KURSKATALOG för årskurs 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KURSKATALOG för årskurs 2012"

Transkript

1 KURSKATALOG för årskurs 2012 Kurserna är sorterade i bokstavsordning Samtliga kurser kan läsas som individuellt val Förklaringar: Ämne: Vilket ämne kursen tillhör Eventuell begränsning, t.ex. att kursen endast kan läsas i en viss årskurs eller endast av vissa program Här framgår för vilka program kursen kan läsas som programfördjupning Anger om kursen förutsätter att en annan kurs har lästs (eller läses samtidigt)

2 Bild och form 1b Ämne: Bild SA HU Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, olika typer av visuella framställningar i anslutning till eget bildarbete. Sammanhangets betydelse för tolkningen. Grundläggande kompositionstraditioner för två- och tredimensionella bilder samt färglära. Bildspråkliga grundbegrepp och deras användbarhet i praktiskt bildarbete. Diskussioner och värderingsövningar omkring eget och andras arbete med bilder. Arbete med konstnärliga processer, enskilt och i grupp. Metoder för idéproduktion, till exempel brainstorming, skissarbete, inspirerande förebilder. Metoder för att driva och ta ansvar för egna arbetsprocesser och dokumentation, till exempel portföljmetoden. Problematisering av ett stoff och problemlösning i bild. Bildproduktion i två- och tredimensionella tekniker i nya och traditionella material, metoder och medier. Bildens uttrycksmedel, till exempel linje, form, färg, ljus, skugga och ytstruktur, och hur de hänger samman med det färdiga bilduttrycket. Metoder och principer för redovisningar och presentationer av färdiga arbeten. Bilders funktioner och användningsområden, skillnader mellan olika genrer. Etiska förhållningssätt, arbetsmiljö samt lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt Bioteknik Ämne: Biologi N åk 2 NA Biologi 1 Experimentellt arbete inom bioteknik inklusive genteknik. Sterilteknik, odlingsteknik och fermentationsteknik. Biologiskt verksamma makromolekyler, deras funktion och interaktion inom och mellan celler. Cellers användning inom industri, jordbruk, medicin och forskning. Bakterier, jästceller, cancerceller, stamceller och deras betydelse för bioteknikens utveckling. Biotekniska inklusive gentekniska verktyg och metoder samt deras användning inom industri, jordbruk, medicin och forskning. Bioteknik och genteknik i frågor om ekologiskt hållbar utveckling. Möjligheter och risker med bioteknik och genmodifierade organismer ur ett etiskt och samhälleligt perspektiv.

3 Engelska 6 Ämne: Engelska BF åk2 Du som går BF och vill ha behörighet för högskolan väljer Engelska 6 (tillsammans med Svenska 3 i åk 3) Engelska 5 Engelska 7 Ämne: Engelska åk 3 Engelska 6 Engelska 7 är en förberedelse för såväl högskolans som det internationella arbetslivets krav. Kursen syftar till att du ska få goda kunskaper inom skilda områden och kunna förmedla dessa på engelska. Därför läggs stor vikt vid språkfärdighet och kommunikation. Stimulerande inlärning är ett mål. Detta kan uppnås genom fritt valda fördjupningsarbeten, intressanta diskussioner och läsning av skönlitteratur. I kursen ingår bl.a: att läsa, tala, skriva, lyssna, redovisa, diskutera att lära sig använda engelskan som arbets- och diskussionsspråk att väsentligt öka sitt ordförråd att öka läsförståelsen och gradvis läsa svårare texter att kunna planera, genomföra och utvärdera sitt eget arbete att träna på mer formell engelska, både skriftligt och muntligt (ordentlig förberedelse för ett europeiskt språkcertifikat ges s.k Cambridge certificate CAE) att göra muntliga och skriftliga, fritt valda fördjupningsarbeten att lära sig använda olika typer av källor (såsom böcker, tidskrifter och Internet) som redskap för att hämta information att med hjälpmedel lära sig läsa och förstå texter på facktexter inom ett intresseområde att läsa skönlitteratur och reflektera över innehåll och form utifrån olika perspektiv (analys, drama ) att studera utvecklingen inom något eller några områden som politik, samhällsliv, religion, litteratur, film, konst eller musik i något engelskspråkigt land

4 Entreprenörskap Ämne: Entreprenörskap åk 3 Funderar du på att starta eget och tjäna pengar? Varför vänta till efter gymnasiet, när du kan göra det redan nu - och dessutom få kurspoäng för det! I kursen Entreprenörskap får du omvandla dina idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter genom att starta och driva ett eget UF-företag. Du får inblick i hur idéer och produkter skyddas genom lagar och bestämmelser, träna dig på presentationsteknik och marknadsföring och lära dig ekonomisk dokumentation. Du får delta på mässor och inspirationsdagar som anordnas av Ung Företagsamhet, och ingå i olika nätverk och intressegrupper. Kursen kopplas lämpligen ihop med gymnasiearbetet, och läses då i årskurs 3. Extramusik åk 2 (Körsång 2) Ämne: Musik åk 2 Extramusik åk 1 Extramusik åk 3 (Ensamble 1) Ämne: Musik åk 3 Extramusik åk 2

