STORFORS KOMMUN KALLELSE. Ärenden Sid Paragraf. Datum Ersättare, pressen m fl FÖR KÄNNEDOM

Transkript

1 STORFORS KOMMUN Datum Ersättare, pressen m fl FÖR KÄNNEDOM KALLELSE Ledamöterna i Kommunstyrelsen kallas till sammanträde. Tid: Måndagen den 12 januari 2015 kl Plats: Sammanträdesrum Kerimäki, Kommunhuset Storfors. Ärenden Sid Paragraf 1 Val av protokollsjusterare samt tid och plats för justering. 2 Godkännande/komplettering av ---- föredragningslistan. 3 Kommunstyrelsens granskning av ---- ledningssystemet. 4 Anmälan om delegationsbeslut. 1 5 Ekonomi/månadsrapport Trafikreglering med lokala 2 KSAU 184 trafikföreskrifter i området kring Vargbroskolan, Kroppaskolan och sporthallen i Storfors. 7 Revidering av reglemente för 15 KSAU 186 krisledningsnämnden.

2 Ärenden Sid Paragraf 8 Medfinansiering till Bergskolans projekt 21 KSAU 187 "Den nya stål- och metallindustrin ~ Kunskap, kvalitet, konkurrenskraft". 9 Biblioteksplan för Storfors kommun 40 KSAU Beräkning av avgifter inom äldre- och S6 handlikappomsorgen Anställning av personlig assistent, 70 %, 63 KSAU 189 vikariat. 12 Anställning av Socialsekreterare, 100 %, 64 KSAU 190 tillsvidareanställning. 13 Anställning av anhörigvårdare, 25 %, 66 KSAU 191 tidsbestämnd. 14 Anställning av anhörigvårdare, 68 %, 67 KSAU 192 tidsbestämnd. 15 Aktuella frågor. ----

3 1 STORFORS KOMMUN Kommunstyrelsen Delegationsbeslut 2014 Redovisade delegationsbeslut Kommunstyrelsen 12 januari 2015 NR Datum Delegation I Att definitivt avskriva fordran, belopp 1000 kr + avgifter. KS Att bokföringsmässigt avskriva fordran, belopp l 450 kr + avgifter. KS / Att bokföringsmässigt avskriva fordran, belopp kr. KS / Att bokföringsmässigt avskriva fordran, belopp kr. KS / Att bokföringsmässigt avskriva fordran, belopp kr. KS Att bokföringsmässigt avskriva fordran, belopp kr + avgifter. KS Att bokföringsmässigt avskriva fordran, belopp 415 kr och 787 kr. KS Att bokföringsmässigt avskriva fordran, belopp kr + avgifter och 8753 kr + avgifter totalt kr + avgifter. KS Den 15 december var biblioteket stängt på grund av fortbildning. DnrKS Delegat Handläggare 3:5 Handläggare 3:5 Ekonomichef 3:5 Ekonomichef3:5 Ekonomichef 3:5 Ekonomichef 3:5 Handläggare 3:5 Ekonomichef3 :5 Biblioteksansvarig 15:1 1---

4 STORFORS KOMMUN 2 S~TRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott (21) KSAU 184 Dm KS Trafikreglering med lokala trafikföreskrifter i området kring Vargbroskolan, Kroppaskolan och sporthallen i Storfors Sammanfattning Teknisk drift föreslår att ko=unstyrelsen beslutar om ett antal lokala trafikföreskrifter i området kring Vargbroskolan, Kroppaskolan och sporthallen i Storfors. Bakgrund Vargbroskolan/Kroppaskolan TrafIkmiljön norr om VargbroskolanJKroppaskolan upplevs, framförallt vid hämtnings - och lämningstider, som rörig och trång. Bland annat av denna anledning är högsta tillåtna hastighet 30 kilometer i timmen utmärkt med vägmärken, C31, hastighetsbegränsning på Skolgatan. Det har dock visat sig att de lokala trafikföreskrifter (L TF), som ligger till grund för utmärkningen med dessa vägmärken, är felaktigt utformade varför de i princip saknar juridisk verkan. Detta gäller alla LTF gällande högsta tillåten hastighet 3 O kilometer i det aktuella området. För att komma tillrätta med detta problem föreslås att de gällande lokala trafikföreskrifterna upphävs och ersätts med nya som omfattar samma sträckor som tidigare. Sporthallen I anslutning till sporthallen väster om Kroppavägen finns vissa problem med fordonstrafik. Speciellt gäller detta ytan norr om sporthallen. Tanken är att det endast är boende och anställda i anslutning till sporthallen som ska få köra in på ytan norr om sporthallen. Dessutom krävs enligt befintliga vägmärken och skyltar att de som kör in och parkerar skall ha tillstånd för detta. Det är också oklart vad som gäller om parkering på ytorna runt industrifastigheten, öster om sporthallen. För att skapa bättre ordning på aktuella platser och reglera ovanstående föreslås kommunstyrelsen besluta LFF om: förbud mot trafik med vissa typer av motorfordon. tillåtelse att parker för fordon med tillstånd. ändarnålsplats för uppställning av fordon i taxitrafik samt tillåtelse att parkera under högst 24 timmar på vissa ytor. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

5 g STORFORS KO.MMUN OCID Kommunstyrelsens arbetsutskott 3 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatwn Sida (21) KSAU 184 forts. Dnr KS Beslutsunderlag Polismyndigheten Vännland har givits möjlighet att yttra sig över bilagda förslag till lokala trafikföreskrifter. De har meddelat att de inte har något att erinra mot förslagen. Tjänsteutlåtande från driftchef Tommy Svärd, Kommunstyrelsens arbetsutskotts f"örslag till Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar med stöd av 10 kap. 1 andra stycket och 3 första stycket trafikförordningen (1998: 1276) om lokala trafikföreskrifter istarfors enligt nedanstående bilagor: : : : : : : : : : : :011 Bilagor Starfors kommuns lokala trafikföreskrifter om Förbud mot trafik med fardon på Kroppavägen ( :001) Parkering på ytan norr om sporthallen väster om Kroppavägen ( :002) Ändamålsplats på ytan norr om sporthallen väster om Kroppavägen ( :003) Högsta tillåten hastighet på - Skolgatan ( :004) - Kroppavägen ( :005) - Västra Koltorpsvägen ( :006) - Östra Koltorpsvägen ( :007) - Strandgatan ( :008) - Brobygatan ( :009) - Forsbrogatan ( :010) Parkering på parkeringsytan öster om sporthallen, öster om Kroppavägen i Starfors ( :011) Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

6 4 H STORFORS KOMMUN :001 KS Storfors kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud mot trafik med fordon på Kroppavägen i Storfors; beslutade den 16 februari Storfors kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 9 och 3 första stycket trafjkförordillngen (1998:1276). l På Kroppavägen mellan 155 och 200 meter norr om Forsbrogatan far andra motordrivna fordon än moped klass II inte föras. Förbudet gäller inte sådana trafikanter som anges i l kap. 4 trafikförordningen (1998:1276). 2 Förbudet gäller inte taxi, färdijänst samt fordon med, av kommunen utfärdat, skriftligt parkeringstillstånd för ytan norr om sporthallen väster om Kroppavägen. Denna författning träder i kraft den 13 mars På kommunstyrelsens vägnar. Hans Jildesten Tommy Svärd

7 I STORFORS KOMMUN :002 KS Storfors kommuns lokala trafikiöreskrifter om parkering på ytan norr om sporthallen väster om Kroppavägen i Storfors; beslutade den 16 februari Storfors kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 17 och 3 första styckettrafikförordningen (1998:1276). På markerade platser på ytan norr om sporthallen väster om Kroppavägen rar endast fordon med, av kommunen utfärdat, skriftligt parkeringstillstånd parkeras. Denna författning träder i kraft den 13 mars På kommunstyrelsens vägnar. Hans Jildesten Tommy Svärd

8 6 H STORFORS KOMMUN :003 KS Storfors kommuus lokala trafiki6reskrifter om ändamålsplats på ytan norr om sporthallen väster om Kroppavägen i Storfors; beslutade den 16 februari Storfors konunun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 7 och 3 första styckettrafikförordningen (1998:1276). En markerad plats i nordvästra hörnet på ytan norr om sporthallen väster om Kroppavägen ska vara ändarnålsplats för uppställning av fordon i taxitrafik. Denna författning träder i kraft den 13 mars På ko=unstyrelsens vägnar. Hans Jildesten To=ySviird

9 I!! '" 7 H STORFORS KOMMUN :004 KS Storfors kommuns lokala trafikföreskrifter om högsta tillåten hastighet på Skolgatan i Storfors; beslutade den 16 februari Storfors kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. l andra stycket 14 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276). På Skolgatan f'ar fordon inte föras med högre hastighet än 30 kilometer i timnien. Denna'förfaitnfug träder i kraft den 13 mani 2015' då kommunens lokala trafmöreskrifter :0008 om Hastighetsbegränsning Skolgatan ska upphöra att gälla. På kommunstyrelsens vägnar. Hans Jildesten Tommy Svärd

10 8 ~ STORFORS KOMMUN :005 KS Storfors kommuns lokala trafikföreskrifter om högsta tillåten hastighet på Kroppavägen i Storfors; beslutade den 16 februari Storfors kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 14 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276). På Kroppavägen norr om Lillforsvägen och norr om Skolgatan får fordon inte föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. Denna författning träder i kraft den 13 mars 2015 då kommunens lokala trafikföreskrifter :0003 om Hastighetsbegränsning Kroppavägen ska upphöra att gälla. På kommunstyrelsens vägnar. Hans Jildesten Tommy Svärd

11 9 H STORFORS KOMMUN :006 KS Storfors kommuns lokala trafikiöreskrifter om högsta tillåten hastighet på Västra Koltorpsvägen i Storfors; beslutade den 16 februari Storfors ko=un föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 14 och 3 första stycket trafikförordningeu (1998:1276). '... På Västra Koltorpsvägen rar fordon inte föras med högre hastighet än 30 kilometeri tirj?men. '~. ". Denna författning träder i kraft den 13 mars 2015 då kommunens lokala trafikföreskrifter :0009 om Hastighetsbegränsning Västra Koltorpsvägen ska upphöra att gälla. På ko=unstyrelsens vägnar. Hans Jildesten Tommy Svärd

12 10 I STORFORS KOMMUN :007 KS Storfors kommuns lokala trafikföreskrifter om högsta tillåten hastighet på Östra Koltorpsvägen i Storfors; beslutade den 16 februari Storfors kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 14 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276). På Östra Koltorpsvägen rar fordon inte foras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. Denna författning träder i kraft den 13 mars 2015 då kommunens lokala trafikföreskrifter :0005 om Hastighetsbegränsning Östra Koltorpsvägen ska upphöra att gälla. På kommunstyrelsens vägnar. Hans Jildesten Tommy Svärd

13 11 H STORFORS KOMMUN :008 KS Storfors kommuns lokala trafiki6reskrifter om högsta tillåten hastighet på Strandgatan i Storfors; beslutade den 16 februari Starfors ko=un föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 14 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276). På Strandgatan rar fordon inte föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. Denna författning träder i kraft den 13 mars 2015 då ko=unens lokala trafrkföreskrifter :0004 om Hastighetsbegränsning Strandgatan ska upphöra att gälla. På ko=unstyrelsens vägnar. Hans Jildesten To=ySvärd

14 12 H STORFORS KOMMUN :009 KS Storfors kommuns lokala trafikföreskrifter om högsta tillåteu hastighet på Brobygatan i Storfors; beslutade den 16 februari Storfors kommun föreskriver f61jande med stöd av 10 kap. I andra stycket 14 och 3 f6rsta stycket trafikf6rordningen (1998:1276). På Brobygatan får fordon inte f6ras med högre hastighet än 30 kilometer i tinunen. Denna f6rfat1ning träder i kraft den 13 mars 2015 då kommunens lokala trafikf6reskrifter :0001 om Hastighetsbegränsning Brobygatan ska upphöra att gälla. På kommunstyrelsens vägoar. Hans Jildesten TornmySvärd

15 13 I STORFORS KOMMUN :010 KS Storfors kommuns lokala trafikföreskrifter om högsta tillåten hastighet på Forsbrogatan i Storfors; beslutade den 16 februari Storfors kommuu föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 14 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276). På Brobygatan får fordon inte föras med högre hastighet än 30 kilometer i timmen. ".. Denna författuing träder i kraft den 13 mars 2015 då kommuuens lokala trafikföreskrifter :0006 om Hastighetsbegränsning Forsbrogatan ska upphöra att gälla. På kommuustyrelsens vägnar. Hans Jildesten Tommy Svärd

16 14 I STORFORS KOMMUN :011 KS Storfors kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering på parkeringsytan öster om sporthallen, öster om Kroppavägen, i Storfors; beslutade den 16 februari Storfors kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 17 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276). På markerade platser på parkeriugsytan öster om sporthallen, öster om Kroppavägen, rar fordou parkeras under högst 24 timmar i följd. Tillåtelsen ger inte rätt att stanna eller parkera där det är förbjudet att stanna eller parkera enligt trafikförordningen (1998:1276). Denna författning träder i kraft den 13 mars På kommunstyrelsens vägnar. Hans Jildesren Tommy Svärd

17 STORFORS KOMMUN 15 S~TRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott (21) KSAU 186 Dm KS Revidering av reglemente för krisledningsnämnden Krisledningsnämnden (kommunstyrelsen) ska ha ett eget reglemente, där det ska anges vilka områden som nämnden f'ar överta från andra nämnder. Aktuellt reglemente antogs av kommunfullmäktige, Reglementet har nu reviderats och 9, som redovisar antalet ledamöter och ersättare i krisledningsnämnden, har ändrats från 7 till 9 st. ledamöter och ersättare. Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige Fastställa reviderat reglemente för Krisledningsnämnden enligt bilaga 12. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

18 I Bilaga 12 Kommunstyrel~s arbetsutskott sid l (S) STORFORS KOMMUN REGLEMENTE FÖR KRISLEDNINGSNÄMNDEN I. STORFORS KOMMUN Till grwldfor reglementet ligger kommunallagen (1991:900) och Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder iriför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. NÄMNDENS UPPGIFTER OCH ANSVAR M. M. Krisledningsnämndens uppgifter 1 I kommunen skall det finnas en nämnd får att fullgöra uppgifter under en extraordinär händelse (krisledningsnärnnd). Krisledningsnämnden har till uppgift att fullgöra de uppgifterna som fåreskrivs i Lag (2006:544) om konununers och landstings åtgärder inlår och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och andra speciallagar. Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarig störning eller överhängande risk får en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsanuna insatser av kommunen På krisledningsnämnden ankommer 2 Tolka kommunens roll Ange inriktning får krishantering Företräda kommunen utåt och mot kommuninnevånarna Besluta om fårändringar i servicenivåer Besluta om ornfårdelningar av kommunens resurser Vid behov begära bistånd utifrån Besluta om hjälp till enskilda Besluta om bistånd till andra kommuner Tillse att fårfattningsenliga skyldigheter iakttas Ansvara får informationsinsatser Besluta om långsiktiga åtgärder får att reducera de negativa konsekvenserna av inträffad händelse Fatta beslut och ge delegationer POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: FAX: POSTGIRO: ORGANISATIONSNUMMER STORFORS Djupadalsgatan OOVX KOMMUN Box STORFORS

19 STORFORS KOMMUN 17 2 (5) Krisledningsnämndens ikraftträdande 3 Ordförande i krisledningsnämnden eller, om han eller hon har förhinder, vice ordförande, bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden skall träda i funktion. Vid tillfålligt förfall för ordföranden, vice ordförande fullgör den till tjänsteåldern äldsta ledamoten, ordförandens samtliga uppgifter. Krisledningsnämndens beslut om att överta verksamhetsansvar och beslutskompetens kan överklagas enligt 10 kap ko=unallagen. Övriga beslut överklagas enligt bestämmelser i aktuell lagstiftning. Brådskande beslut 4 Ordföranden i krisledningsnämnden, eller om han eller hon har förhinder, vice ordföranden rar besluta på nämndens vägar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådant beslut skall snarast anmälas till nämnden Delegation 5 När nämnden är samlad övertar krisledningsnämnden alla nämnders befogenheter, förutom valnämnden, revisorsnämnden och överförmyndaren, i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens omfattning och art. Nämnd som fråntas sina befo genheter skall skyndsamt informeras om detta. Ovan nämnda skall tillämpas med stor restriktivitet och beslutsrätten skall återgå till nämnder och styrelser så snart omständigheterna medger. Återgång till normal verksamhet 7 När förhållandena medger skall krisledningsnämnden besluta att de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder skall återgå till ordinarie nämnd. Fullmäktige rar besluta att krisledningsnämndens verksamhet skall upphöra. Om fullmäktige fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområdena som krisledningsnämnden har övertagit till ordinarie nämnd. POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: FAX: POSTGIRO: ORGANISATIONSNUMMER STORFORS Djupadalsga1mI VX KOMMUN Box STORFORS,.

20 STORFORS KOMMUN 18 3 (5) Anmälan av beslut 8 Krisledningsnämndens beslut skall anmälas vid närmast följande fullmäktigesammanträde på motsvarande sätt som gäller när fullmäktige delegerat en uppgift till en nämnd enligt 3 kap 15 KL. Det är fullmäktige som beslutar om omfattningen och formerna för redovisningen ~SLEDNINGSN~ENSARBETSFO~R. Nämndens sammansättning 9 Krisledningsnämnden består av kommunstyrelsens 9 ledamöter och 9 ersättare.. Ersättarnas tjänstgöring 10 1-::: Regler för ersättarnas ijänstgöring återfinns i kommunstyrelsens reglemente. Inkallande av ersättare 11 En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till kommunledningskontoret som kallar den ersättare som står i tur att t j änstgöra. Ersättare för ordförande 12 Om varken ordförande eller vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde fullgör den till t j änsteåldern äldste ledamoten ordförandes uppgifter. Om ordförande på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid rar nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordförande. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. POSTADRESS: STORFORS KOMMUN Box STORFORS BESÖKSADRESS: TELEFON: FAX: POSTGIRO: Djupadalsgaflm VX ORGANISATIONSNUMMER

21 STORFORS KOMMUN 19 4 (5) Tidpnnkt fdr sammanträdena 13 Nämndens ordförande, eller om han eller hon har förhinder vice ordföranden, skall bedöma när en extra ordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion. 14 Nämnden bestämmer tid och plats för sina sammanträden. Ordförande ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. När varken ordföranden eller vice ordföranden kan kalla till sammanträde skall den till t j änsteåldem äldsta ledamoten göra detta. Kallelse skall tillställas vajje ledamot och ersättare och om den extraordinära händelsen så medger vara skriftlig, åtföljas av föredragningslista och de handlingar som ordförande bestämmer. I armat fall rar kallelse ske på annat sätt. Justering av protokoll 15 Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot. Krisledningsnämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. Reservation 16 Om en ledamot har reserverat sig mot ett peslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Undertecknande av handlingar 17 Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av krisledningsnämnden skall undertecknas av ordförande eller vid förfall för denna vice ordförande och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. POSTADRESS: STORFORS KOMMUN Box STORFORS BESÖKSADRESS: TELEFON: FAX: POSTGIRO: Djupadalsgatan VX ORGANISATIONSNUMMER

22 STORFORS KOMMUN 20 5 (5) Närvarorätt 18 Ordföranden kan med stöd av 6 kap. 12 KL kalla anställd hos ko=unen att närvara vid ett sammanträde med nämnden för att lämna upplysningar. Den som har kallats till ett sa=anträde rar delta i överläggningen men inte i besluten. Stöd till enskild 19 Krisledningsnämnden rar under extraordinär händelse lämna begränsat ekonomiskt stöd till en enskild som drabbats av händelsen. Stöd till besökare 20 När en enskild person vistelse i Storfors ko=un är föranledd aven extraordinär händelse har krisledningsnämnden rätt till ersättning från den ko=un som drabbats av den extraordinära händelsen. Bistånd mellan kommuner 21 Krisledningsnämnden rar på begäran bistå andra ko=uner och landsting som drabbats aven extraordinär händelse. Efter att bistånd har lämnats har krisledningsnämnden rätt till skälig ersättning av biståndstagaren POSTADRESS: STORFORS KOMMUN Box STORFORS BESÖKSADRESS: TELEFON: FAX: POSTGIRO: Djupadalsg_ VX ORGANISATIONSNUMMER

23 STORFORS KOMMUN 21 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kommunstyrelsens arbetsutskott (21) KSAU 187 Dm KS Medfinansiering till Bergsskolans projekt "Den nya stål- och metallindustrin - Kunskap, kvalitet, konkurrenskraft" Bergsskolan ansöker om medfinansiering från Starfars kommun till projektet "Den nya stål- och metallindustrin - Kunskap, kvalitet, konkurrenskraft" om kronor vardera under 2015, 2016 och Bergsskolan har lämnat in ansökan till Regiou Vännland. Ansökan kommer också att insändas om EU-stöd när strukturfondsprogrammet för Norra Mellansverige är godkänt av EU-kommissionen. Projektet syftar till att öka konkurrenskraften och långsiktiga tillväxtmöjligheter hos regionens stål-, gjuteri-, metall- och verkstadsföretag. Företagen ska kunna ges möjlighet att utveckla sina tillverkningsprocesser och produkter genom riktat innovationsstöd inom i första hand teknikområdena Metallurgi (stålframställning, gjutning), materialegenskaper med fokus på värmebehandling samt bearbetning av metalliska material. Samverkan sker med Luleå tekniska universitet, Km, Lunds Tekniska Högskola och Karlstads universitet och det regionala näringslivet Beslutsunderlag Ansökan om me.dfinansiering till projektet "Den nya stål- och metallindustrin Kunskap, kvalitet, konkurrenskraft från rektor Jörgen Andersson, Bergskolan, Tj änsteutlåtande från kommunchef Mikael J areke, Kommunstyrelsens arbetsutskotts förslag till Kommunstyrelsen 1. Medfinansiera Bergsskolans projekt Den nya stål- och metallindustrin Kunskap, kvalitet, konkurrenskraft med sammanlagt kr fördelat på tre år under perioden Kostnaden belastar ansvar 1101 och verksamhet Näringslivsbefrämjande verksamhet. Kopia Mikael Jareke Jörgen Andersson, Bergskolan Justerandes signa:tur Utdragsbestyrkande

24 22 ~ Bergsskolan",. ",. ~~ ::>! UHrUh;:).,' Dbr'GrKJ{,~)j)14 -. O l qs- Storfors kommun Kommunchef Mikael Jareke Ansökan om medfinansiering till projektet "Den nya stål- o metallindustrin Kunskap, kvalitet, konkurrenskraft" Bergsskolan ansöker härmed om medfinansiering från Storfors kommun till projektet" Den nya stål o metallindustrin - Kunskap, kvalitet, konkurrenskraft" med kronor vardera under 2015, 2016 och 2017, Fördjupad projektbeskrivning, samt budget och finansieringsplan - som ligger till grund för den ansökan vi lämnat till Region Värmland - bifogas, Så snart strukturfondsprogrammet för Norra Mellansverige är godkänt av EU-kommissionen kommer vi att lämna in en ansökan om EU stöd, Region Värmland beskriver i sin utvecklingsstrategi att Värmland har ett starkt intemationellt näringsliv med många exporterande företag inom bland annat stål- och verkstadsindustrin, Bland prioriterade åtgärder ingår att "stärka små och medelstora företags möjligheter att delta i forsknings- och utvecklingsprojekf', Bergsskolans projekt syftar till att öka konkurrenskraften och långsiktiga tillväxtmöjligheter hos regionens stål-, gjuteri-, metall och verkstadsföretag, Sammantaget minst 50 företag bedöms kunna mobiliseras och ges möjlighet att utveckla sina tillverkningsprocesser och produkter genom riktat innovationsstöd inom i första hand teknikområdena Metallurgi (stålframställning, gjutning), Materialegenskaper med fokus på vämnebehandling, samt Bearbetning av metalliska material. Projektet kommer att genomföras i direkt samarbete med och med innehållsmässig styming från medverkande företag. Bergsskolans anknytning till Luleå tekniska universitet skapar - tillsammans med möjlighetema till ett breddat och fördjupat samarbete med KTH, Lunds Tekniska Högskola och Karlstads universitet - mycket goda möjligheter att stödja förnyelsen och tillväxten hos regionens metallinriktade företag. För Storrars del vill jag särskilt nämna företag som Struc!o Hydraulics AB och Outokumpu Stainless Tu bular Products AB. Filipstad 17 november 2014 Bergsskolan, Box 173, FILIPSTAD. Org.nr Telefon vxl Epostjorgen.andersson@bergsskolan.se.

25 23 Fördjupad projektbeskrivning Den nya stål- och metallindustrin Kunskap, kvalitet, konkurrenskraft Ansökan från Bergskolan i Filipstad november

26 24 1 Bakgrundsbeskrivning och skäl för projektet Region Värmland beskriver i sin utvecklingsstrategi att Värmland har ett starkt internationellt näringsliv med många exporterande företag inom bland annat stål- och verkstadsindustrin. Bland prioriterade åtgärder ingår att "stärka små och medelstora företags möjligheter att delta i forskningsoch utvecklingsprojekt". I det strategiska nationella innovationsprogrammet Metalliska material beskrivs metallindustrin som "en central och växande del i Sveriges näringsliv". För att förverkliga visionen om en svensk metallindustri som "väl känd och viktig möjliggöra re i världens strävan att forma en bättre framtid" har man (industrin och Vinnova) identifierat sju avgörande insatsområden. Bland effektmålen som formulerats för respektive område ingår för insatsområdet "Öka materialutvecklingskraften" att metallindustrin "snabbt och framgångsrikt kan omsätta önskemål om nya eller förbättrade funktioner i nya material och ta materialtekniska genombrott hela vägen till användbara material". I förslaget till regionalt strukturfondsprogram för Norra Mellansverige skriver man inledningsvis att regionen "genomgår en omställning från ett industrisamhälle till ett kunskapssamhälle", vilket lett fram till slutsatsen att programmet måste inriktas på förnyelse och hållbar tillväxt. Det regionala strukturfondsprogrammet är anpassat efter regionala och nationella förutsättningar så att det kan bidra till Europa 2020-strategin om bland annat en smart tillväxt, med en ekonomi som baseras på kunskap och innovation. Vi menar att Värmlands stål-, metall- och verkstadsindustri - motsvarande gäller i näraliggande län och regioner - u,tgör en stark del av svenskt näringsliv, med en potential att växa. Vi skulle vilja formulera det hela som att regionen behöver genomgå en omställning från ett traditionellt industrisamhälle till ett kunskapsintensivt industri- och tjänstesamhälle. Bergsskolan i Filipstad har sedan den grundades 1830 alltid haft just industrins behov av kompetenta medarbetare och utveckling och spridning av ny kunskap ut till industrin som huvudfokus. Sedan 2012 har Bergsskolan genom sin anknytning till luleå tekniska universitet för egen del genomgått' något av den förnyelse som eftersträvas i det regionala strukturfondsprogrammet. Sex av landets tretton stålproducenter finns i Norra Mellansverige. (två i Värmland, två i Dalarna och två i Gävleborg). Bilaga l visar lokaliseringen av landets större stål- och metallproducenter och stålbearbetningsföretag. 40 % av företagen finns i NMS, 16 % i Värmland. Bilaga 2 visar en karta över Värmländska företag som Bergsskolan har ett etablerat och mer omfattande samarbete med. I bilaga 3 redovisas delstatistik över företag som bearbetar och använder stål och metall i sina respektive tillverkningsprocesser. 1 Bergsskolans eget utvecklingsarbete har genomförts med aktivt stöd från bla. Region Värmland och Regionafonden. 2

27 25 Tack vare lanseringen av ett nytt metall- och metallurgiinriktat högskoleingenjörsprogram, som startade hösten 2014, och rekryteringen av nya medarbetare har Bergsskolan fördjupat sina kontakter med inledningsvis i första hand värmländska stål- metall- och verkstadsföretag. Seco Tools som är en av världens största tillverkare av verktyg för skärande bearbetning har valt Bergsskolan i Filipstad som samarbetspartner med uppdrag att utveckla skräddarsydda kurser i skärande bearbetning. Kurserna kommer att inriktas mot metalliska materials bearbetbarhet. Seco Tools har genom ett mångårigt FoU-samarbete med Lunds universitet byggt upp en spetskompetens gällande skärande bearbetning. Det som saknas är förståelsen för hur "materialet" beter sig när det bearbetas. Samarbetet mellan Bergsskolan, Seco Tools och Lunds universitet är en satsning som är tänkt att förse industrin med medarbetare som har en lämplig mix av teoretisk materialförstålse med en praktisk tillämpning. Den dialog Bergsskolan fört med företagen i planeringen av denna ansökan har inriktats mot de tre kunskapsområdensom utgör grunden i Bergsskolans nya metallprogram, nämligen (1) metallurgi och stålframställning (i första hand skrotbaserad framställning), (2) materiallära och hur stålets materialegenskaper i olika avseeden kan förändras och påverkas vid värmebehandling, samt (3) bearbetning i form av bl.a. valsning, tråddragning och skärande bearbetning. Via Bergsskolans branschråd för metallprogrammen initierades ett nytt nätverk kring området värmebehandling, där det visade sig finnas ett stort behov av att sprida kunskap och att lösa praktiska problem ute i produktionen. Liknande behov har synliggjorts med anknytning till de två övriga kunskapsområ.dena i samband med bl.a. de exame~sarbeten som genomförts de två senaste åren. Fackbegrepp Värmebehandling Stål värmebehandlas för att åstadkomma önskade förändringar i mikrostruktur och mekaniska egenskaper, vilket underlättar vidare bearbetning av materialet. Bearbetning Plastisk bearbetning är en process där ett arbetsmaterial formas så att dess geometri förändras liksom dess mekaniska egenskaper. Processerna brukar delas in i kall- respektive varmbearbetningsprocesser. Kallbearbetning Det finns ett antal olika processer som använder Sig av kallbearbetning, de olika processerna kan delas upp i fyra kategorier: Pressning, Bockning, Skjuvning och Kalldragning (rör o tråd). Varmbearbetning Varmbearbetning eller varmformning Jnnefattar olika typer av plastisk bearbetning av metaller vid temperaturer över rekristallisationstemoeratur. för stål mellan 600 och 900 DC. Detta sker för stål vanligen genom valsning eller smidning. Skärande bearbetning Metodgruppen skärande bearbetning är en dominerande grupp av tillverkningsmetoder med avseende på dess sammantagna förädlingsvärde. Det finns ett antalskärtekniska metoder som tex. svarvning, borrning, hyvling, fräsning, brotschning och driftning. Allmänt har den skärtekniska forskningen och utvecklingen väsentligen syftat till att förbättra produktionssäkerheten och de skärtekniska metodernas prestanda genom att öka förståelsen för hur förbättrad kvalite, minskade förädlingstider, minskade störningar och minskade förädlingskostnader kan uppnås. (Information hämtadfrån Lunds Teknisko Högskola)

28 26 Satsningen på värmebehandlingsområdet har skapat en helt ny kontaktyta för Bergsskolan till svenska pressgjuterier. Föreningen Svenska Pressgjuterier vill få med Bergsskolan i en riktad utvecklingssatsning för sina medlemsföretag inom detta område som de bedömer vara strategiskt. mycket viktigt för deras långsiktiga konkurrensförmåga. Utmaningar som projektet vill bidra till att lösa Spridning av kunskap En av huvudutmaningarna som vi vill arbeta med i projektet är att sprida ny kunskap inom de tre kunskapsområden' som näringslivet och Bergsskolan gemensamt identifierat och prioriterat; -/ Stålframställning, gjutning - metallurgi -/ Materialegenskaper- med fokus på värmebehandling -/ Bearbetning-varm och kall, samt skärande bearbetning Det handlar om dels helt ny kunskap som utvecklats ute i industrin eller inom akademin, dels sedan tidigare etablerad kunskap - ofta i form av s.k. tyst kunskap - som har en tendens att försvinna i samband med de stora pensionsavgångar som industrin genomgått och står inför. Process- och produktinnovationsstäd En andra huvudutmaning som projektet vill fokusera på är att bidra till att dels lösa problem i produktionsprocessen, dels stärka företagens produktutveckling. I en första omgång kan problem som är direkt anknutna till i första hand området värmebehandling och som kan avse alltifrån var av stålsort, till vilka processteg som materialet måste eller bör genomgå för att motsvara kundernas krav. Entreprenörskap och jämställdhet i utbildningen Bergsskolan har traditionellt sett inte prioriterat entreprenörskap i utbildningen. Däremot vet vi att många av de studerande som lämnat Bergsskolan har startat egna tillverknings- eller konsultföretag som de byggt upp kring den specialistkompetens de fått under utbildningen, men säkert också tack vare den insikt och kunskap om branschen och dess olika leverantörer och kunder som de fått under sina första år som anställda ute i industrin. Inom många specialistområden går ofta val av yrke eller bransch i arv från - som det historiskt oftast har varit från - far till son, eller farfar till sonson. I modern tid (Jäs 1990-talet och senare) har det blivit allt vanligare att arvet även går till dotter eller sondotter etc. Genom sin samverkan med LTU och närheten till Karlstads universitet (Kau) har Bergsskolan goda möjligheter att knyta an till den genusforskning som bedrivs vid båda dessa lärosäten. Vidare kan 2 I kontakterna med företagen diskuteras fler kunskapsområden, som delvis behandlas inom ramen för Bergsskolans utbildningsprogram, och där Bergsskolans representanter kan ge råd om var det går att hämta hem specialistkompetens - bland annat vid andra lärosäten - inom områden som t ex produktionsteknik, underhållsteknik, miljöteknik och affärsutveckling. 4

29 27 Bergsskolan etablera kontakt med Kau och dess Centrum för tjänsteforskning i syfte att utveckla kunskap och förståelse förtjänstefieringen inom etablerade branscher som stål- och metallindustrin. Förutsättningar för att lyckas Vi vill peka på följande förhållanden och förutsättningar som vi menar gör det troligt att projektet kan genomföra projektet med lyckat resultat. Bergsskolan samverkar sedan 2012 med Luleå tekniska universitet (L TU) och har de senaste två åren haft rekordstor antagning av studerande. Det senaste strategiskt viktiga inslaget i samarbetet med LTU är starten av det nya högskoleingenjörsprogrammet, som redan till första antagningen har 16 antagna. Till detta kan läggas att antagningen till det tvååriga teknikerprogrammet "Metall- och verkstadsindustri" har fördubblats (från 10 til/20) till läsåret 2014/15. Bergsskolan har rekryterat ny forskarkompetent lärare, tillika rektor, med industriell erforenhet och specialistkompetens inom bland annat temaområdet värmebehandling. Vidare har en ny forskningsingenjör anställts (börjar anställningen februari 2015) med spetskompetents inom området materialanalys. Under 2015 påbörjas rekryteringen av forskarkompetent. metallurgilärare. PrOjektet kan genomföras på ett mycket kostnadseffektivt sätt tock vare att projektledoren, tillsammans med befintlig och tillkommande expertis vid Bergsskolan, på ett enkelt och naturligt sätt kan fördjupa och slutföra konkreta och ändamålsenliga aktiviteter som främjar målgruppens konkurrenskroft och tillväxtmöjligheter. Bergsskolan har. breddat och förnyat sina FoU-kontakter med L TU, KTH, Chalmers, Lunds universitet, Högskolan Väs!; samt Karlstads universitet. Bergsskolan har kompletterat sina analysmöjligheter med dels egen utrustning, dels samverkansavtal med bl.a. LTU som ger tillgång till mycket avancerad analysutrustning i form av TEM, 5EM etc. Bergsskolans tradition och kunskap om industrinära utbildning och innovationsstödjande insatser. Erfarenheterna från dels tidigare projekt, dels nye rektorns egna industrierfarenheter visar att ju konkretare och ju mer industrirelevanta aktiviteterna uppfattas av målgruppen - i form av industriföretag - ju större blir intresset och den faktiska benägenheten att delta aktivt och uthålligt i ett projekt. Bergsskolans kombination av berg- och metallinriktade utbildningsprogram på högskoleingenjörsnivå, som täcker hela kedjan från stålframställning (med sin bas i metallurgi) fram till avancerad bearbetning och vidareförädling av stål- och metallämnen, är unik i Norden.. 2 Sammanfattning Projektet syftar till att öka konkurrenskraften och långsiktiga tillväxtmöjligheter på internationella marknader hos regionens stål-, gjuteri-, metall- och verkstadsföretag. Sammantaget minst 50 företag bedöms kunna mobiliseras och ges möjlighet att utveckla sina tillverkningsprocesser och produkter 5

30 28 genom riktat innovationsstöd inom i första hand teknikområdena Metallurgi (stålframställning, gjutning ), Materialegenskaper med fokus på värmebehandling, samt Bearbetning av metalliska material. Projektet kommer att genomföras i direkt samarbete med och med innehållsmässig styrning från medverkande företag. Bergsskolans anknytning till luleå tekniska universitet, skapar tillsammans med möjligheterna till ett breddat och fördjupat samarbete med KTH, Lunds Tekniska Högskola och Karlstads universitet, goda möjligheter att stödja förnyelsen och tillväxten hos regionens metallinriktade företag. 3 Syfte med projektet Projektet syftar till att öka kunskapsinnehållet inom väl avgränsade teknikområden hos små och medelstora' företag inom stål-, metall- och verkstadsindustrin genom riktade insatser inom kunskapsområdena metallurgi, materialvetenskap och bearbetning och därmed öka företagens konkurrenskraft och långsiktiga tillväxtmöjligheter på internationella marknader. 4 Projektets mål Övergripande mål (effektmål) för projektet är att,; Öka företagens kunskap och kompetens inom identifierade teknikområden,; Förstärka företagens innovationskraft avseende processer och produkter,; Bygga ut nätverkssamarbeten mellan företag med verksamhet med anknytning till identifierade kunskapsområden och Bergsskolan och dess samverkansparter,; Förstärka det entreprenöriella innehållet i Bergsskolans utbildningsprogram Projektet har följande resultatinriktade målsättningar:,; Samverka med minst 50 företag och sprida ny kunskap och ge företagen utvecklingsstöd till process- och produktutveckling,; Förstärka och etablera specialinriktade nätverk inom de tre identifierade kunskapsområdena,; Förnya innehållet i minst en kurs på Bergsskolan som ska behandla entreprenörskap på ett kvalitativt nytt sätt 3 Små företag <50 anställda, medelstora företag <250 anställda. Bergsskolan samverkar med alltifrån stora företag (ibland benämnda lokomotivföretag) som Uddeholms AB, Ovako AB, Atlas Copco, SKF, via medelstora företag som Scana Björneborg, Böhler Uddeholm Strip Steel, Rmek AB, Lesjöfors Fjädrar m.fl. till små verkstadsföretag. Samarbetet med den senare gruppen är av såväl historiska som organisatoriska förhållanden minst utvecklat. 6

31 29 5 Projektets målgrupp Befintliga företag i Värmland och närliggande län/regioner (se bilaga 3-4) med verksamhet inom områdena - stålframställning, gjutning - materialbearbetning En kompletterande målgrupp är företag med direkt anknytning som leverantör eller kund till stål- och metajlföretagen. 6 Projektorganisationen Stiftelsen Bergsskolan i Filipstad är projektägare och avdelar tid motsvarande 75 % för nyanställd forskningsingenjör med spetskompetens inom området materiala,nalys. Projektledaren kommer med sin specialistkompetens att kombinera projektledarskapet med en roll materialanalysexpert, där hon kommer att svara för huvuddelen av de företagskontakter som ingår i projektet. Projektledaren har god erfarenhet av projektledning från sin nuvarande anställning i industrin. Ekonomiadministrativa arbetsinsatser planeras bli hanterade av Bergsskolans ekonomihandläggare och inledningsvis kommer projektledaren att få assistans avseende den - "Iöpa-n"de projektplaneringen, utarbetande' av lägesrapporter etc., av erfaren expertis som kommer att anlitas av Bergsskolan. För dessa ändamål har vi budgeterat tid motsvarande 10 % löpande under projekttiden. som Till projektet knyts en referensgrupp bestående av företrädare för de branscher som projektet inriktas mot, samt Stål&Verkstad, LTU och andra kunskapsmiljöer. 7 Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Projektetablering Inledningsvis preciseras formerna för informations- och kommunikationsinsatser under projektets genomförande. I ett tidigt sked arrangeras en kick-off där projektet och dess resurser och möjligheter presenteras. Värmebehandling kommer att användas som specialtema under denna inledande aktivitet, med förelösningar av egna, inbjudna nationella och internationella experter, samt och en eller flera workshops. Miljöaspekter kommer att beaktas särskilt. Vid ett separat seminarium behandlas jämställdhet. 7

32 30 För de två övriga temaområdena (gjutning, respektive bearbetningsteknik) genomförs en omvärldsanalys där behov, utmaningar och utvecklingsplaner sammanfattas. I ett senare skede - hösten 2015 respektive vintern/våren 2016 görs motsvarande kick-offer för dessa båda områden. Uppsökande verksamhet Uppsökande verksamhet bedöms som den effektivaste åtgärden för att nå nya, särskilt mindre och medelstora, metall- och verkstadsföretag. Förklaringen är att företagen inte har ekonomiska resurser eller tillräckligt starka incitament att avsätta tid för teknikansvariga innan man övertygats om att den industriella egennyttan är tillräckligt stor. Ju mindre företag desto tydligare blir detta agerande. Teknikspridning Teknikspridningen genomförs i en serie seminarier, där innehållet fastställs i det nätverk som etablerats inom - inledningsvis - värmebehandlingsområdet. I senare skede även de två tillkommande nätverken. Seminarierna förläggs blandat till Bergsskolan, medverkande företag och eventuellt andra kunskapsmiljöer. Studiebesök - utöver de besök som genomförs i samband med seminarieserien - planeras för att företagen ska kunna ta del ta del av uppmärksammade goda exempel. Innovationsstöd Innovationsstöd ges i form av rådgivning och konsultation till enskilda företag eller grupper av företag som har gemensamma frågeställningar. Medverkande företag kan ges möjlighet att få hjälp med inledande testning av hur egenskaperna hos sina respektive material ser ut och påverkas med olika typer 'äv bearbetning, t ex med varierande form av värmebehandling. Stödet kan avs~ såväl process- och produktinnovationer, med särskilt/okus på processoptimering. Omfattningen av stödet begränsas till vad som godkänns av Tillväxtverket. Generella erfarenheter dokumenteras och sprids till dels övriga nätverksföretag, dels grundutbildningen vid Bergsskolan och andra intresserade lärosäten. Nätverkssarnarbete Nätverkssamarbetet inom värmebehandlingsgruppen utvecklas och kompletteras senare med minst två nya nätverk. Nätverkssamarbetet utvecklas med bland annat användning av ny ITK-teknik och användning av examensarbeten som ingår i Bergsskolans grundutbildningar. Vidare får nätverken direkt och specialanpassad information från Bergsskolan om senaste nytt inom de aktuella kunskapsområdena. Det entreprenöriella innehållet i Bergsskolans utbildningar utvecklas genom dialogmöten med kursansvariga och specialister på affärsutveckling, tjänstefiering och genusfrågor vid bl.a. Kau. 8 Projektavgränsning Ett utvecklings- och teknikspridningssarbete som inte kan inrymmas verksamhet. Bergsskolans ordinarie 8

33 31 9 Koppling till det regionala näringslivet I bilaga 1-4 redovisas statistik och uppgifter som belyser kopplingen till det regionala näringslivet, med fokus på de tre kunskapsområden som projektet avser att prioritera, nämligen,/ Stillframställning, gjutning - metallurgi,/ Materialegenskaper - med fokus på värmebehandling,/ Bearbetning - varm och kall, samt skärande bearbetning Forskningen 4 om kluster och agglomerationseffekter lyfter vanligen fram följande tre kännetecken som de viktigaste förklaringarna till utvecklingen av väl fungerande industrikluster; lokal/regional pool med kvalificerad arbetskraft Lokala/regionala leverantörskopplingar lokal/regional kunskapsspridning Rent generellt kan Bergsskolan ses som en aktör som genom sina grundutbildningar inom det metallurgiska och materialavetenskapliga området, sin uppdragsverksamhet med vidareutbildning och test- och analysverksamhet, samt sin Alumniförening Föreningen Bergskamraterna aktivt bidrar till samtliga de tre huvudinslag som forskningen om industrikluster ser som de allra viktigaste. Det finns naturliga anknytningar mellan Bergsskolans båda profiler berg och anläggning. Det handlar om hela kedjan från utvinning av metaller, som behandlas i bergprogrammen över till användning och bearbetning av metalliska material som är kärnan I de metallinriktade programmen. Genom sina samverkansavtal med å ena sidan företag som LKAB, Boliden, Zinkgruvan, Atlas Copco, Sandvik, Metso Minerals och å andra sidan ett antal ledande stålföretag har Bergsskolan en unik möjlighet att medverka till breddade och fördjupade kontakter mellan dessa stora beställare o huvudleverantörer och mindre verkstadsföretag som verkar som underleverantörer. I Bergsskolans alumninätverk finns ett antal medlemmar som sitter i strategiska positioner som inköpare och projektledare, som kan tas tillvara i denna typ av nätverksbyggande. Liknande anknytningar finns med stora bergmaterial- och anläggnings företag som Skansko, NCC, PEAB m fl. 4 Se t ex Potter, A. & Doug Watts, H. lirevisiting MarshaIrs Agglomeration Economies: technological Relatedness and the Evolution ofthe Sheffield Metals Cluster". Regional Studies, vo1.48. No 4.(2014) 9

34 32 10 Koppling till andra projekt/insatser Projektets planerade verksamhet bör kunna komplettera aktiviteter som kan förväntas bli aktuella i verksamheter vid och projekt knutna till Karlstads universitet och och 5tål&Verkstad. Nya produkteller processideer som inte naturligt tas upp av medverkande företag kan - om det föreligger ett konkret behov av de tjänster som Innovation Park erbjuder - slussas vidare till Innovation Park. Behovet av den typ av innovationsstöd som vi ser att Innovation Park erbjuder torde vara mer påtagligt om innovationerna leder till start av nya företag, t ex specialkonsulting (process-it m.m.). Kontakt kommer att tas med ansvarig för Innovation Park. Möjligheterna till olika former av anknytning till EU-programmet Horisont 2020 kommer att prövas. Grundförutsättningen är att det antingen finns en tydlig möjlighet för Bergsskolan att komma in med sin spetskompetens inom områdena materialkaraktärisering, eller att det finns tydliga spin off effekter som kan förstärka den typ av utvecklingsaktiviteter som Bergsskolans projekt är inriktat mot. 11 Resultatspridning Information sprids - utöver ordinarie projektseminarier etc. - via Bergsskolans hemsida. 12 Uppföljning/utvärdering 13 Tids- och aktivitetsplan Aktivitet start avslut budget Etablering av projektorganisation 15-Dl Upprättande aven IIG-plan 15-Dl Fortlöpande projektledning och administration 15-Dl Omvärldsanalys, seminarier o studiebesök 15-Dl Teknikspridning Innovatlonsstöd ls Nätverksbyggande 15-Dl EntreprenörielIt utvecklingsarbete Informationsspridning 15-Dl Projektutvärd ering Summa

35 33 14 Indikatorer Kvinnor Män Totalt,- Antal skapade jobb Antal nya företag Antal individer som deltar i kompetenshöjande aktiviteter Antal deltagande organisationer SO Antal produkter/processer 10 Antal samverkande organsationer S Kommentarer till indikatorerna Projektets karaktär gör det svårt att formulera målsättning avseende de mål som brukar anges i form av nya företag och nya sysselsättningstillfällen. på kort sikt är det rimugt att anta att projektet kan bidra till etablering avt ex nya konsultföretag som fångar upp affärsmöjligheter som synliggörs under projektet. Den viktigaste kort- och långsiktiga effekten förväntar vi oss i form av att befintliga företag klarar en hårdnande internationell konkurrens och därmed bidrar till att antalet företag och anställda inte minskar, vilket annars är en uppenbar risk. Indikatorn "antal produkter/processer" avser i första hand nya produktionsprocesser/ nya produkter hos de medverkande företagen. På längre sikt gör vi samma bedömning som branschen gör nationellt, nämligen att antalet företag kan växa och inkluderat nya tjänsteföretag som verkar mot stål-, metall- och verkstadsindustrin att även antalet sysselsatta kan växa: 15 Horisontella kriterier Miljö Tack vare att stål är 100 % återvinningsbart och ingår i ett effektivt kretslopp uppstår betydande miljöfördelar. Projektet kommer att ta vara på erfarenheter från Jernkontorets samarbete med företagen kring energi-, miljö- och klimatfrågor inom alla områden som rör stålets kretslopp från tillverkning till återvinning. Med de allt hårdare krav som ställs från globalt verkande kunder ökar kraven på underleverantörerna att införa nya tekniker som minskar miljöbelastningen. Fokus måste läggas på dels att identifiera möjligheter att sätta in åtgärder så tidigt som möjligt i förädlingskedjan, dels verka för att avfallsmängen reduceras och att återvinningsgraden av såväl restprodukter som slutanvända produkter ökar. Jämställdhet Stål-, metall- och verkstadsindustrin är av tradition mycket mansdominerad. Projektet kommer att ta vara på de positiva erfarenheter som kan dras från Uddeholm AB's aktiva och målmedvetna jämställdhetsarbete. Glädjande nog kvarstår en positiv trend i rekryteringen av studerande till Bergsskolans metallinriktade utbildningar genom att andelen kvinnor som påbörjat den nya metallinriktade högskoleingenjörsutbildningen är förhållandevis hög. 11