Sven Wimnell : Klassifikationssystemet för verksamheter. Versionen kompletterad.

Transkript

1 Sven Wimnell : Klassifikationssystemet för verksamheter. Versionen kompletterad. 4 Samhällsplanering och företagsplanering. 6 Ett klassifikationssystem som vill hjälpa till att bota informationsstressen och är ett hjälpmedel för demokratisk framtidsplanering /19 Filosofiska och psykologiska veksamheter /29 Religiösa verksamheter /39 Politikvetenskaper och politiska verksamheter /49 Sambandsforskningsverksamheter. Samband på samhällsnivå. Infostruktur /59 Naturforskningsverksamheter och matematik /69 Teknologiska/ ekonomiska verksamheter /79 Formgivning av fysiska och sociala miljöer /89 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur /99 Blandade saklitterära verksamheter samt allmän geografi, biografi och allmän historia. 197 Verksamheter i Sverige och i världen. 198 Sambandsforskning. Justerad (63+656:0324) x

2 1-2 Filosofiska, psykologiska och religiösa verksamheter. 3 Politiska vetenskaper och politiska verksamheter. 5-6 Naturforskning och teknologiska/ ekonomiska verksamheter. 7-9 Kulturella verksamheter. 4 Bakgrundens med pilarna: Sambandsforskning på samhällsnivå. Påverkan enligt pilarna sker direkt eller indirekt. Se vidare Sven Wimnells hemsida: Mänskliga verksamheter. 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter 2 Religiösa verksamheter o d 3 Politikvetenskaper. Politiska verksamheter. 4 Sambandsforskning. Informationsstruktur. 5 Naturforskning.Matematikverksamheter. 6 Teknologiska /ekonomiska verksamheter. 7 Formgivning av fysiska o sociala miljöer. 8 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 9 Saklitterärt.Allm. geografi.biografi.allm.historia 1 Psykologiska och filosofiska verksamheter 10 Samlade kunskaper och övergripande värderingar 101 Bibliografiska verksamheter. Arkiv. 102 Biblioteksverksamheter.Databaser.Internetsökn. 103 Allm. encyklopedier.övergripande värderingar 104 Övergripande filosofiska verks. om samband 105 Övergripande om samhällsforskning o-planering 106 Övergripande om ekonomiska verksamheter 107 Övergripande filosofier om utbildning o d. 108 Samhällskunskap. Samhällsguiden. 109 Idé- filosofi- och lärdomshistoria. 11/19 Individernas inre verkligheter. 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. 13 Individens känslor, värderingar od. Estetik. 14 Individens ideologi / uppfattning om samband od 15 Individens psykiska mekanismer Psykologi o d. 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. 17 Individens moral och uppfattningar om moral. 18/19 Filosofer, äldre och senare, i öst och väst. 2 Religiösa verksamheter o d 20 Övergripande religiösa verksamheter o d 21 Allmän religionsvetenskap 22/28 Kristna religioner 29 Icke kristna religioner o d 3 Politikvetenskaper.Politiska verksamheter. 31 Statistik och demografi 32 Statsvetenskap 33 Nationalekonomi, internationell ekonomi 34 Lagar o förordningar, traktat, juridik 35 De demokratiskt valda församlingarnas verks. 351 Sveriges riksdag (och motsvarande utomlands) 352 Kommun- och landstingsfullmäktige (o mots.) 353 Sveriges regering (och motsvarande utomlands) 354 Mellanfolkliga centrala organ (FN, EU o d) 36/39 Politiska krav och politiska planeringar: 36...om individernas kroppsliga förhållanden om utbildning o d om fysiska miljöer o ekonomiska verks om sociala miljöer, nöjen, sport o d 4 Sambandsforskning. Samband på samhällsnivå. 40 Systemvetenskap. Infostruktur Naturforskning. Matematikverksamheter. 50 Allmänt om naturforskning. Naturkunskap 51 Matematik 52 Astronomi, rymdforskning 53 Fysik o d 54 Kemi o d 55 Geologi, meteorologi, hydrologi o d 56 Paleontologi, arkeologi o d 57 Biologi,ekologi.Naturgeogr. Utv.lära, ärftlighet 58 Botanik. 59 Zoologi

3 6 Teknologiska/ekonomiska verksamheter. 60 Allmänt om teknologiska o ekonomiska verks. 61 Hälso- o sjukvård, räddning od. Veterinärverks. 62 Ingenjörsverksamheter (konstruktion o d). 63 Biologisk produktion. Jordbruk, skog, jakt,fiske. 64 Hushållsarbeten. Energi- och hygienförsörjning. 641 Matlagning.642 Måltider,servering,restauranger 643 Organisation av boende, personalrum od, hotell 644 El-, gas-, värme-, vatten- hygienförsörjning od. 645 Användning av inventarier o d. 646 Personlig hygien od,klädvård (ej 648 tvätt od) 647 Allmän hushållsekonomi. Inkomster o utgifter 648 Städnings-, rengörings- o tvättverksamheter od. 649 Personvård: barn, hemsjukvård, allmänt hushållsarbete, hemtjänst 65 Adm, distribution, kommunikation, organisation 651 Kontorsarbete o d. Datoranvändning Opolitisk offentlig civil förvaltning Militära verksamheter 653 Handelsverksamheter. 654 Telekommunikationsverksamheter. 655 Förlagsverksamheter o d. 656 Transportverksamheter, resbyrå, lagring o d. 657 Penningverksamheter.Finans Försäkring.Skatter 658 Allm.företagsekonomi.Arbetsförmedling od 659 Marknadsförings- och reklamverksamheter od. 66/68 Tillverkning av varor 66 Tillverkning av kemivaror o d 67 Tillverkning av bearbetningsvaror o d 68 Tillverkning av komplexvaror 69 Tillverkning/byggande av byggnader, anläggningar 7-9 Kulturella verksamheter 7 Formgivning av fysiska o sociala miljöer. 70 Allmänt om konst o kultur. 71 Övergripande planering av fysiska miljöer 72 Formgivning av byggnader o anläggn. arkitektur 73 Skulptur od. Museiverksamh. konstutställning 74 Konsthantverk,formgivn.bruksföremål.Inredning 75/77 Bildkonst. 75 Måleri. 76 Grafiskt. 77 Foto 78 Musik ( konserter o d 792) 79 Seder o bruk,nöjen,sociala miljöer o verks.sport Seder och bruk Film, radio, TV, offentliga fester mm. 792 Teater. Opera. Konserter. Revyer. Konstdans. 793 Sällskapsnöjen. Sällskapsdans. Lek. 794 Spel.Skicklighets-o turspel Lotteri.Lotto.Tips 795 Sociala miljöer och sociala verksamheter Sociologi. Socialvård. Kriminologi. 7952/7956 Sociala miljöer o verksamheter i fysiska miljöer Forntiden Medeltiden Nya tiden Sociala miljöer i olika fysiska miljöer Undervisning o d Sociala miljöer o sociala verksamh. i boendet 7959 Sociala miljöer o verksamheter i allmänna grupper o d 796/799 Sport, idrott o d. 8 Språk. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 80 Språk.Språkliga verks. 802/809 motsv. 82/ Litteraturvetenskap-hist. 812/819 motsv. 82/89. 82/89 Skönlitteratur på olika språk 82 Engelsk skönlitteratur o d. 83 Tysk, nederländsk, nordisk skönlitt. 84 Fransk skönlitteratur o d 85 Italiensk skönlitteratur o d 86 Spansk och portuguisisk skönlitteratur o d 87 Grekisk och latinsk skönlitteratur o d 88 Slavisk och baltisk skönlitteratur o d 89 Skönlitt på orientaliska och övriga språk o d 9 Saklitterärt. Allmän geografi. Biografi. Allmän historia. 90 Tidningar,tidkrifter,journalistik. Blandade ämnen 91 Allm.geografi, reseskildr.913/919 motsv. 93/ Biografiska verksamheter, släkthistoria o d 93/99 Historieskrivande verksamheter, allmän hist. 93 Allmänt om allm.historia. Världs- o forntidshist. 94 Medeltidens o nya tiden i allmänhet o i Europa 95 Medeltidens o nya tidens historia i Asien. 96 Medeltidens o nya tidens historia i Afrika. 97 Medeltidens o nya tiden i Nord- o Mellanamerika 98 Medeltidens o nya tidens historia i Sydamerika 99 Medeltiden o nya tiden: Australien. Oceanien. Rymden

4 Samhällsplanering och företagsplanering. Människorna har fyra viktiga roller: A. Huvudroll: allmän levnadsroll-lekmannaroll-fritidsroll. A1. Att i största allmänhet leva med kropp och psyke i de fysiska och sociala miljöerna med de möjligheter och innanför de ramar som ges av de politiska styrningarna. A2. Att påverka de politiska styrningarna som direkt eller indirekt styr individernas kroppsliga och psykiska förhållanden och fysiska och sociala miljöer. B. Biroll:förvärvslivsroll-expertroll-yrkesroll B1. Att hitta lämplig plats i de gemensamma förvärvslivssystemen och göra arbetet med hänsyn till egna egoistiska krav. B2. Att sköta arbetsuppgifterna i förvärvsarbetet med hänsyn till vad de övriga samhällsmedlemmarna kan begära att få uträttat i den gemensamma arbetsfordelningen. Människornas viljor och handlingar, krav och önskemål blir olika för de olika rollerna. Individens viktigaste roll är A1. Rollen A2 är medel för A1, men är så viktig att den också kan ses som en del av livet i A1. Rollen B är en viktig förutsättning för A1, den ger bl a pengar till verksamheterna i A. B1 är under individens aktiva år ett viktigt komplement till rollen A1, en individs förvärvsarbete kan på olika sätt berika hennes totala livssituation, berika rollen A1. Rollen B2 är ett medel för det gemensamma samhället och kommer indirekt individen till nytta genom samhällenas totala utbud av varor och tjänster. Rollerna i A gäller samhället och för att förbättra samhället behövs samhällsplaneringar. Rollerna i B gäller förvärvslivet mm och för att förbättra där behövs företagsplaneringar, dvs planeringar för kommersiella företag, offentliga organisationer och byråkratier, ideella verksamheter etc. Företag och organisationer av många olika slag ingår som delar i samhället och är beroende av samhällets uppbyggnad. Samhällsplanering gäller i hög grad samordning och kontroll av alla företag och organisationer. Planeringar av företag och organisationer bör inordnas i samhällsplaneringen. Ansvariga för samhällsplaneringen i Sverige är på översta nivån regeringen och riksdagen och där ingående förtroendevalda från de politiska partierna. Men över den nivån finns krav på olika sätt från FN, EU, internationella konventioner o d. Samhällsplaneringens problem finns i ett forskningsprojekt som behandlas på Sven Wimnells hemsida på Internet: med titeln Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen. I redovisningen ingår ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Rubrik i den engelska introduktionen: "Problems in Planning. How can we make the World a better place? An Encyclopedic Classification of Human Activities." Redovisningen omfattar sju inledande dokument på i genomsnitt ca 44K och 128 dokument på i genomsnitt ca 40K med innehåll i verksamhetsområden som formar världens framtid. På hemsidans entrésida finns möjlighet att klicka fram en pdf-fil på 51 sidor med ett sammandrag om samhällsplaneringens problem och med titeln Samhällsplaneringens problem. ( ) I verksamhetsområde 658 finns en pdf-fil på 41 sidor Samhällsplanering och företagsplanering som är en variant med mindre om samhällsplanering och mer om företagsplanering. ( En tidigare pdf-sammanställning är: Samhällsplaneringens problem. Hur ska man kunna förbättra världen? Ett klassifikationssystem för mänskliga verksamheter. Kunskaper om verksamheterna och deras samband för bättre demokrati och bättre framtid i en gemensam värld Kompletterat ( )

5 Utvecklingen i världen. Utvecklingen i världen, dvs på jordklotet, beror i väsentliga avseenden huvudsakligen av människornas verksamheter. Men människorna har fiender och svårigheter att kämpa mot. Bakterier, virus, växter och djur hotar människornas möjligheter att leva och överleva. Jordbävningar och vulkanutbrott, regn, snö, översvämningar, torka, vindar, kyla och hetta ger hot från själva klotet. Människorna är biologiska varelser som föds, åldras och dör och har det att kämpa mot. Detta är ofrånkomliga hot som människorna mer och mer med olika verksamheter övervinner eller mildrar. Det vore väl om det räckte med de hoten. Men människorna kämpar också mot varandra om makt och resurser och det skapar massor av elände. När man ser ut över världen finner man lätt på både nära och långt håll förhållanden som leder till olycka för många. Människorna försöker alltid lösa sina problem, med deras olika grader av komplexitet, olika rumsliga dimensioner (lokala -nationella -globala), olika tidsperspektiv (kortsiktiga - långsiktiga), mer eller mindre välinformerade om verkligheten som omger dem. Ofta med oförändrade förhållanden som resultat och inte sällan till det sämre. Människornas levnadsvillkor beror av fyra föränderbara faktorer : o Individens kroppsliga förhållanden, dvs individens kroppsliga status och personliga hjälpmedel för de kroppsliga behoven. o Individens psykiska förhållanden, dvs individens olika psykiska tillstånd och aktiviteter, individens inre verklighet. o Individens fysiska miljö - fysiska samhälle. De fysiska miljöerna gäller det fysiska i omgivningarna. De fysiska miljöerna kan gälla: - De fysiska miljöerna som esteti ska objekt med kulturella värden och funktioner. - De fysiska miljöerna som materiella objekt med ekonomiska värden och teknologiska funktioner. o Individens sociala miljö - sociala samhälle, dvs människornas psykiska samspel, de socialamiljöerna. Människorna påverkar genom de fyra rollerna A1, A2, B1 och B2. Människornas verksamheter kan sorteras enligt Sven Wimnells klassifikationssystem som i första hand är ett system för klassifikation av mänskliga verksamheter, och som är uppgjort med tanke på att utvecklingen i världen huvudsakligen beror av dessa verksamheter. Förändringsprocesserna i världen hålls i de mest väsentliga avseendena igång av människornas verksamheter : o Individernas viljor. (finns i 1 och beror av 2) o Kollektiva viljor. (Politik) (3). o Handlingar för kroppen (ekonomiska- teknologiska handlingar ) (5-6). o Handlingar för psyket (informationshandlingar- kulturella handlingar) (7-9). Verksamheterna påverkar varandra i en påverkanskedja utan slut. Individer och samhällen planerar framtiden. Planeringar går ut på att finna vad man bör vilja och innehåller fyra planeringsmoment som kan redovisas på många olika sätt alltefter omständigheterna i varje planeringsfall : * Hur var det? Kunskaper och erfarenheter från det förgångna. * Hur är det? Riktiga kunskaper om rådande förhållanden. * Hur kan det bli? Vilka alternativ är möjliga i framtiden? * Hur bör det bli? Vilket eller vilka alternativ bör man välja? Dessa frågor bör ställas ifråga om alla mänskliga verksamheter. I rollen A2 om politiska styrningar bör man utforma svaren på frågorna om hur det bör bli med hänsyn till effekterna, sedda i jämlikhetsperspektiv, på individernas levnadsvillkor, dvs individernas psykiska och kroppsliga förhållanden och individernas fysiska och sociala miljöer.

6 Ett klassifikationssystem som vill hjälpa till att bota informationsstressen och är ett hjälpmedel för demokratiska framtidsplaneringar. Människorna i världen är inflätade i ett stort nät av samband och byten där alla är beroende av varandra. Några vinner på det som händer i det stora nätet, några förlorar. Konkurrensen mellan människorna och folken leder lätt till konflikter som i värsta fall leder till krig. Det gäller att hålla reda på det som händer så att man kan göra rätt. Det har blivit så mycket att hålla reda på att människor drabbas av informationsstress ('information overload'), en ny svensk folksjukdom. Det finns ett behov av att sortera upp all information så att den blir hanterlig och så att man får hjälp att forma framtiden på bra sätt. En sådan sortering görs i det här redovisade klassifikationssystemet. Systemet klassificerar människornas verksamheter och innehåller : 1.Psykologiska och filosofiska verksamheter. 2.Religiösa verksamheter o d. 3.Politikvetenskaper och politiska verksamheter. 4.Sambandsforskningsverksamheter. 5.Naturforsknings- och matematikverksamheter. 6.Teknologiska / Ekonomiska verksamheter. 7.Formgivning av fysiska och sociala miljöer. 8.Språkvetenskap. Litteraturvetenskap. Skönlitteratur. 9.Blandade saklitterära verksamheter. Tidningar. Allmän geografi. Biografi. Allmän historia. Människornas verksamheter i klassifikationssystemet. 10/19 Filosofiska och psykologiska verksamheter, kunskaper, värderingar. 10 Samhällenas samlade kunskaper och övergripande värderingar od. 11 / 19 Individernas inre verkligheter.11 Individernas kunskaper 12 Individernas visioner. 13 Individernas värderingar, känslor. 14 Individernas ideologier. 15 Psykologi. 16 Logik. 17 moral. 18 / 19 filosofer. 20/29 Religiösa verksamheter o d. 30/49 Politikvetenskaper, juridik, och politiska verksamheter. 30 Allmänt. 31 Statistik o demografi. 32 Statsvetenskap. 33 National- o internationell ekonomi. 34 Juridik. 35 De politiska demokratiska församlingarna. 36 / 39 Politiska krav och politisk planering: 36 - om individer nas kroppsliga förhållanden, socialvård mm, 37 - om individer nas psykiska förhållanden, utbildning mm, 38 - om fysiska mil jöer och ekonomiska verksamheter, 39 -om sociala miljöer, nöjen, sport o d. 40/49 Sambandsforskning. 50/59 Naturforskning och matematik. 50 Allmänt. 51 Matematik. 52 Astronomi o d, rymdforskning. 53 Fysik. 54 Kemi. 55 Geologi, meteorologi o d. 56 Paleontologi, arkeologi. 57 Biologi, ekologi o d. 58 Botanik. 59 Zoologi. 60/69 Teknologiska / ekonomiska verksamheter. 60 Allmänt. 61 Hälso-o sjukvård, räddning. 62 Ingenjörsverksamheter. 63 Biologisk produktion. 64 Hushållsarbeten, energi- och hygienförsörjning.

7 65 Administration, distribution,kommunikation,organisation o d. 651 Allmänna kontorsarbeten, datoranvändning. 652 Opolitiska offentliga civila verksamheter. Militärväsen. 653 Handel. 654 Telekommunikationer. 655 Förlag o d. 656 Transporter. 657 Penningverksamheter. 658 Företagsekonomi, arbetsförmedling od. 659Marknadsföring. 66 /69 Tillverkning av varor och byggnader och anläggningar. 66 Kemivaror. 67 Bearbetningsvaror. 68 Komplexvaror. 69 Tillverkning av byggnader o anläggningar. 70/79 Verksamheter med formgivning av fysiska och sociala miljöer och sociala verksamheter. 70 Allmänna konst- och kulturverksamheter. 71/72 Formgivning av fysiska miljöer. 71 Övergripande planering av fysiska miljöer. 72 Formgivning av byggnader och anläggningar, arkitektur. 73/78 Formgivning av föremål, bilder och musik. 73 Skulptur. Museiverksamheter, utställningar. 74 Formgivning av bruksföremål o d. 75 Konstmåleri. 76 Grafisk konst, teckenkonst. 77 Fotografi.78 Musik. 791/794 Seder o bruk, nöjen, film, radio, TV, teater, lek, spel. 791 Seder o bruk, film,tv,radio, offentliga fester mm. 792 Teater. 793 Sällskapsnöjen, lek.794 Spel 795 Sociala miljöer och sociala verksamheter Sociologi, socialvård, kriminologi / 7954 Sociala miljöer i fysiska miljöer från olika tidsepoker Sociala miljöer och verksamheter med anknytning till offentliga byggnader och affärs- o industribyggnader : polisväsendet, kriminalvård mm Sociala miljöer och verksamheter med anknytning till död, begravning och religion Sociala miljöer och verksamheter med anknytning till undervisningsanstalter od : undervisning Sociala miljöer och verksamheter med anknytning till boende Sociala miljöer och verksamheter i grupper, föreningar. 796 / 799 Sport, idrott o d. 796 Sport. Idrott. Kroppsövningar. Gymnastik. 797 Vattensport. Simsport. Flygsport. 798 Ridsport. Hästsport. Sport med andra djur. 799 Sportfiske. Jaktsport. Sportskytte. 80/89 Språk, litteraturvetenskap, skönlitteratur. 80 Språk. 81 Litteraturvetenskap. 82 / 89 Skönliteratur. 90/99 Verksamheter med saklitteratur med blandat innehåll, allmän geografi, biografi, allmän historia 90 Tidningar, tidskrifter, journalistik, skrifter i blandade ämnen. 91 Allmän geografi, reseskildringar. 92 Biografiska verksamheter, släkthistoria o d. 93 Allmänt om allmän historia samt världshistoria och forntidshistoria. 94 / 99 Medeltidens och nya tidens historia: 94 i allmänhet och i Europa. 95 Asien. 96 Afrika. 97 Nord- och Mellanamerika. 98 Sydamerika. 99 Australien, Oceanien, polarområdena, rymdens historia. Biblioteken har klassifikationer: Om SABs bokstavssystem se på 102: ÖVERSIKT ÖVER MÖLN- DALS STADSBIBLIOTEKS LÄNKKATALOG. Uppställd enligt SABs bokstavssystem. Med summariska sifferhänvisningar till Sven Wimnells systemtabell. Redovisningen inlagd i introduktionen den 16 oktober 1999, den 21 oktober flyttad till 102. Hänvisningar från Sven Wimnells systemtabell till SAB finns i 102. ( Om siffersystemen DC och DK se på 102: Två söksystem byggda på bibliotekssystemet DC (söksystemet BUBL LINK) och bibliotekssystemet DK (söksystemet NISS). En jämförelse och en jämförelse också med Sven Wimnells systemtabell. Redovisningen inlagd i introduktionen den 3 juli1999, den 21 oktober flyttad till 102 (

8 Klassifikationssystemet för verksamheter och bibliotekssystemen Det uppgjorda klassifikationssystemet är ett system för klassifikation av mänskliga verksamheter, och är uppgjort med tanke på att utvecklingen i världen huvudsakligen beror av dessa verksamheter. Verksamheterna är infogade i ett system med 9 huvudområden betecknade 1-9. Varje sådant område delas upp i 10 delområden, i princip enligt en decimalprincip, så att man erhåller 90 områden betecknade Vart och ett av dessa områden delas sedan in i 10 områden så att man får 900 områden Därefter kan delas in i områden med 4 siffror , etc. Fördelningen av verksamheterna på de 9 huvudområdena innebär en mycket grov sortering som bara ger en första överblick. Indelningen på nivån med tre sffror och 900 områden innebär fler områden än man kan hålla i huvudet. Nivån med 90 områden innebär en indelning som på någorlunda fattbart sätt ger en överblick över verksamheterna samtidigt som områdena på det hela taget motsvarar vanligen förekommande områdesindelningar och således inte blir för grov. En del av områdena är dock så omfattande att en längre gående uppdelning måste göras om man vill ha en klarare uppfattning om verksamheterna. Systemet är uppbyggt med utgångspunkt från världens största system för klassifikation av dokument, det mer än 100 år gamla amerikanska bibliotekssystemet DC, Dewey Classification, och det på det systemet senare byggda DK, eller som det också heter UDK, Universella Decimalklassifikationen. DC- och DKsystemen har mycket stora likheter, men har också skillnader. De klassificerar med hjälp av siffror ungefär som systemet här. Systemen är uppgjorda för klassifikation av dokument, medan systemet här avser klassifikation av verksamheter. Det är en väsentlig skillnad, men klassifikationerna i systemet här överensstämmer i stor utsträckning med klassifikationerna i DC och DK.Vilka skillnaderna är förbigås nu. I den svenska nationalbibliografin, den officiella förteckningen över svenska dokument, och i svenska forskningsbibliotek och folkbibliotek används i första hand för klassifikation av dokument ett svenskt system, som är mycket udda i jämförelse med system som används i andra länder, SAB:s klassifikationssystem, upprättat 1921 av Sveriges Allmänna Biblioteksförening, senare reviderat och numera administrerat av Bibliotekstjänst i Lund. SAB-systemet klassificerar med hjälp av bokstäver och har huvudområden betecknade med stora boksäver A-Ä (versaler). Som indelningsgrund därefter används små bokstäver (gemena). Siffror används ibland som tilläggsbeteckningar. DC, DK och SAB har samma dokument att klassificera och områdena i de olika systemen har ofta samma omfång, men med olika beteckningar. Som exempel kan nämnas, att område 2 i DC och DK gäller religion, medan i SAB religion betecknas C. Allmänt kan sägas, att DC-och DK-systemen har fördelar framför SAB-systemet, men att en övergång till DC eller DK i svenska nationalbibliografin och i svenska bibliotek inte varit möjlig på grund av att så mycket sedan 1921 är klassificerat enligt SAB. I systemet för verksamheter har klassifikationerna för dokument så att säga översatts till klassifikationer för verksamheter, tonvikten har lagts vid de verksamheter som dokumenten beskriver eller är resultat av. Kort om skillnader mellan klassifikationssystemet för verksamheter och bibliotekssystemen DC, DK och SAB. DC, DK och SAB konstruerades innan demokratin i praktiken slagit igenom ordentligt. Världen styrdes av, som de trodde, visa her-

9 rar, som styrde efter vad de trodde vetenskapliga principer. I deras schemor finns inte särskilda platser för politiska krav o d. I klassifikationssystemet för verksamheter finns plats för polititska krav i avdelningarna DC, DK och SAB skiljer inte väl mellan ingenjörsmässiga kostruktionsverksamheter o d och tillverkning av det konstruerade. I klassifikationssystemet här görs sådan åtskillnad att allt tillverkningsarbete finns i avdelningarna Exempelvis finns tillverkning av transportmedel i DC och DK i avdelningen 62 för ingenjörskonstruktioner, men finns i schemat här på 689, där DC inte har någonting och DK Tekniskt hobbyarbete. Den stora maskin- och elindustrin har DC och DK på avdelningen 62 för ingenjörskonstruktioner. I schemat här finns tillverkningarna på 682 och 683. På 682 har DC och DK bara hovslageri och tillverkning av möbelbeslag o d, något som vittnar om att DC och DK i de här avseendena är gammalmodiga. DK har flyttat en stor del av träindustriarbetena från 674 till 630, som avser lantbruk o d. I schemat här kvarligger skogsindustrin på 674. DK har också handel med skogsprodukter och skogspolitik på 630. I schemat här finns den handeln på 653 och skogspolitiken kommer på 38. SAB är dåligt utvecklat när det gäller arkitektur och formgivning av fysiska miljöer. Formgivning av hus och anläggningar placerar SAB vanligen på avdelningarna för ingenjörer, byggmästare och byggnadsarbetare, vilket är tokigt. Stadsplanering od hör hemma inom avdelningen för översiktlig planering (Ict), men SAB har skapat en helt ny avdelning för detta, Odg. Opolitiska delar av offentlig förvaltning, som inte kan hänföras till speciellt fack, har här placerats på 652, handel har placerats på 653, penningverksamheter på 657. Det nämnda är exempel på skillnader mellan klassifikationssystemet för verksamheter och bibliotekssystemen DC, DK, SAB. En detaljerad redogörelse om skillnaderna finns i en särskild bok. Klassifikationssystemet för verksamheter jämförs i det följande med DC, DK och SAB: DC 18. fullst upplagan DK (UDK) Svenska förkortade upplagan, tredje reviderade utgåvan (FID nr 556) revideringar , ISBN SAB 6e omarbetade upplagan En utförligare jämförelse finns i en särskild bok daterad den 9 februari 1996 DC, 18e upplagan 1976: 0 Allmänt 1 Filosofi och besläktade dicipliner 2 Religion. 3 Samhällsvetenskaperna 4 Språk 5 Pure Scienses (D v s Matematik. Naturvetenskap) 6 Teknologi (Tillämpande vetenskaper) 7 Konsterna. 8 Litteratur (Skönlitteratur) 9 Allmän geografi och historia och deras hjälpvetenskaper. DK, svensk upplaga 1983: 0 Allmänt 1 Filosofi 2 Religion. Teologi 3 Samhällsvetenskaperna 4-5 Matematik. Naturvetenskap 6 Tillämpade vetenskaper. Medicin. Teknik 7 Konst. Samhällsplanering. Arkitektur. Fotografi. Musik. Spel. Sport. 8 Språkvetenskap. Filologi. Skönlitteratur. Literaturvetenskap. 9 Arkeologi och förhistoria. Hembygdskunskap. Geografi. Biografi. Historia.

10 SAB, 6e upplagan 1985: A Bok- och biblioteksväsen B Allmänt och blandat C Religion D Filosofi och psykologi E Uppfostran och undervisning F Språkvetenskap G Litteraturvetenskap H Skönlitteratur I Konst, musik, teater och film J Arkeologi K Historia L Biografi med genealogi M Etnografi, socialantropologi o etnologi N Geografi O Samhälls- och rättsvetenskap P Teknik, industri o kommunikationer Q Ekonomi och näringsväsen R Idrott, lek och spel S Militärväsen T Matematik U Naturvetenskap V Medicin X Musikalier Y Musikinspelningar Z - Å - Ä Tidningar Ö - I följande sammanställning anges de korta jämförelser som är intagna på Sven Wimnells hemsida: På hemsidans verksamhetsområden har vanligen i början angetts underindelningar, som i möjligaste mån, men inte alltid, följer DCs eller DKs underindelningar, indelningar som på olika sätt kan vara omoderna och skulle kunna moderniseras. SABs klasser är summariskt angivna. Listan är kompletterad Kompletteringar med uppgifter från pdf-filen omr01g.pdf : Antal arbetsställen Uppgifterna från SCBs Företagsregister 1999 : Antal arbetsställen fördelat på näringsgren och storleksklass. Senast uppdaterad: Här fördelat på områden i Sven Wimnells system: SW-nummer. SNI-KOD. Näringsgren. SUMMA ANTAL ARBETS- STÄLLEN. Förvärvsarbetande i Sverige 1990 efter yrke (NYK) enligt Statistisk årsbok för Sverige (SÅS) En kort redovisning där alla detaljuppdelningar på grund av utrymmesskäl inte är med. Förändringar sedan 1990 gäller huvudsakligen antalen i de olika kategorierna. 10/99 Alla verksamheter. Statistiken i SÅS är inte så ordnad att det är möjligt att exakt fördela verksamheterna på avdelningarna Pedagogiskt arbete ingår i alla verksamheter 10-99, men alla redovisas på avd 795. Samma gäller Samhällsadministrativt arbete som redovisas på avd 652. Delar av Tekniskt arbete, som bara redovisas på avd 62, hör hemma på andra avdelningar, isynnerhet 61,63-69 och Delar av Socialt arbete på avd 795 hör hemma på avd 61 och 64. Delar av Ekonomiskt utredningsarbete på avd 658, hör hemma på andra avd, t ex Cirka 9% av alla förvärvsarbetande ingår i gruppen Personer med ej identifierbara yrken eller med ej angiven yrkestillhörighet. Personer med ej identifierbara yrken eller med ej angiven yrkestillhörighet Samtliga yrken

11 Svenska statistiknätet. Från Internet Under ämnesområdena anges statistikområden och myndigheter som svarar för statistiken. SverigeDirekt. Myndigheter med mera fördelade på områdena Statliga myndigheter och bolag och riksdagens myndigheter uppdaterade samt Enskilda organisationer och akademier uppdaterade SverigeDirekts nyckelord Dessutom är inlagt: Klasser i Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog 1999 enligt omr102e.pdf Från Sven Wimnell : En sammanställning från Mölndals stadsbiblioteks länkkatalog. Länkarna ordnade enligt Sven Wimnells systemtabell. omr102e.pdf SCB: Nationell förteckning över forskningsämnen. Senast uppdaterad: HUMANIORA o RELIGIONSVETENSKAP. Mest till RÄTTSVETENSKAP/JURIDIK. Till SAMHÄLLSVETENSKAP. Mest till MATEMATIK. Till NATURVETENSKAP. Till TEKNIKVETENSKAP. Till SKOGS- och JORDBRUKSVETENSKAP samt LANDSKAPS- PLANERING. Till MEDICIN. Till ODONTOLOGI. Till FARMACI. Till VETERINÄRMEDICIN. Till ÖVRIGA FORSKNINGSOMRÅDEN Till övriga forskningsområden skall endast räknas den forskning som inte kan hänföras till något av de föregående områdena. Vidare krävs att det skall finnas en inrättad professur i ämnet. Sålunda förs exempelvis arbetsvetenskap till Produktion och arbetsvetenskap som är ett ämne upptaget under teknik. Miljöforsk-ning förekommer under både natur- och teknikvetenskap. Forskningsämnen i SAFARI 2000, med ämnen enligt Cerif 2000 i omr102c.pdf Forskningsämnena finns redovisade i omr105, där man kan klicka till en sammanställning enligt Cerif i omr102c.pdf Verksamheter enligt CPV-klassifikationen. På områdena har lagts in de klasser som finns angivna på Sven Wimnells hemsida. CPV, Common Procurement Vocabulary, har fastställts av EU (European Commission, GD XV / B / 4) och klassificerar ca varor och tjänster. Tanken är att den skall ersätta de olika nationella klassifikationerna vid all handel inom EU. Koden är 8-ställig och är strukturerad enligt följande: Divisions, två siffror Main goups, fyra siffror Product groups, sex siffror Product codes, åtta siffror I sammanställningen här införs verksamheter enligt CPV-beteckningar i en förkortad variant av CPV, där vissa undegrupper sorterats bort för att göra det hela kortare.cpv-verksamheter införs på områden betecknade 10/19, 20/29, 40/49, 50/59, 80/89 och 90/99 för dessa områden, på några delområden inom dessa områden, och på alla delområden inom områdena 3, 6 och 7. I förteckningarna är e.t.k. = ej tidigare klassificerat. En komplett kodförteckning finns på Anbudsjournalen på Internet.

12 Utbildningar enligt SUN2000, Svensk utbildningsnomenklatur. Från SCB. SUN 2000 gäller som nationell standard för utbildningsklassificering fr.o.m. juli år Förteckning inlagd på SUN2000 Inriktning. 2-siffer 01 Bred, generell utbildning 08 Läs- och skrivinlärning för vuxna 09 Personlig utveckling 14 Pedagogik och lärarutbildning 21 Konst och media 22 Humaniora 31 Samhälls- och beteendevetenskap 32 Journalistik och information 34 Företagsekonomi, handel och administration 38 Juridik och rättsvetenskap 42 Biologi och miljövetenskap 44 Fysik, kemi och geovetenskap 46 Matematik och övrig naturvetenskap 48 Data 52 Teknik och teknisk industri 54 Material och tillverkning 58 Samhällsbyggnad och byggnadsteknik 62 Lantbruk, trädgård, skog och fiske 64 Djursjukvård 72 Hälso- och sjukvård 76 Socialt arbete och omsorg 81 Personliga tjänster 84 Transporttjänster 85 Miljövård och miljöskydd 86 Säkerhetstjänster 99 Okänd Varor enligt SITC, Rev3, Varugruppering för utrikeshandelsstatistik. Från SCB. Uppdaterad: Förteckning inlagd på 66/68. Några pdf-filer mm på Sven Wimnells hemsida som gäller klassifikationer. En jämförelse mellan tre klassifikationssystem: SW, UDK och SAB. (20 juli 2000) Om SABs bokstavssystem se på 102: ÖVERSIKT ÖVER MÖLNDALS STADSBIBLIOTEKS LÄNKKATALOG. Uppställd enligt SABs bokstavssystem. Med summariska sifferhänvisningar till Sven Wimnells systemtabell. (pdf-fil 102e) SAFARI, om svensk forskning på område Klicka till: Två söksystem byggda på bibliotekssystemet DC (söksystemet BUBL LINK) och bibliotekssystemet DK (söksystemet NISS). En jämförelse och en jämförelse också med Sven Wimnells systemtabell. Skoldatanätets länkskafferi på område 107: Näringsgrenar på område 31: Bland inledande dokument på hemsidan: Verksamheter i Sverige och i världen. samt Verksamheter i rollerna A och B

13 En pdf-fil på 72 sidor inlagd : Den mjuka infostrukturen. ( En pdf-fil på 44 sidor inlagd : Demokrati. Samhällsplanering. Skolan. Infostrukturen. ( En pdf-fil på 35 sidor inlagd : Samhällsplaneringens problem. Verksamheter som formar framtiden. ( En pdf-fil på 59 sidor inlagd , kompletterad Klassifikationssystemet för verksamheter. ( Flera sökmotorer o d finns på 10/19 Filosofiska och psykologiska verksamheter od. 10 Övergripande och ledande filosofiska verksamheter o d. 101 Bibliografiska verksamheter, kunskaps- och litteraturregistrering. 102 Biblioteksverksamheter o d, sökningsverksamheter. 103 Ledande / övergripande åsikter om samhällets värderingsverksamheter. 104 Ledande / övergripande åsikter om samband mellan samhällets verksamheter. 105 Ledande / övergripande åsikter om forskning o d 106 Ledande / övergripande åsikter om samhällets ekonomiska verksamheter o d. 107 Ledande / övergripande åsikter om utbildning o d. 108 Sammanfattningar om kunskaps-och åsiktssamhället. Samhällskunskap. 109 Verksamheter om filosofihistoria, lärdomshistoria o d. 11/19 Människornas inre verkligheter. 11 Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. 13 Individens känslor, värderingar od. 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. 15 Individens psykiska mekanismer. Psykologi o d. 16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. 17 Individens moral och uppfattningar om moral. 18 Äldre västerländska filosofer och österländska. 19 Västerländska filosofer fr o m ca 1500-talet. Verksamheter enligt CPV-beteckningar: Delar av 73.2 Forskning och utveckling inom samhällsvetenskap och humaniora.

14 101 Bibliografiska verksamheter, kunskaps- och littteraturregistrering. Arkiv. (SAB Aa, Ac. DC, DK ) 1010 Allmänt Allmänna internationella bibliografier. Universalbibliografier Bibliografier över verk av särskilda författare.verk utgivna av en särskild organisation Bibliografier över verk av speciella författargrupper Bibliografier över verk av bestämd karaktär Bibliografier över verk från visst land eller viss ort. Nationalbibliografier Ämnesbibliografier. Fackbibliografier Kataloger i allmänhet. Realkataloger. Systematiska kataloger. Alfabetiska ämnesordskataloger. Slagorskataloger Formalkataloger. Alfabetiska kataloger. Namnkataloger. Stickordskataloger. Ämnesordskataloger Ordbokskataloger. Blandade alfabetiska ämnes-, stickords- och mamnkataloger. Korsreferenskataloger. Stora samkataloger Lagerkatalaloger: Bokhandlare Musikhandlare Skivhandlare Videohandlare. - Internetkataloger [Nya och utvalda webbplatser] [Svenska kataloger] [Kataloger för skolan] Ac Arkiv SAFARI /Cerif 2000: H100:Arkiv- bibliotekskunskap, dokumentation. Del om arkiv. Bibliotek till 102 H105:Bibliografi. Verksamheter enligt CPV-beteckningar: Arkiveringstjänster Antal arbetsställen 1998: O Arkiv 113 SverigeDirekt 2001: Riksarkivet RA Arbetarrörelsens arkiv o bibliotek. ARAB (Äv102) Svenska arkivsamfundet Statens ljud-och bildarkiv SverigeDirekts nyckelord Arkiv Mölndals stadsbibliotek 1999: Aa Bibliografiska databaser Folkbibliotekskataloger Kungl Biblioteket [Arkivet för ljud och bild] [TPB] Forskningsbibliotekskataloger Svenska kommersiella tjänster Nordiska bibliotekskataloger Utländska folkbibliotekskataloger

15 102 Bibliotek. Sökningsverksamheter. (SAB A, Ab, DC DK , 002) 1020 Allmänt Uppgift, nytta, startande och utveckling av bibliotek. Samarbete mellan bibliotek Bibliotekslokaler. Biblioteksinredning. Planlösning.Rumsfördelning. Uppställning av böcker. Bokmagasin. Bokhyllor. Läsesalar. Studieplatser. Administrationslokaler Administration. Biblioteksledning. Bibliotekspersonal Utnyttjande av bibliotek. Reglementen. Villkor för tillträde. Öppethållande. Bokutlåning. Interurbanlån. Bokskador. Bokförluster Biblioteksteknik Fackbibliotek. Specialbibliotek. Företagsbibliotek Allmänbibliotek, som omfattar alla eller ett flertal ämnesområden Läsning. Lästeknik. Läsrådgivning Dokumentation (DC 029). Dokumentation, litteraturtjänst (DK 002). I 102 ingår bl a sökning på Internet och i elektroniska databaser o d. Antal arbetsställen 1998: O Folkbibliotek 1340 O Forsknings- och specialbib. 12 Förvärvsarbetande i Sverige 1990 efter yrke (NYK) 10/19 Psykologiska och filosofiska verksamheter. Förutom Pedagogiskt och Samhällsadministrativt arbete (forskare, lärare, skribenter o d i filosofiska och psykologiska ämnen): - Bibliotekarier m.fl SverigeDirekts nyckelord Bibliotek Mölndals stadsbibliotek 1999: Ab Bibliotek Ab Bibliotek: allmänt [E-postlistor] [Periodika] [Institutioner] [Vetenskapliga bibliotek] [Specialbibliotek] [Sjukhusbibliotek] [Folkbibliotek] [Skolbibliotek] Ab-c Bibliotek: Sverige [Institutioner] [Biblioteksskolor] Aba Biblioteksteknik och -organisation Abd Bokbestånd Abf Bibliotekens service [Referensarbete] [Bibliotek och IT] Abh Kontaktskapande arbete och PR - Sökverktyg [WWW] [Diskussionsgrupper] [E-postlistor] [FTP] [Shareware] [Företag] [E-post] [Telefon] [Faxa på internet] [Utforska internet] SAFARI /Cerif 2000: H100:Arkiv- bibliotekskunskap, dokumentation. Del om bibliotek. Arkiv till 101 Verksamheter enligt CPV-beteckningar: Bibliotekstjänster SverigeDirekt 2001: Sverige direkt Utredningen om SverigeDirekt Kungliga biblioteket, KB Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek SPPB Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB Institutet för byggdokumentation Svensk Biblioteksförening Arbetarrörelsens arkiv o bibliotek ARAB (Äv101)

16 103 Ledande, övergripande verksamheter om samhällets värderingsverksamheter. Encyklopedier. (SAB Ba. DC 03. DK (03) ) De som författar encyklopedier ägnar sig åt att välja ut det som är viktigt. Den svenska nationalencyklopedin har stöd från staten och redaktionen kan anses som en auktoritet när det gäller att välja ut det som är viktigt, i Sverige. Värderingsverksamheter som kan föras hit ingår vanligen bara som delar i andra verksamheter, som exempel kan nämnas verksamheter som resulterat i FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna och Agenda 21. SverigeDirekts nyckelord Agenda 21 Rättigheter 104 Ledande, övergripande åsikter om samband mellan samhällets verksamheter. Dessa verksamheter finns ej klart angivna i SAB, DC, DK. Verksamheter som kan föras hit ingår vanligen bara som delar i andra verksamheter och är svårfångade. På Sven Wimnells hemsida visas en kort sammanställning om samband i den inledande korta introduktionen på engelska, som också finns på svenska i hemsidans introduktion. Mölndals stadsbibliotek 1999: Ba Allmänna encyklopedier

17 105 Ledande, övergripande åsikter om forskning och samhällsplanering. (SAB del Bf. DC del 00.DK delar 00, 303) Endast sådant av övergripande karaktär förs till 105, för övrigt till respektive fack. Behovet av forskning är beroende av vad man behöver veta. Behovet kan man finna genom samhällsplanering i vid mening. Verksamheter som kan föras hit ingår vanligen bara som delar i andra verksamheter och är svårfångade. Hit kan föras övergripande utredningar om forskning o d. Mölndals stadsbibliotek 1999: Bf Allmän vetenskaplig och kulturell verksamhet, del om Övergripnde verksamheter om forskning. 106 Ledande, övergipande åsikter om samhällets ekonomiska verksamheter. (SAB delar Q, Bk. DC, DK delar 00, 06). Endast sådant av övergripande karaktär förs till 106, för övrigt till respektive fack. Ledande åsikter om ekonomiska verksamheter framgår i någon mån av beskrivningarna av ämnena Teknik och Hemkunskap i Läroplan 94 för grundskolan. Kursplanerna för tekniken och hemkunskapen kompletterar varandra och kan sägas gälla avdelningarna 62-69, hemkunskapen avd 64.I Hemkunskapen ingår estetiska värderingar som rätteligen hör till avd 7. Hit kan föras system för indelningar av näringsgrenar o yrken o d

18 107 Ledande, övergipande åsikter om utbildning o d (SAB del E. DC, DK delar 37) Endast sådant av övergripande karaktär förs till 107. Hit kan föras läroplan för grundskolan och övergripande mål för den nationella kulturpolitiken. 108 Sammanfattningar om kunskaps- och åsiktssamhället. Samhällskunskap. (SAB del O. DC, DK delar 00) Endast sådant av övergripande karaktär förs till 108. Hit kan föras mål för skolornas samhällskunskapsämnen o d och den statliga samhällsguiden. SverigeDirekts nyckelord Samhällsvetenskap SAFARI /Cerif 2000: S100:Samhällsvetenskapernas historia o filosofi

19 109 Verksamheter om filosofihistoria, lärdomshistoria o d (SAB Be, Db. DC 109. DK 1(091) ) SverigeDirekt 2001: Lärdomshistoriska samfundet Mölndals stadsbibliotek 1999: D, del om filosofins historia. Forskningsämnen enligt SCB 1113 del:idé- och lärdomshistoria 1113 del:vetenskapshistoria SAFARI /Cerif 2000: H130:Filosofins historia, idéhistoria. H260:Vetenskapshistoria. 11/19 Människornas inre verkligheter. Särskilda filosofiska problem ingår i 11/17.Särskilda filosofer ingår i 18/ Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d.12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. 13 Individens känslor, värderingar od. 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d. 15 Individens psykiska mekanismer. Psykologi o d.16 Individens logik. Vetenskpsteori o d. 17 Individens moral och uppfattningar om moral. 18 Äldre västerländska filosofer och österländska. 19 Västerländska filosofer fr o m ca 1500-talet. Individernas viljor påverkar bl a de politiska processerna som leder fram till lagar och förordningar, penningfördelningar o d som i praktiken har stor betydelse för individernas levnadsförhållanden. Men individernas viljor är resultat av mycket komplicerade psykiska processer som troligen ofta leder till viljeyttringar som är oförnuftiga. För att kunna vilja på ett förnuftigt sätt måste man ha goda kunskaper om mycket och troligen om mer än människor mestadels har kunskaper om. Det är därför det är så viktigt att de politiska planeringarna när det gäller förslag till nya lagar och förordningar etc noga redovisar konsekvenserna för individernas levnadsförhållanden sedda i jämlikhetsperspektiv, dvs konsekvenserna för individernas kroppsliga och psykiska förhållanden och deras fysiska och sociala miljöer. För att vilja på ett förnuftigt sätt måste idividerna bl a ha riktiga uppfattningar om de stora sammanhangen i världen, något som kan uttryckas som att ha bra livsåskådningar eller bra ideologier. Till ideologierna kan räknas individernas religioner. Hur individernas religioner i själva verket är beskaffade i de enskilda fallen är svårt att få klarhet i.

20 Forskningsämnen enligt SCB 111 Historisk-filosofiska ämnen 1111 Filosofiämnen Häri ingår (exempel): Logik. Till 16 Praktisk filosofi. Till 17 Teoretisk filosofi. till 16 Vetenskapsteori. Till Individens lager av kunskaper, erfarenheter o d. (SAB Em:oi. DK , 378.2) SAFARI /Cerif 2000: H001:Filosofi H135:Fenomenologi. Till 15 H130:Filosofins historia, idéhistoria. Till 109 H125:Filosofisk antropologi H155:Morallära.Till 17 H120:Praktisk filosofi (17), estetik (13), metafysik (14), kunskapsteori (16), ideologi (14) H150:Särskilda vetenskapers filosofi. Till 16

21 12 Individens visioner, framtidsvisioner o d. (SAB del Op. DK ) Individens visioner och isynnerhet framtidsvisioner är av vikt för individens handlande och därigenom indirekt för de politiska styrningarna. De är fördolda och det är svårt få veta något om dem. Bibliotekssystemen ger föga hjälp därvidlag. Visioner i samband med religiösa verksamheter se även Individens känslor, värderingar o d. Estetik. (SAB Df. DC del 701. DK del 7.01) Det är här fråga om individens känslor som mål för individens välbefinnande och känslor och värderingar som medel för vilja och handling i de olika rollern A1, A2, B1, B2. Värderingar kan man få fram genom opinionsundersökningar o d, men känslorna är det svårt få veta något om. Inom estetiken behandlas känslor och värderingar inför konstverk av olika slag, men känslor och värderingar finns ju inför även nästan allting annat. SAFARI /Cerif 2000: H315:Estetik. Även 70

22 14 Individens ideologi / uppfattning om samband o d (SAB Dh, Dj, Db.DC, DK 11, 12, 14) 1400 Allmänt Metafysik. Grundproblem Allmän metafysik. Ontologi Allmänna naturlagar Rum Tid. Fortvaro. Tid och rörelse Rörelse. Utveckling Materia. Materieomvandling Kraft. Energi Kvantitet. Tal Speciell metafysik Kausalitet. Orsak och verkan Frihet. Nödvändighet. Fatalism Teleologi. Ordning. Symmetri. Mening. Ändamål. Värde. Norm. Bestämmelse. Öde Ändlighet. Oändlighet Själ. Liv och död Den individuella själens ursprung och öde. Inkarnation. Reinkarnation Världsåskådning Filosofins väsen uppgift. Filosofiska ståndpunkter. 141 Olika slag av ställningstaganden Ställningstagande med hänsyn till principernas antal och kvalitet Ställningstagande med hänsyn till uppfattningen av världens värde Speciella och blandade former.1414 Ställningstagande med hänsyn till gudsproblemet Ställningstagande med hänsyn till själens problem och viljans frihet Ställningstagande med hänsyn till det mänskliga samhället Socialistiska system och skolor. O Konservatism, liberalism etc. Människorna tycks i alla tider ha funderat över hur världen är beskaffad och vilka krafter som verkar i den. De som specialiserat sig på det brukar kallas filosofer. Som den förste västerländske filosfen anges Thales från Miletos, född omkring 585 f Kr. I Kina verkade vid den tiden Laotse (född omkring 600 f Kr) och Konfucius (född omkring 550 f Kr), och i Indien verkade Buddha (född omkring 560 f Kr). De första västerländska filosoferna funderade bland annat över naturens materiella beskaffenhet, något som senare övertagits av naturvetenskaperna. Filosoferna byggde fram till 1800-talet ofta upp filosofiska system, som avsågs förklara det mesta. Religionen spelade ofta en stor roll i systemen och människan sågs som något alldeles speciellt, till skillnad från djuren Darwins bok om arternas uppkomst 1859 förändrade människans ställning, människan visade sig vara ett djur. Tanken uppstod, att människan var en biologisk maskin och den psykologiska vetenskapen föddes omkring 1860 då Fechner gav ut ett arbete om psykologiska undersökningar han gjort. Filosoferna i dag ägnar sig inte mycket åt de gamla filosofiska systemen. Klart är dock, att människor har uppfattningar om kraftspelen i världen, och att de uppfattningarna spelar stor roll för människornas moral och handlande. Religionerna spelar fortfarande stor roll, isynnerhet i länder där den ekonomiska utvecklingen inte kommit så långt som i Sverige. De gamla filosofiska systemen ersätts idag i stor utsträckning av politiska ideologier som har betydelse i denna världen. Ideologi i samband med religion se även 2. Politiska ideologier se även 3. Många av problemen i ovanstående uppställning ingår numera i naturforskningsverksamhetena. Sociala beteenden, sociala miljöer och sociala verksamheter ingår i 79, se isynnerhet 7951 där sammanfattande sociologi refereras. Forskningsämnen enligt SCB Tros- och livsåskådningsvetenskap (även på 20-29) SAFARI /Cerif 2000: H120:Delar om metafysik och ideologi.

23 15 Individens psykiska mekanismer. Psykologi o d. (SAB Do. DC 15. DK 159.9) 150 Allmänt. 151 Psykofysiologi. 152 Själslivets utveckling och förmögenheter. Jämförande psykologi. 153 Sinnesförnimmelser. Syn. Hörsel. Lukt. Smak. Känsel. Muskelsinne. Balanssinne. Varseblivning. Färg. Rymd och utsträckning. Tid, rytm. Rörelse. 154 Verkställighetsfunktioner. Sinnesrörelser. Emotioner. Känslor. Affekter. Intentioncr. Rörelser. Rörelsefunktioner. Handling. Drift. Instinkt. Arbete. Trötthet. Gång. Springande. Tal. Läsning.Skrivning. Teckning.Viljeliv. Viljans frihet. Viljans skolning. 155 Högre psykiska funktioner. Uppmärksamhet. Minne. Inlärande. Mnemoteknik. Inbillning. Fantasi. Tanke. Föreställning. Omdöme. Tankeprocesser. Intuition. 156 Särskilda psykiska tillstånd och funktioner. Parapsykologi. Hallucinationer. Illusioner. Spådom. Häxeri. Trolleri. Magi. Telepati. Klärvoajans.Spiritism. Trance. Svindel och bedrägeri på det parapsykologiska området. Hypnotism. Suggestion. Sömn. Vaka. Dröm. Sömngång. Djuppsykologi. Psykoanalys. 157 Abnormpsykologi. Sinnessjukdom. Psykiska defekter. Hypokondri. Melankoli. Extas. 158 Psykoteknik i allmänhet. 159 Teorier. Lagar. Psykologiska system och skolor. Forskning. Test. Apparatur. Instrument. Mass-psykologi. Mölndals stadsbibliotek 1999: D Psykologi Doa Metodik Dob Historia Doc Särskilda riktningar [Psykoanalys] Dod Fysiologisk psykologi Doe Kognitiv psykologi Dof Utvecklingspsykologi [Barn- och ungdomspsykologi] Dog Differentiell psykologi Dok Tillämpad psykologi Dop Parapsykologi Forskningsämnen enligt SCB 1312 Psykologi SAFARI /Cerif 2000: S260:Psykologi S266:Arbetspsykologi, industripsykologi S261:Differentiell och individuell psykologi S263:Socialpsykologi S264:Tillämpad och experimentell psykologi S262:Utvecklingspsykologi H135:Fenomenologi. Den vetenskapliga psykologin i modern mening kan sägas ha uppstått i Tyskland omkring år 1860 då Fechner gav ut det första experimentalpsykologiska arbetet i ett ämne han kallade psykofysik. Sedan dess har psykologin utvecklats. Människor föds, åldras och dör och förändras under den processen. Grunden för psykologin är hjärnan, nervsystemet, sinnesapparaten, varseblivningarna, minne, inlärning, intelligens, tänkande, emotioner, drivkrafter och omedvetna själsliga processer. Och människorna påverkas av förhållandena i de fysiska och sociala miljöerna. Kring detta kan byggas upp många problemställningar, och författare i ämnet har under årens lopp grupperat problemen på många olika sätt.