KURSKATALOG för årskurs 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KURSKATALOG för årskurs 2012"

Transkript

1 KURSKATALOG för årskurs 2012 Kurserna är sorterade i bokstavsordning Samtliga kurser kan läsas som individuellt val Förklaringar: Ämne: Vilket ämne kursen tillhör Eventuell begränsning, t.ex. att kursen endast kan läsas i en viss årskurs eller endast av vissa program Här framgår för vilka program kursen kan läsas som programfördjupning Anger om kursen förutsätter att en annan kurs har lästs (eller läses samtidigt)

2 Bild och form 1b Ämne: Bild SA HU Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, olika typer av visuella framställningar i anslutning till eget bildarbete. Sammanhangets betydelse för tolkningen. Grundläggande kompositionstraditioner för två- och tredimensionella bilder samt färglära. Bildspråkliga grundbegrepp och deras användbarhet i praktiskt bildarbete. Diskussioner och värderingsövningar omkring eget och andras arbete med bilder. Arbete med konstnärliga processer, enskilt och i grupp. Metoder för idéproduktion, till exempel brainstorming, skissarbete, inspirerande förebilder. Metoder för att driva och ta ansvar för egna arbetsprocesser och dokumentation, till exempel portföljmetoden. Problematisering av ett stoff och problemlösning i bild. Bildproduktion i två- och tredimensionella tekniker i nya och traditionella material, metoder och medier. Bildens uttrycksmedel, till exempel linje, form, färg, ljus, skugga och ytstruktur, och hur de hänger samman med det färdiga bilduttrycket. Metoder och principer för redovisningar och presentationer av färdiga arbeten. Bilders funktioner och användningsområden, skillnader mellan olika genrer. Etiska förhållningssätt, arbetsmiljö samt lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt Bioteknik Ämne: Biologi N åk 2 NA Biologi 1 Experimentellt arbete inom bioteknik inklusive genteknik. Sterilteknik, odlingsteknik och fermentationsteknik. Biologiskt verksamma makromolekyler, deras funktion och interaktion inom och mellan celler. Cellers användning inom industri, jordbruk, medicin och forskning. Bakterier, jästceller, cancerceller, stamceller och deras betydelse för bioteknikens utveckling. Biotekniska inklusive gentekniska verktyg och metoder samt deras användning inom industri, jordbruk, medicin och forskning. Bioteknik och genteknik i frågor om ekologiskt hållbar utveckling. Möjligheter och risker med bioteknik och genmodifierade organismer ur ett etiskt och samhälleligt perspektiv.

3 Engelska 6 Ämne: Engelska BF åk2 Du som går BF och vill ha behörighet för högskolan väljer Engelska 6 (tillsammans med Svenska 3 i åk 3) Engelska 5 Engelska 7 Ämne: Engelska åk 3 Engelska 6 Engelska 7 är en förberedelse för såväl högskolans som det internationella arbetslivets krav. Kursen syftar till att du ska få goda kunskaper inom skilda områden och kunna förmedla dessa på engelska. Därför läggs stor vikt vid språkfärdighet och kommunikation. Stimulerande inlärning är ett mål. Detta kan uppnås genom fritt valda fördjupningsarbeten, intressanta diskussioner och läsning av skönlitteratur. I kursen ingår bl.a: att läsa, tala, skriva, lyssna, redovisa, diskutera att lära sig använda engelskan som arbets- och diskussionsspråk att väsentligt öka sitt ordförråd att öka läsförståelsen och gradvis läsa svårare texter att kunna planera, genomföra och utvärdera sitt eget arbete att träna på mer formell engelska, både skriftligt och muntligt (ordentlig förberedelse för ett europeiskt språkcertifikat ges s.k Cambridge certificate CAE) att göra muntliga och skriftliga, fritt valda fördjupningsarbeten att lära sig använda olika typer av källor (såsom böcker, tidskrifter och Internet) som redskap för att hämta information att med hjälpmedel lära sig läsa och förstå texter på facktexter inom ett intresseområde att läsa skönlitteratur och reflektera över innehåll och form utifrån olika perspektiv (analys, drama ) att studera utvecklingen inom något eller några områden som politik, samhällsliv, religion, litteratur, film, konst eller musik i något engelskspråkigt land

4 Entreprenörskap Ämne: Entreprenörskap åk 3 Funderar du på att starta eget och tjäna pengar? Varför vänta till efter gymnasiet, när du kan göra det redan nu - och dessutom få kurspoäng för det! I kursen Entreprenörskap får du omvandla dina idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter genom att starta och driva ett eget UF-företag. Du får inblick i hur idéer och produkter skyddas genom lagar och bestämmelser, träna dig på presentationsteknik och marknadsföring och lära dig ekonomisk dokumentation. Du får delta på mässor och inspirationsdagar som anordnas av Ung Företagsamhet, och ingå i olika nätverk och intressegrupper. Kursen kopplas lämpligen ihop med gymnasiearbetet, och läses då i årskurs 3. Extramusik åk 2 (Körsång 2) Ämne: Musik åk 2 Extramusik åk 1 Extramusik åk 3 (Ensamble 1) Ämne: Musik åk 3 Extramusik åk 2

