KURSKATALOG. Programfördjupning för: Här framgår för vilka program kursen kan läsas som programfördjupning

Transkript

1 KURSKATALOG 2014 Kurserna är sorterade i bokstavsordning Samtliga kurser kan läsas som individuellt val Förklaringar: Ämne: Vilket ämne kursen tillhör Eventuell begränsning, t.ex. att kursen endast kan läsas i en viss årskurs eller endast av vissa program Här framgår för vilka program kursen kan läsas som programfördjupning Anger om kursen förutsätter att en annan kurs har lästs (eller läses samtidigt)

2 Bild och form 1b Ämne: Bild SA HU Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, olika typer av visuella framställningar i anslutning till eget bildarbete. Sammanhangets betydelse för tolkningen. Grundläggande kompositionstraditioner för två- och tredimensionella bilder samt färglära. Bildspråkliga grundbegrepp och deras användbarhet i praktiskt bildarbete. Diskussioner och värderingsövningar omkring eget och andras arbete med bilder. Arbete med konstnärliga processer, enskilt och i grupp. Metoder för idéproduktion, till exempel brainstorming, skissarbete, inspirerande förebilder. Metoder för att driva och ta ansvar för egna arbetsprocesser och dokumentation, till exempel portföljmetoden. Problematisering av ett stoff och problemlösning i bild. Bildproduktion i två- och tredimensionella tekniker i nya och traditionella material, metoder och medier. Bildens uttrycksmedel, till exempel linje, form, färg, ljus, skugga och ytstruktur, och hur de hänger samman med det färdiga bilduttrycket. Metoder och principer för redovisningar och presentationer av färdiga arbeten. Bilders funktioner och användningsområden, skillnader mellan olika genrer. Etiska förhållningssätt, arbetsmiljö samt lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt Bioteknik Ämne: Biologi ges varannat år (ej 1516) NA Biologi 1 Experimentellt arbete inom bioteknik inklusive genteknik. Sterilteknik, odlingsteknik och fermentationsteknik. Biologiskt verksamma makromolekyler, deras funktion och interaktion inom och mellan celler. Cellers användning inom industri, jordbruk, medicin och forskning. Bakterier, jästceller, cancerceller, stamceller och deras betydelse för bioteknikens utveckling. Biotekniska inklusive gentekniska verktyg och metoder samt deras användning inom industri, jordbruk, medicin och forskning. Bioteknik och genteknik i frågor om ekologiskt hållbar utveckling. Möjligheter och risker med bioteknik och genmodifierade organismer ur ett etiskt och samhälleligt perspektiv.

3 Engelska 6 Ämne: Engelska BF åk2 Du som går BF och vill ha behörighet för högskolan väljer Engelska 6 (tillsammans med Svenska 3 i åk 3) Engelska 5 Engelska 7 Ämne: Engelska åk 3 Engelska 6 Engelska 7 är en förberedelse för såväl högskolans som det internationella arbetslivets krav. Kursen syftar till att du ska få goda kunskaper inom skilda områden och kunna förmedla dessa på engelska. Därför läggs stor vikt vid språkfärdighet och kommunikation. Stimulerande inlärning är ett mål. Detta kan uppnås genom fritt valda fördjupningsarbeten, intressanta diskussioner och läsning av skönlitteratur. I kursen ingår bl.a: att läsa, tala, skriva, lyssna, redovisa, diskutera att lära sig använda engelskan som arbets- och diskussionsspråk att väsentligt öka sitt ordförråd att öka läsförståelsen och gradvis läsa svårare texter att kunna planera, genomföra och utvärdera sitt eget arbete att träna på mer formell engelska, både skriftligt och muntligt (ordentlig förberedelse för ett europeiskt språkcertifikat ges s.k Cambridge certificate CAE) att göra muntliga och skriftliga, fritt valda fördjupningsarbeten att lära sig använda olika typer av källor (såsom böcker, tidskrifter och Internet) som redskap för att hämta information att med hjälpmedel lära sig läsa och förstå texter på facktexter inom ett intresseområde att läsa skönlitteratur och reflektera över innehåll och form utifrån olika perspektiv (analys, drama ) att studera utvecklingen inom något eller några områden som politik, samhällsliv, religion, litteratur, film, konst eller musik i något engelskspråkigt land