5 Film och TV kunskap Ämne: Konst och kultur S & H åk 3 SA HU Film från olika epoker, genrer och kultursfärer. Den rörliga bildens historia och dess utveckling från stumfilmen, både fiktionsfilm och det dokumentära filmberättandet, till digitalt filmberättande. Filmgenrer och stilistiska drag i film och tv från olika tider, till exempel drama, magasin och serier. Hur en genre definieras och vad som kännetecknar en sådan. Filmmediets estetik. Filmens språk jämfört med andra former av berättande, till exempel teater, vad gäller dramaturgi, karaktärer och andra faktorer. Användning av berättarkomponenterna bild och ljud. Film- och tv-dramaturgi, till exempel den anglosaxiska och den episka berättarformen. Vilken roll film och tv har och har haft i samhället. Kreativa miljöer inom film- och tv-världen. Etiska diskussioner inom film och tv utifrån till exempel censur, demokrati och yttrandefrihet samt utifrån upphovsrättsliga bestämmelser. Filmvetenskapliga begrepp och metoder. Tolkning av och samtal om, samt kritisk granskning och analys av, olika filmiska uttryckssätt. Berättarkomponentsanalys och bildanalys samt analys utifrån olika teman. Filosofi 1 Ämne: Filosofi Poäng: 50 NA åk 3 (VT) NA Existens och vetande, dels grundläggande teorier som behandlar begreppet verklighet och vad som kan tänkas existera, dels grundläggande kunskapsteori utifrån begreppet kunskap, begreppet sanning och vetandets olika former. Grundläggande vetenskapsteori och begrepp inom vetenskapen. Jämförelse mellan forskningsmetoder och traditioner inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Värdefilosofi, dels olika värdeteoretiska ståndpunkter och normativa etiska teorier som handlar om vad som är rätt och orätt samt vad som utmärker ett gott liv, dels samhällsfilosofi som handlar om vad som är rättvist och vad som utmärker ett gott samhälle. Exempel på teoriernas tillämpningar hämtas från privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap. Nutida filosofiska riktningar. Olika filosofiska förhållningssätt som präglar den aktuella diskussionen om existentiella frågor, etiken, samhället, språket, vetenskapen och verkligheten. Filosofiska aspekter på genusfrågor och frågor om hållbar utveckling. Språkfilosofi. Grundläggande begrepp, till exempel tolkning, precisering och definition. Teorier om språkets funktion och mening. Begreppsanalys och argumentationsanalys utifrån både språkfilosofisk och logisk förståelse av argumentationens konstruktion.

6 Filosofi 2 Ämne: Filosofi Poäng: 50 H-S åk 3 (HT) HU Filosofi 1 Klassiska frågor, teorier och ställningstaganden, dels vad gäller verklighetsuppfattningar som behandlar frågor om verklighetens natur och människans existens, dels inom kunskapsteori som behandlar frågor om kunskapens ursprung, räckvidd och giltighet samt om yttervärldens existens. Vetenskapsteoretiska frågor och problem som berör olika filosofers och riktningars syn på vad som är god vetenskap. Värdefilosofisk fördjupning, dels vad gäller tillämpad normativ etik med särskild inriktning på analys, tillämpning och ställningstaganden i olika fall eller dilemman i privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap, dels inom estetiska teorier som handlar om det sköna. Samhällsfilosofisk fördjupning, till exempel utopiskt tänkande, med utgångspunkt i begreppen rättvisa, frihet, makt och inflytande samt filosofernas behandling av begreppen i olika tider och traditioner. Grundläggande redskap för logisk analys. Fördjupning i vald filosofisk fråga. Fotografisk bild 1 Ämne: Fotografisk bild SA Den fotografiska processen från motivval till publicering. Bildupplösning, dokumentstorlek vid digital bildbehandling, samt hur och varför man lagrar data i olika format. Programvaror för digital bildbehandling. Kopiering, bildredigering och metoder för att ta fram bilder på papper och för visning. Den fotografiska bildens estetiska uttrycksmedel, till exempel komposition, ljussättning, färg och kontrast, och hur en känsla, en tanke, en idé eller ett budskap kan omsättas i fotografisk bild. De fotografiska materialens egenskaper och användningsområden. Metoder för idéproduktion, kreativa arbetsprocesser och ett personligt bildspråk. Modeller för analys och tolkning av fotografiska bilder. Begrepp inom området, till exempel bildsemiotik och kommunikationsteori. Fotografiet och fotografiska genrer förr och nu samt likheter och skillnader mellan olika genrer. Lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt och etiska frågeställningar i relation till fotografiska bilder. Grundläggande miljö- och säkerhetsmässiga aspekter inom fotoområdet.

7 Företagsekonomi 1 Ämne: Företagsekonomi Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse. Grundläggande företagsekonomiska begrepp och modeller samt kalkylering. Grundläggande budgeteringsformer, bokföring och bokslut. Grundläggande metoder i marknadsföring. I samband med det behandlas företagens etiska ansvar samt lagar och andra bestämmelser som styr företagens marknadsföring. Grundläggande projektmetodik i samband med enkla företagsekonomiska projekt. Geografi 1 Ämne: Geografi Jordens naturgeografiska och geologiska byggnad, utveckling och förändring över tid och rum. Människans behov av naturresurser över tid. Befolkningsutveckling, befolkningsfördelning och rumslig förändring. Globaliseringens drivkrafter och konsekvenser. En klimatförändrad värld. Geografiska källor och rumslig information. Kartografins grunder, till exempel jordmodeller, kartprojektioner, positionering och kartan som modell av verkligheten. Historia 2a Ämne: Historia SA-BET åk 2 eller 3, N åk 3 SA NA Historia 1a Tematiska fördjupningar kring historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen. Historiska begrepp och förklaringsmodeller, och deras tillämpning på olika historiska frågeställningar. Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar. Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.

8 Historia 3 Ämne: Historia S & H åk 3 SA HU Historia 2a/2b Vad är historia? Vem skriver historia? Varför skriver man historia på det sätt man gör? Vem bestämmer vilken historia som ska skrivas? Hur ska man förklara historien? Det är några av frågorna du får fundera på i Historia 3. I kursen Historia 3 får du möjligheter att ytterligare fördjupa dina historiska kunskaper och odla ditt historiska intresse. Du får diskutera olika sätt att se på historia, källor och sätt att beskriva historiska förlopp. Källkritiska principer studeras, tillämpas och diskuteras på historiska händelser och företeelser. Praktiska övningar blandas med teori kring historia och du får också möjlighet att fördjupa dina historiekunskaper i ett eget fördjupningsarbete utifrån ett historievetenskapligt förhållningssätt. Hållbart samhällsbyggande Ämne: Hållbart samhälle åk 3 SA NA Grundläggande begrepp inom området hållbar utveckling. Planerings- och beslutsprocesser inom samhällsplaneringsområdet. Stadsbyggnadsidéer och samhällsutveckling ur ett historiskt och socialt perspektiv. Infrastrukturella lösningar och tekniska system vid till exempel bostadsplanering och planering av transportsystem. Miljökonsekvensbeskrivningar. Tekniska, estetiska, sociala, ekonomiska, demokratiska, etiska och kvalitativa aspekter på samhällsbyggande. Olika tekniker, verktyg och uttryckssätt för att analysera, karaktärisera och dokumentera omgivningen i samband med förslag till förändringar. Ritningar, planer och modeller som används vid samhällsplanering. Användninga av geografiska informationssystem (GIS) i planeringsprocessen. Ritprogram inom området, till exempel cad (computer aided design). Samband mellan livsstilsfrågor och utformningen av ett hållbart samhälle. Praktiska fallstudier.

9 Hälsopedagogik Ämne: Hälsa Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter. Olika former av folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Arbetets, arbetsmiljöns och fritidens påverkan på människors hälsa. Innebörden av inflytande, delaktighet och jämställdhet för människors hälsa. Frisk- och riskfaktorers påverkan på människors hälsa, till exempel motion, rekreation och kost, samt droger och stress. Kriser och krishantering. Lagar, mål, andra bestämmelser och överenskommelser för folkhälsoarbete på internationell, nationell och lokal nivå. Metoder för att analysera människors hälsotillstånd. Kritisk bearbetning av information från olika källor. Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor. Idrott och hälsa 2 Ämne: Idrott och hälsa åk 3 Valbar kurs i åk 3. Vill du träna, röra på dig och utveckla ännu fler motoriska sidor? Då kan IDH2 var något för dig! Kursen är mer elevplanerad än idrott och hälsa 1 vilket gör inflytandet större. Kursen skapas i samråd med elever och lärare. Moment som kommer att ingå i kursen: Allsidig och rolig träning efter elevernas önskemål Ledarskap (egna lektioner samt utvärderingar av ledarskap) Hälso/träningsdagbok och hälsomässa Mental träning & träningslära Upplevelsebaserade rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, orientering, friluftsliv, skidåkning. Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet. Musik, rytm och dans Ergonomi

10 Internationella relationer Ämne: Samhällskunskap S åk 3 SA HU Samhällskunskap 1b Olika aktörer, deras mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikes- och säkerhetspolitik. Den moderna nationalstatens utmaningar som en internationell aktör. Olika teoretiska perspektiv på internationella relationer. Världskrigens och efterkrigstidens betydelse för etableringen av internationella institutioner. Olika former av organiserat samarbete mellan länder och sambandet mellan detta samarbete och den politiska och ekonomiska utvecklingen. Orsaker till och följder av samarbeten och konflikter. Internationell rätt. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Grundläggande internationella konventioner om mänskliga fri- och rättigheter och olika aktörers möjlighet till tillämpning. Globaliseringens betydelse för individer, grupper och samhällen samt möjligheter och utmaningar för miljö och resursfördelning. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av informationen från olika medier och andra källor. Källhänvisning enligt vanliga system. Muntlig och skriftlig presentation i olika former som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, vetenskapliga rapporter och essäer. Journalistik, reklam och information Ämne: Mediekommunikation åk 3 SA HU Grundläggande kommunikationsvetenskapliga metoder och teorier, till exempel envägskommunikation, tvåvägskommunikation eller intermedialitet, med fokus på kommunikationsprocessens olika steg. Analys av olika budskapsinnehåll, avseende språk och gestaltning, som är riktade mot en tänkt målgrupp. Kommunikation inom journalistik, information och reklam via olika medier i nationellt och internationellt perspektiv. Informationssökning via olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar samt grundläggande metoder för kritisk granskning av deras relevans och trovärdighet. Lagstiftning, etiska regler och internationella överenskommelser som berör kommunikationsområdet, till exempel marknadsföringslagen, pressetiska regler och erkända internationella regler för reklam.

11 Kultur och idéhistoria Ämne: Konst och kultur åk 3 Huvuddragen i kultur- och idéhistorien med tyngdpunkt i den västerländska utvecklingen och i de föreställningar och konstnärliga uttryck som pekar mot nutid. Kulturuttryck från olika epoker och kultursfärer. Samband mellan kulturuttryck, tankeströmningar och samhällsförändringar under olika kulturella epoker. Den nutida indelningen av kultur- och idéhistorien i epoker, vad som kännetecknar dem och problematisering av periodiseringar. Väsentliga aspekter på det estetiska tänkandets historia och olika avgränsningar av begreppet kultur liksom olika föreställningar om finkultur respektive populärkultur genom historien. Teknikutvecklingens påverkan på konstnärliga uttrycksmedel. Villkoren för konstnärlig verksamhet, hur de skiftat över tid och i olika miljöer samt vilken roll genus och annan grupptillhörighet har spelat i sammanhanget. Konstens och kulturens förhållande till makt och överhet inkluderande allt från propaganda till kritiskt ifrågasättande. Samtal om, samt analys och tolkning av, konstverk och andra kulturella uttryck med hjälp av relevanta begrepp, metoder och teorier. Latin språk och kultur 1 Ämne: Latin - språk och kultur S åk 3 HU Läsning och tolkning av mycket enkla latinska texter, till exempel texter från läroböcker, mycket enkla autentiska texter, citat och sentenser samt av bearbetade autentiska texter, till exempel fabler.grunderna i latinets uttal. Latinsk grammatik med grundläggande formlära och enkel meningsbyggnad. Relevanta begrepp som behövs för att beskriva och analysera språket. Latinskt basordförråd med betoning på ord, orddelar, begrepp och uttryck som lever vidare i de moderna språken och i vetenskaplig terminologi. Översikt över det latinska språkets historia. Latinets inflytande på svenska, engelska och andra moderna språk. Latinets roll som kulturbärare i ett historiskt perspektiv. Översikt över det romerska rikets politiska historia, till exempel det romerska rikets utbredning, mötet med Hannibal och några kända politiker och kejsare. Romersk kultur med exempel från konst och mytologi. Några typiska företeelser i romerskt samhällsliv, till exempel familjeförhållanden, vardagsliv och synen på slavar. Romersk historia, kultur och samhällsliv i de latinska texterna och i senare tiders konst och litteratur, med betoning på vår egen tid.

12 Latin språk och kultur 2 Ämne: Latin - språk och kultur H-S åk 3 HU Latin 1 Läsning och tolkning av enklare klassiska och efterklassiska latinska texter, till exempel legender, brev och tal. Latinets uttal under olika tider. Latinsk grammatik med utökad formlära och syntax. Relevanta begrepp som behövs för att beskriva och analysera språket. Centrala delar av det latinska ordförrådet med referenser till andra språk. Fördjupning i det latinska språkets historia med tonvikt på latinets roll i det internationella ordförrådet och den vetenskapliga terminologin. Fördjupning i det romerska rikets politiska historia, till exempel republikens upplösning och övergången till kejsardömet samt skillnaderna i styrelsesätt under dessa perioder. Fördjupning i romersk kultur och samhällsliv, till exempel religionens betydelse och romersk stadsplanering. De latinska texternas historiska och kulturella sammanhang och hur romersk historia, kultur och samhällsliv har påverkat senare tiders kulturer i Europa fram till vår egen tid Litteratur Ämne: Svenska åk 3 svenska 1 /svas 1 Tycker du om att läsa böcker? Vill du veta mer om författare och litteratur från olika länder och tider? Vill du utveckla din förmåga att tolka och förstå skönlitterära texter? I så fall skall du välja kursen Litteratur. I kursen Litteratur läser och studerar vi skönlitterära verk författade av kvinnor och män från olika epoker och olika kulturer. Vi tittar på sambandet mellan litteratur och andra konstarter, samt hur dessa verk samspelat med den rådande tidsandan i samhället. Du lär dig litteraturvetenskapliga begrepp och hur du med hjälp av dessa kan fördjupa din läsupplevelse. I kursen får du även möjlighet att se på litteratur ur olika synvinklar samt diskutera värdering av litteratur. Matematik 2a Ämne: Matematik BF åk 2 Matematik 1a

13 Matematik 2b Ämne: Matematik H åk2 HU Matematik 1b I Matematik 2b får du lära dig mer om exponentiella samband och hur du löser de ekvationer som uppstår, vilket bland annat innebär att du får bekanta dig med logaritmer. Statistik är ett annat viktigt område, som har betydelse både för att själv kunna göra undersökningar och för att tolka undersökningar gjorda av andra. Metoder för att beskriva andragradskurvor och lösa andragradsekvationer ingår i kursen, liksom linjära ekvationssystem, som är av stor betydelse för problem där flera olika obekanta storheter ingår. I Matematik 2b ingår metoder för beräkningar vid budgetering. Matematik 3b Ämne: Matematik S & H åk 3 SA HU Matematik 2b Den viktigaste delen av Matematik 3b handlar om förändring. Matematikens främsta verktyg för detta är derivata. I kursen ingår både algebraiska metoder och numeriska metoder för att bestämma förändringshastighet. Derivata används också för optimering, det vill säga att finna den lösning som till exempel ger minst materialåtgång, störst yta eller annan önskad egenskap. Kursen behandlar också integraler, som ger möjlighet att beräkna till exempel sammanlagda effekten över tid av föränderliga storheter. Matematik 4 Ämne: Matematik NA-NAS åk2-3 NA Matematik 3c Matematik 4 ger en grundlig introduktion till komplexa tal, som bland annat spelar stor roll vid signalbehandling. Kursen lägger också stor tonvikt vid fördjupning av derivata, inklusive differentialekvationer, som är av mycket stor betydelse för den som avser läsa fysik eller till civilingenjör på universitetet. Andra viktiga delar är integraler och deriveringsregler för sammansatta funktioner. Matematik 4 ger därmed en god grund till mer avancerad matematik.

14 Matematik 4-5 snabb Ämne: Matematik N åk 2 För dig på N som läst Matemaik 3c i årskurs 1 och nu vill läsa Matematik 4 och Matematik 5 i åk 2 NA Matematik 3c Matematik 5 Ämne: Matematik N åk 3 NA Matematik 4 I matematik 5 får du en god grund för universitetsstudier i inriktningar där matematik har en central betydelse, till exempel matematik, fysik och civilingenjörsutbildningar. Bland annat ingår metoder för att ställa upp differentialekvationer, som ger dig möjlighet att lösa många problem som annars är omöjliga att hantera. Andra viktiga delar är talteori, kombinatorik och matematiska bevis. En del av kursen ägnas åt att arbeta med omfångsrika problem med stark anknytning till andra naturvetenskapliga ämnen. Matematik specialisering Ämne: Matematik N åk 3 NA Matematik 4 Tycker du om att använda matematik för att lösa mer omfattande problem? Då kan Matematik specialisering vara det du söker. Kursen lägger tonvikten på tillämpningar av olika delar av matematiken, till exempel differentialekvationer, genom att lösa omfångsrika problemsituationer i karaktärsämnena. Exempel på sådana problem kan vara rörelse med luftmotstånd, beräkning av filter för högtalare, beräkning av bindningsvinklar i molekyler och olika optimeringsproblem. Arbetet sker både med analytiska metoder och numeriska beräkningar i datormiljö. Du får arbeta med att skapa matematiska modeller från verkliga problem och därefter använda matematiska metoder för att lösa problem med hjälp av modellerna.

15 Moderna språk Ämne: Moderna språk Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. På Katedralskolan erbjuds följande kurser i moderna språk: Kunskaper i flera språk ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett globaliserat studie- och arbetsliv. Kunskaper i moderna språk kan dessutom ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Undervisningen i ämnet moderna språk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i målspråket och omvärldskunskaper samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften. Eleverna ska ges möjlighet att, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innefattar dels reception, som innebär att förstå talat och skrivet målspråk, dels produktion och interaktion, som innebär att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift samt att anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. Undervisningen i moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: - Förståelse av målspråket i tal och skrift samt förmåga att tolka innehållet. - Förmåga att formulera sig och kommunicera på målspråket i tal och skrift. - Förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang. - Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och situationer. - Förmåga att diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där språket används.

16 Naturkunskap 2 Ämne: Naturkunskap S, H åk 2, BF åk 3 SA HU Naturkunskap 1 Universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning. Materians uppbyggnad, ämnens egenskaper, växelverkan, kretslopp och oförstörbarhet. Samband och skillnader mellan energi och materia. Evolutionens mekanismer och organismers utveckling. Hur livets villkor och ekologi kan studeras på olika nivåer. Människokroppens organ och organsystem, deras uppbyggnad, funktion, evolutionära utveckling och växelverkan med omgivningen. Organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Industriella processer, teknikutveckling och miljöperspektiv som rör framställning av moderna material, livsmedel och andra produkter. Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt och estetiska upplevelser kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet. Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att pröva naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden. Naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild. Upptäckter och framsteg inom till exempel medicin, energi och materialutveckling ur historiska, nutida och framtida perspektiv. Pedagogiskt ledarskap Ämne: Pedagogik åk 3 Att leda människor och att kunna föra fram ett budskap blir allt viktigare inom alla yrkeskategorier. Kursen syftar till att ge alla elever en inblick i pedagogik, ledarskap oavsett framtida yrkesval. SA HU

17 Privatjuridik Ämne: Juridik Konstitutionell rätt samt straffrätt och processrätt. En översikt över de svenska grundlagarna och deras förhållande till EUrätt och internationell rätt. En översikt över regler som rör brott och straff samt det svenska rättegångsväsendet. Familjerätt och arvsrätt: regler som rör par- och familjerelationer samt arv, testamente och bodelning. Avtalsrätt: hur avtal sluts samt deras rättsverkan. Konsumenträtt och köprätt: regler som rör köp mellan konsument och näringsidkare, konsumentkrediter samt köp mellan privatpersoner. Fastighetsrätt: regler som rör köp av fast egendom samt hyra och andra nyttjanderätter. Arbetsrätt: arbetstagarens rättigheter och skyldigheter. Skadeståndsrätt: regler som rör ersättningsskyldighet för den som orsakat en skada. Försäkringsrätt: regler som rör försäkringar och hur de kan täcka uppkomna skador. Obeståndsrätt för fysiska personer: regler som gäller när privatpersoner inte kan betala sina skulder. Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang. Psykologi 1 Ämne: Psykologi Poäng: 0 (HT) HU NA Psykologins historiska framväxt. I samband med det behandlas psykoanalysens och behaviorismens tidiga förklaringar av mänskliga beteenden, känslor och tankar. Kognitionspsykologi och dess tillämpningar: hur människan uppfattar och förstår sin omvärld och sig själv. I samband med det behandlas hur hjärnan tar emot och bearbetar information. Biologisk psykologi och dess tillämpningar: hur människan förstås utifrån fysiska förklaringar av tänkande, känslor och beteende. Socialpsykologi och dess tillämpningar: hur människan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper och organisationer hon eller han tillhör. Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas. Psykisk hälsa och ohälsa med betoning på stress och stresshantering samt kriser och krishantering.

18 Psykologi 2a (HT block 2, VT block 1) Ämne: Psykologi Poäng: 50 Psykologi 1 Tillämpningsområden inom psykologin i relation till förändringar i samhället. Personlighetspsykologi och dess tillämpningar: hur individen beskrivs utifrån sina egenskaper och hur dessa påverkar individens beteende, känslor och tankar. Utvecklingspsykologi och dess tillämpningar: hur människan utvecklas genom livet i samspel mellan arv och miljö. Klinisk psykologi: psykisk ohälsa och olika psykologiska behandlingsalternativ. I samband med det behandlas arvets och miljöns betydelse för psykisk hälsa och ohälsa. Mediers, livsstilars och kulturs påverkan på mänskliga beteenden, känslor och tankar. Psykologi 2b Ämne: Psykologi Poäng: 0 (VT) Psykologi 1 Fördjupning i några psykologiska perspektiv, till exempel kognitionspsykologi, biologisk psykologi, socialpsykologi, personlighetspsykologi, utvecklingspsykologi eller klinisk psykologi. Psykologiska tillämpningsområden som är relevanta för elevernas utbildning, till exempel idrottspsykologi, ekonomisk psykologi, kulturorienterad psykologi, trafikpsykologi, teknisk psykologi, arbets- och organisationspsykologi, miljöpsykologi, rättspsykologi, genusrelaterad psykologi, ekologisk psykologi, kundpsykologi, mediepsykologi, familjepsykologi och pedagogisk psykologi. Tillämpning av psykologiska teorier och modeller samt experiment och observationer. Religionskunskap 2 Ämne: Religionskunskap Poäng: 50 H och SA-BET åk 3 (VT) Religionskunskap 1 Nyreligiösa rörelser och strömningar, vad som kännetecknar dem och vad de har för förhållande till världsreligionerna. Privatreligiositet. Individuella tolkningar av, och uttryck för, religiösa trosuppfattningar i ett samhälle präglat av mångfald. Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet, gemenskap och syn på jämställdhet. Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap, hur de kan komma till uttryck och vad de kan betyda för individens förståelse av sig själv och sin omvärld. Etiska begrepp, teorier och modeller. Tillämpning av dessa på frågor som är relevanta för karaktärsämnena, till exempel biomedicinsk etik, djuretik, miljöetik eller etik i mellanmänskliga relationer.

19 Retorik Ämne: Svenska Svenska 1 / svas 1 Vill du lära dig att vässa argumenten i diskussion och debatt? Vill du bli en trygg talare inför grupp? Då är kursen Retorik någonting för dig. I kursen retorik studeras knepen för att trollbinda en publik och vägen fram till själva framförandet, den så kallade retoriska processen. Du tillägnar dig grundläggande retoriska begrepp för att analysera såväl kamraternas som dina egna tal och du tränas i att ge respons konstruktivt. Analys av muntlig framställning i olika medier ingår också, liksom diskussion kring exempelvis yttrandefrihet och upphovsrätt. Rätten och samhället Ämne: Juridik S åk 3 SA HU Konstitutionell rätt: Sveriges grundlagar med särskild betoning på offentlighetsprincipen och skyddet för mänskliga fri- och rättigheter. Internationell rätt: Europarätt inklusive EU-rätt samt det internationella skyddet för mänskliga rättigheter. Straffrätt: regler som rör brott och straff samt straffrättsliga ideologier. Processrätt: regler som rör det svenska rättegångsväsendet och praktiskt processförfarande. Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang. Sambandet mellan etik och moral i samhället, lagstiftning och tolkning av lagar. Samhällskunskap 2 Ämne: Samhällskunskap Samhällskunskap 1 Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna. Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor. Tematisk fördjupning i samhällsfrågor. Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system. Muntlig och skriftlig presentation i olika former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer.

20 Samhällskunskap 3 Ämne: Samhällskunskap SA-BET åk 3 SA Samhällskunskap 2 Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld. Introduktion av vetenskapsteori. Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället. Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system. Muntlig och skriftlig presentation i utredande och andra former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer. Samtida kulturuttryck Ämne: Konst och kultur S åk 3 SA HU Orientering om samtida kulturuttryck och beröringspunkter mellan dem samt hur den nutida konsten förhåller sig till sin historia. Kulturbegreppets olika innebörder samt relationen mellan etablerade konstformer och populärkultur. Samband mellan olika former av samtida kulturuttryck och den tekniska och samhälleliga utvecklingen. Framväxten av ungdomskulturer som ett sätt att markera individualitet och identitet. Olika kulturuttrycks roll och villkor i dagens samhälle samt villkoren för nutida konstnärligt skapande. Vilken roll genus och annan grupptillhörighet spelar liksom kulturpolitik, marknad och publiksammansättning. Föreställningar om kreativitet och vad som kännetecknar kreativa miljöer samt staden som kulturmiljö, sett i både ett lokalt och ett internationellt perspektiv. Etiska diskussioner kring konstnärens roll och ansvar i samhället, till exempel när det gäller yttrandefrihet, demokratisk anpassning och konstens eventuella rätt att provocera. Samtal om samt analys och tolkning av aktuella kultur- och konstföreteelser i olika typer av presentationsformer, till exempel via modern teknik. Begrepp och teorier som förekommer i aktuell kulturdebatt.

KURSKATALOG. Programfördjupning för: Här framgår för vilka program kursen kan läsas som programfördjupning

KURSKATALOG. Programfördjupning för: Här framgår för vilka program kursen kan läsas som programfördjupning KURSKATALOG 2014 Kurserna är sorterade i bokstavsordning Samtliga kurser kan läsas som individuellt val Förklaringar: Ämne: Vilket ämne kursen tillhör Eventuell begränsning, t.ex. att kursen endast kan

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

KURSKATALOG 2015 - FÖRSLAG. Programfördjupning för: Här framgår för vilka program kursen kan läsas som programfördjupning

KURSKATALOG 2015 - FÖRSLAG. Programfördjupning för: Här framgår för vilka program kursen kan läsas som programfördjupning KURSKATALOG 2015 - FÖRSLAG Kurserna är sorterade i bokstavsordning Samtliga kurser kan läsas som individuellt val Förklaringar: Ämne: Vilket ämne kursen tillhör Eventuell begränsning, t.ex. att kursen

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt NATURKUNSKAP Ämnet naturkunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt med en grund i biologi, fysik, geovetenskap och kemi. I ämnet behandlas hälsa, energi och hållbar utveckling, kunskapsområden som

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga

Läs mer

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen

Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Nationella medieprogrammet Obligatoriska kärnämnen Engelska (A) 100p Estetisk verksamhet 50p Idrott och hälsa (A) 100p Matematik (A) 100p Naturkunskap (A) 50p Religionskunskap (A) 50p Samhällskunskap (A)

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

KATALOG FÖR DET INDIVIDUELLA VALET Läsåret 13-14

KATALOG FÖR DET INDIVIDUELLA VALET Läsåret 13-14 Påhlmans gymnasium vill erbjuda många intressanta kurser till sina elever. För att du bättre ska kunna välja har vi utformat en kurskatalog med kortfattade kursbeskrivningar. Det individuella valet om

Läs mer

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2013/14

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2013/14 Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2013/14 1 Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Etik och människans livsvillkor:

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

VID KAROLINSKA SKOLAN

VID KAROLINSKA SKOLAN INDIVIDUELLA VAL VID KAROLINSKA SKOLAN och RUDBECKSSKOLAN KURSKATALOG för val till årskurs 2 läsåret 2013/14 och för val till åk 3 läsåret 2014/15 INDIVIDUELLA VAL LÄSÅRET 2013/2014, ÅRSKURS 2 Det är nu

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte

MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån

Läs mer

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information. BIOLOGI Biologi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Det är läran om livet, dess uppkomst, utveckling, former och villkor.

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) 216 gymnasieskola 2011 (EK) Examensmål för ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Ämne Hållbart samhälle

Ämne Hållbart samhälle Ämne Hållbart samhälle Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) 246 gymnasieskola 2011 (NA) Examensmål för naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Individuellt val Tullängsskolan läsåret 2014/2015

Individuellt val Tullängsskolan läsåret 2014/2015 Individuellt val Tullängsskolan läsåret 2014/2015 Bygg- och anläggningsprogrammet, El- och energiprogrammet, Fordons- och transportprogrammet, Teknikprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet Kan väljas

Läs mer

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2015/2016

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2015/2016 Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2015/2016 1 Innehåll Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Film- och tv-kunskap:

Läs mer

INDIVIDUELLT VAL ÅR 3 Läsåret 2015/2016

INDIVIDUELLT VAL ÅR 3 Läsåret 2015/2016 INDIVIDUELLT VAL ÅR 3 Läsåret 2015/2016 Alla elever i gymnasieskolan ska välja individuellt val, totalt omfattar valet 200 poäng, fördelat på två år. Valen görs inför år 2 och år 3. På Finnvedens Gymnasium

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

INDIVIDUELLA VAL. 2014/15 och 2015/16. VID KAROLINSKA SKOLAN och RUDBECKSSKOLAN KURSKATALOG

INDIVIDUELLA VAL. 2014/15 och 2015/16. VID KAROLINSKA SKOLAN och RUDBECKSSKOLAN KURSKATALOG INDIVIDUELLA VAL 2014/15 och 2015/16 VID KAROLINSKA SKOLAN och RUDBECKSSKOLAN KURSKATALOG INDIVIDUELLA VAL LÄSÅRET 2014/2015, ÅK 2 OCH ÅK 3 Det är nu dags för dig att söka kurs/kurser motsvarande 200 poäng

Läs mer

Kurskatalog Lärling11. Individuellt val VT 2012

Kurskatalog Lärling11. Individuellt val VT 2012 Kurskatalog Lärling11 Individuellt val VT 2012 2012 03 06 Individuellt val Det individuella valet omfattar 200 poäng på samtliga program. Det är huvudmannen som beslutar vilka kurser som ska erbjudas som

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll

Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Katalog över individuella val Läsåret 07/08 Till dig som går NV 2 och skall välja till åk 3

Katalog över individuella val Läsåret 07/08 Till dig som går NV 2 och skall välja till åk 3 Katalog över individuella val Läsåret 07/08 Till dig som går NV 2 och skall välja till åk 3 Du ska totalt ha 300 poäng individuellt val. Till år 2 väljer du 100 poäng och under år 3 läser du de återstående

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

Information om IV-valskurser lå 13/14

Information om IV-valskurser lå 13/14 Information om IV-valskurser lå 13/14 Bild och form 1a1 50 poäng (BILBIL01a1) Kursen ger Dig förmåga att se, analysera, tolka och samtala om olika typer av bilder. Förmåga att använda ämnesområdets språk

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2014/2015

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2014/2015 Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2014/2015 1 Innehåll Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Filosofi 1:

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Vill du läsa mer om kurserna kan du hitta fullständiga kursplaner på Skolverkets hemsida.

Vill du läsa mer om kurserna kan du hitta fullständiga kursplaner på Skolverkets hemsida. Kursbeskrivningar Vill du läsa mer om kurserna kan du hitta fullständiga kursplaner på Skolverkets hemsida. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-program

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Introduktion till tidningsprojektet

Introduktion till tidningsprojektet Introduktion till tidningsprojektet Välkommen till ett arbetsmaterial om skogen. Vi vill ge dig, ditt arbetslag och dina elever möjlighet att arbeta tillsammans på ett kreativt och lustfyllt sätt. Därför

Läs mer

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen

Engelska A. Engelska B. Engelska C. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen. 100 poäng. Mål för kursen Engelska A Engelska A är en vidareutveckling på grundskolans utbildning. Eleven vidareutvecklar alla delmoment; läsa, skriva, lyssna och tala. Varianter av talad engelska ingår i kursen. Kursen ökar tilltron

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Gymnasiets. Programfördjupningar & Individuella Val 2015-16

Gymnasiets. Programfördjupningar & Individuella Val 2015-16 Gymnasiets Programfördjupningar & Individuella Val 2015-16 Bild och form Framväxten av en global visuell kultur som påverkar livsstil, yrkesval och identitet har fört in en vidgad syn på vad som är en

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Högskoleförberedande Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Jag valde PB för att det är en så pass öppen skola. Det är en behaglig

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

PRÖVNING I NATURKUNSKAP PRÖVNING I NATURKUNSKAP 2 100 p Prövningsansvarig lärare: Håkan Prahl email: Hakan.M.Prahl@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

INDIVIDUELLT VAL ÅR 3 Läsåret 2016/2017

INDIVIDUELLT VAL ÅR 3 Läsåret 2016/2017 INDIVIDUELLT VAL ÅR 3 Läsåret 2016/2017 Alla elever i gymnasieskolan ska välja individuellt val, totalt omfattar valet 200 poäng, fördelat på två år. Valen görs inför år 1, 2 och 3. Om du redan har läst

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HÅLLBART SAMHÄLLE Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer