Mötet inleds med gemensam lunch på Alléskolan kl 12:15. Mötet fortsätter sedan i skolans lokaler.

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 1 (4) Datum Kommunstyrelsens lärandeutskott Tid , kl. 12:15-16:30 Plats Alléskolan Mötet inleds med gemensam lunch på Alléskolan kl 12:15. Mötet fortsätter sedan i skolans lokaler. Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 1 av 112

2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (4) Datum Kommunstyrelsens lärandeutskott Ärendeförteckning 1 Studiebesök på Alléskolan 13:00-14:00 Anette Larsson och Malin Friberg 2 Särskild verksamhetsuppföljning 2019: Grundskola läsåret 2017/ :00-16:00 Karin Persson och Ann Blom 3 Dialog: Lokalbehovsplanen 16:00-16:30 Marie F Nilsson Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 2 av 112

3 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (4) Datum Kommunstyrelsens lärandeutskott 1 Studiebesök på Alléskolan Sammanfattning Vi inleder med lunch kl i Alléskolans matsal. Rektorerna Anette Larsson och Malin Friberg berättar sedan om verksamheten. 13:00-14:00 Anette Larsson och Malin Friberg 2 Särskild verksamhetsuppföljning 2019: Grundskola läsåret 2017/2018 KS Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra de i verksamhetsuppföljningen föreslagna strategierna. Sammanfattning I enlighet med Skollagen (SFS 2010:800) ska huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Med utgångspunkt i de analyser av verksamhetens resultat och av tidigare beslutade strategier som framkommer i uppföljningen formuleras strategier för det framåtsyftande utvecklingsarbetet. De strategiska utvecklingsområden för verksamheten grundskola som föreslås är i sammanfattning: - Start av resursskola och utvecklad organisation kring särskilda undervisningsgrupper - Utvecklad uppföljning av undervisningen i fritidshemmet - Fortsatt arbete med utveckling av likabehandlingsarbetet avseende diskriminering - Fortsatt utvecklingsarbete inom följande påbörjade områden: Utvecklad skolstruktur och ändamålsenliga lokaler Pedagogiskt ledarskap Utvecklad undervisning för att elever ska kunna nå högre kunskapsnivåer Ökad närvaro Extra anpassningar och särskilt stöd IKT och digitalisering Arbete med lärande- och kunskapsuppdraget och systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i förskoleklass och grundsärskola Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 3 av 112

4 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (4) Datum Kommunstyrelsens lärandeutskott Handlingar i ärendet Tjänsteskrivelse om Särskild verksamhetsuppföljning 2019: Grundskola läsåret 2017/2018 Särskild verksamhetsuppföljning 2019: Grundskola läsåret 2017/2018 Expedieras till Elisabeth Westin Sektorschef Karin Persson Verksamhetschef Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 3 Dialog: Lokalbehovsplanen Handlingar i ärendet Lokalbehovsplan lärande :00-16:30 Marie F Nilsson Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 4 av 112

5 Särskild verksamhetsuppföljning 2019: Grundskola läsåret 2017/2018 KS Sida 5 av 112

6 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Dnr KS Lärande Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare christian.jerhov@lerum.se Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse om Särskild verksamhetsuppföljning 2019: Grundskola läsåret 2017/2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att genomföra de i verksamhetsuppföljningen föreslagna strategierna. Sammanfattning I enlighet med Skollagen (SFS 2010:800) ska huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Med utgångspunkt i de analyser av verksamhetens resultat och av tidigare beslutade strategier som framkommer i uppföljningen formuleras strategier för det framåtsyftande utvecklingsarbetet. De strategiska utvecklingsområden för verksamheten grundskola som föreslås är i sammanfattning: - Start av resursskola och utvecklad organisation kring särskilda undervisningsgrupper - Utvecklad uppföljning av undervisningen i fritidshemmet - Fortsatt arbete med utveckling av likabehandlingsarbetet avseende diskriminering - Fortsatt utvecklingsarbete inom följande påbörjade områden: Utvecklad skolstruktur och ändamålsenliga lokaler Pedagogiskt ledarskap Utvecklad undervisning för att elever ska kunna nå högre kunskapsnivåer Ökad närvaro Extra anpassningar och särskilt stöd IKT och digitalisering Arbete med lärande- och kunskapsuppdraget och systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i förskoleklass och grundsärskola Postadress Besöksadress Telefon/fax Webb/e-post Org.nr Lerums kommun Bagges torg (vx) Pg Lerum (fax) kommun@lerum.se Bg Sida 6 av 112

7 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Dnr KS Jämställdhet Berör ärendet kvinnor, män, flickor eller pojkar? Ja Synliggör ärendet kvinnor, män, flickor och pojkar? Ja Kan ärendet få olika effekter för kvinnor och män, flickor och pojkar? Ja Hur påverkar ärendet kommunens jämställdhetsmål? Bidrar till att målen uppfylls Statistik och resultat som är möjliga att ta fram könsuppdelade är redovisade på detta sätt. Analyser av resultaten och de föreslagna strategierna innehåller ett jämställdhetsperspektiv. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse om Särskild verksamhetsuppföljning 2019: Grundskola läsåret 2017/2018 Särskild verksamhetsuppföljning 2019: Grundskola läsåret 2017/2018, dnr KS Beslutet ska skickas till Elisabeth Westin Sektorschef Karin Persson Verksamhetschef Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare Sektor lärande Elisabeth Westin Sektorschef Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare Sida 7 av 112

8 Särskild verksamhetsuppföljning förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet avseende läsåret 2017/ Karin Persson Christian Jerhov 1 Sida 8 av 112

9 Innehåll Inledning Systematiskt kvalitetsarbete i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och öppen fritidsverksamhet Vision Verksamhetens arbete mot visionen Utvecklingsområden av övergripande karaktär Pedagogiskt ledarskap Verksamhetens förbättringshistoria Sedan tidigare institutionaliserade strategier Utvecklingsarbete som lyfts ur förbättringshistorien av andra skäl Kunskapsresultat årskurs Svenska andel elever i årskurs 1 som förväntas nå kunskapskraven i årskurs Matematik andel elever i årskurs 1 som förväntas nå kunskapskraven i årskurs Sammanfattning resultat årskurs Kunskapsresultat årskurs Resultat Utvärdering i matematik (UiM) Kunskapsresultat årskurs Svenska andel elever som når kunskapskraven Nationella ämnesprov i svenska Mer än godtagbara kunskaper i svenska Svenska som andraspråk resultat nationella prov Matematik andel elever som når kunskapskraven Nationella prov i matematik Mer än godtagbara kunskaper i matematik NO och SO andel elever som når kunskapskraven Mer än godtagbara kunskaper i NO och SO Sammanfattning resultat årskurs Kunskapsresultat årskurs Svenska godtagbara kunskaper Mer än godtagbara kunskaper svenska Matematik godtagbara kunskaper Mer än godtagbara kunskaper matematik Engelska godtagbara kunskaper Mer än godtagbara kunskaper engelska Övriga ämnen godtagbara kunskaper Mer än godtagbara kunskaper övriga ämnen Sammanfattning resultat årskurs Kunskapsresultat årskurs Sida 9 av 112

10 9.1 Andel lägst betyg E i svenska Nationella prov i svenska Svenska som andraspråk Andel lägst betyg E i matematik Nationella prov i matematik Engelska Nationella prov i engelska Övriga ämnen Genomsnittlig betygspoäng i samtliga ämnen Sammanfattning av resultat i årskurs Likvärdig betygsättning årskurs Kunskapsresultat årskurs Meritvärde Så beräknas meritvärdet Meritvärde kommunala skolor Meritvärde samtliga huvudmän Alla ämnen Resultat årskurs 9 Öppna jämförelser Jämförbara kommuner Svenska Andel som når lägst E, betyg och nationella ämnesprov Genomsnittlig betygspoäng, betyg och nationella prov Svenska som andraspråk Matematik andel elever som når lägst E Engelska andel elever som når lägst E Övriga ämnen, andel som når lägst E och genomsnittlig betygspoäng Behörighet till gymnasiet Likvärdig betygsättning årskurs Elevernas kunskapsutveckling över tid Resultat i årskurs jämfört med samma elevers resultat i lägre årskurser Resultat i årskurs jämfört med samma elevers resultat i lägre årskurser Resultatnivåer årskurs 3, 6 och 9 i svenska, matematik och engelska Sammanfattande analys Rektorernas analyser av kunskapsresultaten Årskurs Årskurs Strategier för utveckling av kunskapsresultaten Elevhälsomått Antal elever som inte når kunskapskraven i något ämne i årskurs Meritvärde för elever som inte är behöriga till gymnasiet Frånvaro Årskurs Årskurs Projekt mot problematisk skolfrånvaro Skolornas arbete med frånvaron Sida 10 av 112

11 14 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Revisionens granskning 2017 tillbakablick Svar på revisionens rekommendationer tillbakablick Åtgärder med anledning av revisionens granskning Sammanfattande analys av arbetet för att nå högre kunskapsresultat Pågående utvecklingsarbete enheten för elevhälsa och utveckling Förstelärare Skola och kultur Spetsundervisning Spetsmatematik Spetssvenska Svenska Läslyftet Team Tal och språk (TTS) Utveckling av elevhälsan Kategoriträffar elevhälsan Coachteamet Utveckling av arbetet med särskilda undervisningsgrupper Entreprenöriellt lärande (EL) ALP Skolan och omvärlden IKT-utveckling Arbete med nationell strategi för digitalisering En-till-en (1:1), digitala verktyg för elever Socioekonomisk fördelning Systemets uppbyggnad Rektorernas redovisningar och analyser Spridning i resultat Enkätresultat GR-enkäten Resultat årskurs Resultat årskurs Resultat årskurs Sammanfattande bedömning Förskoleklassen Pågående utvecklingsarbete inom förskoleklassen Förskoleklassnätverket Rektorernas analyser av undervisningen i förskoleklassen Sammanfattande analys och strategier Fritidshem och öppen fritidsverksamhet Pågående utvecklingsarbete inom fritidshemmen Fritidspedagognätverket Resultat från GR-enkäten årskurs Sida 11 av 112

12 21.3 Rektorernas analyser av fritidshemmets verksamhet i förhållande till kapitel 4 i Lgr Observationer och lärande besök i fritidshemmet Barnkonsekvensanalyser i fritidshemmen Vidare utvecklingsarbete Grundsärskolan Kunskapsresultat Uppföljning av betygsresultat i årskurs Uppföljning av elevernas resultat elever som läser inriktning ämnesområden inom träningsskola årskurs Integrerade elever Enkätresultat Lärarlegitimation Likabehandlingsarbetet Riktlinjer för arbetet Enkätresultat Örebroenkäten, grundskolans årskurs Förekomsten av trakasserier årskurs Förekomsten av trakasserier årskurs Internkontroll av likabehandlingsarbetet Ändringar i diskrimineringslagen Internkontroll Synpunkter och klagomål Synpunkter och klagomål inkomna till huvudmannen Synpunkter och klagomål inkomna till skolorna Sammanfattande analys Uppföljning av strategier för utveckling från tidigare år Utvecklad organisation för elever med omfattande behov av särskilt stöd Fortsatt utvecklingsarbete inom följande påbörjade områden: Likabehandlingsarbetet Strategier för ökad måluppfyllelse 2019 sammanfattning Start av resursskola och utvecklad organisation kring särskilda undervisningsgrupper Utvecklad uppföljning av undervisningen i fritidshemmet Fortsatt arbete med utveckling av likabehandlingsarbetet avseende diskriminering Fortsatt utvecklingsarbete inom följande påbörjade områden: Sida 12 av 112

13 Inledning 1.1 Systematiskt kvalitetsarbete i förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och öppen fritidsverksamhet Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska huvudmannen systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen (4 kap. 3 ). Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls (4 kap. 5 ). Andra föreskrifter som är aktuella för grundskolan och för grundsärskolan är Skolförordningen (SFS 2011:185), Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) och Läroplan för grundsärskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800 4 kap. 6 ) ska det systematiska kvalitetsarbetet dokumenteras. Denna särskilda verksamhetsuppföljning utgör huvudmannens dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet inom grundskola, grundsärskola, förskoleklass och fritidshem. Samma kvalitetsarbete som bedrivs på huvudmannanivå ska även bedrivas på skolenhetsnivå (SFS 2010:800 4 kap. 4 ). Ansvarig för kvalitetsarbetet på skolenhetsnivå är rektor. I denna särskilda verksamhetsuppföljning ingår samtliga grund- och grundsärskoleenheters kvalitetsrapporter (Sektor lärandes benämning på dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet) i underlaget för huvudmannens resultatanalyser och förslag till strategier för utveckling. Det systematiska kvalitetsarbetet utgår från verksamheternas resultat. Resultaten utgörs av kunskapsresultat, enkätresultat, uppföljningar av resultaten av strategier från föregående års kvalitetsarbete och av andra uppföljningar och utvärderingar. Varje resultat värderas via jämförelser med nationell statistik (om dessa finns tillgängliga), med tidigare år och rörande skillnader mellan grupper. Därefter analyseras resultaten. Utifrån värderingar och analyser ges förslag på strategier för utveckling, i fall bedömningen är att detta krävs. Resultaten bedöms även i förhållande till vad forskning och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt. Hänsyn till forskning ska tas vid prioritering av strategiska utvecklingsinsatser. 6 Sida 13 av 112

14 2 Vision 2025 Lerums kommun har vision att bli Sveriges ledande miljökommun 2025 och att kommunen ska präglas av hållbarhet, kreativitet och inflytande. Ett hållbart samhälle innebär en utveckling av samhället som tillgodoser varje människas grundläggande behov, kulturellt, socialt och miljömässigt, utan att frånta kommande generationers möjlighet till detsamma. Men utvecklingen behöver också vara ekonomiskt hållbar. Tätorter måste leva i samklang med landsbygd och kretsloppssamhället är en förutsättning. Visionen Sveriges ledande miljökommun ställer krav på kreativitet för att den ska uppnås. Grundpelarna för kreativitet är kunskap och kompetens inom många olika områden och tillgång till platser där människor med olika bakgrund kan mötas. Ny teknik och utveckling gör stegen mot en ledande miljökommun möjliga. Att vara Sveriges ledande miljökommun innebär att värna medborgarnas möjlighet till inflytande och självbestämmande, samtidigt som man tar ansvar för det gemensamma. Det är den enskilda människan och hennes eller hans anhöriga, som bäst vet hur hon eller han vill utforma sitt liv. En viktig förutsättning för att nå visionen är att alla medverkar. Kommunen ska därför ge medborgare förutsättningar för inflytande och valfrihet så att det blir en naturlig del av alla kommunens verksamheter. 2.1 Verksamhetens arbete mot visionen I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet och läroplanen för grundsärskolan beskrivs bland annat följande om skolans uppdrag, det hållbara perspektivet framhålls tydligt: I all undervisning är det angeläget att anlägga vissa övergripande perspektiv. Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling. 7 Sida 14 av 112

15 Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kulturoch nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Det etiska perspektivet är av betydelse för många av de frågor som tas upp i skolan. Perspektivet ska prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden. I såväl Skollagen som i läroplanerna (nedan) beskrivs vikten av likvärdighet. Utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Att erbjuda en likvärdig utbildning av hög kvalitet i alla Lerums skolor är ett av de viktigaste bidragen till ett hållbart samhälle och ett av de viktigaste målen för det systematiska kvalitetsarbetet. Att alla ungdomar ges möjlighet att utbilda sig och skaffa sig goda förutsättningar för en framtida försörjning är sannolikt den allra viktigaste frågan att uppmärksamma för social och ekonomisk hållbarhet. Arbetet med elevernas inflytande är även det en avgörande punkt för arbetet mot vision Även rörande detta område finns tydliga mål för arbetet i läroplanerna. I dessa framgår att skolans mål är att varje elev: tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Det finns också forum för eleverna där de kan behandla frågor av gemensamt intresse. Även vårdnadshavarnas inflytande ska tas till vara. Varje skolenhet har ett eller flera forum för samråd med vårdnadshavare. Där ska (enligt Skollagen SFS 2010:800 kap. 4 13) frågor som är viktiga för enhetens verksamhet och som kan ha betydelse för barnen, eleverna och vårdnadshavarna behandlas. Även kreativiteten är en viktig del i skolans uppdrag. Följande står i läroplanen: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. [ ] Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla [ ] ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. Det sätt att arbeta för att främja entreprenörskap (enligt ovan) som används i Lerums kommuns skolor är entreprenöriellt lärande. 8 Sida 15 av 112

16 3 Utvecklingsområden av övergripande karaktär 3.1 Pedagogiskt ledarskap I förbättringshistorien beskrivs detta strategiska utvecklingsområde som institutionaliserat. Denna bedömning syftar på att det inom grundskoleorganisationen idag är institutionaliserat och rektorerna uppfattar sig själva som pedagogiska ledare, att de bedriver ett pedagogiskt ledarskap och tydligt tar det fulla ansvar som detta innebär. De processer som pågått under en längre period kring att utveckla det pedagogiska ledarskapet fortsätter alltjämt. Förskolechefer och rektorer träffas regelbundet i olika forum och huvudtemat på alla träffar är pedagogiskt ledarskap i syfte att fördjupa sig, utbyta erfarenheter och utveckla framgångsrika ledarhandlingar. Aktionsforskningen fortskrider även om processtödet från Göteborgs universitet avslutats i och med våren Under hösten 2017 avslutades samarbetet med professor Ulf Blossing och våren 2018 levereras en slutrapport av satsningen. Alla skolledare ingår numera istället i ett aktionsforskningskollegium som träffas regelbundet under ledning av samtalsledare. Kunskaperna kring aktionsforskning har fördjupats och skolledarna använder aktionsforskningen som ett verktyg i det pedagogiska ledarskapet. Ulf Blossing kommer att följa några gruppers arbete för att ta med det i sin forskning framöver och har deltagit en del under hösten 2018 för att ringa in sitt forskningsområde. Satsningen har uppmärksammats i olika sammanhang och den erfarenhet som finns kring det pedagogiska ledarskapet sprids via forskningsrapporter och pedagogisk litteratur. Lerums kommun finns omnämnd som exempel i den bok som Ulf Blossing och Ann-Christine Wennergren skrivit och som kommer ut i början 2019 Kollegialt lärande resan mot framtidens skola har rektorer och förskolechefer på möten även ägnat sig åt att titta på vad tillitsbaserad styrning och ledning av skolan innebär och kan se ut, samt hur man som skolledare bedriver ett tillitsbaserat pedagogiskt ledarskap som både ger pedagogerna stort utrymme att använda sig av sin egen professionalism och utveckla den tillsammans med ledning och kollegor samtidigt som man klarar av att utläsa arbetets progression och resultat, och visa ledning och huvudman vilka resultat arbetet ger. Skolledarna har fått insyn i tillitsdelegationens utredning och tittat på tillämpning i sin egen verksamhet, i syfte att öka resultaten och nå en förbättrad undervisningskvalitet. Lerum finns med som ett exempel i Jonas Österbergs bok som kom ut under 2018 Tillitsbaserad styrning i skolans styrkedja. Under 2018 har skolledarna även fördjupat sig i det distribuerade ledarskapets effekt och funktion. Att bedriva ett pedagogiskt ledarskap i vilket man distribuerar ledarskap till medarbetare skapar en kultur där alla känner ansvar för skolans arbete och utveckling och där man vill medverka till en god undervisningskvalitet och en tydligt målinriktad skola. Skolledarna har fått sätta sina respektive enheter i relation till ett kartläggningsinstrument i syfte att mäta sin egen enhets utveckling på området. 9 Sida 16 av 112

17 4 Verksamhetens förbättringshistoria I Sektor lärandes modell för det systematiska kvalitetsarbetet ingår att varje enhet och verksamhet dokumenterar och följer upp sin egen förbättringshistoria. Förbättringshistorian är en del i systematiken i att följa upp att genomförda förbättringar institutionaliseras i verksamheterna (i Sektor lärandes modell för systematiskt kvalitetsarbete; de beslutade strategierna ). Denna beståndsdel i kvalitetsarbetet är hämtad från Ulf Blossing och boken Kompetens för samspelande skolor (2008) och ingår i alla enheternas kvalitetsrapporter och i de särskilda verksamhetsuppföljningarna. Ett förändringsarbete bedrivs i olika faser. De tre första faserna är initiering, implementering och institutionalisering. Initieringen sker när de nya idéerna (strategierna) presenteras och genomförandet beslutas. Implementering innebär att strategierna genomförs i praktiken. Institutionalisering innebär att de nya handlingar som följt av implementeringen av strategierna blivit rutin och en del av verksamhetens vardag. Den fjärde fasen kallas spridning. De institutionaliserade strategierna sprids inom och utanför organisationen. Fasen spridning används inte i förbättringshistorian nedan. Att följa en enhets eller verksamhets förbättringshistoria innebär att det går att se hur väl förändringsarbetet fungerar i de olika faserna genom att följa hur strategierna utvecklas mot institutionalisering. Förbättringshistorian nedan beskriver strategier som beslutats inom det systematiska kvalitetsarbetet, följaktligen startar förbättringshistorian De områden som bedömts varit institutionaliserade tidigare år (start 2015) beskrivs nu i ett eget kapitel (4.1) nedan. Strategier som initierats men som bedöms inte komma att slutföras har tagits bort. Strategi/ förbättringsområde: Uppföljning av IKT i undervisningen Barnkonsekvensanalyser i fritidshemmet Utveckla uppföljningen av övriga ämnen i enheternas kvalitetsarbete Initierad/beslutad i SKA år: Befinner sig 2018 i följande fas: 2014 Implementering pågår. Inriktningsmålet som ligger till grund för strategin sträcker sig fram till Strategin avslutas i och med denna verksamhetsuppföljning Implementering har pågått under flera år och strategin bedöms inte behöva kvarstå i förbättringshistorian nästa år Institutionaliserat 10 Sida 17 av 112

18 Utveckla uppföljningen av resultaten i förskoleklassen Nya former för uppföljningen av kvaliteten i fritidshemmet utvecklas. Arbeta systematiskt med att öka närvaron, framförallt i grundskolans högre årskurser Arbeta för att uppnå en bedömning av elevernas kunskapsutveckling som är korrekt i förhållande till styrdokumenten och samtidigt är likvärdig med jämförbara kommuner. Utvärdera arbetet med inkludering och användningen av elevassistenter Förändra skolstrukturen så att den bygger på indelning i årskurserna F-3, 4-6 och 7-9. Stödja enheterna i arbetet med rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Arbete med lärande- och kunskapsuppdraget och systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i förskoleklass, fritidshem och grundsärskola Utvecklad organisation för elever med omfattande behov av särskilt stöd Likabehandlingsarbetet fokus på diskriminering 2016 Implementering 2016 Implementering 2016 Implementering 2016 Implementering pågår på skolnivå. Ett vanligt strategiskt utvecklingsområde på skolorna är bedömning Genomfört strategin avslutas Implementering 2016 Implementering 2016 Implementering 2017 Implementering 2017 Implementering 4.1 Sedan tidigare institutionaliserade strategier Läs- och skriv och matematikutvecklare Initierat 2011 institutionaliserat Sida 18 av 112

19 Pedagogiskt ledarskap Initierat 2014 institutionaliserat 2015 Alla rektorer arbetar medvetet med ett pedagogiskt ledarskap. Analysera skillnader i resultat mellan flickor och pojkar Initierat 2012 institutionaliserat 2015 Jämställdhetsanalyser ingår som en naturlig del i kvalitetsarbetet på såväl enhets- som verksamhetsnivå. Utveckla användningen av de socioekonomiskt fördelade resurserna Initierat 2012 institutionaliserat 2015 Med utgångspunkt i de ramar som finns för systemet idag bedöms arbetet bedrivas i enlighet med intentionerna och arbetet är väl inarbetat på berörda enheter. Rutiner för kontinuitet i kvalitetsarbetet vid rektorsbyten Initierat 2012 institutionaliserat 2015 Det genomförs rutinmässigt introduktion av det systematiska kvalitetsarbetet för nya rektorer vid tillträdande av anställning. Utvecklat SKA i förskoleklassen Initierat 2012 institutionaliserat 2015 Strategin bedömdes som institutionaliserad 2015 och det bedömdes som än tydligare bekräftat 2016 i och med Skolinspektionens tillsyn där kvalitetsarbetet för denna skolform bedömdes uppfylla författningarnas krav i alla delar. Arbetet med åtgärdsprogram Initierat 2013 institutionaliserat 2015 De förändringar som lyftes 2013 är åtgärdade och institutionaliserade i och med att alla enheter idag använder verktyget Unikum för detta arbete. Utvecklat SKA i fritidshemmet Initierat 2013 institutionaliserat 2015 Strategin bedömdes som institutionaliserad 2015 och det bedömdes som än tydligare bekräftat 2016 i och med Skolinspektionens tillsyn där kvalitetsarbetet för denna skolform bedömdes uppfylla författningarnas krav i alla delar. Utvecklat SKA i grundsärskolan Initierat 2013 institutionaliserat Sida 19 av 112

20 Strategin bedömdes som institutionaliserad 2015 och det bedömdes som än tydligare bekräftat 2016 i och med Skolinspektionens tillsyn där kvalitetsarbetet för denna skolform bedömdes uppfylla författningarnas krav i alla delar. Bedömning för lärande Initierat 2012 institutionaliserat 2016 Arbetssättet bedöms som institutionaliserat och inga fler strategiska utvecklingsinsatser på verksamhetsnivå planeras. Se över resursfördelningsmodellen Initierat 2014 institutionaliserat 2016 En översyn genomfördes i samband med Skolinspektionens regelbundna tillsyn En förnyad översyn av hela Sektor lärandes resursfördelningsmodell har genomförts under Genomföra en kartläggning av förutsättningarna för undervisning i praktiska och estetiska ämnen i årskurs 1 till 5 Initierat 2014 institutionaliserat 2016 Kartläggningen är genomförd och ingår som ett underlag i arbetet med förändringar i grundskolestrukturen. Införliva statistik rörande frånvaro i det systematiska kvalitetsarbetet Initierat 2015 institutionaliserat 2016 Statistiken ingår som en naturlig del i det systematiska kvalitetsarbetet på såväl enhetssom verksamhetsnivå. Utveckla uppföljningen av undervisningen för grundsärskoleelever som får sin utbildning som integrerade i grundskolan Initierat 2015 institutionaliserat 2016 Genomfört och ingår som en del i det systematiska kvalitetsarbetet. Göra en uppföljning av orsakerna till det låga antalet elever som läser en kombination av ämnesområden och ämnen Initierat 2015 institutionaliserat 2016 Genomfört och har varit en del i bakgrunden till det nya sätt att följa upp kunskapsresultaten i träningsskolan som redovisas i kapitel Nya indikatorer för kunskapsresultaten i årskurs 1, 3, 5, 6 och 9 Initierat 2016 institutionaliserat Sida 20 av 112

21 Utvärdera arbetet med inkludering och användningen av elevassistenter Initierat 2016 institutionaliserat Utvärderingen har genomförts och resultatet är en del i underlaget till beslutet om att inrätta en s.k. resursskola och att utveckla organisationen kring särskilda undervisningsgrupper 4.2 Utvecklingsarbete som lyfts ur förbättringshistorien av andra skäl Mottagning och undervisning av nyanlända Verksamheten följs sedan 2016 upp i särskild verksamhetsuppföljning för verksamheten Social hållbarhet. Modersmålsundervisningen ska ingå i SKA Uppföljningen av modersmålsundervisningen görs från och med 2016 i särskild verksamhetsuppföljning Social hållbarhet. Utveckling - LäSk (Läs-, skriv och språkutveckling) Arbetet initierades 2012 och utvecklingsområden kopplade till behov av resultatförbättringar kvarstår och fler utvecklingsinsatser pågår eller planeras, men utvecklingsarbetet har en väl institutionaliserad form för sitt arbete och en arbetsgrupp sammanträder regelbundet under ledning av chef för enheten för elevhälsa och utveckling. I arbetet ingår också arbetet med den röda tråden i språkutvecklingen. Den strategin initierades Utveckla likabehandlingsarbetet Arbetet initierades 2014 och insatser har gjorts. Strategin avslutas i och med att en ny strategi inom området föreslogs 2018 (se kap. 23). Utveckla uppföljningen av kvaliteten i den öppna fritidsverksamheten Insatser inom området har genomförts men den organisation som ligger till grund för denna verksamhet bedöms försvåra möjligheterna till ett systematiskt kvalitetsarbete. En översyn av organisationen kring denna verksamhet är initierad och förslag till förändringar har tagits fram och förelagts kommunstyrelsen. Entreprenöriellt lärande Strategin initierades Arbetssättet ligger väl i linje med läroplanens intentioner och är en integrerad del av sektorns verksamhetsidé. Det entreprenöriella lärandet är en naturlig del av grundskolornas undervisning och ytterligare utvecklingsinsatser i denna riktning pågår på skolorna och med stöd av Enheten för elevhälsa och utveckling. Inga nya utvecklingsinsatser på strategisk nivå planeras och strategin bedöms därför inte behöva kvarstå. 14 Sida 21 av 112

22 Utveckling av elevhälsoorganisationen Arbetet har pågått under en rad av år, i olika faser med olika inriktning, med start Att det bedrivs ett kontinuerligt och systematiskt utvecklingsarbete inom området bedöms som institutionaliserat vilket gör att strategin inte längre behöver kvarstå. Inför 2019 planeras relativt stora förändringar inom området bland annat i och med starten av resursskolan. Arbete med den röda tråden inom läs-, skriv och språkutveckling sker inom ramen för det pågående förskoleklasslärarnätverket. Nätverket med lärare i förskoleklass träffas regelbundet och är idag en institutionaliserad del i verksamheten. Inom ramen för nätverkets arbete ryms olika inslag av arbetet rörande läs-, skriv- och språkutveckling och denna specifikt inriktade strategi bedöms inte längre vara aktuell att fokusera explicit på. Bedömning av progression för elever i träningsskolan Arbetet inom området bedrivs inom ramen för strategin om Arbete med lärande- och kunskapsuppdraget och systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i förskoleklass, fritidshem och grundsärskola. 15 Sida 22 av 112

23 5 Kunskapsresultat årskurs 1 Från och med 2017 förändrades uppföljningen av kunskapsresultaten i lägre årskurser. Istället för i årskurs 2, som varit en mätpunkt sedan kvalitetsarbetet startade i nuvarande form, följs resultaten upp i årskurs 1. Förändringen är kopplad till de kunskapskrav och de obligatoriska bedömningsstöd som Skolverket beslutat om för årskurs Svenska andel elever i årskurs 1 som förväntas nå kunskapskraven i årskurs 3 Årskurs Svenska Totalt 93% 92% Flickor 94% 95% Pojkar 92% 89% Resultatet förbättras något jämfört med föregående år. Flickornas resultat sjunker något medan pojkarnas resultat förbättras. 5.2 Matematik andel elever i årskurs 1 som förväntas nå kunskapskraven i årskurs 3 Årskurs Matematik Totalt 95% 93% Flickor 96% 93% Pojkar 94% 94% Resultatet förbättras något jämfört med föregående år. Flickornas resultat förbättras medan pojkarnas ligger kvar på samma nivå som föregående år. 5.3 Sammanfattning resultat årskurs 1 Sammantaget förbättras resultaten något. Resultatuppföljningen i årskurs 1 har bara genomförts vid två tillfällen och erfarenheten från annan resultatinsamling visar att resultaten ofta varierar över tid, ungefärligen inom det spann som ovan redovisade förbättringar utgör. Det krävs också några års erfarenhet i organisationen kring att följa upp ett visst resultat. De förändringar i styrdokumenten som föranledde resultatinsamling i årskurs 1 (se ovan) gjordes Det går alltså inte att säga att resultaten med säkerhet är stigande eller att skillnaden beror på en naturlig variation eller på andra faktorer som är kopplade till den ganska nyligen gjorda förändringen i resultatuppföljningen. Förra året observerades att den tydliga skillnaden i resultat mellan flickor och pojkar i ämnet svenska i olika årskurser syntes tydligt redan i årskurs 1. Skillnaden i resultat mellan flickor och pojkar i svenska är mindre Men, som redogjorts för ovan, det går inte med säkerhet att säga att skillnaden beror på något annat än naturlig variation eller andra faktorer. 16 Sida 23 av 112

24 6 Kunskapsresultat årskurs 2 Beroende på den förändring som gjorts rörande uppföljningen av kunskapsresultat (se inledningen till kapitel 5) följs endast resultaten av det som kallas UiM 1 (Utvärdering i matematik) upp i årskurs Resultat Utvärdering i matematik (UiM) Läsår: 2017/ / / / /2014 Andel (%) elever som kan räkna i årskurs 2 (Alla kravnivåer UiM) 80% 81% 84% 82% 74% Flickor 80% 80% 84% 84% 75% Pojkar 80% 82% 83% 80% 72% Resultaten sjunker något men ligger på jämförbar nivå med närmast föregående år. Flickor och pojkar når samma resultat vilket är ett resultat som pekar i samma riktning som en rad andra resultat gjort under senare år. Matematik är ett av de ämnen där flickor och pojkar presterar på en likvärdig nivå. Under hösten 2018 har en diskussion förts om den fortsatta användningen av UiM med berörda rektorer och skolor. Eftersom resultatuppföljningen i det systematiska kvalitetsarbetet förändrats till att harmoniera med de nationella kunskapskraven är årskurs 2 inte längre en gemensamt beslutad avstämningspunkt. Dock beskriver ett antal skolor att de använder resultaten från UiM aktivt för att utveckla matematikundervisningen på skolorna varför beslut har fattats att genomföra UiM i årskurs 2 även under kommande år. 1 Se 17 Sida 24 av 112

25 7 Kunskapsresultat årskurs 3 Kunskapsresultaten i årskurs 3 bygger på bedömningar gjorda av lärare av hur väl eleverna når kunskapskraven i ämnena matematik, svenska, NO och SO vid slutet av årskurs 3. Även resultaten på nationella ämnesprov i svenska och matematik i årskurs 3 redovisas. Från och med 2017 görs också en uppföljning av andel elever som når mer än godtagbara kunskaper i svenska, matematik, NO och SO. Observera att det inte finns några nationella kunskapskrav för nivån utan bedömningarna bygger på lokala tillämpningar som kan vara olika mellan skolor och mellan olika ämnen. Syftet med uppföljningen är inte i första hand att den ska användas för jämförelser mellan skolor utan den syftar istället till att ge underlag för ett utvecklat analysarbete på skolorna, där även uppföljningar av undervisningens kvalitet ur aspekten att ge elever möjlighet att nå längre än godtagbara kunskaper ska ge incitament till utvecklad undervisning. 7.1 Svenska andel elever som når kunskapskraven Resultaten stiger jämfört med föregående år och är 2018 tillbaka på den nivå som varit gällande under perioden De låga resultaten 2017 får ur den aspekten bedömas som unika för just den aktuella årskullen och, som det verkar, inte ses som ett tecken på en sjunkande resultatnivå. Framförallt är det pojkarnas resultat som skapat resultatskillnaderna mellan 2016, 2017 och Fortfarande bedöms pojkarnas resultat över tid dock ligga på en för låg nivå Nationella ämnesprov i svenska Svenska NP årskurs 3 - delprov Lerum, andel som nått kravnivån av deltagande elever Riket, andel som nått kravnivån av deltagande elever Lerum, andel flickor som nått kravnivån av deltagande flickor Riket, andel flickor som nått kravnivån av deltagande flickor Lerum, andel pojkar som nått kravnivån av deltagande pojkar Riket, andel pojkar som nått kravnivån av deltagande pojkar Tala: muntlig uppgift 98,0 98,0 98,7 98,6 97,2 97,5 Läsa: berättande text 94,8 93,3 95,3 95,0 94,3 91,6 Läsa: faktatext 88,7 90,1 90,9 92,1 86,2 88,1 Enskild högläsning 93,9 94,4 95,6 95,6 92,0 93,3 Enskilt textsamtal 97,5 97,2 98,7 98,0 96,2 96,5 Skriva: berättande text 91,2 91,2 95,0 95,0 87,0 87,6 Stavning och interpunktion 90,2 89,9 93,7 94,6 86,3 85,3 Skriva: faktatext 94,4 94,2 96,5 96,5 92,0 92,1 Sammanvägt är resultaten i Lerums kommuns skolor på en nivå jämförbar med riket som helhet, vilket utifrån Lerums kommuns goda förutsättningar (se mer i kap och 10.5) bedöms som för lågt. Dock presterar flickor och pojkar på jämförbar nivå, i förhållande till resultaten i riket som helhet. Den resultatskillnad mellan flickor och pojkar som syns i andelen elever som når kunskapskraven (kap. 7.1 ovan) avspeglas alltså i resultaten på de nationella proven och är jämförbar med den skillnad i resultat 18 Sida 25 av 112

26 mellan könen som gäller i riket som helhet. Skillnaden i resultat mellan flickor och pojkar i Lerum synes dock vara mindre på de nationella proven än i andelen elever som når kunskapskraven, förutom på delproven som behandlar skrivning Mer än godtagbara kunskaper i svenska Mer än godtagbara kunskaper - Åk Svenska Totalt 26% 13% Flickor 30% 20% Pojkar 22% 7% Andelen elever som bedöms nå mer än godtagbara kunskaper stiger kraftigt jämfört med föregående år, både för flickor och pojkar. Någon möjlighet att analysera resultatet genom jämförelser på olika sätt går ännu inte att göra. Den stora förändringen mellan 2017 och 2018 bedöms i första hand bero på utvecklade former för bedömning. Det kan dock konstateras att skillnaden mellan flickor och pojkar speglar den skillnad som finns i övriga resultat i ämnet. Sålunda förefaller skillnader i betygsnivåer i högre årskurser i ämnet svenska grundläggas redan i lägre årskurser. 7.2 Svenska som andraspråk resultat nationella prov Svenska som andraspråk NP årskurs 3 - delprov Lerum, andel som nått kravnivån av deltagande elever Antalet elever som genomfört nationella prov i svenska som andraspråk är så pass lågt (ca 20 elever) att resultaten inte är fullständiga och inte heller finns tillgängliga uppdelade på flickor och pojkar. Resultatnivån i Lerum är lägre än i riket som helhet. Eftersom gruppen består av relativt få individer som kan ha starkt skiftande skolbakgrund och tid i svensk skola kan inte resultatet användas som ett mått på kvaliteten i undervisningen i ämnet. 7.3 Matematik andel elever som når kunskapskraven Riket, andel som nått kravnivån av deltagande elever Tala: muntlig uppgift 87,5 92,5 Läsa: berättande text.. 68,4 Läsa: faktatext.. 65,7 Enskild högläsning 62,5 80,7 Enskilt textsamtal 68,8 85,1 Skriva: berättande text 64,7 80,7 Stavning och interpunktion 76,5 74,5 Skriva: faktatext 62,5 80,9 Årskurs Matematik Totalt 91% 90% 89% 92% 90% Flickor 91% 91% 90% 93% 89% Pojkar 91% 89% 88% 91% 90% 19 Sida 26 av 112

27 Resultatet stiger svagt och är på samma nivå för såväl flickor som pojkar. Resultaten ligger inom ramen för den variation som syns över den redovisade femårsperioden. Matematiken är, som nämnts även i analyserna av resultaten i årskurs 1, ett av de ämnen där resultaten är mest jämställda avseende skillnader mellan flickor och pojkar Nationella prov i matematik Matematik NP årskurs 3 - delprov Lerum, andel som nått kravnivån av deltagande elever Riket, andel som nått kravnivån av deltagande elever Resultaten i Lerums kommuns skolor är sammantaget högre än i riket som helhet, både för flickor och pojkar. Matematikresultaten står sig alltså jämförelsevis bättre än resultaten i svenska, vilket är i linje med tidigare analyser där ämnet svenska pekats ut som ett viktigt strategiskt utvecklingsområde Mer än godtagbara kunskaper i matematik Lerum, andel flickor som nått kravnivån av deltagande flickor Riket, andel flickor som nått kravnivån av deltagande flickor Resultatet stiger på liknande sätt som i svenska och förändringen bedöms förklaras på samma sätt i båda ämnena. Resultatet förtydligar ytterligare bilden av att matematiken är ett av pojkarnas starkaste ämnen, med en högre andel pojkar än flickor som bedöms nå mer än godtagbara kunskaper. 7.4 NO och SO andel elever som når kunskapskraven Lerum, andel pojkar som nått kravnivån av deltagande pojkar Riket, andel pojkar som nått kravnivån av deltagande pojkar Statistik, sannolikhet, kombinatorik 98,3 95,6 98,2 95,7 98,3 95,6 Förståelse för räknesätt 94,9 92,7 94,5 92,9 95,3 92,5 Symmetri, massa 97,3 95,0 96,4 94,8 98,3 95,3 Enkla problem 93,2 89,4 92,6 89,1 93,9 89,7 Skriftliga räknemetoder, addition 90,3 90,8 90,8 91,9 89,8 89,7 Skriftliga räknemetoder, subtraktion 82,1 82,6 84,6 83,7 79,3 81,5 Uppdelning av tal, tal i bråkform, uppskattning 89,0 86,8 89,7 86,8 88,3 86,8 Huvudräkning och likhetstecknets betydelse 90,9 89,9 89,7 89,4 92,3 90,3 Mer än godtagbara kunskaper - Åk Matematik Totalt 35% 24% Flickor 34% 26% Pojkar 36% 22% Årskurs NO Totalt 99% 97% 98%.... Flickor 99% 98% 100%.... Pojkar 99% 96% 97%.... SO Totalt 98% 97% 98%.... Flickor 98% 98% 99%.... Pojkar 98% 96% 97%.... Andelen elever som når kunskapskraven i NO och SO är hög och likvärdig mellan flickor och pojkar. Resultaten är något högre än föregående år vilket är en likhet med resultaten i svenska och matematik. 20 Sida 27 av 112

28 7.4.1 Mer än godtagbara kunskaper i NO och SO Mer än godtagbara kunskaper - Åk NO Totalt 23% 9% Flickor 24% 10% Pojkar 23% 8% SO Totalt 25% 8% Flickor 27% 8% Pojkar 22% 7% Resultaten och resultatutvecklingen följer samma mönster som i svenska och matematik. 7.5 Sammanfattning resultat årskurs års treor når sammantaget relativt goda resultat jämfört över tid. Jämfört med riket är resultaten bättre i matematik än i svenska. Pojkarnas resultat i matematik, NO och SO är jämförbara med flickornas. 21 Sida 28 av 112

29 8 Kunskapsresultat årskurs 5 I årskurs 5 består resultaten av bedömningar av elevernas uppnående av kunskapskraven i förhållande till de kunskapskrav som finns för årskurs 6 i alla ämnen som eleverna läser i årskurs 5. För första gången redovisas 2018 även resultatet mer än godtagbara kunskaper i svenska, engelska och matematik i årskurs 5. Insamlingen av resultat gjordes även 2017 men bedömdes innehålla så pass många potentiella felkällor att resultatet inte redovisades i föregående års särskilda verksamhetsuppföljning. Resultaten ska bedömas och analyseras på samma sätt som för motsvarande resultat som redovisas i årskurs 3 (se kap. 7). 8.1 Svenska godtagbara kunskaper Årskurs Svenska Totalt 92% 90% 90% 91% 91% Flickor 96% 94% 96% 94% 95% Pojkar 88% 86% 85% 88% 86% Resultatet i svenska stiger något. Även om resultatet är inom ramen för den variation som kan förväntas kan det ändå noteras att det är det högsta resultat som redovisats under mätperioden. Både flickors och pojkars resultat stiger. Skillnaden i resultat mellan könen är dock tämligen stor och stabil Mer än godtagbara kunskaper svenska Mer än godtagbara kunskaper - Åk Svenska Totalt 38% Flickor 45% Pojkar 33% Som nämns ovan och tidigare är resultatet ännu inte möjligt att analysera men det kan konstateras att skillnaden i resultatnivåer mellan flickor och pojkar i ämnet svenska syns även i detta resultat. 8.2 Matematik godtagbara kunskaper Årskurs Matematik Totalt 89% 91% 90% 91% 92% Flickor 94% 92% 90% 93% 93% Pojkar 86% 90% 89% 89% 90% Resultatet sjunker och minskningen beror i sin helhet på pojkarnas resultat. Den aktuella årskursen gick ut årskurs och i resultaten från det året syns också att denna årskulls pojkar har svagare resultat i matematik än övriga år inom mätperioden. Det låga resultatet 2018 bedöms därför inte vara tecken på en sjunkande trend avseende resultaten utan kan istället kopplas till en särskild årskull. Flickornas resultat är istället 22 Sida 29 av 112

30 det högsta under mätperioden. 2016, när årskullen gick i årskurs 3, syntes detta inte på samma tydliga sätt Mer än godtagbara kunskaper matematik Mer än godtagbara kunskaper - Åk Matematik Totalt 39% Flickor 44% Pojkar 35% Även rörande detta resultat framtonar den aktuella årskullens pojkars resultat som ovanligt. De flesta matematikresultat som redovisas inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet uppvisar mindre skillnader mellan flickor och pojkar än detta resultat. 8.3 Engelska godtagbara kunskaper Årskurs Engelska Totalt 94% 92% 89% 92% 90% Flickor 96% 94% 89% 93% 92% Pojkar 92% 90% 88% 92% 89% Resultatet stiger och är de högsta som redovisats under perioden. Det är också det högsta resultat i ämnet (tillsammans med 2007 och 2009) som finns registrerat i Sektor lärandes kvalitetsarbete, sedan de första resultaten samlades in enligt nuvarande modell Flickorna har högre resultat än pojkarna Mer än godtagbara kunskaper engelska Mer än godtagbara kunskaper - Åk Engelska Totalt 46% Flickor 40% Pojkar 51% Resultatet är intressant såtillvida att pojkarna har högre resultat än flickorna. Andelen elever som når mer än godtagbara kunskaper i engelska är också högre än andelen i svenska och matematik. Betygen i årskurs 9 i engelska är på samma sätt högre än betygen i svenska och matematik. 23 Sida 30 av 112

31 8.4 Övriga ämnen godtagbara kunskaper Läsår: 2017/ / / /2015 Andel (%) elever som har godtagbara kunskaper i bild 98% 98% 98% 98% Flickor 100% 100% 100% 100% Pojkar 96% 97% 97% 96% Andel (%) elever som har godtagbara kunskaper i hemkunskap 98% 98% 98% 99% Flickor 100% 99% 100% 99% Pojkar 98% 97% 97% 99% Andel (%) elever som har godtagbara kunskaper i idrott 96% 97% 96% 99% Flickor 98% 98% 97% 99% Pojkar 94% 96% 95% 98% Andel (%) elever som har godtagbara kunskaper i musik 96% 97% 98% 99% Flickor 99% 98% 99% 99% Pojkar 93% 96% 98% 98% Andel (%) elever som har godtagbara kunskaper i slöjd 97% 98% 99% 96% Flickor 100% 100% 100% 98% Pojkar 95% 96% 99% 94% Andel (%) elever som har godtagbara kunskaper i teknik 96% 98% 97% 99% Flickor 99% 99% 97% 99% Pojkar 94% 97% 96% 98% Läsår: 2017/ / / /2015 Andel (%) elever som har godtagbara kunskaper i biologi 93% 98%.... Flickor 97% 98%.... Pojkar 91% 97%.... Andel (%) elever som har godtagbara kunskaper i fysik 95% 98%.... Flickor 98% 99%.... Pojkar 93% 97%.... Andel (%) elever som har godtagbara kunskaper i kemi 94% 98%.... Flickor 99% 98%.... Pojkar 90% 97%.... Andel (%) elever som har godtagbara kunskaper i geografi 92% 96%.... Flickor 95% 96%.... Pojkar 90% 95%.... Andel (%) elever som har godtagbara kunskaper i historia 94% 97%.... Flickor 99% 98%.... Pojkar 91% 95%.... Andel (%) elever som har godtagbara kunskaper i religion 95% 98%.... Flickor 98% 99%.... Pojkar 93% 96%.... Andel (%) elever som har godtagbara kunskaper i samhällskunskap 95% 96%.... Flickor 99% 99%.... Pojkar 93% 94%.... Resultaten i de praktiska/estetiska ämnena ligger kvar på motsvarande nivå som tidigare år. Resultaten i de olika NO- och SO-ämnena sjunker dock märkbart. Med utgångspunkt i resultaten som helhet i årskurs 5 bedöms detta rimligen inte bero på förändringar i undervisningens kvalitet eller i årskullens förutsättningar utan bör bero på något annat. En förklaring skulle kunna vara en utveckling av undervisningen och bedömningen i de aktuella ämnena som tydligare fångar upp om eleverna når godtagbara kunskaper avseende samtliga ingående delar i respektive ämne. Denna hypotes stärks av att 24 Sida 31 av 112

32 resultatprofilen rörande skillnader i resultat mellan alla olika ämnen i årskurs 5 i år liknar mer den profil som syns i årskurs 6. Fler flickor än pojkar bedöms nå godtagbara kunskaper än pojkarna i alla ämnen Mer än godtagbara kunskaper övriga ämnen På samma sätt som i årskurs 3 följs resultatet mer än godtagbara kunskaper upp i samtliga ämnen. Skillnaderna i resultaten är stora inom och mellan skolor och mellan olika ämnen. Resultaten används i skolornas kvalitetsarbete men bedöms ännu inte vara så pass kvalitetssäkrade att de kan redovisas och analyseras i denna särskilda verksamhetsuppföljning. 8.5 Sammanfattning resultat årskurs 5 Resultaten bedöms sammantaget vara på en nivå som motsvarar tidigare år. De låga resultaten för pojkarna i matematik och de sjunkande totalresultaten för NO och SO behöver dock följas upp kommande år, både avseende den aktuella årskullens betyg i årskurs 6 våren 2019 och kommande årskulls resultat i årskurs Sida 32 av 112

33 9 Kunskapsresultat årskurs 6 Kunskapsresultaten i årskurs 6 består av betygsresultat i samtliga ämnen och i svenska, matematik och engelska även av resultat på nationella ämnesprov. Betygsresultat grundar sig på alla elever. Det finns inte, som i årskurs 9, möjlighet att se resultaten både med och utan nyinvandrade elever. Detta gör att det inte fullt ut går att jämföra resultaten mellan olika år då antalet elever med utländsk bakgrund och eventuellt kort skolbakgrund och kort tid i svensk skola kan variera mellan åren. Betygspoäng räknas ut genom att det olika betygsstegen ges olika värde (F=0, E=10, D=12,5, C=15, B=17,5 och A=20) och ett genomsnitt räknas sedan ut för hela gruppen elever. 9.1 Andel lägst betyg E i svenska Årskurs Svenska Totalt 93% 91% 93% 92% 90% Flickor 98% 95% 94% 96% 97% Pojkar 89% 87% 92% 87% 84% Resultat i svenska stiger både för flickor och pojkar. Resultatet är inte, som de andra resultaten nedan, beroende av andelen elever med utländsk bakgrund, då de eleverna läser svenska som andraspråk istället för svenska och därmed inte ingår i resultatet ovan. Detta innebär att resultatet är jämförbart över tid. Flickornas resultat får anses vara mycket högt Nationella prov i svenska Svenska NP årskurs 6 - delprov och provbetyg Lerum, andel med betyg A-E Riket, andel med A-E Lerum, andel flickor med A- E Riket, andel flickor med betyg A-E Lerum, andel pojkar med betyg A-E Riket, andel pojkar med betyg A-E Provbetyg 94,4 95,7 96,6 97,9 92,2 93,5 Tala (delprov A) 97,7 97,5 ~100 98,5.. 96,4 Läsa (delprov B) 92,7 94,2 95,3 96,8 90,3 91,7 Skriva (delprov C) 80,7 87,4 91,2 93,9 70,8 81,0 Svenska NP årskurs 6 - delprov och provbetyg Lerum, genomsnittlig provbetygspoäng Riket, genomsnittlig provbetygspoäng Lerum, flickor, genomsnittlig provbetygspoäng Riket, flickor, genomsnittlig provbetygspoäng Lerum, pojkar, genomsnittlig provbetygspoäng Riket, pojkar, genomsnittlig provbetygspoäng Provbetyg 12,7 13,6 13,7 14,6 11,7 12,6 Tala (delprov A) 13,7 14,6 14,6 15,4 12,9 13,8 Läsa (delprov B) 14,2 14,6 15,1 15,6 13,3 13,7 Skriva (delprov C) 10,0 11,7 11,9 13,3 8,2 10,2 Resultaten på de nationella proven visar att Lerum ligger lägre än riket som helhet, såväl för pojkar som för flickor. Detta är en resultatnivå som uppmärksammats tidigare. Resultaten i Lerums skolor är, i förhållande till riket, lägst i årskurs 6. I årskurs 3 är resultaten mer likvärdiga med riket medan de är högre i Lerum än i riket i årskurs 9. Pojkarnas resultat på delprovet skriva är på samma sätt som i årskurs 3 det lägsta resultatet. 26 Sida 33 av 112

34 9.1.2 Svenska som andraspråk Antalet elever som läser svenska som andraspråk är inte tillräckligt stort för att resultaten ska redovisas i nationell statistik. Antalet elever är dock fler än föregående år. 9.2 Andel lägst betyg E i matematik Årskurs Matematik Totalt 90% 89% 92% 93% 91% Flickor 94% 92% 93% 94% 93% Pojkar 86% 87% 91% 92% 89% Resultatet stiger något jämfört med föregående år. Flickornas resultat stiger medan pojkarnas sjunker Nationella prov i matematik Lerum, andel Riket, andel Lerum, andel Riket, andel Lerum, andel Riket, andel Matematik NP årskurs 6 - provbetyg flickor med A- flickor med pojkar med pojkar med med betyg A-E med A-E E betyg A-E betyg A-E betyg A-E Provbetyg 88,8 89,1 91,1 89,9 86,6 88,4 Matematik NP årskurs 6 - provbetyg På samma sätt som i svenska är resultaten på de nationella proven lägre i Lerum än i riket. Pojkarnas och flickornas resultat är mer lika än i svenska. 9.3 Engelska Lerum, genomsnittlig provbetygspoäng Riket, genomsnittlig provbetygspoäng Lerum, flickor, genomsnittlig provbetygspoäng Riket, flickor, genomsnittlig provbetygspoäng Lerum, pojkar, genomsnittlig provbetygspoäng Riket, pojkar, genomsnittlig provbetygspoäng Provbetyg 11,7 12,3 11,8 12,5 11,5 12,2 Årskurs Engelska Totalt 89% 91% 92% 93% 91% Flickor 88% 92% 92% 95% 94% Pojkar 90% 91% 92% 91% 88% Resultaten i engelska sjunker något. Både för flickor och för pojkar. Pojkarna har högre resultat än flickorna för första gången. Att resultaten i engelska sjunker samtidigt som de stiger i svenska kan bero på att andelen elever med utländsk bakgrund var högre 2018 än En elev som har ett annat modersmål än svenska läser oftast engelska som sitt tredje språk, till skillnad från elever som har svenska som modersmål vars andra språk oftast är engelska. En högre andel elever med annat modersmål än svenska kan då antas ge ett lägre totalt resultat, när alla elevers resultat räknas samman. 27 Sida 34 av 112

35 9.3.1 Nationella prov i engelska Engelska NP årskurs 6 - delprov och provbetyg Resultaten på nationella proven i engelska skiljer sig en hel del från betygsresultaten rörande andelen elever som når betyg. Detta antas bero på samma orsak som den som diskuterades ovan rörande det sjunkande resultaten i engelska. Samtliga elever som inte når kunskapskraven i engelska beroende på att de har ett annat modersmål än svenska har möjligen inte genomfört det nationella provet. 9.4 Övriga ämnen Lerum, andel med betyg A-E Riket, andel med A-E I övriga ämnen är andelen elever som får lägst betyget E är tämligen höga. Högst är resultaten i hem- och konsumentkunskap, slöjd och bild Genomsnittlig betygspoäng i samtliga ämnen Lerum, andel flickor med A- E Riket, andel flickor med betyg A-E Lerum, andel pojkar med betyg A-E Nedanstående tabell visar resultaten i samtliga ämnen (förutom svenska som andraspråk, på grund av det låga antalet elever). Riket, andel pojkar med betyg A-E Provbetyg 93,9 93,8 92,8 93,8 94,9 93,9 Tala (delprov A) 91,0 91,2 87,7 90,4 94,0 92,0 Läsa och lyssna (delprov B) 91,2 91,1 90,5 90,7 91,9 91,5 Skriva (delprov C) 94,3 93,6 94,7 94,4 93,9 92,8 Engelska NP årskurs 6 - delprov och provbetyg Lerum, genomsnittlig provbetygspoäng Riket, genomsnittlig provbetygspoäng Lerum, flickor, genomsnittlig provbetygspoäng Riket, flickor, genomsnittlig provbetygspoäng Lerum, pojkar, genomsnittlig provbetygspoäng Riket, pojkar, genomsnittlig provbetygspoäng Provbetyg 14,7 14,9 14,2 14,7 15,2 15,1 Tala (delprov A) 13,6 13,8 12,6 13,4 14,5 14,3 Läsa (delprov B) 14,5 14,5 13,9 14,3 15,0 14,8 Skriva (delprov C) 14,9 14,7 15,0 14,9 14,9 14,5 Andel (%) elever med lägst betyget E Ämne Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Bild 98 ~ ~ ~ Hem- och konsumentkunskap 99 ~100 ~ ~ ~ Idrott och hälsa ~ Modersmål ~ ~100 ~100 ~ ~100.. ~ Musik ~ ~ Naturorienterande ämnen (block) ~ ~ ~100 ~100 Biologi 95 ~ ~ ~ Fysik 96 ~ ~ ~ Kemi 96 ~ Samhällsorienterande ämnen (block)* ~ ~ ~100 ~100 ~100 Geografi ~ ~ Historia ~ Religionskunskap Samhällskunskap ~ Slöjd 99 ~ ~ ~ ~ Teknik ~ Om en resultatuppgift baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den av sekretesskäl. Då visas två prickar (..) istället för utfall. Om antalet som ej uppnått kunskapskraven är 1-4 elever, så visas andelen som uppnått kunskapskraven (A-E) som ~100. * De flesta skolor läser och ger betyg ämnesvis inom de samhällsorienterande ämnen. Detta resultat grundar sig på endast 36 elever 28 Sida 35 av 112

36 Genomsnittlig betygspoäng Ämne Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Total Flickor Pojkar Bild 12,7 13,9 11,7 12,5 14,1 11,1 12,9 14,5 11,5 12,5 13,7 11,3 Engelska 13,5 13,2 13,9 14,1 14,4 13,8 14,2 14,0 14,3 13,7 13,8 13,7 Hem- och konsumentkunskap 13,3 14,6 12,3 13,5 14,8 12,3 12,6 13,4 11,8 12,4 13,6 11,3 Idrott och hälsa 14,0 14,3 13,8 13,9 14,3 13,5 14,0 14,4 13,6 14,3 14,7 14,0 Matematik 12,1 12,5 11,7 12,6 13,2 12,0 12,9 13,0 12,7 12,5 12,7 12,3 Modersmål 14,2 14,2 14,2 15,1 14,4 16,1 15,8.. 16,5 16,3 16,8.. Musik 13,8 14,9 12,8 14,4 15,6 13,4 14,2 14,9 13,5 13,7 14,7 12,8 Naturorienterande ämnen (block) 13,2 13,8 12,4 14,2 15,4 13,1 12,8 13,4 12,2 12,8 13,4 12,3 Biologi 12,5 13,1 11,9 12,9 13,9 12,0 12,3 13,1 11,6 12,3 13,0 11,5 Fysik 12,4 12,9 12,0 12,6 13,5 11,9 12,1 12,9 11,4 12,5 13,0 12,0 Kemi 12,5 13,3 11,7 12,6 13,3 12,0 12,6 13,3 11,9 12,3 13,1 11,5 Samhällsorienterande ämnen (block)* 11,1 14,0 9,0 12,5 14,0 10,6 12,5 13,9 11,5 11,6 11,4 11,8 Geografi 13,2 13,8 12,6 13,7 14,7 12,9 12,8 13,3 12,4 12,7 13,7 11,7 Historia 12,6 13,5 11,8 13,8 14,9 12,9 12,8 13,5 12,1 12,7 13,4 12,0 Religionskunskap 12,5 13,4 11,6 13,7 14,8 12,8 12,9 13,8 12,0 12,4 13,2 11,6 Samhällskunskap 12,6 13,6 11,8 13,4 14,7 12,4 12,8 13,7 12,1 12,6 13,4 11,8 Slöjd 12,8 13,7 11,8 12,9 14,2 11,7 12,3 13,6 11,2 11,7 12,6 10,8 Svenska 12,6 14,0 11,3 12,5 14,1 11,1 13,1 14,4 12,0 12,3 13,8 10,9 Teknik 12,8 13,6 12,1 14,0 14,9 13,1 13,0 13,8 12,3 12,6 13,3 12,0 * De flesta skolor läser och ger betyg ämnesvis inom de samhällsorienterande ämnen. Detta resultat grundar sig på endast 36 elever Resultaten är sammantaget något lägre än Högst är betygen i idrott och hälsa, musik och engelska. 9.5 Sammanfattning av resultat i årskurs 6 Resultatutvecklingen är blandad. Det syns såväl stigande som sjunkande resultat. Att resultaten inte går att få uppdelade på elever med svensk respektive utländsk bakgrund gör dem svåranalyserade. Sammantaget bedöms dock resultaten vara något för låga, givet Lerums goda förutsättningar. Detta är ett problem som uppmärksammats tidigare. 9.6 Likvärdig betygsättning årskurs 6 Kopplingen mellan resultaten på de nationella ämnesproven och betygen i svenska, engelska och matematik vid slutet av vårterminen i årskurs 6 beskrivs via ett resultat som heter "likvärdig betygssättning". I detta mått framgår hur stor andel (%) av eleverna som fått samma slutbetyg som i deras resultat på de nationella ämnesproven. Den nationella statistik som används som underlag för detta resultat har i år ännu inte publicerats vid tidpunkten för färdigställande av denna särskilda verksamhetsuppföljning. 29 Sida 36 av 112

37 10 Kunskapsresultat årskurs Meritvärde Så beräknas meritvärdet 2014 ändrades beräkningen av meritvärdet till att innefatta 17 betyg, istället för som tidigare 16. Ändringen syns i den nationella statistiken först 2015, då det fanns osäkerheter i den nationellt sammanställda statistiken Från och med 2016 redovisas även resultatet uppdelat så att resultaten med nyinvandrade och elever med okänd bakgrund borträknade kan jämföras. Meritvärdet för en elev beräknas genom att elevens betyg omvandlas till siffror som sedan adderas. För ett A erhåller eleven 20 poäng, för ett B 17,5 poäng, för ett C 15 poäng, för ett B 12,5 poäng och för ett E 10 poäng. Betyget F eller (som betyder att bedömningsunderlag saknas på grund av elevens frånvaro) ger 0 poäng. Om eleven inte läst ett modernt språk räknas de 16 bästa betygen samman vilket betyder att maximalt meritvärde är 320 poäng. Eleven kan läsa 16, 17 eller 18 ämnen beroende på om eleven läser moderna språk och modersmål. Om elevens 17:e ämne är moderna språk får detta räknas med och maximalt meritvärde blir då 340 poäng Meritvärde kommunala skolor Genomsnittligt meritvärde 2013/ / / / /2018 LERUM åk 9-17 betyg (exkl nyinvandrade och okänd bakgrund), kommunala skolor Flickor Pojkar LERUM åk 9-17 betyg (Alla elever), kommunala skolor Flickor Pojkar Genomsnittligt meritvärde 2013/ / / / /2018 RIKET åk 9-17 betyg (exkl nyinvandrade och okänd bakgrund), kommunala skolor Flickor Pojkar RIKET åk 9-17 betyg (Alla elever), kommunala skolor Flickor Pojkar Det mått på meritvärde som är mest jämförbart över tid är det som inte räknar med betygen från nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund. Detta beror på att den gruppen ofta har kortare skolbakgrund och/eller kortare tid i svensk skola och därmed riskerar att nå lägre betyg. Detta i sin tur gör att det totala meritvärdet påverkas av hur stor andel av eleverna som utgörs av elever i denna grupp, vilket kan variera tämligen mycket mellan olika år och olika kommuner. Meritvärdet i Lerums kommuns kommunala skolor ökar, för tredje året i rad och är nu tydligt över det genomsnittliga meritvärdet för alla elever i kommunala skolor i riket. Flickorna har fortsatt högre meritvärde än pojkarna. Meritvärdet som innehåller alla elevers betyg stiger kraftigt, men detta beror till viss del på att antalet nyinvandrade och elever med okänd bakgrund var högre 2017 än Sida 37 av 112

38 Meritvärde samtliga huvudmän Genomsnittligt meritvärde 2013/ / / / /2018 LERUM åk 9-17 betyg (exkl nyinvandrade och okänd bakgrund), samtliga huvudmän Flickor Pojkar LERUM åk 9-17 betyg (Alla elever), samtliga huvudmän Flickor Pojkar Genomsnittligt meritvärde 2013/ / / / /2018 RIKET åk 9-17 betyg (exkl nyinvandrade och okänd bakgrund), samtliga huvudmän Flickor Pojkar RIKET åk 9-17 betyg (Alla elever), samtliga huvudmän Flickor Pojkar Vid en jämförelse där även fristående skolor i Lerums kommun räknas med syns samma resultatutveckling som för resultaten som bara grundar sig på resultaten i de kommunala skolorna Alla ämnen Alla elever 2013/ / / / /2018 Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen - LERUM åk 9, kommunala skolor 84% 80% 77% 76% 82% Flickor 88% 85% 83% 83% 86% Pojkar 80% 76% 73% 71% 78% Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen - RIKET åk 9, samtliga huvudmän 77% 77% 74% 74% 76% Flickor 80% 80% 80% 79% 79% Pojkar 74% 74% 69% 70% 73% Exklusive nyinvandrade och okänd bakgrund 2013/ / / / /2018 Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen - LERUM åk 9, kommunala skolor.. 81% 80% 82% 84% Flickor % 87% Pojkar % 81% Andel elever som når kunskapskraven i alla ämnen - RIKET åk 9, samtliga huvudmän.. 80% 81% 80% 80% Flickor % 82% Pojkar % 78% Resultaten går att dela upp på samma sätt som meritvärdet rörande om nyinvandrade och elever med okänd bakgrund räknas med eller inte. Resultaten på båda måtten stiger för Lerums kommun och är tydligt högre än riket som helhet. Skillnaden mellan flickor och pojkar, där flickorna når högre resultat, består Resultat årskurs 9 Öppna jämförelser I SKL:s Öppna jämförelser grundskola redovisas något som kallas modellberäknade värden. Observera att dessa resultat avser alla elever, inklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund vilket gör att ett skiftande antal nyinvandrade elever påverkar såväl de faktiska som de förväntade värdena (andelen nyinvandrade elever är en faktor i beräkningen av de förväntade värdena). Förväntade värden i Öppna jämförelser jämfört med faktiska meritvärden, alla elever, kommunala skolor Förväntade värden 237,5 240,8 232,9 242,6 Faktiska meritvärden 218,8 227,3 219,9 234,1 Differens -18,7-13,5-13,0-8,5 Resultatförbättringen avseende meritvärdet i faktiska tal som beskrivits ovan syns även i detta resultat. Skillnaden mellan de förväntade och faktiska meritvärdena minskar för tredje året i rad. Fortfarande är dock skillnaden tydlig. 31 Sida 38 av 112

39 10.5 Jämförbara kommuner Med utgångspunkt i de uppföljningar av meritvärdet i förhållande till de modellberäknade värdena som beskrivs ovan har en målsättning att nå likvärdiga resultat med likvärdiga kommuner satts upp. För detta syfte har två olika jämförelsegrupper med kommuner tagits fram. Den första gruppen (t.v.) består av kommuner inom GR som bedöms som intressanta att jämföra med, även om de inte är lika Lerums kommun ur alla aspekter, och de kommuner som vid tidpunkten för jämförelsernas start beskrevs som jämförbara med Lerums kommun i SKL:s Öppna jämförelser. Jämfört med denna grupp ligger Lerums kommun 5,5 meritvärdespoäng lägre men resultaten har ökat mer i Lerum än i jämförelsegruppen. I den andra gruppen (t.h.) ingår de kommuner som när målet beslutades i Kolada 2 beskrevs som mest lika Lerums kommun för jämförelser avseende grundskolan (vilka kommuner som ingår i gruppen varierar dock något mellan åren). Differensen mellan Lerums kommun och denna grupp är 10,9 meritvärdespoäng. Även här minskar skillnaden mellan Lerums kommuns resultat och jämförelsegruppen. I denna grupp ingår Lidingö, som anses vara en kommun som är jämförbar med Lerums kommun. Lidingös meritvärde får dock anses vara extremt högt, tydligt högst i gruppen, vilket påverkar det samlade resultatet för gruppen på ett påtagligt sätt. Utan Lidingö är medelvärdet i gruppen 244. En sammanvägd bedömning av ovanstående pekar på att Lerums kommuns meritvärde, för att nå målet om att ha samma meritvärde som liknande kommuner, borde vara mellan 5 och 10 poäng högre Svenska Andel som når lägst E, betyg och nationella ämnesprov Resultaten i ämnet svenska är jämförbara över tid. Anledningen är att detta resultat inte innehåller svårigheten med jämförelser över tid kopplat till andelen nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund då dessa elever som regel läser svenska som andraspråk och därmed inte räknas in i resultaten för ämnet svenska Sida 39 av 112

40 Jämförelser rörande nationella prov är svårare att göra över tid eftersom proven inte är exakt likalydande år från år. Kommunala skolor i Lerum jämfört med samtliga huvudmäns skolor i riket 2013/ / / / /2018 Andel elever som når kunskapskraven i svenska - LERUM åk 9 96% 94% 95% 95% 95% Flickor 98% 95% 99% 97% 98% Pojkar 94% 93% 90% 93% 92% Andel elever som når kunskapskraven i svenska - RIKET åk 9 96% 96% 96% 96% 96% Flickor 97% 97% 98% 97% 97% Pojkar 95% 95% 95% 95% 95% Andel elever som når kunskapskraven på nationella prov i svenska - LERUM åk 9 98% 94% 95% 93% 96% Flickor 99% 97% 98% 97% 96% Pojkar 98% 92% 92% 91% 95% Andel elever som når kunskapskraven på nationella prov i svenska - RIKET åk 9 96% 96% 96% 94% 97% Flickor 98% 98% 98% 97% 98% Pojkar 95% 94% 94% 92% 95% Andelen elever som når kunskapskraven i svenska är samma som föregående år och på samma nivå som under hela mätperioden. Flickorna når högre resultat än pojkarna. Resultaten i Lerum är något lägre än för riket som helhet och det är framförallt pojkarnas resultat som skapar skillnaden. Resultaten på de nationella proven ökar, såväl i Lerum som i riket. I och med att betygsresultaten inte förändras på samma sätt bedöms resultatökningen på de nationella proven kunna bero på olika svårighetsgrad i provet 2017 och Genomsnittlig betygspoäng, betyg och nationella prov Kommunala skolor i Lerum jämfört med samtliga huvudmäns skolor i riket 2013/ / / / /2018 Genomsnittlig betygspoäng i svenska - LERUM åk 9 13,6 13,2 13,3 13,5 13,7 Flickor 14,7 14,5 14,9 14,9 14,9 Pojkar 12,6 12,2 11,7 12,3 12,5 Genomsnittlig betygspoäng i svenska - RIKET åk 9 13,9 14,0 14,2 14,2 14,3 Flickor 15,1 15,2 15,4 15,4 15,4 Pojkar 12,7 12,8 13,0 13,1 13,2 Genomsnittlig betygspoäng på nationella prov i svenska - LERUM åk 9 13,9 12,9 13,0 13,2 13,3 Flickor 14,8 14,0 14,2 14,5 13,9 Pojkar 13,1 12,0 11,8 12,0 12,6 Genomsnittlig betygspoäng på nationella prov i svenska - RIKET åk 9 13,6 13,5 13,6 13,6 13,8 Flickor 14,6 14,5 14,7 14,7 14,7 Pojkar 12,6 12,5 12,6 12,4 13,0 Den genomsnittliga betygspoängen i svenska stiger något, både i betygen och på de nationella proven. Resultaten på riksnivå utvecklas på samma sätt som i Lerum. Resultaten i Lerum är lägre än i riket Svenska som andraspråk Andelen elever som läser svenska som andraspråk är för låg för att resultaten ska kunna analyseras Matematik andel elever som når lägst E Kommunala skolor i Lerum jämfört med samtliga huvudmäns skolor i riket, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 2013/ / / / /2018 Andel elever som når kunskapskraven i matematik - LERUM åk 9 94% 93% 93% 92% 93% Flickor 96% 93% 95% 92% 96% Pojkar 92% 92% 92% 92% 91% 33 Sida 40 av 112

41 Resultatet i matematik är inte möjligt att jämföra med riket som helhet då den nationella statistiken inte går att dela upp utifrån elevernas bakgrund. Resultaten i tabellen grundas på egen handräknad statistik där nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund räknats bort. Resultaten stiger något, och det är främst flickorna som ligger bakom ökningen Engelska andel elever som når lägst E På samma sätt som i matematik bygger resultaten i engelska på lokalt uträknade uppgifter och kan därför inte jämföras med riket. Här syns en mindre ökning av resultatet 2018, både för pojkar och flickor Övriga ämnen, andel som når lägst E och genomsnittlig betygspoäng Nedanstående tabell visar betygsresultaten i samtliga ämnen. Resultaten inkluderar alla elever (även nyinvandrade och elever med okänd bakgrund) och är därför inte jämförbara över tid eller med riket. Detta syns bland annat om man jämför resultaten i engelska och matematik i tabellen nedan med de handräknade resultat som redovisats ovan. Ämne Betygspoäng Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Andel Andel Andel Andel Betygspoänpoänpoänpoäng Betygs- Betygs- Betygs- (%) med (%) med (%) med (%) med A-E A-E A-E A-E Andel Betygspoäng (%) med A-E I tabellen går, trots de förbehåll rörande jämförbarheten som beskrivits ovan, den ökning av meritvärdet som beskrivits i kapitel att se. Meritvärdet utgörs av det sammanlagda värdet av betygspoängen i varje enskilt ämne (modersmål, svenska och moderna språk läses dock inte av alla elever så summan av alla ämnens genomsnittliga betygspoäng är inte exakt samma som meritvärdet). I några ämnen ökar den genomsnittliga betygspoängen mer än i andra. Framförallt gäller det ämnena biologi och fysik. De ämnen där betygspoängen ökar minst jämfört med 2017 är svenska, engelska och bild (samt modersmål, för de elever som läser ämnet). Andel (%) med A-E Bild 14,1 97,4 15,7 99,2 12,6 95,6 13,8 95,1 15,4 96,1 12,5 94,4 Biologi 13,9 94,1 15,0 96,9 13,0 91,6 12,6 88,3 14,1 93,4 11,4 84,5 Engelska 14,8 95,1 15,0 96,5 14,6 93,9 14,5 89,6 15,7 95,2 13,6 85,3 Fysik 13,6 92,9 14,4 96,0 12,8 90,1 12,3 88,8 13,5 93,8 11,5 85,1 Geografi 13,8 94,6 14,8 96,5 13,0 92,8 13,1 90,2 14,5 94,3 12,0 87,1 Hem- och konsumentkunskap 14,8 97,2 16,2 96,9 13,6 97,5 13,9 95,7 15,5 95,6 12,7 95,7 Historia 14,0 93,2 14,8 95,3 13,2 91,3 13,1 88,9 14,5 94,3 12,0 87,1 Idrott och hälsa 15,3 94,0 15,1 92,6 15,5 95,2 14,3 92,1 14,6 93,9 14,0 90,8 Kemi 13,3 92,1 14,4 94,4 12,4 90,1 12,4 87,9 13,7 93,0 11,4 84,0 Matematik 12,6 91,6 13,0 94,6 12,3 88,8 11,9 87,6 12,5 90,0 11,4 85,9 Moderna språk 14,6 97,7 15,2 98,5 14,0 96,7 14,0 94,4 14,8 96,1 13,2 92,8 Modersmål 18,1 96,6 18,9 100,0 17,1 92,3 17,8 92, ,9 93,0 Musik 15,2 96,2 16,4 97,3 14,2 95,3 14,3 95,7 15,5 97,4 13,4 94,4 Religionskunskap 14,1 93,8 15,2 96,9 13,0 91,0 13,3 92,1 14,9 96,0 12,1 89,1 Samhällskunskap 14,1 93,6 15,0 95,7 13,3 91,7 13,2 90,0 14,5 95,6 12,1 85,8 Slöjd 14,6 97,5 15,8 98,8 13,5 96,4 13,6 96,8 14,8 97,4 12,8 96,4 Svenska 13,7 95,0 14,9 98,0 12,5 92,2 13,5 64,7 14,9 96,9 12,3 92,8 Teknik 14,0 95,1 14,7 96,9 13,5 93,5 13,2 92,3 14,1 96,5 12,5 89,1 Pojkar 34 Sida 41 av 112

42 10.10 Behörighet till gymnasiet För att nå gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs lägst betyget E i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen. Kommunala skolor i Lerum jämfört med samtliga huvudmäns skolor i riket, exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund 2013/ / / / /2018 Andel elever som är behöriga till minst yrkesprogram - LERUM 92% 91% 90% 90% 91% Flickor % 94% Pojkar % 88% Andel elever som är behöriga till minst yrkesprogram - RIKET 89% 88% 90% 89% 89% Flickor % 90% Pojkar % 88% Behörigheten till gymnasiet stiger något. Resultaten för flickor respektive pojkar utvecklas åt olika håll. Tyvärr finns inte detta resultat uppdelat på flickor och pojkar och samtidigt exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund längre bakåt i tiden varför jämförelser av resultaten uppdelat på flickor och pojkar över längre tid inte går att göra Likvärdig betygsättning årskurs 9 Kopplingen mellan resultaten på de nationella ämnesproven och slutbetygen i svenska, engelska och matematik beskrivs via ett resultat som heter "likvärdig betygssättning". ". I detta mått framgår hur stor andel (%) av eleverna som fått samma slutbetyg som i deras resultat på de nationella ämnesproven. Den nationella statistik som används som underlag för detta resultat har i år ännu inte publicerats vid tidpunkten för färdigställande av denna särskilda verksamhetsuppföljning. 35 Sida 42 av 112

43 11 Elevernas kunskapsutveckling över tid Nedanstående resultat finns ännu inte tillgängliga uppdelade på kön då de tidigaste årens statistik inte samlats in uppdelat på flickor respektive pojkar. Jämförelserna bygger framförallt på andelen elever som når kunskapskraven i svenska, matematik och engelska Resultat i årskurs jämfört med samma elevers resultat i lägre årskurser De elever som gick ut årskurs 9 vårterminen 2018 hade något högre resultat än närmast föregående årskullar. I årskurs 9 är resultaten i svenska på samma nivå som föregående årskull medan resultaten i matematik och engelska är något högre. Att denna årskull nått högre resultat rörande måluppfyllelse per ämne än närmast föregående årskull har synts även i lägre årskurser. Att måluppfyllelsen skulle bli högre i årskurs 9 syns dock inte på samma sätt jämfört med årskullen som är två år äldre. Jämfört med den årskullen är resultaten för 2018 års årskurs 9 bättre först i årskurs års niors resultat har alltså utvecklats ungefär som föregående årskull men betydligt bättre än den två år äldre årskullen. På samma sätt som för föregående års nior har alltså resultaten utvecklats bättre än vad som kunnat förväntas med resultat i yngre årskurser och erfarenheter från tidigare års resultatanalyser beaktat. Utan att ha varit en årskull vars resultat i lägre årskurser stuckit ut tydligt i positiv riktning har 2018 års nior uppnått det högsta meritvärdet för Lerums kommun som finns noterat i befintlig statistik Resultat i årskurs jämfört med samma elevers resultat i lägre årskurser De elever som gick i årskurs 6 vårterminen 2018 redovisade resultat på liknande nivå som närmast föregående årskull men lägre än årskullarna före det. Samma trend för den aktuella årskullen syntes redan i årskurs 2, 3 och Resultatnivåer årskurs 3, 6 och 9 i svenska, matematik och engelska Resultaten i årskurs 3 är något högre än genomsnittet för de fem närmast föregående åren. I årskurs 6 är resultaten något lägre än de fem föregående åren och i årskurs 9 på en likvärdig nivå Sammanfattande analys Skillnader i resultatnivåer i lägre årskurser har tidigare bedömts ganska tydligt kunna användas för att förutse resultaten i högre årskurser. Denna bild kvarstår rörande andelen elever som når kunskapskraven i svenska, matematik och engelska. Även om resultatutvecklingen 2017 och 2018 rörande dessa mått varit tämligen god är den bara något bättre än det historiska genomsnittet. Mot denna analys står nu de förhållandevis höga meritvärdena i årskullarna som gick ut årskurs 9 våren 2017 och De höga 36 Sida 43 av 112

44 meritvärdena bedöms kunna vara ett resultat av det tydliga fokus på just meritvärdet som varit i kvalitetsarbetet under de senaste åren. 37 Sida 44 av 112

45 12 Rektorernas analyser av kunskapsresultaten 12.1 Årskurs 1-5 I skolornas kvalitetsrapporter redovisas och analyseras kunskapsresultat i årskurs 1, 3 och 5. Analyserna görs och dokumenteras på olika sätt och resultaten värderas efter lokala förutsättningar. Detta gör att det är svårt att sammanställa rektorernas analyser på ett sätt som kan ge en heltäckande bild av det kvalitetsarbete som pågår utifrån kunskapsresultaten. Föregående år syntes bland annat att diskussioner kring utvecklingsbehov rörande behovet av tidigt stöd till elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. I 2018 års kvalitetsrapporter beskrivs omfattande arbete med screeningar, kartläggningar, analyser av resultaten på nationella prov och användning av bedömningsstöd och att resultaten från dessa används för att finna behov av riktat stöd till elever som riskerar att inte nå kunskapskraven. Resultaten används också till att förändra undervisningen på gruppnivå. Det är tydligt i skolornas kvalitetsrapporter att det är vanligt att använda resultat som framkommer i olika uppföljningar (se ovan) av elevernas kunskapsutveckling för att förändra och utveckla undervisningen. Även de analyser som görs av undervisningen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla undervisningen, helt i linje med den inriktning för kvalitetsarbetet som förväntas. Att kunna genomföra en varierad undervisning beskrivs som en framgångsfaktor för goda resultat. Variationen i undervisningen kommer till viss del ur de analyser av resultaten som genomförs. På samma sätt som föregående år uppmärksammas resultatskillnader mellan flickor och pojkar och det görs försök att åtgärda skillnaderna på flera skolor. Det förefaller dock som om detta arbete är svårt att genomföra på ett sätt som ger stadigvarande resultat, vilket framgår av de resultat som redovisats i kapitel 5-8. Även kontinuitet i personalgruppen nämns, som föregående år, som en framgångsfaktor och att hög personalomsättning innebär en risk för att elevernas kunskapsutveckling kan påverkas negativt. Detta hänger samman med en annan framgångsfaktor som nämns tämligen frekvent i skolornas kvalitetsrapporter och det är möjligheterna för lärare att samarbeta och samverka kring planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. För att samarbete mellan lärare ska kunna bedrivas och utgöra en positiv påverkansfaktor på elevernas kunskapsutveckling behöver kontinuiteten i arbetslagens bemanning kunna upprätthållas. Analyserna av resultaten på måttet mer än godtagbara kunskaper utvecklas och att detta resultat fördes in i kvalitetsarbetet 2017 bedöms som en viktig åtgärd och något som kan ha positiv effekt på kunskapsresultat i form av högre meritvärde i årskurs 9 på lång sikt. Fortfarande är arbetet med att bedöma elevernas kunskaper ur detta perspektiv och att använda resultaten i kvalitetsarbetet i en utvecklingsfas. 38 Sida 45 av 112

46 12.2 Årskurs 6-9 På samma sätt som i årskurs 1-5 är det svårt att göra heltäckande sammanställningar av alla analyser och allt utvecklingsarbete som dessa föranleder men några huvuddrag syns. Även i årskurs 6 nämns vikten av variation i undervisningen och att använda olika redskap för att kartlägga och analysera elevernas kunskapsutveckling på grupp- och individnivå som viktiga för nå goda resultat. Ett strukturerat samarbete med elevhälsan är ett annat exempel på arbetssätt som ger goda effekter. Bedömningsfrågor i förhållande till övergången årskurs 5 till 6 och möjligheten att göra korrekta bedömningar i årskurs 6 tas upp som utvecklingsområden. På samma sätt som i årskurs 1-5 lyfts frågan om vikten av kontinuitet i personalgruppen som viktig. En analys som syns tydligare i årskurs 6 till 9 än i lägre årskurser är att ett aktivt arbete med elevernas motivation för skolarbetet ofta krävs för att nå goda resultat Strategier för utveckling av kunskapsresultaten Ovan beskrivs en rad utvecklingsområden och orsaker till resultat som framkommer vid analyser av kunskapsresultaten. I kvalitetsrapporterna sammanfattas och värderas sedan dessa och skolorna beslutar om mer övergripande strategiska områden för utveckling. Det är inte möjligt att genom läsning av skolornas kvalitetsrapporter få en total överblick över vilka strategiska utvecklingsarbeten som pågår då rektorerna kan utforma den strategiska delen av kvalitetsrapporterna på olika sätt och det finns inget krav på att allt pågående utvecklingsarbete ska redovisas i punktform. De vanligaste områdena som valts ut som strategiska utvecklingsområden på skolorna och som tonar fram i kvalitetsrapporternas strategiska del är följande: Utveckling av undervisningskvaliteten på olika sätt, bland annat genom utvecklade analyser av resultat, ett utvecklats kollegialt lärande och samarbete mellan lärare Utveckling av bedömningsarbetet IKT och digitalisering Inkludering, Tillgänglig utbildning 3 och elevhälsoarbete Trygghet och studiero Pedagogiskt ledarskap och elevernas eget ledarskap 3 Begreppet Tillgänglig utbildning används bland annat av Specialpedagogiska skolmyndigheten på följande sätt: 39 Sida 46 av 112

47 13 Elevhälsomått 13.1 Antal elever som inte når kunskapskraven i något ämne i årskurs 9 På grund av osäkerheter i datainsamlingen har måttet ändrats från och med 2018 från att tidigare redovisat resultat exklusive nyinvandrade till att innefatta samtliga elever ** 2016** 2015** 2014** Antal elever som inte når kunskapskraven i något ämne Flickor Pojkar Alla Flickor Pojkar Alla Flickor Pojkar Alla Flickor Pojkar Alla Flickor Pojkar Alla * ** Exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund * inkl 2 elever med skyddad id Antalet elever som inte når kunskapskraven i något ämne är stabilt på en låg nivå Meritvärde för elever som inte är behöriga till gymnasiet På grund av osäkerheter i datainsamlingen har måttet ändrats från och med 2018 från att tidigare redovisat resultat exklusive nyinvandrade till att innefatta samtliga elever ** 2016** 2015** 2014** Genomsnittligt meritvärde för ej behöriga till minst yrkesprogram* Flickor Pojkar Alla Flickor Pojkar Alla Flickor Pojkar Alla Flickor Pojkar Alla Flickor Pojkar Alla * Elever med noll poäng ej medräknade ** Exklusive nyinvandrade och elever med okänd bakgrund Det genomsnittliga meritvärdet för elever som inte är behöriga har de tre senaste åren legat på en jämn nivå är det i princip ingen skillnad i resultat mellan flickor och pojkar. De genomsnittliga meritvärden som synts under de tre senaste åren, drygt 100 p, motsvarar betyget E i tio till elva ämnen. För att bli behörig till yrkesprogram behövs lägst betyget E i åtta ämnen, inklusive svenska eller svenska som andraspråk, matematik och engelska. Den slutsats som kan dras av detta är att det är måluppfyllelsen i dessa tre ämnen som för den genomsnittliga eleven i gruppen ovan gör att de inte blir behöriga till något nationellt program på gymnasiet Frånvaro I 2016 års särskilda verksamhetsuppföljning beslutades att elevernas frånvaro skulle tillföras som en indikator i kvalitetsarbetet. Elevernas närvaro och frånvaro registreras digitalt i ett verktyg som heter Skola 24. I statistiken nedan redovisas all frånvaro sammanlagd, såväl anmäld och oanmäld. Anledningen är att det inte på ett enkelt sätt går att bedöma att anmäld frånvaro är giltig. Även bakom en frånvaro som anmälts till skolan av elevens vårdnadshavare kan det finnas orsaker till att eleven inte går till skolan som kan behöva beaktas. Att detta beräkningssätt är korrekt att använda stärks av förarbetena till den lagförändring kring skolornas arbete med frånvaro som beskrivs nedan i kapitel där följande skrivs om frågan: Även giltig frånvaro kan bli problematisk. En frånvaro som är så omfattande att den hotar att leda till att eleven inte når de sociala målen eller kunskapsmålen för utbildningen kan enligt utredningens bedömning benämnas som problematisk frånvaro 4. 4 Regeringens proposition 2017/18:182 - Samling för skolan (s. 48) Sida 47 av 112

48 I den första kolumnen i tabellerna nedan beskrivs den genomsnittliga frånvaron under hela läsåret, hur stor andel av lektionerna som eleverna i genomsnitt varit frånvarande från i den aktuella årskursen. I den andra kolumnen redovisas den andel elever som varit frånvarande mer än 15 % av antalet lektioner. Denna brytpunkt är vald så att den visar elever med en frånvaro som kan vara problematisk (högre än genomsnittet) men samtidigt lägre än att det är en frånvaro som lärare och rektor även utan tillgång till statistik säkert kan upptäcka som alltför hög. Syftet med måttet är att fånga omfattningen på den frånvaro som kan utgöra en risk för att eleven får svårigheter att nå kunskapskraven och övriga mål för utbildningen men som kanske inte redan upptäckts av lärare och elevhälsa. Det bör också noteras att det finns ett bortfall av inrapporterade lektioner som kan bero på att läraren glömt anmäla, att en vikarie inte kunnat rapportera eller liknande. Antalet inrapporterade lektioner är ändå mycket högt varför siffrorna bedöms stämma tämligen väl med verkligheten Årskurs Årskurs % andel frånvaro Andel elever med mer än 15 % frånvaro Årskurs % andel frånvaro Andel elever med mer än 15 % frånvaro Årskurs % andel frånvaro Andel elever med mer än 15 % frånvaro 1 7% 6% 1 6% 4% 1 7% 5% 2 7% 5% 2 6% 5% 2 6% 5% 3 7% 5% 3 6% 5% 3 6% 3% 4 8% 9% 4 6% 6% 4 6% 5% 5 8% 8% 5 7% 8% 5 7% 8% Alla elever åk 1-5 7% 7% Alla elever åk 1-5 7% 5% Alla elever åk 1-5 6% 5% Det finns inga nationella siffror att jämföra med men frånvaron i årskurs 1 till 5 bedöms inte vara av den omfattningen att den behöver föranleda några särskilt riktade insatser från huvudmannen, även om den stiger svagt jämfört med tidigare år. Det kan dock vara viktigt att noga analysera resultaten En fortsatt ökning även 2019 skulle kunna tyda på att frånvaron långsiktigt ökar i lägre årskurser. Än så länge bedöms skillnaderna mellan åren kunna vara en del i en naturlig variation. Bland annat kan de regelbundet återkommande influensorna ge olika effekt på sjukfrånvaron olika år Årskurs Andel Andel elever med elever med % andel mer än 15 % % andel mer än 15 % frånvaro frånvaro Årskurs frånvaro frånvaro Årskurs Andel elever med mer än 15 % frånvaro % andel Årskurs frånvaro 6 9% 12% 6 8% 9% 6 8% 10% 7 10% 14% 7 9% 15% 7 9% 13% 8 11% 22% 8 11% 20% 8 11% 21% 9 12% 25% 9 12% 23% 9 13% 25% Alla elever åk % 18% Alla elever åk % 17% Alla elever åk % 17% Frånvaron i grundskolans högre årskurser är så pass hög och ökar med elevernas ålder på ett sätt som gör att det anses viktigt att huvudmannen arbetar på systematisk nivå med denna fråga bedömdes detta föranleda att ett strategiskt arbete inom området behövde startas vilket också har gjorts, utan att det ännu syns några resultat i statistiken. Ökningen bedöms kunna bero på variationer i sjukfrånvaron mellan olika år, på samma 41 Sida 48 av 112

49 sätt som beskrivits i kapitel ovan men utvecklingen behöver följas noggrant de kommande åren Projekt mot problematisk skolfrånvaro Enheten för elevhälsa och utveckling genomförde under 2017 och 2018 ett arbete med en grupp med nyckelpersoner i frågan om problematisk skolfrånvaro. Nyckelpersonerna bestod av kuratorer och/eller elevhälsopedagoger från kommunens samtliga grundskolor. Syftet med gruppens träffar var att öka medvetenheten och kompetensen kring de gynnsamma faktorerna i arbetet med ökad närvaro. Gruppen tog fram en kommungemensam checklista för skolornas arbete med problematisk skolfrånvaro och implementeringsarbete på skolorna genomfördes under våren Sedan checklistan färdigställdes har en lagförändring ägt rum. I Skollagen (SFS 2010:800) framgår i kapitel 7 följande om skolornas arbete med frånvaro: Utredning om frånvaro 19 a Om en elev har upprepad eller längre frånvaro från den verksamhet som avses i 17 ska rektorn, oavsett om det är fråga om giltig eller ogiltig frånvaro, se till att frånvaron skyndsamt utreds om det inte är obehövligt. Utredningen ska genomföras i samråd med eleven och elevens vårdnadshavare samt med elevhälsan. Om förutsättningarna för en utredning om särskilt stöd enligt 3 kap. 8 är uppfyllda ska även en sådan utredning inledas. När en utredning om en elevs frånvaro har inletts ska rektorn se till att frånvaron snarast anmäls till huvudmannen. Lag (2018:608). I checklistan behöver förtydligas hur en utredning ska genomföras och en rutin för anmälan till huvudmannen behöver skapas. Förändringarna i checklistan kommer att genomföras under våren Skolornas arbete med frånvaron Många skolor, framförallt i årskurs 1-5, har en frånvaro som är lik den som gäller för hela kommunen. Den förhållandevis begränsade variationen mellan skolorna gör att rektorerna inte utifrån statistiken kan identifiera om andelen frånvaro på deras skola sticker ut och beror på något annat än naturliga orsaker. Det finns ju självklart en rad giltiga anledningar för en elev att vara borta från skolan, inte minst sjukdom, och exakt var gränsen går för att frånvaron är så hög på en skola att det kan antas bero något strukturellt problem unikt just för den skolan går inte att säga. Ändå syns att införandet av frånvaro som en indikator i kvalitetsarbetet skapat drivkrafter för skolorna att arbeta aktivt inom området. På skolorna bedrivs utvecklingsarbete i syfte att förbättra arbetet med att följa upp, förebygga och åtgärda problematisk skolfrånvaro. Rektorerna beskriver vikten av snabba reaktioner på frånvaro, hur elevhälsoteamen är delaktiga i arbetet, hur frånvaron systematiskt följs upp och hur de i olika former har handlingsplaner för hur arbetet ska bedrivas. 42 Sida 49 av 112

50 14 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram I Skollagen (3 kap. 5 a ) framgår att om en elev befaras inte komma att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska denne ges stöd i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen. Om anpassningarna inte räcker för att eleven ska nå kunskapskraven ska rektor se till att elevens behov skyndsamt utreds (3 kap. 8 ). Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilt stöd ska detta stöd ges och arbetet ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram. I varje skolas kvalitetsrapport beskrivs kortfattat skolans rutiner för arbetet med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Revisionens granskning 2017 tillbakablick Ernst & Young genomförde på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Lerums kommun en granskning av åtgärder och insatser för elever inom grundskolan som riskerar att inte nå upp till kunskapskraven. Syftet var att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt ett ändamålsenligt arbete med åtgärder och insatser för de elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven inom grundskolan. Den sammanfattande bedömningen utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning var att kommunstyrelsen i huvudsak hade säkerställt ett ändamålsenligt arbete med åtgärder och insatser för de elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven inom grundskolan. Det fanns dock några utvecklingsområden som kommunstyrelsen bedömdes behöva arbeta vidare med. Utifrån den genomförda granskningen rekommenderade revisionen att: Kommunstyrelsen bör tillse att elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete beskrivs i skolenheternas kvalitetsrapporter i enlighet med den sektorsövergripande mallen. Kommunstyrelsen bör tillse att beskrivningen av enheternas rutiner för extra anpassningar och särskilt stöd i kvalitetsrapporterna stärks. Kommunstyrelsen bör tillse att skolenheternas rutiner för hur vårdnadshavare och elever lämnar information om att en elev kan vara i behov av särskilt stöd tydliggörs. Kommunstyrelsen bör tillse att skolenheternas rutiner för hur samarbetet med eventuell extern utredningskompetens sker tydliggörs. Kommunstyrelsen bör tillse att det i skolenheternas rutiner om hur samverkan med vårdnadshavare ska ske och hanteras vid svårigheter tydliggörs. Kommunstyrelsen bör tillse att det i skolenheternas rutiner och mallar finns ett tydligt stöd och betoning på att skapa konkreta och utvärderingsbara åtgärder i åtgärdsprogrammet. 43 Sida 50 av 112

51 Svar på revisionens rekommendationer tillbakablick Nedanstående är en sammanfattning av det svar som lämnades på revisionens rekommendationer Kommunstyrelsen bör tillse att elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete beskrivs i skolenheternas kvalitetsrapporter i enlighet med den sektorsövergripande mallen. Kommunstyrelsen bör tillse att beskrivningen av enheternas rutiner för extra anpassningar och särskilt stöd i kvalitetsrapporterna stärks. Arbete för att säkerställa att elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete beskrivs i kvalitetsrapporterna i enlighet med de instruktioner som finns genomförs av Sektor lärandes verksamhetsutvecklare under hösten En avstämning görs för varje skola vid de årliga återkopplingssamtal som verksamhetsutvecklare genomför med samtliga rektorer. Även beskrivningarna av rutinerna för extra anpassningar och särskilt stöd följs upp på samma sätt. Kommunstyrelsen bör tillse att skolenheternas rutiner för hur vårdnadshavare och elever lämnar information om att en elev kan vara i behov av särskilt stöd tydliggörs. Kommunstyrelsen bör tillse att det i skolenheternas rutiner om hur samverkan med vårdnadshavare ska ske och hanteras vid svårigheter tydliggörs. Från och med 2018 genomförs en förändring, så att de rutinbeskrivningar för extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram som ska beskrivas i skolornas kvalitetsrapporter även inkluderar elevernas och vårdnadshavarnas roll i arbetet på ett tydligare sätt. Därefter följs rutinerna upp på samma sätt som beskrivits ovan, av Sektor lärandes verksamhetsutvecklare. Kommunstyrelsen bör tillse att skolenheternas rutiner för hur samarbetet med eventuell extern utredningskompetens sker tydliggörs. Samarbetet med andra myndigheter är ett utvecklingsområde som identifierats på flera olika sätt inom sektorns systematiska kvalitetsarbete och förändringar genomförs under Kommunstyrelsen bör tillse att det i skolenheternas rutiner och mallar finns ett tydligt stöd och betoning på att skapa konkreta och utvärderingsbara åtgärder i åtgärdsprogrammet. Ett första steg i arbetet är att ta upp och arbeta med frågan på s.k. kategoriträffar med specialpedagogerna från alla olika skolor Åtgärder med anledning av revisionens granskning Arbetet har under året bedrivits i enlighet med det svar som lämnats på revisionens granskning (se kap ). De kontroller av beskrivningarna i skolornas kvalitetsrapporter som beskrivits har genomförts. I de fall skolornas rutinbeskrivningar varit ofullständiga har detta påpekats och rektorerna har genomfört efterfrågade förändringar. 44 Sida 51 av 112

52 Rörande den sista punkten i revisionens rekommendationer, angående hur åtgärder dokumenteras i åtgärdsprogrammen, har ett samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) inletts. SPSM genomför ett utvecklingsarbete rörande arbetet med åtgärdsprogram inom ramen för de kategoriträffar som regelbundet genomförs med skolornas specialpedagoger. Den utvecklade samverkan med andra myndigheter som beskrivs i svaret redovisas i särskild verksamhetsuppföljning för verksamheten Social hållbarhet. 45 Sida 52 av 112

53 15 Sammanfattande analys av arbetet för att nå högre kunskapsresultat 2018 syns en fortsatt ökning, för tredje året i rad, av meritvärdet i årskurs 9. Även andelen elever som får betyg i alla ämnen i årskurs 9 ökade bedömdes resultatutvecklingen kunna kopplas till den uthållighet i utvecklingen av det systematiska kvalitetsarbetet som präglat verksamheten sedan nuvarande modell introducerades är den samlade bedömningen av resultatutvecklingen i samtliga årskurser att, med några undantag, resultaten som helhet har utvecklats i positiv riktning och detta fortsatt tyder på att det arbetssätt som används ger effekt. Ett fortsatt fokus på uthållighet och ständig utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet bedöms som viktigt. Det som präglar de samlade analyserna av de samlade resultaten i årets särskilda verksamhetsuppföljning är att verksamheten har välfungerande metoder för ett systematiskt kvalitetsarbete, att det pedagogiska ledarskapet utvecklas och att resultaten förändras i positiv riktning. Huvudmannens ansvar i rådande situation av positiv utveckling behöver fokuseras till att upprätthålla och utveckla goda förutsättningar för skolorna så att rektorerna och deras medarbetare uthålligt kunna fortsätta på den inslagna vägen. Fortfarande bedöms arbetet med att skapa en ändamålsenlig skolstruktur och ändamålsenliga lokaler för grundskolorna vara en fråga som tydligt behöver prioriteras. Även arbetet med strategisk personalförsörjning och med attraktiv arbetsgivare behöver intensifieras ytterligare. Den framtida utvecklingen bedöms till stor del bero på möjligheterna att behålla personal och att kunna rekrytera legitimerade, behöriga och lämpliga lärare. Det beslut som fattats om ny organisation för elever i omfattande behov av särskilt stöd ska förverkligas under 2019 och genomförda organisatoriska förändringar ska kunna bidra till att utveckla förutsättningarna för rektorer och lärare att bättre kunna möta dessa elever och att utveckla kvaliteten och resultaten i verksamheten som helhet. De viktigaste punkterna för fortsatt positiv resultatutveckling bedöms sammanfattningsvis vara följande: Fortsatt fokus på utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet och rektors pedagogiska ledarskap Ändamålsenliga strukturer och lokaler Strategisk personalförsörjning Genomföra beslutade förändringar i organisationen av arbetet med elever i behov av omfattande särskilt stöd 46 Sida 53 av 112

54 16 Pågående utvecklingsarbete enheten för elevhälsa och utveckling Enheten för elevhälsa och utveckling har som uppgift att stödja verksamheterna förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola, fritidshem och förskoleklass och i vissa frågor även gymnasiet och vuxenutbildningen. Nedan beskrivs en del av de utvecklingsinsatser som pågår inom ramen för enhetens verksamhet. Från och med 2017 upprättar enheten en egen kvalitetsrapport. Innehållet nedan är delvis hämtat från denna Förstelärare För närvarande är antalet anställda förstelärare i Lerums kommun 73, varav 60 i grundskolan och två i grundsärskolan. Förstelärarnas huvudsakliga arbetsuppgifter är undervisning och uppgifter som hör till den egna undervisningen. Utöver dessa tillkommer olika uppdrag i syfte att utveckla undervisningen. Samtliga uppdrag ska ha utgångspunkt i Sektor lärandes vision, verksamhetsidé och systematiska kvalitetsarbete och utformas specifikt utifrån respektive skolas kvalitetsarbete och däri ingående strategier för utveckling. Det innebär att samtliga förstelärare ska arbeta för att utveckla undervisningen genom att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt, synliggöra elevernas lärande för lärare och elever, arbeta för ökat elevinflytande och ökad inkludering. De särskilda uppdragen att utveckla undervisningen avser i första hand arbete på den egna skolan. Utöver dessa kan förstelärare också få särskilda uppdrag att leda utvecklingen av undervisningen på andra skolor. Dessa uppdrag leds av chef för enheten för elevhälsa och utveckling och uppdragen utgör en del av lärarnas tjänster. De särskilda uppdragen som finns för närvarande är handledare för läslyftet, en läs- och skrivutvecklare, matematikutvecklare, EL-utbildare (EL står för entreprenöriellt lärande) och ansvar för fortbildning för lärare i engelskundervisning för yngre åldrar. Från och med våren 2018 startade ett forum med regelbundna möten för samtliga förstelärare i kommunen kallad förstelärararenan och under 2018 har två tillfällen anordnats Skola och kultur Skolans styrdokuments skrivningar är tydliga beträffande kultur och estetiska uttryckssätt. De lyfter fram och betonar att kulturarv, kännedom om samhällets kulturutbud samt att kreativitet, eget skapande och olika estetiska uttryck utgör viktiga förutsättningar för elevernas allsidiga utveckling. Två kultursamordnare har som uppdrag att stimulera och underlätta arbetet med kultur i förskolan och skolan. Under läsåren 2017/2018 och 2018/2019 har Lerums kommun erhållit cirka en miljon kr per läsår av statsbidraget Skapande skola från Kulturrådet. 47 Sida 54 av 112

55 16.3 Spetsundervisning Lerums kommun erbjuder spetsutbildning i matematik och svenska. Utbildningarna riktar sig till ungdomar på högstadiet som kommit långt i sina ämnesstudier i de aktuella ämnena Spetsmatematik Spetsmatematik riktar sig till elever i årskurs 8 och sträcker sig över tre och en halv termin. Kursen avslutas alltså när eleven slutar årskurs nio. Under kursen läser eleverna klart grundskolematematiken samt kursen matematik 1c (100 poäng) på gymnasiet. Undervisar i kursen gör två matematiklärare från grundskolan och en matematiklärare från gymnasiet. Kursen bedrivs dels efter skoltid i lokaler på Lerums gymnasium, samt på elevens ordinarie matematiklektioner på grundskolan. Under läsåret 2017/2018 deltog 65 elever och under 2018/2019 deltog 81 elever Spetssvenska Spetssvenska riktar sig till elever i årskurs 9 och sträcker sig över en och halv termin. Kursen som eleverna läser är Skrivande 100 poäng. Undervisar i kursen gör en svensklärare från gymnasiet. Kursen bedrivs efter skoltid i lokaler på Lerums gymnasium. Under 2017/2018 deltog 19 elever och under 2018/2019 deltog 17 elever Svenska Utvecklingsarbetet inom läs-, skriv- och språkutveckling för verksamheterna förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola och fritidshem fortgår och samordnas av enheten för elevhälsa och utveckling. Kontinuerlig uppföljning av genomförda och planerade aktiviteter och av resultaten av arbetet görs i en arbetsgrupp med personal från enheten. I arbetet deltar även Sektor lärandes verksamhetsutvecklare Läslyftet Läslyftet, som startat hösten 2015, genomförs enligt samma modell och upplägg för kollegialt lärande som tidigare gjorts i Matematiklyftet. Utbildningen syftar till att både förändra undervisningskulturen och skolornas fortbildningskultur. Läslyftet vänder sig (till skillnad från matematiklyftet) till samtliga lärare. Läslyftet delfinansieras av ett statsbidrag och till resterande del av kommunala medel. Efter läsåret 2017/2018 har samtliga skolor som anmält sig för att delta genomgått läslyftet. Under läsåret 2018/2019 deltar inga skolor men det finns fortfarande möjlighet för skolor att anmäla sig. Både för dem som inte genomgått Läslyftet men även för skolor som varit med tidigare Team Tal och språk (TTS) Team Tal och Språk är ett team inom Enheten som funnits sedan januari Teamet består för närvarande av en special-/hörselpedagog och en logoped. Teamets huvudsakliga uppdrag är att med fördjupade kunskaper och ett utifrånperspektiv förstärka enheternas förebyggande och språkutvecklande arbete och att följa upp elever med hörselnedsättning. 48 Sida 55 av 112

56 Antalet ärenden som inkommit till TTS under läsåret 2017/2018 var 68 st. Därutöver finns aktuella ärenden sedan tidigare, som inte är avslutade. Under läsåret har insatser på 14 förskolor och 17 grundskolor samt Lerums gymnasium och pedagogisk omsorg genomförts. Antal barn och elever med hörselnedsättningar i Lerums kommun är i nuläget 39 st. Att jämföras med augusti 2017 då 25 barn och elever med hörselnedsättningar var aktuella Utveckling av elevhälsan Sedan 2014 har Enheten för elevhälsa och utveckling samordnat ett större utvecklingsarbete rörande elevhälsans arbete på förskolorna och skolorna. I arbetet har ingått ett tydliggörande av elevhälsoteamen och de olika kategoriernas uppdrag. En kompetensutvecklingsinsats i syfte att öka personalens kompetens rörande arbete med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som kallas för LerumLär NPF har genomförts. Under 2018 har arbetet inom LerumLär gått vidare med särskilt fokus riktat mot Inkludering hur gör vi?. Ambitionen med arbetet är att skapa ökad förståelse och kunskap för vad inkludering innebär, hur det kan omsättas i praktiken och hur det kommer barn, elever och personal till nytta i det dagliga arbetet. LerumLär planerar att erbjuda aktiviteter som bedöms kunna bidra till att utveckla mer inkluderande verksamheter, exempelvis: Stöd för att utveckla strukturer och undervisningsmetoder som stimulerar utveckling och lärande för alla barn och elever. Kunskap kring hur tillgängliga lärmiljöer skapas. Hur man utvecklar ett inkluderande ledarskap som skapar förutsättningar för trygghet och lärande och som utmanar alla barn och elever på rätt nivå. Skapa arenor för kunskapsspridning, dela med sig av lyckade exempel på inkludering i verksamheterna Kategoriträffar elevhälsan För samtliga kategorier inom elevhälsan genomförs regelbundna kategoriträffar i syfte att skapa förutsättningar för likvärdighet i kvalitet mellan olika elevhälsoteam och för att ge möjligheter för professionell utveckling Coachteamet Inom Enheten för elevhälsa och utveckling finns ett team av s.k. coacher som ger stöd till enheternas elevhälsoteam, rektorer/förskolechefer och övrig personal inom områden som rör elevhälsoarbete och särskilt stöd. Det har skett en tydlig ökning av antalet ärenden. Läsåret 2017/2018 ökade antalet ärenden jämfört med föregående från 40 till 68. Den största ökningen avser insatser i förskolan. Antalet uppdrag som berör grundskolan har inte ökat i någon större utsträckning. Bedömningen är att den uppsökande verksamhet som genomfördes sommaren 2017 varit av avgörande betydelse för ökningen. Ytterligare faktorer av betydelse för 49 Sida 56 av 112

57 ökningen bedöms vara att de insatser som genomförts varit uppskattade och omdömena har förmedlats vidare till andra förskolechefer. En tydlig effekt av insatserna är att förskolan och pedagogisk omsorg erbjudits och tagit emot samma typ av stödinsatser som grundskolan. Detta bidrar till en ökad likvärdighet mellan de olika verksamheterna. Bedömningen är att coachteamet sedan tidigare varit väl känd inom grundskolorna Utveckling av arbetet med särskilda undervisningsgrupper I samband med beslutet om införande av en s.k. resursskola beslutades även att stödet till skolorna i arbetet med att besluta om och att bedriva undervisning i särskilda undervisningsgrupper ska utvecklas. Arbetet genomförs under våren Entreprenöriellt lärande (EL) Sedan flera år tillbaka anordnas regelbundet utbildningar inom området entreprenöriellt lärande. I utbildningen EL och pedagogen har en skola deltagit med 50 medarbetare under läsåret 2017/2018. Under hösten 2018 ges utbildningen för ytterligare en skola, också den med ca 50 medarbetare. Motsvarande utbildning för chefer; EL, rektorn och förskolechefen genomfördes senast våren ALP Alingsås, Lerum och Partille har sedan 2003 ett samarbete som möjliggör för arbetslag att få stöd i sitt utvecklingsarbete genom observationer genomförda av pedagoger från de två grannkommunerna. Under läsåret 2017/2018 har tre enheter tagit emot ALP-besök Skolan och omvärlden I läroplanens (Lgr11) kapitel 2.6 beskrivs mål för hur arbetet med att ge eleverna underlag för att välja fortsatt utbildning. Arbetet ska ske i samverkan med gymnasieskolan, med arbetslivet och med närsamhället i övrigt. En del i detta arbete är den studie- och yrkesvägledning som bedrivs i grundskolorna. I syfte att utveckla arbetet med samverkan med arbetsliv och närsamhälle anställdes under 2018 en utvecklingsledare med denna inriktning. Utvecklingsledaren ska ge stöd till skolorna i arbetet med att nå målen i kapitlet Skolan och omvärlden i läroplanen (Lgr11). Utvecklingsledaren har också varit engagerad i arbetet med att implementera den skollagsförändring (SFS 2010: kap. 8 a) som innebär att det för elever i årskurs 8 och 9 ska anordnas praktisk arbetslivsorientering (prao). 50 Sida 57 av 112

58 17 IKT-utveckling 17.1 Arbete med nationell strategi för digitalisering I linje med Digitaliseringsstrategin för skolväsendet har en rad olika insatser påbörjats före och under För att stärka rektorers strategiska förmåga att leda skolans digitaliseringsprocess i enlighet med Digitaliseringsstrategin genomfördes ett kortare processarbete i samarbete med GR. Rektorer har tillsammans gått igenom nuläge, önskat läge och hinder/möjligheter/resurser för att nå målen i digitaliseringsstrategin. För de som har behov av vidare stöd i det strategiska arbetet med digitalisering har detta erbjudits i GR:s regi. Skolor och förskolor har under våren gjort en självskattning med SKL:s verktyg LIKA som mäter en skolas eller förskolas övergripande digitaliseringsarbete kring Ledning, Infrastruktur, Kompetens och Användning (LIKA). Utifrån resultaten tillhandahåller verktyget en handlingsplan kopplat till olika aktiviteter och mål. Verksamheterna har kunnat använda skattningen i sitt lokala kvalitetsarbete utifrån aktuella behov. Möjligheten att använda LIKA för den enskilde läraren har erbjudits skolorna, men har ännu inte följts upp. Samtliga skolor har haft möjlighet att genomföra nationella prov digitalt, i enlighet med målen i Digitaliseringsstrategin för skolväsendet. Sedan tidigare finns en digital plattform för detta då ett tillfälligt system direktupphandlats för att tillgodose behoven på kort sikt. Under 2018 fattade Sektorns ledningsgrupp beslut om upphandling av ett sektorsgemensamt verktyg för digitala prov, självskattningar, screening, färdighetstester, digitala uppgifter med mera. I samråd med enheterna har en kravspecifikation för ett sådant system arbetats fram och visningar har anordnats av flera olika system för detta. Upphandling och implementering kommer att ske under 2019 och systemet beräknas vara i bruk till hösten Att få ett gemensamt verktyg för ovan nämnda ändamål har varit strategiskt viktigt för att ge skolorna än större möjligheter att utveckla digitala arbetssätt. Behovsanpassade utbildningar har genomförts såsom i programmering och olika utbildningar för att stärka och utveckla användningen av befintliga system såsom Google-Suite For Education (GSFE) och UNIKUM. I samarbete med Enheten för elevhälsa och utveckling har skolorna vidare erbjudits processtöd för kollegialt lärandet i arbetet med skrivningarna kring digitalisering i de nya läroplanerna. I samverkan med GR har förskolor erbjudits processledning kring programmering och digitalt berättande med konceptet lärlådor. Förskolorna har fått låna analogt och digitalt material och samtidigt fått stöd och processledning i det kollegiala lärandet. Konceptet har under senhösten 2018 även erbjudits till skolor då förskolorna varit mycket positiva till arbetet med lärlådor. 51 Sida 58 av 112

59 17.2 En-till-en (1:1), digitala verktyg för elever 1:1 är fullt utbyggt från grundskolans årskurs 4. I nuläget syns en tendens att skolorna går över till att välja Chromebook som verktyg av flera skäl, främst för att den är mer anpassad för skolarbete än en surfplatta men också för att den är tåligare. Önskemål har funnits om att också skaffa tillgång till fler digitala resurser för att öka tillgänglighet för eleverna och ökad kvalitet på innehållet. Därför kommer det att undersökas om detta är möjligt och om det i så fall går att få ett sådant gemensamt innehåll som möter skolornas behov. Skolorna har uttryckt önskemål om utökad 1:1 satsning så att även de yngre åldrarna förses med verktyg för 1:1 eller 1:2. (1:2 innebär att två elever delar på ett verktyg). I nuläget bedöms det dock inte finnas ekonomiska möjligheter att möta detta behov. 52 Sida 59 av 112

60 18 Socioekonomisk fördelning Inom Sektor lärande används ett socioekonomiskt omfördelningssystem där extra resurser delas ut till grundskolor vars elevgrupp har en socioekonomisk vikt över genomsnittet i kommunen. Vikten beräknas med hjälp av statistik från SCB och summan som fördelas var 6,0 miljoner kronor för Skolorna ansvarar för att använda resurserna i sin verksamhet i syfte att utjämna förutsättningarna för deras elevgrupp att nå målen för utbildningen. Arbetet inleds med en analys av de lokala förhållandena och hur dessa påverkar förutsättningarna. Därefter beslutas om hur resurserna används. I samband med dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet görs en årlig uppföljning Systemets uppbyggnad Systemet grundar sig i en anonymiserad statistik som mäter olika faktorer som anses ha påverkan på elevernas möjligheter att nå kunskapskraven i skolan. Dessa är - Föräldrarnas utbildningsnivå och deras ekonomiska situation - Migrationsbakgrund - Kön Systemet bygger på att följande effekter har visat sig vid nationella jämförelser. Ju högre utbildningsnivå elevernas föräldrar har, desto större är sannolikheten att den genomsnittliga betygsnivån på skolan är hög. Ju större andel elever skolan har som är födda utomlands, desto oftare innebär detta att möjligheterna att nå en hög betygsnivå på skolan minskar. Ju större andel pojkar skolan har, desto större är sannolikheten för en lägre betygsnivå på skolan. Dessa effekter är inte generaliserbara på individnivå utan rör större populationer. Som i många liknande undersökningar är skillnaderna i resultat inom grupperna större än skillnaderna mellan grupperna. De skolor som 2018 i olika omfattning fick resurstillskottet var följande: Berghultsskolan, Hulanskolan, Hästhagenskolan, Ljungviksskolan, Lekstorpsskolan, Röselidsskolan, Stenkulan och Östad skola Rektorernas redovisningar och analyser Skolorna redovisar årligen vilka åtgärder som de planerar att genomföra med hjälp av de extra resurserna som systemet för socioekonomisk fördelning ger. Vid uppföljningar av resursernas användning syns tydligt, precis som föregående år, att resurserna ger möjligheter för skolorna att organisera sig på ett sätt de annars inte kunnat och att systematiska organiserade och riktade insatser görs. Flera rektorer tar upp 53 Sida 60 av 112

61 förbättrade möjligheter att organisera undervisningen för att bättre kunna möta olika elevers individuella behov som en positiv effekt. Användningen av resurserna är väl institutionaliserad i verksamheterna och de insatser som görs är en naturlig del i skolornas organisation och verksamhet. Exempel på åtgärder som vidtas är resursförstärkningar i syfte att minska klass- /gruppstorlekar, att öka tillgången till elevhälsopersonal och att erbjuda mer enskild tid för samtal med eleverna eller liknande. I mångt och mycket används pengarna på samma sätt som tidigare år, vilket bedöms som positivt då långsiktiga satsningar rimligen är avgörande för möjligheterna att påverka resultaten. Rektorerna uppger att de ser resultat av beslutade insatser, även om det kan vara svårt att särskilja effekterna av åtgärder som genomförs tack vare de socioekonomiska resurserna. Exempel som lyfts är att elever kunnat få stöd i en utsträckning som inte varit möjlig utan de extra resurserna, att de kunnat arbeta mer med förebyggande elevhälsoarbete, högre kunskapsresultat och att insatserna har lett till en förbättrad studiemiljö, trivsel och högre närvaro Spridning i resultat Skillnaderna i resultat beroende på elevernas bakgrund går att följa avseende meritvärdet i årskurs 9. Vid en jämförelse mellan elever grundad i deras föräldrars utbildningsnivå syns en tydlig skillnad som funnits en längre tid. Elever med föräldrar som har eftergymnasial utbildning har påtagligt högre meritvärden än andra elever. Skillnaderna har ökat under de senaste åren. Resultatet för elever i gruppen med föräldrar utan eftergymnasial utbildning ligger relativt still medan meritvärdet för elever vars föräldrar har eftergymnasial utbildning ökar. Vid en jämförelse mellan grupper beroende på elevernas migrationsbakgrund syns att skillnaden mellan grupperna i minskade mellan 2016 och 2017 men har ökat igen Ytterligare ett mått på spridningen i resultat utgörs av en jämförelse mellan skolenheternas meritvärde. Spridningen ökade tydligt En översyn av resursfördelningssystemet har genomförts med hjälp av en extern konsult. I denna belystes det socioekonomiska omfördelningssystemet och det konstaterades att det finns behov av kompensatoriska åtgärder. Dock gavs ingen direkt rekommendation att göra förändringar i befintligt system för socioekonomisk omfördelning. Sektor lärande har också tagit del av lärdomar från en annan kommun med ett i det närmaste identiskt system för socioekonomisk omfördelning som Lerums kommun. Kommunen ifråga satsade relativt sett betydligt mer pengar i systemet än Lerums kommun och ändå drogs liknande slutsatser; att pengarna är viktiga för skolornas möjligheter att organisera sig utifrån elevernas förutsättningar och behov men att någon direkt koppling till en utjämning i kunskapsresultaten är svår att uttyda. Utöver systemet med omfördelning av socioekonomiska medel i form av ekonomiska resurstillskott finns fler andra omfördelningssystem. Dels finns ett system för ersättning för elever i behov av extraordinära insatser och dels erhåller skolorna modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet som bekostas av 54 Sida 61 av 112

62 centralt avsatta medel. De resurser som Enheten för elevhälsa och utveckling förfogar över kan också användas kompensatoriskt och riktas till skolor med större behov av stöd i utvecklingen ur vissa aspekter. Slutsatsen av ovanstående är att spridningen i resultat mellan grupper och mellan skolor inte minskar men att det i dagsläget är svårt att se hur en ändring i resursfördelningsmodellen skulle utformas så förändringen med någorlunda säkerhet skulle kunna förväntas påverka utvecklingen i önskad riktning. 55 Sida 62 av 112

63 19 Enkätresultat GR-enkäten GR-enkäten är en elevenkät som genomförs gemensamt i samtliga GR-kommuner. Enkäten är webbaserad och fylls i av eleverna på skoltid. Undersökningen genomförs i deltagande kommuner med elever i årskurs 2, 5 och 9 (tidigare har undersökningen gjorts i årskurs 2, 5 och 8). På grund av förändringar i arbetet med enkäter inom GR deltar inte samtliga kommuner varje år i årskurs 5 och 9. I årskurs 2 deltar samtliga kommuner. Jämförelserna med GR bygger på ett samlat resultat för de deltagande kommunerna. I årskurs 5 och 9 deltog nio kommuner i undersökningen På grund av de förändringar som genomförts har det under en övergångsperiod varit svårt att jämföra resultaten över tid i årskurs 5 och 9. Några frågor har dock varit likalydande över tid men det synes som att de förändringar som gjorts i enkäterna påverkat jämförbarheten även på dessa frågor. På vissa frågor har det synts kraftiga förändringar i svaren, både för Lerum och för GR, medan det på andra frågor inte syns någon direkt skillnad alls. De större hopp i resultaten som synts på vissa frågor (och som alltså ser liknande ut i Lerum som i övriga kommuner) bedöms därför inte bero på förändringar som skett i verksamheterna eller i verksamhetens kvalitet utan istället på de förändringar som gjorts i undersökningsmetoden. I årskurs 2, där enkäten är i princip likadan 2016, 2017 och 2018 (endast mindre förändringar har gjorts) syns inte dessa stora resultatförändringar mellan åren, vilket ytterligare stärker att det är metodförändringen i de andra årskurserna som skapat resultatskillnaderna. Lerums kommun har valt att genomföra enkätundersökningen i alla grundskolans nio årskurser för att ge möjligheter för skolorna och rektorerna att följa elevernas svar varje år och på så sätt bättre kunna utvärdera strategier och åtgärder föranledda av enkätresultaten. Det har också skapat möjligheten att få resultat på arbetslagsnivå, vilket används i det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna. Frågorna besvaras på en fyrgradig skala där två alternativ är positiva och två negativa. Resultaten per fråga redovisas som andelen av eleverna som svarat ett av de två positiva svarsalternativen. Möjligheten att svara vet ej finns också. I denna särskilda verksamhetsuppföljning redovisas sammanvägda indexresultat för olika områden, inom vilka flera olika frågor ingår. Indexet redovisas på en 100-gradig skala där varje områdes olika frågors resultat är sammanvägda. Svarsfrekvensen 2018 i årskurs 2 var 85 %, i årskurs 5 95 % och i årskurs 9 76 %. 56 Sida 63 av 112

64 19.1 Resultat årskurs 2 Resultaten i årskurs 2 är relativt lika mellan 2017 och I diagrammen ovan visas en jämförelse mellan Lerum och GR. Utan att skillnaderna är stora är GR:s resultat sammantaget något högre. 57 Sida 64 av 112

65 Skillnaderna i resultat mellan flickor och pojkar är små i årskurs 2. Sammantaget är flickorna något nöjdare med sin skola Resultat årskurs 5 58 Sida 65 av 112

66 Resultaten i årskurs 5 stiger mellan 2017 och 2018 på 12 av de 14 områdena. På de övriga två är resultaten 2018 samma som Resultatnivån är nu relativt lik den för övriga deltagande GR-kommuner. Lerums bästa resultat relativt GR är inom området trygghet. Resultaten i årskurs 5 visar på samma sätt som de i årskurs 2 små skillnader mellan könen. Noterbart är istället att elever som på frågan om könstillhörighet svarat Annat/Vill ej ange istället för att välja alternativen flicka eller pojke svarar på ett sätt som visar att de är avsevärt mindre nöjda med sin skola än de som svarat att de är flicka eller pojke. Samma resultat syns i årskurs 9 (se mer i kap. 19.3). 59 Sida 66 av 112

67 19.3 Resultat årskurs 9 Resultaten i årskurs 9 stiger på ett likande sätt som de i årskurs är resultaten högre än 2017 inom 12 av 15 områden och på de övriga tre är det samma resultat 2017 som Jämfört med övriga deltagande GR-kommuner har Lerum högre resultat på samtliga områden med undantag för studiero. 60 Sida 67 av 112

68 Skillnaderna i resultat mellan flickor och pojkar är även i årskurs 9 tämligen små. Om flickorna sammantaget varit något mera nöjda i yngre årskurser är pojkarna något mer nöjda i årskurs 9. På samma sätt som i årskurs 5 (se kap. 19.2) syns en avsevärd skillnad i upplevelsen av skolan mellan de som valt alternativen tjej eller kille på frågan om könstillhörighet och de som valt att svara Annat/vill ej ange. Resultatet på nöjdhet, som kan ses som ett sammanfattande omdöme om den svarandes skola, för den här gruppen är 36, något som måste betraktas som mycket lågt. I syfte att finna orsaker till och om möjligt förbättra de låga resultaten i gruppen som valt att svara Annat/vill ej ange har ett utvecklingsarbete påbörjats. I ett första steg har frågan tagits upp med skolornas kuratorer och förvaltningens verksamhetsutvecklare för jämställdhetsfrågor inom ramen för de kategoriträffar för kuratorer som genomförs regelbundet. Arbetet kommer att fortgå på olika sätt under Sammanfattande bedömning Resultaten stiger och är sammantaget i nivå med övriga deltagande kommuner. Resultaten i årskurs 9 har utvecklats extra positivt. Resultaten på skolnivå utgör en viktig del i skolornas kvalitetsarbete och resultaten används i stor omfattning för analyser av skolornas utbildning och undervisning. Skillnaderna i svar mellan flickor och pojkar är tämligen små men däremot syns låga resultat i gruppen som på frågan om könstillhörighet svarat alternativet Annat/vill ej ange. Det vidare utvecklingsarbetet på huvudmannanivå bör inriktas mot att utröna orsakerna till de låga svaren i denna grupp i syfte att kunna genomföra utvecklingsinsatser så att de elever som gett svaren som skapat de låga resultaten ges möjligheter till en skolgång som de upplever som mer positiv. 61 Sida 68 av 112

69 20 Förskoleklassen Förskoleklassen är en egen skolform och erbjuds från och med höstterminen det år barnet fyller sex år. Det har tidigare varit frivilligt för eleverna att delta. I Lerum har en något högre andel av eleverna än i riket som helhet deltagit. Från och med höstterminen 2018 är förskoleklassen en obligatorisk skolform för alla barn och skolplikten startar då i och med att barnet ska börja i förskoleklass. Förskoleklassen ska enligt Skollagen (SFS 2010:800 9 kap. 2 ) stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Sedan 2016 finns nytt kapitel i läroplanen (Lgr11) för förskoleklassen där syftet och det centrala innehållet i undervisningen beskrivs. Följande är de områden som det centrala innehållet delas in i: Språk och kommunikation Skapande och estetiska uttrycksformer Matematiska resonemang och uttrycksformer Natur, teknik och samhälle Lekar, fysiska aktiviteter och utevistelse Från och med 1 juli 2019 ska lärare genomföra kartläggningar av elevers kunskaper i matematiskt tänkande och språklig medvetenhet i förskoleklass. Skolverkets material 5 Hitta språket och Hitta matematiken blir obligatoriska att använda. Läraren genomför aktiviteterna som ingår i kartläggningen i grupp under höstterminen det året eleven går i förskoleklass. Med hjälp av materialen kan lärare som undervisar i förskoleklass under höstterminen tidigt identifiera elever som visar en indikation på att inte nå de kunskapskrav som sen ska uppnås i årskurs 1 och 3 i grundskolan. Läraren ska också kunna få syn på elever som är i behov av extra anpassningar, särskilt stöd eller särskilda utmaningar Pågående utvecklingsarbete inom förskoleklassen Utöver de lokala utvecklingsinsatser som görs inom förskoleklassen och som grundar sig i skolornas analyser av sina resultat finns ett kommunövergripande nätverk för lärare i förskoleklass Förskoleklassnätverket Skolorna har valt att antingen skicka alla berörda lärare eller en utvald representant ifrån yrkesgruppen. Nätverket träffas tre till fyra gånger per termin under ledning av utvecklingsledare från Enheten för elevhälsa och utveckling. Träffarna innehåller olika fokusområden och med erfarenhetsutbyte och diskussion som en viktig del. Innehållet i träffarna tas fram gemensamt i gruppen vilket innebär att innehållet bygger på upplevda utvecklingsbehov från de skolor som är representerade i nätverket. Under läsåret 2017/2018 och hösten 2018 har följande områden behandlats: Sida 69 av 112

70 Entreprenöriellt och värdeskapande lärande Digital kompetens utifrån förändringar i läroplanen Digitalt berättande Pedagogiska planeringar Inflytande och delaktighet Systematiskt kvalitetsarbete Kartläggning av elevernas kunskaper läs-, skriv- och språkutveckling Barns nyfikenhet & lust att lära Tillgänglig lärmiljö för alla elever Under hösten 2018 har även en informationsträff om Skolverkets nya kartläggningsmaterial Hitta språket och Hitta matematiken genomförts för berörda lärare Rektorernas analyser av undervisningen i förskoleklassen I skolornas kvalitetsrapporter ska förskoleklassens undervisning följas upp genom beskrivningar och analyser av resultaten av undervisningen i förhållande till det centrala innehållet i kapitel 3 i Lgr11. Syftet med att följa upp resultaten av undervisningen är att skapa ett underlag för analys av undervisningen och att genom analysen finna utvecklingsområden som i sin tur kan ligga till grund för en förändrad undervisning. Som tidigare år är det störst fokus på beskrivningar och uppföljningar rörande områdena Språk och kommunikation och Matematiska resonemang och uttrycksformer i skolornas kvalitetsrapporter. Inom dessa två områden är det vanligt att det genomförs screeningar och kartläggningar av olika slag och att resultaten av dessa används såväl till att bedöma om elever behöver extra stöttning i sin utveckling, om undervisningen behöver utvecklas och förändras för den aktuella elevgruppen under pågående läsår och om förändringar för kommande år behöver genomföras. Från och med höstterminen 2019 blir det obligatoriskt att genomföra kartläggningar genom att använda Skolverkets material (se kap. 20). Skolornas förskoleklasser bedöms, utifrån ovanstående analys, vara väl förberedda att använda resultaten av kartläggningarna i sitt systematiska kvalitetsarbete och att fånga upp enskilda elever som är i behov av stöd på olika sätt. Flera implementeringsåtgärder rörande kartläggningsmaterialet har genomförts och ytterligare åtgärder är under planering. Från och med 2019 kommer det, i och med att det blir obligatoriskt för förskoleklasserna att använda samma kartläggningsmateriel, att finnas goda förutsättningar för likvärdighet i bedömningen av elevernas utveckling inom områdena Språk och kommunikation och Matematiska resonemang och uttrycksformer. Möjligheterna att samla in resultaten av kartläggningarna så att ett aggregerat resultat för samtliga skolor i kommunen som kan användas i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete ska undersökas under året. I övriga områden i det centrala innehållet är skillnaderna i dokumentationen stora mellan skolorna. Det finns skillnader i såväl omfattningen av dokumentationen i skolornas kvalitetsrapporter som i hur underlaget tagits fram och använts. Många skolor 63 Sida 70 av 112

71 redovisar en tämligen tydlig beskrivning av hur undervisningen bedrivs inom de olika områdena medan undervisningen inte beskrivs tillräckligt tydligt i andra skolors kvalitetsrapporter. På vilket sätt resultaten beskrivs varierar även det mellan skolorna. I de fall resultat redovisas är det vanligt att detta görs genom beskrivningar av övergripande bedömningar av hur eleverna utvecklas i förhållande till undervisningens mål. Bedömningarna är sällan genomförda med någon särskild metod utan grundar sig vanligen i lärarnas observationer. Vissa skolor beskriver endast undervisningens genomförande och gör därefter en analys av beskrivningen kopplad till det centrala innehållet. Båda sätten som beskrivits mynnar vanligen ut i dokumenterade utvecklingsområden. Det bedöms som rimligt att resultaten samlas in på olika sätt på olika skolor då det inte finns någon nationell styrning kring detta, utöver det som beskrivits ovan rörande Språk och kommunikation och Matematiska resonemang och uttrycksformer. Det kvarstår dock utvecklingsarbete att göra för att alla skolor ska följa upp undervisningens resultat genom bedömningar av hur eleverna utvecklas i riktning mot målen för utbildningen. I dagsläget är det inte möjligt att genom dokumentgranskning av skolornas kvalitetsrapporter göra aggregerade analyser på huvudmannanivå av förskoleklassens undervisning, resultat och utvecklingsbehov Sammanfattande analys och strategier Med utgångspunkt i ovanstående analyser görs bedömningen att det strategiska arbetet för att utveckla arbetet med lärande- och kunskapsuppdraget och systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i förskoleklass behöver fortsätta. 64 Sida 71 av 112

72 21 Fritidshem och öppen fritidsverksamhet 21.1 Pågående utvecklingsarbete inom fritidshemmen Fritidspedagognätverket Under flera år har det övergripande systematiska kvalitetsarbetet inom fritidshemmet delvis hållits samman av ett nätverk av fritidspedagoger/fritidslärare från samtliga skolor som bedriver verksamhet i fritidshem. Enheten för elevhälsa och utveckling samordnar nätverkets arbete och träffar. Nätverket träffas fyra gånger per termin och träffarna leds/samordnas av utvecklingsledare från enheten. Innehållet i träffarna styrs av deltagarnas önskemål och behov och beslutas utifrån deltagarnas terminsutvärdering. Under läsåret 2017/2018 och hösten 2018 har bland annat följande ämnen tagits upp under nätverksträffarna: Deltagande i seminarium Fritidshemmets roll i utbildningssystem och samhälle: En frivillig men pliktfylld institution? på Göteborgs universitet Systematiskt kvalitetsarbete i fritidshemmet Fritidsmiljöer Inkludering och trygghet på fritidshemmet IKT på fritidshemmet, programmering och digitalisering Om NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) på fritidshemmet Pedagogiska planeringar 21.2 Resultat från GR-enkäten årskurs 2 GR-enkäten är en elevenkät som i årskurs 2 genomförs gemensamt i samtliga GRkommuner. Det är en webbaserad enkät som fylls i av eleverna på skoltid. Frågorna besvaras på en fyrgradig skala där två alternativ är positiva och två negativa. Resultaten består av andel (alltså egentligen %) av eleverna som svarat ett av de två positiva svarsalternativen. Möjligheten att svara vet ej finns också. Frågorna om fritidshemmet ställs i årskurs 1 till 3 och det är årskurs 2 som är möjlig att jämföra med andra GR-kommuner. Resultat sammanvägt index för frågorna om fritidshemmet: 65 Sida 72 av 112

73 Resultatet i Lerum är något lägre än i GR som helhet. Skillnaden i resultat mellan pojkar och flickor är liten. På frågenivå (nedan) syns att det framförallt är på frågan om Det finns platser på fritids som jag kan gå till om jag vill ha lugn och ro som eleverna i Lerums skolor svarar lägre än i GR som helhet. Samma förhållande gällde även Det är liten skillnad mellan hur flickor och pojkar svarat men pojkarna är något mer positiva Rektorernas analyser av fritidshemmets verksamhet i förhållande till kapitel 4 i Lgr11 I kvalitetsarbetet 2017 påbörjades en utveckling mot att finna former för att följa upp och utveckla resultatet av undervisningen enligt det nya kapitlet i läroplanen (kap 4 i Lgr11). Detta i syfte att implementera de nya skrivningarna i läroplanen och att utveckla uppföljningen av undervisningens resultat och kvalitet. I fritidshemmet har uppföljningar av verksamheten först på senare år börjat inriktas mer tydligt mot lärandeuppdraget, genom de områden för särskild uppföljning som varit aktuella de senaste åren. Från och med 2017 inriktas kvalitetsarbetet på att följa upp arbetet med hela det centrala innehållet i läroplanens 4 kap. I 2018 års kvalitetsrapporter syns att skolorna på flera sätt arbetar med att utveckla undervisningen i enlighet med den förändrade läroplanen. Skolorna har dock kommit olika långt i utvecklingen av uppföljningsmetoderna varför det är svårt att ännu få en överblick där samtliga skolors fritidshems kvalitet kan bedömas i samlad form. Tidigare har strategin varit att fortsätta med utvecklingen av uppföljningarna i samma riktning i syfte att skapa ett underlag för huvudmannen att kunna bedöma kvaliteten i 66 Sida 73 av 112

74 fritidshemmens arbete mot de nationella målen. Utifrån 2018 års kvalitetsarbete görs dock bedömningen att det behöver övervägas om helt nya former för uppföljning av fritidshemmets undervisning utifrån det centrala innehållet ska initieras Det finns flera anledningar till denna bedömning. En anledning är att det visat sig svårt att utveckla metoder för uppföljningen av undervisningen i fritidshemmet som kan användas av samtliga fritidshem på ett likvärdigt sätt och därmed utgöra ett samlat underlag för huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. En annan anledning är de prognoser som gjorts för möjligheterna att rekrytera behöriga fritidspedagoger eller lärare med inriktning mot arbete i fritidshem. Den modell för uppföljning som varit föremål för implementeringsinsatser under de senaste åren bedöms till stor del vara beroende av att pedagogiskt utbildad personal planerar och följer upp undervisningen. I en framtid där andelen pedagogiskt utbildad personal i fritidshemmen kan komma att minska märkbart behöver uppföljningsmetoderna anpassas efter detta. Målet är att upprätthålla en god kvalitet i fritidshemmens undervisning och arbeta för systematisk utveckling av verksamheternas kvalitet. Arbetet bedöms dock, med anledningen av ovanstående resonemang, behöva göras på ett annat sätt än idag Observationer och lärande besök i fritidshemmet Som ett komplement till övriga uppföljningar som görs inom fritidshemmet har det under 2018 genomförts en studie av lärandet på fritidshemmet inom ramen för fritidspedagognätverket (se kap ). Studien har letts och dokumenterats av utvecklingsledare från Enheten för elevhälsa och utveckling. Syftet med studien har varit att mäta hur fritidshemmen arbetar med sitt uppdrag enligt läroplanen (Lgr11). Frågeställningen som studien avsåg att besvara är utformad för att identifiera lärandeprocessen på fritidshemmet i syfte att skapa ett underlag för att systematiskt kunna arbeta för ett ökat lärande i fritidshemmen. Den övergripande frågeställningen för studien var följande: På vilket sätt möjliggör fritidshemmet för ett lärande som barnen annars inte hade utsatts för? Studien har genomförts genom observationer. Deltagare i fritidspedagognätverket har besökt varandras verksamheter och observerat pågående verksamhet utifrån ett observationsschema. Efter observationstillfället har observatören genomfört en analys av det material som samlats in under observationstillfället. Sammanlagt genomfördes vårterminen olika observationer på sammanlagt 7 olika fritidshem i Lerums kommun. Det insamlade materialet har sedan sammanställts i en gemensam rapport av ansvarig utvecklingsledare. Studiens upplägg, dess frågeställningar och det insamlade materialet har diskuterats löpande på fritidspedagognätverkets träffar under De huvudsakliga resultaten visar att den undervisning som bedrivs i observerade fritidshem är tydligt kopplad till styrdokumenten i form av Lgr11. Pedagogerna är närvarande och delaktiga i aktiviteterna, bidrar med material och stödjer elevernas grupprocesser. Genom detta skapas möjligheter för ett lärande hos eleverna som har sin utgångspunkt i de möjligheter som fritidshemmet erbjuder. Eleverna bedöms inte kunnat genomgå samma lärandeprocess utan pedagogernas bidrag och undervisningshandlingar. Den sammanfattande slutsatsen, och tillika svaret på undersökningens huvudfråga: På vilket sätt möjliggör fritidshemmet för ett lärande som barnen annars inte hade utsatts för bedöms enligt analys av genomförda observationer vara följande: 67 Sida 74 av 112

75 Genom att pedagogerna är delaktiga i aktiviteterna. Genom att genomföra aktiviteter som planerats utifrån styrdokumenten. Genom att fritidshemmet erbjuder möjligheter till ett stort och varierat socialt samspel. Genom att fritidshemmet erbjuder miljöer och material tillsammans med vilka ett lärande kan ske i relation med elev och vuxen. Studiens resultat kan användas såväl på skolorna som i nätverkets fortsatta arbete och en huvudfråga kan då vara vilka didaktiska val som pedagogerna har att göra i olika situationer och hur kvaliteten i dessa val kan utvecklas i syfte att öka elevernas lärande. Att detta är ett viktigt utvecklingsområde stödjs av liknande resultat i en intervjuundersökning med fritidspedagoger som Sektor lärandes verksamhetsutvecklare genomförde Även andra utvärdering som genomförts tidigare har visat på liknande resultat Barnkonsekvensanalyser i fritidshemmen 2015 påbörjades ett införande, i enlighet med de Allmänna råden för fritidshemmet, av en modell för barnkonsekvensanalyser. Modellen är uppbyggd utifrån samma modell som används i förskolan. I 2018 års kvalitetsrapporter framtonar samma bild som Fritidshemmens verksamhet utgår från barnens perspektiv, deras behov och förutsättningar. Arbete med att utveckla barnens inflytande och delaktighet pågår på ett flertal enheter. Organisationen och innehållet i verksamheten planeras till stor del utifrån elevernas behov, enligt de beskrivningar som rektorerna gjort Vidare utvecklingsarbete Föregående år lyftes följande utvecklingsbehov upp: På grund av de förändringar som gjorts i GR-enkäten och det nya kapitlet i läroplanen rörande fritidshemmet behöver nya former för uppföljningen av kvaliteten i fritidshemmet utvecklas. Detta har genomförts men det bedöms finnas svårigheter i att fortsätta med implementeringen. På grund av skäl som diskuterats i kapitel 21.3 ovan görs bedömningen att strategin för vidare utvecklingsarbete bör inriktas på att finna andra former för uppföljning och utvärdering av fritidshemmens undervisning i förhållande till det centrala innehållet i läroplanen. Nätverket, enkätundersökningen och andra typer av insatser som gjorts och görs i år observationer och lärande besök bedöms fungera väl och ska kvarstå i det systematiska kvalitetsarbetet även kommande år. Ett fortsatt viktigt fokus i arbetet är frågan om elevernas lärande och utveckling i förhållande till läroplanens mål. 68 Sida 75 av 112

76 22 Grundsärskolan Nedanstående rör resultat och undervisning i de grundsärskolenheter som finns på Knappekullaskolan och Rydsbergsskolan vilka tillsammans utgör Lerums grundsärskola. Uppföljningen av undervisningen för elever som är integrerade på olika grundskolor görs av respektive rektor. En sammanställd analys av dessa elevers utbildning redovisas nedan i kapitel På grund av det låga antalet elever som bildar underlag för resultaten redovisas inte alltid resultaten i form av diagram eller tabeller utan istället endast i text 22.1 Kunskapsresultat Uppföljning av betygsresultat i årskurs 7-9 Sammanställning betygsresultat grundsärskolan, ämnen åk 7 till 9, VT 2018 Uppnått ÄMNE Antal elever grundskolebetyg Antal A Antal B Antal C Antal D Antal E Anpassad studiegång Når ej mål Totalt F P A F P A F P A F P A F P A F P A F P A F P A F P A BILD ENG HKK ID MA MU NO SO SL SVE SVA TK SUMMA I årskurs 6 fanns VT 2018 endast en elev och resultaten redovisas därför inte i tabellform. I lägre årskurser sätts inga betyg. Under läsåret 2017/2018 har elva elever läst ämnen enligt grundsärskolans kursplaner. Tre flickor och åtta pojkar. Det låga antalet individer gör att jämförelser mellan resultaten för flickor och pojkar är svåra att göra. Betygsresultaten samlas från och med 2018 in gemensamt i GR och vid jämförelser på regionnivå syns att pojkar generellt uppnådde högre betyg än flickor. Så är även fallet på Rydsbergsskolans grundsärskola och även om de är för få elever för att göra jämförelser så framkommer att ingen av flickorna har fått högre betyg än C. Resultatet skiljer sig därmed mot hur det ser ut och sett ut i grundskolan under många år. Under läsåret 2016/2017 hade tre elever som gick i årskurs nio uppnått kunskapskraven för tio grundskolebetyg. 2017/2018 är motsvarande resultat att två grundskolebetyg delats ut, i bild och musik. Nytt för i år är att även anpassad studiegång redovisas i tabellen. 2017/2018 har endast ett betyg A delats ut. Ämnena matematik och teknik förefaller vara de två ämnen som är svårast att få ett betyg som är högre än E, följt av NO och engelska. Det som utmärker sig vid jämförelse mellan ämnena är att i slöjd finns det en övervägande majoritet som får betyget C och fördelningen mellan betygsstegen har en mycket mindre spridning i slöjd. Utifrån betygsresultaten gör undervisande lärare analysen och bedömningen att de behöver arbeta mer tematiskt och ämnesövergripande. De har sett en positiv utveckling när det gäller tematiskt arbete då flera praktiskestetiska lärare ingår i arbetslaget och 69 Sida 76 av 112

77 därmed har kunnat delta i planering och pedagogiska samtal på arbetslagstid. Det ämne som undervisande lärare särskilt lyfter fram som ett utvecklingsområde är teknik Uppföljning av elevernas resultat elever som läser inriktning ämnesområden inom träningsskola årskurs 7-9 Grundsärskola, elever som läser ämnesområden VT 2018 Eleven når kunskapskraven för grundläggande kunskaper efter elevens förutsättningar Eleven tränar på att nå fördjupade kunskaper efter elevens förutsättningar Eleven når kunskapskraven för fördjupade kunskaper efter elevens förutsättningar Eleven tränar på att nå kunskapskrav för betyg E i något/några ämne i årskurs 6 eller 9 Antal elever ÄMNESOMRÅDE S:a Flickor Pojkar Annat Flickor Pojkar Annat Flickor Pojkar Annat Flickor Pojkar Annat Flickor Pojkar Annat ESTETISK VERKSAMHET KOMMUNIKATION MOTORIK VARDAGSAKTIVITETER VERKLIGHETSUPPFATTNING SUMMA I GR görs en gemensam insamling av ovanstående resultat i årskurs 4-6 och 7-9. Resultatredovisningen ovan består av de resultat som rapporterats in från Lerum i denna insamling. Antalet elever som ingår i uppföljningen för årskurs 4-6 är för lågt för att redovisas i tabellform. Jämfört med tidigare läsår är resultatet lägre Det lägre resultatet 2018 beror bland annat på att de elever som föregående år läste ämnesområden detta läsår läst ämnen och följaktligen inte finns med i resultatet, vilket i sig egentligen är ett högre resultat genom att dessa elever genom bedömningsarbetet fått möjlighet att utvecklas längre. I ämnesområdena estetisk verksamhet, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning uppnår de flesta eleverna grundläggande nivå medan det i ämnesområdet kommunikation finns fler som tränar på att nå fördjupade kunskaper. Detta skulle kunna vara ett resultat av att arbetslaget haft kommunikation som ett fokusområde under läsåret Integrerade elever Uppföljningen visar att undervisningen bedrivs utifrån ett starkt individperspektiv och att det finns noggrant planerade organisationer runt eleverna. Eleverna utvecklas, utifrån sina förutsättningar, i riktning mot kunskapskraven. Det framkommer efterfrågan på möjligheter till samordning och samverkan kring undervisningen av de integrerade eleverna Enkätresultat Sedan 2017 genomförs den GR-gemensamma elevenkäten även i grundsärskolan på Rydsbergsskolans grundsärskola. Resultat och analyser redovisas nedan. Från och med läsåret 2018/2019 kommer även Knappekullaskolans grundsärskola att delta i genomförandet av enkäten. 70 Sida 77 av 112

78 Resultaten ökar märkbart sedan Det lägre resultatet från 2017 skulle kunna bero på att med ett litet antal elever som deltar i enkäten ger negativa svar från ett fåtal elever stor påverkan på det samlade resultatet. Det resultat som röner till mest eftertanke är inom området Delaktighet och inflytande. Resultatet har visserligen ökat, precis som alla andra resultat men är det område som fortsatt har lägst resultat. På Rydsbergsskolan är elevinflytandet ett prioriterat område och har så varit under en längre period varför resultatet borde kunna vara högre. Tabellen nedan visar jämförelser mellan Rydsbergsskolans grundsärskola och sammanräknade resultat i GR. Här syns att Rydsbergsskolans grundsärskola har ett högre resultat inom alla områden förutom just Delaktighet och inflytande än GR som helhet Lärarlegitimation Vid införandet av legitimationskravet beslutades om en övergångsregel för särskolans olika skolformer. 71 Sida 78 av 112

79 Från den 1 december 2013 får lärare som anställdes före 1 juli 2011 i särskolan, specialskolan eller särskild utbildning för vuxna ansvara för undervisning och betygssättning utan legitimation till utgången av juni I dagsläget bedöms läget som tämligen bra, framförallt i årskurs 6 till 9. Såväl andelen lärare med ämnesbehörighet som lärare med legitimation för undervisning i grundsärskolan är hög. Det finns planer för vidareutbildning till speciallärare för de lärare som ännu inte är legitimerade för undervisning i grundsärskolan. I årskurs 1 till 5 saknas idag en tydlig plan för hur behörigheterna och legitimationskravet för undervisning i praktiska och estetiska ämnen ska tillgodoses. Detta bedöms på sikt kunna lösas genom att de två grundsärskoleenheter som idag utgör Lerums grundsärskola planeras att samlokaliseras i en nybyggd skola och då kan lärare som idag undervisar i årskurs 6 till 9 även undervisa i lägre årskurser. 72 Sida 79 av 112

80 23 Likabehandlingsarbetet Enligt Skollagen (SFS 2010:800 6 kap. 6 ) ska huvudmannen se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever Riktlinjer för arbetet Årligen upprättas sektorgemensamma riktlinjer för arbetet med likabehandling som ligger till grund för skolornas arbete. Ansvariga för arbetet på respektive skola är rektor Enkätresultat Örebroenkäten, grundskolans årskurs 4-9 Enkäten genomförs årligen i samarbete med Örebro universitet. Den genomförs digitalt på skoltid under november månad för alla elever i grundskolans årskurs 4 till 9. Resultaten används i första hand i enheternas likabehandlingsarbete. Resultaten som redovisas nedan är från enkäten som genomfördes hösten Förekomsten av trakasserier årskurs 4-5 Som framgår ökar förekomsten av upprepade trakasserier något i årskurs 4 och 5. Förekomsten är högre hos flickor än hos pojkar och båda könen ligger bakom den ökning som syns totalt Sida 80 av 112

81 23.4 Förekomsten av trakasserier årskurs 6-9 I årskurs 6-9 sjunker den totala förekomsten av trakasserier, främst beroende på pojkarna. Förekomsten bland flickor ökar gentemot Internkontroll av likabehandlingsarbetet Ändringar i diskrimineringslagen (Text hämtad från den skoljuridiska tjänsten JP Skolnet) I regeringens proposition 2015/16:135 med titeln Ett övergripande ramverk för aktiva åtgärder i syfte att främja likabehandling föreslogs ändringar i diskrimineringslagen. Lagändringarna, som trädde i kraft 1 januari 2017, innebär framförallt att arbetet med aktiva åtgärder inom arbetslivet och utbildningsområdet ska omfatta samma diskrimineringsgrunder som diskrimineringsförbudet (kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder) och att en förklaring av uttrycket aktiva åtgärder införs. För en skolhuvudman innebar ändringarna i korthet följande: Den nuvarande skyldigheten att bedriva ett målinriktat arbete ersätts med en skyldighet att genomföra arbetet med aktiva åtgärder enligt ett övergripande ramverk som anger hur arbetet ska utföras. Det innebär krav på att arbetet ska utföras i vissa steg, analysera orsaker till upptäckta hinder och risker, vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas och följa upp och utvärdera arbetet. Ändringen innebär vidare att krav uppställs på obligatoriska riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Slutligen ersätter ett dokumentationskrav dagens krav på att upprätta en likabehandlingsplan. Dokumentationen ska liksom i dag upprättas årligen av utbildningsanordnaren. Förslaget innebär dock att dokumentationen ska innehålla en redovisning av samtliga delar av det nya arbetet med aktiva åtgärder, dvs. alla steg som 74 Sida 81 av 112

82 ingår i det ovan beskrivna övergripande ramverket. Andra skillnader jämfört med nuvarande likabehandlingsplan är att dokumentationen även ska innehålla en redogörelse för de riktlinjer och rutiner som finns och planeras i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier, att den ska omfatta samtliga sju diskrimineringsgrunder och att den ska innehålla en redogörelse för hur den föreslagna samverkansskyldigheten fullgörs. Det finns sannolikt inte något hinder mot att dokumentera planen mot kränkande behandling tillsammans med den dokumentationen som krävs enligt nya 3 kap. i diskrimineringslagen. Om det är lämpligt/praktiskt att hålla den dokumentationen samlad är upp till huvudmannen att bedöma. Varje år upprättar Sektor lärande riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Riktlinjerna bedömdes även efter förändringarna i lagstiftningen, som beskrivs ovan, i grunden kunna uppfylla lagstiftarens krav och reviderades därför med utgångspunkt i förändringarna, men behöll sin grundstruktur. På enhetsnivå bedömdes det sedan länge institutionaliserade arbetet med årliga likabehandlingsplaner kunna användas även efter förändringarna i lagstiftningen. De förändrade arbetssätten som följer av förändringarna bedömdes kunna dokumenteras i en likabehandlingsplan, som tidigare, men då utifrån de förändrade riktlinjerna. I samband med 2017 års internkontroll av skolornas likabehandlingsplaner gjordes bland annan kontroll av rutinerna kring arbetet med att aktiva åtgärder för att förebygga och förhindra diskriminering. Skolorna hade gjort förändringar i sitt arbete, utifrån de nya riktlinjerna, men vissa kvarstående utmaningar identifierades Internkontroll 2018 Internkontroll av skolornas likabehandlingsplaner 2018 fokuserade på att följa upp de tidigare utvecklingsområdena anmälan till huvudman, utformningen av de årliga planerna och huruvida planerna beskriver ett aktivt arbete med att motverka diskriminering. Resultatet av genomförd internkontroll 2018 visar att rutinerna för anmälan till huvudman och de årliga planerna beskrivs på ett tydligt sätt i likabehandlingsplanerna. I de fall där avvikelser konstaterats har dessa påpekats och ändringar i planerna har gjorts av ansvarig rektor har anmälningar om kränkande behandling inkommit till huvudmannen från samtliga skolor utom en. Arbetet med att i likabehandlingsarbetet införliva arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering har utvecklats på skolorna. Det är att betrakta som ett relativt stort tillägg till tidigare rådande rutiner och många skolor har tagit sig an förändringarna på ett aktivt sätt. I de fall där likabehandlingsplanerna inte i tillräcklig utsträckning bedömts behandla arbetet mot diskriminering har detta påpekats i samband med internkontrollen och skolorna har fått i uppdrag att se över sina rutiner och arbetssätt. Det bedöms behövas vidare implementeringsarbete avseende arbetet mot diskriminering och att interkontrollen i denna del genomförs även Sida 82 av 112

83 24 Synpunkter och klagomål 24.1 Synpunkter och klagomål inkomna till huvudmannen På Lerums kommuns hemsida finns möjligheter att lämna synpunkter, klagomål, ställa frågor eller ge beröm till kommunen. Ett klagomål rörande grundskolorna har inkommit till huvudmannen via denna funktion och det rörde inomhusmiljön på en skola Synpunkter och klagomål inkomna till skolorna Det inkommer synpunkter och klagomål till så gott samtliga skolor. I år syns, på samma sätt som i fjol, inga gemensamma trender utan klagomålen har handlat om en stor mängd olika frågor, såväl om lokaler och utemiljö, skolmat, skolornas inre organisation, information, kommunikation, personalfrågor, elever som inte fått plats på sökt skola, särskilt stöd och om fritidshemmets verksamhet, skolfotografering, elevernas språkbruk som synpunkter på undervisningens genomförande. De inkomna synpunkterna och klagomålen hanteras på enheterna utifrån de riktlinjer som finns Sammanfattande analys Inga tydliga gemensamma utvecklingsområden framkommer via uppföljningarna av inkomna synpunkter och klagomål utan dessa är lokalt präglade och bedöms hanteras på ett bra sätt lokalt. 76 Sida 83 av 112

84 25 Uppföljning av strategier för utveckling från tidigare år 25.1 Utvecklad organisation för elever med omfattande behov av särskilt stöd I enlighet med det som beskrivits i kapitel 15 (i SVU 2018) färdigställa pågående genomlysning och ta fram förslag på en ny organisation för arbetet med denna grupp elever. Genomlysningen är genomförd och ett förslag till ny organisation är framtaget och beslutat av kommunstyrelsen. Organisationen implementeras under I organisationen ingår start av en s.k. resursskola Fortsatt utvecklingsarbete inom följande påbörjade områden: Utvecklad skolstruktur och ändamålsenliga lokaler Ett omfattande arbete har genomförts och pågår. Några större förändringar i skolstrukturen har dock ännu inte kunnat genomföras. Arbetet behöver fortsätta under överskådlig tid. Utvecklad undervisning för att elever ska kunna nå högre kunskapsnivåer Arbete pågår på skolorna och resultaten 2018 bedöms utvecklas väl ur denna aspekt, bland annat avseende meritvärdet i årskurs 9. Ökad närvaro Arbete pågår såväl på skolorna som gemensamt. Närvaron ökar dock inte varför strategin behöver kvarstå. Extra anpassningar och särskilt stöd Åtgärder har genomförts och ett större utvecklingsarbete rörande åtgärdsprogrammen pågår (se kap. 14). IKT och digitalisering Arbete pågår med utveckling inom området (se kap. 17). Arbete med lärande- och kunskapsuppdraget och systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i förskoleklass, fritidshem och grundsärskola Arbetet pågår och bedöms utvecklas i förväntad riktning i förskoleklass och grundsärskola. Svårigheter syns i arbetet rörande fritidshemmet och nya former för uppföljning behöver utvecklas Likabehandlingsarbetet Ett utvecklingsarbete i syfte att stärka kompetensen i arbetet med att inom ramen för likabehandlingsarbetet aktivt arbeta mot diskriminering behöver initieras. Bakgrunden till detta är de förändringar i lagstiftningen som trätt i kraft Utvecklingsarbete pågår (se kap. 23.5) och bedöms behöva fortsätta även kommande år. 77 Sida 84 av 112

85 26 Strategier för ökad måluppfyllelse 2019 sammanfattning Utifrån de utvecklingsområden som identifierats tidigare i denna särskilda verksamhetsuppföljning bedöms följande vara av den art att de ska beslutas som strategier för det vidare arbetet, och därmed följas upp särskilt i nästkommande års särskilda verksamhetsuppföljning. Strategierna ingår i huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. De är sålunda avsedda att föranleda förändrings- och utvecklingsinsatser på verksamhetsnivå. På skolorna bedrivs en rad andra utvecklingsinsatser, men även arbete inom nedanstående områden pågår på lokal nivå, utifrån lokala förutsättningar och behov Start av resursskola och utvecklad organisation kring särskilda undervisningsgrupper Resursskolan startar under 2019 och stödet till skolorna i arbetet med att besluta om och att bedriva undervisning i särskilda undervisningsgrupper utvecklas. Samarbetet med den nya verksamheten Plattform Lerum ska utvecklas Utvecklad uppföljning av undervisningen i fritidshemmet Utveckla nya former för uppföljning av undervisningen i förhållande till det centrala innehållet i läroplanen i fritidshemmet Fortsatt arbete med utveckling av likabehandlingsarbetet avseende diskriminering Skolornas dokumenterade arbete för att aktivt motverka diskriminering följs upp genom internkontroll även Fortsatt utvecklingsarbete inom följande påbörjade områden: Utvecklad skolstruktur och ändamålsenliga lokaler Pedagogiskt ledarskap Utvecklad undervisning för att elever ska kunna nå högre kunskapsnivåer Ökad närvaro Extra anpassningar och särskilt stöd IKT och digitalisering Arbete med lärande- och kunskapsuppdraget och systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i förskoleklass och grundsärskola 78 Sida 85 av 112

86 Dialog: Lokalbehovsplanen Sida 86 av 112

87 Lokalbehovsplan Lokalbehovsplan Sektor lärande, Lerums kommun Magnus Bladh Henrik Gustafsson Sida 87 av 112