4 Entreprenörskap Ämne: Entreprenörskap Funderar du på att starta eget och tjäna pengar? Varför vänta till efter gymnasiet, när du kan göra det redan nu - och dessutom få kurspoäng för det! I kursen Entreprenörskap får du omvandla dina idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter genom att starta och driva ett eget UF-företag. Du får inblick i hur idéer och produkter skyddas genom lagar och bestämmelser, träna dig på presentationsteknik och marknadsföring och lära dig ekonomisk dokumentation. Du får delta på mässor och inspirationsdagar som anordnas av Ung Företagsamhet, och ingå i olika nätverk och intressegrupper. Kursen kopplas lämpligen ihop med gymnasiearbetet, och läses då i årskurs 3. Extramusik åk 2 (Körsång 2) Ämne: Musik åk 2 Extramusik åk 1 Extramusik åk 3 (Ensemble 1) Ämne: Musik åk 3 Extramusik åk 2

5 Film och TV kunskap Ämne: Konst och kultur S åk 3 SA HU Film från olika epoker, genrer och kultursfärer. Den rörliga bildens historia och dess utveckling från stumfilmen, både fiktionsfilm och det dokumentära filmberättandet, till digitalt filmberättande. Filmgenrer och stilistiska drag i film och tv från olika tider, till exempel drama, magasin och serier. Hur en genre definieras och vad som kännetecknar en sådan. Filmmediets estetik. Filmens språk jämfört med andra former av berättande, till exempel teater, vad gäller dramaturgi, karaktärer och andra faktorer. Användning av berättarkomponenterna bild och ljud. Film- och tv-dramaturgi, till exempel den anglosaxiska och den episka berättarformen. Vilken roll film och tv har och har haft i samhället. Kreativa miljöer inom film- och tv-världen. Etiska diskussioner inom film och tv utifrån till exempel censur, demokrati och yttrandefrihet samt utifrån upphovsrättsliga bestämmelser. Filmvetenskapliga begrepp och metoder. Tolkning av och samtal om, samt kritisk granskning och analys av, olika filmiska uttryckssätt. Berättarkomponentsanalys och bildanalys samt analys utifrån olika teman. Filosofi 1 Ämne: Filosofi Poäng: 0 (HT) NA Existens och vetande, dels grundläggande teorier som behandlar begreppet verklighet och vad som kan tänkas existera, dels grundläggande kunskapsteori utifrån begreppet kunskap, begreppet sanning och vetandets olika former. Grundläggande vetenskapsteori och begrepp inom vetenskapen. Jämförelse mellan forskningsmetoder och traditioner inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Värdefilosofi, dels olika värdeteoretiska ståndpunkter och normativa etiska teorier som handlar om vad som är rätt och orätt samt vad som utmärker ett gott liv, dels samhällsfilosofi som handlar om vad som är rättvist och vad som utmärker ett gott samhälle. Exempel på teoriernas tillämpningar hämtas från privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap. Nutida filosofiska riktningar. Olika filosofiska förhållningssätt som präglar den aktuella diskussionen om existentiella frågor, etiken, samhället, språket, vetenskapen och verkligheten. Filosofiska aspekter på genusfrågor och frågor om hållbar utveckling. Språkfilosofi. Grundläggande begrepp, till exempel tolkning, precisering och definition. Teorier om språkets funktion och mening. Begreppsanalys och argumentationsanalys utifrån både språkfilosofisk och logisk förståelse av argumentationens konstruktion.

6 Filosofi 2 Ämne: Filosofi Poäng: 0 (VT) Filosofi 1 Klassiska frågor, teorier och ställningstaganden, dels vad gäller verklighetsuppfattningar som behandlar frågor om verklighetens natur och människans existens, dels inom kunskapsteori som behandlar frågor om kunskapens ursprung, räckvidd och giltighet samt om yttervärldens existens. Vetenskapsteoretiska frågor och problem som berör olika filosofers och riktningars syn på vad som är god vetenskap. Värdefilosofisk fördjupning, dels vad gäller tillämpad normativ etik med särskild inriktning på analys, tillämpning och ställningstaganden i olika fall eller dilemman i privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap, dels inom estetiska teorier som handlar om det sköna. Samhällsfilosofisk fördjupning, till exempel utopiskt tänkande, med utgångspunkt i begreppen rättvisa, frihet, makt och inflytande samt filosofernas behandling av begreppen i olika tider och traditioner. Grundläggande redskap för logisk analys. Fördjupning i vald filosofisk fråga. Fotografisk bild 1 Ämne: Fotografisk bild SA Den fotografiska processen från motivval till publicering. Bildupplösning, dokumentstorlek vid digital bildbehandling, samt hur och varför man lagrar data i olika format. Programvaror för digital bildbehandling. Kopiering, bildredigering och metoder för att ta fram bilder på papper och för visning. Den fotografiska bildens estetiska uttrycksmedel, till exempel komposition, ljussättning, färg och kontrast, och hur en känsla, en tanke, en idé eller ett budskap kan omsättas i fotografisk bild. De fotografiska materialens egenskaper och användningsområden. Metoder för idéproduktion, kreativa arbetsprocesser och ett personligt bildspråk. Modeller för analys och tolkning av fotografiska bilder. Begrepp inom området, till exempel bildsemiotik och kommunikationsteori. Fotografiet och fotografiska genrer förr och nu samt likheter och skillnader mellan olika genrer. Lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt och etiska frågeställningar i relation till fotografiska bilder. Grundläggande miljö- och säkerhetsmässiga aspekter inom fotoområdet.

7 Företagsekonomi 1 Ämne: Företagsekonomi Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse. Grundläggande företagsekonomiska begrepp och modeller samt kalkylering. Grundläggande budgeteringsformer, bokföring och bokslut. Grundläggande metoder i marknadsföring. I samband med det behandlas företagens etiska ansvar samt lagar och andra bestämmelser som styr företagens marknadsföring. Grundläggande projektmetodik i samband med enkla företagsekonomiska projekt. Geografi 1 Ämne: Geografi Jordens naturgeografiska och geologiska byggnad, utveckling och förändring över tid och rum. Människans behov av naturresurser över tid. Befolkningsutveckling, befolkningsfördelning och rumslig förändring. Globaliseringens drivkrafter och konsekvenser. En klimatförändrad värld. Geografiska källor och rumslig information. Kartografins grunder, till exempel jordmodeller, kartprojektioner, positionering och kartan som modell av verkligheten. Historia 2a Ämne: Historia SA-BET åk 2 eller 3, N åk 3 SA NA Historia 1a Tematiska fördjupningar kring historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen. Historiska begrepp och förklaringsmodeller, och deras tillämpning på olika historiska frågeställningar. Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar. Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.

8 Historia 3 Ämne: Historia S & H åk 3 SA HU Historia 2a/2b Vad är historia? Vem skriver historia? Varför skriver man historia på det sätt man gör? Vem bestämmer vilken historia som ska skrivas? Hur ska man förklara historien? Det är några av frågorna du får fundera på i Historia 3. I kursen Historia 3 får du möjligheter att ytterligare fördjupa dina historiska kunskaper och odla ditt historiska intresse. Du får diskutera olika sätt att se på historia, källor och sätt att beskriva historiska förlopp. Källkritiska principer studeras, tillämpas och diskuteras på historiska händelser och företeelser. Praktiska övningar blandas med teori kring historia och du får också möjlighet att fördjupa dina historiekunskaper i ett eget fördjupningsarbete utifrån ett historievetenskapligt förhållningssätt. Hållbart samhällsbyggande Ämne: Hållbart samhälle SA NA Grundläggande begrepp inom området hållbar utveckling. Planerings- och beslutsprocesser inom samhällsplaneringsområdet. Stadsbyggnadsidéer och samhällsutveckling ur ett historiskt och socialt perspektiv. Infrastrukturella lösningar och tekniska system vid till exempel bostadsplanering och planering av transportsystem. Miljökonsekvensbeskrivningar. Tekniska, estetiska, sociala, ekonomiska, demokratiska, etiska och kvalitativa aspekter på samhällsbyggande. Olika tekniker, verktyg och uttryckssätt för att analysera, karaktärisera och dokumentera omgivningen i samband med förslag till förändringar. Ritningar, planer och modeller som används vid samhällsplanering. Användninga av geografiska informationssystem (GIS) i planeringsprocessen. Ritprogram inom området, till exempel cad (computer aided design). Samband mellan livsstilsfrågor och utformningen av ett hållbart samhälle. Praktiska fallstudier.

9 Hälsopedagogik Ämne: Hälsa Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter. Olika former av folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Arbetets, arbetsmiljöns och fritidens påverkan på människors hälsa. Innebörden av inflytande, delaktighet och jämställdhet för människors hälsa. Frisk- och riskfaktorers påverkan på människors hälsa, till exempel motion, rekreation och kost, samt droger och stress. Kriser och krishantering. Lagar, mål, andra bestämmelser och överenskommelser för folkhälsoarbete på internationell, nationell och lokal nivå. Metoder för att analysera människors hälsotillstånd. Kritisk bearbetning av information från olika källor. Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor. Idrott och hälsa 2 Ämne: Idrott och hälsa åk 3 Valbar kurs i åk 3. Vill du träna, röra på dig och utveckla ännu fler motoriska sidor? Då kan IDH2 var något för dig! Kursen är mer elevplanerad än idrott och hälsa 1 vilket gör inflytandet större. Kursen skapas i samråd med elever och lärare. Moment som kommer att ingå i kursen: Allsidig och rolig träning efter elevernas önskemål Ledarskap (egna lektioner samt utvärderingar av ledarskap) Hälso/träningsdagbok och hälsomässa Mental träning & träningslära Upplevelsebaserade rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, orientering, friluftsliv, skidåkning. Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet. Musik, rytm och dans Ergonomi

10 Internationella relationer Ämne: Samhällskunskap S åk 3 SA HU Samhällskunskap 1b Olika aktörer, deras mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikes- och säkerhetspolitik. Den moderna nationalstatens utmaningar som en internationell aktör. Olika teoretiska perspektiv på internationella relationer. Världskrigens och efterkrigstidens betydelse för etableringen av internationella institutioner. Olika former av organiserat samarbete mellan länder och sambandet mellan detta samarbete och den politiska och ekonomiska utvecklingen. Orsaker till och följder av samarbeten och konflikter. Internationell rätt. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Grundläggande internationella konventioner om mänskliga fri- och rättigheter och olika aktörers möjlighet till tillämpning. Globaliseringens betydelse för individer, grupper och samhällen samt möjligheter och utmaningar för miljö och resursfördelning. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av informationen från olika medier och andra källor. Källhänvisning enligt vanliga system. Muntlig och skriftlig presentation i olika former som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, vetenskapliga rapporter och essäer. Journalistik, reklam och information Ämne: Mediekommunikation ges ej 1516 SA HU Grundläggande kommunikationsvetenskapliga metoder och teorier, till exempel envägskommunikation, tvåvägskommunikation eller intermedialitet, med fokus på kommunikationsprocessens olika steg. Analys av olika budskapsinnehåll, avseende språk och gestaltning, som är riktade mot en tänkt målgrupp. Kommunikation inom journalistik, information och reklam via olika medier i nationellt och internationellt perspektiv. Informationssökning via olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar samt grundläggande metoder för kritisk granskning av deras relevans och trovärdighet. Lagstiftning, etiska regler och internationella överenskommelser som berör kommunikationsområdet, till exempel marknadsföringslagen, pressetiska regler och erkända internationella regler för reklam.

11 Litteratur Ämne: Svenska svenska 1 /svas 1 Tycker du om att läsa böcker? Vill du veta mer om författare och litteratur från olika länder och tider? Vill du utveckla din förmåga att tolka och förstå skönlitterära texter? I så fall skall du välja kursen Litteratur. I kursen Litteratur läser och studerar vi skönlitterära verk författade av kvinnor och män från olika epoker och olika kulturer. Vi tittar på sambandet mellan litteratur och andra konstarter, samt hur dessa verk samspelat med den rådande tidsandan i samhället. Du lär dig litteraturvetenskapliga begrepp och hur du med hjälp av dessa kan fördjupa din läsupplevelse. I kursen får du även möjlighet att se på litteratur ur olika synvinklar samt diskutera värdering av litteratur. Matematik 2a Ämne: Matematik BF åk 2 Matematik 1a Matematik 2b Ämne: Matematik H åk2 HU Matematik 1b I Matematik 2b får du lära dig mer om exponentiella samband och hur du löser de ekvationer som uppstår, vilket bland annat innebär att du får bekanta dig med logaritmer. Statistik är ett annat viktigt område, som har betydelse både för att själv kunna göra undersökningar och för att tolka undersökningar gjorda av andra. Metoder för att beskriva andragradskurvor och lösa andragradsekvationer ingår i kursen, liksom linjära ekvationssystem, som är av stor betydelse för problem där flera olika obekanta storheter ingår. I Matematik 2b ingår metoder för beräkningar vid budgetering.

12 Matematik 3b Ämne: Matematik S & H åk 3 SA HU Matematik 2b Den viktigaste delen av Matematik 3b handlar om förändring. Matematikens främsta verktyg för detta är derivata. I kursen ingår både algebraiska metoder och numeriska metoder för att bestämma förändringshastighet. Derivata används också för optimering, det vill säga att finna den lösning som till exempel ger minst materialåtgång, störst yta eller annan önskad egenskap. Kursen behandlar också integraler, som ger möjlighet att beräkna till exempel sammanlagda effekten över tid av föränderliga storheter. Matematik 4-5 snabb Ämne: Matematik N åk 2 För dig på N som läst Matemaik 3c i årskurs 1 och nu vill läsa Matematik 4 och Matematik 5 i åk 2 NA Matematik 3c Matematik 5 Ämne: Matematik N åk 3 NA Matematik 4 I matematik 5 får du en god grund för universitetsstudier i inriktningar där matematik har en central betydelse, till exempel matematik, fysik och civilingenjörsutbildningar. Bland annat ingår metoder för att ställa upp differentialekvationer, som ger dig möjlighet att lösa många problem som annars är omöjliga att hantera. Andra viktiga delar är talteori, kombinatorik och matematiska bevis. En del av kursen ägnas åt att arbeta med omfångsrika problem med stark anknytning till andra naturvetenskapliga ämnen.

13 Matematik specialisering Ämne: Matematik N åk 3 NA Matematik 4 Tycker du om att använda matematik för att lösa mer omfattande problem? Då kan Matematik specialisering vara det du söker. Kursen lägger tonvikten på tillämpningar av olika delar av matematiken, till exempel differentialekvationer, genom att lösa omfångsrika problemsituationer i karaktärsämnena. Exempel på sådana problem kan vara rörelse med luftmotstånd, beräkning av filter för högtalare, beräkning av bindningsvinklar i molekyler och olika optimeringsproblem. Arbetet sker både med analytiska metoder och numeriska beräkningar i datormiljö. Du får arbeta med att skapa matematiska modeller från verkliga problem och därefter använda matematiska metoder för att lösa problem med hjälp av modellerna. Moderna språk Ämne: Moderna språk Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. På Katedralskolan erbjuds följande kurser i moderna språk: franska 1-5 italienska 1-2 japanska 1-2 kinesiska 1 ryska 1-2 spanska 1-5 tyska 1-5 Kunskaper i flera språk ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett globaliserat studie- och arbetsliv. Kunskaper i moderna språk kan dessutom ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Undervisningen i ämnet moderna språk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i målspråket och omvärldskunskaper samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften. Eleverna ska ges möjlighet att, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innefattar dels reception, som innebär att förstå talat och skrivet målspråk, dels produktion och interaktion, som innebär att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift samt att anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. Undervisningen i moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: - Förståelse av målspråket i tal och skrift samt förmåga att tolka innehållet. - Förmåga att formulera sig och kommunicera på målspråket i tal och skrift. - Förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang. - Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och

14 situationer. - Förmåga att diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där språket används. Naturkunskap 2 Ämne: Naturkunskap SA HU Naturkunskap 1 Universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning. Materians uppbyggnad, ämnens egenskaper, växelverkan, kretslopp och oförstörbarhet. Samband och skillnader mellan energi och materia. Evolutionens mekanismer och organismers utveckling. Hur livets villkor och ekologi kan studeras på olika nivåer. Människokroppens organ och organsystem, deras uppbyggnad, funktion, evolutionära utveckling och växelverkan med omgivningen. Organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Industriella processer, teknikutveckling och miljöperspektiv som rör framställning av moderna material, livsmedel och andra produkter. Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt och estetiska upplevelser kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet. Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att pröva naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden. Naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild. Upptäckter och framsteg inom till exempel medicin, energi och materialutveckling ur historiska, nutida och framtida perspektiv.

15 Pedagogiskt ledarskap Ämne: Pedagogik Att leda människor och att kunna föra fram ett budskap blir allt viktigare inom alla yrkeskategorier. Kursen syftar till att ge alla elever en inblick i pedagogik, ledarskap oavsett framtida yrkesval. SA HU Privatjuridik Ämne: Juridik Konstitutionell rätt samt straffrätt och processrätt. En översikt över de svenska grundlagarna och deras förhållande till EUrätt och internationell rätt. En översikt över regler som rör brott och straff samt det svenska rättegångsväsendet. Familjerätt och arvsrätt: regler som rör par- och familjerelationer samt arv, testamente och bodelning. Avtalsrätt: hur avtal sluts samt deras rättsverkan. Konsumenträtt och köprätt: regler som rör köp mellan konsument och näringsidkare, konsumentkrediter samt köp mellan privatpersoner. Fastighetsrätt: regler som rör köp av fast egendom samt hyra och andra nyttjanderätter. Arbetsrätt: arbetstagarens rättigheter och skyldigheter. Skadeståndsrätt: regler som rör ersättningsskyldighet för den som orsakat en skada. Försäkringsrätt: regler som rör försäkringar och hur de kan täcka uppkomna skador. Obeståndsrätt för fysiska personer: regler som gäller när privatpersoner inte kan betala sina skulder. Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang. Psykologi 1 Ämne: Psykologi Poäng: 0 (HT) HU NA Psykologins historiska framväxt. I samband med det behandlas psykoanalysens och behaviorismens tidiga förklaringar av mänskliga beteenden, känslor och tankar. Kognitionspsykologi och dess tillämpningar: hur människan uppfattar och förstår sin omvärld och sig själv. I samband med det behandlas hur hjärnan tar emot och bearbetar information. Biologisk psykologi och dess tillämpningar: hur människan förstås utifrån fysiska förklaringar av tänkande, känslor och beteende. Socialpsykologi och dess tillämpningar: hur människan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper och organisationer hon eller han tillhör. Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas.

16 Psykisk hälsa och ohälsa med betoning på stress och stresshantering samt kriser och krishantering. Psykologi 2a Ämne: Psykologi Poäng: 0 (VT) Psykologi 1 Tillämpningsområden inom psykologin i relation till förändringar i samhället. Personlighetspsykologi och dess tillämpningar: hur individen beskrivs utifrån sina egenskaper och hur dessa påverkar individens beteende, känslor och tankar. Utvecklingspsykologi och dess tillämpningar: hur människan utvecklas genom livet i samspel mellan arv och miljö. Klinisk psykologi: psykisk ohälsa och olika psykologiska behandlingsalternativ. I samband med det behandlas arvets och miljöns betydelse för psykisk hälsa och ohälsa. Mediers, livsstilars och kulturs påverkan på mänskliga beteenden, känslor och tankar. Psykologi 2b Ämne: Psykologi Poäng: 0 (VT) Psykologi 1 Fördjupning i några psykologiska perspektiv, till exempel kognitionspsykologi, biologisk psykologi, socialpsykologi, personlighetspsykologi, utvecklingspsykologi eller klinisk psykologi. Psykologiska tillämpningsområden som är relevanta för elevernas utbildning, till exempel idrottspsykologi, ekonomisk psykologi, kulturorienterad psykologi, trafikpsykologi, teknisk psykologi, arbets- och organisationspsykologi, miljöpsykologi, rättspsykologi, genusrelaterad psykologi, ekologisk psykologi, kundpsykologi, mediepsykologi, familjepsykologi och pedagogisk psykologi. Tillämpning av psykologiska teorier och modeller samt experiment och observationer.

17 Religionskunskap 2 Ämne: Religionskunskap Poäng: 0 H och SA-BET åk 3 (VT) Religionskunskap 1 Nyreligiösa rörelser och strömningar, vad som kännetecknar dem och vad de har för förhållande till världsreligionerna. Privatreligiositet. Individuella tolkningar av, och uttryck för, religiösa trosuppfattningar i ett samhälle präglat av mångfald. Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet, gemenskap och syn på jämställdhet. Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap, hur de kan komma till uttryck och vad de kan betyda för individens förståelse av sig själv och sin omvärld. Etiska begrepp, teorier och modeller. Tillämpning av dessa på frågor som är relevanta för karaktärsämnena, till exempel biomedicinsk etik, djuretik, miljöetik eller etik i mellanmänskliga relationer. Retorik Ämne: Svenska Svenska 1 / svas 1 Vill du lära dig att vässa argumenten i diskussion och debatt? Vill du bli en trygg talare inför grupp? Då är kursen Retorik någonting för dig. I kursen retorik studeras knepen för att trollbinda en publik och vägen fram till själva framförandet, den så kallade retoriska processen. Du tillägnar dig grundläggande retoriska begrepp för att analysera såväl kamraternas som dina egna tal och du tränas i att ge respons konstruktivt. Analys av muntlig framställning i olika medier ingår också, liksom diskussion kring exempelvis yttrandefrihet och upphovsrätt. Rätten och samhället Ämne: Juridik ges ej 1516 SA HU Konstitutionell rätt: Sveriges grundlagar med särskild betoning på offentlighetsprincipen och skyddet för mänskliga fri- och rättigheter. Internationell rätt: Europarätt inklusive EU-rätt samt det internationella skyddet för mänskliga rättigheter. Straffrätt: regler som rör brott och straff samt straffrättsliga ideologier. Processrätt: regler som rör det svenska rättegångsväsendet och praktiskt processförfarande. Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang. Sambandet mellan etik och moral i samhället, lagstiftning och tolkning av lagar.

18 Samhällskunskap 2 Ämne: Samhällskunskap Samhällskunskap 1 Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna. Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor. Tematisk fördjupning i samhällsfrågor. Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system. Muntlig och skriftlig presentation i olika former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer. Samhällskunskap 3 Ämne: Samhällskunskap åk 3 SA Samhällskunskap 2 Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld. Introduktion av vetenskapsteori. Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället. Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system. Muntlig och skriftlig presentation i utredande och andra former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer.

19 Scenisk gestaltning 1-3 (Musikalen) Ämne: Scenisk gestaltning Du deltar (på eller bakom scenen) i Kattes musikal Skrivande Ämne: Svenska Svenska 1 / Svas 1 Är du intresserad av att utvecklas i ditt skrivande? Vill du nå ut med dina texter? Under kursens gång kommer du att utveckla ditt skrivande i olika texttyper, t.ex. berättande, argumenterande och journalistiska texter. Du kommer att skriva texter som syftar till att informera, utreda, övertyga och underhålla för en skiftande publik. I kursen tränas du i att ge respons på andras texter och på att själv ta emot konstruktiv kritik. Välj Skrivande, 100 p och upptäck skribenten inom dig! Svenska 3 Ämne: Svenska BF åk 3 Du som går BF och vill ha behörighet för högskolan välj Svenska 3 (tillsammans med Engelska 2 i åk 2) Svenska 2