INNOVATION & FORSKNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNOVATION & FORSKNING"

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Juni 2013 Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus LÄS TIDNINGEN I DIN IPAD ELLER IPHONE. LADDA NER APPEN FRÅN QIOZK! INNOVATION LADDA NER TIDNINGEN (PDF) Nr. 7 & FORSKNING SVERIGE SOM INNOVATIONSLAND FOTO: EMELIE PALMCRANTZ Vi samlade några av landets vassaste hjärnor för att diskutera samverkan, kapital, flaskhalsar och utveckling. ÖVRE FRÅN VÄNSTER: CHRISTIAN VIEIDER, VD, ASCATRON AB. HANS HENTZELL, CEO, SWEDISH ICT. TOMAS WARD, VD, BIOSERVO. NEDRE FRÅN VÄNSTER: EBBA BLITZ, MODERATOR. PETER FRIEDRICHSEN, VD, BERGENSTRÅHLE & LINDVALL. CHARLOTTE BROGREN, GENERALDIREKTÖR, VINNOVA. PAULA LEMBKE, MARKNADSCHEF, PRV. En innovationspartner med bredd Läs mer på almi.se

2 2 JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET UTMANINGAR OECD konstaterade nyligen att Sverige är en av världens främsta innovationsnationer. Sverige har länge legat bra till i jämförelse med andra länders innovationsklimat och det gör vi fortfarande, men vi kan inte luta oss tillbaka och leva på gamla meriter. Sverige som innovationsland BESÖK RISE I ALMEDALEN 2-3 JULI I TRÄDGÅRDEN PÅ KINBERGS PLATS 3. VI DISKUTERAR FORSKNINGS- FRONTEN, INNOVATIONER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SAMVERKAN MED NÄRINGSLIVET, AKADEMIN OCH SAMHÄLLET PÅ NÅGRA UTMANANDE OMRÅDEN: ENERGIUTMANINGARNA, FRAMTI- DENS TRANSPORTER, E-HÄLSA FÖR ALLA OCH FRAMTIDENS LIVSMEDEL. LÄS MER I ALMEDALSKALENDARIET OCH PÅ Linda Jensen Projektledare, Innovation & Forskning FOTO: EMELIE PALMCRANTZ I årets utgåva av Innovation & Forskning är ledordet samverkan. En kontaktyta mellan innovatörer och entreprenörer, kaptial och kunskap. Om nationella mål och visioner samt exempel på framgång, utmaning och utveckling. Trevlig läsning! Annie Lööf (c) om samverkan över gränserna 18 Näringsminstern berättar om sina tankar i ämnet. Omvärlden förändras snabbt och snabbare för varje år. En individualiserad livsstil som skapar nya konsumtionsmönster, digitala kommunikationskanaler och mötesplatser, globalt resande och kunskapssamhällets högrörlighet skapar hela tiden nya utmaningar för alla länders produktion och konkurrenskraft. Så även för Sverige. Krävs förnyelse De globala samhällsutmaningarna med till exempel klimathotet, behovet av nya och förnybara energikällor, globala brister i vatten- och livsmedelsförsörjning och därtill en växande åldrad befolkning, ställer nya och tuffa krav som berör alla människors livsvillkor nu och i framtiden. Även i Sverige. För att Sverige ska hänga med i globaliseringen som förändrar konkurrenslandskapet krävs förnyelse och attraktivitet. Ökad samverkan mellan näringsliv, forskningsinstitut, akademi och offentlig sektor är en viktig motor för att driva innovation och hållbar utveckling som gör Sverige attraktivt att investera i. En av OECD:s viktigaste slutsatser är att Sverige måste förankra storföretagens forskning i Sverige genom att säkerställa att förutsättningarna för stora företag att bedriva forskning och utveckling, FoU, i Sverige är så pass bra att det inte är motiverat att flytta utomlands. Företagens FoU i Sverige har sjunkit de senaste tio åren. Den trenden måste vändas och ambitionen höjas så att Sverige blir så attraktivt att vi även lyckas locka hit helt nya investeringar från företag som idag inte bedriver någon FoU-verksamhet i Sverige. Öka innovationstakten Sverige behöver alltså öka innovationstakten, stärka konkurrenskraften och därmed skapa förutsättningar för nya produkter och tjänster från framtidens välfärds- och samhällsleverantörer. För detta krävs ett innovationsklimat som ger bästa möjliga förutsättningar för individer, företag och offentlig verksamhet att vara kreativa och kloka och bidra till hållbara lösningar på både små och stora utmaningar som vi möter. Problembilden är komplex och kräver nya, långsiktiga och fördjupade samverkansprojekt mellan universitet och högskolor, forskningsinstitut, näringsliv, offentlig sektor, civilsamhälle och andra aktörer. Vi måste gemensamt utveckla långsiktiga strategier för att möta framtidens svåra samhällsutmaningar med smarta lösningar. Strategiska satsningar Verktygen för att lyckas med detta finns! Nu gäller det att forskningsoch innovationssystemets aktörer sluter upp kring den nationella innovationsstrategin och samverkar långsiktigt. Satsningar som är strategiska och som involverar många olika aktörer kan också ta ett större grepp på frågorna och därigenom skapa större nytta för människor och företag. I den här tidningen presenteras många goda exempel på vad innovationssystemet kan åstadkomma med gemensamma ansträngningar kan vi göra mycket mer! Cecilia Driving Vd, RISE Research Institutes of Sweden Holding FOTO: BJÖRN TESCH FAKTA OM RISE RISE Research Institutes of Sweden är en grupp industriforskningsinstitut som med forskningsexcellens och framsynthet skapar nytta och konkurrenskraft i både små och stora företag. RISE-gruppens innovationer driver tillväxt och stödjer omställningen till hållbar utveckling i hela samhället.i RISE- gruppen ingår SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Swedish ICT Research, Swerea och Innventia. RISE Holding är statens ägarbolag för industriforskningsinstitut. Bolagets uppgift är att samla den svenska institutssektorn och stärka dess roll i innovationssystemet genom effektiv ägarstyrning och arbete med struktur-, effekt- och finansieringsfrågor. Vi får våra läsare att lyckas! INNOVATION & FORSKNING NR 7, JUNI 2013 Ansvarig för denna utgåva: Projektledare: Linda Jensen Tel: E-post: Verkställande direktör: Joanna Hansson Redaktionschef: Martin Björinge Affärsutvecklare: Raha Rostampor Layout: Daniel Di Meo och Emelie Palmcrantz Distribution: Dagens Nyheter, juni 2013 Tryckeri: BOLD/DNEX Tryckeriet Repro: Bert Lindevall Mediaplanet kontaktinformation: Tel: Fax: E-post: Vid förfrågningar kontakta: Raha Rostampor Citera oss gärna, men ange källan. Mediaplanets affärsidé är att leverera nya kunder till våra annonsörer. Genom intressanta artiklar med hög kvalitet motiverar vi våra läsare att agera. Mötesplats Social Innovation bjuder in till frukostseminarium Tisdag 2 juli kl 8-10, Wisby Strand Congress & Event, lokal: Ala Sociala investeringar skapar framtidens välfärd Förebyggande åtgärder i ett tidigt skede istället för stora kostnader i ett senare. Sociala investeringar och sociala investeringsfonder är på frammarsch. Men vad innebär det och hur påverkar det vår syn på tillväxt? Medverkande: Ingvar Nilsson, Nationalekonom, See AB Lena Hök, Programansvarig, Idéer för livet Skandia Louise Källbom, Temaledare, SKL och Norrköpings kommun Pär Wiktorsson, Regional manager, Reach for Change Eva Engquist, Ordförande, Mötesplats Social Innovation Åsa Minoz, Moderator Vi lanserar ABC I SOCIAL INVESTERING (Twitter)

3 Forskning idag. Business imorn. Vill du vara med? Det handlar om Tryckt elektronik, byggd på världsledande forskning vid Linköpings universitet och Acreo. Nya produkter är under snabb utveckling. Redan idag finns displayer för smarta förpackningar. Det finns antenner som fångar upp energi från mobiltelefoner, sensorer som känner av fukt och mögel. Bland framtida produkter ser vi smarta analysverktyg, äkthetsverifiering och organiska solceller. VAD ÄR PEA? PEA, Printed Electronics Arena, skapar förutsättningar för att kommersialisera Tryckt elektronik. Hjärtat i verksamheten är vår testmiljö PEA Manufacturing där vi utvecklar prototyper och småskalig produktion av Tryckt elektronik. Vi levererar unika och patenskyddade lösningar till industrin och till egna bolag. PEA är ett samverkansprojekt som drivs av Acreo, Linköpings universitet och Norrköping Science Park. Från forskning till produktion Hos PEA, i Norrköping, finns en unik spetskompetens inom Tryckt elektronik. 50 specialister, hög vetenskaplig relevans och en välutvecklad testmiljö gör det möjligt att gå från forskning till produktutveckling. Det vi nu behöver är fler drivna entreprenörer och industrikontakter. Vem eller vilka blir först att exempelvis ta teknologin Internet of Things vidare till nästa generation? Är du en av dem? Hör av dig till oss. Linköpings universitet Acreo Norrköping Science Park INTERNATIONAL at heart ENTREPRENEURIAL in mind RESPONSIBLE in action Forskningen på Jönköping International Business School och är internationellt erkänd. Som handelshögskola är vi unika genom vår fokusering på tre centrala teman, säger professor Johan Roos, vd och akademisk ledare för JIBS. Vår bakgrund, i en typisk entreprenörskapsregion, gör att vi riktar vårt internationella samarbete mot regioner som liknar och kompletterar oss. Vi har redan cirka 200 samarbetspartner i världen, och framöver kommer vi att utnyttja styrkan i vår internationalisering ännu bättre, säger Johan Roos. Vi forskar om företagandets alla faser: NYFÖRETAGANDE FÖRETAGSUTVECKLING INNOVATION FÖRETAGSSKIFTEN NEDLÄGGNINGAR Tack vare olika metoder och angreppssätt bidrar vi med kunskap som är relevant för både företagare och politiker. Företagsnedläggningar och konkurser ökar, men om det går att minimera kostnaderna av ett misslyckande kan vi få Vi fokuserar på proaktivitet och samarbeten, och vi inser vikten av att uppmuntra våra studenters företags- lyhörda. Det pågår en intensiv urbanisering i världen. Då gäller det att kontinuerligt förnya branscher och regioner. JIBS har en mycket stark forskargrupp som analyserar statistik för att öka kunskapen om företagande. Det gäller både nyföretagande, överlevnad och hur bra det går ur ett ekonomiskt och uthållighetsmässigt perspektiv. Vi studerar också vad som händer i brytningen mellan industrisamhället och en tid då stora ekonomiska värden istället baseras på kunskap. Målet är slutsatserna ska underlätta beslut som gäller: INFRASTRUKTUR UTBILDNING FÖRETAGSINSATSER Våra studenter lär sig att förstå vilka problem som kan uppstå i samband med förnyelse, och blir därmed bättre lämpade att arbeta med sådana frågor i framtiden. kontakta oss! Ägande är ett viktigt fenomen för ett dynamiskt näringsliv och en stark offentlig förvaltning. På JIBS satsar vi på forskning om ägande i olika former. Förutom att vi har en stark ställning inom det internationella forskarsamfundet, samarbetar vi med organisationer som stöder privata företag och familjeföretag. Vi utför också uppdragsforskning och seminarieverksamhet med praktisk inriktning. En viktig fråga för många privata företag är vem som ska ta över - ska företaget säljas eller stanna i familjen? hands som samtalspartner till företagsägare, rådgivare och beslutsfattare. www. jibs.se Jönköping International Business School, JIBS är en av fyra fackhögskolor inom Högskolan i Jönköping.

