Riksförbundsstämma RIKSFÖRBUNDET SVERIGES 4H Stämmomaterial 2015 Nynäshamn

Transkript

1 Riksförbundsstämma 2015 RIKSFÖRBUNDET SVERIGES 4H Stämmomaterial 2015 Nynäshamn 1

2 Innehållsförteckning Vad är riksförbundsstämman och hur går den till?... 5 Utskott... 7 Förslag till föredragningslista... 8 Revisionsberättelse Propositioner Medlemsålder Röstning med fullmakt Extra årsmöte Beslutsmässighet i kretsstyrelse Ärendelista för länsförbundsstämma Utskick av medlemskort Kvalitetssäkringsdokument för 4H-gårdar H-dagen Riktlinjer för riksläger och stämma Förslag till fördelning av 2015 års stöd till länsförbundens verksamhet Motioner i stadgar för länsförbund/distrikt av Sveriges 4H Revisorer Extraårsmöte vid avgång av förtroendevald ledamot i en styrelse Senior Förslag till arbetsprogram Förslag till reviderad budget 2015 och budget Arvoden och reseersättningar

3 Välkommen Riksförbundet Sveriges 4H och Stockholms länsförbund av 4H hälsar alla ombud och deltagare i förtroenderådet hjärtligt välkomna till 2015 års riksstämma och riksläger på Käringboda Naturreservat, Nynäshamn. Förtroenderådets möte och utskott kommer hållas på lägerplatsen. Stämmoförhandlingarna hålls i Folkets hus i Nynäshamn. Transport mellan lägerplatsen och Folkets hus kommer finnas för stämmodeltagare. Förtroenderådet samlas fredagen den 17 juli klockan Stämmoförhandlingarna startar lördagen den 18 juli kl Stämmoförhandlingarna avslutas söndagen den 19 juli kl Riksstämmohandlingar Alla till riksförbundets kansli anmälda förtroenderådsledamöter och ombud ska ha erhållit dessa riksstämmohandlingar per post under vecka 24. Ditt ombudsnummer är enligt ombudsförteckningen (röstlängden). Vid eventuellt förhinder: Sänd handlingarna till din suppleant! Förutom till valda förtroenderådsledamöter, ombud och Riksförbundet Sveriges 4H:s riksförbundsstyrelse har ett exemplar av riksstämmohandlingarna sänts till länsförbundens expeditioner/kontaktpersoner. Länsförbundens styrelser bör vid ett sammanträde tillsammans med samtliga ombud behandla utsända riksstämmohandlingar. Kontakta gärna riksförbundsstyrelseledamot för medverkan eller förklaringar. Ombudsförteckning Ombudsförteckningen finns inte tryckt i stämmohandlingarna utan bifogas som ett separat blad. Valberedningens förslag Vid tryck av stämmohandlingarna var valberedningens förslag inte färdigt. Förslaget kommer så fort som möjligt att publiceras på under dokument. Anmälan Förtroenderåd: Anmälan sker till riksförbundet (ni som finns med i ombudsförteckningen behöver inte anmäla er igen) via mail till info@4h.se. Din stämmoavgift sköts då av riksförbundet. Endast ombud för stämman: Du anmäler dig via ditt länsförbund som sedan tar kontakt med riksförbundet. Din stämmoavgift sköts av riksförbundet. Stämmodeltagare och deltagare på lägret: Anmäler sig också till sitt länsförbunds länsledare. Priset för hela lägret är 1450kr (1600 kr vid anmälan efter den 1 juni). Priset för deltagande under helgen är 550 kr. Priset per dag är 300 kr. Resa Ombud åker lämpligast tillsammans med de övriga deltagarna i länsgruppen. Riksförbundet förutsätter att ombuden reser på billigaste sätt. Resa med bil ersätts endast i undantagsfall och endast om samåkning skett. Vägbeskrivning till lägerplatsen: 3

4 med lokaltrafik: Pendeltåg från Stockholm C till Nynäshamn vidare med SL buss 848 eller 852 till hållplats Järflottavägen. med bil: Nynäsvägen väg 73, avfart mot Torö-Herrhamra, vidare 2,7 km mot Nynäshamn N, avfart mot Herrhamra-Stora Vika, skyltad avfart till Käringboda naturreservat efter 1,6 km Logi Riksförbundet erbjuder riksstämmoombuden gratis logi tillsammans med egna länets lägerdeltagare i tält på lägerområdet. För de stämmoombud som inte vill bo i tält finns det möjlighet att på egen bekostnad bo i Nynäshamn. Ersättning Ombud erhåller fri resa och kost i samband med riksstämmodagarna juli. Inga traktamenten utgår. Vid resa nattetid erhålls sovvagnsbiljett. Bilresor mellan bostad och avresestation/flygplats ersätts med 1:85 kr per km. För de som åker till stämman i egen bil eller med flyg, utgår ersättning endast enligt 2:a klass järnväg eller enligt lägsta totala förrättningskostnad (se under resa ovan). De ombud som även är lägerdeltagare under hela lägerveckan och betalat hela lägeravgiften har rätt att ta upp en kostnad om 250 kr per dag för juli som ersättning för förlorad lägervistelse, på reseräkningen. Den i materialet bilagda reseräkningen inlämnas ifylld vid riksstämmans slut eller insändas till Riksförbundets Sveriges 4H:s kansli senast 14 dagar efter det att riksstämman hållits. Till reseräkningen skall fakturor, biljetter, kvitton m.m. bifogas för att ersättning skall utgå! Välkommen till Käringboda och Nynäshamn! 4

5 Vad är riksförbundsstämman och hur går den till? En förklaring av ord och händelser som förekommer under en riksförbundsstämma. Varför har man stämman? Riksförbundsstämman är 4H:s högsta beslutande organ. Här representeras alla län i form av ombud. Ombuden väljs på länsförbundsstämman; ett ombud per påbörjat 500-tal medlemmar (med andra ord: ett ombud upp till 500, två ombud upp till 1000 medlemmar o.s.v.). dessutom har varje län ett ombud som sitter med i förtroenderådet (se nedan). Ombudens uppgift är att föra med sitt läns medlemmars talan för hur Sveriges 4H ska drivas. Vill man att något ska ändras i organisationen kan man lämna in en motion (ett förslag) som tas upp och diskuteras på stämman. En motion lämnas i förväg (senast två månader före stämman) och behandlas av riksförbundsstyrelsen innan stämman. Det är även på stämman som man går igenom föregående års verksamhet och resultat, samt beslutar om kommande års budget. Valberedningens förslag på ledamöter till riksförbundsstyrelsen för kommande verksamhetsår läggs fram och stämman röstar därefter vilka som ska väljas. Förtroenderåd Förtroenderådet består av en representant för varje län, vanligtvis länsförbundsordförande. Under stämman diskuterar förtroenderådet de viktigaste frågorna på ett eget möte som hålls samtidigt som utskotten. De ska lägga fram förslag till stämman som sedan tar besluten. Riksförbundsstyrelsen ska finnas tillgänglig om förtroenderådet har frågor m.m. Utskott Under en eftermiddag delas stämman upp i mindre grupper och diskuterar olika frågor som riksförbundsstyrelsen vill ha hjälp med av stämman. Här kan man som ombud välja själv vad man kan bidra mest till. Resultatet av diskussionerna läggs sedan fram till stämman, där beslut fattas. Ordlista Röstlängd: De närvarande deltagare som har rösträtt, d.v.s. ombuden som blivit valda av länsförbunden. Röstning: I de flesta fall röstar man med acklamation, d.v.s. ordföranden ställer två förslag mot varann, till exempel Kan vi välja till ordförande? Någon däremot?. ombuden uttrycker sig genom att svara Ja. Anser man att det var oklart vilket förslag som hade majoritet kan man begära votering, då röstar man med handuppräckning. Om det är en känslig fråga kan man innan röstningens början begära sluten omröstning och då får ombuden skriva sin röst på en lapp. I de två senare fallen behövs rösträknare (som väljs i början av stämman), annars är det ordföranden som anser vad som har majoritet. Reservation: Om man inte håller med om det beslut som tagits, och vill att det ska protokollföras, så kan man reservera sig mot beslutet. Då anmäler man det direkt efter att beslutet tagits och skriver ner det på en röd lapp och lämnar till sekreteraren. 5

6 Yrkande Yrkande är när man vill föreslå något som stämman måste ta ställning till. Man skriver sitt yrkande på en grön lapp, läser upp sitt yrkande i talarstolen och ger sedan lappen till sekreteraren. Första och andra läsning Om beslut ska tas om en stadgeändring, måste det tas på två stämmor i rad. När motionen kommit in tar man beslut om stadgeändring i första läsning, och nästföljande år tas beslut i andra läsning. Därefter träder stadgeändringen i kraft. Bifalla/avslå När man bifaller en motion/yrkande betyder det att man håller med om förslaget. Om man inte håller med så föreslår man avslag på motionen/yrkandet. Röd/grön lapp Om man vill visa sitt stöd för ett förslag viftar man med grön lapp, men vill man ta avstånd från förslaget viftar man med röd lapp. Vill man inte ta ställning så behöver man inte vifta. Ringa klockan Känner man att man behöver diskutera ett förslag i mindre grupper så ringer man i klockan som finns på bordet. Då får man ca 5 min på sig att diskutera fritt. Verksamhetsberättelse Redogör för föregående års verksamhet Resultat- och Balansräkning Resultat visar inkomster och utgifter för föregående år. Balansräkningen balanserar tillgångar och skulder. Revisionsberättelse Revisorerna redogör för revisionen av föregående år. Revision är en granskning av ekonomin. Verksamhetsplan Dokumenterad beskrivning av planerad verksamhet under en viss period. Budget Riksförbundets ekonomiska planering inför kommande år. Reviderad budget Omarbetad budget för innevarande år, efter aktuella händelser. 6

7 Utskott Invigning av riksläger och stämma sker på lördagen kl i Nynäshamn och stämman avbryts då för deltagande i invigningen. Lördagseftermiddagen används traditionellt till stämmans utskott där stämmodeltagarna och lägerdeltagarna får möjlighet att diskutera ämnen som riksförbundsstyrelsen tar upp. Under denna tid sammanträder förtroenderådet. I år kommer riksförbundsstyrelsen under lördagseftermiddagen, kl på lägerområdet, i stället för flera utskott med olika ämnen hålla en utskottsaktivitet där alla stämmodeltagare deltar. Även övriga lägerdeltagare är välkomna i aktiviteten. Aktiviteten kommer utgå från verksamhetsplanen och hur den ska implementeras och genomföras i hela verksamheten. Förtroenderådet kommer ha möte under eftermiddagen och kommer inte kunna delta. 7

8 Förslag till föredragningslista 8 1. Stämmans öppnande. 2. Val av ordförande och vice ordförande. 3. Anmälan av styrelsens val av sekreterare och vice sekreterare. 4. Val av två protokolljusterare tillika rösträknare. 5. Fastställande av röstlängden. 6. Fråga om riksstämmans behöriga utlysande. 7. Fastställande av föredragningslistan. 8. Val av valberedningskommitté. 9. Riksförbundsstyrelsens årsberättelse. a. Verksamhetsberättelse b. Resultat- och balansräkning 10. Revisorernas berättelse. 11. Fastställande av balansräkning. 12. Ansvarsfrihet för riksförbundsstyrelsens ledamöter. 13. Organisationsförändring rapport. 14. Behandling av styrelsens övriga förslag till riksstämman, a. Proposition om stadgeändring i andra läsning Medlemsålder b. Proposition om stadgeändring i andra läsning Röstning med fullmakt c. Proposition om stadgeändring i första läsning Extra årsmöte d. Proposition om stadgeändring i första läsning Beslutsmässighet i kretsstyrelse e. Proposition om Ärendelista för länsförbundsstämma f. Proposition om utskick av medlemskort g. Proposition om kvalitetssäkringssäkringsdokument för 4H-gårdar h. Proposition om 4H-dagen i. Proposition om riktlinjer för riksläger och stämma j. Proposition om fördelning av statsbidrag 15. Behandling av övriga inkomna motioner, a. Motion om stadgeändring i första läsning 1 i stadgar för länsförbund/distrikt av Sveriges 4H b. Motion stadgeändring i första läsning Revisorer c. Motion om stadgeändring i första läsning Extraårsmöte vid avgång av förtroendevald ledamot i en styrelse d. Motion om stadgeändring i första läsning Seniormedlemskap 16. Redovisning av och behandling av förslag från utskotten. 17. Behandling av styrelsens förslag till arbetsprogram, a. Arbetsprogram 2016

9 b. Ansökan om att arrangera Riksläger och Stämma 2018 c. 100-årsjubileum Behandling av riksförbundets budget, a. Reviderad budget 2015 b. Beslut om medlemsavgift c. Beslut om arvoden och reseersättningar d. Beslut om budget 2016 i sin helhet 19. Rapport om uppdrag från föregående stämmor 20. Val av ledamöter i riksförbundsstyrelsen, a. Val av ordförande b. Val av övriga ledamöter c. Val av fem suppleanter 21. Val av revisorer och revisorssuppleanter. 22. Val av valberedning och sammankallande i denna. 23. Bordlagda ärenden, a. Ansökan om att arrangera Riksläger och stämma Övriga ärenden. 25. Stämmans avslutande. 9

10 Revisionsberättelse 10

11 Resultat- och balansräkning 2014 Resultatrapport 2014 Utfall 2014 Rev Budget 2014 Utfall 2013 Rörelsens intäkter Medlemsavgifter Anslag och bidrag Intäkter personal och fastighet Övriga verksamhetsintäkter Summa intäkter Rörelsens kostnader Medlemsomkostnader Verksamhetsomkostnader Övriga kostnader Personalkostnader Avskrivningar Summa kostnader Rörelseresultat Räntenetto Resultat efter finansiella poster Intäkter central löneservice Kostnader central löneservice Resultat

12 Balansräkning TILLGÅNGAR Matieriella anläggningstillgångar Byggnad Inventarier Lånefordringar Lager Kortfristiga fordringar Avräkningsfordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Fritt eget kapital Balanserad vinst Årets resultat Fonderade medel klubbar mfl Reparationsfond fastigheten Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalskatter mm Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Fastighetsinteckningar Borgensförbindelser

13 Propositioner a) Proposition om stadgeändring i andra läsning Medlemsålder Medlem i Sveriges 4H ska enligt klubbstadga 4 företrädesvis vara i åldern I ansökan av bland annat statsbidrag används statens definition på ungdom som är 6-25 år. Riksförbundsstämman 2014 beslutade att i en första läsning anta följande: 4. Medlem Till medlem i klubben antas ungdomar företrädesvis i åldern 6-25 år, som godkänner klubbens stadga. Med anledning av ovanstående föreslår riksförbundsstyrelsen att stadgar för klubb 4 kompletteras enligt ovan. Riksförbundsstyrelsen yrkar att Stämman i en andra läsning, slutgiltigt godkänner förslaget till stadgeändring i sin helhet 13

14 b) Proposition om stadgeändring i andra läsning Röstning med fullmakt Bakgrund: Det är i våra stadgar reglerat att medlem på klubbens årsmöte måste vara personligen närvarande vilket innebär att röstning med fullmakt inte är tillåten. Detta är inte reglerat i årsmötesstadga för krets, län/distrikt och riks. För att säkerställa att av klubb, krets och län/distrikt utsedda ombud eller suppleanter representerar klubben/länet anser vi att en stadgeändring bör göras. Riksförbundsstämman 2014 beslutade att i en första läsning anta följande: 11. Årsmöte, planeringskonferens (stadgar för 4H-krets) Rösträtt ägs med en röst per klubb samt en röst för varje påbörjat tiotal medlemmar och annan organisation som är ansluten till kretsen. Vid beslut i punkterna 5, 6, 7, 8 och 12 i ärendelista för kretsårsmöte har kretsstyrelsens ledamöter inte rösträtt. Valda ombud för klubbar och organisationer måste vara personligen närvarande. 15. Länsförbunds-/distriktsstämma och planeringskonferens (stadgar för länsförbund) Rösträtt vid stämma och planeringskonferens har ledamot av länsförbunds-/distriktsstyrelsen och av klubbarna valda ombud med vardera en röst. Vid beslut i punkterna 7, 8, 9, 10 och 16 i ärendelista för stämma har styrelsens ledamöter inte rösträtt. Röstberättigade måste vara personligen närvarande. 17. Riksstämma (stadgar för riksförbund) Rösträtt vid riksstämma har ledamot av riksförbundsstyrelse, ledamot av förtroenderåd och länsförbunds-/distriktsombud med vardera en röst. Vid beslut i punkterna 7, 8, 9, 10 och 16 i ärendelista för riksstämma har riksförbundsstyrelsens ledamöter inte rösträtt. Röstberättigade måste vara personligen närvarande. Med anledning av ovanstående föreslår riksförbundsstyrelsen att stadgar för krets 11, stadgar för länsförbund/distrikt 15 och stadgar för riksförbundet 17 kompletteras enligt ovan. Riksförbundsstyrelsen yrkar att Stämman i en andra läsning, slutgiltigt godkänner förslaget till stadgeändringar i sin helhet. 14

15 c) Proposition om stadgeändring i första läsning Extra årsmöte Bakgrund Av olika anledningar kan extra årsmöte behöva utlysas i en 4H-klubb eller 4H-krets med olika brådskande prioritet. I samtliga organisationsled inom 4H utom för 4H-klubb och 4H-krets äger styrelsen rätt att kalla till extra årsmöte. Det finns ingen anledning till att klubb- respektive kretsstyrelse inte skulle kunna kalla till extra årsmöte om de anser att det behövs. Yrkande Mot denna bakgrund yrkar riksförbundsstyrelsen att att stadgar för 4H-klubb 13, 2:a meningen, ändras till Extra årsmöte skall hållas när detta krävs av antingen 50 % av medlemmarna, klubbens revisorer, klubbstyrelsen, länsförbundsstyrelsen eller riksförbundsstyrelsen. i stadgar för 4H-krets 11 ändra den nuvarande skrivningen Riksförbundsstyrelsen eller länsförbundsstyrelsen kan ålägga 4H-kretsens styrelse att kalla till extra årsmöte. Om inte kretsstyrelsen kallar till sådant möte har riksförbundsstyrelsen eller länsförbundsstyrelsen rätt att själv göra detta. till förmån för följande skrivning Extra årsmöte utlyses av styrelsen då den anser sådan behövlig eller då skriftlig framställning om detta gjorts av riksförbundsstyrelsen, länsförbundsstyrelsen, revisorerna eller minst hälften av kretsens 4H-klubbar. Sådan framställning skall innehålla uppgift om de ärenden för vilka extra årsmöte påkallas. Extra årsmöte skall hållas senast 2 månader efter det att skriftlig framställning inkommit till styrelsen. Kallelse till extra årsmöte skall ske senast 2 veckor innan fastställt datum. Riksförbundsstyrelsen 15

16 d) Proposition om stadgeändring i första läsning Beslutsmässighet i kretsstyrelse Bakgrund: I stadgarna för alla organisationsled utöver 4H-krets regleras hur många styrelseledamöter som måste närvara vid ett möte för att styrelsen ska vara beslutsmässig. Mot denna bakgrund yrkar riksförbundsstyrelsen att kretsstadga 6 Styrelse, kompletteras med meningen Styrelsen är beslutsmässig då minst hälften av ledamöterna är närvarande. 16

17 e) Stadgeändring i första läsning Ärendelista för länsförbundsstämma Idag saknas en del punkter i ärendelistan och en del är otydliga. För att göra ärendelistan enklare att följa vill riksförbundsstyrelsen att den blir tydligare. Därför yrkar riksförbundsstyrelsen att att 16. Ärendelista länsförbunds-/distriktsstämma. Punkt 13 Behandling av budget för nästkommande verksamhetsår, innefattande även beslut om medlemsavgifter samt arvoden och reseersättningar till styrelseledamöter och revisorer, samt reviderad budget för innevarande år, delas upp enligt följande: Behandling av budget, a) Beslut om reviderad budget för innevarande år, b) Beslut om medlemsavgift för nästkommande år, c) Beslut om arvoden och reseersättningar till styrelseledamöter och revisorer, d) Beslut om budget för nästkommande år 16. Ärendelista länsförbunds-/distriktsstämma. Kompletteras och inleds med punkten mötet öppnas och avslutas med punkten mötet avslutas. att Numreringen i ärendelistan konsekvensändras efter införandet av nya 1. 17

18 f) Proposition om Utskick av medlemskort Bakgrund: På förra årets stämma beslutades det att vi ska skicka ut inbetalningskort för medlemsavgiften redan i november. Detta gjordes i år och många betalade in sin avgift innan årsskiftet. Tyvärr kräver MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) att avgiften betalas under det år den avser eller att man aktivt tar ställning till sitt medlemskap under det år det avser för att vara bidragsberättigad. Mot denna bakgrund yrkar riksförbundsstyrelsen att återgå till att skicka ut medlemskorten i januari månad. 18

19 g) Proposition om Kvalitetssäkringsdokument för 4Hgårdar Kvalitetssäkringsdokumenten för 4H-gårdsverksamhet är dokument som ska revideras och uppdateras för att vara aktuella. Riksförbundsstyrelsen har gått igenom 4H-gårdsverksamhetens riktlinjer och syfte, Kvalitetssäkring 4H-gårdar samt Egenkontroll 4H-gårdar och gjort en del ändringar. De flesta ändringarna är av redaktionell karaktär och några är omskrivningar. De nya förslagen är bifogade i sin helhet och kan (om så önskas) jämföras med de nu gällande dokumenten på 4h.se/dokument. Riksförbundsstyrelsen yrkar Att Att Att stämman godkänner samtliga ändringar och antar de uppdaterade dokumenten stämmans deltagare tar med sig dokumenten till sina 4H-gårdar stämman uppdrar riksförbundet att behandla de egenkontroller som skickas in 4H-gårdsverksamhetens syfte och riktlinjer Detta dokument är framtaget för att säkerställa att Sveriges 4H-gårdar håller en bra kvalitet och är ett levande dokument som ska förändras i takt med omvärlden. Förändringar framarbetas av Riksförbundsstyrelsen och beslutas av riksstämman. För att uppfylla 4H-gårdsverksamhetens syfte och riktlinjer finns ett kvalitetssäkringsdokument (Bilaga 1) med tillhörande egenkontroll (Bilaga 2) som ska fyllas i och skickas in årligen. Riksförbundsstyrelsen har tolkningsföreträde av samtliga dokument gällande 4H-gårdsverksamheten. 4H-gårdsverksamhetens syfte 4H-gården är ett levande fritidsalternativ och en av många verksamhetsmetoder för att nå Riksförbundet Sveriges 4H:s (RS4H) syften enligt 4H:s stadgar 2 : Att genom demokratiska organisations- och arbetsformer i verksamheten ge medinflytande och ansvar Att vidga och fördjupa den enskildes personlighetsutveckling, Att verka för ökad medmänsklig förståelse och kontakt mellan generationerna, 19

20 Att verka för internationellt samarbete och förståelse för olika folks kultur och skapa kontakt med likartade organisationer i andra länder Att ordna aktiv fritidsverksamhet och stimulera intresset för kulturella aktiviteter. Att sprida kunskap om och förståelse för landsbygden och dess näringar Att utveckla aktiviteter kring jordbruk, skogsbruk samt hem och hushåll Att utveckla aktiviteter kring natur- och miljövård och därigenom skapa förståelse för samspelet i naturen. Riktlinjer 1. Huvudman för en 4H-gård ska vara en 4H-klubb, krets eller länsförbund. Huvudmannens medlemmar väljer på årsmötet enligt 4H:s stadgar en styrelse som beslutar och har huvudansvar för gårdens drift och verksamhet. 2. Varje 4H-ledare ska sträva efter att alla medlemmar är med och har inflytande över verksamheten på ett demokratiskt sätt. 4H-klubben ska alltid vara den centrala punkten i denna demokrati. 4H-klubben ska drivas enligt RS4H:s stadgar och får inte vara sluten, dvs nya medlemmar är alltid välkomna. 3. Huvudmannens styrelse har det yttersta ansvaret för att RS4H:s kvalitetssäkring (Bilaga 1) efterlevs och ska göra årliga egenkontroller (Bilaga 2) för att tillse att 4H-gården håller en hög kvalitet och säkerhet. 4. Endast gård godkänd av RS4H får kallas 4H-gård och därmed bruka namnet 4H-gård. 5. Ett gott samarbete mellan riksförbund, länsförbund och dess 4H-gårdsansvariga samt huvudmannen som driver en 4H-gård är allas ansvar. 6. Huvudmannen har ofta samarbete med andra intressenter t ex kommuner, andra ideella organisationer och företag. I samtliga fall av samarbete ska skriftliga överenskommelser upprättas där det klart regleras respektive parts åtagande samt vilken uppsägningstid som ska gälla. 7. Ekonomi är en stor del av styrelsens arbete, att hålla de ekonomiska ramarna är ett stort ansvar. Därför bör någon i styrelsen vara myndig. 8. 4H-klubb som driver en 4H-gård är en egen juridisk person med eget organisationsnummer. 9. För att befästa vikten av det gemensamma arbetet och ansvarstagandet bör djuren som finns på 4H-gården ägas av 4H. 10. Näringsverksamhet av privat karaktär som inte har direkt anknytning till 4Hgårdsverksamheten eller konkurrerar med densamma får inte förekomma på 4H-gården. Utökade riktlinjer för 4H-gårdar med personal 1. I de fall personal finns anställd för att sköta 4H-gårdens operativa arbete ska dessa vara anställda av länsförbundet som därmed har arbetsgivaransvaret. Om särskilda skäl föreligger kan klubb eller krets ha arbetsgivaransvar. 2. Arbetsledare för personal utses av arbetsgivaren. 3. RS4H:s personalpolitiska program ska efterföljas 4. Aktuellt kollektivavtal som RS4H slutit med arbetstagarpart gäller. 5. Personalrepresentation i klubbstyrelsen regleras av stadgar och kollektivavtal 6. Skriftlig överenskommelse som reglerar ekonomiska förehavanden och ansvarsdelegering ska upprättas mellan länsförbundet och klubbstyrelsen. 7. 4H-gården ska kontinuerligt rapportera det ekonomiska läget för länsförbundet samt meddela i god tid när man för dialog med kommunen vid upprättande av avtal. Arbetsgivaren måste beredas möjlighet att ge synpunkter ur ett personalperspektiv alternativt ges möjlighet att vidta de åtgärder som krävs för ändrade förutsättningar. Godkännande av 4H-gård För att en huvudman ska få godkännande att driva en 4H-gård krävs att alla punkter under grundkraven i kvalitetssäkringsdokumentet (Bilaga 1) är uppfyllda i sin helhet. 20

21 Det är endast länsförbundsstyrelsen och riksförbundsstyrelsen tillsammans som kan godkänna en 4H-gård. Beslut om ansökan för godkännande av 4H-gård tas på ett Länsförbundsstyrelsemöte därefter skickas beslutet vidare som förslag att anta gården som godkänd 4H-gård till RS4H där slutgiltigt beslut tas i riksförbundsstyrelsen. Då länsförbund saknas kan riksförbundsstyrelsen själv fatta beslut i frågan. Godkännandet gäller tills vidare under förutsättning att självkontrollen (Bilaga 2) genomförs och skickas in årligen samt under förutsättning att slumpvisa kontroller av RS4H visar att gården håller godkänd kvalitet. På en godkänd 4H-gård ska bevis om godkännande sitta väl synligt placerat Varje påföljande år ska huvudmannen göra en egenkontroll (Bilaga 2) för att tillse att kvalitetssäkringsdokumentet (Bilaga 1) efterföljs. Dokumentet skickas därefter vidare till läns- och riksförbundet. Stickprovskontroller kommer att ske slumpvis eller då det finns påvisad misstanke om att 4H-klubben inte följer kvalitetssäkringen. Dessa ska utföras av representanter från RS4H. Beslut om återkallande, och uppgradering av godkännande tas i riksförbundsstyrelsen. Verksamhet 4H-gårdsverksamheten är ett av RS4H:s ansikte utåt och måste därför ge ett gott intryck och vara ett gott föredöme för god djurhållning och ha en väl utarbetat verksamhetsplan där medlemsaktiviteter och öppen verksamhet är självklara inslag. 1. Verksamhet ska bedrivas med de fyra H:na som utgångspunkt; Huvud för kunskap, Hjärta för medkänsla, Hand för färdighet och Hälsa för ett sunt levnadssätt. 2. 4H-klubben ska erbjuda aktiv fritidsverksamhet. Medlemmar får på så sätt tidigt lära sig ta ansvar och den enskildes personlighetsutveckling främjas. Djurskötsel liksom arbeten med växtodling och underhåll av gården är naturliga aktiviteter på en 4H-gård. Ledare från klubben och personal har ett gemensamt ansvar för att alla medlemmar har möjlighet att delta i det operativa arbetet liksom att gå kurser för att lära sig mer om 4H och 4H-gårdens olika verksamheter. 3. Alla kurser och aktiviteter ska grundas i god pedagogisk anda. 4. Det är viktigt att 4H-klubben erbjuder ett brett program och en god ledarvård som tilltalar barn och ungdomar. På så sätt stimuleras medlemmar att stanna kvar i 4H och de som vill kan utveckla sitt ledarskap och föra kunskaper och erfarenhet vidare till yngre medlemmar. Goda exempel Det är de goda exemplen som utvecklar 4H-gårdarnas verksamhet. Därför är det viktigt att medlemmar och personal har möjlighet till gemensamma träffpunkter såväl fysiskt som via internet. Tydlig verksamhetskoppling till något av H:na stärker klubbens profil. Ett sätt kan vara att använda H:na vid namngivning av projekt eller aktiviteter, exempelvis Matlagning i Hälsans H. Genom 4H:s motto att lära genom att göra har vi en pedagogisk utgångspunkt i all verksamhet på en 4H-gård. Demonstrationsodling, gärna ekologisk, som visar våra vanligaste fodermedel kan anläggas. Ett köksväxtland, gärna ekologiskt, som visar våra vanligaste köksväxter är en god pedagogisk verksamhet. Där medlemmarna kan driva 4H-företag. Kurser som ökar kunskapen om 4H och 4H-gården, exempelvis djurskötarkurser, skogsoch naturkurser, ledarutvecklingskurser, styrelsekurser, hantverkskurser och bakkurser. 21

22 Kurser och aktiviteter som visar kopplingen från lantbygdens historia till dess utveckling, exempelvis halmslöjd, ullberedning, smörkärning, körning med häst, gärdsgårdsbygge och musttillverkning. Dokument kopplade till riktlinjerna Stadgar Verksamhetsplan Kvalitetssäkring av 4H-gårdar (Bilaga 1) Egenkontroll (Bilaga 2) Personalpolitiskt program Kollektivavtal 4H-Andan Länkar Jordbruksverket EFCF Kvalitetssäkring 4H-gårdar Kvalitetssäkringsdokument är framtaget för att säkerställa 4H-gårdsverksamhetens syfte och riktlinjer följs och är ett levande dokument som ska förändras i takt med omvärlden. Förändringar framarbetas av Riksförbundsstyrelsen och beslutas av riksförbundsstämman. För att uppfylla 4Hgårdsverksamhetens kvalitetskrav finns en tillhörande egenkontroll som ska fyllas i och skickas in till läns-och riksförbund årligen. Riksförbundsstyrelsen har tolkningsföreträde av samtliga dokument gällande 4H-gårdsverksamheten. Grundkravet betyder att 4H-gården har uppnått 4H:s minimikrav, Utvecklingssteg 2 innebär att man uppfyller kraven från Grundkravet och Utvecklingssteg 2 och Utvecklingssteg 3 betyder att man uppfyllt alla krav från Grundkravet, Utvecklingssteg 2 och Utvecklingssteg 3. Grundkravet För att uppnå grundkraven ska gården: 1. Följa lagar och regler, ex. livsmedelslagstiftning, K112 (hygien besöksgrupper), arbetsmiljölagen. 2. Följa 4H:s stadgar. 3. Följa 4H:s riktlinjer, grafiska profil, rekommendationer och styrdokument. 4. Ha en tillhörande klubb som deltar aktivt i läns- och riksförbundets arbete. 5. Arbeta aktivt med alla de 4H:na och med mer än två av 4H:s profiler, odling, djur, skog, natur, hem och hushåll, kultur, idrott och lek, jord och skog. 6. Minst en gång per år visa upp gården, exempelvis ha en 4H-dag. 7. Ha återkommande verksamhet och aktiviteter för medlemmarna. 8. Ha ett länsförbund, en krets eller en klubb som huvudman. 9. Ha nödvändiga intyg från länsstyrelsen/kommunen, exempelvis brandskydd vid övernattning, offentlig förevisning. 22

23 10. Ha minst fyra olika arter lantbruksdjur (exempelvis ko, får, get, kanin, höns, ankor och gris) på gården i över fyra månader per år. Bör vara av svenska lantraser, dvs ej exempelvis marsvin, minigris eller undulat. 11. Kompetensutveckla ledare regelbundet, exempelvis på länets eller riksförbundets ledarutbildningar eller genom kurser i studieförbundet Studiefrämjandet eller annan likvärdig ledarutbildning. 12. Ha en ansvarig (personal/ideell) med utbildning eller likvärdig kunskap i djurskötsel och pedagogik tillgänglig. 13. Låta policydokumentet 4H-andan genomsyra hela verksamheten. 14. Ha en genomtänkt säkerhet. Brand- och krishanteringsplan skall finnas. 15. Ha information om gårdens verksamhet tillgänglig på internet. 16. Bedriva en mångsidig verksamhet där exempelvis ridskola eller inriktning på bara ett djurslag ej får ta överhand i verksamheten. 17. Hålla ordning och reda och se till att den ger ett välkomnande intryck. Utvecklingssteg 2 För att uppnå utvecklingssteg 3 ska gården: 1. Uppfylla alla kvalitetskrav för Grundkravet 2. Erbjuda möjligheter för klubbens medlemmar att bedriva 4H-företag 3. Aktivt bevara en eller fler svenska lantraser. 4. Ha pedagogisk verksamhet för klubbmedlemmarna och besökare. 5. Arbeta aktivt med alla de 4H:na och med mer än tre av 4H:s profiler, odling, djur, skog, natur, hem och hushåll, kultur, idrott och lek, jord och skog. 6. Ha ett utarbetat miljötänk. Exempelvis bedriva aktiv sopsortering och kompostering 7. Ha öppen gård mer än sju dagar per år för allmänheten. 8. Ta emot studiebesök. 9. Nominera sina klubbmedlemmar till internationella aktiviteter som Sveriges 4H deltar i. 10. Ha en egen hemsida enligt Sveriges 4H:s grafiska profil. Utvecklingssteg 3 För att uppnå utvecklingssteg 3 ska gården: 1. Uppfylla alla kvalitetskrav för Grundkravet & Utvecklingssteg 2 2. Bedriva genbanksavel. 3. Driva projekt. 4. Arbeta aktivt med alla de 4H:na och med mer än fyra av 4H:s profiler, odling, djur, skog, natur, hem och hushåll, kultur, idrott och lek, jord och skog. 5. Arbeta med ständig utveckling av verksamhet, utökat kursutbud, utbildning och samarbetspartners. 6. Ha ett genomgående miljötänkexempelvis grön el, vattenrening, ekologisk djurhållning m.m. 7. Arbeta med socialt arbete,exempelvis samarbete med socialtjänst, skola, frivård, grön omsorg, landsting m.fl. 8. Ha öppen gård minst 5 dagar per vecka för allmänheten och aktiviteter för medlemmarna varje vecka. 9. Erbjuda kunskap och erfarenhet vid utbildningar inom län, krets och Riksförbundet, exempelvis vara delaktig i och erbjuda ledarnas kunskaper när län, krets, riks ordnar kurser och konferenser. Bjuda in till gården för exempelvis studiebesök. 10. Ha mycket god planerad pedagogisk verksamhet för grupper. 11. Satsa på att utbilda sina klubbmedlemmar och sin personal. 23

24 Bilaga 2 - Egenkontroll Protokoll för kvalitetskontroll av Sveriges 4H-gårdar, grundkrav Kontroll ska ske årligen och skickas in till läns- och riksförbund. Gård: Huvudman: Grundkrav Ja Nej Om ja - exempel på hur/om nej - åtgärd (använd gärna baksidan) Följer lagar och regler, exempelvis livsmedelslagstiftning, K112 (hygien besöksgrupper) och arbetsmiljölagen Följer 4H:s stadgar Datum: Senast klart Ansvarig Följer 4H:s riktlinjer, grafiska profil, rekommendationer och styrdokument Har en tillhörande klubb som deltar aktivt i läns- och riksförbundets arbete Bedriver aktivt arbete med alla de 4H:na, med mer än två av 4H:s profiler: jord, djur, skog, hem och hushåll, kultur(nämn vilka) Visar upp gården för allmänheten minst en gång per år Har återkommande verksamhet och aktiviteter för medlemmarna 4H-gårdens huvudman är ett länsförbund, krets eller klubb Nödvändiga intyg finns för att få bedriva verksamhet, t.ex. offentlig förevisning, brandskydd m.m. 24

25 Bilaga 2 - Egenkontroll Protokoll för kvalitetskontroll av Sveriges 4H-gårdar, grundkrav Kontroll ska ske årligen och skickas in till läns- och riksförbund. Gård: Huvudman: Grundkrav Ja Nej Om ja - exempel på hur/om nej - åtgärd (använd gärna baksidan) Följer lagar och regler, exempelvis livsmedelslagstiftning, K112 (hygien besöksgrupper) och arbetsmiljölagen Följer 4H:s stadgar Datum: Senast klart Ansvarig Följer 4H:s riktlinjer, grafiska profil, rekommendationer och styrdokument Har en tillhörande klubb som deltar aktivt i läns- och riksförbundets arbete Bedriver aktivt arbete med alla de 4H:na, med mer än två av 4H:s profiler: jord, djur, skog, hem och hushåll, kultur(nämn vilka) Visar upp gården för allmänheten minst en gång per år Har återkommande verksamhet och aktiviteter för medlemmarna 4H-gårdens huvudman är ett länsförbund, krets eller klubb Nödvändiga intyg finns för att få bedriva verksamhet, t.ex. offentlig förevisning, brandskydd m.m. 25

26 Bilaga 2 - Egenkontroll Protokoll för kvalitetskontroll av Sveriges 4H-gårdar, utvecklingssteg 2 Kontroll ska ske årligen och skickas in till läns- och riksförbund. Gård: Huvudman: Krav Ja Nej Om ja - exempel på hur/om nej - åtgärd (använd gärna baksidan) Uppfyller alla kvalitetskrav i grundkravet 4H-företag bedrivs av klubbens medlemmar Aktivt bevarande av en eller flera svenska lantraser bedrivs (nämn vilka) Har pedagogisk verksamhet för klubbmedlemmar och besökare Arbetar aktivt med alla de 4H:na och jobbar med mer än tre av 4H:s profiler Har ett utarbetat miljöprogram, ex. sopsortering Har öppen gård mer än sju dagar per år Tar emot studiebesök Datum: Senast klart Ansvarig Nominerar sina klubbmedlemmar till internationella aktiveteter Har en egen hemsida enligt Sveriges 4H:s grafiska profil Kontrollanter: Ort och datum: Signatur, Namnförtydligande och befattning inom organisationen Signatur, Namnförtydligande och befattning inom organisationen Signatur, Namnförtydligande och befattning inom organisationen Signatur, Namnförtydligande och befattning inom organisationen 26

27 27

28 h) Proposition om 4H-dagen Sveriges 4H beslutade 2009 om en nationell 4H-dag den tredje lördagen i september varje år. I samband med uppstarten av Global 4H network hösten 2014 instiftades dock en internationell 4Hdag som infaller den 1 november varje år. För att få en större gemenskap med 4H i världen yrkar riksförbundsstyrelsen att den nationella 4H-dagen den tredje lördagen i september flyttas till den 1 november. att ändringen genomförs från och med att dagen uppmärksammas även Riksförbundsstyrelsen 28

29 i) Proposition om Riktlinjer för riksläger och stämma Riksförbundsstyrelsen fick av i uppdrag av stämman 2014 att se över riktlinjerna för riksläger och stämma. Riksförbundsstyrelsen yrkar Att följande riktlinjer för riksläger och stämma ska gälla från och med 2016 Att följande riktlinjer ersätter alla tidigare riktlinjer Riktlinjer för riksläger och stämma INLEDNING Riksförbundet Sveriges 4H (RS 4H) arrangerar årligen tillsammans med ett länsförbund eller annan av riksförbundsstämman godkänd sammanslutning, riksläger för medlemmar. Annan sammanslutning benämns i fortsättningen länsförbund. Rikslägret är en del av det årsprogram som fastställs av 4H:s riksstämma. Riksstämman finns upptagen i 4H:s stadgar och genomförs tillsammans med rikslägret. Riksläger och stämman utformas i enlighet med 4H:s vision, 4H-andan, Riksförbundets Sveriges 4H:s stadgar, verksamhetsplan och andra styrdokument som naturligt hör ihop med arrangemangets verksamhet. RIKSLÄGRETS SYFTE Syftet med ett riksläger är att vara en självklar mötesplats för 4H:are från hela landet, att bidra till att 4H:are stannar längre inom organisationen och göra det möjligt för idéer och inspiration att snabbt få spridning över landet. Målet är att för varje år öka andelen deltagare på riksläger av det totala antalet medlemmar i 4H. Om varje lägerdeltagare känner en stark gemenskap med 4H:are från hela landet och en stor delaktighet i lägret så tror vi att vi kan fylla vårt syfte och nå vårt mål. För att lyckas med detta krävs ett genomtänkt program och en lägermiljö där varje deltagare känner sig trygg och bekväm genom hela sin lägervistelse. RIKTLINJERNAS SYFTE Riksförbundsstyrelsen för RS 4H upprättar och fastställer riktlinjer för riksstämma och riksläger (RSL). Riksförbundsstyrelsen ska också revidera riktlinjerna, så att beslut 29

30 som tagits på riksstämma eller i Riksförbundsstyrelsen och påverkar RSL förverkligas. Riktlinjerna är ett stöd för värdlänet som förbereder arrangemanget och ska ange: - De åtaganden och ansvar som vilar på värdlänet. - De åtaganden och ansvar som vilar på riksförbundet. - Beslut som inför RSL-arrangemang ska tas av riksstämma, riksförbund och länsförbund. Arrangörer av RSL åläggs att följa riktlinjerna. Vid oenighet rörande tolkning av riktlinjerna har Riksförbundsstyrelsen tolkningsföreträde. BESKRIVNING AV RSL I RSL-arrangemangen ingår följande delar: - Riksstämma enligt stadgarna för RS 4H. - Förtroenderåd som enligt stadgarna ska sammanträda i anslutning till riksstämman. - Stämmoutskott till ett antal som Riksförbundsstyrelsen fastställer. - Riksläger enligt arrangörernas program. RSL SOM AMBULERANDE ARRANGEMANG Gemensamma arrangörer för RSL är dels RS 4H och dels det länsförbund som efter riksstämmobeslut erbjuds att stå som värd för RSL-arrangemangen. Länsförbund som önskar stå som värd för ett RSL-arrangemang ansöker om detta på riksstämman tre år före det år man önskar stå som värd. Ansökan ska lämnas skriftligen till Riksförbundet senast två månader före riksstämman. Ansökande län bereds möjlighet att muntligt presentera sin kandidatur på stämman. Om särskilda skäl föreligger, kan riksstämman senarelägga beslut om såväl rikslägrets genomförande som fastställande av lämpligt värdlän till kommande stämmor. TIDPUNKTEN FÖR RSL-ARRANGEMANGEN RSL genomförs vid tidpunkt som fastställs tillsammans med Riksförbundsstyrelsen och värdlänet. Tidpunkten ska i möjligaste mån väljas så att RSL inte krockar med andra större arrangemang på nationell eller internationell nivå. Stadgar för Sveriges 4H styr när riksstämman skall hållas. Senaste dagen för att hålla riksstämma är enligt stadgan den 15 augusti. Rikslägret börjar på en lördag och bör vara 5-7 nätter. Längden på lägrets beslutas tillsammans med Riksförbundet. Stämman hålls i inledningen av lägret på lördagen och söndagen. Förtroenderådet och Riksförbundsstyrelsen sammanträder under fredagen innan lägrets början. MÅLGRUPP Riksläger är till för alla medlemmar som erlagt en medlemsavgift till RS 4H eller för andra deltagare från organisationer som arrangörerna valt att bjuda in. Deltagarna ska fylla minst 14 år samma år som lägret genomförs. PLATSEN FÖR RSL-ARRANGEMANGEN Länsförbund bör redan vid ansökan om att få anordna RSL ha tillgång till en plats för arrangemanget. Så snart länsförbundets ansökan beviljats av riksstämman, upprättar värdlänet avtal med ägare av den mark och de lokaler som ska användas. 30

31 Platsen ska även tillhandahålla lokaler och aktivitetsområden som är anpassat för riksläger och stämma. Platsen måste vara tillgänglig ur säkerhetssynpunkt för räddningstjänst och uppfylla de säkerhetskrav som myndigheter har på arrangemanget. Platsen måste även ge möjligheter till att uppfylla de krav på mathantering, sophantering och sanitet som ställs på arrangemanget av kommun och myndigheter. ORGANISATION Generalsekreteraren är den av RS 4H centralt utsedde som kontakt till värdlänet. Riksförbundsstyrelsen kan utse andra kontaktpersoner och meddelar då värdlänet detta. Arrangemanget ska ledas av en styrgrupp, även kallad ledningsgrupp, som ansvarar för planering och genomförande av riksläger och stämma. Det är länsförbundet som utser styrgruppen. Snarast efter att värdlän utsetts meddelar länsförbundet till riksförbundet vilka personer man utsett att leda förberedelserna för arrangemanget samt sammankallande i gruppen. Riksförbundet har rätt att ingå i styrgruppen. Riksförbundet äger även rätt att, om styrgruppen för arrangemanget brister i organisationen, överta styrningen av arrangemanget. ANMÄLAN, LÄNSLEDARE OCH DELTAGARE Till lägret bjuds länsförbunden i RS 4H in att delta. Andra grupper inbjudna av arrangörerna jämställs nedan med länsförbund. Arrangerande länsförbund ansvarar för att ta upp anmälningar till RSL. Deltagande länsförbund som utsett en länsledare ska efter att anmälan öppnat ha tillgång till uppdaterade deltagarlistor. Deltagande länsförbund kan också gå samman och gemensamt utse länsledare. Varje deltagande länsförbund ska ha minst en länsledare. Länsledarens roll är att vara en kontakt mellan arrangerande länsförbund och deltagarna i det egna länsförbundet innan, under och efter lägret. Värdlänet kan själv bestämma vad länsledaren ska ha för roll på lägret och vilka ansvarsområden denne ska inneha. EKONOMI Det åligger värdlänet att upprätta en budget. Denna föreläggs Riksförbundsstyrelsen senast två veckor innan dess möte i maj, året innan arrangemanget genomförs. Riksförbundsstyrelsen fastställer budget för RSL-arrangemangen. Budgeten ska sikta mot ett nollresultat. Om ett RSL-arrangemang skulle gå med minusresultat ska det inte påverka ordinarie 4H-verksamhet. Om arrangören inte är ett länsförbund utan en godkänd sammanslutning ska det finnas beslut på hur ett över- alternativt underskott ska fördelas mellan de olika parterna. RSL ska inte med avsikt ge ett ekonomiskt överskott åt arrangörerna och bör heller inte gå med förlust. RS 4H och värdlänet har ett delat ekonomiskt ansvar för arrangemanget. Ett eventuellt över- eller underskott delas därför lika mellan arrangörerna. Företags, organisationers samt myndigheters ekonomiska stöd till arrangemanget ska oavkortat gå till RSL-budgeten. Följande principer ska tillämpas vid budgeteringen: - Riksstämma och riksläger ska ses som ett samarrangemang och skall därför ingå i samma budget. - Vissa utgifter bekostas av RS 4H. Dessa utgifter är deltagaravgift för stämmoombud under stämmodagarna, kostnader för centrala stämmofunktionärer och av RS 4H inbjudna gäster, utgifter för riksstämman samt andra centralt styrda arrangemang. - Antalet deltagare beräknas till samma antal som föregående år. Föreligger särskilda skäl 31

32 kan Riksförbundsstyrelsen besluta om en ändring av det budgeterade antalet. - Budgeten ska innehålla förslag på avgift för veckodeltagare och för endagsdeltagare. - Deltagande länsförbund eller grupper om 10 till 50 veckodeltagare erhåller en avgiftsfri plats för länsledare. Länsförbunden med fler än 50 deltagare erhåller ytterligare en avgiftsfri plats avsedd för ytterligare en länsledare. Kostnaden för dessa belastas RSL. - IFYE-stipendiater betalar inte lägeravgift. Kostnaden för dessa deltagare belastas RSL. - Stämmodeltagare som stannar hela veckan ska betala veckoavgift minus två endagsavgifter. Detta regleras efter lägrets slut. Deltagare betalar fullt veckopris och får kompensation av Riksförbundet efter lägrets slut. - Lönekostnader för personal anställda av värdlänet eller riksförbundet, som engagerats i RSL-arrangemanget, skall inte belasta RSL-budgeten. Dessa kostnader står respektive arbetsgivare för. - Personal som anställs särskilt för RSL-arrangemanget belastas budgeten med en kostnad motsvarande lön och sociala avgifter. Värdlänet är arbetsgivare för sådan personal. - Ej anställda funktionärer ersätts inte med arvoden eller andra ersättningar. - Reseersättningar enligt gällande praxis i länsförbundet anges i budgeten avseende värdlänets funktionärer. Det ekonomiska resultatet av arrangemanget ska redovisas till Riksförbundet senast 31/12 samma år. PROGRAM FÖR RSL-ARRANGEMANGEN RSL-programmet fastställs av Riksförbundsstyrelsen i samråd med värdlänet. Ett ramprogram föreslås av värdlänet till Riksförbundsstyrelsen vid dess marssammanträde samma år som RSL-arrangemangen ska genomföras. Generellt gäller att värdlänet genomför rikslägerprogrammet och riksförbundet genomför riksstämmoprogrammet. Program för rikslägret ska utformas utefter det fyra H:na, 4H:s vision och 4H-andan. FÖRSÄKRINGAR 4H:s medlemsförsäkring beträffande medlemsolycksfalls- och ansvarsförsäkring för ledare gäller. Detta under förutsättning att deltagarna erlagt sin medlemsavgift. Medlemskontroll ska därför utföras av värdlänet. Rådgivning om hur medlemskontroll utförs kan erhållas från riksförbundet. Samtliga ideella funktionärer ska vara medlemmar i 4H. Då deltagare inte betalt sin medlemsavgift kan värdlänet ålägga länsledaren att se till att så omedelbart görs via sekretariatet. Alternativt kan länsledaren för länsförbundets räkning intyga att deltagaren betalt sin medlemsavgift och tar då ansvar för att så har gjorts. Dessa deltagare rapporteras till riksförbundet som följer upp att medlemsavgift erlagts. Värdlänet kan avvisa deltagare från lägret om de ej erlagt medlemsavgift. Om deltagare från JUF, FSU eller organisationer inom eller utanför Sverige bjuds in, ska värdlänet från organisationen inhämta intyg på att deltagarna är medlemmar och att de omfattas av en medlemsförsäkring. Eventuellt kompletterande försäkringar som önskas tecknas behandlas av värdlänet. Dessa bör tecknas hos samma bolag som står för medlemsförsäkringen samt i samråd med riksförbundet. RIKSLÄGERGRUPP Som arrangerande länsförbund är man ansvarig för att utse en representant till en rikslägergrupp som sammankallas av riksförbundsstyrelsen. Representanten går in i gruppen 2 år innan RSL arrangeras och går ur gruppen ett år efter det egna lägret. 32

33 Rikslägergruppen har inget ansvar för arrangemanget utan ansvarar tillsammans med riksförbundsstyrelsen för att föra kunskaper och erfarenheter vidare från arrangör till arrangör. AVVISNING Arrangörerna har rätt att avvisa deltagare från lägret. Avvisning kan meddelas då deltagare på ett grovt sätt åsidosätter lägrets och organisationens mål och syften. Sådana fall som avses är t.ex. alkoholförtäring, skadegörelse eller att inte hörsamma funktionärers och länsledares tillrättavisningar. Beslut om avvisning bör tas i samråd med ledningsgrupp för arrangemanget. Även länsledare har rätt att på ovanstående grunder skicka hem deltagare från det egna länet. Ersättning för ökade resekostnader och ej utnyttjad deltagaravgift utgår ej. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Uppföljning och utvärdering av hur lägret har fungerat skall redovisas till Riksförbundsstyrelsen. Senast 31/12 för att ligga till grund för förbättringar till föreliggande dokument. 33

34 j) Proposition om Förslag till fördelning av 2015 års stöd till länsförbundens verksamhet Sveriges 4H får under januari månad 2015 information om vilket stöd som utbetalas från MUCF till vår verksamhet. Detta stöd beräknas på vår verksamhet Riksförbundsstyrelsen föreslår att 25 % av stödet går vidare till länsförbunden. Detta betyder att det totala stödet till länsförbunden är kr om stödet från MUCF är kr. Tre beräkningsnycklar för utdelningen till länsförbunden kommer att användas: Antalet klubbar med godkända handlingar rörande 2013 års verksamhet inkomna till riksförbundet senast Antalet medlemmar 6 25 år den enligt det centrala medlemsregistret. Notera i sammanhanget att en klubb som ej når upp till 60% bidragsberättigande ej genererar något bidrag, se även separat statistik. Antalet genomförda grundaktiviteter under Grundaktiviteterna består av deltagande på central funktionärskurs, minst ett deltagande lag på 4H-klubbarnas riksfinal samt att samtliga ombud är närvarande på riksstämman med tillhörande utskott. Exempel Hallands läns 4H Värde per nyckel Summa 30 klubbar kr kr medlemmar kr 40 kr genomförda grundaktiviteter kr kr Totalt kr Utbetalning av stödet sker under fyra tillfällen i lika stora delar med utbetalningsmånaderna februari, april, juli och oktober, under förutsättning att länsförbundet eller klubben bidragen härrör från inte har någon skuld till riksförbundet. Med skuld likställs lånefordran eller förfallen kundfordran. Riksförbundsstyrelsen yrkar att stämman fastställer föreslagen fördelning av statsbidraget att stämman tar upp problematiken kring 60%-gränsen till diskussion. 34