5 Film och TV kunskap Ämne: Konst och kultur S & H åk 3 SA HU Film från olika epoker, genrer och kultursfärer. Den rörliga bildens historia och dess utveckling från stumfilmen, både fiktionsfilm och det dokumentära filmberättandet, till digitalt filmberättande. Filmgenrer och stilistiska drag i film och tv från olika tider, till exempel drama, magasin och serier. Hur en genre definieras och vad som kännetecknar en sådan. Filmmediets estetik. Filmens språk jämfört med andra former av berättande, till exempel teater, vad gäller dramaturgi, karaktärer och andra faktorer. Användning av berättarkomponenterna bild och ljud. Film- och tv-dramaturgi, till exempel den anglosaxiska och den episka berättarformen. Vilken roll film och tv har och har haft i samhället. Kreativa miljöer inom film- och tv-världen. Etiska diskussioner inom film och tv utifrån till exempel censur, demokrati och yttrandefrihet samt utifrån upphovsrättsliga bestämmelser. Filmvetenskapliga begrepp och metoder. Tolkning av och samtal om, samt kritisk granskning och analys av, olika filmiska uttryckssätt. Berättarkomponentsanalys och bildanalys samt analys utifrån olika teman. Filosofi 1 Ämne: Filosofi Poäng: 50 NA åk 3 (VT) NA Existens och vetande, dels grundläggande teorier som behandlar begreppet verklighet och vad som kan tänkas existera, dels grundläggande kunskapsteori utifrån begreppet kunskap, begreppet sanning och vetandets olika former. Grundläggande vetenskapsteori och begrepp inom vetenskapen. Jämförelse mellan forskningsmetoder och traditioner inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Värdefilosofi, dels olika värdeteoretiska ståndpunkter och normativa etiska teorier som handlar om vad som är rätt och orätt samt vad som utmärker ett gott liv, dels samhällsfilosofi som handlar om vad som är rättvist och vad som utmärker ett gott samhälle. Exempel på teoriernas tillämpningar hämtas från privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap. Nutida filosofiska riktningar. Olika filosofiska förhållningssätt som präglar den aktuella diskussionen om existentiella frågor, etiken, samhället, språket, vetenskapen och verkligheten. Filosofiska aspekter på genusfrågor och frågor om hållbar utveckling. Språkfilosofi. Grundläggande begrepp, till exempel tolkning, precisering och definition. Teorier om språkets funktion och mening. Begreppsanalys och argumentationsanalys utifrån både språkfilosofisk och logisk förståelse av argumentationens konstruktion.

6 Filosofi 2 Ämne: Filosofi Poäng: 50 H-S åk 3 (HT) HU Filosofi 1 Klassiska frågor, teorier och ställningstaganden, dels vad gäller verklighetsuppfattningar som behandlar frågor om verklighetens natur och människans existens, dels inom kunskapsteori som behandlar frågor om kunskapens ursprung, räckvidd och giltighet samt om yttervärldens existens. Vetenskapsteoretiska frågor och problem som berör olika filosofers och riktningars syn på vad som är god vetenskap. Värdefilosofisk fördjupning, dels vad gäller tillämpad normativ etik med särskild inriktning på analys, tillämpning och ställningstaganden i olika fall eller dilemman i privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap, dels inom estetiska teorier som handlar om det sköna. Samhällsfilosofisk fördjupning, till exempel utopiskt tänkande, med utgångspunkt i begreppen rättvisa, frihet, makt och inflytande samt filosofernas behandling av begreppen i olika tider och traditioner. Grundläggande redskap för logisk analys. Fördjupning i vald filosofisk fråga. Fotografisk bild 1 Ämne: Fotografisk bild SA Den fotografiska processen från motivval till publicering. Bildupplösning, dokumentstorlek vid digital bildbehandling, samt hur och varför man lagrar data i olika format. Programvaror för digital bildbehandling. Kopiering, bildredigering och metoder för att ta fram bilder på papper och för visning. Den fotografiska bildens estetiska uttrycksmedel, till exempel komposition, ljussättning, färg och kontrast, och hur en känsla, en tanke, en idé eller ett budskap kan omsättas i fotografisk bild. De fotografiska materialens egenskaper och användningsområden. Metoder för idéproduktion, kreativa arbetsprocesser och ett personligt bildspråk. Modeller för analys och tolkning av fotografiska bilder. Begrepp inom området, till exempel bildsemiotik och kommunikationsteori. Fotografiet och fotografiska genrer förr och nu samt likheter och skillnader mellan olika genrer. Lagar och andra bestämmelser om upphovsrätt och etiska frågeställningar i relation till fotografiska bilder. Grundläggande miljö- och säkerhetsmässiga aspekter inom fotoområdet.

7 Företagsekonomi 1 Ämne: Företagsekonomi Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. Olika typer av företag och företagsformer. I samband med det behandlas hur man startar ett företag samt affärsidéns utformning och betydelse. Grundläggande företagsekonomiska begrepp och modeller samt kalkylering. Grundläggande budgeteringsformer, bokföring och bokslut. Grundläggande metoder i marknadsföring. I samband med det behandlas företagens etiska ansvar samt lagar och andra bestämmelser som styr företagens marknadsföring. Grundläggande projektmetodik i samband med enkla företagsekonomiska projekt. Geografi 1 Ämne: Geografi Jordens naturgeografiska och geologiska byggnad, utveckling och förändring över tid och rum. Människans behov av naturresurser över tid. Befolkningsutveckling, befolkningsfördelning och rumslig förändring. Globaliseringens drivkrafter och konsekvenser. En klimatförändrad värld. Geografiska källor och rumslig information. Kartografins grunder, till exempel jordmodeller, kartprojektioner, positionering och kartan som modell av verkligheten. Historia 2a Ämne: Historia SA-BET åk 2 eller 3, N åk 3 SA NA Historia 1a Tematiska fördjupningar kring historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen. Historiska begrepp och förklaringsmodeller, och deras tillämpning på olika historiska frågeställningar. Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar. Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.

8 Historia 3 Ämne: Historia S & H åk 3 SA HU Historia 2a/2b Vad är historia? Vem skriver historia? Varför skriver man historia på det sätt man gör? Vem bestämmer vilken historia som ska skrivas? Hur ska man förklara historien? Det är några av frågorna du får fundera på i Historia 3. I kursen Historia 3 får du möjligheter att ytterligare fördjupa dina historiska kunskaper och odla ditt historiska intresse. Du får diskutera olika sätt att se på historia, källor och sätt att beskriva historiska förlopp. Källkritiska principer studeras, tillämpas och diskuteras på historiska händelser och företeelser. Praktiska övningar blandas med teori kring historia och du får också möjlighet att fördjupa dina historiekunskaper i ett eget fördjupningsarbete utifrån ett historievetenskapligt förhållningssätt. Hållbart samhällsbyggande Ämne: Hållbart samhälle åk 3 SA NA Grundläggande begrepp inom området hållbar utveckling. Planerings- och beslutsprocesser inom samhällsplaneringsområdet. Stadsbyggnadsidéer och samhällsutveckling ur ett historiskt och socialt perspektiv. Infrastrukturella lösningar och tekniska system vid till exempel bostadsplanering och planering av transportsystem. Miljökonsekvensbeskrivningar. Tekniska, estetiska, sociala, ekonomiska, demokratiska, etiska och kvalitativa aspekter på samhällsbyggande. Olika tekniker, verktyg och uttryckssätt för att analysera, karaktärisera och dokumentera omgivningen i samband med förslag till förändringar. Ritningar, planer och modeller som används vid samhällsplanering. Användninga av geografiska informationssystem (GIS) i planeringsprocessen. Ritprogram inom området, till exempel cad (computer aided design). Samband mellan livsstilsfrågor och utformningen av ett hållbart samhälle. Praktiska fallstudier.

9 Hälsopedagogik Ämne: Hälsa Människors hälsa, hälsorelaterade levnadsvanor och olika hälsoeffekter ur ett miljöperspektiv, historiskt perspektiv och internationellt perspektiv samt ur sociala och kulturella aspekter. Olika former av folkhälsoarbete och hälsofrämjande arbetssätt på individ-, grupp- och samhällsnivå. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. Arbetets, arbetsmiljöns och fritidens påverkan på människors hälsa. Innebörden av inflytande, delaktighet och jämställdhet för människors hälsa. Frisk- och riskfaktorers påverkan på människors hälsa, till exempel motion, rekreation och kost, samt droger och stress. Kriser och krishantering. Lagar, mål, andra bestämmelser och överenskommelser för folkhälsoarbete på internationell, nationell och lokal nivå. Metoder för att analysera människors hälsotillstånd. Kritisk bearbetning av information från olika källor. Interaktion och kommunikation i samarbete och möten med människor. Idrott och hälsa 2 Ämne: Idrott och hälsa åk 3 Valbar kurs i åk 3. Vill du träna, röra på dig och utveckla ännu fler motoriska sidor? Då kan IDH2 var något för dig! Kursen är mer elevplanerad än idrott och hälsa 1 vilket gör inflytandet större. Kursen skapas i samråd med elever och lärare. Moment som kommer att ingå i kursen: Allsidig och rolig träning efter elevernas önskemål Ledarskap (egna lektioner samt utvärderingar av ledarskap) Hälso/träningsdagbok och hälsomässa Mental träning & träningslära Upplevelsebaserade rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, orientering, friluftsliv, skidåkning. Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet. Musik, rytm och dans Ergonomi

10 Internationella relationer Ämne: Samhällskunskap S åk 3 SA HU Samhällskunskap 1b Olika aktörer, deras mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikes- och säkerhetspolitik. Den moderna nationalstatens utmaningar som en internationell aktör. Olika teoretiska perspektiv på internationella relationer. Världskrigens och efterkrigstidens betydelse för etableringen av internationella institutioner. Olika former av organiserat samarbete mellan länder och sambandet mellan detta samarbete och den politiska och ekonomiska utvecklingen. Orsaker till och följder av samarbeten och konflikter. Internationell rätt. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Grundläggande internationella konventioner om mänskliga fri- och rättigheter och olika aktörers möjlighet till tillämpning. Globaliseringens betydelse för individer, grupper och samhällen samt möjligheter och utmaningar för miljö och resursfördelning. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av informationen från olika medier och andra källor. Källhänvisning enligt vanliga system. Muntlig och skriftlig presentation i olika former som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, vetenskapliga rapporter och essäer. Journalistik, reklam och information Ämne: Mediekommunikation åk 3 SA HU Grundläggande kommunikationsvetenskapliga metoder och teorier, till exempel envägskommunikation, tvåvägskommunikation eller intermedialitet, med fokus på kommunikationsprocessens olika steg. Analys av olika budskapsinnehåll, avseende språk och gestaltning, som är riktade mot en tänkt målgrupp. Kommunikation inom journalistik, information och reklam via olika medier i nationellt och internationellt perspektiv. Informationssökning via olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar samt grundläggande metoder för kritisk granskning av deras relevans och trovärdighet. Lagstiftning, etiska regler och internationella överenskommelser som berör kommunikationsområdet, till exempel marknadsföringslagen, pressetiska regler och erkända internationella regler för reklam.

11 Kultur och idéhistoria Ämne: Konst och kultur åk 3 Huvuddragen i kultur- och idéhistorien med tyngdpunkt i den västerländska utvecklingen och i de föreställningar och konstnärliga uttryck som pekar mot nutid. Kulturuttryck från olika epoker och kultursfärer. Samband mellan kulturuttryck, tankeströmningar och samhällsförändringar under olika kulturella epoker. Den nutida indelningen av kultur- och idéhistorien i epoker, vad som kännetecknar dem och problematisering av periodiseringar. Väsentliga aspekter på det estetiska tänkandets historia och olika avgränsningar av begreppet kultur liksom olika föreställningar om finkultur respektive populärkultur genom historien. Teknikutvecklingens påverkan på konstnärliga uttrycksmedel. Villkoren för konstnärlig verksamhet, hur de skiftat över tid och i olika miljöer samt vilken roll genus och annan grupptillhörighet har spelat i sammanhanget. Konstens och kulturens förhållande till makt och överhet inkluderande allt från propaganda till kritiskt ifrågasättande. Samtal om, samt analys och tolkning av, konstverk och andra kulturella uttryck med hjälp av relevanta begrepp, metoder och teorier. Latin språk och kultur 1 Ämne: Latin - språk och kultur S åk 3 HU Läsning och tolkning av mycket enkla latinska texter, till exempel texter från läroböcker, mycket enkla autentiska texter, citat och sentenser samt av bearbetade autentiska texter, till exempel fabler.grunderna i latinets uttal. Latinsk grammatik med grundläggande formlära och enkel meningsbyggnad. Relevanta begrepp som behövs för att beskriva och analysera språket. Latinskt basordförråd med betoning på ord, orddelar, begrepp och uttryck som lever vidare i de moderna språken och i vetenskaplig terminologi. Översikt över det latinska språkets historia. Latinets inflytande på svenska, engelska och andra moderna språk. Latinets roll som kulturbärare i ett historiskt perspektiv. Översikt över det romerska rikets politiska historia, till exempel det romerska rikets utbredning, mötet med Hannibal och några kända politiker och kejsare. Romersk kultur med exempel från konst och mytologi. Några typiska företeelser i romerskt samhällsliv, till exempel familjeförhållanden, vardagsliv och synen på slavar. Romersk historia, kultur och samhällsliv i de latinska texterna och i senare tiders konst och litteratur, med betoning på vår egen tid.

