativt hög arbetslöshet kommer konkurrensen om många av de lediga jobben att vara stor. De grupper som har svårare att hitta ett arbete har en fortsatt tuff situation, med stor risk att hamna i långa tider av arbetslöshet. Det är personer med högst förgymnasial utbildning, personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa personer i åldern år, samt utomeuropeiskt födda personer som är identifierade som de grupper som i genomsnitt har en särskilt utsatt situation på arbetsmarknaden. Det är mycket viktigt att stärka individer inom dessa grupper för att öka deras möjligheter att komma ut i arbete.

6 6 Konjunkturläget i Västra Götalands län Svensk ekonomi i ett internationellt perspektiv Den svenska ekonomin kan karaktäriseras av starka hushåll och en exportindustri som till stor del lider av att den internationella omgivningen uppvisar ekonomisk försvagning. Den inhemska efterfrågan och den privata konsumtionen är det som driver den svenska ekonomin. Internationellt är omvärldsbilden däremot splittrad. USA och Storbritannien visar ekonomisk styrka, medan stora delar av den europeiska ekonomin är svag. Problematiken i Sydeuropa kvarstår, och med den geopolitiska oron i Östeuropa har såväl tysk som rysk ekonomi försvagats, vilket får negativa följdeffekter även för de nordiska ekonomierna. Tyskland är en viktig handelspartner för Sverige, vilket även Finland är. Med en försvagad rysk ekonomi påverkas särskilt Finland, och en svagare finsk ekonomi påverkar i förlängningen även Sverige. Den internationella konjunkturen bedöms dock förstärkas under 2015 med påverkan också på den svenska ekonomin och inte minst på den svenska arbetsmarknaden. Den svenska ekonomin är starkt exportinriktad och påverkas av den internationella konjunkturen. Med en stark global ekonomi får även den svenska exportsektorn en starkare skjuts. På arbetsmarknaden har det senaste året märkts en stark nedgång i arbetslöshetssiffrorna när det gäller inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen i Västra Götalands län. Framtidsoptimism hos länets arbetsgivare Den stämningsbild som återspeglas hos länets arbetsgivare i Arbetsförmedlingens intervjuundersökning är positiv. En stor del av länets privata företag bedömer att de kommer att få en ökad efterfrågan på sina varor och tjänster närmaste halvåret, och få företag tror på en försämring i halvårsperspektivet. Den konjunkturindikator som kan räknas fram utifrån Arbetsförmedlingens intervjuundersökning återfinns i diagramform nedan. Nivåerna i diagrammet ska utläsas som att värden över 100 är godare konjunktur än det historiska genomsnittet. Ett värde under 100 är däremot en indikation på att ekonomin är svagare än vanligt. ens undersökning visar på ett värde några enheter över 100 (105) och alltså en nivå som är något över det historiska snittet. Nedbrutet på bransch är det en bred optimistism på marknadsefterfrågan det närmaste halvåret. Såväl industrin som byggverksamheten i länet utstrålar framtidsoptimism med en ökad efterfrågan. Även den privata tjänstesektorn är optimistisk, och det är också där det bedöms ske störst ökning av antalet sysselsatta.

7 7 Arbetsförmedlingens konjunkturindikator för näringslivet, Västra Götalands län, våren 2007-hösten Index Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Västra Götalands län är ett stort och diversifierat län med delvis olika näringsstruktur i de olika delregionerna. Trots detta uppvisar arbetsgivarna inom alla de fyra delregionerna överlag en optimistisk syn på framtiden. I nedanstående diagram återfinns de delregionala resultaten av Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och då efterfrågeutvecklingen ett halvår bakåt i tiden, samt framåtblickande de kommande två halvåren. 2 Samtliga delregioner har som synes optimistiska företag som tror på en ökad efterfrågan i halvårsperspektivet. Därefter bedömer de att konjunkturen ska ge dem en stark efterfrågan även under Företagen i Göteborgsregionen uppvisar en något högre optimism än de övriga regionerna i båda de framåtblickande tidsperioderna. Något svagare optimism märks särskilt i Fyrbodal det kommande halvåret, men skillnaderna är relativt små. Viktigt att påpeka i detta sammanhang är att dessa index mäter företagens bedömning på efterfrågan på deras varor och tjänster, vilket inte nödvändigtvis behöver motsvara deras planer på att anställa. 1 För information om Arbetsförmedlingens konjunkturindikator, se bilaga 2. 2 Nivån på staplarna visar skillnaden mellan andelen företag som bedömer att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att öka och andelen som tror på minskad efterfrågan, så kallade nettotal. Arbetsgivarna har också möjlighet att uppge oförändrad efterfrågan. Siffran kan alltså variera mellan +100 och -100.

8 8 Marknadsefterfrågan i den privata sektorn per delregion. Andel av arbetsställen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av arbetsställen som bedömer minskning (nettotal) Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framöver Göteborgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Källa: Arbetsförmedlingens Det finns även andra indikatorer som visar på ett positivt konjunkturläge. Antalet lediga platser som har anmälts till Arbetsförmedlingen ligger på en relativt hög nivå under år Under årets tio första månader har drygt platser anmälts till Arbetsförmedlingen i länet, vilket är drygt fler platser än motsvarande period i fjol. Antalet personer som berörts av varsel är relativt lågt hittills i år. I genomsnitt har drygt 700 personer varslats per månad i länet i år, vilket är lägre än det historiska genomsnittet och även lägre än antalet som berördes motsvarande period i fjol då drygt 900 personer i genomsnitt berördes av varsel.

9 9 Prognos över sysselsättning och arbetslöshet Antalet sysselsatta fortsätter att öka under 2015 Västra Götalands län uppvisar enligt tillgänglig statistik en stark sysselsättningsutveckling under Enligt statistik från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) ökade antalet sysselsatta (16-64 år) i länet med drygt personer mellan tredje kvartalet 2013 till tredje kvartalet 2014, från personer till drygt personer. 3 Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden i länet väntas fortgå under prognosperioden. Den gradvisa stabiliseringen av den internationella ekonomin i kombination med köpstarka hushåll och relativt goda efterfrågeförväntningar innebär att en successiv ökning av sysselsättningen med omkring personer till slutet på Antalet förvärvsarbetande (16-64 år) förväntas därmed uppgå till en bit över personer i slutet på Förvärvsarbetande år i Västra Götalads län, , prognos 2014 och Antal Källa: SCB (RAMS) och Arbetsförmedlingen 3 SCB:s arbetskraftsundersökningar är en urvalsundersökning på riket för åldrarna år. Siffran måste ses som ett grovt mått på sysselsättning när den här bryts ner på län och för åldrarna år. Den ska därför inte ses som ett exakt värde utan en indikation på sysselsättningens storlek och dess förändringstakt. Definitionerna på sysselsatta enligt AKU är inte desamma som förvärvsarbetande enligt SCB/RAMS, varför AKU-siffra skiljer sig åt mot RAMSsiffran nedan. 4 Sysselsatta avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år i november respektive år enligt Statistiska centralbyråns registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (SCB/RAMS). Som nämnts i tidigare not är RAMS-siffran inte helt jämförbar med AKU-siffran.

10 10 Sysselsättningsutvecklingen varierar dock mellan olika näringsgrenar. Tillgänglig statistik (SCB/AKU) visar att antalet sysselsatta inom industrin har minskat, medan det inom många områden inom den privata tjänstesektorn sker en betydande sysselsättningstillväxt. Bedömningen är att denna utveckling väntas fortgå under prognosperioden. En mer detaljerad redogörelse av läget inom respektive näringsgren återfinns under kapitlet Näringsgrenar nedan. Arbetslösheten minskar i Västra Götalands län Arbetslösheten i länet bedöms minska till en nivå på omkring personer till slutet på Nedgången i antalet inskrivna arbetslösa har varit stark under Som månadsgenomsnitt för fjärde kvartalet 2014 bedöms antalet inskrivna arbetslösa landa på omkring personer vilket innebär en minskning med drygt personer jämfört med fjärde kvartalet Räknat som andel av den registerbaserade arbetskraften (16-64 år) motsvarar detta en arbetslöshetsnivå på omkring 7,2 procent. Till slutet på 2015 bedöms antalet inskrivna arbetslösa minska med ytterligare personer till en nivå på omkring personer, vilket innebär en relativ arbetslöshet (16-64 år) på 6,7 procent. Inskrivna arbetslösa år i Västra Götalands län kvartal 4, , prognos för kvartal och Antal Källa: Arbetsförmedlingen

11 11 Stora regionala skillnader Från flera perspektiv kan landets arbetsmarknad beskrivas som tudelad. Ett av dessa perspektiv är det geografiska där de regionala arbetsmarknaderna uppvisar olika framtidsoptimism. Den förväntade sysselsättningsutvecklingen kommer att vara starkast främst i storstadslänen och de två nordligaste länen under prognosperioden. Västra Götalands län kommer att vara bland länen med högst sysselsättningstillväxt. Även arbetslöshetsnivåerna skiljer sig mellan länen, vilket kommer att vara fallet även framöver. Vid utgången av 2015 kommer Västra Götalands län fortsatt att ha en något lägre arbetslöshet än riksgenomsnittet. Mer om den regionala utvecklingen på landets arbetsmarknad återfinns i Arbetsförmedlingens prognos för riket ( Förväntad procentuell sysselsättningsförändring (16-64 år) mellan kvartal och kvartal Inskrivna arbetslösa år som andel av registerbaserad arbetskraft, prognos kvartal AB Stockholm I Gotland U Västmanland C Uppsala K Blekinge W Dalarna D Södermanland M Skåne X Gävleborg E Östergötland N Halland Y Västernorrland F Jönköping O Västra Götaland Z Jämtland G Kronoberg S Värmland AC Västerbotten H Kalmar T Örebro BD Norrbotten

12 12 Näringsgrenar i Västra Götalands län Länets näringsstruktur Det enklaste sättet att karaktärisera Västra Götalands län är att det är ett Sverige i miniatyr. Länet rymmer inom sig de flesta näringsgrenar, branscher och yrkens som är representerade i landet. Näringslivet är diversifierat och uppvisar en mångfald av verksamheter. I länet finns både storstäder och glesbygd, det finns en stark gränshandel, en utbredd turism och en stark industristruktur. Genom att länet är stort och delvis tättbefolkat finns också en utbredd tjänstesektor som servar en växande befolkning med såväl privata som offentliga tjänster. Tjänstesektorn är också intimt samverkande med länets industri. Industri Industrikonjunkturen i landet har svagt vänt uppåt från dippen den upplevde under Eftersom den internationella utvecklingen var orsaken till industridippen har konjunkturen för industrin inte riktigt tagit fart än. Främst den europeiska konjunkturens försvagning har påverkat exportindustrin i landet. Konjunkturinstitutets konfidensindikator för tillverkningsindustrin har haft en stigande tendens de senaste månaderna och har tidvis varit klart över det historiska genomsnittet. Den senast tillgängliga mätningen (november 2014) visar en märkbart högre nivå än det historiska medelvärdet (108,0 där 100 är det historiska snittet). Det är särskilt hemmamarknaden som gav de starkaste bidragen till industrins indikator under hösten Orderingången från den inhemska marknaden ökade medan efterfrågan från exportmarknaderna inte varit lika stark. Ett undantag är dock motorfordonsindustrin som signalerar positiv utveckling av exporten. De kommande månaderna förväntar sig landets industriföretag att produktionsvolymen kommer att stiga. Däremot räknar industrin inte med någon sysselsättningsökning i tremånadersperspektivet enligt Konjunkturinstitutet. Där är dock möbel-, elektronik- och fordonsindustrin något mer optimistiska och räknar med att utöka personalstyrkan. Västra Götalands län har flera delregioner där industrin har en stark tradition. Inom länet finns en betydande del av den svenska fordons- och transportmedelsindustrin. Med underleverantörer formeras industriella kluster som spänner även utanför länets gränser. Industrisektorn i länet innefattar därutöver ett brett spektrum av industriell verksamhet: verkstadsindustri, trävaruindustri, textilindustri, pappers- och massaindustri, plast- och petrokemiindustri, läkemedels- och bioteknikindustri, livsmedelsindustri och grafisk industri. Industrin står för drygt 14 procent av de sysselsatta i länet. 5 5 Enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) var personer i åldersgruppen år sysselsatta inom industrin i Västra Götalands län tredje kvartalet Eftersom AKU är en urvalsundersökning på riket för åldrarna år måste siffran ses som ett grovt mått på sysselsättning när den här bryts ner på län och bransch. Den ska därför inte ses som ett exakt värde utan en indikation på hur stor branschen är.

13 13 Länets kommuner är i olika grad beroende av sin industri och i nedanstående diagram återfinns kommunerna uppradade efter deras andel industrijobb. Störst andel arbetstillfällen inom industrin har de industritunga kommunerna Götene, Tranemo, Herrljunga, Vara och gårda. Arbetsmarknaderna i dessa kommuner är starkt påverkade av industrikonjunkturen. Beroende på vilken inriktning industrin i de olika områdena har, om de är hemmamarknadsinriktade eller arbetar mot export är de olika känsliga för konjunkturella svängningar och världsekonomins påverkan. Andel förvärvsarbetande 6 inom industrin per kommun i Västra Götalands län 2012 Procent Västra Götalands län Riket 0 Grästorp Strömstad Uddevalla Partille Alingsås Lerum Kungälv Vänersborg Öckerö Borås Tanum Mellerud Dals-Ed Göteborg Härryda Tjörn Orust Munkedal Lidköping Skara Mark Trollhättan Karlsborg Mariestad Lilla Edet Ale Svenljunga Skövde Hjo Mölndal Åmål Ulricehamn Bollebygd Färgelanda Tibro Falköping Tidaholm Essunga Stenungsund Lysekil Sotenäs Töreboda Gullspång Bengtsfors gårda Vara Herrljunga Tranemo Götene Källa: SCB (RAMS) Att industrikonjunkturen har förstärkts under året har kunnat utläsas i industrins orderingång. I de prognosintervjuer som har gjorts under hösten har en majoritet av länets industriföretag uppgivit att de märkte av en uppgång i efterfrågan det senaste halvåret. Den försiktiga optimismen kring framtiden från vårens prognos har förstärkts successivt hos industriföretagen. Av nedanstående diagram framgår att fler arbetsgivare inom industrin tror på en ökad efterfrågan närmaste halvåret än motsatsen. Det är en tydlig optimism som kan utläsas ur diagrammet. Inom industrin pågår ett ständigt rationaliseringstryck och en svag konjunktur medför i regel effektiviseringar där personalstyrkorna minskar under nedgång och när konjunkturen vänder uppåt har rationaliseringar lett till minskat personalbehov. Denna bild gäller också för länets 6 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år.

14 14 industri i återhämtningsfasen efter finanskrisen. Många industriföretag har de senaste intervjuomgångarna meddelat att de kan producera mer nu än tidigare, trots att de i allmänhet har färre anställda. Efter finanskrisen har många industriföretag också haft en mer försiktig inställning till att återanställa. Bemanningspersonal och tidsbegränsade anställningar har varit vanligt för att möta en osäker orderingång. Å andra sidan är man också rädd om sin personal och vill behålla kompetensen inom företaget. Man är försiktig med att göra sig av med yrkeskompetens i ett läge av tillfällig svacka för denna kan vara svår att finna när man på nytt vill expandera och göra återrekryteringar. Förväntningsläget inom industrin för kommande sex månader, Västra Götalands län, våren 2007-hösten Nettotal Genomsnitt Västra Götalands län Rikets utveckling Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden Anm. Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2007 hösten Utvecklingen inom industrin leder ständigt till rationaliseringar och teknikutveckling. Med modernare produktionsprocess ställs nya och högre kompetenskrav hos personalen. Industrin har i princip oberoende av konjunkturläge upplevt brist på vissa yrkeskompetenser och det talas tidvis om en generell brist på kvalificerad och erfaren personal. Industribranschen är orolig för den långsiktiga kompetensförsörjningen till industrin när det inte finns tillräckligt många ungdomar som väljer teknikinriktningar på sina gymnasieutbildningar. Färska siffror från Skolverket visar också att allt färre läser gymnasieskolans industriprogram, vilket av branschen ses som ett stort problem framöver.

15 15 Yrkeskategorier som efterfrågas inom industrin är exempelvis industrielektriker, verkstadsmekaniker, fordonsmekaniker, svetsare, verktygsmakare, kvalificerade maskinoperatörer, CNC-operatörer, samt drift- och underhållstekniker. Flera av dessa yrkeskategorier har i regel så stark efterfrågan att de kan ses som bristyrken. Bland tjänstemannayrkena är det brist på ingenjörer, projektledare, tekniker, konstruktörer, och säljare med teknisk kompetens. För att vara riktigt eftertraktad inom industrin efterfrågas ofta en kompetensprofil som präglas av multikompetens där egenskaper från mer än en traditionell yrkeskategori innefattas. Sysselsättningsutvecklingen inom industrin i länet förväntas vara oförändrad under Byggverksamhet På nationell nivå har byggkonjunkturen uppvisat en successiv förstärkning under en längre tid enligt de mätningar som gjorts av Konjunkturinstitutet. Företagen har upplevt en förbättrad orderingång och det gäller brett inom både bygg- och anläggningssidan. Inom branschen är man optimistisk när det gäller den närmaste framtiden både vad gäller orderstock och byggproduktion. Husbyggarna som under en tid haft ett bekymmersamt läge har numera ett gott orderläge och man har dessutom ökat antalet sysselsatta. Man bedömer även fortsättningsvis att orderstock och sysselsättning kommer att öka, och då är husbyggarna mer optimistiska än anläggningssidan. Byggbranschen i Västra Götalands län är en näringsgren med företag av skiftande storlek och inriktning. Det finns en del riktigt stora företag i länet, men i huvudsak består branschen av många småföretag och enmansföretag. Drygt 6 procent av de sysselsatta i länet arbetar inom byggbranschen. 7 Även när det gäller byggbranschen har länets kommuner olika stor andel förvärvsarbetande. Dessa fångas upp i nedanstående diagram. Eftersom uppgifterna gäller arbetstillfällen inom respektive kommun, det vill säga förvärvsarbetande dagbefolkning, är det sannolikt att många av personerna bakom siffrorna är egenföretagare eller anställda av småföretag. 7 Enligt AKU var sysselsatta inom byggverksamhet tredje kvartalet Se tidigare not för reservation kring denna siffra.

16 16 Andel förvärvsarbetande 8 inom byggverksamhet per kommun i Västra Götalands län 2012 Procent 16 Västra Götalands län Riket Karlsborg Götene Skövde Göteborg Tidaholm Åmål Skara Bengtsfors Hjo Tibro Falköping Trollhättan Strömstad Borås Herrljunga Härryda Tranemo Mölndal Mariestad Ulricehamn Töreboda Färgelanda Vänersborg Vara Alingsås Öckerö Mellerud Lidköping Sotenäs Svenljunga gårda Uddevalla Lysekil Bollebygd Partille Lerum Dals-Ed Essunga Mark Tanum Stenungsund Tjörn Ale Gullspång Kungälv Munkedal Orust Lilla Edet Grästorp Källa: SCB (RAMS) Anm. Andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen (16-64 år) i respektive kommun som är verksam inom byggverksamhet, enligt RAMS I höstens intervjuundersökning har byggföretagen en något högre framtidsförväntning jämfört med i våras. Diagrammet nedan visar att en majoritet av företagen bedömer att efterfrågan på byggtjänster kommer att öka det närmaste halvåret. ens mätningar visar en starkare optimism än på länge och det är tydligt att branschen upplever att byggkonjunkturen kommer att förstärkas. De mindre hantverksföretagen inom byggbranschen har tack vare ROT-avdraget haft en hög omsättning under en längre tid. Firmorna som jobbar med ROT-arbeten har i regel en god orderingång oberoende av konjunkturläge. Generellt i länet har dessa företag haft mycket att göra men det tycks finnas en viss mättnad på ROT-tjänster i länets ytterområden. I glesare befolkade delar av länet finns inte samma tryck på bostäder och det är inte lönsamt att renovera hus där bostadsmarknaden är sval. De större företagen i branschen kommer under en längre tid att kunna delta i många stora byggprojekt i länet. Inte minst kommer den stora infrastruktursatsningen Västsvenska paketet med flera stora delprojekt att pågå under lång tid framöver. Kontinuerligt sker projektering av större och mindre delprojekt inom paketet. Det byggs exempelvis cykelbanor, vägar, kollektivtrafiklösningar. Längre fram kommer flera riktigt storskaliga byggen i form av broar och tunnlar. De stora sysselsättningseffekterna av paketet kommer alltså senare. 8 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år.

17 17 Förväntningsläget inom byggverksamhet för kommande sex månader, Västra Götalands län, våren hösten Nettotal Genomsnitt Västra Götalands län Rikets utveckling Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden I länet finns planer för fortsatt utbyggnad av bostadsprojekt, ytterligare hotell och större köpcentra. Stora ombyggnationer och renoveringar av bostäderna i miljonprogramsområdena har aviserats under en längre tid. Dels då dessa har renoveringsbehov, men också som en del i ökade krav på energieffektivt boende. Bristyrkena är fortfarande många inom byggbranschen. Exempel på yrken som det är stark efterfrågan på är anläggningsarbetare, byggnadsplåtslagare, kranförare, murare, takmontörer, ventilationsplåtslagare och VVS-tekniker, men det finns också ett stort behov av ställningsbyggare. På tjänstemannasidan är det stor brist på i princip samtliga kategorier tekniker och ingenjörer. Strategiska nyckelpersoner som byggnadskalkylatorer och personer till arbetsledande funktioner har företagen mycket svårt att rekrytera. Eftersom detta gör att flera byggföretag får tacka nej till projekt, kan denna bristsituation betraktas som något av ett flaskhalsproblem. De stora infrastruktursatsningarna och byggprojekten som planeras både i Västsverige och i andra delar av landet ökar konkurrensen om arbetskraften framöver, även om det först är efter prognosperioden som de riktigt stora projekten kommer att sätta igång inom Västsvenska projektet.

18 18 Problemet med lärlingsplatser och möjligheterna för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden kvarstår. När gymnasieeleverna lämnar skolan till sommaren kommer de att ha mycket svårt att finna lärlingsplatser. Särskilt gäller detta installationselektriker och snickare. Att det samtidigt med lärlingsproblematiken finns stora brister på vissa yrkesgrupper inom byggverksamheten, är ett tecken på att det finns ett systemfel inom området där utbildningssidan inte är i samklang med arbetsmarknaden. Om det på kort sikt är ett utbildningsproblem att det utbildas fler än branschen kan ta emot, är det på längre sikt ett branschproblem. Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer byggbranschen att ha brist på yrkesarbetare även inom de kategorier där det finns stort överskott på lärlingar i dagsläget. Inte minst kommer generationsväxlingen att resultera i många åldersavgångar, och får de arbetslösa lärlingarna inte anställningar kommer återväxten i branschen att misslyckas. Bedömningen är att sysselsättningen inom byggbranschen kommer att öka något under Privata tjänster Den privata tjänstesektorn är en heterogen samling av näringsgrenar. Näringsgruppen är mångfacetterad, och rymmer inom sig en rad delbranscher som handel, transport, hotell och restaurang, information och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster, samt personliga och kulturella tjänster. På nationell nivå har Konjunkturinstitutets konfidensindikator för den privata tjänstesektorn bara legat marginellt över det historiska snittet under en tid. Företagen inom tjänstesektorn räknar dock generellt med fortsatt ökad efterfrågan, och flera sektorer anger att de kommer att nyanställa framöver. Detta gäller exempelvis fastighetsmäklare, datakonsulter, tekniska konsulter och personaluthyrningsföretag. Den privata tjänstesektorn har påverkats av den svaga industrikonjunkturen. Det är i stället den inhemska efterfrågan och hushållens konsumtionsbenägenhet som har varit viktig för tjänsteföretagens omsättning. Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har ökat över tid som ett resultat av den process av långsam strukturomvandling som övergången från industrisamhälle till tjänstesamhälle medför. Ungefär 45 procent av länets sysselsatta finns i dagsläget inom de privata tjänstenäringarna. 9 Det finns en stor spridning bland länets kommuner i hur stor andel av arbetstillfällena den privata tjänstesektorn har. I diagrammet nedan återges den privata tjänstesektorns andel av respektive kommuns arbetstillfällen. Störst andel har den i Strömstad där handeln har en särställning. Det är gränshandeln där främst köpstarka norrmän kan handla billigt som påverkar näringsstrukturen och arbetsmarknaden där. Strömstad har också stora inslag av hotell- och restaurangverksamhet där kombinationen gränshandel och kustturism kan ses som delar av vad som numera kallas besöksnäringar. 9 Tredje kvartalet 2014 var personer sysselsatta inom privata tjänstesektorn i länet enligt AKU.

19 19 Det är i stor utsträckning handeln som är den största delen av tjänstesektorn i länets kommuner. Förutom Strömstad har Partille, Kungälv, Borås och Alingsås stora inslag av handel bland arbetstillfällena i respektive kommun. Transportsektorn är stor i Härryda kommun, vilket givetvis har sin förklaring i att Landvetter flygplats ligger där. Näringsgrenen företagstjänster, som i princip består av företag som säljer tjänster till andra företag har stor andel i Göteborg, Borås och Stenungsund. Andel förvärvsarbetande 10 inom privata tjänster per kommun i Västra Götalands län 2012 Procent 70 Västra Götalands län Riket Gullspång Tranemo Essunga Karlsborg Götene Töreboda Herrljunga Färgelanda gårda Lilla Edet Tidaholm Vara Hjo Bengtsfors Falköping Ale Lysekil Mark Munkedal Mariestad Åmål Vänersborg Tibro Grästorp Skövde Svenljunga Trollhättan Orust Bollebygd Lidköping Mellerud Sotenäs Ulricehamn Lerum Öckerö Dals-Ed Stenungsund Tjörn Kungälv Uddevalla Mölndal Tanum Alingsås Skara Borås Härryda Partille Göteborg Strömstad Källa: SCB (RAMS) Anm. Andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen (16-64 år) i respektive kommun som är verksam inom privata tjänster, enligt RAMS I privata tjänster ingår handel, transport, hotell och restaurang, information och kommunikation, finansiell verksamhet och företagstjänster samt personliga och kulturella tjänster. Delar av den privata tjänstesektorns tillväxt är kopplad till industrins utveckling. Verksamheter som tidigare återfanns inom industrisektorn har numera i många fall avknoppats eller outsourcats till företag som tillhör tjänstesektorn. I större utsträckning handlar företag också tjänster av varandra, och i ökad omfattning anlitas inhyrd bemanningspersonal och konsulter som är anställda av företag med hemvist i tjänstenäringen. I större utsträckning än de övriga näringsgrenarna bedömer arbetsgivarna inom den privata tjänstesektorn att de kommer att möta en ökad efterfrågan under prognosperioden. I diagrammet nedan återfinns tjänstesektorns förväntningar på det kommande årets efterfråge- 10 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år.

20 20 utveckling. En majoritet av företagen bedömer att efterfrågan kommer att öka för dem även under det närmaste halvåret. Förväntningarna har ökat sedan i våras då de låg något under det historiska genomsnittet. Förväntningsläget inom privata tjänster för kommande sex månader, Västra Götalands län, Nettotal Genomsnitt Västra Götalands län Rikets utveckling Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Säsongrensade data, trendvärden Anm. Nettotalen beräknas som andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan på deras varor/tjänster kommer att öka under kommande sex månader minus andel arbetsställen som bedömer att efterfrågan kommer att minska. De heldragna linjerna i diagrammet är medelvärdet av nettotalen för riket respektive länet enligt Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar våren 2007 hösten Det har skett en hel del nyetableringar inom handeln i länet de senaste åren och det finns planer för ytterligare expansion. Köpcentra och gallerior har vuxit fram i relativt stor omfattning. Farhågor finns om överetablering inom fack- och dagligvaruhandeln och att den traditionella centrumhandeln kan drabbas negativt. I några områden i länet är handeln extra betydelsefull. I Boråstrakten lever traditioner med postorderhandeln kvar och har kompletterat de traditionella katalogerna med stora inslag av e-handel. I norra Bohuslän är gränshandeln stark där köpstarka norrmän har lagt grunden till stora butikskomplex. Inom branschen finns egentligen inga rekryteringsproblem. Det finns gott om personer som vill arbeta inom handeln, inte minst gäller detta ungdomar där arbete i butik är ett vanligt ingångsyrke på arbetsmarknaden. Transportsektorn är starkt konjunkturkänslig och den svaga industrikonjunkturen har påverkat de delar av branschen som kör godstransporter. Den politiska inriktningen i Västra Götalandsregionen är att kollektivtrafikresandet ska öka relativt kraftigt. Inom regionen planeras för en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken med nya och längre pendeltåg, tätare spårvagnstrafik och nya expressbusslinjer. Trängselskatten i Göteborg har syftet att finansiera

21 21 infrastruktursatsningar, men också att minska bilåkandet till förmån för kollektivtrafik, samåkande och resor med cykel. Den senare tiden har trängselskatten varit i fokus för politisk och medial diskussion. Finansieringen genom trängselskatt och delar av infrastruktursatsningen (Västlänken) har ifrågasatts. Sannolikt kommer detta enbart marginellt att påverka den fortsatta satsningen på kollektivtrafik och infrastruktursatsningarna i stort. Bussbranschen har under en längre tid signalerat att det kommer att behövas många bussförare framöver eftersom det utbildas färre än vad som behövs på arbetsmarknaden. Detta är en obalans som är tycks vara löst, åtminstone i Göteborgsregionen, sedan en tid anger bussbolagen nämligen att de ser en arbetsmarknad i balans. Inom fjärrtransporter ökar konkurrensen successivt från utländska åkerier och chaufförer som har lägre kostnader för drivmedel och löner. För distributionsförare har lokalkännedom och kommunikativ förmåga länge varit en viktig fördel och distributionstransporterna är därför inte lika utsatt för utländsk konkurrens. Det är fortsatt efterfrågan på erfarna lastbilsförare i länet. Samtidigt finns det många arbetslösa personer som söker arbete som lastbilsförare, men som inte anses vara anställningsbara av branschen. Moderna lastbilar är dyra och tekniskt avancerade, och det finns en rädsla från åkerierna att ta in yngre och oerfarna chaufförer. Inom åkeribranschen har en koncentrationsprocess pågått en tid där företagen blir färre och större, och med fler lastbilar i fordonsparken. Ett överskottsyrke inom branschen är lagerarbetare där det finns ett betydligt större antal bland de arbetssökande i länet som söker arbete inom lager än vad som efterfrågas av arbetsmarknaden. Orsaken till detta är snarare att lagerarbete är att betrakta som ett ingångsyrke för ungdomar och att det är många som vill arbeta inom yrket, än att det finns många personer med yrkeserfarenhet som lagerarbetare som fått lämna sina anställningar. Järnvägen står inför en snar generationsväxling när det gäller tågförare, och inom de närmaste åren kommer många personer att behöva ersättningsrekryteras inom yrken. När det gäller järnvägen kommer behovet av olika slags tekniker att vara stort framöver. Här har branschen lyft fram kontaktledningstekniker, signaltekniker och bantekniker som strategiska yrkesgrupper som kommer att behöva rekryteras i nära framtid. Hotell- och restaurangbranschen är en av de näringsgrenar som har haft en positiv tid bakom sig. En förstärkt konjunktur och konsumtionsbenägna hushåll har medfört att branschen upplevt ett uppsving. Det byggs hotell i länet och behovet av hotellpersonal inom många yrkeskategorier kommer att vara stort. Det finns en stor etablering av caféer och restauranger i länet, inte minst inom de större orterna, och inget tyder på att branscherna kommer att minska i omfattning. Sysselsättningen inom branschen är till stor del säsongsbetonad och deltidsanställningar är vanliga. Det är normalt inga problem för arbetsgivarna inom dessa branscher att hitta den personal de söker, men det råder tidvis brist på kvalificerade och erfarna kockar och under högsäsong också på servitörer.

22 22 Det finns ett fortsatt stort överskott på städare och lokalvårdare bland de arbetssökande som är inskrivna på Arbetsförmedlingen. Vid rekryteringar till dessa yrken har arbetsgivarna dock ofta så höga krav på kundbemötande, social kompetens, körkort, yrkeserfarenhet och certifiering att de ibland uppger att det finns brist. Det finns alltså en slags paradoxproblematik på området. Samtidigt som det finns ett överskott på personer som vill arbeta inom städyrket, är det brist på vad företagen anser vara anställningsbara kandidater. Inom lokalvård anges också brist på arbetsledare med några års erfarenhet. Branschområdet information och kommunikation hade stor efterfrågan på sina tjänster även under den tidigare konjunktursvackan. Branschen har en stark framtidsoptimism och det efterfrågas många yrkesgrupper inom sektorn. Det råder exempelvis stor brist på programmerare och mjukvaruutvecklare och det är en allmänt stor efterfrågan på kvalificerad ITkompetens och personer med projektledarerfarenhet. Gränsen mellan denna delbransch och de som lyder under företagstjänster är flytande. Tekniska konsulter som gör uppdrag för industrin finns i gränslandet. Här finns även i nuläget en stor efterfrågan på kvalificerad personal inom flera olika yrkeskategorier. Efterfrågan är mycket större än tillgången och arbetsgivarna ställer hårda krav på personlighet, erfarenhet och utbildning. Bedömningen av den samlade privata tjänstesektorn är att sysselsättningen kommer att öka under Det är inom de privata tjänstenäringarna som den största sysselsättningsökningen kommer att återfinnas på arbetsmarknaden. Offentliga tjänster Sverige har sedan länge goda offentliga finanser, inte minst i ett internationellt jämförelseperspektiv. Detta ger en stabil ekonomisk grund för den offentliga tjänstesektorn. Ekonomin för landets kommuner och landsting står dock enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inför stora utmaningar, främst på grund av stora investeringsbehov och ökade krav på offentligt servicebehov som orsakas av demografiska förändringar hos befolkningen. Kommunsektorn som helhet förväntas enligt SKL få fallande resultat beroende på minskade statsbidrag, ökade demografiska behov och omfattande behov av investeringar. Landstingssektorn står också inför ökade kostnader på grund av ökad efterfrågan av vårdtjänster och omfattande investeringar. 11 Västra Götalandsregionen ser ut att göra ett ekonomiskt gott resultat 2014, men kommer i likhet med kommunsektorn att få tuffa år framöver. Den offentliga tjänstesektorn står för en stor del av sysselsättningen i Västra Götalands län. Det offentliga området omfattar ganska exakt en tredjedel av de sysselsatta i länet. Västra Götalandsregionen är länets största arbetsgivare och även länets kommuner är stora arbets- 11 Sveriges Kommuner och Landsting: Ekonomirapporten. Om kommunernas och landstingens ekonomi. Oktober 2014.

23 23 givare. De största verksamhetsområdena inom de offentliga verksamheterna är skola, vård och omsorg. Inom den offentliga tjänstesektorn är kvinnorna i stor majoritet bland de anställda. 12 Även om den offentligt finansierade verksamheten är stor i hela länet är den andelsmässigt olika stor bland regionens kommuner. I diagrammet nedan återfinns länets kommuner och där redovisas den andel av arbetstillfällena i respektive kommun som är inom det offentliga området. Karlsborg, Vänersborg och Lerum har störst andel offentliga arbetsgivare. Karlsborg har en stark militär verksamhet, Vänersborg har tradition som residensstad och den offentliga förvaltningen spelar fortfarande en stor roll för kommunen. Lerum är i stor utsträckning en utpendlingskommun, varför befolkningen i stor utsträckning har arbete utanför kommunen. Arbetstillfällena i den kommunala verksamheten tar då relativt stor andel. Minst andel arbetstillfällen inom de offentliga verksamheterna har de kommuner där industrin eller de privata tjänstenäringarna har stort utrymme. Andel förvärvsarbetande 13 inom offentliga tjänster per kommun i Västra Götalands län 2012 Procent 60 Västra Götalands län Riket Götene Strömstad Vara Tranemo Stenungsund Sotenäs Herrljunga gårda Härryda Göteborg Bollebygd Skara Tanum Ulricehamn Mölndal Svenljunga Lysekil Partille Bengtsfors Dals-Ed Orust Töreboda Gullspång Mellerud Tjörn Tibro Borås Essunga Färgelanda Munkedal Falköping Åmål Tidaholm Grästorp Lidköping Ale Kungälv Hjo Lilla Edet Mariestad Mark Öckerö Skövde Alingsås Trollhättan Uddevalla Lerum Vänersborg Karlsborg Källa: SCB (RAMS) Anm. Andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen (16-64 år) i respektive kommun som är verksam inom offentliga tjänster, enligt RAMS I offentliga tjänster ingår offentlig förvaltning, utbildning samt vård och omsorg, oavsett huvudman. 12 Enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik är antalet anställda i den offentliga tjänstesektorn i Västra Götalands län personer tredje kvartalet Av dessa är 65 procent kommunalt anställda, 21 procent anställda i regionen och resterande 14 procent statligt anställda. 13 Avser förvärvsarbetande dagbefolkning, år.

24 24 Den offentliga tjänstesektorn är omfattande och innehåller också flera av länets största yrkesgrupper. Inom det offentliga området finns många yrken med bristsituationer, men också många yrken där de naturliga rekryteringarna är många. Ett exempel på att offentliga arbetsgivare i princip alltid har rekryteringsbehov är Västra Götalandsregionens kompetensförsörjningsplan där man kalkylerar med att närmare personer behöver rekryteras årligen de närmaste åren. Det är en konsekvens av ersättningar för pensionsavgångar och naturlig personalomsättning. Inte minst gäller detta undersköterskor som också är den största yrkesgruppen i länet. Sysselsättningsutvecklingen inom de offentliga verksamheterna har varit förvånansvärt stark det senaste året trots att den politiskt planerade utvecklingen ofta varit den motsatta. Trots strama budgetar för verksamheterna har antalet sysselsatta inom sektorn ökat. Mellan tredje kvartalet 2013 och samma period 2014 ökade antalet kommunalt anställda i länet med 1,1 procent, samma siffra även för regionen, medan statsanställda ökade med 0,8 procent. Den demografiska utvecklingen gör att neddragningar är planerade inom gymnasieskolan och grundskolans senare del. Detta beror på mindre årskullar och ett vikande elevunderlag. Detta gäller i princip i hela länet. Antalet barn i förskolan och grundskolans yngre åldrar ökar däremot, och särskilt i Göteborgsregionen. Behörighetskraven för lärare ställer högre krav vid rekryteringar. De kommunala arbetsgivarna har även fortsättningsvis en del rekryteringsbehov av bland annat förskollärare, fritidspedagoger, skolsköterskor och kuratorer. Inom gymnasieskolan är det fortsatt svårt att finna yrkeslärare och lärare inom matematik och NO-ämnen. De nya legitimationskraven för lärare kan ge problem exempelvis vid pensionsavgångar där mixen av ämneskombinationer för lärare som ska rekryteras kan vara svår att finna. Länets äldre befolkning ökar kontinuerligt, men ökningarna har hittills i huvudsak skett bland de yngre åldersgrupperna (65-74 år) och kommer att göra så även de närmaste åren. Någon större efterfrågan av äldreomsorg har inte slagit igenom på bred front, utan kommer att ske först om några år. Fler äldre i befolkningen kommer också att medföra att efterfrågan på sjukvård ökar framöver. Det är fortsatt brist på läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens i länet. Det finns också ett stort behov av undersköterskor med speciella kompetenser. Allmänt gäller att det i regel alltid är stor efterfrågan på undersköterskor. På sikt väntas denna dessutom att öka på grund av pensionsavgångar och ett ökat vårdbehov hos befolkningen. Arbetsmarknadssituationen för undersköterskor är dock något paradoxal. Samtidigt som efterfrågan på yrkesgruppen ständigt är stort finns det många både arbetslösa och deltidsarbetslösa undersköterskor. I många fall räcker det inte med omvårdnadsutbildning för att vara gångbar på arbetsmarknaden som undersköterska. Här som i flera andra yrken ställs krav på erfarenhet och i många fall behövs också körkort eftersom många anställningar kräver att man åker bil hem till brukare och vårdtagare. I delarna av länet som ligger nära Norge finns farhågor att det nya stora

25 25 sjukhuset som snart öppnar i Sarpsborg kommer att dra till sig svensk personal och öka konkurrensen om de yrkesgrupper som redan är svårrekryterade. Det sker en fortsatt utbyggnad av de kommunala omsorgsverksamheterna för personer med funktionsnedsättning, exempelvis gruppboenden. Därigenom ökar också behovet av yrkeskategorier som habiliteringspersonal, aktiveringspedagoger och assistenter. Folktandvården i regionen har tidvis svårt att rekrytera tandläkare och då främst till regionens ytterområden. Under prognosperioden anses arbetsmarknaden för tandläkare dock vara i balans. Ambitionen inom folktandvården är att utöka antalet tandhygienister, och därigenom ökar också behovet av yrkesgruppen. Såväl tandhygienister som tandsköterskor ser ut att vara bristyrken framöver eftersom få studenter utexamineras. Kommunala tekniker och ingenjörer är fortarande något av en generell brist och då särskilt i kommuner i länets ytterområden. Generationsväxlingen slår hårt på just dessa yrkeskategorier och det är svårt att hitta personal vid ersättningsrekryteringar. Kommunerna har små möjligheter att konkurrera med privata arbetsgivare om personerna med rätt yrkeskompetens. Många av yrkeskategorierna är dessutom svårrekryterade över hela arbetsmarknaden. Inte sällan arbetar personer kvar även efter 65 år inom dessa yrkeskategorier och kommunerna samordnar i ökad utsträckning sina tekniska förvaltningar för att kunna säkerställa driften. Bland kommunerna i ytterområdena uppges också att det är svårt att rekrytera till vissa akademikeryrken som exempelvis erfarna socialsekreterare och psykologer. Utöver de offentliga aktörerna finns ett ökande inslag av privata tjänsteföretag inom utbildning, vård och omsorg. De privata företagen inom dessa verksamheter är över lag mer optimistiska än de offentliga utförarna om de kommande åren. Sysselsättningen inom den offentliga tjänstesektorn bedöms öka något under Jord- och skogsbruk Jordbruk, skogsbruk och fiske är traditionella basnäringar som är viktiga för den svenska ekonomin. Ur ett sysselsättningsperspektiv är detta sektorer som representerar små områden av arbetsmarknaden. I Västra Götalands län finns stora jordbruksområden, stora skogsarealer och en stor del av landets fiskeflotta återfinns längs länets havskust. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk har minskat kontinuerligt alltsedan landets industrialisering och detta är en utveckling som fortgår genom att branschen effektiviseras och specialiseras. Drygt 1 procent av de sysselsatta i länet har sin huvudsyssla inom dessa näringar. Det finns dock en stor spridning bland kommunerna i länet vad gäller andelen arbetstillfällen inom näringarna. I diagrammet nedan återfinns andelen förvärvsarbetande inom de agrara näringarna för respektive kommun. Det är stor spridning från kommunerna där närmare vart tionde arbetstillfälle är inom jordbruk och skogsbruk, till kommuner där näringarna är i prin-