Arbetsförmedlingens Återrapportering Fördjupade analyser

Transkript

1 Arbetsförmedlingens 2010

2 Sida: 2 av 82 Dnr: / Datum: enligt regleringsbrevet för 2010,

3 Sida: 3 av 82 Återrapporten beskriver på vilket sätt myndigheten arbetar med de frågor som anges i regleringsbrevet för 2010 under avsnitt Uppdrag, punkt 5 - m.m.: 1. En fördjupad analys av jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgaranti för ungdomar. 2. Säkerställa att kompletterande aktörer är en del av myndighetens tjänsteutbud. 3. Analys av hur handläggningen av utskrivning ur arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning på grund av sjukfrånvaro fungerar. 4. Beskrivning och analys av verksamhetens kostnadseffektivitet, inklusive redovisning av handläggningstider i förmedlingsverksamheten. 5. Insatser myndigheten genomfört och planerar att genomföra för att förbättra arbetet med att säkerställa att arbetslöshetsförsäkringen fungerar som en omställningsförsäkring. 6. Resultatet av de för genomförda riskanalyserna beträffande felaktiga utbetalningar och bidragsbrott samt vilka åtgärder myndigheten mot bakgrund av dessa har vidtagit och planerar att genomföra. Rapportens disposition följer regleringsbrevet. I början av varje avsnitt återges uppdraget följt av en sammanfattning och slutsatser. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Angeles Bermudez- Svankvist. Ärendet har föredragits av Helene Dahlström. I den slutliga handläggningen har biträdande generaldirektör Lena Liljebäck, chefen för ledningsstaben Jan-Olof Dahlgren, avdelningschef Eva-Lisa Höglund samt enhetschef Stefan Tjärnback deltagit. Angeles Bermudez-Svankvist Helene Dahlström

4 Sida: 4 av 82

5 Sida: 5 av 82 Innehållsförteckning 1. Jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgaranti för ungdomar 7 Sammanfattning och slutsatser...7 Jobb- och utvecklingsgarantin...9 Jobbgaranti för ungdomar Erbjudna aktiviteter Jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas Kompletterande aktörer Sammanfattning och slutsatser...37 De tillhandahållna tjänsterna...39 Resultaten av vistelse hos kompletterande aktör Samverkan med trygghetsorganisationerna Utskrivning ur program på grund av sjukfrånvaro Sammanfattning och slutsatser Inledning och analysmetod Handläggningstider Sammanfattning och slutsatser...56 Redovisning av handläggningstider på lokala Arbetsförmedlingen...56 Redovisning av handläggningstider på Arbetsförmedlingen Kundtjänst Arbetslöshetsförsäkringen Sammanfattning och slutsatser...62 Uppdraget enligt regleringsbrevet Felaktiga utbetalningar och bidragsbrott Sammanfattning och slutsats...75 Risker för felaktiga utbetalningar...77 Kvalitetssäkrad ärendehandläggning...78

6 Sida: 6 av 82

7 Sida: 7 av Jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgaranti för ungdomar Arbetsförmedlingen ska redovisa: Fördjupad analys av jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgaranti för ungdomar. Särskild vikt ska läggas vid analys av om deltagarna i respektive garanti erbjuds aktiviteter utifrån individuella behov samt vilka aktiviteter som erbjudits dem som lämnat garantierna respektive dem som är kvar. I redovisningen ska även ingå en analys av vilka typer av sysselsättningar som deltagarna i fas tre av jobb- och utvecklingsgarantin erbjuds samt om tillsättningen av sysselsättningsplatser fungerar på ett tillfredsställande sätt. Sammanfattning och slutsatser Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) är ett omfattande program som kontinuerligt ökat i antal deltagare och totalt har närmare personer deltagit sedan starten i juli Under det senaste året har en förskjutning skett inom programmet genom att allt fler har deltagit så länge att de kommit in i fas 3. I juni deltog personer i programmet, varav i fas 1 till 2 och fas 3. Deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin är en heterogen grupp som ofta varit borta från arbetsmarknaden länge. Deras behov av stöd är stort men av skiftande karaktär. En förskjutning har skett mot att en allt större andel av de nya deltagarna varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen kortare tid jämfört med tidigare år. Under perioden januari till juni 2010 har i genomsnitt per månad personer eller 53 procent av samtliga inskrivna ungdomar utan arbete deltagit i jobbgaranti för ungdomar (UGA). Totalt har närmare deltagit i programmet sedan starten. Volymutvecklingen för jobbgaranti för ungdomar har avstannat under 2010 och under de senaste månaderna har antalet i programmet minskat kontinuerligt. Till en del kan detta förklaras av en förbättrad arbetsmarknad, men även av att allt fler går från jobbgaranti för ungdomar till jobb- och utvecklingsgarantin efter att ha uppnått maxtiden 15 månader. Tendensen omsättning till arbete eller utbildning är svagt positiv för jobb- och utvecklingsgarantin och mer tydlig i jobbgaranti för ungdomar. Omsättningen varierar något mellan olika grupper, exempelvis är den något lägre för personer med funktionsnedsättning vilket delvis avspeglar deras svårigheter på arbetsmarknaden. Inom UGA har åtta av tio deltagare högst gymnasial* utbildning. Problemet med ungdomar med bristfällig utbildning är sannolikt större beroende på att Icke Godkänt (IG) är en betygsnivå i gymnasieskolan. Ungdomar med bristfällig utbildning har svårt att få jobb * Rättelse: I rapporten 2 augusti 2010 stod felaktigt förgymnasial. En justerad version är lämnad till regeringen samt publicerad på Arbetsförmedlingens hemsida.

8 Sida: 8 av 82 och följden blir att en stor grupp ungdomar kommer att stå utanför arbetsmarknaden med en hög strukturarbetslöshet som följd. Den kraftiga ökningen av antalet deltagare inom JOB och UGA har påverkat Arbetsförmedlingens möjligheter att erbjuda aktiviteter i den omfattning som deltagarna haft behov av. Att aktiviteterna är anpassade efter deltagarnas individuella behov är centralt för att programmen ska fungera ändamålsenligt. Av de deltagare som har svarat på frågor, om aktiviteterna varit anpassade efter deras behov, uppgav merparten antingen att aktiviteterna varit ganska bra eller mycket bra anpassade. En del uppgav även att de saknade aktivitet. Det finns olika förklaringar till detta som till exempelvis att det ur ett deltagarperspektiv finns stora likheter med det stöd och kontakter som de hade hos Arbetsförmedlingen före inträdet i programmet och deltagarna uppfattar därmed inte alltid att de är i en process som Arbetsförmedlingen definierar som en aktivitet. Detta gäller framförallt jobbsökaraktiviteter med coachning och fördjupad kartläggning. Ytterligare en förklaring kan vara att de olika aktiviteterna inte följt direkt efter varandra utan det uppstått en period mellan två aktiviteter. Arbetsförmedlingen har hittills haft svårt att hitta tillräckligt med praktikplatser i relation till behoven. Det är viktigt att fortsätta att utveckla kvalitén i programmen så att fler deltagare får det stöd i form av aktiviteter de behöver. En genomgång av de aktiviteter som erbjudits deltagarna visar att andelen som får del av någon arbetsplatsförlagd aktivitet ökar med tiden i programmet och att dessa får insatsen utifrån individuella behov. Variationen var stor avseende vilka aktiviteter och kombinationer av aktiviteter som deltagarna har fått del av under programtiden. Sammantaget indikerar detta att Arbetsförmedlingen ger många deltagare aktiviteter utifrån individuella behov. Det går inte att dra några slutsatser om det finns aktiviteter eller aktivitetskombinationer som i större utsträckning än andra leder till att deltagare lämnar programmet. Deltagare i fas 3 finns i hög utsträckning i kommunala och allmännyttiga organisationers verksamheter. De vanligaste sysselsättningarna finns inom områdena vård/skola/omsorg, administration och skog/miljö. En risk finns att svårigheterna i tillsättandet av sysselsättningsplatser ökar i takt med att programmet ökar i storlek. Tillsättningsförfarandet av platser i fas 3 platser kräver därför fortsatt uppmärksamhet.

9 Sida: 9 av 82 Jobb- och utvecklingsgarantin Under det första halvåret 2010 har i genomsnitt personer per månad eller 17 procent av de inskrivna utan arbete 1 deltagit i jobb- och utvecklingsgarantin (JOB). Totalt har personer deltagit i programmet sedan starten i juli I slutet av 2007, då programmet varit igång ett halvår, deltog 14 procent av de inskrivna utan arbete i jobb- och utvecklingsgarantin. Fram till slutet av 2008 hade denna andel stigit till cirka 20 procent. Därefter följde en period på ungefär ett år då andelen i programmet sjönk något. Förklaringen var att det totala antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen ökade kraftigt till följd av konjunkturnedgången. Hösten 2009 var andelen deltagare nere i drygt 15 procent, varefter en ny uppgång inleddes. Förklaringen var dels en dämpning av nya inskrivna och dels en snabbare ökning av antalet deltagare i JOB. Diagram 1. Antal deltagare i JOB månadsvis fördelat på fas 1-2 och fas 3, januari 2009 till juni 2010 (kurvor) och andel i JOB (totalt) av samtliga inskrivna utan arbete (staplar). Källa: Arbetsförmedlingen Antal i fas 1-2 Antal i fas 3 JOB:s andel av samtliga inskrivna utan arbete ,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Under det senaste året har en förskjutning skett inom programmet genom att allt fler har deltagit så länge att de kvalificerat sig för fas 3. Sammantaget har antalet deltagare i JOB fortsatt att öka, varmed andelen i fas 3 kontinuerligt stigit. I juni deltog personer i programmet, varav i fas 1 till 2 och i fas 3. 1 Med sökande utan arbete avses arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd 2 Ej justerat för att en del personer har deltagit flera gånger

10 Sida: 10 av 82 Inskrivningstid vid Arbetsförmedlingen Deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin är en heterogen grupp som ofta har varit borta länge från arbetsmarknaden. Deras behov av stöd är stort, men av skiftande karaktär beroende på hur de individuella behoven ser ut. I nedanstående diagram illustreras att deltagarna primärt består av personer som varit inskrivna länge på Arbetsförmedlingen, men också att det skett en förskjutning i målgruppen över tiden. Under första halvåret 2008 dominerades inflödet till programmet av arbetssökande som varit inskrivna mer än två år och den genomsnittliga inskrivningstiden var drygt fyra år. Till en del är detta en effekt av övergången från aktivitetsgarantin till jobb- och utvecklingsgarantin. Därefter har inflödet ökat successivt som en följd av konjunkturnedgången. Det har medfört att en majoritet av de nya deltagarna under första halvåret 2010 varit inskrivna mindre än två år. Diagram 2. Nya deltagare i JOB första halvåret fördelade efter inskrivningstid (senaste) före garantin. Källa: Arbetsförmedlingen 1 hå hå hå % 50% 40% 30% 20% 10% 0% -1 år 1-2 år 2-3 år 3-4 år 4- år Sammansättning av deltagare Deltagarna i JOB skiljer sig till viss del från sammansättningen av kvarstående utan arbete. Könsfördelningen är jämnare i JOB jämfört med kvarstående utan arbete där det är fler män än kvinnor. Andelen över 35 år och särskilt då andelen över 55 år är större i JOB än bland dem utan arbete, medan andelen yngre - och särskilt då andelen ungdomar (under 25 år) är lägre. Det sistnämnda beror på att ungdomarna företrädesvis finns i jobbgaranti för ungdomar. Deltagare som går över till jobb- och utvecklingsgarantin efter maxtiden 15 månader i jobbgaranti för ungdomar kommer att öka framöver. Under perioden januari till juni 2010 har personer gått över från UGA till JOB. Andelen deltagare med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga är mycket hög i JOB, vilket till en del speglar gruppens

11 Sida: 11 av 82 svårigheter på arbetsmarknaden. Sett till utbildningsnivån utgör de med enbart förgymnasial utbildning en större andel i programmet än bland samtliga utan arbete. Tabell 1. Deltagare i JOB första halvåret fördelat på kön och ålder, andelen funktionshindrade och utrikes födda samt fördelning på högsta utbildningsnivå. Jämförelse med sökande utan arbete 3 i december Källa: Arbetsförmedlingen Kvarstående i Kvarstående i Kvarstående i Kvarstående JOB första JOB första JOB första utan arbete halvåret halvårt 2008 halvåret halvårt 2009 halvåret halvårt 2010 Dec 2009 Kvinnor 50% 51% 47% 43% Män 50% 49% 53% 57% - 24 år 2% 2% 8% 23% år 15% 15% 16% 23% år 48% 50% 47% 39% 55- år 35% 33% 29% 15% Funktionsnedsättning 30% 31% 28% 14% Utrikesfödda 27% 29% 29% 29% Förgymnasialt utb. 32% 32% 30% 26% Gymnasie utb. 45% 46% 49% 51% Eftergymnasial utb. 23% 23% 21% 23% Total 100% 100% 100% 100% Utvecklingen av inflödet och omsättningen Hittills under 2010 har antalet deltagare i JOB ökat från vid början av året till vid slutet av juni. Antalet nya deltagare under perioden har uppgått till personer medan personer har lämnat programmet. Inom ramen för programmet har under samma period personer gått över till fas 3. Sedan programmet infördes i juli 2007 har ökningen av antalet deltagare speglat ett kontinuerligt och relativt jämnt inflöde samt ett begränsat, om än något varierande, utflöde. Inflödet har i huvudsak bestämts av målgruppens storlek, som i sin tur har påverkats av arbetsmarknadsläget i stort. Utflödet har ökat mer påtagligt under de senaste månaderna. Se diagram 3. 3 Med sökande utan arbete avses arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd

12 Sida: 12 av 82 Diagram 3. Antalet deltagare i JOB, kvarstående, nya och lämnat per månad. Källa: Arbetsförmedlingen Nya Lämnat= exkl övergång till fas 3 Kvar Nya, Lämnat Tid i jobb- och utvecklingsgarantin Redovisningen nedan beskriver hur lång tid deltagarna sammantaget varit i programmet, inklusive eventuella avbrott. Antalet dagar är räknade utifrån att 7 dagar blir 5 för att komma närmare antalet ersättningsdagar som är styrande för övergången till fas 3. Siffrorna ska dock inte likställas med ersättningsdagar eftersom det förekommer att deltagare avstår från att ta ut aktivitetsstöd, till exempelvis vid perioder av föräldraledighet. Den genomsnittliga tiden i programmet för deltagare innan fas 3 påbörjas är 486 dagar, vilket alltså inte är att likställa med antalet förbrukade ersättningsdagar. I juni 2010 var antalet som hade förbrukat mer än 450 ersättningsdagar närmare Deltagare i programmet ska i nära anslutning till att 450 ersättningsdagar förbrukats erbjudas en plats i fas 3. Nedanstående tabell visar fördelningen i dagar för deltagare i första och andra fasen av JOB. Av kvarstående deltagare i slutet av juni hade 47 procent varit i programmet mindre än 150 dagar, 47 procent mellan 150 och 450 dagar och 6 procent mer än 450 dagar. Tabell 2. Deltagare i JOB i juni exklusive fas 3 fördelat efter tid i programmet- Källa: Arbetsförmedlingen Tid i programmet Antal Andel 0 '- 150 dagar % dagar % dagar % Totalt % Kvarstående

13 Sida: 13 av 82 Resultatuppföljning av personer som lämnat programmet Omsättningen till arbete eller utbildning för deltagarna i JOB, fas 1 och 2 respektive fas 3 illustreras i nedanstående diagram. Måttet avser antalet som fått arbete eller gått till utbildning under månaden i förhållande till antalet deltagare vid månadens början. Utvecklingen för fas 1 och 2 uppvisar en neråtgående trend i samband med försämringen av arbetsmarknadsläget från senare delen av 2008, som emellertid planat ut och vänt uppåt under början av Det framgår vidare att omsättningen för fas 3 hittills ligger på en låg nivå, även om en viss ökning skett de senaste månaderna. Diagram 4. Omsättningen till arbete eller utbildning för JOB (styrkortsmått V2)- heldragen linje visar procent, staplar visar antal. Källa: Arbetsförmedlingen Fas 1-2 antal Fas 3 antal Fas 1-2 procent Fas 3 procent ,00% 8,00% 7,00% 6,00% 5,00% 4,00% 3,00% 2,00% 1,00% 0,00% Omsättningsmåttet varierar i viss mån mellan olika grupper, som framgår av tabell 3 nedan. Omsättningen är högre bland de yngre åldersgrupperna, medan det framförallt är bland de över 55 år som omsättningen avviker negativt. För såväl personer med funktionsnedsättning som utrikesfödda är omsättningen marginellt lägre än för hela gruppen. Över tid visar samtliga delgrupper liknande utveckling, dvs. en lägre omsättning 2009 än 2008, men en positiv utveckling från 2009 till 2010.

14 Sida: 14 av 82 Tabell 3. Omsättningen till arbete eller utbildning för olika grupper i JOB. Källa: Arbetsförmedlingen Omsättning till arbete/utbildning Fas 3 första Första halv- Första halv- Första halvåret kvartalet 2008 året 2009 året Kvinnor 5,2% 3,3% 4,0% 1,5% Män 5,9% 3,4% 4,7% 1,5% - 24 år 7,9% 4,6% 6,0% 6,0% år 7,4% 4,2% 5,5% 2,8% år 5,7% 3,5% 4,2% 1,7% 55- år 4,4% 2,7% 3,1% 0,9% Funktionsnedsättning 4,8% 3,1% 3,7% 1,4% Utrikesfödda 4,9% 3,1% 3,6% 1,5% Total 5,5% 3,4% 4,3% 1,5% Uppföljning första halvåret 2010 av personer som lämnade JOB 90 dagar tidigare visar att 62 procent var i arbete eller reguljär utbildning. Av dessa är det 23 procent som lämnat Arbetsförmedlingen eller kvarstår i ett arbete utan stöd, medan 33 procent fått ett arbete med stöd eller ett nystartsjobb. Andelen som har fått arbete med stöd av Nystartsjobb har ökat väsentligt jämfört med föregående år. Andelen som fått arbete totalt sett har minskat något jämfört med ett år tidigare även om förändringarna är små. Andelen som lämnat JOB utan att få arbete eller utbildning har ökat något. De som åter är arbetslösa inkluderar bland annat dem som uppfyllt ett nytt arbetsvillkor och därmed inte har återinträdesrätt till programmet. Jämfört med första halvåret 2009 har en högre andel gått till utbildning och en lägre andel gått till arbete. Tabell 4. Status efter 90 dagar för personer som lämnat JOB, exkl. fas 3. Källa: Arbetsförmedlingen JOB deltagare första halvåret Totalt i arbete 65% 61% 56% Reguljärt arbete 17% 13% 12% Arbete utan stöd 11% 12% 11% Arbete med stöd 27% 26% 16% Nystartsjobb 10% 10% 17% Utbildning 3% 3% 6% Annat program 3% 3% 2% Arbetslös 7% 10% 11% Övriga avakt. orsaker 17% 18% 20% Övriga 6% 4% 6% Samtliga 100% 100% 100% Parallellt med utflödet har en del personer återinträtt i programmet. Under första halvåret 2010 har i genomsnitt cirka per månad av dem som lämnade programmet 90 dagar tidigare återinträtt i programmet. Det rör sig

15 Sida: 15 av 82 framförallt om deltagare som återinträtt i programmet efter kortare arbete, utbildning eller andra kortare avbrott. Jobbgaranti för ungdomar Syftet med programmet är att tidigt erbjuda arbetslösa ungdomarna insatser så att de så snabbt som möjligt ska kunna få arbete eller påbörja utbildning. Under perioden januari till juni 2010 har i genomsnitt per månad personer eller 53 procent av samtliga inskrivna ungdomar utan arbete 4 deltagit i jobbgaranti för ungdomar (UGA). Totalt har närmare deltagit i programmet sedan starten. 5. I juni 2010 deltog i programmet. Bortsett från en viss säsongsvariation ökade både antalet och andelen deltagare kontinuerligt under 2008 och Under 2010 har utvecklingen dock bromsat upp. Under de senaste månaderna har antalet deltagare minskat något och i juni minskade även andelen, se diagram 5. Bakgrunden till detta är främst att arbetsmarknadsläget för ungdomar förbättrats. Antalet inskrivna ungdomar utan arbete är tydligt vikande, även om nivån fortfarande är högre än för ett år sedan. En annan orsak till den dämpade utvecklingen för UGA är att allt fler deltagare har gått över till jobb- och utvecklingsgarantin, vilket sker efter maxtiden 15 månader i jobbgaranti för ungdomar. Diagram 5. Deltagare i UGA; antal och andel av samtliga inskrivna ungdomar utan arbete. Källa: Arbetsförmedlingen Antal Andel 70% Andel av inskrivna unga utan arbete 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Med sökande utan arbete avses arbetslösa samt deltagare i program med aktivitetsstöd 5 Ej justerat för att en del personer har deltagit flera gånger 0 Antal

16 Sida: 16 av 82 Sammansättning av deltagare I tabellen nedan illustreras deltagarnas fördelning på kön, ålder, funktionsnedsättning, utrikes födda och utbildningsnivå. Bland de inskrivna ungdomarna utan arbete är unga män överrepresenterade även inom UGA. Åldersfördelningen i programmet avviker inte heller nämnvärt från samtliga arbetslösa ungdomar. Tabell 5. Deltagare i UGA fördelat på kön, ålder, funktionsnedsättning, utrikes födda och utbildningsnivå. Första halvåret 2008 till Jämförelse med samtliga inskrivna ungdomar utan arbete i december Källa: Arbetsförmedlingen Inskrivna Kvarstående i UGA unga utan arbete halvåret 2008 halvåret 2009 halvåret 2010 Dec 2009 Kvinnor 44% 38% 40% 39% Män 56% 62% 60% 61% år 15% 18% 21% 25% år 84% 79% 75% 75% år 1% 4% 4% - Funktionsnedsättning 7% 6% 4% 5% Utrikesfödda 15% 13% 13% 14% Förgymnasialt utb. 22% 18% 16% 19% Gymnasie utb. 74% 78% 79% 76% Eftergymnasial utb. 4% 4% 5% 5% Total 100% 100% 100% 100% De utrikes födda ungdomarna är något underrepresenterade i UGA. Detta kan delvis bero på att det före årsskiftet 2009/2010 inte fanns möjlighet att kombinera programmet med SFI studier. Vidare är det en relativt liten andel ungdomar med funktionsnedsättning bland deltagarna. Även detta kan delvis hänföras till förutsättningarna inom programmet. Från och med årsskiftet finns aktiviteten arbetslivsinriktad rehabilitering inom UGA. Arbetsförmedlingen bedömer att de nya möjligheterna skapar goda förutsättningar för att dessa grupper successivt i större utsträckning ska kunna få del av programmet. I juni 2010 deltog utrikes födda ungdomar i UGA, vilket är cirka fler än ett år tidigare. Antalet funktionshindrade ungdomar i programmet uppgick till drygt 1 800, vilket är dryga hundratalet fler. Deltagarnas utbildningsnivå Vanligast i UGA är personer med högst gymnasieutbildning, gäller åtta av tio deltagare. Ungdomar med kortare utbildning tycks däremot vara något underrepresenterade i förhållande till sin andel av samtliga inskrivna ungdomar. Problemet med ungdomar med bristfällig utbildning är sannolikt större än vad som framgår av tabellen ovan. Det beror till stor del på att Icke

17 Sida: 17 av 82 Godkänt (IG) är en betygsnivå på gymnasieskolan. Följden blir att en ungdom skulle kunna ha IG i samtliga ämnen men ändå anses ha en fullföljd gymnasieutbildning. Det innebär att det finns betydligt fler ungdomar som inte har de grundkunskaper som faktiskt krävs för att gå vidare till studier eller arbete. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning har mycket svårt att få jobb, och så kommer det att bli även när arbetsmarknadsläget förbättras. Detta för att allt fler av de lediga jobben ställer krav på gymnasieutbildning. Följden blir att en stor grupp ungdomar riskerar att stå utanför arbetsmarknaden med en hög strukturarbetslöshet som följd. Genom folkhögskolesatsningen har Arbetsförmedlingen fått ytterligare verktyg för att stödja de som behöver mer av grundläggande utbildning för att förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Antalet deltagare i folkhögskolesatsningen har uppgått till under perioden januari till maj Utvecklingen av inflödet och omsättningen Hittills under 2010 har antalet deltagare i UGA minskat från vid början av året till cirka i juni. Antalet nya deltagare denna period har uppgått till personer medan personer har lämnat programmet. Cirka av dessa har gått över till jobb- och utvecklingsgarantin. Trenden med stigande inflöde av nya deltagare dämpades redan i slutet av Bland antalet deltagare som lämnar UGA noteras samtidigt en uppgång som förstärkts under de senaste månaderna. Detta har sammantaget lett till en minskning av antalet kvarstående deltagare. Diagram 6. Antalet deltagare i UGA fördelat på kvarstående, nya och lämnat. Per månad till Källa: Arbetsförmedligen Kvar Nya Lämnat Kvarstående Nya/Lämnat

18 Sida: 18 av 82 Tid i jobbgaranti för ungdomar Drygt hälften av deltagarna i UGA har varit inskrivna i programmet mer än 6 månader. Tiden i tabellen nedan visar sammantagen tid i programmet, vilket inkluderar avbrott, se förklaring sidan 12, avsnittet Tid i JOB. Tabell 6. Kvarstående i UGA juni 2010 efter tid i programmet. Källa: Arbetsförmedlingen Tid i programmet Antal Andel mindre än 3 månader % 3-6 månader % 6 mån % Totalt % Resultatuppföljning för personer som lämnat programmet På samma sätt som för JOB mäts omsättningen för UGA med antalet som fått arbete eller gått till utbildning under månaden i förhållande till antalet deltagare vid månadens början. Utvecklingen inom UGA liknar den i JOB med en nedgång i samband med den ekonomiska krisen och en vändning upp under Än tydligare framgår den ökade omsättningen i år av de absoluta talen. Diagram 7. Omsättningen till arbete eller utbildning för jobbgaranti för ungdomar heldragen linje visar procent,staplar visar antal. Per månad till Källa: Arbetsförmedlingen Antal personer ,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Som framgår av tabellen nedan har omsättningen till arbete eller utbildning ökat från första halvåret 2009 till första halvåret 2010, såväl totalt sett som för samtliga delgrupper. Den positiva utvecklingen speglar i första hand en förbättrad arbetsmarknadssituation för ungdomar. Procent

19 Sida: 19 av 82 Tabell 7. Omsättningen till arbete eller utbildning för olika grupper i UGA. Källa: Arbetsförmedlingen Omsättning till arbete/utbildning Första halvåret UGA deltagare Första halvåret Första halvåret Kvinnor 13,0% 7,6% 8,7% Män 13,2% 7,2% 9,8% år 11,5% 6,0% 6,9% år 13,3% 7,6% 10,0% år 33,8% 8,7% 11,5% Funktionsnedsättning 10,4% 5,3% 6,2% Utrikesfödda 10,7% 5,5% 7,0% Total 13,1% 7,3% 9,4% Av dem som lämnat programmet under första halvåret 2010 fanns 61 procent i arbete eller utbildning efter 90 dagar, se tabell 8. Andelen som är arbetslösa efter 90 dagar har minskat. Andelen som gått till annat program har ökat kraftigt, detta genom att många lämnar programmet efter maxtiden 15 månader, för att gå över till jobb- och utvecklingsgarantin. Parallellt med detta utflöde har en del återinträtt i programmet. Under första halvåret 2010 har i genomsnitt närmare 700 per månad av dem som lämnade programmet 90 dagar tidigare återinträtt i programmet. Det rör sig framförallt om deltagare som återinträtt i programmet efter kortare arbete, utbildning eller andra kortare avbrott. Tabell 8. Status efter 90 dagar för personer som lämnat UGA. Källa: Arbetsförmedlingen UGA deltagare Första halvåret 2009 Första halvåret 2010 Totalt i arbete 43% 44% Därav: Reguljärt arbete 26% 28% Arbete utan stöd 11% 8% Arbete med stöd 2% 1% Nystartsjobb 4% 7% Utbildning 21% 17% Annat program 4% 19% Arbetslös 12% 6% Övriga avaktualiseringar 15% 10% Övriga 6% 3% Totalt 100% 100%

20 Sida: 20 av 82 Erbjudna aktiviteter Såväl jobb- och utvecklingsgarantin som jobbgaranti för ungdomar innehåller individuellt utformade aktiviteter. Sedan 2008 tillhandahåller Arbetsförmedlingen även tjänster inom garantierna från kompletterande aktörer. Denna verksamhet redovisas i återrapporteringen under det särskilda avsnittet Kompletterande aktörer. Deltagare i garantierna erbjuds initialt fördjupad kartläggning. Det är en aktivitet som syftar till att kartlägga vilken eller vilka aktiviteter som behövs, för att öka deltagaren möjligheter att få arbete. Den fördjupade kartläggningen ligger till grund för en revidering av handlingsplanen. Utifrån de uppgifter deltagaren lämnat klargör Arbetsförmedlingen tillsammans med deltagaren mål och beslutar om tillvägagångssätt för att nå målen. Metoden Fastställa tjänst är central i detta arbete och syftar till att den arbetssökande tillförsäkras rätt tjänst för att så snabbt som möjligt få ett arbete. Fastställa tjänst utförs på ett sådant sätt att det stödjer utformandet av handlingsplanen och kombinerar vilka olika insatser och aktiviteter som behövs. Den fördjupade kartläggningen är individuellt anpassad och kan innebära allt från kortare samtal till mer omfattande processer. Utformningen av kartläggningen varierar och beror på vilken information som behövs för att arbeta vidare i varje enskilt ärende. Efter kartläggningen går merparten av deltagarna vidare till Jobbsökaraktiviteter med coachning. Jobbsökaraktivitet med coachning utgör huvudsysselsättning under den inledande tiden av programmen och syftar till att stärka deltagarens färdigheter i att söka jobb. Aktiviteten inbegriper såväl olika former av gruppaktiviteter, som t.ex. rekryteringsträffar, men även mer individuella delar som stöd i jobbsökandet utifrån respektive deltagares behov. Deltagaren får exempelvis hjälp med att förbättra sin CV och personligt brev samt att strukturera sitt arbetssökande. Utgångspunkten för såväl jobbgaranti för ungdomar som jobb- och utvecklingsgarantin är att jobbsökaraktiviteterna löper som en röd tråd genom hela programperioden. För de deltagare som har behov av andra aktiviteter ska dessa aktiviteter ske parallellt med jobbsökaraktiviteterna, vilket minskar riskerna för inlåsningseffekter. Aktiviteterna inom jobbgaranti för ungdomar respektive jobb- och utvecklingsgarantin består dels av aktiviteter som innehållsmässigt motsvarar andra program som utbildning och arbetspraktik, dels av aktiviteter som har mer likheter med ordinarie förmedlingsarbete i form av fördjupad kartläggning och jobbsökaraktiviteter med utökat stöd, exempelvis

21 Sida: 21 av 82 kompletterande aktör och jobbsökaraktiviteter med coachning. Ett sätt att dela upp dessa aktiviteter är att se det utifrån vilka aktiviteter som är respektive inte är arbetsplatsförlagda. En viktig del i Arbetsförmedlingens arbete för att förbättra kvaliteten i garantierna är att arbeta för att öka andelen som får del av arbetsplatsförlagda aktiviteter. Arbetspraktik, arbetsträning, förstärkt arbetsträning, utbildning, start av näringsverksamhet, projekt, praktisk kompetensutveckling och Lyft är de aktiviteter som definieras som arbetsplatsförlagda. Det finns flera skäl att särskilt följa andelen arbetsplatsförlagda aktiviteter: Respektive garantiförordnings styrning om att efter viss tid styra över deltagarna till arbetsplatsförlagda aktiviteter. Arbetsförmedlingen har svårt att leva upp till detta bland annat på grund av arbetsmarknadsläget och den ökade konkurrensen mellan volymen av arbetssökande och olika arbetsmarknadspolitiska program. Arbetsförmedlingens senaste rapport om jobb- och utvecklingsgarantin 6 visar på att deltagarna värderar dessa insatser högre än andra. Handläggarnas beprövade erfarenheter visar på bättre resultat i form av att fler går till arbete. I och med programmens konstruktion bör och kan med fördel dessa aktiviteter kombineras med jobbsökning. En indirekt effekt av att erbjuda en aktivitet, som innebär ett krav på att närvara varje dag i en aktivitet på en arbetsplats eller hos en utbildningsanordnare, är att deltagarens förutsättningar och arbetsförmåga prövas. Att aktiviteterna i så stor utsträckning som möjligt är behovsanpassade är centralt för att programmen ska fungera ändamålsenligt. Tillgängliga registerdata kan endast visa vilken eller vilka aktiviteter deltagaren har eller har haft, inte om aktiviteterna är anpassade efter individuella behov. För att visa på i vilken utsträckning aktiviteterna inom programmen är individuellt anpassade har två olika metoder använts. Utgångspunkten har varit att belysa individuella behov utifrån både deltagarens och Arbetsförmedlarnas perspektiv. Dels har ett urval av deltagare tillfrågats avseende hur aktiviteterna varit anpassade efter deras behov. Dels har det genom stickprov undersökts om Arbetsförmedlingens bedömningar av deltagarnas behov framgår av arbetsförmedlingens register, det vill säga, 6 Arbetsförmedlingen, Jobb- och utvecklingsgarantin en uppföljning ur deltagarnas perspektiv, URA 2010:2

22 Sida: 22 av 82 innehåll i handlingsplan och daganteckningar samt i vilken utsträckning de faktiskt får de aktiviteter de har behov av. Genom Arbetsförmedlingens återkommande sökandeundersökning har deltagarna i garantiprogrammen fått svara på frågor om hur aktiviteterna, sett över hela programperioden, varit anpassade till deras behov och om aktuell aktivitet vi frågetillfället varit behovsanpassad, se tabeller 9 och 10 nedan. Metoden skiljer sig från Arbetsförmedlingens rapport om jobb- och utvecklingsgarantin såtillvida att deltagarna frågats om aktiviteterna, inte enbart utifrån aktiviteten den senaste veckan, utan även hur aktiviteterna sett över hela programperioden varit anpassade efter deras behov. En annan skillnad är att i Arbetsförmedlingens rapport om jobb- och utvecklingsgarantin tillfrågades de också om aktuell aktivitet vid intervjutillfället. Resultaten är därmed inte direkt jämförbara. Jobb- och utvecklingsgarantin På frågorna i sökandeundersökningen 7 om hur aktiviteterna varit anpassade till behoven sett över hela programperioden framgår det att 58 procent av dem som hade aktivitet svarade att aktiviteterna varit ganska bra eller mycket bra anpassade efter behov. Däremot uppgav 18 procent att aktiviteterna varit ganska dåligt eller mycket dåligt anpassade. Tabell 9. Deltagarnas uppfattning om aktiviteternas anpassning till behov i jobb- och utvecklingsgarantin Om du tänker på den senaste veckan Om du tänker på på hela perioden du har varit enbart, hur har aktiviteterna under den inskriven i jobb- och utvecklingsgarantin, hur har veckan varit anpassade efter Dina aktiviteterna varit anpassade för Dina behov? behov? Mycket bra 30% 32% Ganska bra 28% 29% Varken bra eller dåligt 24% 22% Ganska dåligt 9% 10% Mycket dåligt 9% 7% Antal svar* el* antal svarande som uppgivit att de haft aktivitet utifrån respektive frågeställning. Frågan om aktiviteten senaste veckan besvarades inte av deltagare i fas 3. På frågan om aktiviteter senaste veckan svarade drygt 60 procent att aktiviteterna varit mycket bra eller ganska bra anpassade. Samtidigt ansåg 17 procent att aktiviteten var mycket dåligt eller ganska dåligt anpassad efter deras behov. En del av deltagarna uppgav att de inte varit delaktiga i några aktiviteter. Sett över hela programperioden var det 7 procent som svarade att de inte haft aktiviteter. På frågan om aktivitet den senaste veckan uppgav 33 7 Undersökningen gjordes under april 2010 och riktade sig till ett urval av cirka 600 deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin. Svarsfrekvensen var 67 procent. Då de är en urvalsundersökning är resultaten behäftade med en viss osäkerhet. Resultaten ger dock en indikation om hur väl deltagarna i programmet anser att aktiviteterna varit anpassade efter behov.

23 Sida: 23 av 82 procent att de inte hade varit i någon aktivitet. Det finns flera olika förklaringar till den relativt sett höga andel som uppger att de inte varit delaktig i någon aktivitet. Flera av aktiviteterna har ur deltagarperspektiv likheter med det stöd och kontakter som de hade hos Arbetsförmedlingen före inträdet i programmet och deltagarna uppfattar därmed inte alltid att de är i en process som Arbetsförmedlingen definierar som en aktivitet. Detta gäller framförallt jobbsökaraktiviteter med coachning och fördjupad kartläggning. I Arbetsförmedlingens rapport om jobb- och utvecklingsgarantin konstaterades att det bland dem som inte haft aktivitet fanns en överrepresentation av dem som hade jobbsökaraktiviteter med coachning eller fördjupad kartläggning. Av samma rapport framgick även att en del av dem som inte var delaktiga i en aktivitet var ute i arbete men formellt fanns kvar i programmet. Ytterligare en förklaring till att många upplever att de inte deltog i någon aktivitet kan vara att de olika aktiviteterna inte följt direkt efter varandra utan det uppstått en period mellan två aktiviteter, vilket framförallt gäller för dem som har behov av de olika formerna av praktik. Arbetsförmedlingen har hittills haft svårt att hitta tillräckligt med praktikplatser i relation till behoven. Antalet deltagare i jobbgaranti för ungdomar och i jobb- och utvecklingsgarantin har sedan de introducerades ökat kraftigt i volym, vilket har påverkat Arbetsförmedlingens möjligheter att erbjuda aktiviteter i den omfattning som deltagarna haft behov av. Aktivitetsnivån i programmen ska vara hög och stödet från handläggare ska vara anpassat efter varje enskild deltagares behov. Det är viktigt att fortsätta att utveckla kvalitén i programmen så att fler deltagare får det stöd i form av aktiviteter som de behöver. Jobbgaranti för ungdomar Av tabellen nedan framgår att 35 procent av dem som haft aktivitet uppger att aktiviteterna varit ganska bra eller mycket bra anpassade efter deras behov sett över hela programperioden. Medan 24 procent uppgav att aktiviteterna varit ganska dåligt eller mycket dåligt anpassade efter behoven. På frågorna i sökandeundersökningen om hur aktiviteterna varit anpassade till behoven sett över hela programperioden svarade 9 procent av de tillfrågade att de inte hade haft några aktiviteter under programperioden. På frågan om aktiviteten senaste veckan svarade 40 procent i jobbgaranti för ungdomar att de inte hade någon aktivitet.

24 Sida: 24 av 82 Tabell 10. Deltagarnas uppfattning om aktiviteternas anpassning till behov i jobbgaranti för ungdomar. 9 Om du tänker på den senaste veckan Om du tänker på på hela perioden du har varit enbart, hur har aktiviteterna under den inskriven i jobbgarantin för ungdomar, hur har veckan varit anpassade efter Dina aktiviteterna varit anpassade för dina behov? behov? Mycket bra 5% 14% Ganska bra 30% 31% Varken bra eller dåligt 42% 31% Ganska dåligt 15% 18% Mycket dåligt 8% 6% Antal svar* * antal svarande som haft aktivitet utifrån respektive frågeställning. På frågan om aktiviteten senaste veckan svarade 45 procent att aktiviteten var ganska eller mycket bra anpassad till deras behov. 24 procent av de svarande uppgav att aktiviteten var ganska dåligt eller mycket dåligt anpassad till deras behov. Underlaget från sökandeundersökningen ger en bild av i vilken utsträckning aktiviteterna är anpassade efter behoven utifrån deltagarnas perspektiv. Sammantaget indikerar resultaten att relativt få av deltagarna som har fått ta del av aktiviteter anser att de varit dåligt anpassade till deras behov. Vidare är det en hög andel som inte haft aktivitet. Skillnaderna mellan programmen kan delvis bero på faktisk skillnad i anpassning till behov men kan även vara utslag av skillnader i deltagarnas förväntningar. En annan förklaring kan vara att en större andel av deltagarna i jobbgaranti för ungdomar befinner sig i jobbsökaraktiviteter med coachning, jämför tabell 13 respektive 14 nedan. Som ett komplement till detta underlag har en stickprovsundersökning gjorts. Cirka 500 personer tillfrågades i sökandeundersökningen under april, vilket har gett ett underlag som svarar på i vilken utsträckning det framgår i Arbetsförmedlingens register om arbetsförmedlarna gjort bedömningar av vilka aktiviteter som behövs och om deltagaren sedan fått den eller de aktiviteterna. 9 Undersökningen gjordes under april 2010 och riktade sig till ett urval av cirka 400 deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin. Svarsfrekvensen var 71 procent. Då de är en urvalsundersökning är resultaten behäftade med en viss osäkerhet. Resultaten ger dock en indikation om hur väl deltagarna i programmet anser att aktiviteterna varit anpassade efter behov.

25 Sida: 25 av 82 Stickprovsresultaten Tabell 11. Stickprov JOB Framgår vilket behov av aktiviteter deltagaren har 69% 31% Är aktiviteten i linje med behov 65% 35% I knappt 70 procent av stickproven framgick det av registren vilken eller vilka aktiviteter deltagarna hade behov av. Knappt två av tre i stickprovsurvalet har dessutom fått en aktivitet som är i linje med det konstaterade behovet. Resultaten indikerar att det i merparten av deltagarnas ärenden framgår vad för aktiviteter de har behov av och att även merparten fått aktiviteter i linje med dessa behov. Tabell 12. Stickprov UGA Ja Nej Framgår vilket behov av aktiviteter deltagaren har 73,50% 26, 5% Är aktiviteten i linje med behov 66, 5 % 33,50% För cirka tre av fyra framgick det av Arbetsförmedlingens register vilket behov av aktivitet deltagarna hade. Drygt två tredjedelar av deltagarna hade också fått aktivitet utifrån behov. En förklaring till varför deltagarna inte har fått aktivitet i linje med behoven är att de väntar på aktivitet, exempelvis att det är konstaterat att det behövs arbetspraktik men att deltagaren inte fått det än. Sammantaget visar stickproven att det i de flesta fall framgår vilket behov av aktiviteter deltagarna har och att även merparten får aktiviteter i linje med behoven. Detta är ett viktigt område för att utveckla kvalitén inom programmen. Vilka aktiviteter har de som lämnat respektive de som är kvar erbjudits För att analysera vilka aktiviteter deltagarna erbjudits har flera olika underlag studerats. Underlagen visar de som faktiskt varit i aktivitet och inte de som erbjudits aktivitet. Tabellerna 13 respektive 14 visar fördelning av aktiviteter för kvarstående deltagare i juni Eftersom detta endast kan ge en nulägesbild och inte säger något om vilka aktiviteter deltagarna fått vare sig före eller efter angiven månad kompletteras analysen med annat underlag. Dels redovisas hur stor andel av deltagarna som någon gång under programtiden fått respektive aktivitet. Dels redovisas andelen som fått del av arbetsplatsförlagda aktiviteter över tid i programmet och slutligen redovisas Ja Nej

26 Sida: 26 av 82 de vanligaste aktiviteterna och aktivitetskombinationerna under programperioden. Det sistnämnda visar vilka aktiviteter deltagarna sammantaget fått del av under programperioden. Tabell 13. JOB fas 1 och 2. Antal och andel aktiviteter juni Källa: Arbetsförmedlingen Aktivitet Antal Andel Jobbsökaraktivitet med coachning % Arbetsförlagda aktiviteter % Därav: Arbetspraktik % Arbetsträning % Förstärkt arbetsträning % Arbetslivsinriktad rehabilitering 439 1% Lyft % Praktisk kompetensutveckling 20 0% Projekt 240 0% Start av näringsverksamhet 572 1% Utbildning % Kompletterande aktör % Födjupad kartläggning % Ingen registrerad aktivitet % Arbete % Förhindrad 124 0% Förberedande insatser 683 1% Totalt antal aktiviteter % Eftersom en deltagare kan ha mer än en aktivitet finns en skillnad i antalet aktiviteter och antalet deltagare. Som framgår av tabell 13 ovan finns störst andel av aktiviteterna inom Jobbsökaraktiviteter med coachning. Många har också fått del av Kompletterande aktör eller någon form av arbetsplatsförlagd aktivitet, där Arbetspraktik är den aktivitet som är vanligast förekommande. I mars 2010 ändrades anvisningarna för hur aktiviteter skall redovisas för deltagare i garantierna. Bakgrunden är att Arbetsförmedlingens register kring deltagarnas aktiviteter i garantierna sedan starten redovisat en större post ingen registrerad aktivitet. I verksamhetsredovisningen 2009 redogjordes för denna problematik och åtgärder aviserades för en tydligare redovisning. Detta visade sig vid närmare granskning till en del bestå av deltagare som deltog i en aktivitet där beslutsdatum gått ut men deltagaren var kvar i aktiviteten eller på väg in i ny aktivitet, men där beslut ännu inte fattats. Posten innefattade även deltagare som hade timanställning eller arbetade hel- eller deltid. Gruppen omfattade även vissa deltagare som var sjuka eller på annat sätt var förhindrade eller deltog i aktivitet hos kompletterande aktör.

27 Sida: 27 av 82 Sedan omläggningen i mars finns nu möjlighet att redovisa deltagarna i ett antal nya aktivitetsalternativ och detta har medfört en minskning av antalet redovisade med ingen registrerad aktivitet. Deltagande hos kompletterande aktör kommer automatiskt att generera denna aktivitet medan olika former av arbete och förhindrad måste registreras manuellt av handläggare. Sedan ändringen har antalet redovisade med ingen registrerad aktivitet minskat i JOB från drygt i februari till cirka i juni och i UGA från i februari till i juni. Ändå återstår fortfarande en hel del av handläggarnas manuella registreringsarbete för att redovisa deltagarna i de nya aktivitetsalternativen. Omläggningen av redovisningen av aktiviteter har därmed minskat andelen med ingen registrerad aktivitet från över 20 procent till 12 procent för UGA och 9 procent för JOB. Tabell 14. UGA. Antal och andel aktiviteter, juni 2010 Källa: Arbetsförmedlingen Aktivitet Antal Andel Jobbsökaraktivitet med coachning % Kompletterande aktör % Arbetsförlagda aktiviteter % Därav: Arbetspraktik % Utbildning % Lyft % Arbetslivsinriktad rehabilitering 215 0% Praktisk kompetensutveckling 22 0% Projekt 12 0% Start av näringsverksamhet 93 0% Ingen registrerad aktivitet % Fördjupad kartläggning % Studie- och yrkesvägledning 461 1% Arbete 775 2% Förhindrad 13 0% Totalt antal aktiviteter % Aktivitetsfördelningen inom jobbgaranti för ungdomar liknar fördelningen inom jobb- och utvecklingsgarantin, men med en ännu större tonvikt på jobbsökaraktiviteter med coachning och kompletterande aktör, som tillsammans står för drygt två tredjedelar av aktiviteterna i juni. Andelen arbetsplatsförlagda aktiviteter var 13 procent. För att komplettera nulägesbilden som enbart visar antalet aktiviteter under angiven månad har ett underlag som visar hur många som någon gång under programperioden fått del av respektive aktivitet tagits fram. De vanligaste aktiviteterna som erbjudits deltagarna i jobbgaranti för ungdomar vid något tillfälle under programperioden framgår av tabellen nedan. En deltagare kan ha tagit del av flera aktiviteter. Merparten (9 av 10) har haft Jobbsökaraktiviteter med coachning, mer än var fjärde deltagare har

28 Sida: 28 av 82 haft Arbetspraktik och 38 procent av de kvarvarande i programmet har varit hos någon kompletterande aktör. Mot bakgrund av den tidigare beskrivna utbildningsproblematiken finns ett behov av ytterligare studie- och yrkesvägledning. Andelen som fått fördjupad kartläggning är låg, vilket delvis kan förklaras med förekomsten av att kartläggning görs utan att aktiviteten fördjupad kartläggning läggs in i systemet. Att utveckla arbetet så att fler får fördjupad kartläggning och vägledning är viktigt för att förbättra kvalitén i programmet. Tabell 15. Aktiviteter som deltagare i UGA tagit del av, fördelat på deltagare som lämnat programmet jan - jun 2010 och kvarstående deltagare juni Källa: Arbetsförmedlingen Lämnat Kvarstående Jobbsökaraktiviteter med coachning 90% 89% Kompletterande aktör 33% 38% Fördjupad Kartläggning 29% 26% Arbetspraktik 27% 26% Utbildning 7% 8% Studie- och yrkesvägledning 5% 4% Lyft 2% 4% Det finns inga stora skillnader mellan vilka aktiviteter kvarstående deltagare och deltagare som lämnat programmet tagit del av. En tredjedel av dem som lämnat programmet under perioden har haft kompletterande aktör, vilket är en något lägre andel än för kvarstående. Tabell 16. Aktiviteter som deltagare i JOB tagit del av, fördelat på deltagare som lämnat programmet jan-jun 2010 och kvarstående deltagare juni Källa: Arbetsförmedlingen Lämnat Kvarstående Jobbsökaraktiviteter med coaching 79% 69% Fördjupad Kartläggning 57% 62% Kompletterande aktör 36% 40% Arbetspraktik 28% 22% Arbetsträning 12% 8% Förstärkt arbetsträning 11% 9% Utbildning 9% 8% Förberedande insatser 8% 5% Lyft 1% 3% Merparten av deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin har fått del av Jobbsökaraktiviteter med coachning. En större andel av dem som lämnat garantin jämfört med kvarstående har tagit del av arbetspraktik, arbetsträning, förstärkt arbetsträning och utbildning. Av detta underlag går det inte att dra några slutsatser om det finns aktiviteter som i större utsträckning än andra leder till att deltagare lämnar programmet. Skillnader i utfall kan bero på vilken eller vilka aktiviteter man

29 Sida: 29 av 82 fått del av och kvalitén i dessa, men det kan även ha sin grund i att deltagarna står olika nära arbetsmarknaden. Tabell 17. Andel deltagare i JOB som deltagit i arbetsplatsförlagd aktivitet uppdelat efter tid (kalendertid) i programmet. Fördelat på deltagare som lämnat programmet jan-jun 2010 och kvarstående deltagare juni Källa: Arbetsförmedlingen Tid i programmet Kvarstående Lämnat dagar 31% 30% dagar 56% 58% dagar 62% 67% Totalt 45% 52% Tabellen ovan beskriver fördelningen över tid deltagarna sammantaget varit i programmet, det vill säga inklusive eventuella avbrott. Se förklaring sid 12 avsnitt Tid i JOB. Andelen som tagit del av någon arbetsplatsförlagd aktivitet ökar med tiden i programmet och är högre för dem som lämnat programmet än för kvarstående med undantag för de som varit mindre än 150 dagar i programmet. De som lämnat programmet tidigt bör inte heller i så stor utsträckning som övriga haft behov av arbetsplatsförlagda aktiviteter. För dem som klarar att komma ut i arbete tidigt i programmet med stöd av jobbsökaraktiviteter med coachning och andra aktiviteter inom fas 1 har inte någon arbetsplatsförlagd aktivitet behövts. Totalt har 45 procent av de kvarstående och 52 procent av dem som lämnat tagit del av arbetsplatsförlagda aktiviteter. Resultaten indikerar att programkonstruktionen fungerar såtillvida att ju längre tid deltagarna varit i programmet desto större andel har fått del av arbetsplatsförlagda aktiviteter. Ett utvecklingsområde är att fler av dem som gått långa tider i programmet ska få ta del av arbetsplatsförlagda aktiviteter. Tabell 18. Andel deltagare i UGA som deltagit i arbetsplatsförlagd aktivitet uppdelat efter tid (kalendertid) i programmet. Fördelat på deltagare som lämnat programmet jan-jun 2010 och kvarstående deltagare juni Källa: Arbetsförmedlingen Tid i programmet Kvarstående Lämnat 0-3 månader 20% 15% 3-6 månader 32% 30% 6 - månader 44% 44% Totalt 36% 35% Mönstret över hur stor andel av deltagarna som haft arbetsplatsförlagd aktivitet skiljer sig något från jobb- och utvecklingsgarantin genom att en större andel av kvarstående än de som lämnat varit i arbetsplatsförlagda