12 Latin språk och kultur 2 Ämne: Latin - språk och kultur H-S åk 3 HU Latin 1 Läsning och tolkning av enklare klassiska och efterklassiska latinska texter, till exempel legender, brev och tal. Latinets uttal under olika tider. Latinsk grammatik med utökad formlära och syntax. Relevanta begrepp som behövs för att beskriva och analysera språket. Centrala delar av det latinska ordförrådet med referenser till andra språk. Fördjupning i det latinska språkets historia med tonvikt på latinets roll i det internationella ordförrådet och den vetenskapliga terminologin. Fördjupning i det romerska rikets politiska historia, till exempel republikens upplösning och övergången till kejsardömet samt skillnaderna i styrelsesätt under dessa perioder. Fördjupning i romersk kultur och samhällsliv, till exempel religionens betydelse och romersk stadsplanering. De latinska texternas historiska och kulturella sammanhang och hur romersk historia, kultur och samhällsliv har påverkat senare tiders kulturer i Europa fram till vår egen tid Litteratur Ämne: Svenska åk 3 svenska 1 /svas 1 Tycker du om att läsa böcker? Vill du veta mer om författare och litteratur från olika länder och tider? Vill du utveckla din förmåga att tolka och förstå skönlitterära texter? I så fall skall du välja kursen Litteratur. I kursen Litteratur läser och studerar vi skönlitterära verk författade av kvinnor och män från olika epoker och olika kulturer. Vi tittar på sambandet mellan litteratur och andra konstarter, samt hur dessa verk samspelat med den rådande tidsandan i samhället. Du lär dig litteraturvetenskapliga begrepp och hur du med hjälp av dessa kan fördjupa din läsupplevelse. I kursen får du även möjlighet att se på litteratur ur olika synvinklar samt diskutera värdering av litteratur. Matematik 2a Ämne: Matematik BF åk 2 Matematik 1a

13 Matematik 2b Ämne: Matematik H åk2 HU Matematik 1b I Matematik 2b får du lära dig mer om exponentiella samband och hur du löser de ekvationer som uppstår, vilket bland annat innebär att du får bekanta dig med logaritmer. Statistik är ett annat viktigt område, som har betydelse både för att själv kunna göra undersökningar och för att tolka undersökningar gjorda av andra. Metoder för att beskriva andragradskurvor och lösa andragradsekvationer ingår i kursen, liksom linjära ekvationssystem, som är av stor betydelse för problem där flera olika obekanta storheter ingår. I Matematik 2b ingår metoder för beräkningar vid budgetering. Matematik 3b Ämne: Matematik S & H åk 3 SA HU Matematik 2b Den viktigaste delen av Matematik 3b handlar om förändring. Matematikens främsta verktyg för detta är derivata. I kursen ingår både algebraiska metoder och numeriska metoder för att bestämma förändringshastighet. Derivata används också för optimering, det vill säga att finna den lösning som till exempel ger minst materialåtgång, störst yta eller annan önskad egenskap. Kursen behandlar också integraler, som ger möjlighet att beräkna till exempel sammanlagda effekten över tid av föränderliga storheter. Matematik 4 Ämne: Matematik NA-NAS åk2-3 NA Matematik 3c Matematik 4 ger en grundlig introduktion till komplexa tal, som bland annat spelar stor roll vid signalbehandling. Kursen lägger också stor tonvikt vid fördjupning av derivata, inklusive differentialekvationer, som är av mycket stor betydelse för den som avser läsa fysik eller till civilingenjör på universitetet. Andra viktiga delar är integraler och deriveringsregler för sammansatta funktioner. Matematik 4 ger därmed en god grund till mer avancerad matematik.

14 Matematik 4-5 snabb Ämne: Matematik N åk 2 För dig på N som läst Matemaik 3c i årskurs 1 och nu vill läsa Matematik 4 och Matematik 5 i åk 2 NA Matematik 3c Matematik 5 Ämne: Matematik N åk 3 NA Matematik 4 I matematik 5 får du en god grund för universitetsstudier i inriktningar där matematik har en central betydelse, till exempel matematik, fysik och civilingenjörsutbildningar. Bland annat ingår metoder för att ställa upp differentialekvationer, som ger dig möjlighet att lösa många problem som annars är omöjliga att hantera. Andra viktiga delar är talteori, kombinatorik och matematiska bevis. En del av kursen ägnas åt att arbeta med omfångsrika problem med stark anknytning till andra naturvetenskapliga ämnen. Matematik specialisering Ämne: Matematik N åk 3 NA Matematik 4 Tycker du om att använda matematik för att lösa mer omfattande problem? Då kan Matematik specialisering vara det du söker. Kursen lägger tonvikten på tillämpningar av olika delar av matematiken, till exempel differentialekvationer, genom att lösa omfångsrika problemsituationer i karaktärsämnena. Exempel på sådana problem kan vara rörelse med luftmotstånd, beräkning av filter för högtalare, beräkning av bindningsvinklar i molekyler och olika optimeringsproblem. Arbetet sker både med analytiska metoder och numeriska beräkningar i datormiljö. Du får arbeta med att skapa matematiska modeller från verkliga problem och därefter använda matematiska metoder för att lösa problem med hjälp av modellerna.

15 Moderna språk Ämne: Moderna språk Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. På Katedralskolan erbjuds följande kurser i moderna språk: Kunskaper i flera språk ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett globaliserat studie- och arbetsliv. Kunskaper i moderna språk kan dessutom ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Undervisningen i ämnet moderna språk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i målspråket och omvärldskunskaper samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften. Eleverna ska ges möjlighet att, genom språkanvändning i funktionella och meningsfulla sammanhang, utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innefattar dels reception, som innebär att förstå talat och skrivet målspråk, dels produktion och interaktion, som innebär att formulera sig och samspela med andra i tal och skrift samt att anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. Undervisningen i moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: - Förståelse av målspråket i tal och skrift samt förmåga att tolka innehållet. - Förmåga att formulera sig och kommunicera på målspråket i tal och skrift. - Förmåga att använda språkliga strategier i olika sammanhang. - Förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och situationer. - Förmåga att diskutera och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där språket används.

16 Naturkunskap 2 Ämne: Naturkunskap S, H åk 2, BF åk 3 SA HU Naturkunskap 1 Universums utveckling som förklaring till materians uppkomst och jordens sammansättning. Materians uppbyggnad, ämnens egenskaper, växelverkan, kretslopp och oförstörbarhet. Samband och skillnader mellan energi och materia. Evolutionens mekanismer och organismers utveckling. Hur livets villkor och ekologi kan studeras på olika nivåer. Människokroppens organ och organsystem, deras uppbyggnad, funktion, evolutionära utveckling och växelverkan med omgivningen. Organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Industriella processer, teknikutveckling och miljöperspektiv som rör framställning av moderna material, livsmedel och andra produkter. Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt och estetiska upplevelser kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet. Naturvetenskapligt förhållningssätt, hur man ställer frågor som går att pröva naturvetenskapligt och hur man går till väga för att ställa företeelser i omvärlden under prövning. Hur naturvetenskap kan granskas kritiskt samt hur ett naturvetenskapligt förhållningssätt kan användas för att kritisk pröva ovetenskapligt grundade påståenden. Naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild. Upptäckter och framsteg inom till exempel medicin, energi och materialutveckling ur historiska, nutida och framtida perspektiv. Pedagogiskt ledarskap Ämne: Pedagogik åk 3 Att leda människor och att kunna föra fram ett budskap blir allt viktigare inom alla yrkeskategorier. Kursen syftar till att ge alla elever en inblick i pedagogik, ledarskap oavsett framtida yrkesval. SA HU

17 Privatjuridik Ämne: Juridik Konstitutionell rätt samt straffrätt och processrätt. En översikt över de svenska grundlagarna och deras förhållande till EUrätt och internationell rätt. En översikt över regler som rör brott och straff samt det svenska rättegångsväsendet. Familjerätt och arvsrätt: regler som rör par- och familjerelationer samt arv, testamente och bodelning. Avtalsrätt: hur avtal sluts samt deras rättsverkan. Konsumenträtt och köprätt: regler som rör köp mellan konsument och näringsidkare, konsumentkrediter samt köp mellan privatpersoner. Fastighetsrätt: regler som rör köp av fast egendom samt hyra och andra nyttjanderätter. Arbetsrätt: arbetstagarens rättigheter och skyldigheter. Skadeståndsrätt: regler som rör ersättningsskyldighet för den som orsakat en skada. Försäkringsrätt: regler som rör försäkringar och hur de kan täcka uppkomna skador. Obeståndsrätt för fysiska personer: regler som gäller när privatpersoner inte kan betala sina skulder. Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang. Psykologi 1 Ämne: Psykologi Poäng: 0 (HT) HU NA Psykologins historiska framväxt. I samband med det behandlas psykoanalysens och behaviorismens tidiga förklaringar av mänskliga beteenden, känslor och tankar. Kognitionspsykologi och dess tillämpningar: hur människan uppfattar och förstår sin omvärld och sig själv. I samband med det behandlas hur hjärnan tar emot och bearbetar information. Biologisk psykologi och dess tillämpningar: hur människan förstås utifrån fysiska förklaringar av tänkande, känslor och beteende. Socialpsykologi och dess tillämpningar: hur människan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper och organisationer hon eller han tillhör. Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas. Psykisk hälsa och ohälsa med betoning på stress och stresshantering samt kriser och krishantering.

18 Psykologi 2a (HT block 2, VT block 1) Ämne: Psykologi Poäng: 50 Psykologi 1 Tillämpningsområden inom psykologin i relation till förändringar i samhället. Personlighetspsykologi och dess tillämpningar: hur individen beskrivs utifrån sina egenskaper och hur dessa påverkar individens beteende, känslor och tankar. Utvecklingspsykologi och dess tillämpningar: hur människan utvecklas genom livet i samspel mellan arv och miljö. Klinisk psykologi: psykisk ohälsa och olika psykologiska behandlingsalternativ. I samband med det behandlas arvets och miljöns betydelse för psykisk hälsa och ohälsa. Mediers, livsstilars och kulturs påverkan på mänskliga beteenden, känslor och tankar. Psykologi 2b Ämne: Psykologi Poäng: 0 (VT) Psykologi 1 Fördjupning i några psykologiska perspektiv, till exempel kognitionspsykologi, biologisk psykologi, socialpsykologi, personlighetspsykologi, utvecklingspsykologi eller klinisk psykologi. Psykologiska tillämpningsområden som är relevanta för elevernas utbildning, till exempel idrottspsykologi, ekonomisk psykologi, kulturorienterad psykologi, trafikpsykologi, teknisk psykologi, arbets- och organisationspsykologi, miljöpsykologi, rättspsykologi, genusrelaterad psykologi, ekologisk psykologi, kundpsykologi, mediepsykologi, familjepsykologi och pedagogisk psykologi. Tillämpning av psykologiska teorier och modeller samt experiment och observationer. Religionskunskap 2 Ämne: Religionskunskap Poäng: 50 H och SA-BET åk 3 (VT) Religionskunskap 1 Nyreligiösa rörelser och strömningar, vad som kännetecknar dem och vad de har för förhållande till världsreligionerna. Privatreligiositet. Individuella tolkningar av, och uttryck för, religiösa trosuppfattningar i ett samhälle präglat av mångfald. Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet, gemenskap och syn på jämställdhet. Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap, hur de kan komma till uttryck och vad de kan betyda för individens förståelse av sig själv och sin omvärld. Etiska begrepp, teorier och modeller. Tillämpning av dessa på frågor som är relevanta för karaktärsämnena, till exempel biomedicinsk etik, djuretik, miljöetik eller etik i mellanmänskliga relationer.

19 Retorik Ämne: Svenska Svenska 1 / svas 1 Vill du lära dig att vässa argumenten i diskussion och debatt? Vill du bli en trygg talare inför grupp? Då är kursen Retorik någonting för dig. I kursen retorik studeras knepen för att trollbinda en publik och vägen fram till själva framförandet, den så kallade retoriska processen. Du tillägnar dig grundläggande retoriska begrepp för att analysera såväl kamraternas som dina egna tal och du tränas i att ge respons konstruktivt. Analys av muntlig framställning i olika medier ingår också, liksom diskussion kring exempelvis yttrandefrihet och upphovsrätt. Rätten och samhället Ämne: Juridik S åk 3 SA HU Konstitutionell rätt: Sveriges grundlagar med särskild betoning på offentlighetsprincipen och skyddet för mänskliga fri- och rättigheter. Internationell rätt: Europarätt inklusive EU-rätt samt det internationella skyddet för mänskliga rättigheter. Straffrätt: regler som rör brott och straff samt straffrättsliga ideologier. Processrätt: regler som rör det svenska rättegångsväsendet och praktiskt processförfarande. Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang. Sambandet mellan etik och moral i samhället, lagstiftning och tolkning av lagar. Samhällskunskap 2 Ämne: Samhällskunskap Samhällskunskap 1 Nationalekonomiska teoriers framväxt och genomslagskraft utifrån historiska villkor och motsättningar, till exempel merkantilism, ekonomisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism. Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna. Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor. Tematisk fördjupning i samhällsfrågor. Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system. Muntlig och skriftlig presentation i olika former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer.

20 Samhällskunskap 3 Ämne: Samhällskunskap SA-BET åk 3 SA Samhällskunskap 2 Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld. Introduktion av vetenskapsteori. Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället. Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system. Muntlig och skriftlig presentation i utredande och andra former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer. Samtida kulturuttryck Ämne: Konst och kultur S åk 3 SA HU Orientering om samtida kulturuttryck och beröringspunkter mellan dem samt hur den nutida konsten förhåller sig till sin historia. Kulturbegreppets olika innebörder samt relationen mellan etablerade konstformer och populärkultur. Samband mellan olika former av samtida kulturuttryck och den tekniska och samhälleliga utvecklingen. Framväxten av ungdomskulturer som ett sätt att markera individualitet och identitet. Olika kulturuttrycks roll och villkor i dagens samhälle samt villkoren för nutida konstnärligt skapande. Vilken roll genus och annan grupptillhörighet spelar liksom kulturpolitik, marknad och publiksammansättning. Föreställningar om kreativitet och vad som kännetecknar kreativa miljöer samt staden som kulturmiljö, sett i både ett lokalt och ett internationellt perspektiv. Etiska diskussioner kring konstnärens roll och ansvar i samhället, till exempel när det gäller yttrandefrihet, demokratisk anpassning och konstens eventuella rätt att provocera. Samtal om samt analys och tolkning av aktuella kultur- och konstföreteelser i olika typer av presentationsformer, till exempel via modern teknik. Begrepp och teorier som förekommer i aktuell kulturdebatt.

Koppling till kursplaner

Koppling till kursplaner Koppling till kursplaner Övnings- och tävlingsmomenten i The Battery Challenge faller inom ramen för undervisning om hållbar utveckling och du kan välja att arbeta ämnesintegrerat eller kopplat specifikt

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

KATALOG FÖR DET INDIVIDUELLA VALET Läsåret 13-14

KATALOG FÖR DET INDIVIDUELLA VALET Läsåret 13-14 Påhlmans gymnasium vill erbjuda många intressanta kurser till sina elever. För att du bättre ska kunna välja har vi utformat en kurskatalog med kortfattade kursbeskrivningar. Det individuella valet om

Läs mer

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

JURIDIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet JURIDIK Ämnet juridik behandlar huvudsakligen civilrätt och offentlig rätt. Civilrätt omfattar rättsområden som är av betydelse för enskilda personer och företag. Offentlig rätt behandlar hur den offentliga

Läs mer

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2013/14

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2013/14 Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2013/14 1 Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Etik och människans livsvillkor:

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) 216 gymnasieskola 2011 (EK) Examensmål för ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

INDIVIDUELLA VAL. 2014/15 och 2015/16. VID KAROLINSKA SKOLAN och RUDBECKSSKOLAN KURSKATALOG

INDIVIDUELLA VAL. 2014/15 och 2015/16. VID KAROLINSKA SKOLAN och RUDBECKSSKOLAN KURSKATALOG INDIVIDUELLA VAL 2014/15 och 2015/16 VID KAROLINSKA SKOLAN och RUDBECKSSKOLAN KURSKATALOG INDIVIDUELLA VAL LÄSÅRET 2014/2015, ÅK 2 OCH ÅK 3 Det är nu dags för dig att söka kurs/kurser motsvarande 200 poäng

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

INDIVIDUELLT VAL ÅR 3 Läsåret 2015/2016

INDIVIDUELLT VAL ÅR 3 Läsåret 2015/2016 INDIVIDUELLT VAL ÅR 3 Läsåret 2015/2016 Alla elever i gymnasieskolan ska välja individuellt val, totalt omfattar valet 200 poäng, fördelat på två år. Valen görs inför år 2 och år 3. På Finnvedens Gymnasium

Läs mer

Information om IV-valskurser lå 13/14

Information om IV-valskurser lå 13/14 Information om IV-valskurser lå 13/14 Bild och form 1a1 50 poäng (BILBIL01a1) Kursen ger Dig förmåga att se, analysera, tolka och samtala om olika typer av bilder. Förmåga att använda ämnesområdets språk

Läs mer

Gymnasiets. Programfördjupningar & Individuella Val 2015-16

Gymnasiets. Programfördjupningar & Individuella Val 2015-16 Gymnasiets Programfördjupningar & Individuella Val 2015-16 Bild och form Framväxten av en global visuell kultur som påverkar livsstil, yrkesval och identitet har fört in en vidgad syn på vad som är en

Läs mer

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2014/2015

Individuella val Årskurs 2. Läsåret 2014/2015 Individuella val Årskurs 2 Läsåret 2014/2015 1 Innehåll Anvisningar... 2 Bild och form 1b: 100 poäng... 4 Dansteknik 1: 100 poäng... 4 Engelska 6: 100 poäng... 4 Ensemble 1: 100 poäng... 4 Filosofi 1:

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Profilval NA. Inför år 2 (Väljes under år 1) Inför år 3 (Väljes under år 2)

Profilval NA. Inför år 2 (Väljes under år 1) Inför år 3 (Väljes under år 2) Profilval NA Inför år 2 (Väljes under år 1) Inför år 3 (Väljes under år 2) Profil Idrott 300p Hela läsåret Träningslära 1 100p Åk2, Hela läsåret Bioteknik 100p Träningslära 2 100p H Mat. Spec. Linjär algebra

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Inriktnings- och fördjupningskurser Design och produktutveckling

Inriktnings- och fördjupningskurser Design och produktutveckling Inriktnings- och fördjupningskurser Design och produktutveckling TE - Berzeliusskolan Centralt innehåll för inriktnings- och fördjupningskurser för Design och produktutveckling på Berzeliusskolan Mer utförlig

Läs mer

Kurskatalog - individuellt val

Kurskatalog - individuellt val Leksands gymnasium Kurskatalog - individuellt val Inför läsåret 2013/2014 Innehåll Kursförteckning 3 Allmän information 4-5 Kursbeskrivning 6-9 2 Kursförteckning i alfabetisk ordning Kursnamn Poäng Kurslängd

Läs mer

Inriktnings- och fördjupningskurser Samhällsbyggnad och miljö

Inriktnings- och fördjupningskurser Samhällsbyggnad och miljö Inriktnings- och fördjupningskurser Samhällsbyggnad och miljö TE - Berzeliusskolan Centralt innehåll för inriktnings- och fördjupningskurser för Samhällsbyggnad och miljö på Berzeliusskolan Mer utförlig

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte IDROTT OCH HÄLSA Idrott, friluftsliv och olika former av motion och rekreation har stor betydelse såväl för enskilda människors hälsa som för folkhälsan. Ämnet idrott och hälsa förvaltar ett kulturellt

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2014/2015

Individuellt val. Läsår 2014/2015 Individuellt val Läsår 2014/2015 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val under dina år på gymnasiet. De flesta

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

SKOLA 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

SKOLA 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter SKOLA 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2015/2016

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2015/2016 Individuella val Årskurs 3 Läsåret 2015/2016 1 Innehållsförteckning Anvisningar... 2 Engelska 6: 100 poäng... 4 Engelska 7: 100 poäng... 4 Fotografisk bild 1: 100 poäng... 4 Historia 1a2: 50 poäng... 5

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet

Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:124) om kursplan i svenska för kompletterande undervisning för svenska elever i utlandet.

Läs mer

Profilval NA. Lunds kommun Polhemskolan. Inför år 2 (Väljes under år 1) Inför år 3 (Väljes under år 2)

Profilval NA. Lunds kommun Polhemskolan. Inför år 2 (Väljes under år 1) Inför år 3 (Väljes under år 2) Lunds kommun Polhemskolan Profilval NA Inför år 2 (Väljes under år 1) Inför år 3 (Väljes under år 2) Profil Idrott 300p Hela läsåret Träningslära 1 100p Åk2, Hela läsåret Bioteknik 100p Träningslära 2

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Kursplan Samhällskunskap

Kursplan Samhällskunskap Kursplan Samhällskunskap Undervisning motsvarande Samhällskunskap 1b respektive Samhällskunskap A Kursen syftar till att ge deltagarna ökad förståelse och insyn i hur samhället fungerar och i förlängningen

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Du ska nu välja 100p individuellt val inför nästa läsår.

Du ska nu välja 100p individuellt val inför nästa läsår. Du ska nu välja 100p individuellt val inför nästa läsår. Här följer en kort beskrivning av de kurser som erbjuds som individuellt val under läsåret 2014/2015. Läs mer om kursbeskrivningarna på skolverket.

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Kurser som kan höja meritvärdet för dig som har utländska gymnasiebetyg

Kurser som kan höja meritvärdet för dig som har utländska gymnasiebetyg 1 (4) Ur Högskoleverkets författningssamling 2012:6, bilaga 2 Här ser du vilka kurser från komvux som kan höja meritvärdet. Tänk på att den kurs som du måste ha för att bli behörig till en utbildning alltid

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

Program på Aspero Idrottsgymnasium

Program på Aspero Idrottsgymnasium ASPERO Program på Aspero Idrottsgymnasium Idrotten Alla elever på Aspero har idrott som individuellt val. Idrotten genomför vi som grenspecifik teknisk/taktisk träning, fysträning och idrottsteori. Vi

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Gymnasiegemensamma ämnen 1150 poäng Engelska 5 och 6 200 Historia 1b 100 Idrott och hälsa 1 100 Matematik 1b och 2b 200 Naturkunskap 1b 100 Religionskunskap 1 50 Samhällskunskap

Läs mer

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2014/2015

Individuella val Årskurs 3. Läsåret 2014/2015 Individuella val Årskurs 3 Läsåret 2014/2015 1 Innehållsförteckning Anvisningar... 2 Engelska 6: 100 poäng... 4 Engelska 7: 100 poäng... 4 Etik och människans livsvillkor: 100 poäng... 4 Fotografisk bild

Läs mer

Välkommen till Spyken 2015-2016!

Välkommen till Spyken 2015-2016! Välkommen till Spyken 2015-2016! Några värdeord kunskap Så tycker eleverna om skolan 2014: Jag trivs i skolan 89% Det är positiv stämning på skolan 91% Förhållandet mellan personal och elev präglas av

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Estetiska perspektiv i Lgr 11

Estetiska perspektiv i Lgr 11 Estetiska perspektiv i Lgr 11 Texter ur samtliga kursplaner utom de estetiska ämnena som självklart omfattar estetiska perspektiv Lgr 11 består av tre delar: 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENTREPRENÖRSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENTREPRENÖRSKAP Ämnet entreprenörskap är tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom psykologi och företagsekonomi, men även andra kunskapsområden såsom retorik och juridik ingår. Med hjälp av begrepp, teorier,

Läs mer

Kurskatalog för Kristinegymnasiet EK HU SA INDIVIDUELLT VAL 16/17

Kurskatalog för Kristinegymnasiet EK HU SA INDIVIDUELLT VAL 16/17 Kurskatalog för Kristinegymnasiet EK HU SA INDIVIDUELLT VAL 16/17 INNEHÅLL Sid Sid Innehåll... 2 Vad är individuellt val?... 3 När och hur sker valet... 3 Att tänka på för dig som vill plugga vidare...

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Individuellt Val. Katedralskolan. Läsåret 2015/2016. Schemapositioner: Tisdag 14:30-16:30 Torsdag 8:10 9:40

Individuellt Val. Katedralskolan. Läsåret 2015/2016. Schemapositioner: Tisdag 14:30-16:30 Torsdag 8:10 9:40 Individuellt Val skolan Läsåret 2015/2016 Schemapositioner: Tisdag 14:30-16:30 Torsdag 8:10 9:40 Kurser anordnas endast under förutsättning att tillräckligt många deltagare anmäler sig. Kursbeskrivningar

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux Kurskatalog Lärvux Läsåret 2015-2016 Innehåll Innehåll... 3 Vem kan gå på Lärvux?... 1 Syftet med Lärvux... 1 Studierna... 2 Betyg... 2 Vilka ämnesområden finns på träningsskolenivå?... 3 1. Språk och

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Följande är exempel på underliggande mål som ligger till grund för det övergripande målet:

Följande är exempel på underliggande mål som ligger till grund för det övergripande målet: Katrinebergs folkhögskola Kursmål Linje: Friskvård & Hälsa Kursen syftar övergripande till att utbilda ledare som med en bred teoretisk kunskap och med goda praktiska färdigheter kan ta initiativ till

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap PER BRAHEGYMNASIET Enda skolan jag besökte, jag har kompisar som gått här. Jag gillar

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) 268 gymnasieskola 2011 Teknikprogrammet (TE) Examensmål för teknikprogrammet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i modersmål i grundskolan 3.7 Modersmål Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor

Läs mer

Två inriktningar. Väljer mellan dessa till ÅK2

Två inriktningar. Väljer mellan dessa till ÅK2 EKONOMI programmet Två inriktningar Inriktningen ekonomi ska ge kunskaper inom företagsekonomiska områden som: redovisning, kalkylering, marknadsföring, företagande samt ledarskap och organisation. Inriktningen

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:-

Kvalificering. Final. Anmälan. Vinster 1:an 10.000:- 2:an 5.000:- 3:an 3.000:- 4:an 2.000:- SKOGENS MÄSTARE Vilka blir årets Skogens mästare?! Vi vill veta vem som kan mest om skog, både teoretiskt och praktiskt! Är din klass redo att anta utmaningen? Skogens mästare är en tävling som riktar

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Prislista. för. Hermods Distansgymnasium. Prislista för program och enstaka kurser, läsåret 2015/16

Prislista. för. Hermods Distansgymnasium. Prislista för program och enstaka kurser, läsåret 2015/16 Prislista för Hermods Distansgymnasium Prislista för program och enstaka kurser, läsåret 2015/16 Pris i SEK för program Läsåret 2015/2016 Program Totalpris per Varav Elevavgift/läsår Inriktning läsår statsbidrag

Läs mer

Programstruktur Ekonomiprogrammet Ekonomi

Programstruktur Ekonomiprogrammet Ekonomi Ekonomi På görs flera studiebesök på lokala företag och domstolar och du får möjlighet att lyssna till intressanta föreläsare! Du som söker EKONOMIPROGRAMMET väljer en studieförberedande utbildning inom

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

INDIVIDUELLT VAL ÅR 2 Läsåret 2015/2016

INDIVIDUELLT VAL ÅR 2 Läsåret 2015/2016 INDIVIDUELLT VAL ÅR 2 Läsåret 2015/2016 Alla elever i gymnasieskolan ska välja individuellt val, totalt omfattar valet 200 poäng, fördelat på två år. Valen görs inför år 2 och år 3. På Finnvedens Gymnasium

Läs mer

Arrangering och komposition 1, MUIARA01, 100 poäng Du får verktyg för att skriva Din egen musik och arrangera för olika musikaliska sammanhang.

Arrangering och komposition 1, MUIARA01, 100 poäng Du får verktyg för att skriva Din egen musik och arrangera för olika musikaliska sammanhang. Arrangering och komposition 1, MUIARA01, 100 poäng Du får verktyg för att skriva Din egen musik och arrangera för olika musikaliska sammanhang. Bild och form 1b, BILBIL01b, 100 poäng Bland annat arbetar

Läs mer

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen

Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Gymnasiearbete - introduktionstext september 2012 Gymnasiearbete för högskoleförberedande examen Syftet med den här texten är att ge övergripande information om och kommentarer till gymnasiearbetet för

Läs mer

Kurser för intag 2016 och 2017

Kurser för intag 2016 och 2017 Kurser för intag 2016 och 2017 Administration och juridik i vården 30yhp Kursens mål är ge kunskaper utifrån gällande lagstiftning för att kunna utföra vårdrelaterad administration och dokumentation. Kurser

Läs mer

Individuellt val till läsåret 2015/2016

Individuellt val till läsåret 2015/2016 Individuellt val till läsåret 2015/2016 I studieplanen framgår att du ska läsa 200 poäng individuellt val under din gymnasietid. Till detta val väljer du 100 poäng som ditt förstahandsval samt 200 poäng

Läs mer

Ekonomiprogrammet. Efter programmet

Ekonomiprogrammet. Efter programmet Ekonomiprogrammet EK Ekonomiprogrammet är ett program som vänder sig till dig som är intresserad av att få kunskaper i ekonomi, samhällsekonomi, entreprenörskap och juridik. Här får du en bred och attraktiv

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer