LIKABEHANDLINGSPLAN/PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN/PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING För respekt, hänsyn, samarbete och kamratskap Mot diskriminering och andra kränkningar ALBOSKOLAN

2 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Alboskolans vision är att alla elever ska känna sig trygga och lika mycket värda. Alla har rätt att bli behandlade som individer på lika villkor och att man blir sedd, hörd, respekterad och delaktig. Denna plan ska utarbetas och vara förankrad hos elever, föräldrar och personal och vara ett stöd i arbetet mot diskriminering, mobbning och kränkningar. ALLA SOM VISTAS I SKOLAN HAR ETT ANSVAR FÖR ATT ETT POSITIVT KLIMAT RÅDER I SKOLAN. En god atmosfär och vi-anda skapar den bästa grunden för en arbetsplats fri från diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling, för såväl barn som personal. Ett särskilt stort ansvar vilar på vuxna i skolan då det är vuxna som ger mönster till barnen. Vuxna kan stoppa/minska diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling beroende på förhållningssättet. Här är exempel på några saker vi gör för att ett positivt klimat ska råda på skolan Vi hälsar på alla, gärna med namn. Vi har under åren sett att det ger en positiv genom att eleverna känner fler vuxna på skolan och att personalen känner fler elever. Vi har gemensamma aktiviteter. Vi har trivselledare på skolan som håller i rastaktiviteter. DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING FÅR INTE FÖREKOMMA. Arbetet mot alla former av kränkningar skall kännetecknas av en omedelbar reaktion från vuxna, som visar att detta beteende under inga omständigheter kommer att accepteras. De utsatta skall aldrig behöva uppleva att de blir lämnade ensamma. DEFINITIONER AV DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKNINGAR Diskriminering: En person får inte missgynnas genom särbehandling på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Trakasserier: Ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, se ovan Kränkande behandling: Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Kränkningar kan vara - fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar) - verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad hora, bög eller fetto) - psykosociala (t.ex. bli utsatt för utfrysning, ryktesspridning) - text- och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e-post, sms och mms) 2

3 Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande, d.v.s. mobbing. Mobbning utmärks av att det är en obalans i makt mellan offret och en eller flera mobbare. Trakasserier och kränkningar kan förekomma i olika situationer och mellan personer i olika positioner: barn barn, personal barn, barn personal samt personal personal. Varhelst det förekommer skall det med kraft bekämpas. Det är ytterst den som utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling som värderar om handlingen är negativ eller inte. Även om inget enskilt barn känner sig kränkt, kan en handling kränka Alboskolans grundläggande värden och normer. FRÄMJANDE ARBETE Trygghet och respekt ska genomsyra all verksamhet på Alboskolan. - Livskunskap är en del av svenska och so undervisningen och är schemalagd i alla klasser. Detta sker i form av exempelvis drama, lekar, massage och kompissamtal för att stärka självkänslan och utveckla den sociala kompetensen hos eleverna. - I år ( ) var det inte schemalagt på samma lektion och det har gjort att kontinuiteten inte varit lika bra. Inför nästa läsår kommer de var schema lagt i 40 minuter. Behovet av att schemalägga det finns för att kunna arbeta mer främjande arbetet. - Under vårterminen har vi bestämt att vi på skolan alla har samma innehåll på livskunskapen varje vecka. Personalen går tillsammans igenom lektionerna i förväg och vi genomför lektionen under samma vecka med alla klasser. År 5 har livskunskap varje dag. - Trivselregler upprättas varje läsår. Reglerna har fungerat ( ), men vi behöver tänka på att få bort åkandet med kickar, skateboards mm i korridorerna och på fel ställen på skolgården. Detta har gjort det otryggt både för att någon låna ens kick, skateboard mm när man inte vill eller bli på körd. Vi kommer därför låsa in kickar och skateboard i förrådet (olika delar för varje årskurs). Vi kommer att omhänderta kickar, skateboards mm om man är på fel plats. - Eleverna i skolår 6 deltar i Tjejgrupp och Killgrupp. Syftet är att eleverna i grupp, med stöd av en mogen vuxen, skall ges möjlighet att utbyta tankar och reflektioner och därigenom öka självmedvetenhet och självkänsla. I år har vi 3

4 inte haft dessa på grund av att fritid har försvunnit. Detta var bra och vi ska försöka att göra detta nästa år eftersom vi tycker det är bra. - För att öka förståelsen kring funktionsnedsättningar sker en öppen dialog kring exempelvis ungdomslitteratur och film som speglar problematiken. - Exempel på litteratur är: Miffon, nördar och Aspergers syndrom av Luke Jackson - Autism/Asperger syndrom, vad betyder det? av Catherine Faherty - Exempel på filmer är: I rymden finns inga känslor - En dag med (olika funktionshinder)(filmer som är 15 minuter) - Vi har använt en engelsk film Desperado och rekommenderar den till andra klasser - Det senaste året har flera aktiviteter genomförts på initiativ av eleverna, t.ex. fotbollsturnering, temavecka och aktiviteter i klasserna. Fotbollsturnering och aktivitereter i klasserna har eleverna initierat. Eleverna har även varit delaktiga i Vårfesten. När eleverna får vara med och bestämma känner de sig mer delaktiga och kommer med nya förslag. Vi funderar över om fotbollstuneringen ska bli en annan turnering nästa år, men det får eleverna vara med och bestämma. - Flera aktiviteter genomförs i tvärgrupper för att öka gemenskapen, exempelvis friluftsdagar som höstvandring och vårnaturdagen och andra aktiviteter som familjegrupper. - Vårnaturdagen och höstvandringen gjordes i klasser och tvärgrupper. - Vi vill utveckla höstnaturdag till ett tema med NO-inriktning, detta för att öka gemenskapen samtidigt som vi använder ökar elevernas kunskaper i NO - Familjegrupper kommer vi att fortsätta med, eftersom vi ser att det har gett eleverna nya gemenskaper över årskursgränserna. - Varje år i samband med FN-dagen har skolan en dag för att främja mångfald och dialog. Hela dagen är en temadag kring respekt och kamratskap/vänskap. - Under detta år genomfördes inte FN-dagen pga organisations misstag. - Eftersom vi ser att vi behöver arbeta mer med respekt och kamratskap/vänskap kommer vi att göra FN-dagen under det kommande året. - Trivselledare har vi börjat med under våren Elever i varje klass blir utbildade att hålla i rastaktiviteter för sina klasskamrater. Vi kommer att ha trivselledare som håller i aktiviteter på raster 4 dagar i veckan. 4

5 FÖREBYGGANDE ARBETE På Alboskolan finns en Trygghetsgrupp med representanter från varje arbetslag och från elevhälsateamet. Gruppen träffas en gång per månad för att planera och utveckla arbetet. Gruppens ska följa kunskapsutvecklingen inom området samt via informations- och utbildningsinsatser öka medvetenheten och kunskapen hos barn, föräldrar och personal. De har till uppgift att hjälpa till att följa upp de ärenden som kommer in. Trygghetsgruppen ansvarar för att följande punkter följs upp varje läsår: att ge information om pågående arbete i elevhälsoteamet och vid arbetsplatsträffar. att tillsammans med övrig personal ordna minst en temadag eller aktivitet per läsår för eleverna, där vikten av kamratskap lyfts fram. att alla klasser får information om Trygghetsgruppens arbete samt att varje årskursrepresentant presenterar trygghetsgruppen i sin årskurs. att föräldrar och elevers synpunkter beaktas vid upprättande av en likabehandlingsplan. Detta sker vid föräldramöten, skolråd, klassråd och elevråd. att det genomförs en enkät och kartläggning kring hur eleverna trivs i skolan och om de är utsatta för trakasserier, diskriminering eller kränkande behandling. Alla på Alboskolan skall ha kunskap om likabehandlingsplanen. Personalen på skolan informeras om de elever som är i behov av särskilt stöd i det sociala samspelet i början av hösten för att kunna möte alla elever efter deras förutsättningar. Ansvar: Rektor och EHT Rektor och Trygghetsgruppen ansvarar tillsammans för: - att inför varje läsår aktualisera Alboskolans Likabehandlingsplan för personalen. - att nyanställd personal får planen i handen och att man går genom den tillsammans. - att vid skolrådets första möte aktualisera arbetet med Likabehandlingsplanen. - att Likabehandlingsplanen finns utlagd på Alboskolans hemsida. - att ett exemplar av Likabehandlingsplanen finns i varje klassrum. Lärarna ansvarar för: - att eleverna är väl förtrogna med skolans värdegrund och Likabehandlingsplan. Detta gör vi på livskunskapen och klassråden. - att information om Likabehandlingsplanen ges vid läsårets första föräldramöte. Att upptäcka och kartlägga olika kränkningar uppnår vi genom att: Vid utvecklingssamtal ställs frågan om eleven på något sätt känner sig utsatt eller känner någon som är utsatt. Ansvar: Mentor 5

6 Uppmärksammar ofta återkommande frånvaro. Ansvar: Mentor Vid elevrådsmötet tas frågan upp om hur klimatet är i de olika klasserna. Ansvar: Rektor En gemensam trivselenkät för kommunen görs under vårterminen och riskområdeskartläggning görs på hösten. Ansvar: Mentor och Trygghetsgruppen Hälsosamtal. Ansvar: Skolsköterskan Vid enskilda samtal med elevhälsopersonal uppmärksammas frågan om kränkningar. Ansvar: Elevhälsoteamet Pedagogerna schemaläggs för att skolans ute- och innemiljö skall kännas trygg. Ansvar: Rektor FOKUSOMRÅDEN LÄSÅRET 12/13 Kartläggningen som trygghetsgruppen gjordes under vårterminen visade att eleverna fortfarande känner sig otrygga vid snöbollsområdet. I omklädningsområdena känner sig eleverna som får använda flera omklädningsrum sig mer trygga och deltagandet är högre än de klasser som inte använder många omklädningsrum. Detta gör att vi kommer att använda fler omklädningsrum för alla klasser under nästa läsår. De ställen som nämnts är platser där många elever befinner sig samtidigt. Dessa platser kan innebära en oro och att konflikter skapas, samtidigt är det oftast just på dessa platser som eleverna leker och har som roligast. Tillsammans har vi diskuterat hur vi kan göra dessa situationer tryggare utan att skapa förbud eller förstöra barnens umgänge. - Det har fortfarande varit konflikter vi snöbollskastningen. Vi kommer att flytta snöbollskastningsområdet lite längre bort, för att undvika att de som inte vill vara med blir ofrivilligt med i leken. Konflikter vid snöbollskastningen kan undvikas genom att barnen förbereds innan snön kommer på vilka regler som gäller. På skolan kan även olika teman och tävlingar bidra till en kreativ och positiv lek när snön faller. Vi kommer också att schemalägga ett ökat rastvaktande när snön kommer. - I kapprummet/korridorerna ska barnen innan och efter lektionen alltid mötas av en vuxen som hjälper barnen att hålla ljudnivån och springet nere. De vuxna skapar struktur och håller tider, och är goda förebilder för barnen. Det är viktigt att vuxna är på plats när barnen ställer sig i kön till matbespisningen för att minimera trängsel, knuffar etc. Vi kommer också arbeta för att ha vuxna som släpper i eleverna i klassrummet direkt på morgonen. Vi har nämligen sett att många incidenter i korrido- 6

7 ren har minskat när en vuxen har släppt in eleverna i sitt klassrum.. Vi kommer därför att arbeta för att det alltid finns vuxna som kan öppna klassrummen 10 minuter innan skolan börjar. - På förmiddagsrasten ska vuxna med reflexväst vara ute på skolgården. Ett schema finns för dessa raster. På de vuxnas reflexvästar kommer den vuxnes namn att stå så att eleverna vet vad de vuxna heter. Vi har sett att eleverna vet vilka de kan gå till när alla vuxna har en egen reflexväst.. - Vi kommer att ha vuxna i klassrummen istället för på skolgården under nästa läsår innan skolstart. Vid dagens slut följs eleverna till bussarna av två vuxna med reflexväst. - Vid omklädningsrummen (idrott/simhall) finns alltid en vuxen närvarande som eleverna kan vända sig till. Om det är möjligt finns det en kvinnlig och en manlig på plats. - Vi har testat att elever från år 6 organiserade rastaktiviteter på en förmiddagsrast per vecka. Det fungerade bra i början, men rann sedan ut i sanden. Inför nästa läsår kommer vi att börja med att undersöka hur intresset är hos eleverna från år 6 att hålla i aktiviteter på rasterna. Vi har en vuxen som hjälper till som stöd för eleverna. Vi har från vårterminen utbildat trivselledare i alla klasser som håller i rastaktiviteter 4 dagar i veckan. Trivselenkät som genomfördes v. 10 visade att många elever trivs bra på skolan. Enkäten visar dock att eleverna inte tycker att vi vuxna gör tillräckligt mot mobbing och kommentarer. Vuxna säger ofta till när någon blir utsatt, men inte alltid. Det är något som vi måste bli bättre på. Enkäten visar också att eleverna tycker att killarna behandlas sämre än tjejerna. Kommentarer om att vuxna är dumma mot elever förekom också i enkäten. Resultatet på enkäten som gäller trivseln på skolan speglar pedagogernas uppfattning av läget på skolan. Skolkuratorn har haft samtalsstöd med enskilda elever och på gruppnivå för att komma tillrätta men gruppgemenskapen och skapa trygghet. När det gäller att vuxna inte alltid säger till när någon blir utsatt kommer vi att arbeta med detta under det kommande läsåret dels genom att ha det som en stående punkt på våra Ae-möte och APT-möten. Under läsåret 11/12 har vi vuxna sett att den negativa attityden hos eleverna i år 5 och år 6 har blivit bättre, men att i år 4 förekommer en negativ attityd hos flera elever. Vi har arbetat med detta tillsammans med föräldrar och SPSM (specialpedagogiska skolmyndigheten). Vi kommer att fortsätta att arbeta med hur vi säger kommentarer både bland vuxna och elever. För att bekämpa attitydproblemen behövs en fortsatt dialog kring hur vi beter oss gentemot varandra, att alla är delaktiga och vågar säga ifrån, att elever vågar berätta för någon vuxen, att föräldrar engagerar sig 7

8 och förmedlar oro och kännedom till skolan, att social och emotionell träning ges för att utveckla alla elevers kommunikativa förmåga, då elever som kan förstå och sätta ord på känslor, tankar och handlingar kan undvika konflikter och på egen hand lösa oenigheter. Vi kommer även att arbeta med detta bland de vuxna på skolan på AEmöten och APT-möten. Under läsåret har vi haft familjegrupper (kallades faddergrupper i förra likabehandlingsplanen). Syftet med faddergrupperna var att eleverna ska känna sig trygga, få en vi känsla och gemenskap. Vi kommer att fortsätt med dessa grupper och vi ser att eleverna har fått en vi känsla och gemenskap över årskurserna. Detta har vi sett på t.ex. raster. Vi har använt ett särskilt undervisningsmaterial som finns i arbetet mot negativa attityder. Materialet innefattar övningar och förslag på lämplig och åldersanpassad litteratur samt förslag på aktiviteter för att stärka gemenskapen och respekten. Vi tycker materialet ger ett bra resultat så vi kommer att fortsätta använda materialet. Utvecklingsområden läsåret 12/13 Vi kommer att göra en kartläggning av skolmiljön under höstterminen istället för på vårterminen. Detta för att få fler temperaturmätare under hela läsåret, eftersom vi gör TOTIS på vårterminen. Vi kommer att arbeta med språkbruket på skolan både bland elever och vuxna. Det är viktigt att vuxna säger till när någon inte använder ett språk som är acceptabelt. Det är lika viktigt att vi vuxna är förebilder i vårt eget språkbruk. Vi kommer att arbeta med att eleverna ska känna att vi vuxna alltid agerar och säger till när någon blir utsatt eller utsätter. Studiedagarna under vårterminen kommer att handla om vårt värdegrundsarbete, trygghet och studiero på skolan. Under vårterminen har vi beslutat att ha samma material på livskunskapslektionerna. Vi går igenom lektionerna tillsamman i personalen. Innehållet är aktuella värdegrundsfrågor. ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA All personal på Alboskolan skall kunna agera på ett medvetet och kunnigt sätt när diskriminering, trakasserier och/eller kränkande handlingar upptäcks. Elever och föräldrar skall vara trygga med att skolan agerar tydligt och kraftfullt i de fall diskriminering eller annan kränkande behandling upptäcks. Varje fall ska tas på allvar, utredas och dokumenteras. 8

9 Kränkning mellan elever: 1. Den som upptäcker eller får höra om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling dokumenterar det på blanketten Handläggning av ärenden rörande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Blanketterna finns i pärmen i personalrummet, i varje klassrum samt på Aleporten. Ansvar: All personal 2. Samtal med de inblandade genomförs och vårdnadshavare kontaktas. Ansvar: Upptäckare eller mentor 3. Arbetslaget diskuterar och kommer med förslag på åtgärder. Dessa åtgärder dokumenteras på blanketten Handläggning av ärenden rörande diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ansvar: Arbetslaget 4. Dokumentet lämnas till rektorn samt för kännedom till Trygghetsgruppen. 5. Efter två veckor görs en uppföljning av ärendet. Ansvar: Arbetslaget, trygghetsgruppen Vid allvarliga eller upprepade kränkningar går ärendet genast till Trygghetsgruppen. 1. Den som upptäcker eller får höra om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling dokumenterar det på avsedd blankett (se ovan). Ansvar: All personal 2. Lämnar dokumentet till Trygghetsgruppen, som tar tag i ärendet. 3. Trygghetsgruppen genomför samtal med den som utsatt där en sammanställning av fakta görs bl.a. vad som hänt, vem som gjorde det och när det hände. Ansvar: Trygghetsgruppen 4. Samtal med den som utsätter andra för kränkande handlingar. Ansvar: Trygghetsgruppen 5. Kontakt med föräldrarna. Ansvar: Trygghetsgruppen 6. Uppföljning om åtgärderna varit tillfredställande och fått avsedd effekt. Ansvar: Trygghetsgruppen 7. Om diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling inte upphör kontaktas rektor. Därefter kallas till elevvårdskonferens. Ansvar: Rektor 8. Eventuellt görs en anmälan till Socialtjänsten och/eller polis. Ansvar: Rektor Åtgärderna dokumenteras systematiskt för att kunna följas upp och utvärderas. Kränkning mellan personal och elever: 1. Rektorn informeras. 2. Rektorn samtalar med de inblandade. 3. Rektorn kontaktar vårdnadshavare. 4. Förslag på åtgärder dokumenteras. 5. Efter två veckor gör rektorn en uppföljning av ärendet. 9

10 6. Om inte diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling upphör informeras förvaltningsledningen om det fortsatta arbetet i frågan. OBS! Om rektor är involverad i diskriminering eller annan kränkning kontaktas förvaltningsledning som handhar ärendet. Konflikt- och kränkningshanteringstrappa för Alboskolan 8. Avstängning en vecka 7. Byta undervisningslokal 6. Avstängning för resten av dagen ( man får återläsa det som man missar) 5. Föräldrar och elev kallas till möte 4. Allvarssamtal Vårdnadshavarna informeras. Trygghetsteamet kopplas in. 3. Samtal med föräldrarna 2. Samtal (de som är inblandad i händelsen kommer att sitta tillsammans med en vuxen från skolan och reda ut vad som har hänt) Vårdnadshavarna informeras 1. Direkt tillsägelse/markering. Vi ger råd om hur man kan/ska göra rätt. UTVÄRDERING AV LIKABEHANDLINGSARBETET Rektor är ytterst ansvarig för att en ny plan skrivs, efterlevs och utvärderas. Arbetet mot kränkningar utvärderas vid läsårets slut. Handlingsplanen för kommande läsår skall vara klar 15 september. Information, frågor eller anmälan Rektor: Ulrika Samuelsson, tel: , e-post: ulrika.samuelsson@ale.se Om du inte får den hjälp du önskar, kan du vända dig till Barn- och elevombudet på skolinspektionen, Telefon: , e-post: beo@skolinspektionen.se 10

11 Styrdokument FN:s konvention om barns rättigheter Ur artikel 28: Konventionsstaterna skall vidtaga alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att disciplin i skola-/förskola upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnets mänskliga värdighet och i överensstämmelse med denna konvention. Arbetsmiljölagen 3 kap 2a Skollagen 1 kap 5 Utbildningen skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling 6 kap 8-9 Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Läroplanen Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. ( Lp 11) Skolförordning 2006:1083 En likabehandlingsplan enligt diskrimineringslagen och en plan mot kränkande behandling enligt skollagen ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad Diskrimineringslagen Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen får inte diskriminera någon elev. (2 kap 5 ) En utbildningssamordnare ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de elever som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning, dels förebygga och förhindra trakasserier. (3 kap 16 ) 11