4 4 JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION Social innovation för framtidens lösningar År 2012 utsåg regeringen Mötesplats Social Innovation vid Malmö högskola till nationellt kunskapscentrum för social innovation och samhällsentreprenörskap. INNOVATION SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP År 2012 utsåg regeringen Mötesplats Social Innovation vid Malmö högskola till nationellt kunskapscentrum för social innovation och samhällsentreprenörskap. En bekräftelse av skolans arbete och ett beslut som förde upp begreppet social innovation högre på agendan. Det är bra att social innovation blir mer etablerat. Det är en viktig del i hur samhällets utmaningar kan mötas och skapar nytänkande, innovation, tillväxt och samverkan mellan sektorer. Det förklarar Hanna Sigsjö, verksamhetsledare på Mötesplats Social Innovation. Krävs innovationskraft I samtalet med Hanna och kollegan Erika Augustinsson återkommer de till att det krävs innovationskraft för att lösa framtida samhällsbehov. Ta grepp om helheten, involvera fler, inte minst användarna, i kreativa processer för att utveckla nya lösningar. Allt i samverkan mellan forskning, företag, frivilliga och befintliga institutioner i innovativt klimat. FAKTA Hanna Sigsjö Verksamhetsledare Mötesplats Social Innovation FOTO: NEWS ØRESUND EMILIA SÖELUND. Social innovation förklaras som initiativ för att möta samhällets utmaningar. Innovativa idéer och metoder för att lösa samhällsproblem på nya sätt. I sammanhang med social innovation talar man ibland om samhällsentreprenörskap och sociala företag. Personer och organisationer som använder entreprenörskapet för att förändra och utveckla samhällsnyttiga funktioner. Ett exempel är mikrofinanssystemet Grameen bank som ger lån (mikrokrediter) till fattiga utan att kräva säkerheter. Ett Nu utvecklas finansieringsformer och affärsmodeller för social innovation så som sociala investeringsfonder och social impact bonds. Det satsas också på testbäddar inom exempelvis vård, omsorg och äldreomsorg där offentliga organisationer samverkar med företag, brukare och ideella organisationer för att utveckla nytt. Det handlar om nya arbetssätt med fler involverade, nya organisationsformer och nya sätt att finansiera för att utveckla framtida, hållbara lösningar, fortsätter Hanna. Gemensamma satsningar Att social innovation är en lösning på samhällsutmaningar är en central tanke i Europa. Inom EU har det traditionella innovationsbegreppet breddats till att också inbegripa social innovation och det finns i dag cirka 2 miljoner Erika Augustinsson Strategi, policy och omvärldsanalys, Mötesplats Social Innovation FOTO: CHRISTIAN ÅSLUND. annat är danska Specialisterna som rekryterar it-konsulter med olika former av autism för deras kompetens då det gäller detaljer, logik och analys men samtidigt tar hänsyn till deras särskilda behov. I Sverige finns företaget Allwin som vill stoppa matoch varusvinnet genom att på ett innovativt sätt ta tillvara på överproducerade matvaror som inte passerat bästföre-datum och distribuera dem till hjälporganisationer och individer i stället för att de slängs. så kallade social economy enterprises vilket motsvarar cirka 10 procent av Europas företag. När näringsliv, privatpersoner och ideell och offentlig sektor nu gör gemensamma satsningar måste vi också utveckla hur vi mäter resultat och effekter. Inte bara ekonomisk avkastning utan även samhällsvinster. I dag sker en överflyttning från filantropi och det ställs krav på avkastning i samhällsprojekt. Då måste vi vara klara över hur de mäts, säger Erika som bland annat arbetar med EU-kommissionen kring hur man ska utveckla resultat- och effektmätning i Europa. Hur ser framtiden ut när vi talar om social innovation? Jag tror social innovation blir en lika självklar del i innovationssystemet som forskning och utveckling av nya produkter. Den plattformen arbetar vi med att bygga nu. Det är också ett område som skapar nya arbetstillfällen och nya marknader. Något som ger oss nya profileringsmöjligheter utomlands. Tydliga och mätbara mål gör området intressant för allt från filantroper och ideella organisationer till kommersiella företag samtidigt som vårt samhälle stärks för alla, avslutar Erika. OLA HANSON MARCUS JAHNKE. Meaning in the Making: Introducing a hermeneutic perspective on the contribution of design practice to innovation. CARINA BORGSTRÖM-KÄLLÉN. När musiken gör skillnad - genus och genre i samspel på gymnasiets estetiska program. ANNIKA HELLMAN. Intermezzon i medieundervisningen gymnasieelevers visuella röster och subjektspositioneringar. (licentiatexamen) KIM HEDÅS. Linjer. Musikens rörelser komposition i förändring. ANDERS HULTQVIST. Trädgården ( som förgrenar sig) några ingångar till en kompositorisk praktik. HDK - HÖGSKOLAN FÖR DESIGN OCH KONSTHANTVERK och HÖGSKOLAN FÖR SCEN OCH MUSIK är två av institutionerna vid Göteborgs universitets konstnärliga fakultet. Läs mer om avhandlingarna och verksamheten på: och

5 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET JUNI Anna Lindal Ansvarig för forskningsdelen i uppbyggnaden av det nya konstnärliga lärosätet i Stockholm. FOTO: MISCHA PEDAN FRÄMJAR KUNSKAP Seminarium i Almedalen 2012 för att främja kunskap om social innovation och samhällsentreprenörskap i Sverige - ett samarbete mellan Ashoka Skandinavien, CSES, Hjärna. Hjärta. Cash, Mötesplats Social Innovation, Reach for Change och SE Forum. FOTO: REBECCA ALLEN LAMPTEY Ett nytt lärosäte för konstnärlig forskning Skillnaden ligger framförallt i ett enda ord. Istället för att forska om konsten så forskar man i eller genom konsten. Sedan 2010 finns det en doktorsexamen på konstnärlig grund, men området har en betydligt längre historia än så. INNOVATION SAMHÄLLSENTREPRENÖRSKAP För oss är denna examen som ett erkännande och den konstnärliga forskningen jämställs nu med den vetenskapliga forskningen, konstaterar Anna Lindal, nu ansvarig för forskningsdelen i uppbyggnaden av det nya konstnärliga lärosätet i Stockholm. Det är en del av regeringens forskningssatsning och en betydande förstärkning av forskningsanslaget till konstnärlig forskning. Det nya lärosätet ska ligga till grund för ett framtida konstnärligt universitet i Stockholm och har initierats av tre konstnärliga högskolor; Dans och Cirkushögskolan, Operahögskolan och Stockholms dramatiska högskola. Lärosätet ska vara en inkluderande miljö för alla konstarter och målet är självfallet att flera högskolor ska lockas till den nya konstnärliga forskningsmiljön. Men vad är då konstnärlig forskning? För det första måste forskningen ha betydelse för det konstnärliga område som det berör, annars blir den meningslös. Det handlar om att utveckla konstområdena, att ha tid för fördjupning, reflektion och kunskapsutveckling. Inom forskningen får konstnären värdefull tid att göra detta, tid som är svårt att hitta ute i det professionella kulturlivet även om de flesta konstnärliga uttryck också har en tradition av utforskande och reflektion. Vidare måste projekten dokumenteras och processen måste ofta kunna redogöras för i andra uttrycksformer än i text. Man jobbar bland annat med film, föreställningar, konserter, installationer, gestaltade föreläsningar och seminarier. Nyligen hörde jag om en doktorand som disputerade genom att bland annat producera en film i vilken han intervjuade sig själv. Vilka är dina tankar om konstnärlig forskning och innovation? Innovationer ses som en teknisk utveckling och den ger i sin tur konsten verktyg och olika media att kunna manifestera sig genom. Därför kan det vara viktigt och intressant att ta del av utvecklingen av dessa verktyg. Men samtidigt är det viktig att ifråga sätta den tekniska utvecklingen i förhållande till konsten. Hur styrande är mediet? Man pratar om det digitala paradigmet; alla med en mobil kan göra en film det är en demokratisk process som är oundviklig, Som konstnär måste man förhålla sig till verktyget för att nå sitt konstnärliga uttryck. Konstnärer är ju också ofta innovativa i sitt tänkande vilket ju är ett annat sätt att se på begreppet den nyskapande och visionära tanken som drivande i samhällsutvecklingen. Hur ser du på utvecklingen av den konstnärliga forskningen? Vad tillför den? En av konstens uppgifter är att kommentera och utmana sin samtid. Genom forskningen får detta en fördjupad form och det skapas flera möjliga offentliga fora för konstens möten med sin publik och det omgivande samhället. Det handlar också om att utveckla ett speciellt område där konsten får forska på egna villkor, med konstspecifika bedömningsgrunder och kriterier. I forskningsprojekten utsätts konstnären i sin arbetsprocess för löpande synpunkter och kritik, något som inte är möjligt ute i praktiken där det ju nästan alltid handlar om det konstnärliga resultatet. Den konstnärliga forskningen skapar också en plats för avsändare och mottagare att mötas på - för att samtala om konsten, dess betydelse och möjliggörandet av den. LINDA KANTE JAN ETT NYTT KONSTNÄRLIGT LÄROSÄTE

6 6 JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Sammanslagning gör det enklare för Sveriges entreprenörer Sammanslagningen av Almi Företagspartner AB och Innovationsbron AB har skapat Sveriges största marknadskompletterande aktör för att utveckla företagande i Sverige. Förväntningarna på den nya organisationen är stora. FÖRETAGANDE Tanken på en sammanslagning av Almi och Innovationsbron hade funnits i många år. Flera utredningar pekade åt samma håll och visade att en aktör, som fanns med från ett tidigt idéskede hela vägen till ett framgångsrikt företag i utveckling, skulle underlätta för företagen att utvecklas. Förslaget att minska antalet aktörer och därigenom göra det tydligare och enklare för kunderna var rätt tänkt. Färre aktörer och en tydligare rollfördelning bidrar också till en effektivisering av insatserna. Med en tydlig aktör i tidiga skeden vet företagen var de ska vända sig och man undviker överlappningar och glapp, konstaterar VD Göran Lundwall. Fyra affärsområden Intresset för sammanslagningen har varit stort och förväntningarna är höga. Det finns behov hos företag i tidiga skeden som idag inte tillgodoses fullt ut. Vill vi att det startas och utvecklas snabbväxande företag med stor potential så måste vi också ge dem bästa tänkbara förutsättningar. Almi är inte den enda lösningen, men vi ska göra vad vi kan för att göra det möjligt för dessa bolag att utvecklas. Almis verksamhet är nu indelad i de fyra affärsområdena; rådgivning, lån, riskkapital och inkubation. Den operativa verksamheten bedrivs regionalt, nära kunden. Genom de drygt 40 regionala Almi-kontoren blir det lättare att nå ut till företag över hela landet med samtliga erbjudanden. Vad är den största utmaningen? Att få så många innovativa företag som möjligt att bli framgångsrika och komma ut på internationella marknader. Internt inom Almi, och tillsammans med andra aktörer, behöver vi skapa det mest effektiva systemet för att stödja utvecklingen av svenska företag. Nu har vi större bredd och bättre resurser att utveckla efterfrågade produkter. Almi är sedan sammanslagningen en viktig finansiär av de svenska inkubatorerna. Finns det något bra föregångsland? Det operativa samarbetet mellan Almi och inkubatorerna fungerar redan bra, men bör kunna utvecklas ytterligare, till exempel genom ökad samverkan med Almis rådgivning och låneverksamhet. Såväl det Israeliska som det Amerikanska inkubatorsystemen lyfts ofta fram som bra exempel. Vi kan säkert hitta goda exempel genom att studera dessa och andra länder. Men vi bör också utgå ifrån våra egna svenska förutsättningar. Vi har en innovativ kultur och välutbildad befolkning. Tillsammans ger det bra förutsättningar att lyckas. Vilka kan Almi hjälpa? Det är viktigt att vi tydligt informerar om att inkubation och såddkapital, och även andra tjänster som tidigare erbjöds av Innovationsbron, nu erbjuds av Almi. Vill vi att det startas och utvecklas snabbväxande företag med stor potential så måste vi också ge dem bästa tänkbara förutsättningar. Göran Lundwall Vd, Almi FOTO: ALMI Almi ska ha ett erbjudande för alla. Vi finns för företag i alla branscher och skeden. Det viktigaste är en bärande idé och bra entreprenörer. Genom sammanslagningen kan vi erbjuda mer, bland annat inom riskkapital vilket ger bättre förutsättningar att stödja små innovativa bolag med stor tillväxtpotential. OFELIA GRAAH-HAGELBÄCK Nya Almi i tiden Anders Nilsson, ansvarig för inkubation inom ALMI svarar på frågor FOTO: ALMI Vad är viktigast att känna till för nya entreprenörer? Jag tror många redan känner till att Innovationsbron har införlivats i Almi. Men det är viktigt att vi fortsätter att informera om att inkubation och såddkapital, och även andra tjänster som tidigare erbjöds av Innovationsbron, nu erbjuds av Almi. Vad händer nu? Vi är en extremt stor aktör nu som täcker hela landet, resan har just påbörjats. Precis som förr pågår arbetet hela tiden med att erbjuda rätt bolag rätt kontakter och tjänster. Så fort beslutet om sammanslagningen fattades började alla att jobba för att ta fram de bästa förutsättningarna. Vi har viljan att fungera och vi jobbar med att vara ännu tillgängligare. Jag gillar den ambitionen. Vi är en extremt stor aktör nu som täcker hela landet. Märks några förändringar redan? Att hela kedjan finns inom firman och det lite oväntade enorma intresset från alla nya kolleger. Vi från Innovationsbron gick från 7 till 40 kontor och det ökar möjligheterna att nå ut med produkter och information. Just nu handlar mycket om att lära känna varandra, två komplexa verksamheter ska verka gemensamt. Hur ser framtiden ut? Att göra det vi redan gör, fast gärna ännu bättre! För min del gäller det fortsatt att informera om inkubationsprogrammet nationellt. Generellt får vi aldrig glömma att vi finns till för kunden och att de står i ständig fokus. Vi är bra på idéer, innovation och forskning i Sverige, men vi måste bli bättre på den kommersiella biten. Det gäller hela tiden att stå sig i den globala konkurrensen och att komma ut på marknaden snabbare. Samhället måste vara mer internationellt så att bolag kan växa, det är viktigt för svenskt näringsliv. OFELIA GRAAH-HAGELBÄCK

7 På Ångströmslaboratoriet drivs framtidens forskning Samlat under ett tak samarbetar studenter, ingenjörer och forskare på Ångströmslaborator iet vid Uppsala universitet. Anläggningen ligger vid Polacksbacken och rymmer fem teknisknaturvetenskapliga institutioner och forskningsgrupper inom grundläggande fysik, kemi, matematik och materialvetenskap. Här bedrivs även en forsk ningsutbildning vars syfte är att generera ny kunskap inom ett vetenskapligt område och som dessutom ska ge den forskarstuderande en träning i kritiskt tänkande och en förmåga att kunna upptäcka forskningsbara frågeställningar. Hallå där Emilia Lalander, doktorand strömkraft vid Uppsala universitet. Berätta om din forskning! Strömkraft innebär att man utnyttjar energi ur vattens horisontella rörelser, till exempel i att man sätter ut en turbin som får snurra i ett vattendrag och därmed kan producera el. Vårt arbete handlar dels om att undersö- det vill säga var man kan sätta ut sådan här mäta vattenhastigheten. Men vi undersöker även hydrodynamiken mellan turbinen och eratorn i turbinen som producerar el och slutligen ser vi på vad som händer när elen kommer till land, det vill säga anläggningens styrsystem. I mars i år satte vi ut en hel anläggning, turbin och generator, i vattnet vi sedan till mätstugan som står på land. Vi tycker Söderfors är en bra plats at vara på eftersom det endast ligger en timme från bra där. Projektet i sig har vi jobbat med i då de första doktoranderna kom in. Sedan att turbinen är direktkopplad till generatorn började vi söka efter en plats att vara på och då hittade vi Söderfors. Året därpå började vi bygga prototypen som nu står på Vad har varit ditt huvudfokus? Mitt arbete har varit att undersöka vattenhastigheterna och hur dessa kan moduleras. Jag har även varit i Norge och ställen. forskar fortlöpande om att hitta en modell för att undersöka potentialen för strömkraft. Hallå där Boel Ekergård, doktorand vågkraft vid Uppsala universitet. Vad handlar din forskning om? Jag jobbar i vågkraftprojeket som äger rum kopplad med vajrar till en generator som står på havsbotten. När bojen guppar upp och ner på grund av vågorna så skapas en relativ rörelse och då induceras det en spänning i generatorn. Kopplar man den i en sluten krets så konverteras rörelseenergin till elektrisk energi. Jag jobbar studerar den mekaniska och elektriska delen. are av denna modell och vi arbetar just nu den och de tidigare är att magnetsorten är bytt från jordartsmetaller till ferritmagneter. Ferritmagneter består av slagg från ståltillverkning och genom att använda sig av sådana kan man ha en nationell tillverkning istället för att importera från den miljöpåverkan som jordartsmetallerna medför. Vi har tillstånd att vara kvar utanför Vad är det som gör forskningsarbetet vid Ångströmslaboratoriet så unikt? Vad som är häftigt att det hela tiden byggs fullskaliga prototyper och man jobbar med off shore-experiment istället för att sitta med en nedskalad tank. Grejorna vi jobbar innebär också att allt runt omkring måste fungera; man måste kommunicera med dykarna och de som sjösätter. sitta i ett simuleringsprogram och klicka.

8 8 JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET NYHETER Genom att sedan utnyttja nätverken i science parken är det möjligt att få kontakt med andra företagsnätverk, och inte bara svenska sådana utan även internationella Magnus Lundin, Vd för SISP Ledordet är kunskap Inkubatorer och science parks har en viktig roll i att stimulera företag att samverka samt att tillhandahålla miljöer som gynnar öppen innovation på så sätt stöds det befintliga näringslivet, något som i sin tur är viktigt för Sveriges konkurrenskraft. Magnus Lundin Vd för SISP FOTO: LASSE LAGERHOLM Det är viktigt att dessa funktioner finns så att fler innovatörer, entreprenörer och företagare skall kunna utveckla idéer, kunskap och nätverk till nya affärer, säger Magnus Lundin, vd för SISP (Swedish Incubators & Science Parks). SISP driver runt 80 fysiska innovationsmiljöer beståendes av över 5000 företag med cirka personer sysselsatta. En inkubator jobbar med att stödja utvecklingen av unga tillväxtbolag och affärsutvecklingsprocesser som ofta bygger på en innovativ affärsmodell och ny teknologi. Science parks är miljöer för företag nya som etablerade, små som stora. Viktigt med samverkan Bakgrunden till science parks är att dessa miljöer byggdes upp nära universitet och forskningsinstitut för att kommersialisera forskningsresultat. Med tiden har dessa blivit lika relevanta för befintliga företag, fått mer regionala uppdrag samt attraherar investeringar och kompetens, förklarar Magnus Lundin. Samverkan med akademien är fortfarande viktig, härifrån är det lätt att få kunskap och kompetensarbetskraft. Men hos andra företag finns andra typer av resurser såsom marknadskanaler, kompletterande produkter med mera. Är man ett litet företag kanske detta är dyrt och svårt, då kan man vända sig till en science park. Ledordet är kunskap; där det finns kunskap och välutbildade människor, där finns också ofta idéerna och lösningarna. Ska Sverige vara konkurrenskraftig är kunskap en viktig del. Och en kunskapsnation blir vi om vi är effektiva och skapar många arbetstillfällen. Genom att låta lärosäten, forskning och forskningsinstitut samverka med innovativa företag kan vi uppnå detta. En kvalitetsstämpel Magnus Lundin berättar att ett öppet förhållningssätt till innovationer är en viktig trend som man arbetar mycket med att understödja. Att kunna koppla ihop investerare med företag är enormt viktigt för oss. Dessutom ska man ha i åtanke att det är möjligt att skapa sig starka varumärken genom science parks, titta exempelvis på Ideon i Lund eller Kista i Stockholm. Här finns det stora jättar som är etablerade och kända, men det finns även många mindre företag som kan erbjuda spännande arbetstillfällen. Dessa mindre företag kan använda science parken som en kvalitetsstämpel på att FOTO: LASSE LAGERHOLM de är innovativa företag och öppna för utveckling och samverkan. Utnyttja nätverken Genom att sedan utnyttja nätverken i science parken är det möjligt att få kontakt med andra företagsnätverk, och inte bara svenska sådana utan även internationella. Det är med andra ord en stor möjlighet att kunna ta flera steg framåt. Och det handlar nödvändigtvis inte om att utveckla enstaka produkter längre. Trenden pekar mot att företag tar fram hela paket som innehåller både teknologi, system och kreativa lösningar. Produktutvecklingen går åt det hållet att man satsar på koncept; att ha både hårt och mjukt tillsammans med kreativa inslag. Då blir det även svårare att kopiera en teknisk pryl går att kopiera rakt av, men levereras den ihop med upplevda värden så är den mycket svårare att plagiera, avslutar Magnus. LINDA KANTE NYHETER Anders Tangen Patentkonsult och vd på Brann AB. FOTO: KRISTOFFER SAMUELSSON Patentkonsulten kan mer än bara patent Vissa produkter är svåra att patentskydda. Andra innebär ett intrång på någon annans patent. För att kunna lansera en uppfinning krävs mer än bara en bra produkt. Uppfinnarna är i regel bra på teknikfrågorna, men det räcker inte, säger Anders Tangen Patentkonsult och vd på Brann AB. Ska man kunna lansera en produkt behöver man också ha ett affärsintresse och kunskap om hur marknaden ser ut. En patentkonsult hjälper uppfinnare med att skaffa ett legalt skydd för sina innovationer. Det innebär mycket mer än att bara skriva patentansökningar. Patentkonsulten kan till exempel även ha en diskussion med uppfinnaren om idén verkligen är värd att satsa på. Kanske är det svårt att hitta en marknad för produkten, kanske är det allt för lätt för konkurrenterna att komma runt patentskyddet. Svårigheten för de flesta uppfinnare är att ta hela steget, säger Anders Tangen. Att driva ett företag innebär också att man måste förstå sig på marknaden, hitta investerare, med mera. Mitt främsta råd är att utnyttja sina nätverk och lägga ner mycket arbete på att hitta rätt kompetens till styrelsen. Kanske finns det personer som gjort den här resan förut, men som gått i pension. Kan man engagera dem i styrelsen är de guld värda. BENEDICTA CAVALLIN Med WIDE får du kontroll och överblick över alla idéer och förbättringsförslag i din organisation. Allt för att öka chanserna att hitta de idéer som kan bli nya produkter, tjänster och intäktsströmmar. WIDE bidrar till avsevärt kortare. Nu kan du få alla idéer samlade på ett och samma ställe. WIDE är en virtuell idélåda på nätet. WIDE fungerar direkt i din webbläsare, kan användas lösningar som intranät och webbplatser. Prova WIDE kostnadsfritt

9 Wallenberg Wood Science Center Traditionellt sett används svensk skog till virke och pappersprodukter. För att skapa förutsättningar att utveckla helt nya produkter baserade på trå och därmed försvara värdet av den svenska skogen har Wallenberg Wood Science Center initierats, ett samarbete mellan Chalmers och KTH. Det är ett försök att förnya skogsindustriell forskning. I dag handlar denna ofta om att förbättra de produkter som redan finns. Vi har i stället satt fokus på att hitta nya material, förklarar Lars Berglund, direktör för Wallenberg Wood Science Center. Till sin hjälp har man tagit forskare, dels från skogsindustriell kemiteknik, men även från andra discipliner, till exempel biotekniker, polymerforskare och forskare inom nanoteknik. Detta för att underlätta att tänka i nya banor samt använda sig av nya metoder och verktyg. Vi är väldigt intresserade av nanoteknik från skogsprodukter, exempelvis nanocellulosa. Man kan med hjälp av detta göra skogsprodukter som har dramatiskt förbättrade egenskaper, något som medför att det även går att hitta en användning som ligger utanför de marknader som skogsindustrin riktar sig till i dag, säger Lars Berglund. Produktutveckling är en utmaning för många skogsindustriföretag och vi hoppas våra unga forskare ska göra nytta i det avseendet. Men vi befinner oss i ett kritiskt läge och som exempel kan man nämna tidnings papper som ett område där marknaden viker kraftigt. Det innebär att vi behöver annan avsättning för vår skog. Wallenberg-stiftelsen har donerat 200 miljoner kronor i en första etapp till projektet. Redan märkte vi ett tilltagande problem med fallande efterfrågan på tryckpapper i skogsindustrin och samtidigt en ökande produktion av billigt virke från tropiska områden. Marknaden förändras och samtidigt hårdnar konkurrensen från andra länder, konstaterar Björn Hägglund, ledamot i styrelsen för Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och ordförande i Wallenberg Wood Science Center. Dessutom har takten i utveckling av nya produkter i svensk skogsindustri varit låg något som driver på behovet av förändring. Den svenska stålindustrin lever på att de tillverkar tekniskt avancerade produkter, inte på att järn är billigt. Det är dit vi måste komma i skogsindustrin också. Därför måste vi satsa på att forska om och utveckla helt nya produkter. Wallenberg Wood Science Center väcker stort internationellt intresse och därför är det är viktigt att vi håller en stark internationell profil. Just nu händer det mycket i exempelvis Asien, därför försöker vi se till att ha ett så bra kontaktnät som möjligt där, avslutar Lars Berglund. Fredrick Lekarp, WWSC-Koordinator Kungliga Tekniska Högskolan Teknikringen 56, Plan 2 Tel: Mobil: Method and Tools for Virtual Product Realization Wingquist Laboratory is an internationally competitive competence center for multidisciplinary research within the field of efficient product realization. Within its defined research areas, we apply deep knowledge on new research challenges, based on industrial needs. By using our methods and tools throughout the whole process, from concept to full production, we contribute to new business opportunities in new and existing industries. Our research is based on four research groups: We work in three cross-disciplinary themes: Follow us on Twitter (WingquistLab) and

10 10 JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET DEBATT MÅNGA STYRKOR. Sverige har en hög forskningskvalitet och rankas högt vid internationella jämförelser av innovationskraft. Hur mår det svenska innovationssystemet och vad krävs för att fler idéer och företag ska kunna ta sig ut på den internationella marknaden? Vi samlade några av landets vassaste hjärnor för att diskutera samverkan, kapital, flaskhalsar och utveckling. RUNDA BORDET MED TEXT: CHRISTIAN VON ESSEN SFOTO: EMELIE PALMCRANTZ verige som innovationsland har många styrkor, därom enas panelen snabbt. Vi har en hög forskningskvalitet och rankas även högt vid internationella jämförelser av innovationskraft. Den informella kulturen gör att det mesta finns ett samtal bort. Sverige har ett bra ekosystem med många parter som jobbar tillsammans; en politisk och ekonomisk stabilitet, samt starka förebilder i landets många framgångsrika innovatörer. Vi har en skola som uppmuntrar ifrågasättande, vi har icke-hierarkiska strukturer och en stark historia. Det ger oss en kultur som är svår att kopiera. Så hur ska vi bli bättre på att nå ut till marknaden? Låt samtalet börja. Peter: På svenska heter det fortfarande riskkapital när man ska investera. Man måste se möjlig heter istället för risk! Samverkan är fint, men forskare umgås fortfarande med forskare, entreprenörer med andra entreprenörer. Det handlar inte bara om kunskapsöverföring, det handlar om kunskapsdialog. Det är inte en stafett där man bara lämnar pinnen vidare. Man måste springa tillsammans. Tänk utanför ramarna Dialog och samverkan är återkommande i diskussionerna kring bordet, liksom vikten av bättre kunskap om tidigare forskning och förmågan att tänka utanför givna ramar och institutioner. Charlotte: Fler professorer behöver tänka utanför det akademiska systemet. Paula: På PRV önskar vi att man hade en större insikt i vad immaterialrätten innebär. Vi skulle vilja att man i större utsträckning än vad som görs idag säkerställde att forskarna kontrollerade att forskningen inte redan är genomförd av någon annan. Dessutom kan man nyttja tidigare forskning. Även de som stämmer av med befintlig patentinformation gör det i regel bara en gång innan de inleder sin forskning. Vi skulle gärna se att det görs fler gånger med tanke på forskningens utveckling. Kommersialisering Kommersialiseringen av forskningen är också en central fråga som väcker stort engagemang kring bordet: Hans: Vi ställer ganska tuffa krav på självförsörjning hos våra bolag. Forskaren börjar då omedvetet att tidigt testa sin affärsmodell. Charlotte: Samtidigt är det viktigt att poängtera att forskning inte bara handlar om affärer. Det handlar också om utbildning och samhällsutveckling. Sveriges forskningsinvesteringar ska bygga nya företag och samtidigt utveckla samhället. Vi får därför inte glömma samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Christian: Jag vänder mig också mot kommersialiseringskravet för tidigt i processen. Då blir det inte mycket nytt. Men jag tror att ett hinder för kommersialisering är att man ger forskarna alla uppgifter. Där blir det fel. Peter: Exakt, det är sällan innovatören som ska ta idén vidare. På universiteten ser man detta särskilt då man skickar iväg forskaren på entreprenörsutbildning! Hans: Vi har faktiskt som affärs-

11 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET JUNI MODERATOR: Ebba Blitz. Programledare och moderator med lång erfarenhet från politik och näringsliv. Peter Friedrichsen. VD, Bergenstråhle & Lindvall. 2 3 Charlotte Brogren. Generaldirektör. VINNOVA. Christian Vieider. VD, Ascatron AB. 4 5 SAGT RUNT BORDET 1. Peter: Vi behöver en kontaktförmedling ett Match.com för att få innovatörer att träffa entreprenörer. 2. Charlotte: Forskningssatsningar får inte bara leda till publicerade artiklar. Forskning behöver också ge nytta i näringslivet och i övriga samhället. 3. Christian: Jag tror att ett hinder för kommersialisering är att man ger forskarna alla uppgifter. Där blir det fel. 4. Paula: Vi inom innovationssystemet måste bli tydligare och mycket bättre på att samverka. 5. Tomas: Det är viktigt att det finns en fungerande innovationsmarknad, där den offentliga sektorn tillåts att upphandla innovationer 6. Hans: Det är mellan år fem och år tio som det händer antingen sticker bolaget iväg och blir lönsamt eller så dör det. Det är tyvärr sällan riskkapitalet har det tålamodet. Paula Lembke. Marknadschef på Patent- och registreringsverket, PRV. 6 Hans Hentzell. CEO, Swedish ICT. Tomas Ward. VD, BIOSERVO. INNOVATIONSSVERIGE Jag skulle personligen vilja rensa i hela innovationssystemet. Paula Lembke idé att erbjuda kommersialisering till riktigt bra professorer. Tomas: Vi kanske borde ha ett system för att kommersialisera utan att de små bolagen blir helt utspädda? Det finns ett motstånd från många att ta in externa pengar om man samtidigt tappar ägarandelar. Charlotte: Man skulle kunna ha mycket mer mjuka pengar i tidiga faser. Inte bidrag, men en form av lån som man betalar tillbaka om man lyckas. Paula: Ett problem som jag ser det är att man alltid ska bygga ett nytt jättebolag inom sin egen nisch. Man missar att se på hur man kan korsbefrukta eller kommersialisera sin produkt inom ett befintligt bolag, där det redan finns en infrastruktur. Jag skulle personligen vilja rensa i hela innovationssystemet. Det är överhettat, och vi lyckas inte ens synliggöra vad alla ska åstadkomma i dag. Det är omöjligt för småbolag att ha koll på alla aktörer. Charlotte: Jag håller inte helt med dig, Paula. Innovationssystemet tillhör inte bara näringslivet, utan det är också mycket miljö-, utrikes- och skattepolitik. Kommuner, regioner och landsting är involverade att bara rensa och slå ihop går inte. I praktiken är det inte en rak linje. Däremot efterlyser jag fler gemensamma mål, så att olika aktörer kan kroka arm med varandra. Peter: Jag håller med Paula små företag har inte tid att leta efter olika aktörer och var pengarna finns. Serieentreprenörerna är enligt min erfarenhet de som inte fått bidrag. De har tjänat pengar på ett bolag och bygger upp fem till. Men det ser vi sällan utifrån. Ebba: Vad krävs då för att de mindre företagen ska kunna gå till nästa steg i utvecklingen? Christian: Vi är beroende av labb och utrustning för pilotproduktion, men det är en 100-miljonerkronorsinvestering. Att invest era i utrustning kräver en långsiktighet som inte passar för vanligt riskkapital. Men gör inte vi något i Sverige kommer kommersialiseringen av forskningen ske någon annanstans. Hans: Det är mellan år fem och år tio som det händer antingen sticker bolaget iväg och blir lönsamt eller så dör det. Det är tyvärr sällan riskkapitalet har det tålamodet. Man tänker oftast i treårscykler. Peter: Överlag finns det för lite tillgängligt kapital och bland det som finns är institutionskapital störst. Det förvaltas av byråkrater som nästan bara ser på risk och avkastning. Vi går mot att minimera risk istället för att maximera möjligheter. Ebba: Skulle man ha in fler industrialister i investeringskommittéerna? Kanske ha som morot att bli delägare? Tomas: Det vore fantastiskt bra att få in entreprenörskap i de sammanhangen. Charlotte: Det behövs mer snabbfotade lösningar med mjuka lån. Det ska inte krävas långa affärsplaner och formalia som dödar glöden för tidiga entreprenörer. Man måste våga testa. Hellre en dålig idé med en bra entreprenör än tvärtom. Ebba: Men hur ska man hitta varandra? Peter: Vi behöver en kontaktförmedling ett Match.com för att få innovatörer att träffa entreprenörer. Paula: Vi inom innovationssystemet måste bli tydligare och

12 12 JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET DEBATT FAKTA VINNOVAs uppgift är att främja hållbar tillväxt genom att förbättra förutsättningarna för innovation och att finansiera behovsmotiverad forskning. Myndigheten främjar samverkan mellan företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut och offentlig verksamhet. Varje år investerar VINNOVA drygt 2 miljarder kronor i olika insatser för att stärka Sveriges innovationskraft. PRV hjälper näringslivet, entreprenörer och innovatörer att nyttja sina immateriella tillgångar för att nå framgånga. PRV är myndigheten i Sverige som hanterar frågor om immaterial rätt; det vill säga patent, varumärkesskydd, designskydd och upphovsrätt. Swedish ICT är en grupp av världsledande forskningsinstitut inom Informationsoch kommunikationsteknik. I samverkan med industri och offentlig sektor omsätter vi forskningsresultat till innovativa produkter och tjänster. Bergenstråhle & Lindvall är ett av Sveriges ledande konsultföretag inom innovation management, att ta en idé till en lönsam affär, med lång erfarenhet av samarbeten både i Sverige och internationellt. Ascatron utvecklar kraftelektronik med 3D-strukturer i kiselkarbid som minskar förlusterna i allt från elbilar till stora datacentraler. Verksamheten knoppades av från forskningsinstitutet Acreo BIOSERVO. Företaget grundades i ett samarbete mellan forskare på Kungliga Tekniska Högskolan och läkare på Karolinska Sjukhuset Tack vare sin bakgrund kan företaget kombinera medicinsk kunskap om människors behov med modern robotteknik för att skapa innovativa, krafttillförande produkter för personer med nedsatt muskelstyrka eller i behov av extra kraft. Jag upplever den rädslan som ett stort hinder för utveckling. Man pratar om innovations upp handling, men jag är osäker på hur fort det går. Hans Hentzell mycket bättre på att samverka. Det finns tillgång till oerhörda mängder information, men väldigt få använder den i sin affärsprocess. På PRV är vi intresserade av att föra den dialogen med forskningsinstitut och företag. Tomas: För oss som arbetar inom hälsa och sjukvård med fokus på samhällsnytta kan det vara svårt att attrahera riskkapital. Det kan vara lättare att få tillgång till kapital inom till exempel internet eller media beroende på rådande trender. Därför är det viktigt för oss att det finns en fungerande innova tionsmarknad där den offentliga sektorn tillåts att upphandla innovationer. Charlotte: Innovationssluss är ett projekt där anställda inom vården kan ge förslag på nya lösningar. I bästa fall kan det bli företag och patent av det. Vi måste få in innovationstanken mycket bredare i hela samhället. Offentlig sektor upphandlar för 500 miljarder varje år, så det finns en enorm potential. Problemet är bara att man inte tar några risker i upphandlingarna. Hans: Jag upplever den rädslan som ett stort hinder för utveckling. Man pratar om innovations upphandling, men jag är osäker på hur fort det går. Tomas: Vi har offentlig sektor som målgrupp och det är väldigt svårt att ta sig in i systemet med en innovation. Landstingen får inte ens handla upp för att prova produkterna. Jag tycker man kan ge samhällsnyttiga innovationer mer stöd för att komma ut till marknaden. Hans: Att 85 procent av alla forskningssatsningar går till universiteten är en obalans enligt min mening. Ökade satsningar i innovationssystemet skulle öka omsättningen hos bolagen som kommer fram. Charlotte: Systemmässigt lägger vi inte alltid resurserna på rätt sätt. Instituten har en viktig roll, men forskningssatsningar får inte bara leda till publicerade artiklar. Forskning behöver också ge nytta i näringslivet och i övriga samhället. Det är avgörande för svenskt välstånd i framtiden. Fortsätter att utmanas Här lämnar vi samtalet kring det runda bordet, men diskussionen är långt ifrån över. Möjligen lider svensk innovation och forskning av samma problem som många andra branscher det finns kultur, kompetens och kunskap, medan det saknas en bärande hemmamarknad, långsiktigt kapital, gränsöverskridande samverkan och ett välsmort exportmaskineri. En mjukare och mer förlåtande finansiering kan vara en del av lösningen, liksom ett tydligare internationellt fokus, smidigare offentliga upphandlingar och ett kommersialiseringsfokus tidigare i processen. Det svenska inno vationssystemet fortsätter att utmanas och utvecklas. ROI Return On Investment Alla lönsamma innovationer börjar med en idé, men alla idéer blir inte lönsamma innovationer. return on innovation

13 Vi är experter på Informations- och kommunikationsteknik (IKT) och tar ditt utvecklingsprojekt till en ny nivå. Utmana oss i Almedalen när vi diskuterar Hållbar stadsutveckling, energianvändare 2.0, Öppen innovation i transportbranschen, ehälsa och betydelsen av IKT för Sveriges konkurrenskraft och skapandet av nya jobb. VAR: Trädgården Kinbergsplats 3 NÄR: 2-3 juni THERE IS NO QUICK FIX IN BUSINESS Swedish ICT är en grupp av världsledande forskningsinstitut inom IKT. I samverkan med industri och offentlig sektor omsätter vi forskningsresultat till innovativa produkter och tjänster. Vi är en del av RISE. STEG FÖR STEG MOT LÅNGSIKTIGA AFFÄRER TA HAND OM DINA TILLGÅNGAR OCH ÖKA DIN LÖNSAMHET. PRV.SE Du får kraft Ascatron levererar kiselkarbid med 3D strukturer för tillverkning av kraftelektronik som spar energi. Avknoppningen från forskningsinstitutet Acreo har utvecklat en speciell teknik för att skapa dopade 3D strukturer i kiselkarbid utan defekter. Transistorerna och dioderna tål då extra hög temperatur och spänning, får bättre tillförlitlighet och ger lägre förluster. Egenskaperna intresserar kunder som utvecklar energieffektiv elektronik till allt ifrån elbilar, tåg, stora datacentraler, vindkraft och smarta transformatorer i elkraftnätet. Ett år efter starten har Ascatron 10 större kunder från Asien, USA och Europa, och en försäljning över 1 miljon kronor per månad. Ascatron söker nu kapital för att skala upp 3DSiC teknologin till större 6-tums skivor och reducera produktionskostnaden. Att ha ett svagt grepp, att känna att man saknar handkraften när man behöver den eller att orka hålla ett grepp en längre tid, är utmaningar och svårigheter som många människor ställs inför. Med den krafttillförande Servohandsken kompenseras svagt handgrepp. För mer information:

14 14 JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET INSPIRATION CHARGERING AV RÅJÄRN När man häller flytande råjärn (som har tillverkats i en masugn) i en LD-konverter som omvandlar råjärnet till råstål. FOTO: STIG-GÖRAN NILSSON NYHETER Göran Wessman Vd, Mintage Scienifi c Traditionell stålindustri i spännande förändring STÅLINDUSTRI Sverige har fortfarande en stark position i världen när det gäller stålindustrin och mycket av styrkan baseras på erfarenhet förvärvad sedan lång tid. Frågan är om det sker någon utveckling i en så traditionsbunden industri? Finns verkligen något att förbättra? Oj, just nu händer otroligt mycket spännande inom stålindustrin. Det gäller i princip allt i hela processen från gruva till miljöfrågor och återvinning. Det intressanta är att forskarna nu vill utmana alla invanda föreställningar som vi skaffat oss genom åren. Allt som vi gjort rätt under lång tid varför är det rätt och går det att ifrågasätta? Går det att utveckla, förändra, göra bättre, göra annorlunda? Vissa hinder finns i att vi gjort investeringar i ett visst arbetssätt men hur kan vi förädla dessa investeringar och nå ännu bättre resultat i termer av produktionsprocesser, materialkvalitéer, hållfasthet, användbarhet, anpassning och så vidare. Stark svensk forskning Vi har nya och moderna verktyg, metoder, instrument och beräkningsmodeller som gör att vi kommer att kunna utmana traditionella tankar och idéer och som öppnar för nya förutsättningar. Faktiskt står vi just nu inför väldigt stora förändringar som kommer att påverka industrin i hela världen. Det säger Gert Nilson, teknisk direktör och ansvarig för forskning och utbildning inom branschorganisationen Jernkontoret. Även akademiskt står vi väl rustade i Sverige och i allt från grundforskning till lösningsorienterad forskning sker en ständig utveckling. Ett område där vi i dag har en stark position är kundprocesser och kundkännedom. Genom kundernas allt större krav FAKTA Cirka en miljard kronor satsas årligen på stålforskning i Sverige genom företagen, intresseorganisationen Jernkontoret och dess samnordiska forskning samt inom EUsamarbeten. Exportvärdet uppgick 2012 till 48 miljarder kronor och stål får allt fler användningsområden trots konkurrens från nya material. Svårigheten är att tillverka speciallösningar lönsamt men efterfrågan på dessa är stor Gert Nilson Teknisk direktör och ansvarig för forskning och utbildning inom branschorganisationen Jernkontoret. FOTO: ANNA THORELL på speciella och anpassade material för specifika produkter och delar i produkter har vi i Sverige nischat in oss och har även en stor potential för vidare utveckling. Svårigheten är att tillverka speciallösningar lönsamt men efterfrågan på dessa är stor. Ta som exempel bilindustrin med en närmast oändlig efterfrågan på speciella kvalitéer och material. En enda bil kan innehålla mängder med olika lösningar även om allt Stål är återvinningsbart till 100 procent och en stor del av forskningen syftar till attytterligare förbättra kretsloppet, öka energieffektiviteten och minimera miljöpåverkan. Nyligen presenterades en strategisk forsknings- och innovationsagenda där den samlade metallindustrin gemensamt formulerat en strategi för forskning och innovation. uppfattas som en och samma typ av metall. Vi ser också hur stålindustrin i allt högre utsträckning är med och utvecklar lösningar åt kunderna. Lösningar de själva inte skulle ha kunnat skapa om de inte fått hjälp från specialister. Den typen av samarbeten sker i allt större utsträckning, fortsätter Gert. Hur ser då framtiden ut med tanke på den starka utveckling som sker just nu? Vad kommer att påverka vår svenska stålindustri och dess konkurrenskraft i framtiden? Väldigt svårt att säga. Tillverkningsprocessen kan och kommer utvecklas vilket gör det svårt att säga var vi landar. Just nu finns en överkapacitet på stål i världen men nya användningsområden tillkommer ständigt. Priserna varierar kraftigt och geopolitiska effekter som exempelvis energikostnader går inte att förutse helt. Sverige är ett litet land med en jämförelsevis liten stålindustri vilket både skapar möjligheter och är en utmaning. Förändrad syn på distribution, lagerkostnader och annat kan också bidra till krav på mer närproducerat material. Miljöfrågorna kommer påverka utvecklingen och en mängd andra faktorer. Klart är dock att Sverige har, och säkert kommer fortsätta ha, en stark stålindustri även i framtiden, avslutar Gert. OLA HANSON FOTO: KARO BIO Molekyler som förändrar samhället C21 och Selektope är de två molekyler holdingbolaget Mintage Scientific AB de senaste tio åren arbetat med att förädla till kommersiella innovationer. Molekyler som kan komma att revolutionera läkemedelsindustrin och den marina färgindustrin. Vd Göran Wessman har lång erfarenhet av att arbeta med projektbolag i tidiga faser inom life science, och känner igen framgångskriterierna från tidigare framgångsrika projekt. Det är otroligt spännande att se när samhället sakta ställer om och får upp ögonen för det man inom projektet trott på länge, säger han. Två portföljbolag Bolaget har två portföljbolag, Vicore Pharma och I-Tech. Det första bolaget är helägt av Mintage Scientific och förädlar molekylen C21 till en ny klass läkemedelssubstanser. En receptor som stimulerar kroppens egna antiinflammatoriska svar och läkningsprocesser. Det andra bolaget är verksamt inom den marina färgindustrin där molekylen Selektope förädlas till en biocid för att motverka påväxt av skalbyggande djur på båt- och fartygsskrov. En kraftfull teknologi som är bra för marina miljöer. Intresset för C21 har under de senaste två åren ökat explosionsartat i relevanta forskningskretsar världen över. Det är väldigt roligt att se, säger han. FRIDA NILSON KTH Materialvetenskap världsledande inom materialforskning Sverige ligger i framkant inom materialforskning rörande legeringar, inte minst vad beträffar stål och stålets egenskaper. Professor Börje Johansson och hans forskarkollegor på Kungliga Tekniska Högskolan har genom egen forskning och nära samarbeten internationellt nått en position som är unik. Det är frukten av en mycket tidig och långsiktig satsning utgående från atomernas elektronstruktur hos material med sikte på bland annat vår basindustri där stålet har varit och är viktigt. Länder som USA och Kina ligger i startgroparna för att satsa stora resurser på samma typ av forskning men vi har ett klart försprång. Risken är dock att försprånget snabbt äts upp om fortsatta aktiva satsningar inte görs, förklarar Börje. Börje Johansson Vad krävs för att behålla försprånget och vad ska vi inrikta oss på? Materialutvecklingen går väldigt fort nu och även vår basindustri har ambitionen att behålla tätpositionen inom stål och stålkvalitéer. Här finns alltså ett område där forskningen ska vara med och bidra. Det händer också mycket inom svensk experimentell materialforskning. Två exempel finns i Lund där forskningsanläggningarna Max-lab och kommande ESS bidrar och kommer att kraftfullt bidra till fortsatt stark grundforskning. Satsningarna i Lund visar också på vikten av ett livligt internationellt samarbete. Traditionellt har vi på avdelningen för Materialvetenskap ett ständigt ömsesidigt utbyte med forskningscentra i världen. Negativt är exempelvis de svårigheter det idag är att kunna bjuda in gästforskare. Tidigare kunde jag snabbt stipendiera en senior forskare för exempelvis två månader, köpa biljett och få hit forskaren direkt. Det var otroligt värdefullt för verksamheten. Börje kommer även in på vikten av rätt förutsättningar för svenska forskare. Idag försvinner många lovande unga forskare utomlands utan att vi skapar tillräcklig stimulans för att de ska komma tillbaka. Svenska forskare måste få internationella erfarenheter och kunskaper. Samtidigt måste vi lyfta de inhemska förutsättningarna så det blir rejält lockande att komma tillbaka hem och ta de avgörande stegen som forskare. Dessutom måste vi kunna ställa ännu högre krav på både forskare och doktorander. Det räcker inte att vara lagom om vi ska behålla vår ledande position. Vi måste vara bäst vilket kräver de rätta förutsättningarna och rätt inställning. Går det att peka på något speciellt viktigt för Börje och hans forskarkollegors framgångar? Teamkänsla! Även om många av forskarna är de bästa skulle vi inte lyckas om vi inte jobbar och trivs som team. Detta hjälpte oss till att erövra ett ytterst åtråvärt forskningsbidrag från europeiska forskningsrådet ERC. I vår forskning prioriterar vi spännande materialfysikaliska problem kopplade till grundforskning. God internationell synlighet är också viktigt. Dessutom, lite tur med vissa forskningsprojekt skadar inte heller. Börje Johansson, professor i teoretisk materialvetenskap vid KTH Institutionen för materialvetenskap KTH Brinellvägen Stockholm Tel: Fax:

15 CAMM bildar kärnan i LTU:s excellens inom området gruv- och metallurgi, där LTU av regeringen inom ramen för utlysningen av strategiska forskningsområden som enda lärosäte i Sverige fått medel att bygga upp världsledande forskning inom området Hållbart nyttjande av naturresurser gruv och mineral. Excellenscentret CAMM arbetar inom följande områden: t Geometallurgi t Deep mining t Lean mining t Partikelteknologi t Green mining t Råvaror för framtidens järn och stålframställning (samarbete mellan LTU och Swerea MEFOS) För mer information kontakta verksamhetsledare Professor Pär Weihed är idag det mest kompletta universitetet i Sverige inom gruv, metallurgi och materialvetenskap. LTU har ett nationellt ansvar för utbildningar mot gruv-, prospekterings- och stålindustri. tekniska områden som är centrala för dessa branscher. LTU har idag ett nära samarbete direkt med industrin inom olika centrumbildningar såsom HLRC (Hjalmar Lundbohm Research Centre, gruvforskning), CHS (Centrum för högpresterande stål), ARC2 (Agricola Research Centre, partikelteknologi) och MiMeR (Minerals and Metals Recycling, återvinning). VAR HAR PENGARNA TAGIT VÄGEN? HITTA SVARET PÅ FORSKNING.SE/VARLDSEKONOMI LYSANDE IDÉER FÖRTJÄNAR EN LYSANDE FRAMTID Forskning, utveckling och innovationer för hållbara lösningar på stora utmaningar Automation och industriella processer Bioraffinaderi, bioenergi och nya biomaterial Samhällsbyggnad e-hälsa Energi ICT Internet och telekom Life Science Livskvalitet Massa, papper och förpackning Materialvetenskap Mobilitet Risk och säkerhet Produktoch produktionsteknik Transport Alla bra produkter börjar med en bra idé. Med väl förvaltade intellektuella rättigheter får de förutsättningar att växa, att vara lönsamma och att förbli unika. Kan dina idéer lyckas ännu bättre? Kontakta oss på eller läs mer på Vi är ett av Europas största företag inom immaterialrätt med 500 medarbetare och med ett fullständigt utbud av tekniska, juridiska och strategiska tjänster till stöd för dig för att kunna nå dina affärsmål. Vi kan också hjälpa dig att definiera, öka och utnyttja hela värdet i din portfölj med immateriella tillgångar.

16 16 JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET LIFE SCIENCE Målet är att ta fram en strategisk forsknings- ochinnovationsagenda Sverige har starka traditioner av att vara konkurrenskraftiga inom life science-området. Detta vittnar bland annat en stor mängd innovationer som medicinsk teknik, hälsorelaterade e-tjänster och läkemedel som FAKTA Maria Lönn Projektledare, SILS, Länsstyrelsen i Stockholm län FOTO: MARIANNE BERLIN svenska företag, universitet och forskningsinstitut skapat. Därför behövs en gemensam svensk strategi på området Sverige som Internationellt centrum för Life Science (SILS) utgör en grund för detta. Vi påbörjade det här arbetet i höstas och målet var att ta fram en strategisk forsknings- och innovationsagenda. Just nu håller vi på med att ta fram ett antal insatser som ska bidra till att vi uppnår vår vision om tillväxt kopplad till bättre hälsa där vi vill möjliggöra gränsöverskridande innovationer inom hälsoområdet, förklarar projektledare Maria Lönn. Vad som har hänt under projektets gång är att det har tagit olika spår. Det första är att bygga vidare och genomföra de insatser som vi anser som nödvändiga för att näringslivet ska utvecklas positivt. Dessutom samarbetar vi med andra initiativ på området för att bli ännu starkare. Etablera en ge- och få Världen genomgår en förändring när det kommer till life science-området. Stora företag minskar sin egna forskningsverksamhet och mindre bolag har svårt att växa. Det saknas ett nationellt forum i vilket akademi, industri och offentlig sektor kan samarbeta. Med våra forskningssatsningar har vi goda möjligheter till att vara mycket konkurrenskraftiga. Problemet är att det är med varandra inbördes i landet vi konkurrerar, något som undergräver det faktum att vi kan hålla en konkurrenskraftig profil utåt. En viktig åtgärd, och där SILS har kommit en bra bit på vägen, är att etablera en så kallad ge- och få. LINDA KANTE Sverige som Internationellt centrum för Life Science och den forskning- och innovationsagenda som presenterades i april, ska fungera som en katalysator för vässandet av den internationella kompetens samt konkurrens- och attraktionskraft som Sverige så väl behöver. Det ska ske genom ett välstrukturerat samarbete mellan såväl regioner som med internationella aktörer samt forsknings- och innovationsmiljöer. Såväl näringslivet och akademien som hälso - och sjukvården har centrala roller i processen. Mer konkret innebär visionen att: Life science säkras som nationellt styrkeområde genom förnyelse med en tyngdpunktsförskjutning från sjukvård till hälsofrämjande insatser. Ökad export, förbättrad kapitaltillströmning till företag samt göra svensk forsknings- och innovationskompetens mer attraktiv. Ett sammanhållande av flödet forskning-utveckling- tillverkning-försäljning. Det är ett antal faktorer som måste stämma för att detta ska åstadkommas. Man behöver bland annat säkra en bred förankring hos akademi, industri, hälso- och sjukvård samt de myndigheter som främjar samarbete och infrastruktur kring forskning, innovation och tillväxt. Genom att fokusera på branschöverskridande processer och strategier, kompetensförsörjning, innovationsstrukturer, incitamentsstrukturer samt flaskhalsen i processen idé till produkt skall man adressera hur man bättre kan hålla ihop klinisk verksamhet och forskning samt främja marknadsutveckling. Medicintekniskt forum ska verka för samarbete Med samverkan inom vårdnära medicinsk teknik kan vi möta framtidens behov, men rationaliseringar inom vården hotar denna samverkan. Därför finns nu ett nationellt forum för medicinteknik. Svensk medicinteknisk industri har skaffat sig en framstående position internationellt, vilket till stor del beror på att Sverige har ett välutvecklat sjukvårdssystem där nya produkter utvecklats i samarbete mellan företag och forskare. Men sjukvården har länge upplevt krympande resurser och det drabbar även innovationssystemet. Genom att inrätta ett nationellt forum för medicinsk teknik (NFMT) hoppas man kunna vända utvecklingen. Ett öppet forum NFMT är ett öppet forum för medicinteknik. Här ska aktörer från näringsliv, vård och omsorg och forskning ta ett samlat nationellt grepp för att ge Sverige förutsättningar att bli en världsledande medicinteknisk nation, säger Mikael Persson, professor i medicinteknik på Chalmers och styrelsemedlem NFMT. Tanken är att vi ska utgöra en plattform för samarbete och verka opinionsbildande, bland många andra saker. Forskningen kring ehälsa är extra angelägen eftersom målsättningen är just att effektivisera vården. En åldrande befolkning innebär också att vårdbehovet växer, samtidigt som allt färre förvärvsarbetar och genererar skattemedel. EHälsa ska bland annat ge patienten bättre möjligheter till egenvård och kontroll samtidigt som fokus på patientsäkerheten ökar. BENEDIKTA CAVALLIN ANGELÄGEN FORSKNING På bilden syns Mikael Persson och Andreas Fhage med en strokehjälm. FOTO: JAN-OLOF YXELL AMGEN - I LÄKEMEDELSUTVECKLINGENS FRONTLINJE För över 30 år sedan såg Amgen att molekylärbiologin kunde revolutionera behandlingen av många allvarliga sjukdomar och vi beslutade oss för att ta biotekniken från laboratoriet till patienter. Idag är Amgen det ledande bioteknikföretaget i världen. Vår starka entreprenörsanda och fokus på innovativ forskning gör oss till ett framtidsföretag. Amgen drivs av visionen att de främsta läkemedlen ska finnas tillgängliga den dag någon blir sjuk. I samarbete med hälso- och sjukvården hjälper Amgens läkemedel ett stort antal människor till ett bättre liv genom att bota eller lindra svåra sjukdomar. - Vi forskar och har läkemedel inom många områden, framförallt benskörhet, cancer-, hjärt/kärl- och njursjukdomar. Alla våra läkemedel har utvecklats med kliniska studier i Sverige, och det breda forskningsarbetet avser vi fortsätta med, säger Eva Dahl, Medicinsk chef Sverige. För oss är det viktigt att gedigen vetenskap, kompetens och ett stort engagemang genomsyrar allt vi gör. Genom att aldrig slå oss till ro och alltid ha modet att vara innovativa kommer Amgen att vara fortsatt engagerat i banbrytande och världsledande läkemedelsforskning. - Amgen strävar efter att tillhandahålla marknadens mest verksamma, och samtidigt kostnadseffektiva, läkemedel, berättar Anders Göransson, Sverigechef på Amgen. AMG-SWE-AMG January-P

17 STO CPH GOT OSL Immaterialrätt Marknadsrätt NORDIA är en skandinavisk affärsjuridisk advokatbyrå med kontor i Stockholm, Göteborg, Köpenhamn och Oslo. Vår enhet för immaterialrätt och marknadsrätt biträder i svenska och internationella ärenden avseende copyright, varumärken, reklamjuridik mm. Ditt bästa är vårt fokus Vad kan vi göra för dig? Konceptutveckling, industridesign, idégenerering, projektledning, mekanik, elektronik, mjukvara, visualisering, beräkning, simulering, provning och prototypframtagning. Prodelox. Vi förverkligar idéer och skapar morgondagens produkter. Vi har arbetat med Prodelox de senaste åren och uppskattar deras mix av kompetens inom industridesign, utveckling och produktionserfarenhet, med deras effektiva sätt att arbeta. Patrik Lindergren, VD för ChargeStorm Vi värdesätter Prodelox förmåga att ta sig an ett komplett utvecklingsuppdrag. Deras olika kompetensområden har arbetat i nära samverkan både med varandra och med oss på Elekta. Jan Wrigfors, projektledare på Elekta Komplett produktutveckling Prodelox AB är ett utvecklingscentrum som erbjuder kvalificerade tjänster för innovativ utveckling av produkter. Kunderna är produktägande företag och innovatörer i Sverige och Norge. Vi tar ansvar för kompletta projekt och har samlad förmåga inom ett stort antal kompetensområden. Prodelox AB startades 2007 och har cirka 40 medarbetare. Prodelox AB

18 18 JUNI 2013 HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET PERSONLIG INSIKT Annie Lööf INNOVATIONSKLIMAT FOTO: THINKSTOCK FOTO: NÄRINGSDEPARTEMENTET Sverige tillhör de länder som satsar mest på forskning i världen. Det är bådar gott för framtiden. Men vi måste också se till att fler forskningsresultat leder till nya mediciner i apoteken, bättre mat på borden och renare drivmedel i tankarna. MISSA INTE! EXPERTUTLÅTANDE Lennart Karlström Auktoriserat patentombud Noréns Patentbyrå AB Samarbeta över gränserna För att fler av våra goda idéer ska kunna bli till lönsamma produkter satsar regeringen drygt två miljarder kronor på ett bättre innovationsklimat mellan 2013 och Det handlar om allt från nya innovationskontor på regionala lärosäten till bättre samverkan över gränserna i Europa. Globala samhällsutmaningar I dag står vi inför en rad globala samhällsutmaningar. Men dessa är lika mycket möjligheter som problem. För att kunna dra nytta av det ökade behovet av exempelvis ren produktionsteknik och nya botemedel mot sjukdomar börjar vi nu att jobba med strategiska innovationsområden. De ska identifieras i samverkan med näringslivet inom styrkeområden där den globala efterfrågan är stor. Sedan är det viktigt att dra nytta av innovationskraften i hel a Sverige. Därför inrättar vi innovationskontor vid ett flertal universitet som i dag saknar sådana. Innovationskontoren utgör viktiga plattformar för forskare och studenter som vill omsätta forskningsresultat och kunskap i nya produkter och tjänster. Dessutom behövs starkare drivkrafter för samverkan mellan högskolor, näringsliv och samhälle. Det blir nu möjligt med en ny fördelningsmetod som gynnar de lärosäten som samverkar med sina omgivningar. Från och med i år finns extra pengar som kommer att fördelas efter högskolornas förmåga att samverka och bidra till näringslivets och samhällets innovationsförmåga. Utveckla ny kompetens En grundbult i innovationsprocessen utgörs av möjligheten att testa innehållet i nya varor och tjänster. Regeringen tillför därför mer pengar till olika test- och demonstrationsanläggningar. Vi satsar också extra resurser på Sveriges industriforskningsinstitut, i RISE-koncernen, så att de ska kunna utveckla ny kompetens och stärkas i nya forskningsområden. Instituten fyller idag en viktig funktion som forskningsoch utvecklingsresurs för framförallt små och medelstora företag som sällan har möjlighet att själva investera i FOU-anläggningar. Slutligen så är det viktigt att samarbeta över gränserna för att maximera nyttan av våra egna satsningar. Därför vill vi säkra svenska aktörers möjligheter att delta i europeiska tillväxtskapande partnerskapsprogram. Syftet med vår innovationspolitik är att bädda för ökad produktivitet, konkurrenskraft och tillväxt i hela Sverige. I förlängningen handlar det om att skapa förutsättningar för fler jobb, kortare vårdköer och högre pensioner. Annie svarar exklusivt på en av round table frågorna Vilka satsningar bör göras inom innovationspolitiken för att gynna innovationsklimatet i Sverige ytterligare? Vi har många storföretag som investerar väldigt mycket i forskning och utveckling. Men i en internationell jämförelse är dock små och medelstora företag i Sverige mindre innovationsintensiva än i många andra länder. Därför är det viktigt att främja och underlätta FOU-insatser i mindre företag, exempelvis genom att satsa på industriforskningsinstituten och innovationscoacher. När kommer jag att kunna få ett patentskydd som täcker hela EU? Det är på gång, och kommer kanske under 2015, men kommer inledningsvis inte att omfatta alla EU-länder. Det är beroende av att man hinner få igång ett domstolssystem som kan hantera sådana patent, och sedan att respektive lands parlament godkänner systemet. När EU-patentet kommer måste det väl vara bättre at välja det istället för att validera ett EP-patent i ett antal länder, eftersom man då slipper översättningar? Nej, det beror på om man tror att man verkligen har behov av ett patentskydd i många EU-länder. Har man bara behov av patentskyddet i få länder kan det i längden bli billigare, eftersom årsavgifter för EU-patentet förväntas bli högre. Har man en gång valt EU-patentet istället för nationella patent, kan man inte reducera årsavgiftskostnaden genom att avstå betalning utan att hela patentet förfaller. Lennart Karlström Auktoriserat patentombud Noréns Patentbyrå AB. FOTO: NORÉNS Har hört att man även med det nya EU-patentet måste lämna in en ytterligare översättning om texten från början är på engelska. Varför är det så? Det är en politisk kompromiss. För patent som utfärdas på tyska eller franska måste under en övergångstid en engelsk översättning lämnas in. För att skapa en balans mellan engelska, tyska och franska krävs därför under denna övergångstid att en översättning till ett annat EU-språk lämnas in om patenttexten är på engelska. Det kan då vara vilket som helst av de andra EU-språken, till exempel svenska. När EU-patentet kommer, kan man då vända sig till en domstol i Sverige för att stämma någon för patentintrång? Nej, svensk domstol kan inte behandla EU-patent. De kommer att behandlas av en speciell europeisk domstol. Har vi tur kan vi dock få en nationell eller regional avdelning av en sådan i Sverige. Domstolen kommer att ha en sammansättning av domare från olika länder. För svenskt vidkommande torde behandlingsspråket då i första hand komma att vara engelska. INNOVATION eller KVARTALSKAPITALISM? En ödesfråga för utveckling av svensk industri ÄR INNOVATION MÖJLIG? Kapitalmarknaden är kortsiktig och hämmar innovation, myt eller verklighet? Huvuddelen av Sveriges innovationskraft finns i etablerade företag. Hur kan denna kreativa kraft balanseras mot kapitalmarknadens krav? Sverige ses som ett av världens mest innovativa länder, men vad är utfallet? Varför är det viktigt att utveckla svensk industriell produktion om vi ska satsa på innovation? Lågkostnadsjakt eller innovation? Hur ser alternativen ut för framgångsrik global svensk produktion? Hur kan företag balansera kostnadseffektivitet och hållbar innovation? AKTUELL FORSKNING Forskare från fem universitet och högskolor har med stöd av Vinnova formulerat några av svaren i en nyutkommen bok på Liber. Resultaten bygger på djupa fallstudier och enkätstudier av teknikföretag i Sverige, Europa och Nordamerika. Vill Du veta mera, kontakta gärna: Lars Bengtsson, professor, Högskolan i Gävle, Johnny Lind, professor, Handelshögskolan i Stockholm,

19 Lön & personal Dokumenthantering Telefoni Säkerhet Patent Dina idéer är din framtid. Se till att de är skyddade. Med en historia från Saab Bofors Support och Bofors AB, vet vi hur bra uppfinningar ska skyddas. Nu är vi en del av Nobeli Business Support och hjälper stora och små företag i hela landet att trygga sin framtid. Nobeli Business Support, Karlskoga Telefon: Tekniskt Nyskapande ettårig innovationsutbildning Innovationer mognar med kunskap! Gör som Håkan bli diplomerad uppfinnare! informationsteknologi innovationsvetenskap forskning för innovation i samproduktion med Anmäl dig till nästa utbildning som startar Håkan Andersson är på god väg att lansera sin andra innovation efter sin utbildning vid idéum i Lidköping. SafeRider TM, med nackstöd och bälte, ökar säkerheten för rullstolsburna vid resa med buss eller färdtjänst Kontaktperson: Robert Nilsen Scanna kod för att se film om Idéum

20 U-FOLD i Almedalen 2 4 juli 2013 Visby, Gotland ATT BRYTA VÄGEN MOT MISSBRUK U-FOLD är länken mellan Uppsalas forskning, prevention och behandling av läkemedels- och drogberoende. Vårt nätverk samlar bred erfarenhet, ny kunskap och skilda perspektiv. Vi bidrar till ökad förståelse och ett gemensamt förhållningssätt kring beroendekedjans mekanismer. U-FOLD skapar nya metoder att bryta vägen mot missbruk. I sam verkan effektiviserar vi införandet av nya rön i preventiva insatser, vård och rättsliga åtgärder. SEMINARIUM 1 Tid: 2 juli :00 15:00 Plats: Restaurang Friheten Strandgatan 6 SEMINARIUM 2 Tid: 4 juli :30 10:00 Plats: S:t Hansgatan 13 Kraftig straffsänkning för narkotikabrott vem ska nu springa sista sträckan i behandlingsstafetten? Högsta domstolen har i en unik serie domar radikalt ändrat påföljderna rörande narkotikabrott. Detta påverkar inte minst alla som jobbar med behandling av narkotikamissbrukare. Men, är de riggade för detta? Medverkande: Astrid Eklund, vice överåklagare, Åklagarmyndigheten. Birgitta Göransson, tidigare regionchef, Kriminalvården Väst. Fred Nyberg, koordinator vid U-FOLD, Professor Uppsala universitet. Johan Pehrson, ledamot, justitieutskottet Folkpartiet. Karl Gudmundsson, vice ordförande, Sveriges Socialchefer. Thomas Bodström, advokat, Borgström & Bodström Advokatbyrå. Moderator: Lars Nylén, direktor vid U-FOLD, Uppsala universitet. Är det dags att legalisera cannabis i Sverige? Användningen av cannabis har ökat i Sverige. Allt fler förespråkar en mer liberal syn på drogen och menar att den svenska drogpolitiken är förlegad. Men ska Sverige ge upp kampen mot cannabis och vad händer om vi gör det? Vad säger experterna om konsekvenserna av en legalisering? Medverkande: Fred Nyberg, Professor, Uppsala universitet. Astrid Eklund, Vice överåklagare, Åklagarämbetet. Walter Kegö, Senior fellow, ISDP. Morgan Johansson, Ordförande i justitieutskottet, (s). Gabriel Romanus, Fd socialminister fd VD Systembolaget. Moderator: Paulina Neuding, Chefredaktör NEO. U-FOLD är en viktig plattform där nya vetenskapliga landvinningar snabbt kan kommuniceras mellan forskningsområden och sedan med praktiker ute i samhället. Det säger Fred Nyberg, professor i beroendeforskning vid Uppsala universitet och koordinator för U-FOLD. SEMINARIUM 3 Tid: 4 juli :00 15:00 Plats: Restaurang Friheten Strandgatan 6 Hur farliga är droger? Relevanta behandlingsstrategier Antalet droger på nätet ökar i en oroande takt. Hur samlar vi information om droger och hur bedömer vi deras effekter på hälsan, skadeverkan och risk för vanebildning? Hur möter vi den stora utmaningen att föra kunskapen vidare till dem som behandlar missbrukare? Medverkande: Agneta Öjehagen, professor i psykosocial forskning, Lunds universitet. Fred Nyberg, koordinator vid U- FOLD, Professor Uppsala universitet. Lennart Heine, överläkare, Kriminalvården/Beroendecentrum Örebro. Maria Abrahamsson, riksdagsledamot, Moderaterna. Marika Bjerstedt-Hansen, socionom socialpolitiker, Socialdemokraterna. Martin Bråbäck, specialistläkare, medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Moderator: Ann-Britt Ryd Pettersson, journalist, Sveriges Television. FORUM FÖR FORSKNING OM LÄKEMEDELS- OCH DROGBEROENDE U-FOLD Befolkningsstudier underlättar läkemedelsutveckling folksjukdomarna kommer förbli en av våra största utmaningar. Nya befolkningsstudier kan Riskfaktorer för stroke och hjärtkärlsjukdomar behöver studeras i befolkningsstudier med moderna metoder sjukdom och behandling.

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges

Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Rotary Smålandsstenar 6 Februari 2014 Lars Gustafsson, Werner Hilliges Från idéer Vår till framgångsrika värdegrund företag Glädje i arbetet Flexibla i tanke och handling Affärsmässiga i utförandet Vision

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Strategiska innovationsområden Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström) Varför satsar Sverige på strategiska innovationsområden? Sverige måste kraftsamla för att

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

Innovationsledning gör projekten till verksamhet!

Innovationsledning gör projekten till verksamhet! Innovationsledning gör projekten till verksamhet! hur går vi från idé till innovation? Daniel Forslund chefsstrateg Snabbfakta om VINNOVA Statlig myndighet under Näringsdepartementet Anslaget för forskning

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den!

Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vänta inte på nästa innovation. Stå för den! Vi ger er råd att utveckla er framtid I en globaliserad och ständigt uppkopplad värld är konkurrensen knivskarp, överallt och hela tiden. En ny idé, en trend

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag

CONNECT Väst. Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Näring åt tillväxtföretag CONNECT Väst Vi är en ideell organisation, som stöder start ups och SME-företag i tillväxtfas. Vi stöds och finansieras av det lokala Näringslivet, VGR, Tillväxtverket,

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

IMMATERIELLA TILLgångAR

IMMATERIELLA TILLgångAR IMMATERIELLA Tillgångar En stor del av ditt företags värde beror på de idéer du har utvecklat och skyddat. Om du skyddar ditt varumärke, din design eller uppfinning ökar chanserna att tjäna pengar på din

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012.

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Ansökningsperioden pågår 2 maj - 15 juli 2012. Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill skapa innovationer! Är du ägare eller delägare i ett företag i Skåne med ca 10-50 anställda, och dessutom kvinna? I så fall är du en av de företagare som

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa

Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Ett helt nytt affärsutvecklingsprogram för företag som: Vill utveckla Ledning och Styrning Vill sticka ut på marknaden Vågar Vilja Växa Anmälan t o m 31 oktober 2013 - är uppföljaren till det mycket uppskattade

Läs mer

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB

Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 Kompetensförsörjning och företagande Malin Thunborg 2015-07-06 Dnr: RUN 2015-257 Beslut om Ägardirektiv för ALMI Företagspartner Östergötland AB Region Östergötland och den nationella

Läs mer

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN

AshokA IDÉER och MÄNNIskoR som FÖRÄNDRAR VÄRLDEN Ashoka IDÉER OCH MÄNNISKOR SOM FÖRÄNDRAr VÄRLDEN Sedan 2012 finns Ashoka i Skandinavien, med huvudkontor i Stockholm. I den här broschyren presenterar vi oss och några av våra så kallade s; sociala entreprenörer

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland - 2014

Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland - 2014 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-10-01 RS130382 Ann-Mari Bartholdsson, Verksamhetschef Näringsliv 035-179887 Regionstyrelsen Ägardirektiv för Almi Företagspartner Halland

Läs mer

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012

Mälardalens högskola. Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 Mälardalens högskola Presentation vid Automation region frukostmöte 10 januari 2012 MDH En nationell högskola som verkar i en region - med en innovativ och internationell profil MDH i siffror 1977 MDH

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling

Innovation enligt vår definition. Ny kunskap blir till nytta och handling Innovation enligt vår definition Ny kunskap blir till nytta och handling Ett framstående universitet med ämnesmässig bredd, mod att ompröva och förmåga att utveckla Samverkan Vi har som mål att genom bred

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag

Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Syfte Syftet är att stimulera en ökad efterfrågan på FoU-insatser för små och medelstora företag Programmet ska stärka de små och medelstora företagens möjligheter att: konkurrera på globala marknader

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Från idé till lönsamt företag. Från idé till lönsamt företag

Från idé till lönsamt företag. Från idé till lönsamt företag Från idé till lönsamt företag ALMI Företagspartner AB 40 kontor över hela landet. 450 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Riskapital genom

Läs mer

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med?

BUSINESS START. Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Vem kan vara med? BUSINESS START Vill du utveckla din idé till en affärsidé? Inkubera Business Start ger dig möjlighet att tillsammans med oss förädla din idé och få mer kunskap om vad det innebär att starta ett eget företag.

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering

Från idéer till framgångsrika företag. En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering En gemensam process från Affärsidé till Kommersialisering 1 Innehåll Bröllop mellan Innovationsbron och Almi Innovationsbrons uppdrag och strategi Almis uppdrag och nya innovationsstrategin Möjligheter

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Västsverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Entreprenörskap och innovativt företagande Aktiviteterna skall bidra till att skapa

Läs mer

entreprenörskap och innovation varmt välkommen 11-15 nov 2013 fri entré Billy Bergåker Kerstin Gunnarsson Liselotte Eriksson Dahl

entreprenörskap och innovation varmt välkommen 11-15 nov 2013 fri entré Billy Bergåker Kerstin Gunnarsson Liselotte Eriksson Dahl entreprenörskap och innovation LYFTer NÄRINGSLIVET varmt välkommen 11-15 nov 2013 fri entré Liselotte Eriksson Dahl Billy Bergåker Kerstin Gunnarsson Cecilia Hetrz Petra Mede Mikael Melitshenko Mia Spendrup

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Affärsjuridik enligt Lindahl

Affärsjuridik enligt Lindahl Affärsjuridik enligt Lindahl Ett affärsråd ska vara glasklart. Inte gömmas i en hög av papper. Ett rakare arbetssätt Du vill ha raka svar och tydliga råd. Vårt mål är att alltid leverera relevant rådgivning

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Om oss Affärsområden Tjänster Verksamhet Hållbart företagande Vi gör nytta SP på 5 min

Läs mer

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse

På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse På väg mot en institutssektor i världsklass 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse 1 2 9 utmaningar för konkurrenskraft och förnyelse Industriforskningsinstituten med ägande under RISE Research

Läs mer

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt

Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf förnyelse och tillväxt En regions och en nations långsiktiga l utveckling avgörs av förmf rmågan att attrahera, behålla och utveckla människor. Göteborgs universitet ser universitetsforskning och utbildning som en motor förf

Läs mer

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet Göran Andersson Två grundstenar Effeklogik för programmet Utvärdering, Uppföljning och Processtöd hänger

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014

Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland pilotstudie hösten/vintern 2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2014-10-02 RS140392 HANDLÄGGARE Lena Johansson, utvecklingsledare Näringsliv Tel: 0722-162387 Regionstyrelsen Ansökan om finansiering av projekt: FoU-kort Halland

Läs mer

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg

1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Utlysning, Vinnvård Fellows 1 Vinnvård - forskning om förbättring inom vård och omsorg Vården och omsorgen står inför stora utmaningar. En åldrande befolkning, ny teknik och ökade förväntningar från patienter

Läs mer

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012

Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Ett innovationsklimat i världsklass Tillväxtverket Smart hållbar tillväxt 28 november 2012 Christer Christensen Regional Tillväxt Näringsdepartementet Jobb och konkurrenskraft Sverige i topp i många mätningar

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Swedish Incubators & Science Parks

Swedish Incubators & Science Parks Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges inkubatorer och science parks Inspel angående svensk inkubationsverksamhet Sveriges inkubatorer är kärnprocesser både

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Almi Företagspartner AB

Almi Företagspartner AB Almi Företagspartner AB 40 kontor över hela landet med 500 medarbetare. Moderbolag ägs av staten. 17 regionala dotterbolag som ägs till 49% av regionala ägare. Finansiering och rådgivning Riskkapital (expansion)

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

UTVECKLA DIN IDE UTVECKLA DITT FORETAG

UTVECKLA DIN IDE UTVECKLA DITT FORETAG UTVECKLA DIN IDE UTVECKLA DITT FORETAG Uppsala. Företagande varje dag. Sedan 1286. HAR DU EN IDÉ ELLER VILL UTVECKLA DITT FÖRETAG? I Uppsala är vi många företagsfrämjande aktörer som kan hjälpa dig vidare

Läs mer

Stöd till nationell individrörlighet för innovation

Stöd till nationell individrörlighet för innovation UTLYSNING 1 (6) Datum [ÖPPNINGSDATUM_ ANS_OMG1] Reviderad [Datum för revidering] Diarienummer [DIARIENUMMER] Stöd till nationell individrörlighet för innovation En utlysning inom programmet Personrörlighet

Läs mer

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Bakgrund NOSP För att sätta framtiden för Norrköping Science Park måste man titta på vilka förutsättningar som finns i Norrköping och hur spelplanen ser ut.

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system

Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Innovationer i Motala kommun Förhållningssätt och system Motala en del av östgötaregionen 42 000 invånare Medarbetare Drygt 3600 medarbetare Bred kompetens inom exempelvis: skola omsorg kultur bibliotek

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Plats för möten Hjärtat i din affär Vi är inget vanligt fastighetsbolag. Givetvis är husen grunden i vår verksamhet, men i själva verket är vi mer intresserade av människorna som vistas där. Det är vår

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor!

Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Tillväxtföretag får chansen att växa på nya arenor! Var finns prylarna? Med milslånga lagerytor hos många företag är den frågan idag dessvärre alldeles för vanlig. Utan ett snabbt och korrekt svar blir

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

ALMI INVEST. Kompetens och kapital för tillväxt i bolag

ALMI INVEST. Kompetens och kapital för tillväxt i bolag ALMI INVEST Kompetens och kapital för tillväxt i bolag Pär Nordström Investerings ansvarig Såddkapital Almi-koncernen i siffor Kontor på 40 orter Över 500 medarbetare. Drygt 350 portföljbolag 3 331 lån

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Stockholm: Universitetshuvudstaden

Stockholm: Universitetshuvudstaden Stockholm: Universitetshuvudstaden Utbildning, forskning och utveckling med Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet i samverkan. Stockholm: Universitetshuvudstaden

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha &

Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Projektnamn: Innovativum Uppdragsgivare: Ingrid Thuresson, Charlotte Engblom & Philip Bengtsson Projektgruppdeltagare: Sara Nasser, Arianita Rexha & Jesper Zanton Projektkordinator: Dina Jacobson Innehåll:

Läs mer

Framtidens innovativa Småland Blekinge

Framtidens innovativa Småland Blekinge Framtidens innovativa Småland Blekinge En sammanfattning av den regionala innovationsdialogen i Jönköping, 15 februari 2012 Den 15 februari arrangerade de fyra regionförbunden i Småland och Blekinge, i

Läs mer

Mål och strategi för Internet of Things Sverige

Mål och strategi för Internet of Things Sverige Mål och strategi för Internet of Things Sverige Presentation, vid IoT Sverige vårseminarium 23 april 2015 Torbjörn Fängström, programchef IoT Sverige, Uppsala universitet IoT Sverige ett strategiskt innovationsprogram

Läs mer

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor YTTRANDE 2012-06-19 AD 411-2012/1081 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av delrapporten Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor

Läs mer

Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Ägaranvisning för Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB Almi Företagspartner Stockholm Sörmland AB, nedan kallat bolaget, ägs av Almi Företagspartner AB (51 %), nedan kallat moderbolaget, och av Regionförbundet

Läs mer

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd.

FINANSIERING. Tillväxtverket har en rad olika stöd som du som egen företagare kan söka, särskilt du som driver företag på lands- eller glesbyd. Du har en idé och vill komma igång med ditt företag. Frågan är hur du ska finansiera företaget och kunna betala för allt? Här kan du läsa om några olika sätt att finansiera företagsstarten på. Var realistisk

Läs mer

Executive Leadership Program by Media Evolution. Att leda ett avancerat tjänsteföretag inom mediebranscherna med fokus på lönsamhet och tillväxt.

Executive Leadership Program by Media Evolution. Att leda ett avancerat tjänsteföretag inom mediebranscherna med fokus på lönsamhet och tillväxt. Executive Leadership Program by Media Evolution Att leda ett avancerat tjänsteföretag inom mediebranscherna med fokus på lönsamhet och tillväxt. Media Evolutions uppdrag är att verka för tillväxt i mediebranschen

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys.

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Vi genomför företagsöverlåtelser baserat på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Förmågan att träffa rätt För oss på Avantus är det viktigt med personlig rådgivning, kom binerat

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket

så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket så lyckas du i internationella affärer tips från world intellectual property day 2015 patent- och registreringsverket Med immaterialrätt i bagaget så lyckas du i internationella affärer Vid World Intellectual

Läs mer

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND

Vi skapar tillväxt i Västsverige HALLAND Vi skapar tillväxt i Västsverige VÄ S T SV E R I G E HALLAND Connect skapar tillväxt Detta hände mellan 2010 och 2013: 429företag eller företag under bildande har tagit del av en kompetenspanel. Våra två

Läs mer

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013

SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINSTITUT 2013 SP SVERIGES TEKNISKA FORSKNINGSINTITUT VÅR VISION Ett internationellt ledande institut VÅR AFFÄRSIDÉ Skapa, använda och förmedla internationellt konkurrenskraftig

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Omställningskontoret+

Omställningskontoret+ Omställningskontoret+ Aktiva insatser för tillväxt och sysselsättning 2012 2014 FINANSIÄRER: Omställningskontoret+ BEFINTLIGT NÄRINGSLIV NYSTARTER & NYETABLERINGAR Almi Almi OK+ OK+ NFC Högskolan Väst

Läs mer

Innovationskraft i offentlig verksamhet. Emma Gretzer, VINNOVA Klas Danerlöv, SKL Helsingborg 18 april

Innovationskraft i offentlig verksamhet. Emma Gretzer, VINNOVA Klas Danerlöv, SKL Helsingborg 18 april Innovationskraft i offentlig verksamhet Emma Gretzer, VINNOVA Klas Danerlöv, SKL Helsingborg 18 april VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet - Innovation för tjänster och produkter! - Innovation för processer

Läs mer

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång!

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång! Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 4 december drar vi igång! Nu startar vi Region Skånes fjärde affärsutvecklingsprogram för vård- och omsorgsföretag!

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång!

Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång! Mer om programmet: Vi presenterar medverkande personer & Värdet för dig och ditt företag! Den 6 november drar vi igång! Nu startar vi Region Skånes fjärde affärsutvecklingsprogram för vård- och omsorgsföretag!

Läs mer

Innovationspolitik, teknik och tillväxt

Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationspolitik, teknik och tillväxt Innovationsfrågorna berör alla politikområden. Att regeringen bedriver en sammanhållen politik och genomför kraftfulla åtgärder

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer