KATALOG FÖR DET INDIVIDUELLA VALET Läsåret 13-14

Transkript

1 Påhlmans gymnasium vill erbjuda många intressanta kurser till sina elever. För att du bättre ska kunna välja har vi utformat en kurskatalog med kortfattade kursbeskrivningar. Det individuella valet om sammanlagt 200 poäng är i sin helhet förlagt till årskurs 3, utom för dem vilka vill sjunga i kören (se kursbeskrivning nedan) och dem på ekonomiprogrammet vilka vill fortsätta med sitt språkval från årskurs 1. För elever på samhällsvetenskapsprogrammet är det obligatoriskt att fortsätta med sitt språkval eller välja ett annat modernt språk. Några kurser ger extra meritvärdespoäng vid ansökan till högskolan. Det är alltså viktigt att göra ett val med tanke på framtida studier. För mer information om s.k. områdesbehörigheter och särskilda behörigheter för ansökan till högskolan, gå till följande mapp på skolans portal: Observera att det i regel alltid krävs ett visst antal sökande till en kurs för att den ska erbjudas! o Bild och form 1a1 50 p Grundläggande kurs. Betraktande, analys och tolkning av, och även samtal om, eget och andras arbete med bilder. Sammanhangets betydelse för tolkningen. Grundläggande kompositionstraditioner för två- och tredimensionella bilder samt färglära. Bildspråkliga grundbegrepp och deras användbarhet i praktiskt bildarbete. Arbete med konstnärliga processer, enskilt och i grupp. Metoder för idéproduktion, till exempel brainstorming, skissarbete, inspirerande förebilder. Problemlösning i bild. Gestaltande bildarbete i två- och tredimensionella tekniker i nya och traditionella material, metoder och medier. Bildens uttrycksmedel, till exempel linje, form, färg, ljus och skugga, och hur de hänger samman med det färdiga bilduttrycket. Bilders funktioner och användningsområden. o Digitalt skapande p Grundläggande kurs. Analoga och digitala skapandeprocesser, skissarbete både utan och med digitala verktyg. (1/12)

2 Gränslandet mellan konst och teknik samt hur det formar skapandeprocesser. Kombinationer av olika uttryck för digitala produktioner. Digitala verktyg för skapande och gestaltande. Hur man väljer lämpligt verktyg för skapande och bevarande. Programvara och hårdvara som används för skapande i olika estetiska uttrycksformer. Samarbetsformer vid digitala produktioner. Presentationsvägar och spridningsvägar för digitala produktioner, till exempel internet, digitala tryck och olika lagringsmedier. o Engelska p Krav på E i Engelska 6. o Filosofi 1 50 p Grundläggande kurs. Som individuellt val endast för ekonomi/ekonomi. Existens och vetande, dels grundläggande teorier som behandlar begreppet verklighet och vad som kan tänkas existera, dels grundläggande kunskapsteori utifrån begreppet kunskap, begreppet sanning och vetandets olika former. Grundläggande vetenskapsteori och begrepp inom vetenskapen. Jämförelse mellan forskningsmetoder och traditioner inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Värdefilosofi, dels olika värdeteoretiska ståndpunkter och normativa etiska teorier som handlar om vad som är rätt och orätt samt vad som utmärker ett gott liv, dels samhällsfilosofi som handlar om vad som är rättvist och vad som utmärker ett gott samhälle. Exempel på teoriernas tillämpningar hämtas från privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap. Nutida filosofiska riktningar. Olika filosofiska förhållningssätt som präglar den aktuella diskussionen om existentiella frågor, etiken, samhället, språket, vetenskapen och verkligheten. Filosofiska aspekter på genusfrågor och frågor om hållbar utveckling. Språkfilosofi. Grundläggande begrepp, till exempel tolkning, precisering och definition. Teorier om språkets funktion och mening. Begreppsanalys och argumentationsanalys utifrån både språkfilosofisk och logisk förståelse av argumentationens konstruktion. o Filosofi 2 50 p (2/12)

3 Krav på E i Filosofi 1. Ges under vårterminen. Klassiska frågor, teorier och ställningstaganden, dels vad gäller verklighetsuppfattningar som behandlar frågor om verklighetens natur och människans existens, dels inom kunskapsteori som behandlar frågor om kunskapens ursprung, räckvidd och giltighet samt om yttervärldens existens. Vetenskapsteoretiska frågor och problem som berör olika filosofers och riktningars syn på vad som är god vetenskap. Värdefilosofisk fördjupning, dels vad gäller tillämpad normativ etik med särskild inriktning på analys, tillämpning och ställningstaganden i olika fall eller dilemman i privatliv, samhällsliv, kulturliv och vetenskap, dels inom estetiska teorier som handlar om det sköna. Samhällsfilosofisk fördjupning, till exempel utopiskt tänkande, med utgångspunkt i begreppen rättvisa, frihet, makt och inflytande samt filosofernas behandling av begreppen i olika tider och traditioner. Grundläggande redskap för logisk analys. Fördjupning i vald filosofisk fråga. o Formgivning p Grundläggande kurs. Grundläggande hantverksmässigt arbete i tyg. Enkla bearbetningsmetoder, användningsområden och verktyg. Grundläggande färg- och formlära. Introduktion i formgivningsprocessen och formgivningens grundläggande uttrycksmöjligheter, till exempel färg, form och material. Materialet egenskaper - tyg. Grundläggande värdering av formgivning i relation till intentioner. Relevanta begrepp. Traditionell och samtida formgivning. Lagar och andra bestämmelser som gäller för formgivningsområdet. Säkerhet och arbetsmiljö för maskiner och verktyg samt materials miljöpåverkan. o Företagsekonomi p Krav på E i Företagsekonomi 1. Som individuellt val endast för ekonomi/juridik. (3/12)

4 Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med det behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar utifrån begreppet hållbar utveckling. Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden. Affärsidéns utformning och betydelse. I samband med det behandlas affärsplanens uppbyggnad och funktion. Marknadsföring i form av omvärldsanalys och olika verktyg för värdeskapande processer. Metoder, teorier och modeller som används i företagens interna styrning och planering i form av budgetering och kalkylering. Bokföring och bokslut med enkla periodiseringar och enkel räkenskapsanalys. I samband med det behandlas revisionens funktion i en verksamhet. Begrepp, teorier och modeller som förklarar hur människor och arbetsgrupper fungerar i organisatoriska sammanhang samt hur ledarskap fungerar. I samband med det behandlas frågor om etik och jämställdhet i arbetslivet. o Historia 2a 100 p Krav på E i Historia 1b. Tematiska fördjupningar kring historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen. Historiska begrepp och förklaringsmodeller, och deras tillämpning på olika historiska frågeställningar. Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar. Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur. o Idrott och hälsa p Krav på E i Idrott och hälsa 1. (4/12)

5 Upplevelsebaserade rörelseaktiviteter utomhus, till exempel paddling, klättring, ridning, orientering, friluftsliv och geografiskt betingade aktiviteter som skidåkning. Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet. Musik, rytm och dans som inspiration för att utveckla kroppslig förmåga. Hälsobegreppets grunder. Hälsofrämjande arbetssätt samt hur arbetssätten kan dokumenteras. Riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter, till exempel överträning och skador i samband med idrott och motionsaktiviteter. Idrott, dans och motionsaktiviteter som samhällsfenomen och som sociala och kulturella verktyg. Olika kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning. Miljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter. o Internationell ekonomi 100 p Krav på E i Samhällskunskap 1b. Internationella handelsrelationer och ekonomisk integration samt deras aktörer. Den internationella ekonomins och handelns utveckling med hjälp av ekonomiska teorier, utifrån både ett historiskt och ett nutida perspektiv. Den internationella ekonomins och handelns effekter för länders välfärd och för miljön. Kulturens betydelse för affärskontakter mellan företag i olika länder. Drivkrafter bakom och effekter av olika handels- och valutapolitiska ingrepp i internationella handelsrelationer. Finansiella marknader i den internationella ekonomin. Global resursfördelning. Relationen mellan produktionskostnader i olika delar av världen och företagens lokalisering och internationella handel. Förklaringar till uppkomsten av transnationella företag. Den ekonomiska integrationsprocessen inom EU och den fortsatta utvecklingen mot gemensamma marknader. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och andra källor. Källhänvisning enligt vanliga system. Muntlig och skriftlig presentation i olika former som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer. (5/12)

6 o Internationella relationer 100 p Krav på E i Samhällskunskap 1b. Olika aktörer, deras mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikesoch säkerhetspolitik. Den moderna nationalstatens utmaningar som en internationell aktör. Olika teoretiska perspektiv på internationella relationer. Världskrigens och efterkrigstidens betydelse för etableringen av internationella institutioner. Olika former av organiserat samarbete mellan länder och sambandet mellan detta samarbete och den politiska och ekonomiska utvecklingen. Orsaker till och följder av samarbeten och konflikter. Internationell rätt. Möjligheter och svårigheter med att säkerställa såväl staters som individers rättigheter och säkerhet. Grundläggande internationella konventioner om mänskliga fri- och rättigheter och olika aktörers möjlighet till tillämpning. Globaliseringens betydelse för individer, grupper och samhällen samt möjligheter och utmaningar för miljö och resursfördelning. Samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av informationen från olika medier och andra källor. Källhänvisning enligt vanliga system. Muntlig och skriftlig presentation i olika former som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, vetenskapliga rapporter och essäer. o Körsång p Kursen går under två läsår. Vi sjunger låtar från många olika repertoarområden från pop/rock till klassiskt. Vi sjunger i stämmor, tränar sångteknik och diskuterar lite musikteori. Kören står för delar av underhållningen på avslutningarna. Det här är det centrala innehållet: Körmusicerande i flerstämmig körmusik på en grundläggande nivå från olika repertoarområden. Musicerande i gehörsbaserad och noterad musik Genrer i olika tider och kulturer. Stildrag och kännetecken. Samarbetsförmåga och metoder för instudering, enskilt och i grupp. (6/12)

7 Grundläggande röstvård och metoder för det. Grundläggande musikalisk gestaltning och kommunikation vid framträdande inför publik och i samarbete med andra. o Marknadsföring 100 p Krav på E i Företagsekonomi 1. Lagar och andra bestämmelser som styr marknadsföring. I samband med det behandlas etik och hållbar utveckling inom marknadsföring. Teorier och tendenser inom området marknadsföring. Marknads- och omvärldsanalys. I samband med det behandlas metoder och analysverktyg för marknadsinformation. Marknadsstrategier och marknadsplanens innehåll och funktion. Marknadsföring av varor och tjänster. I samband med det behandlas den betydelse som varaktiga relationer med kunder, leverantörer, anställda och andra intressenter har för ett företags affärsutveckling. Intern och extern marknadskommunikation. Internationell marknadsföring. o Matematik 3b 100 p Krav på E i Matematik 2b. Som individuellt val under höstterminen. Kursen innehåller bland annat: Polynomfunktioner av högre grad än 2 Införandet av derivata som kort kan beskrivas som lutningen hos en kurva. Extremvärdesproblem hos funktioner. Införandet av talet e Beräkning av area under en graf med hjälp av integraler Lösning av högra gradens potensekvationer o Matematik p Krav på E i Matematik 3b. Som individuellt val under vårterminen. Kursen innehåller bland annat: Utvidgandet av talen till de komplexa talen Räkning med komplexa tal skrivna på olika former. Lösning av ekvationer med komplexa rötter. Trigonometriska uttryck, ekvationer och funktioner. (7/12)

8 Användandet av enklare differentialekvationer Skissandet av grafer med hjälp av asymptoter. Användandet av integraler för bland annat sannolikhetsfördelning. o Moderna språk (franska, tyska, spanska, italienska) steg 1-5 (italienska, steg 1-3) 100 p Krav på E i föregående steg. Moderna språk, steg 1, är nybörjarkurs. Eleven lär känna språket och de kulturer där språket talas, börjar lära sig förstå och börjar använda språket för kommunikation. Moderna språk, steg 2, ger eleven möjlighet att utveckla sina kunskaper, sin kommunikationsförmåga och sin kännedom om kulturer i länder där språket talas. Elevens medvetenhet om sin egen inlärning ökar liksom förmågan att använda hjälpmedel som t.ex. lexikon. I kursen Moderna språk, steg 3, använder eleven språket på ett alltmer varierat sätt. Eleven lyssnar och läser, samtalar och skriver för olika syften och i olika situationer. Kursen Moderna språk, steg 4, breddar språkförmågan och innehåller olika varianter av språket. Eleven läser och tillgodogör sig enkel skönlitteratur och utvecklar sin förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt. Moderna språk, steg 5, är en bred kurs som fortsätter att bygga upp elevens förmåga att kommunicera på språket i olika situationer. Tillfälle ges till att fördjupa sig inom något område efter egna intressen eller studieinriktning, liksom till läsning för lust och glädje samt för information och kulturkännedom. o Politik och hållbar utveckling 100 p Grundläggande begrepp inom området hållbar utveckling. Miljöhot och politiska utmaningar speglade genom till exempel ekologiska fotavtryck. Samhällets styrmedel och mål på lokal, regional, nationell och internationell nivå samt hur de används i samband med frågor om en hållbar användning av naturresurser. Olika metoder för miljövärdering, till exempel när myndigheter genomför samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Svensk och europeisk miljölagstiftning samt internationella konventioner och överenskommelser med kopplingar till hållbar utveckling. (8/12)

9 Den politiska beslutsprocessen inom området hållbar utveckling i Sverige och inom EU. Miljöpolitiska intressekonflikter, från dåtid till nutid och lokalt till globalt. Intresseorganisationer inom området hållbar utveckling, deras arbete och påverkan på den politiska agendan från lokal till global nivå. Etiska värderingar och överväganden i samband med politiska beslut. Praktiska fallstudier. o Psykologi 2a 50 p Krav på E i Psykologi 1. Som individuellt val endast för ekonomi/ekonomi. Tillämpningsområden inom psykologin i relation till förändringar i samhället. Personlighetspsykologi och dess tillämpningar: hur individen beskrivs utifrån sina egenskaper och hur dessa påverkar individens beteende, känslor och tankar. Utvecklingspsykologi och dess tillämpningar: hur människan utvecklas genom livet i samspel mellan arv och miljö. Klinisk psykologi: psykisk ohälsa och olika psykologiska behandlingsalternativ. I samband med det behandlas arvets och miljöns betydelse för psykisk hälsa och ohälsa. Mediers, livsstilars och kulturs påverkan på mänskliga beteenden, känslor och tankar. o Psykologi 2b 50 p Krav på E i Psykologi 2a. Endast för samhälle/beteende. Fördjupning i några psykologiska perspektiv, till exempel kognitionspsykologi, biologisk psykologi, socialpsykologi, personlighetspsykologi, utvecklingspsykologi eller klinisk psykologi. Psykologiska tillämpningsområden som är relevanta för elevernas utbildning, till exempel idrottspsykologi, ekonomisk psykologi, kulturorienterad psykologi, trafikpsykologi, teknisk psykologi, arbets- och organisationspsykologi, miljöpsykologi, rättspsykologi, genusrelaterad psykologi, ekologisk psykologi, kundpsykologi, mediepsykologi, familjepsykologi och pedagogisk psykologi. Tillämpning av psykologiska teorier och modeller samt experiment och observationer. (9/12)

10 o Religionskunskap 2 50 p Krav på E i Religionskunskap 1. Nyreligiösa rörelser och strömningar, vad som kännetecknar dem och vad de har för förhållande till världsreligionerna. Privatreligiositet. Individuella tolkningar av, och uttryck för, religiösa trosuppfattningar i ett samhälle präglat av mångfald. Religioners och livsåskådningars betydelse för människors identitet, tillhörighet, gemenskap och syn på jämställdhet. Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap, hur de kan komma till uttryck och vad de kan betyda för individens förståelse av sig själv och sin omvärld. Etiska begrepp, teorier och modeller. Tillämpning av dessa på frågor som är relevanta för karaktärsämnena, till exempel biomedicinsk etik, djuretik, miljöetik eller etik i mellanmänskliga relationer. o Rätten och samhället 100 p Grundläggande kurs. Som individuellt val endast för ekonomi/ekonomi samt samhällsprogrammet. Konstitutionell rätt: Sveriges grundlagar med särskild betoning på offentlighetsprincipen och skyddet för mänskliga fri- och rättigheter. Internationell rätt: Europarätt inklusive EU-rätt samt det internationella skyddet för mänskliga rättigheter. Straffrätt: regler som rör brott och straff samt straffrättsliga ideologier. Processrätt: regler som rör det svenska rättegångsväsendet och praktiskt processförfarande. Juridiska begrepp och problemlösning i rättsliga sammanhang. Sambandet mellan etik och moral i samhället, lagstiftning och tolkning av lagar. o Samhällskunskap p Krav på E i Samhällskunskap 2. Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld. (10/12)

11 Introduktion av vetenskapsteori. Hur vetenskapliga begrepp används i samhällsdebatten och påverkar individens syn på sig själv, på andra och på det omgivande samhället. Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system. Muntlig och skriftlig presentation i utredande och andra former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer. o Skrivande 100 p Krav på E i Svenska 1. Skriftlig framställning av olika slags texter, med fokus på informerande, berättande och argumenterande journalistiska texter, och av skönlitterära texter av olika slag. Den retoriska arbetsprocessen, dvs. hur man på ett strukturerat och metodiskt sätt planerar och genomför skriftlig framställning som tar hänsyn till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Skriftlig framställning av längre text alternativt några kortare texter, som kan vara av skönlitterär eller icke-skönlitterär karaktär. Skriftlig framställning efter mönster och förebilder samt friare skrivande. Berättande i texter som har som syfte att informera, utreda, övertyga och underhålla. Spänningen mellan traditionellt textskapande och nydanande texter. Spänningen mellan fakta och fiktion i texter. Textuppbyggnad, sammanhang i text, textmönster och språk i såväl skönlitteratur som i andra typer av texter. Fördjupning och problematisering av vad som är korrekt och lämpligt språk i skönlitteratur och andra typer av texter. Utformning av texter för olika syften och i olika medier, inklusive multimediala texter av olika slag där till exempel skriven text, bild och ljud samspelar. Hur man ger konstruktiv textkritik och arbetar med sina egna och andras texter för att förbättra sitt skrivande och öka sin språkliga medvetenhet. (11/12)

12 o Textkommunikation 100 p Grundläggande kurs. Produktion och analys av journalistiska texter grundade på fakta och saklighet utifrån journalistikens principer. Produktion och analys av informationstexter och reklamtexter utifrån informationens och reklamens behov. Grundläggande journalistiska och reklaminriktade arbetssätt, till exempel intervjuer och research. Språk och uttryck i textproduktioner riktade mot olika målgrupper, till exempel hur semiotik, retorik och dramaturgi används när budskap formuleras. Skillnader i arbetssätt och innehåll inom extern och intern information. Informationssökning via olika kanaler, källor och digitala medietillämpningar samt grundläggande metoder för kritisk granskning av deras relevans och trovärdighet. (12/12)