Kallelse med föredragningslista

Transkript

1 Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: Onsdagen den 16 oktober 2019 kl Plats: Äppelkriget, kommunhuset i Tomelilla Kallelse med föredragningslista Ärenden Diarienr Sidnr 1 Ändringar i föredragningslistan 2 Val av justerare 3 Dialoger och informationsärenden 2019/ Sammanträdesplan för kommunstyrelsens 2019/ arbetsutskott Utredning badanläggningar i Tomelilla kommun 2019/ Renhållningstaxa / Antagande av VA-policy 2019/ Upphäva riktlinjer för lika rättigheter och 2011/ möjligheter 9 Återremiss - Överföring av gemensam alkoholenhet för Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner från Tomelilla kommun till Ystad- Österlenregionens miljöförbund 10 Byte av avtalspart för optionsavtal med Seniorvillor Norden AB angående Brösarp 11:16 11 Svar på motion angående uttalande om återvändande IS-terrorister och uppdrag till nämnder och styrelser med anledning av detta / / / Svar på motion - Kulturen är viktig 2019/ Svar på motion angående fritidsbank 2019/ Svar på motion om att använda artificiell intelligens för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos våra elever 2019/ Svar på motion angående barnkonventionen 2019/ Motion - Utebliven betalning av barnomsorgsavgift 2019/

2 Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott ska inte leda till avstängning från barnomsorg Motion - Prideflaggan 2019/ Motion - Arbetsmarknadsdag 2019/ Medborgarinitiativ - Busstation i Bollerup 2019/ Anmälningsärenden 2019/ Leif Sandberg (C) Ordförande Johan Linander Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon Johan Linander E-post: kommun@tomelilla.se 2

3 Tomelilla den 8 oktober 2019 Dnr KS 2019/1 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kulturoch fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Kommunstyrelsens arbetsutskott Växel Fax Bankgiro Handläggare: Britt Ekstrand Assistent Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil britt.ekstrand@tomelilla.se Dialoger och informationsärenden ksau 16 oktober 2019 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att lägga dialoger och informationsärenden till handlingarna. Ärendebeskrivning 1. Kommunpolis Anna Hagenkötter 2. Kommundirektör Britt-Marie Börjesson 3. Socialchef Viweca Thoresson (09:00) - Återrapport utredning angående samordning för bostadssamordning och arbetsmarknadsverksamheten 4. HR-chef Johan Lexfors, HR-strateg Josefin Brumme och enhetschef Angelica Michanek (10:00) - Heltid som norm 5. Hållbarhetsstrateg Ida Abrahamsson (10:30) - Glokala Sverige Kanslichef Johan Linander - JO-anmälan Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kanslichef Johan Linander, 8 oktober Kommunledningskontoret Britt Ekstrand Assistent 3 1 (1)

4 Tomelilla den 4 oktober 2019 Dnr KS 2019/57 Barn och utbildning, Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Kommunstyrelsens arbetsutskott Växel Fax Bankgiro Handläggare: Viweca Thoresson Verksamhetschef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil viweca.thoresson@tomelilla.se Återrapport på uppdraget till förvaltningen att utreda en samordning av de kommunala resurserna för bostadssamordning och arbetsmarknadsverksamhet. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar lägga informationen till handlingarna. Ärendebeskrivning Redan när arbetsmarknadsenheten startades var syftet att skapa en helhetsstruktur med kommunmedborgaren i fokus, för fler jobb, motprestation och vidareutveckling för att minska kostnaderna för försörjningsstöd och utanförskap. Utredningsuppdraget att samordna de kommunala resurserna för bostadssamordning och arbetsmarknadsverksamhet ligger därför väl i linje med pågående utvecklingsarbete. Återkoppling uppdrag Under 2019 samlades arbetsmarknadsenheten, integrations- och bostadskoordinator funktionen samt ansvaret för vuxenutbildning på Individoch familjeverksamheten. Arbetet med att tillsammans med försörjningsstöd skapa gemensamma processer och arbetsmetoder har pågått under hela året under arbetsnamnet min väg mot självförsörjning. Verksamheten planerar att integrera arbetsmarknadsenheten med enheten arbete och försörjning. Enheten arbete och försörjning kommer efter genomförandet att ledas av en enhetschef med ansvar för samtliga delar enligt konceptet min väg mot självförsörjning. Förändringen är påbörjad och planeras vara helt genomförd vid årsskiftet. Integrations- och bostadskoordinatorn har under året slutfört arbetet med rutiner och processer för bostadskoordinationen vilket betyder att mycket av arbetet nu går in i en utförarfas. Innan årsskiftet kommer bostadsamordningen att överföras till medarbetare på stödboendet, vilka har stor erfarenhet av att stödja personer till att klara ett eget boende. Bostadskoordinatorn behåller dock det övergripande ansvaret. Uppdraget som Integrationssamordnare kommer 4 1 (2)

5 framöver att fokusera på samverkan med enheten arbete och försörjning, dels för framtagande och genomförande av strategi för integrationsarbetet, dels med inventering, kartläggning och individuella uppföljningar. Individ och familjeomsorg Viweca Thoresson Verksamhetschef 5 2 (2)

6 Tomelilla den 8 oktober 2019 Dnr KS 2019/121 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kulturoch fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Kommunstyrelsens arbetsutskott Växel Fax Bankgiro Handläggare: Johan Linander Kanslichef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil johan.linander@tomelilla.se Sammanträdesplan kommunstyrelsens arbetsutskott 2020 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att fastställa sammanträdesplan 2020 enligt följande: 8 januari, 29 januari, 12 februari, 4 mars, 18 mars, 1 april, 22 april, 29 april, 13 maj, 10 juni, 24 juni, 12 augusti, 2 september, 9 september, 23 september, 14 oktober, 21 oktober, 18 november, 25 november och 16 december Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har den 23 september 2019 beslutat om sammanträdesplan för Kommunstyrelsen beslutar sannolikt om sin sammanträdesplan för 2020 den 9 oktober Liksom för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen bör lov och helgdagar undvikas som mötesdagar så långt det är möjligt. De lov och helgdagar som kan inverka på mötesplaneringen för 2020 är: Sportlov februari, påsklov 6-13 april, valborg 30 april-1 maj, Kristi Himmelsfärdslov maj, nationaldagen 6 juni, samt höstlovet den oktober. Kommunstyrelsens sammanträden är i huvudsak planerade 26 dagar före kommunfullmäktiges sammanträde. De sammanträdesdagar som är föreslagna är den 22 januari, 26 februari, 15 april, 3 juni, 26 augusti, 7 oktober, 11 november och 9 december. Det innebär åtta inplanerade kommunstyrelsesammanträden under Sedan tidigare har kommunstyrelsen beslutat att det är nödvändigt med minst två sammanträden med arbetsutskottet inför varje kommunstyrelsesammanträde. Dessa sammanträden ska dock inte hållas onsdagen före kommunstyrelsesammanträdet. Det är dock svårt att få in två sammanträden med arbetsutskottet vid ett par tillfällen. 6 1 (2)

7 Alla ärenden som går att planera ska läggas in i sammanträdesplanen så att tidsplanen håller. Därutöver finns det ärenden som inte går att planera och givetvis måste det finnas utrymme för akutärenden, men inget ärende ska bli akut på grund av dålig planering. Med denna bakgrund föreslås följande 20 sammanträdesdagar för kommunstyrelsens arbetsutskott under 2020 (20 under 2019 och 22 under valåret 2018). - 8 januari - 29 januari - 12 februari - 4 mars - 18 mars - 1 april - 22 april - 29 april - 13 maj - 10 juni - 24 juni - 12 augusti - 2 september - 9 september - 23 september - 14 oktober - 21 oktober - 18 november - 25 november - 16 december Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kanslichef Johan Linander, 8 oktober Kommunledningskontoret Johan Linander Kanslichef 7 2 (2)

8 Tomelilla den 25 september 2019 Dnr KS 2019/137 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kulturoch fritid Besöksadress: Gustafs torg Tomelilla Kommunstyrelsens arbetsutskott Växel Fax Bankgiro Handläggare: Ulrika Olsson Teknisk chef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Utredning gällande badanläggningarna i Tomelilla kommun Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar att lägga ner Välabadet. Förvaltningen föreslår att Österlenbadets öppettider bör utökas för att möta förändringen av nedläggelsen av Välabadet. Förvaltningens bedömning är det inte behövs lika många badanläggningar på sikt och att det därför inte finns skäl att göra ytterligare investeringar på Eljörödsbadet utifrån den tekniska bedömning som gjorts. Därför bör Eljarödsbadet långsiktigt fasas ut. Ärendebeskrivning Investeringsberedningen har hos kommunstyrelsen väckt frågan om behov av att utreda behovet av antal badanläggningar i kommunen. I sin hemställan anger en enig investeringsberedning att denna inser att kommunens utomhusbad är en stor utmaning när det gäller kommande upprustning av dessa. Därför vill en enad investeringsberedning att kommunstyrelsen under 2019 ger förvaltningen i uppdrag att utreda behovet av antal badanläggningar totalt sett i kommunen, ställt i relation till: Behovet av simskoleplatser, antal besökare, besöksstatistik En jämförelse med intilliggande kommuner och likvärdiga kommuner avseende antal bad/areal och antal bad/invånare Ekonomiska förutsättningar avseende såväl drifts- som investeringsbehov Utredningen bör beskriva behoven utifrån ett 10-års perspektiv. Kommunstyrelsen beslutade den 19 juni 2019, 100, att ge förvaltningen i 8 1 (5)

9 uppdrag att utreda behovet av antal badanläggningar totalt sett i kommunen, ställt i relation till: Behovet av simskoleplatser, antal besökare, besöksstatistik En jämförelse med intilliggande kommuner och likvärdiga kommuner avseende antal bad/areal och antal bad/invånare Ekonomiska förutsättningar avseende såväl drifts- som investeringsbehov I utredningsuppdraget ingår också att utreda eventuell möjlighet till ny huvudman. Det är av stor vikt att utredningen ser till helheten och tittar på både fastigheter och verksamheter. Utredningen ska vara klar den 1 oktober Samhällsbyggnad har fått i uppdrag att utreda badanläggningarna i Tomelilla kommun. Gällande simskoleplatser och besöksstatistik avseende de tre sista åren ( ), se bilaga 1. När det gäller en jämförelse med intilliggande kommuner och likvärdiga kommuner avseende antal bad/areal och antal bad/invånare, se bilaga 2. ANTAL BAD/I NVÅNARE 0,01% 0,00% 0,02% 0,02% 0,03% T O M E L I L L A S I M R I S HA MN S J Ö B O K R I S T IA N ST A D Y S T A D Diagrammet visar att Tomelilla har fler bad per invånare än andra kommuner i vår närhet. I detta fall ingår även Spjutstorps friluftsbad. Ett annat sätt att beskriva detta är att jämföra bad per areal. 9 2 (5)

10 ANTAL BAD/AREAL 0,3% 0,4% 0,6% 1,0% 1,0% T O M E L I L L A S I M R I S HA MN S J Ö B O K R I S T IA N ST A D Y S T A D Även detta diagram visar att Tomelilla har fler bad på den geografiska ytan än andra kommuner förutom Simrishamn. Eftersom, förutom Tomelilla och Sjöbo, har kust blir jämförelsen kanske inte helt rättvis, men även denna bild visar att Tomelilla har fler bad per areal än Sjöbo som har liknande geografiska förutsättningar. Det är olika förutsättningar för de aktuella anläggningarna. Välabadet och Eljörödsbadet ägs av kommunen. Marken som Eljarödsbadet ligger på ägs av Högestad & Christinehof Fideikommiss AB. Vid Välabadet hanterar Tomelilla IF kassan och har även procent på intäkterna. Smedstorpsbadet ägs av kommunen, men driften sker av Smedstorps IF med driftbidrag ( kr) av kommunen. Driftsbidraget omfattar anläggningen inklusive badvakter och tillsyn, städning samt provtagning och underhåll av anläggningen. Driftbidraget omfattar också skötsel av parkering och planteringar. Driftskostnader på utomhusbaden i Tomelilla kommun är följande: År Eljarödsbadet 245 tkr 424 tkr 121 tkr Smedstorpsbadet 348 tkr 291 tkr 443 tkr Välabadet 512 tkr 412 tkr 397 tkr Gällande investeringsbehovet på utomhusbaden har detta lyfts i investeringsberedningen sedan 2015 med en investering på 8 miljoner kronor per bad. Det är viktigt att komma ihåg att utebaden är öppna från ca mitten av juni till mitten av augusti så investeringen blir hög per öppen vecka. Investeringen omfattar vattenreningsanläggning, bassäng och byggnad 3 (5) 10

11 avseende omklädningsrum mm. Detta grundar sig på en kostnadsbedömning på 6,2 miljoner kronor för Smedstorpsbadet, se bilaga 3, gällande vattenreningsanläggning. Resterande investeringskostnad avser bassäng och byggnad för omklädningsrum mm. Samhällsbyggnad gör bedömningen att samma behov finns även på Eljarödsbadet och Välabadet. Utifrån bilaga 4 framgår det att investerings- och underhållsbehoven är tämligen stora. Det bad som har större underhåll och investeringsbehov än andra är Eljarödsbadet. Den information som samhällsbyggnadsverksamheten har fått till oss gällande ny huvudman, är att det kan både vara försäljning av hela bad eller överlämning av drift. Ska fastigheten säljas (det går inte i Eljaröd eftersom badet inte är anlagd på kommunal mark så är det EU:s statsstödsregler som gäller. Öppen försäljning eller två oberoende värderingar. Ska försäljning ske måste det ingå ett avtal om hur länge badet ska drivas vidare. Om ett bolag säljer vidare fastigheten är det i princip omöjligt för kommunen att kräva badet drivs vidare. Vid en nedläggelse av Eljarödsbadet har kommunen ansvaret och kostnadsansvaret för återställelse av fastigheten. Överlämning av drift till annan huvudman kan ske till förening eller bolag. Överlämnas driften till förening eller bolag innebär inte nödvändigtvis att kostnaden sänks. Faktum kvarstår att kommunen har en årlig kostnad oavsett driftform. I det fall driften ska överlåtas till bolag sker detta genom offentlig upphandling. Förvaltningens sammantagna bedömning är att Välabadet bör läggas ner inom en snar framtid eller sälja fastigheten Välabadet i sin helhet. När det gäller Välabadet kan badmöjligheten för invånarna säkerställas genom Österlenbadet. I nuläget har inte Österlenbadet öppet under sommaren, men för att säkerställa badmöjlighet och simundervisning anser förvaltningen att Österlenbadet ska vara öppet under sommaren. Eljarödsbadet bör utifrån den tekniska bedömningen användas till dess att kommunen inte kan säkerställa bra och säker kvalité för de badande. Vid en framtida stängning får personer istället nyttja andra bad i närområdet. 4 (5) 11

12 Förvaltningen anser att byte av huvudman för driften inte leder till minskade kostnader eller framtida investeringar i de nämnda anläggningarna. De framtida investeringarna som dessa anläggningar (Välabadet och Eljarödsbadet) kräver, på sammanlagd 16 mnkr, kan istället användas mer effektivt till andra investeringar eller en utbyggnad med en utomhusdel som ett komplement till Österlenbadet. En nedläggelse av Välabadet kan också möjliggöra framtida exploatering av fastigheten för annat syfte än idag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelsen Bilaga 1, 2, 3, 4. Beslut från KS 100/2019 Kommunstyrelsen centralt/övergripande Ulrika Olsson Teknisk chef Beslutet skickas till: 5 (5) 12

13 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 19 juni 2019 Ks 100 Dnr KS 2019/137 Utredning badanläggningar i Tomelilla kommun Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utreda behovet av antal badanläggningar totalt sett i kommunen, ställt i relation till: Behovet av simskoleplatser, antal besökare, besöksstatistik En jämförelse med intilliggande kommuner och likvärdiga kommuner avseende antal bad/areal och antal bad/invånare Ekonomiska förutsättningar avseende såväl drifts- som investeringsbehov I utredningsuppdraget ingår också att utreda eventuell möjlighet till ny huvudman. Det är av stor vikt att utredningen ser till helheten och tittar på både fastigheter och verksamheter. Utredningen ska vara klar den 1 oktober Ärendebeskrivning Investeringsberedningen har hos kommunstyrelsen väckt frågan om behov av att utreda behovet av antal badanläggningar i kommunen. I sin hemställan anger en enig investeringsberedning att denna inser att kommunens utomhusbad är en stor utmaning när det gäller kommande upprustning av dessa. Justerandes sign 13

14 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 19 juni 2019 Ks 100 forts. Därför vill en enad investeringsberedning att kommunstyrelsen under 2019 ger förvaltningen i uppdrag att utreda behovet av antal badanläggningar totalt sett i kommunen, ställt i relation till: Behovet av simskoleplatser, antal besökare, besöksstatistik En jämförelse med intilliggande kommuner och likvärdiga kommuner avseende antal bad/areal och antal bad/invånare Ekonomiska förutsättningar avseende såväl drifts- som investeringsbehov Utredningen bör beskriva behoven utifrån ett 10-års perspektiv. Investeringsberedningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge förvaltningen i uppdrag att utreda behovet av antal badanläggningar totalt sett i kommunen, ställt i relation till: Behovet av simskoleplatser, antal besökare, besöksstatistik En jämförelse med intilliggande kommuner och likvärdiga kommuner avseende antal bad/areal och antal bad/invånare Ekonomiska förutsättningar avseende såväl drifts- som investeringsbehov Beslutsunderlag Hemställan från investeringsberedningen gällande utredning av behov av badanläggningar i Tomelilla kommun, handlingsid: Ks Förslag till beslut under sammanträdet Leif Sandberg (C) föreslår att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med investeringsberedningens förslag med tillägget att även möjligheterna till eventuell ny huvudman bör ingå i utredningsuppdraget. Per Gustafsson (SD) yrkar bifall till investeringsberedningens och Leif Sandbergs förslag. Ida Bornlykke (S) föreslår att kommunstyrelsen i medskick förtydligar att uppdraget innefattar att förvaltningen ser till helheten och tittar på både fastigheter och verksamheter. Justerandes sign 14

15 TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 19 juni 2019 Ks 100 forts. Beslutsgång Efter ställd proposition finner ordföranden att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Leif Sandbergs, Per Gustafssons och Ida Bornlykkes förslag. Beslutet skickas till: Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadschef Niklas Sommelius Justerandes sign 15

16 Bilaga 1 Friluftsbaden 2019 nyckeltal 16

17 Välabadet Antal besök vuxna ungdom barn medföljande simskola skolbad 100 Totalt Antal barn i simskola

18 Eljarödsbadet Antal besök vuxna ungdom barn medföljande simskola Totalt Antal barn i simskola

19 Smedstorpsbadet Antal besök vuxna ungdom barn medföljande simskola familj Totalt Antal barn i simskola

20 20

21 21

22 RENHÅLLNINGSTAXA Simrishamns och Tomelilla kommuner

23 PRIVATPERSONER ENSKILDA HUSHÅLL 2020 exkl. moms 2020 inkl. moms I tätorter används separata kärl för rest- och matavfall. I abonnemang avseende 140 och 190 liters kärl ingår obligatoriskt ett 140 liters matavfallskärl per restavfallskärl (grundabonnemang = en enhet). Vid abonnemang av 370 och 660 liters kärl ingår max två matavfallskärl kostnadsfritt. På landsbygd och i fritidsbyar används ett delat 370 liters kärl för rest- och matavfall. 14-dagarshämtning (26 ggr/år) 140 liters kärl liters kärl liters kärl liters kärl delat (60% restavfall, 40% matavfall, enbart på landsbygd och i fritidsbyar) liters kärl liters säck (i undantagsfall efter beslut av Ökrab) Taxereduktion för kund som komposterar matavfall enligt särskilt tillstånd Fritidshämtning (15 ggr/år) 190 liters kärl liters kärl liters kärl delat (60% restavfall, 40% matavfall, enbart på landsbygd och i fritidsbyar) liters säck (i undantagsfall efter beslut av Ökrab) Taxereduktion för kund som komposterar matavfall enligt särskilt tillstånd Abonnemang som kräver särskilt tillstånd beviljat av Ystad/Österlenregionens miljöförbund Förlängt hämtningsintervall - för restavfall med matavfallsinsamling 190 liters kärl 1 gång/månad liters matavfallskärl, 26 ggr/år liters kärl 4 ggr/år liters matavfallskärl, 26 ggr/år liters kärl 2 ggr/år liters matavfallskärl, 26 ggr/år Förlängt hämtningsintervall - för restavfall men utan matavfallsinsamling Tillståndet förutsätter egen kompostering. 190 liters kärl, 1 gång/månad liters kärl, 4 ggr/år liters kärl, 2 ggr/år

24 ÖVRIGA TJÄNSTER OCH AVGIFTER Privatpersoner enskilda hushåll 2020 exkl. moms 2020 inkl. moms Grundavgift (renhållningsföreskrifterna 9, 59, 61, 63, 64 ) Grundavgiften ingår i alla restavfallsabonnemang. Avgiften finansierar kostnader för återvinningscentraler, insamling farligt avfall och vitvaror, information och administration. Avgiften debiteras årligen vid befrielse från hämtning av avfall samt uppehåll i hämtningen Trädgårdsavfallsabonnemang (19 ggr/år) 190 liters kärl liters kärl Tilläggstaxa för osorterat avfall Tillämpas hos kund som enbart lämnar osorterat avfall i de områden där matavfallsinsamling införts, per kärl Gemensamt kärl (renhållningsföreskrifterna 23 ) Varje kund debiteras grundavgift + andel av hämtningsavgift, skatt och moms. Prisexempel: Två kunder delar på 1 st 190 liters restavfallskärl och 1 st 140 liters matavfallskärl med 14-dagarshämtning, alt 1 st delat 370l kärl (landsbygd), per kund Gångavståndsabonnemang Tillämpas enbart för rest- och matavfallskärl. Avgift per enhet och hämtning. 0 meter 15 meter meter 30 meter Veckohämtningsabonnemang privatperson (vecka 25-34) Tilläggsavgift på ordinarie taxa, per år Extra säck restavfall vid ordinarie hämtning (förbeställd), per st Extra hämtning Förbeställd budning av rest- och matavfallskärl utöver ord. hämtning, per enhet För 2:a och efterföljande enheter, liters kärl För 2:a och efterföljande enheter, 660 liters kärl Rengöring av kärl Avgiften tas ut vid rengöring av kärl, kärlbyte utöver 1 gång/år (ej vid ägarbyte/nytt abonnemang) samt tillfällig utökning av kärl, per enhet För 2:a och efterföljande enheter Kostnad för förstört kärl Debiteras vid förstörda kärl orsakat av kund eller annan utomstående enligt aktuell prislista från leverantör. Hyra av lås till kärl, per st Hyra av lock i lock till kärl, per st Hämtning av grovavfall från hushåll, inställelseavgift/st Hämtning av grovavfall från hushåll (förbeställd), timtaxa Städning, timtaxa Framkörningsavgift för vitvaror som ej ställts ut vid beställd hämtning

25 FLERFAMILJSBOSTÄDER 2020 exkl. moms 2020 inkl. moms I abonnemang avseende 140 och 190 liters kärl ingår obligatoriskt ett 140 liters matavfallskärl per restavfallskärl (grundabonnemang = en enhet). Vid abonnemang av 370 och 660 liters kärl ingår max två matavfallskärl kostnadsfritt. 14-dagarshämtning (26 ggr/år) 140 liters kärl liters kärl liters kärl liters kärl liters säck (i undantagsfall efter beslut av Ökrab) Veckohämtning (52 ggr/år) 190 liters kärl liters kärl liters kärl liters säck (i undantagsfall efter beslut av Ökrab) Hämtning 2 ggr/vecka (104 ggr/år) 190 liters kärl liters kärl liters kärl liters säck (i undantagsfall efter beslut av Ökrab) Hämtning 3 ggr/vecka (156 ggr/år) 190 liters kärl liters kärl liters kärl liters säck (i undantagsfall efter beslut av Ökrab) Matavfallshämtning 140 liters matavfallskärl utöver grundabonnemanget enligt ovan, per kärl Denna taxa gäller även för kunder med matavfallsabonnemang där insamling av matavfall i kombination med restavfall ännu ej införts. 14-dagarshämtning (26 ggr/år) Veckohämtning (52 ggr/år) Hämtning 2 ggr/vecka (104 ggr/år) Hämtning 3 ggr/vecka (156 ggr/år)

26 ÖVRIGA TJÄNSTER OCH AVGIFTER Flerfamiljsbostäder 2020 exkl. moms 2020 inkl. moms Grundavgift (renhållningsföreskrifterna 9, 59, 61 ) Grundavgiften ingår i alla restavfallsabonnemang. Avgiften finansierar kostnader för återvinningscentraler, insamling farligt avfall och vitvaror, information och administration. Avgiften debiteras årligen vid befrielse från hämtning av avfall samt uppehåll i hämtning Trädgårdsavfallsabonnemang (19 ggr/år) 190 liters kärl liters kärl Tilläggstaxa för osorterat avfall Tillämpas hos kund som enbart lämnar osorterat avfall i de områden där matavfallsinsamling införts, per kärl Gemensamt kärl (renhållningsföreskrifterna 21 ) Varje kund debiteras grundavgift + andel av hämtningsavgift, skatt och moms. Prisexempel: Två kunder delar på 1 st 190 liters restavfallskärl och 1 st 140 liters matavfallskärl med 14-dagarshämtning, per kund Gångavståndsabonnemang Tillämpas enbart för rest- och matavfallskärl. Avgift per enhet och hämtning. 0 meter 15 meter meter 30 meter Extra säck restavfall vid ordinarie hämtning (förbeställd), per st Extra hämtning Förbeställd budning av rest- och matavfallskärl utöver ord. hämtning, per enhet För 2:a och efterföljande enheter, liters kärl För 2:a och efterföljande enheter, 660 liters kärl Rengöring av kärl Avgiften tas ut vid rengöring av kärl, kärlbyte utöver 1 gång/år (ej vid ägarbyte/nytt abonnemang) samt tillfällig utökning av kärl, per enhet För 2:a och efterföljande enheter Kostnad för förstört kärl Debiteras vid förstörda kärl orsakat av kund eller annan utomstående enligt aktuell prislista från leverantör. Hyra av lås till kärl, per st Hyra av lock i lock till kärl, per st Hämtning av grovavfall från hushåll (förbeställd), timtaxa Hämtning av grovavfall från hushåll, inställelseavgift/st Städning, timtaxa Framkörningsavgift för vitvaror som ej ställts ut vid beställd hämtning

27 VERKSAMHETER 2020 exkl. moms 2020 inkl. moms I abonnemang avseende 140 och 190 liters kärl ingår obligatoriskt ett 140 liters matavfallskärl per restavfallskärl (grundabonnemang = en enhet). Vid abonnemang av 370 och 660 liters kärl ingår max två matavfallskärl kostnadsfritt. 14-dagarshämtning (26 ggr/år) 140 liters kärl liters kärl liters kärl liters kärl liters säck (i undantagsfall efter beslut av Ökrab) Veckohämtning (52 ggr/år) 190 liters kärl liters kärl liters kärl liters säck (i undantagsfall efter beslut av Ökrab) Hämtning 2 ggr/vecka (104 ggr/år) 190 liters kärl liters kärl liters kärl liters säck (i undantagsfall efter beslut av Ökrab) Hämtning 3 ggr/vecka (156 ggr/år) 190 liters kärl liters kärl liters kärl liters säck (i undantagsfall efter beslut av Ökrab) Matavfallshämtning 140 liters matavfallskärl utöver grundabonnemanget enligt ovan, per kärl 14-dagarshämtning (26 ggr/år) Veckohämtning (52 ggr/år) Hämtning 2 ggr/vecka (104 ggr/år) Hämtning 3 ggr/vecka (156 ggr/år)

28 ÖVRIGA TJÄNSTER OCH AVGIFTER Verksamheter 2020 exkl. moms 2020 inkl. Moms Grundavgift (renhållningsföreskrifterna 9 och 61 ) Grundavgiften ingår i alla restavfallsabonnemang. Avgiften finansierar bl.a. kostnader för information och administration. Avgiften debiteras årligen vid uppehåll i hämtningen Trädgårdsavfallsabonnemang (19 ggr/år) 190 liters kärl liters kärl Tilläggstaxa för osorterat avfall Tillämpas hos kund som enbart lämnar osorterat avfall i de områden där matavfallsinsamling införts, per kärl Gångavståndsabonnemang Tillämpas enbart för rest- och matavfallskärl. Avgift per enhet och hämtning. 0 meter 15 meter meter 30 meter Extra säck restavfall vid ordinarie hämtning (förbeställd), per st Extra hämtning Förbeställd budning av rest- och matavfallskärl utöver ord. hämtning, per enhet För 2:a och efterföljande enheter, liters kärl För 2:a och efterföljande enheter, 660 liters kärl Rengöring av kärl Avgiften tas ut vid rengöring av kärl, kärlbyte utöver 1 gång/år (ej vid ägarbyte/nytt abonnemang) samt tillfällig utökning av kärl, per enhet För 2:a och efterföljande enheter Kostnad för förstört kärl Debiteras vid förstörda kärl orsakat av kund eller annan utomstående enligt aktuell prislista från leverantör. Hyra av lås till kärl, per st Hyra av lock i lock till kärl, per st Hämtning av grovavfall (förbeställd), timtaxa Hämtning av grovavfall, inställelseavgift/st Städning, timtaxa Framkörningsavgift för vitvaror som ej ställts ut vid beställd hämtning

29 SLAMTÖMNING 2020 exkl. moms 2020 inkl. Moms Kampanj, för en brunn/tank och max 6 kbm Budning, för en brunn/tank och max 6 kbm Tillägg för 2:a och efterföljande slamavskiljare (t ex köksbrunn), per st Inställelseavgift tömningar kombibil extra arbeten utöver ovanstånde Timtaxa kombibil (akuttömning) Kombibil (spolning och liknande arb) Timtaxa kombibil (extra arbete ex br utöver 6 kbm, spädning av slamkaka mm) Vid debitering av timtaxa debiteras förutom någon av de 3 ovanstående timtaxorna även inställelseavgiften Jourtaxa (kvällar och helger) Överkubik, per kbm över 6 kbm Slanglängd över 25 meter, tillägg per meter Framkörningsavgift/bomkörning Framgrävning av lock och koppling, timtaxa Ansvar för avfallet Ansvarig för avfallet är den som orsakar att en produkt blir avfall. Ytterst ansvarig gentemot kommunen är innehavaren av den fastighet där avfallet uppkommer. Fastighetsägaren är skyldig att i tillräcklig omfattning informera den som bor eller är verksam i fastigheten om bestämmelser i den kommunala renhållningsordningen (avfallsplanen och föreskrifterna antagna av respektive kommuns kommunfullmäktige). Avgiftsskyldighet Avgiften debiteras två gånger per år, i mars och september, och avser vid varje debiteringstillfälle tre månader i efterskott och tre månader i förskott, sk. preliminärdebitering. Avgiften betalas till Ökrab. Det är fastighetsägarens skyldighet att betala för renhållning och därför ska ägaren alltid stå för renhållningsabonnemanget. Om hyresgäst finns på fastigheten får ägaren själv debitera denna. Efter överenskommelse kan Ökrab i vissa fall godkänna att abonnemanget står på nyttjanderättshavare, dvs. i de fall det gäller en rörelseidkare eller vid flerbostadsfastigheter med gemensamma soputrymmen. Skulle dock nyttjanderättsinnehavaren inte betala sitt abonnemang har Ökrab rätt att omedelbart avsluta abonnemanget och överföra det på fastighetsägaren. Ökrab skall omedelbart underrätta fastighetsägaren när sådana åtgärder sker. Ändringar av ägandeförhållande för fastighet, eller annan ändring som berör avfallshanteringen, skall snarast anmälas till Ökrab. 29

30 Eventuell kreditering Vid eventuell kreditering eller reducering av renhållningsavgiften på grund av överhopp i hämtning medges kreditering endast för en tidsperiod av: - högst en månad före gjord anmälan om överhopp vid veckohämtning - högst två månader före gjord anmälan om överhopp vid 14-dagarshämtning/månadshämtning - högst fyra månader före gjord anmälan om överhopp vid fritidshämtning. Renhållningstaxans giltighet Renhållningstaxan är fastställd av kommunfullmäktige i Simrishamns kommun och Tomelilla kommuner 2019-xx-xx. Taxan gäller fr.o.m

31 PRISLISTA CONTAINERS 2020 Hushållsavfall och jämförbart avfall i container Art HYRA (per månad) inkl utsättning* exkl moms inkl moms Container 4 kbm Vipp kbm Vipp kbm Vipp kbm Vipp kbm lift kbm lift Utsättning och hemtag av Baklastande container Utsättning och hemtagning Liftcontainer Art TÖMNINGSKOSTNAD (kr per tömning) exkl moms inkl moms Observera att behandlingsavgift för avfallet tillkommer. Vippcontainer 712 Vecko 4 kbm Vecko 6 kbm Vecko 8 kbm Vecko 10 kbm dagars 4 kbm dagars 6 kbm dagars 8 kbm dagars 10 kbm Månads 4 kbm Månads 6 kbm Månads 8 kbm Månads 10 kbm ggr/vecka 6 kbm s ggr/vecka 8 kbm , 754, 755,756 Budad tömning av vippcontainer Liftdumper/växelflak ggr/vecka 10 kbm ggr/vecka 12 kbm ggr/vecka 10 kbm ggr/vecka 12 kbm , 758 Budningar Liftcontainer kbm

32 Kommentarer Taxor 2020 Renhållningsindex för 2020 är 3% varför taxorna och budget justerats enligt detta. From kommer enligt regeringens förslag förbränningsskatt att införas med 75 kr/ton varför hänsyn tagits till detta när det gäller behandlingsavgifterna mot Sysav och även i renhållningstaxan. I taxan har vi även tagit hänsyn till den kommunala likställighetsprincipen. Detta innebär att man vid liknande arbeten måste debitera arbetet på plats separat och därutöver ta en inställningsavgift där vi tar täckning för kostnaden för transporten till fastigheten. Det blir extra komplicerat eftersom Ragnsells debiterar slam enligt nedanstående Övrigt som justerats i taxan är nedanstående Sophämtning Stegtillägg: ökat från 29 resp 57 till 33 resp 66 kr för att täcka utgift mot Urbaser (32 resp 65) Grovavfall: lagt till en engångstaxa på 1200 kr. Får ej baseras på timtid då den skulle bryta mot kommunala likställighetsprincipen. Kund debiteras inställelseavgift samt tid för arbetet. Slam Överstigande kbm har höjts från 113 till 270 för att klara kostnaden mot Ragnsells och Reningsverket (172+98= 270) Ex slang höjts från 16 kr till 90 kr per meter för att klara Ragnsells kostnad (87) Efterföljande avskiljare höjda från 225 till 300 kr för att täcka kostnaden mot Ragnsells (287) Containers: Justeringar enligt index på baklastande containers, mindre justeringar på liftcontainers när det gäller 10 och 12 kbm containers Skulle förslaget om förbränningsskatt reserverar sig Ökrab rätten att korrigera renhållningstaxan för att justera sina intäkter/utgifter beroende på detta Måsalycke Bo Persson 32

33 TOMELILLA KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 september 2019 Sbn 81 Dnr SBN 2019/169 VA-planen Samhällsbyggnadsnämndens beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar anta VA-planen inkluderat; VA-översikten, handlingsid: Sbn VA-policyn, handlingsid: Sbn Utbyggnadsplanen, handlingsid: Sbn Åtgärdsplanen, handlingsid: Sbn Samhällsbyggnadsnämnden beslutar skicka VA-policyn med handlingsid: Sbn till kommunfullmäktige. Ärendebeskrivning En VA-plan innebär en heltäckande planering och utveckling av vatten- och avloppsförsörjningen i en kommun. Syftet med en VA-plan är att få en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar VA-försörjning i hela kommunen. Det innebär att kommunen kan tydliggöra för sina invånare hur VA-frågan ska lösas för både befintlig och ny bebyggelse, samt vilka krav som ställs på enskilda avlopp. Tomelilla kommuns VA-plan har arbetats fram utifrån Havs- och vattenmyndighetens nationella Vägledning för kommunal VAplanering. VA-planen i Tomelilla kommun består av de fyra dokumenten VA-översikt, VA-policy, Utbyggnadsplan och Åtgärdsplan. Föredragning VA-strateg Christina Jönsson gör en dragning av ärendet och förklarar VAplanens fyra fristående delar. Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslås besluta att anta VA-planen inkluderat VA-översikten, VA-policyn, Utbyggnadsplanen och Åtgärdsplanen. Kommunfullmäktige föreslås anta VA-policyn. Justerandes sign 33

34 TOMELILLA KOMMUN Samhällsbyggnadsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 20 september 2019 Sbn 81 forts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, VA-chef Anders Ledskog, handlingsid: Sbn VA-översikt för Tomelilla kommun, handlingsid: Sbn VA-policy för Tomelilla kommun, handlingsid: Sbn VA-utbyggnadsplan, handlingsid: Sbn VA-åtgärdsplan, handlingsid: Sbn Begreppsförklaring VA-plan, handlingsid: Sbn Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige VA-chef Anders Ledskog Justerandes sign 34

35 VA-Policy för Tomelilla kommun DEL 2 (av 4) i kommunens VA-plan Daterad Antagen i SBN , KS 2019-XX-XX, KF 2019-XX-XX 1 35

36 1. Inledning och bakgrund Denna VA-policy är en del av Tomelilla kommuns VA-plan. VA-planen ska vara ett kommunövergripande planeringsverktyg och har som mål att skapa en långsiktigt hållbar vattenoch avloppsförsörjning i kommunen. Med planen som grund ska kommunen kunna ge svar på hur den framtida VA-försörjningen kommer att lösas i olika delar av kommunen. Dagvattenfrågor behandlas endast kortfattat i VA-planen men kommer att hanteras djupare i en särskild dagvattenplan. VA-planen i Tomelilla kommun består av följande fyra dokument: VA-översikt, VA-policy, Utbyggnadsplan och Åtgärdsplan. VA-policyn utgör det andra steget i VA-planens arbetsgång (se Figur 1). VA-översikt Nulägesbeskrivning, Förutsättningar VA-policy Ställningstaganden, målinriktning Utbyggnadsplan Utvidgning av VA-nätet Åtgärdsplan För VA-verksamhetens anläggningar Figur 1 VA-planens arbetsgång De tre andra dokumenten i VA-planen, det vill säga VA-översikten, utbyggnadsplanen och åtgärds- planen, består av en nulägesbeskrivning av både de kommunala VA-anläggningarna och de enskilda lösningarna i kommunen, en VA-utbyggnadsplan och beskrivning av hanteringen av enskilt VA utanför befintligt verksamhetsområde respektive en flerårsplanering för de kommunala anläggningarna. 1.1 Syfte VA-policyns syfte är att spegla kommunens viljeriktning i VA-frågor och vara vägledande i beslut och planering. I VA-policyn anges övergripande strategiska ställningstaganden för hur kommunen ska arbeta med en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning både inom och utanför det kommunala verksamhetsområdet. VA-policyn är styrande för utbyggnadsplanen och åtgärdsplanen. VA-policyn ska vara långlivad och kunna användas under flera mandatperioder, till skillnad från utbyggnads- och åtgärdsplanen som ska uppdateras varje mandatperiod. Inför varje beslut ska förutsättningarna i det enskilda fallet vägas mot varandra. 2 36

37 2. Övergripande ställningstaganden VA-försörjningen i kommunen ska vara långsiktigt hållbar ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv. VA-verksamheten ska sträva efter ett nära samarbete och en samsyn kring VA-frågor med berörda verksamheter inom kommunen samt med kommunens miljöförbund. I framtagandet av nya planer för bebyggelse och samhällsutveckling ska VA-frågorna tidigt vägas in och beaktas som en av förutsättningarna för planeringen. VA-verksamheten ska arbeta för en ökad samverkan i VA-frågor med närliggande kommuners VA-verksamheter. VA-verksamheten ska ha en taxeutveckling som möjliggör att verksamheten kan utvecklas och anläggningarna underhållas så att en god driftsäkerhet och god arbetsmiljö kan upprätthållas. VA-verksamheten ska arbeta för en god kommunikation såväl internt som externt. Kommuninvånarna ska ha tillgång till en tydlig information om VA-frågor. Vid all utbyggnad och planering av VA ska klimatförändringens effekter tas i beaktande. Befintliga VA-anläggningar ska anpassas till förändrade klimatförhållanden. VA-verksamheten ska aktivt följa teknikutvecklingen inom VA-området och ta till sig nya rön som kan implementeras i verksamheten. 3. Inom verksamhetsområde 3.1 Drift och underhåll av VA-anläggningar VA-verksamheten ska sträva efter att minska miljöbelastningen från de kommunala VAanläggningarna samt bidra till att uppfylla miljökvalitetsnormerna för grund- och ytvatten. VA-anläggningarna ska underhållas och rustas upp löpande. Nyinvesteringar ska ske i den takt som krävs för att upprätthålla god funktion, driftsäkerhet och liten negativ påverkan på hälsa och miljö. Förnyelsetakten av ledningsnätet ska bedrivas på den nivå som långsiktigt säkerställer vattenleveransen och omhändertagandet av spillvattnet effektivt. VA-verksamheten ska verka för att minska läckaget från dricksvattenledningsnätet och för att minska mängden tillskottsvatten till avloppsledningsnätet. 3 37

38 VA-verksamheten ska sträva efter så låg energi- och kemikalieanvändning som möjligt, liksom så korta transporter som möjligt. 3.2 Dricksvattenförsörjning VA-verksamheten ska sträva efter en säker och uthållig vattenförsörjning, både i normal drift och i händelse av störningar där redundans i systemet ska eftersträvas. VA-verksamheten ska ha förmåga att hantera störningar i dricksvattenförsörjningen samt vidta nödvändiga åtgärder i VA-anläggningarna för att långsiktigt trygga en säker leverans av dricksvatten. Vattentäkterna, såväl ordinarie som reserv, ska genom vattenskyddsområden med föreskrifter ges ett långsiktigt skydd med hänsyn till nuvarande och kommande generationers behov. Skyddet av våra dricksvattenresurser ska ges hög prioritet i samhällsplaneringen där bebyggelse och exploatering inom vattenskyddsområden ska undvikas. 3.3 Spillvattenhantering Spillvatten ska avledas och behandlas på miljömässigt bästa sätt med strävan att minimera miljöbelastningen på vattendrag och grundvatten. Mängden föroreningar som tillförs spillvattnet ska minskas. VA-verksamheten ska arbeta med uppströmsarbete för att minimera utsläpp av oönskade ämnen till spillvattennätet. Slamfraktionen från kommunala avloppsanläggningar ska så långt som möjligt tas omhand på ett hållbart sätt så att näringsämnen återförs till kretsloppet. 3.4 Dagvattenhantering Dagvatten ska hanteras så nära källan som möjligt genom lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) eller andra hållbara lösningar för dagvattenhantering. Dagvattensystem ska utformas så att skador på byggnader och anläggningar orsakade av översvämningar undviks. 4 38

39 4. Utanför verksamhetsområde 4.1 Utbyggnad av kommunalt VA I Tomelilla kommun är det vår målsättning att fler blir anslutna till kommunalt VA där det är ekonomiskt rimligt och tekniskt möjligt. Kriterierna för om allmän VA-försörjning behöver ordnas i ett större sammanhang, med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön, ska vara tydliga och välgrundade. Dessa prioriteringsgrunder ska framgå av utbyggnadsplanen. Enligt praxis ska särtaxa tillämpas om anläggningsavgiften över- eller understiger den normala med mer än 30 %. 4.2 Enskilda VA-anläggningar Fastighetsägare med enskild vatten- och eller avloppsanläggning ansvarar själva för att dessa uppfyller gällande krav. Ystad-Österlenregionens miljöförbund bedriver löpande tillsyn av de enskilda VA-anläggningarna. Funktionskrav ska ställas enligt gällande lagstiftning för enskilda avlopp. Det är avloppsanläggningens reningsförmåga, inte vilken teknik som används, som avgör om anläggningen lever upp till kraven. Ystad-Österlenregionens miljöförbund arbetar för att varje fastighet så långt som möjligt har en långsiktigt hållbar avloppsrening och kretsloppsanpassad lösning som minimerar påverkan på omgivningen. 5 39

40 VA-Översikt för Tomelilla kommun Nulägesbeskrivning och status hos kommunens allmänna och enskilda VA-anläggningar DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Daterad , rev Antagen i SBN

41 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 2 41

42 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan SAMMANFATTNING En VA-plan har tagits fram för Tomelilla kommun som omfattas av fyra delar med följande innehåll: DEL 1 VA-Översikt Nulägesbeskrivning av VA-försörjningen och dess förutsättningar DEL 2 VA-Policy Övergripande strategiska ställningstaganden DEL 3 VA-Utbyggnadsplan Plan för utbyggnad av VA-nätet och hantering av enskilda avlopp DEL 4 VA-Åtgärdsplan Plan för åtgärder i befintliga allmänna VA-anläggningar Föreliggande VA-översikt beskriver nuläget för den allmänna och den enskilda VA-försörjningen i kommunen samt förutsättningar och förhållanden som påverkar framtida VA-försörjning. VA-planen arbetar med samma tidshorisont som översiktsplan 2025, med utsikt mot I VAöversikten ges en beskrivning av kapaciteten vid kommunens vattenverk och avloppsreningsverk samt en uppskattning av det framtida vattenbehovet och den framtida belastningen på reningsverken. För bedömning av det framtida vattenbehovet har översiktsplanens befolkningsprognos och politiska planeringsmål för bebyggelseutvecklingen använts. VA-planen är framtagen av kommunens VA-enhet med stöd av konsult från Sweco, samt i samarbete med kommunekolog, planenhet och Ystad-Österlenregionens miljöförbund. Arbetet med VA-planen började så smått redan 2014 och materialet till denna VA-översikt togs fram i huvudsak under åren En ordentlig genomgång har gjorts under våren 2019, men en del uppgifter och siffror som används är daterade 2013 och Under 2014 blev också den delregionala vattenförsörjningsplanen klar som togs fram av Sweco gemensamt för kommunerna i sydöstra Skåne; Simrishamn, Tomelilla, Ystad och Sjöbo. En del av underlaget och resultatet från denna vattenförsörjningsplan används i denna VA-översikt. För både den allmänna och den enskilda dricksvattenförsörjningen i kommunen används uteslutande grundvatten som uttas ur brunnar. Kvaliteten är varierande, beroende på geologi, påverkanskällor och om grundvatten tas ur jord- eller berglager. Ungefär 75 % av kommunens invånare är anslutna till det kommunala dricksvattennätet. Vattentillgången vid kommunens vattentäkter är generellt mycket god, men det finns behov av olika grad av upprustning, renovering och kapacitetsökning av vattenverk och tekniska anläggningar för dricksvattenförsörjningen. Det finns uppskattningsvis enskilda avloppsanläggningar i kommunen, varav ca har bedömts godkända. Miljöförbundet, som bedriver tillsynen av dessa, arbetar med fortsatt inventering enligt en plan som beskrivs i VA-planens tredje del, VA-Utbyggnadsplanen. Kommunen driver åtta avloppsreningsverk, varav Rosendal i Tomelilla är det enskilt största. Här behandlas också allt avloppsslam som genereras vid de minde avloppsanläggningarna. Förutom Rosendals reningsverk så är samtliga avloppsanläggningar i mer eller mindre behov av ombyggnad och kapacitetsökning. Generellt belastas ledningar och reningsverk med stora mängder tillskottsvatten och det finns också ca 4 km kombinerade ledningar som behöver byggas bort. Det finns många faktorer som kan komma att påverka förutsättningarna för den framtida VAförsörjningen och klimatförändringarna beskrivs ofta som en viktig sådan. I bilaga 1 återfinns en ordlista som förklarar olika begrepp och facktermer. 42 3

43 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund Kommunal VA-planering Syfte Arbetsgrupp för framtagandet Styrande och vägledande dokument Underlag Avgränsningar Workshop 9 2 Ansvarsfördelning av VA-försörjning 9 3 Befintliga planer och omvärldsfaktorer Tomelilla kommun en kort geografisk beskrivning Översiktsplan, befolkningsprognos och bebyggelseplanering Lagar och regler för VA-planering Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) Plan- och bygglagen (2010:900) Miljöbalken Vattendirektivets krav på VA-planering och åtgärder Miljökvalitetsnormer och förvaltningscykler Miljömål nationella, regionala och kommunala Anläggningslagen (1973:1149) Finansiering via VA-taxa 15 4 Förutsättningar för VA-försörjning Grundvattenförhållanden Grundvattenförhållanden i berg Grundvattenförhållanden i jord Grundvattenförekomster enligt vattendirektivet Delregionalt prioriterade dricksvattenresurser Vattenresurser för framtida vattenförsörjning Ytvattenförhållanden Ytvattenförekomster enligt vattendirektivet Källfördelning av näringsämnen Nybroåns huvudavrinningsområde Kävlingeåns huvudavrinningsområde Tommarpsån med fleras huvudavrinningsområde Samarbete kring VA-frågor med grannkommunerna 29 5 Nulägesbeskrivning av kommunal dricksvattenförsörjning Verksamhetsområde för dricksvatten

44 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 5.2 Tillstånd och vattenskyddsområden Anslutningsgrad till kommunalt vatten Vattenbehov idag och i framtiden Vattenverk och vattentäkter Granebo vattenverk i Tomelilla Smedstorps vattenverk Brösarps vattenverk Eljaröds vattenverk Fågeltofta vattenverk Vattenledningsnät, tryckstegringsstationer och reservoarer Beskrivning av vattenledningsnät Undersökningar och åtgärder på vattenledningsnätet Reserv- och nödvattenförsörjning 39 6 Nulägesbeskrivning av kommunal avloppsförsörjning Verksamhetsområde för spillvatten Avloppsreningsverk Rosendals avloppsreningsverk Brösarps avloppsreningsverk Skåne Tranås avloppsreningsverk Spjutstorps avloppsreningsverk Övraby avloppsreningsverk Kverrestad avloppsanläggning Fågeltofta avloppsanläggning Eljaröd avloppsanläggning Avloppsledningsnät Beskrivning av spill- och dagvattennät Undersökningar och åtgärder på spill- och dagvattenledningar 48 7 Dagvattenhantering 49 8 Nuvarande enskild VA-försörjning Enskild dricksvattenförsörjning Större enskilda dricksvattenanläggningar Enskild avloppsförsörjning Större enskilda avloppsanläggningar 52 9 Förhållanden som påverkar framtida VA-försörjning Investeringstakten för VA-anläggningarna Personella och ekonomiska resurser Klimatförändringar Klimatförändringar i Tomelilla Framtida behov av kommunal VA-försörjning

45 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 9.5 Fritidshusområden Markanspråk och motstående intressen Simrishamnsbanan Utbyggnadsområden och planlagda områden i översiktsplan Nya krav på vatten- och avloppshantering Dricksvatten Avloppsvattenrening och slambehandling Dagvatten Litteraturförteckning 59 Bilagor Bilaga 1 Ordlista med begreppsförklaringar till VA-planen 6 45

46 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 1 Inledning och bakgrund 1.1 Kommunal VA-planering Föreliggande VA-översikt är den första delen av Tomelilla kommuns VA-plan. VA-planen ska vara ett kommunövergripande planeringsverktyg och har som mål att skapa en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning i kommunen. Syftet med en VA-plan är att få en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar VA-försörjning i hela kommunen. I detta ingår att verka för att minska belastningen av kväve och fosfor till vattendragen i kommunen. Med planen som grund ska kommunen kunna ge svar på hur den framtida VAförsörjningen kommer att lösas i olika delar av kommunen. Delar av VA-planen har finansierats av LOVA-pengar, vilket innebär att länsstyrelserna har rätt att använda och sprida innehållet i hela VA-planen. Tomelilla kommuns VA-plan arbetas fram med utgångspunkt i Havs- och Vattenmyndighetens nationella Vägledning för kommunal VA-planering (Havs- och vattenmyndigheten, 2014). Vägledningen är utarbetad efter en förlaga som tagits fram av Länsstyrelsen i Stockholm och som har fått stor spridning (Länsstyrelsen Stockholm, 2009). En VA-plan bör enligt vägledningen innehålla en planering för det nuvarande verksamhetsområdet med kommunens befintliga VA-anläggningar, en planering för en utvidgning av verksamhetsområdet samt en planering för övriga områden i kommunen, se Figur 1-1. Figur 1-1 VA-planering inom och utanför befintligt verksamhetsområde. 7 46

47 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Tomelilla kommuns VA-plan består av följande fyra fristående delar: VA-översikt, VA-policy, Utbyggnadsplan och Åtgärdsplan. VA-översikten utgör det första steget i VA-planens arbetsgång, se Figur 1-2. VA-översikt Nulägesbeskrivning, Förutsättningar VA-policy Ställningstaganden, målinriktning Utbyggnadsplan Utvidgning av VA-nätet Åtgärdsplan För VA-verksamhetens anläggningar Figur 1-2 VA-planens fyra delar och dess arbetsgång De tre andra dokumenten i VA-planen, det vill säga VA-policyn, utbyggnadsplanen och åtgärdsplanen, består av övergripande strategiska ställningstaganden, en VA-utbyggnadsplan för VA utanför befintligt verksamhetsområde respektive en flerårsplanering för de kommunala anläggningarna. Det mesta av arbetet med denna VA-översikt är genomfört 2015 och 2016, med uppgifter daterade 2013 eller Översikten ger ändå en representativ beskrivning av nuläget. En ordentlig genomgång är dock gjord 2019 och delar gällande befolkningsutveckling, framtida vattenbehov och belastning på avloppsreningsverk är uppdaterade och baserade på översiktsplanens befolkningsprognos och politiska planeringsmål. VA-planen arbetar med samma tidshorisont som översiktsplan 2025, med utsikt mot Syfte Syftet med VA-översikten är att samla nuvarande kunskap om den allmänna och den enskilda VAförsörjningen samt beskriva vilka förutsättningar det finns för VA-försörjning i kommunen. I VAöversikten beskrivs också vilken lagstiftning som styr VA-försörjningen samt vilka framtida krav som kan ställas på VA-huvudmannen kring rening av avloppsvatten och tillhandahållande av dricksvatten. 1.3 Arbetsgrupp för framtagandet VA-planen är initierad och framtagen av VA-enheten med stöd av konsult från Sweco. I arbetet har även representanter från Ystad-Österlenregionens miljöförbund deltagit, samt andra tjänstemän på Samhällsbyggnad, såsom kommunekolog och representant från planenheten. 1.4 Styrande och vägledande dokument De styrande och vägledande dokumenten för VA-planen är: Havs- och vattenmyndigheten Vägledning för kommunal VA-planering för hållbar VAförsörjning och god vattenstatus, 2014 Länsstyrelsens beslut om LOVA-bidrag, Länsstyrelsens Vägledning för kommunernas planering av vatten och avlopp, Länsstyrelsens Begäran om uppgifter gällande kommunens planer på utökat verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp, Länsstyrelsens checklista Uppföljning och utveckling av VA-plan, Tomelilla kommuns Översiktsplan 2025, med utblick mot 2040 (KF ) 8 47

48 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 1.5 Underlag De dokument, rapporter och kartmaterial som använts i VA-översikten är hämtat från kommunens eget material, tidigare genomförda utredningar på vattenverk och reningsverk, möten med driftspersonal samt års- och miljörapporter för reningsverken. Som underlag har även översiktsplanens planeringsmål och befolkningsprognos använts. Övriga dokument och underlag som använts till denna VA-översikt framgår av litteraturförteckningen sist i dokumentet. En ordlista återfinns i bilaga Avgränsningar VA-planen fokuserar på att beskriva nuläge, utbyggnad och åtgärder gällande dricksvattenförsörjning och avloppshantering i kommunen. Dagvatten beskrivs kortfattat i föreliggande nulägesbeskrivning. Dagvattenfrågorna kommer att hanteras djupare en kommande dagvattenplan och -strategi, som ligger utanför denna VA-plan. Naturliga vattenförekomster kommer endast att behandlas då de har funktion som recipienter till avloppsvatten eller som vattenresurser, nuvarande eller framtida, till dricksvattenförsörjningen. Ystad-Österlenregionens miljöförbund har sina egna riktlinjer och vägledande dokument som styr tillsynen av de enskilda avloppsanläggningarna, och som inte tas upp i denna VA-översikt. 1.7 Workshop En workshop kring kommunens VA-policy genomfördes Inbjudna var politiker från samhällsbyggnadsutskottet, miljöförbundets direktion samt tjänstemän på samhällsbyggnadskontoret och miljöförbundet. På workshopen arbetade deltagarna med scenariobaserade övningar. Syftet var att få input till VA-policyn, lära deltagarna mer om VA-frågor och ge en inblick i hur arbetet med VAplanen genomförs. 2 Ansvarsfördelning av VA-försörjning I Tomelilla är det sedan 1 januari 2019 Samhällsbyggnadsnämnden som är huvudman för den allmänna VA-försörjningen. Dessförinnan låg huvudmannaskapet på kommunstyrelsen i kommunen. Det är huvudmannen som äger den allmänna VA-anläggningen. VA-enheten sorterar under Samhällsbyggnadsverksamheten och ansvarar för drift och underhåll av anläggningarna. VA-enheten ansvarar även för framtagandet av denna VA-plan. Ystad-Österlenregionens miljöförbund ansvarar för tillsynen av enskilda anläggningar i kommunen samt är tillsynsmyndighet för de mindre allmänna avloppsreningsverken och vattenverken. För kommunens största avloppsreningsverk, Rosendal i Tomelilla, är Länsstyrelsen i Skåne tillståndsmyndighet. 9 48

49 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 3 Befintliga planer och omvärldsfaktorer 3.1 Tomelilla kommun en kort geografisk beskrivning Tomelilla kommun ligger i Skåne och gränsar till Sjöbo, Ystads, Simrishamns, Kristianstads och Hörby kommun (se Figur 3-1). Kommunen har cirka invånare och ligger i hjärtat av Österlen med natursköna områden som Brösarps backar, Fyledalen och Verkaån. I kommunen finns de fem tätorterna Tomelilla, Brösarp, Lunnarp, Onslunda och Smedstorp samt ett flertal mindre orter, till exempel Eljaröd, Fågeltofta, Skåne Tranås, Spjutstorp och Övraby. I Tomelilla centralort ingår förutom Tomelilla delar av Ramsåsa, Tryde och Ullstorps socknar. Tätorterna är detaljplanelagda, och av småorterna är Skåne Tranås och Spjutstorp detaljplanelagda. Övriga områden med detaljplan huvudsakligen fritidsbebyggelse är S Björstorp, Gussaröd, S Lökaröd samt Lönhult. (Tomelilla kommun, 2002) Detaljplanelagt är även Mariavallsområdet mellan Bondrum och Eljaröd. Figur 3-1 Översikt över Tomelilla kommun samt kommunens lokalisering i Skåne. Landskapet i den södra delen av kommunen är en öppen och mjukt kuperad odlingsbygd inom det sydostskånska slättlandskapet. Vattendragen på slätten är få och kraftigt påverkade av både reglering och föroreningar

50 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan I backlandskapet i norra delen finns desto fler vattendrag vilka däremot är mindre påverkade. Tunbyholmssjön, Verkasjön och Smedstorpsdammen är de enda sjöarna i kommunen. Tidigare fanns flera större myrmarker som dikats ut, odlats upp eller planterats med skog. I backlandskapet i norr finns omväxlande småskaliga odlingsmarker och omfattande bokskogar med inslag av granplanteringar. Längst i nordöst ligger Brösarps backar - ett ålderdomligt odlingslandskap som ännu betas. I slättens fullåkersbygd återstår ett antal naturområden som inte odlats upp, bland annat Örupskärret, Ullstorpsdalens sluttningar, Tosterupsskogen och Fyledalens sluttningar. En för kommunen speciell naturtyp är de värdefulla kalkrikkärren. (Tomelilla kommun, 2002) 3.2 Översiktsplan, befolkningsprognos och bebyggelseplanering Tomelilla kommuns nya översiktsplan, ÖP 2025, med utblick mot 2040, omfattar politiska planeringsmål för befolkningsutvecklingen fram till 2025 och en statistisk befolkningsprognos fram till Bebyggelseplaneringen beskrivs i översiktsplanen genom planerade utbyggnadsområden för samtliga tätorter. Befolkningsprognos och bebyggelseutveckling ligger till grund för den beräknade framtida belastningen på avloppsreningsverken och det framtida vattenbehovet inom kommunens vattenförsörjningsområden. 3.3 Lagar och regler för VA-planering Det finns inga specifika lagkrav som fastställer att en kommun ska ta fram en VA-plan. Kravet kommer snarare från Länsstyrelsen och Vattenmyndigheten. Av åtgärd 37 i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram beskrivs följande: Kommunerna bör i samverkan med länsstyrelsen ta fram vatten- och avloppsplaner. Se vidare i kapitel Därmed saknar VA-planen en rättsligt bindande verkan och den bör istället betraktas som kommunens eget styrmedel för att åtgärder ska kunna genomföras på ett effektivt sätt. Det finns däremot ett flertal lagar och krav som på olika sätt påverkar VA-planeringen i kommunen. Tre exempel är plan- och bygglagen, PBL, miljöbalken, MB, och lagen om allmänna vattentjänster, LAV. I Figur 3-2 visas en skiss av hur den kommunala VA-planeringen berörs av olika lagstiftningar. Figur 3-2 Kommunal VA-planering utifrån parallella lagstiftningar (Svenskt vatten utveckling, Johansson, 2012). En VA-plan kan följaktligen utgöra ett effektivt redskap för att samla de åtgärder som kan behövas med anledning av de olika lagrummen. Härtill kommer naturligtvis krav på uppfyllnad av annan 11 50

51 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan lagstiftning, såsom arbetsmiljölagar, dricksvattenföreskrifter och naturvårdsverkets föreskrifter gällande avloppshantering. Nedan ges en kort beskrivning av den viktigaste lagstiftningen för VA-planeringen och bestämmelser som påverkar framtagandet av en VA-plan Lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) Den lagstiftning som har störst betydelse för kommunens arbete med VA-planen är lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Vattentjänstlagen, ofta förkortad LAV, reglerar bland annat VAhuvudmannens skyldighet att ordna vattenförsörjning och avlopp i ett större sammanhang. I vattentjänstlagens 6 står följande: Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning. Med vattenförsörjning avses, enligt 2 i vattentjänstlagen, tillhandahållande av vatten för normal hushållsanvändning. Avloppstjänsterna avser att leda bort dagvatten och dränvatten från ett område med samlad bebyggelse eller från en begravningsplats samt att leda bort spillvatten och vatten som har använts för kylning. Lagens 2 definierar dessutom en allmän VA-anläggning som följande: en VA-anläggning över vilken en kommun har ett rättsligt bestämmande inflytande och som har ordnats och används för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt denna lag Som beskrivs i vattentjänstlagens 6 är kommunen ansvarig för att vattenförsörjning och avlopp ordnas i ett större sammanhang, om det behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller för miljön. Ett större sammanhang innebär enligt samma lag: Vid mer än 20 samlade fastigheter löses VA-frågor lämpligen med verksamhetsområde eller samfällighet. Om fastigheter ligger nära befintligt verksamhetsområde, kan det röra sig om färre fastigheter. Ovanstående beskrivs även i Regeringens proposition (2005/06:78) som utgör förarbete till vattentjänstlagen: det behövs en något så när samlad bebyggelse av fastigheter som underlag för en allmän VA-anläggning. En utbyggnad av en befintlig eller planerad allmän anläggning kan dock ske för betydligt färre fastigheter. I praxis har till och med enstaka fastigheter i närheten av ett befintligt verksamhetsområde ansetts planmässigt och i övrigt ha ett så nära samband med bebyggelsen inom verksamhetsområdet att fastigheternas va-frågor skulle lösas i det större sammanhanget med denna bebyggelse (Regeringen, 2005) Det innebär i stort sett att bostadshusen behöver ligga bredvid varandra för att räknas som en samlad bebyggelse. Länsstyrelsen utövar tillsynen över att kommunen fullgör skyldigheten att tillgodose behovet av vattentjänster enligt

52 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Plan- och bygglagen (2010:900) I plan- och bygglagen, förkortad PBL, finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten som syftar till att främja en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Vid planläggning ska bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till 1. människors hälsa och säkerhet, 2. jord-, berg- och vattenförhållandena, 3. möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt, 4. möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar, och 5. risken för olyckor, översvämning och erosion Miljöbalken Miljöbalken (1998:808) är en ramlag som syftar till att främja en hållbar utveckling, vilket innebär att nuvarande och kommande generationer kan leva i en hälsosam och god miljö. Miljöbalken (MB) styr bland annat miljöpåverkan i form av utsläpp och kemikaliehantering samt reglerar vattenverksamheter som till exempel bortledande av grundvatten. VA-verksamheten berörs på flera sätt av miljöbalken och varje verksamhetsutövare är dessutom skyldig att iaktta de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel (kunskapskravet, försiktighetsprincipen, produktvalsprincipen, resurshushållning, lokaliseringsregeln och skälighetsregeln) Vattendirektivets krav på VA-planering och åtgärder Vattenförvaltningsförordningen är en nationell vägledning som syftar till att implementera EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG), även kallat vattendirektivet, i svensk lagstiftning. Vattenförvaltningen pekar särskilt ut VA-planer som ett verktyg för kommunerna i planering av VAförsörjning. Den svenska vattenförvaltningen syftar till att förbättra dåliga vattenmiljöer samt bevara kvaliteten i de vatten som redan är bra. Förvaltningens mål är att samtliga vattenförekomster i Sverige ska ha uppnått minst god status år 2021, eller senast år För grundvatten avses en god kemisk och kvantitativ status och för ytvatten en god ekologisk och kemisk status. Vattenförekomster som idag inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god status omfattas av åtgärdsprogram. Det finns även ett icke-försämringskrav att ta hänsyn till vilket innebär att statusen inte får försämras oavsett vad den initialt är. Åtgärdsprogrammet är framtaget bland annat för att tydliggöra förbindelsen mellan planprocessen i kommunen och vattenförvaltningens krav. Av förvaltningsplanen med tillhörande åtgärdsprogram för Södra Östersjöns vattendistrikt finns sju åtgärder kopplade till kommunernas ansvar. Bland annat har följande åtgärder med koppling till VA-planeringen adresserats kommunerna: Kommunerna, i samverkan med länsstyrelserna, bör ta fram vatten- och avloppsvattenplaner. Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status

53 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttagen är mer än 10 m 3 /dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds Miljökvalitetsnormer och förvaltningscykler Det övergripande målet för vattenförvaltningsarbetet är att uppnå de beslutade miljökvalitetsnormerna. Miljökvalitetsnormerna anger den status vattenmyndigheterna beslutat att vattenförekomsten ska uppnå antingen till år 2021 eller till år Vattenförvaltningsarbetet följer en 6-årig vattenförvaltningscykel som består av ett antal återkommande moment som följer på varandra. Den cykel som gäller nu sträcker sig fram till slutet av år Cykeln börjar med att alla vatten ses över och avgränsas till vattenförekomster. I samband med detta sker en insamling av data om vattnets kvaliteter. Efter kartläggning och analys fastställs vattenkvalitetsnormer för vattenförekomsterna. Vattenkvalitetsnormerna ska uppnås till det år som fastställs i arbetet. Efter detta moment arbetas ett åtgärdsprogram fram. I detta fastställer man vad som behövs antingen för att bevara miljökvalitetsnormen eller för att uppnå den fastställda normen. När åtgärdsprogrammet fastställts genomförs åtgärderna av olika utpekade aktörer. Efterhand sker en övervakning av arbetet och ny information samlas in inför nästa cykel Miljömål nationella, regionala och kommunala Sverige har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål, av vilka kommunal VA-planering främst berörs av följande åtta: Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Begränsad klimatpåverkan Länsstyrelsen i Skåne har arbetat fram ett regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen I november 2013 fastställde kommunfullmäktige i Tomelilla lokala miljömål för kommunen. Ett åtgärdsprogram med konkreta åtgärder för att nå målen fastställdes av kommunfullmäktige år 2015 och gäller fram till och med år De kommunala miljömålen och det kommunala åtgärdsprogrammet bygger på de nationella och regionala miljömålen och på länsstyrelsens åtgärdsprogram. Syftet med de kommunala dokumenten är att förbättra miljötillståndet och att bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås. För att läsa de fastställda miljömålen för Tomelilla kommun och det tillhörande åtgärdsprogrammet för i sin helhet kan man besöka kommunens webbplats,

54 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Anläggningslagen (1973:1149) I de områden där VA-huvudmannen inte är skyldig att bilda verksamhetsområden är det upp till den enskilda fastighetsägaren att lösa VA-frågan. Detta kan antingen göras genom enskilt avlopp eller gemensamhetsanläggning. Inrättandet av gemensamhetsanläggningen regleras genom anläggningslagen (1973:1149) och samarbetsformen styrs genom lagen om förvaltning av samfälligheter (1973:1150) Finansiering via VA-taxa Den allmänna VA-verksamheten finansieras via en VA-taxa. För att täcka nödvändiga kostnader för Tomelilla kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggning ska ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt VA-taxan. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2, 4 och 5, lagen om allmänna vattentjänster (2006:412), jämställs med fastighetsägare. VA- taxan kan se olika ut beroende på om fastighetsägaren bor inom verksamhetsområde för vatten-, dag- och/eller spillvatten. Avgiftsuttaget ska ske enligt självkostnadsprincipen och förtjänsterna för VA-verksamheten får inte överstiga de nödvändiga kostnaderna. Inom kommunens verksamhetsområde gäller enligt vattentjänstlagen 24 att: En fastighetsägare skall betala avgifter för en allmän VA-anläggning, om fastigheten 1. finns inom VA-anläggningens verksamhetsområde, och 2. med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver en vattentjänst och behovet inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. VA-verksamheten är ett så kallat naturligt monopol, vilket innebär att varje kommun bestämmer sin egen VA-taxa. VA-taxan består av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. Anläggningsavgifterna ska täcka kostnaderna för anslutning av nya abonnenter. Brukningsavgifterna ska täcka kostnader för driften av den allmänna VA-anläggningen. De ska även täcka kapitalkostnader för investeringar i huvudledningsnät, vattenverk, reningsverk och andra anläggningar som VA-huvudmannen ansvarar för. I tabell nedan redovisas för vilka ändamål som VA-taxa tas ut i Tomelilla kommun. Tabell 3-1 Avgifter tas ut för ändamålen vattenförsörjning, spillvattenavlopp, dag- och dränavlopp från fastighet samt dagvattenavlopp från allmän platsmark. Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag- och dränvattenavlopp från fastighet Ja Nej Dg, dagvattenavlopp från allmän platsmark Ja Nej Särtaxa innebär en förhöjd eller sänkt anläggningsavgift. Om kostnaden för att förse en viss eller vissa fastigheter med vatten och avlopp i betydande omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, ska enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Skäl för tillämpning av särtaxa kan vara att bebyggelsen som ska anslutas är belägen på långt avstånd från det kommunala ledningsnätet, att bebyggelsen är gles och utspridd och/eller att markförhållanden är besvärliga i form av berg och höga grundvattennivåer

55 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 4 Förutsättningar för VA-försörjning 4.1 Grundvattenförhållanden Den allmänna vattenförsörjningen i Tomelilla kommun baseras endast på uttag av grundvatten i kommunen, vilket bereds (vid behov) och distribueras till abonnenterna via vattenverken. Grundvattnet tas ut via tolv borrade brunnar i berg respektive jordlager. Vattentillgången i de kommunala vattentäkterna är generellt god. Nedan ges en översikt över grundvattenförhållandena i berg respektive jordlager i kommunen. Informationen är hämtad från SGU, Sveriges Geologiska Undersökning Grundvattenförhållanden i berg Berggrunden i de södra och mellersta delarna av Tomelilla tillhör det geologiska Kambriosilurområdet. Detta område består av bergarter som är mindre gynnsamma för grundvattenuttag. Där berggrunden är uppsprucken kan det dock ansamlas betydande mängder grundvatten, och i de fall där grovsediment förekommer i anslutning till dessa krosszoner kan möjligheterna för grundvattenuttag vara ännu större. I det geologiska området i den norra delen av Tomelilla kommun finns vissa betydande grundvattenmängder i de spricksystem som finns i berggrundens övre delar. De delar av berggrunden som inte har omfattande spricksystem medger däremot begränsade möjligheter för uttag av grundvatten. Där berggrunden består av en tät lerskiffer är denna relativt vattenfattig. Grundvattenkapaciteten i berg i Tomelilla kommun redovisas i Figur 4-1. Av de kommunala vattentäkterna är det i Eljaröd och Fågeltofta som grundvatten från berggrunden används

56 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Figur 4-1 Karta över grundvattenkapaciteten i berg i Tomelilla kommun. Av de kommunala vattentäkterna är det Eljaröd och Fågeltofta som tar sitt vatten från berggrunden Grundvattenförhållanden i jord Jordlagrens mäktighet varierar inom Tomelilla kommun men är relativt begränsade; jorddjup på 5-15 meter är vanliga. I kommunen finns åsar av isälvsmaterial av varierande karaktär där jorddjupen är större än 15 meter. Möjligheten att ta ut grundvatten från åsarna är generellt god till mycket god. De viktigaste grundvattenmagasinen i området, med hänsyn till möjligheten att ta ut grundvatten, utgörs av åsarna med dess isälvsmaterial. I nordöstra och östra delen av kommunen finns isälvsmaterial som förekommer dels som grusfält, dels som åsbildningar, och dessa geologiska formationer medför vanligtvis goda möjligheter för grundvattenuttag. Mängden isälvsmaterial är dock knapp i stora delar av området, vilket sammantaget gör att möjligheterna till grundvattenuttag är begränsade

57 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Se jordartskartan i Figur 4-2 och kapaciteten i kommunens grundvattentillgångar i jord i Figur 4-3. Figur 4-2 Jordartskartan för Tomelilla kommun. (SGU) Av de kommunala vattentäkterna är det i Brösarp, Tomelilla, Fyledalen och Smedstorp som grundvattnet tas ur jordlagren, se Figur 4-3. Grundvattenmagasinet Fyledalen utgörs av en isälvavlagring som är avsatt i Fyledalssänkan. Fyledalen sträcker sig från Sjöbo kommun och cirka 30 km längs kommungränsen mellan Tomelilla och Ystad. Grundvattenmagasinet är cirka 25 km långt och är som bredast 1,5 km. I magasinet ligger ett antal huvudmagasin som består av isälvsavlagringar som överlagrats av sen- och postglaciala sediment. För den del där Tomelilla och Ystad kommun har sin vattenförsörjning har uttagsmöjligheten klassats till mer än 125 l/s. (SGU, 2014) 18 57

58 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Figur 4-3 Grundvattentillgången i jordlager i Tomelilla kommun. (SGU) Grundvattenförekomster enligt vattendirektivet För VA-planeringen är det av vikt att veta vilka grundvattenförekomster som finns i kommunen och om det finns några kvantitativa eller kemiska problem. Den svenska vattenförvaltningen gäller för allt grundvatten, men för att ett grundvatten ska klassificeras enligt vattendirektivet, och därmed beskrivas samt få miljökvalitetsnormer, finns vissa kriterier. För att klassificeras som en grundvattenförekomst behöver uttaget av grundvatten vara större än 10 m³ per dygn eller användas för dricksvattenuttag för fler än 50 personer. Läs mer om vattendirektivet och miljökvalitetsnormer i avsnitt och I Tomelilla kommun finns elva grundvattenförekomster enligt vattendirektivet. Den kemiska statusen i grundvattenförekomsterna uppnår idag god status. Det finns dock en risk att statusen inte uppnås till år 2021 i ungefär hälften av förekomsterna. Detta beror främst på olika föroreningar eller 19 58

59 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan bekämpningsmedel. Se Tabell 4-1 och karta över grundvattenförekomsterna i Figur 4-4. Uppgifterna är hämtade från VISS, vatteninformationssystem. Tabell 4-1 Sammanställning av grundvattenförekomster i Tomelilla kommun. I tabellen redovisas kemisk och kvantitativ status samt om det finns risk för att god status inte uppnås i förekomsterna till år 2021 (VISS, VattenInformationsSystem, 2017). Tabellen visar även vilket nummer de olika vattenförekomsterna representerar i Figur 4-4, samt vilka förekomster som används som kommunal vattentäkt. Kemisk status Kvantitativ status Vattenförekomst Nummer i Figur 4-4 Status 2013 Risk att status inte uppnås 2021 Status 2013 Risk att status inte uppnås 2021 Kommunal vattentäkt Fyledalen 1 God Ingen risk God Ingen risk Ja SE God Risk God Ingen risk Nej SE God Ingen risk God Ingen risk Nej Tryde-Trydeeke 4 God Risk God Ingen risk Ja Smedstorp 5 God Risk God Ingen risk Ja SE God Ingen risk God Ingen risk Nej Listarumsåsen 7 God Ingen risk God Ingen risk Stora Herrestad- Fårarp SE (Brösarp) 8 God Risk God Ingen risk Ja (Simrishamns kommun) Ja (Ystads kommun) 9 God Ingen risk God Ingen risk Ja Eriksdal 10 God Ingen risk God Ingen risk Ja (Sjöbo kommun) Vombsänkan 11 God Risk God Ingen risk Sydvatten Som beskrivits i avsnitt så följer vattenförvaltningsarbetet en 6-årig förvaltningscykel och nuvarande (2019) sträcker sig fram till slutet av år Det pågår alltså ständigt ett arbete med att förnya riskbedömningarna. Ovanstående tabell är uppdaterad december Nedan lyder motiveringen från VISS till statusklassningen för de två grundvattenförekomster som används för kommunal vattenförsörjning i Tomelilla och som klassats med risk att status inte uppnås år Observera att det är förekomsten som klassas, inte specifikt vattentäkten. Motivering statusbedömning Tryde-Trydeeke (VISS, 2013): Förekomsten bedöms riskera att inte uppnå god kemisk status år Det finns mycket lite analysdata från förekomsten men enligt den nationella påverkansbedömningen av grundvatten som genomfördes 2013 uppskattas den potentiella föroreningsbelastningen på förekomsten vara betydande och därmed bedöms vattenkvaliteten riskera att ej uppnå god status De påverkanskällor som antas ha störst påverkan på förekomsten är förorenade områden, väg och tätort. Motivering statusbedömning Smedstorp (VISS, 2013): Förekomsten bedöms riskera att inte uppnå god kemisk status år Det finns ytterst lite analysdata från förekomsten men enligt den nationella påverkansbedömningen av grundvatten som genomfördes 2013 uppskattas den potentiella föroreningsbelastningen på förekomsten vara 20 59

60 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan betydande och därmed bedöms vattenkvaliteten riskera att ej uppnå god status De påverkanskällor som antas ha störst påverkan på förekomsten är väg och åkermark (nästan 70 % av förekomstens yta). Hela förekomsten ligger dessutom inom ett område med risk för hög kvävebelastning från enskilda avlopp. Dominerande jordart i närområdet är isälvssediment vilket innebär risk för spridning av eventuell förorening till grundvattnet. Figur 4-4 Karta över grundvattenförekomsterna i Tomelilla kommun och risken att deras kemiska status inte uppnås till 2021 (VISS, VattenInformationsSystem, 2017). Numreringen av vattenförekomsterna motsvarar numreringen i Tabell

61 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 4.2 Delregionalt prioriterade dricksvattenresurser En delregional vattenförsörjningsplan togs fram av Sweco i samarbete med Sjöbo, Ystads och Simrishamns kommuner och färdigställdes under I vattenförsörjningsplanen identifierades tolv prioriterade dricksvattenresurser i området, se Figur 4-5. Dessa utgörs av vattenresurser med en kapacitet som överstiger 50 l/s eller resurser som används av fler än en av ovanstående kommuner idag. Tre av dessa vattenresurser återfinns i Tomelilla kommun; Fyledalen, Smedstorp och Brösarp (vattenförekomst SE ), se Tabell 4-1. Även en liten del av Vombsänkan (sydost) ligger inom kommunen. Figur 4-5 Delregionalt prioriterade dricksvattenresurser i jordlager och berg samt kommunala vattentäkter. I Tabell 4-2 visas de delregionalt prioriterade dricksvattenresurserna som ligger i Tomelilla kommun samt deras kapacitet och om de fungerar som kommunal vattentäkt idag. Uttagskapaciteten i Fyledalen är >125 l/s vilket är att betrakta som mycket god

62 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Tabell 4-2 Delregionalt prioriterade dricksvattenresurser i jordlager och berg belägna i Tomelilla kommun. Fyledalen Vombsänkan Smedstorp Grundvattentillgång/ VISSförekomst SE Brösarp Prioriterad del/ Prioriterad dricksvattenresurs Större delen av förekomsten, ej norra Sydöstra delen av förekomsten Hela vattenförekomsten Västra delen av förekomsten Geologi Bedömd kapacitet (l/s), (SGU) Kommunal vattentäkt Jordlager >125 Nedraby (Ystad kn) och Stenby (Tomelilla kn) Sedimentä rt berg Glemmingebro (Ystad kn) Jordlager 5-25 Smedstorp. Används av Tomelilla och Simrishamns kommun Jordlager Brösarp 4.3 Vattenresurser för framtida vattenförsörjning Det finns inom kommunen inga stora grundvattenresurser som inte används idag. I vattentäkterna i Fyledalen, Smedstorp och Brösarp medger dock nuvarande tillstånd/vattendomar tillräckligt stora vattenuttag även för framtida vattenförsörjning till dessa områden, se vidare under avsnitt 5 Nulägesbeskrivning av kommunal dricksvattenförsörjning. En vattenresurs som förvisso används som reservvattentäkt idag, men som har möjlighet till större uttag än dagens, är vattenförekomsten Tryde-Trydeeke nordväst om Tomelilla tätort. Detta är en vattenförekomst som sträcker sig över Tryde och området västerut och som enligt SGU har goda till mycket goda uttagsmöjligheter. Grundvattenförekomsten är tänkbar som vattenresurs för framtida vattenförsörjning eller reservvattentäkt. 4.4 Ytvattenförhållanden För VA-planeringen är det av vikt att veta vilka vattendrag som berörs och vilka typer av recipienter som VA-försörjningen kan påverka. Att förlägga nya anläggningar vid starkt påverkade vattendrag kan leda till strängare utsläppskrav. Om enskilda avlopp påverkar vattendrag och/eller enskilda dricksvattentäkter kan kommunen dessutom vara skyldig att ordna kommunal vatten- och avloppsförsörjning. Mer om denna skyldighet kan läsas under avsnitt Ytvattenförekomster enligt vattendirektivet Vattenförvaltningen gäller för samtliga vattendrag, sjöar, kuster och grundvatten, men av praktiska skäl kan inte alla vattendrag beskrivas och erhålla miljökvalitetsnormer. Därför har vissa storlekskriterier satts upp. En ytvattenförekomst beskrivs som ett homogent vattenområde där en sjö har en yta på minst 1 km 2 och ett vattendrag har ett tillrinningsområde som är minst 10 km 2. För varje ytvattenförekomst klassas den ekologiska och den kemiska statusen, samt risken för att statusarna inte uppnås till år Eftersom den kemiska statusen bedöms som ej god för alla ytvattenförekomster i Sverige, på grund av för höga halter av kvicksilver och polybromerade difenyletrar (PBDE), klassas även den kemiska statusen utan dessa ämnen för vissa förekomster

63 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan I Tomelilla kommun finns sju ytvattenförekomster som är beskrivna i VISS, se Tabell 4-3 och Figur 4-6. För merparten av vattenförekomsterna är den ekologiska statusen måttlig, medan den kemiska statusen exklusive kvicksilver och PBDE inte är klassad. Det finns risk för att statusarna inte nås till år Detta innebär att övergödningsproblematik med mera kvarstår. Gällande den kemiska statusen baseras motiveringen av risken på halten kvicksilver för samtliga sju ytvattenförekomster. Tabell 4-3 Sammanställning av ytvattenförekomster i Tomelilla kommun. I tabellen redovisas ekologisk status och kemisk status utan överallt överskridande ämnen, samt om det finns risk för att god status inte uppnås i förekomsterna till år 2021 (VISS, VattenInformationsSystem, 2017). Ekologisk status Kemisk ytvattenstatus Vattenförekomst Status 2013 Risk att status inte uppnås 2021 Status 2014 (utan överallt överskridande ämnen) Risk att status inte uppnås 2021 Recipient för Tomelillas kommunala avloppsreningsverk Tommarpsån Måttlig Risk God Risk Nej Tranåsbäcken Måttlig Risk Ej klassad Risk Ja Örupsån Måttlig Risk Ej klassad Risk Ja NYBROÅN: Örupsån-källa Måttlig Risk Ej klassad Risk Ja NYBROÅN: Herrestadsbäcken-Örupsån Måttlig Risk Ej klassad Risk Ja Julebodaån God Risk Ej klassad Risk Nej Verkaån God Risk Ej klassad Risk Ja Som beskrivits i avsnitt så följer vattenförvaltningsarbetet en 6-årig förvaltningscykel och nuvarande (2019) sträcker sig fram till slutet av år Det pågår alltså ständigt ett arbete med att förnya riskbedömningarna. Ovanstående tabell är uppdaterad december Figur 4-6 Ytvattenförekomster i Tomelilla kommun som har klassificerats i VISS

64 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 4.5 Källfördelning av näringsämnen Tomelilla kommun ligger inom gränserna för de tre huvudavrinningsområdena Nybroån, Kävlingeån och Tommarpsån med flera, se Figur 4-7. Nedan redovisas kväve- respektive fosforbelastningen, fördelat på källa, för respektive huvudavrinningsområde. I de tre områdena står avloppsreningsverk för upp till 7 procent av den totala kvävebelastningen och upp till 10 procent av den totala fosforbelastningen. Motsvarande belastningar från enskilda avlopp ligger omkring 1 2 procent för kväve och omkring 10 procent för fosfor. Källan som står för den största näringsbelastningen i samtliga tre huvudavrinningsområden är jordbruk, som bidrar med cirka procent av kvävebelastningen och omkring procent av fosforbelastningen. Värdena för näringsbelastningarna är modelldata per område hämtade från SMHI:s vattenwebb (SMHI, 2014). SMHI förklarar att underlaget ska betraktas som vägledande för samhällets allmänna behov, och de garanterar inte riktigheten i de uppgifter som tillhandahålls. Samtliga värden som redovisas är bruttovärden, eftersom detta ger möjligheten att redovisa belastningen från avloppsreningsverk i Tomelilla kommun. Källfördelningen av nettobelastningen, det vill säga belastningen efter avskiljning och retention under transport till havet, är likvärdig fördelningen av bruttobelastningen i alla tre huvudavrinningsområden. Figur 4-7 Karta över södra Skånes huvudavrinningsområden och med Tomelilla kommun markerad

65 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Nybroåns huvudavrinningsområde Nybroåns huvudavrinningsområde sträcker sig från mitten av Tomelilla kommun ner till Skånes södra havskust där det mynnar ut i södra Östersjön, öster om Ystad. Mitt i huvudavrinningsområdet ligger Tomelilla tätort, där även Tomelilla kommuns största avloppsreningsverk Rosendal är beläget. Utöver Rosendal ligger fyra av kommunens avloppsreningsverk inom Nybroåns huvudavrinningsområde. Andelen av den totala belastningen av kväve och fosfor som avloppsreningsverk orsakar är för hela avrinningsområdet cirka 5,5 respektive 10 procent (se Figur 4-8). Bidragen från avloppsreningsverk inom Tomelilla kommun är enligt SMHI:s vattenweb cirka kg kväve per år och cirka 400 kg fosfor per år. Detta motsvarar cirka 95 respektive 75 procent av bruttobelastningen från alla avloppsreningsverk inom Nybroåns huvudavrinningsområde, samt cirka 5 respektive 7 procent av den totala bruttobelastningen. Näringsbelastningen från enskilda avlopp motsvarar cirka 1 procent av den totala kvävebelastningen och cirka 11,5 procent av den totala fosforbelastningen. Andelen av denna belastning som enskilda avlopp inom Tomelilla kommun orsakar är svår att bedöma. Då ungefär hälften av ytan inom Nybroåns huvudavrinningsområde ligger inom kommunen, kan det antas att Tomelilla kommun även står för en stor andel av näringsbelastningen från enskilda avlopp inom detta huvudavrinningsområde. Kvävebelastning i Nybroåns HAO Avloppsreningsverk 5,5 % Enskilda avlopp 1,2 % Jordbruk 88,3 % Skog & Hygge 2,3 % Sjö 0,005 % Urbant inkl. dagvatten 2,7 % Övrigt 0,005 % Fosforbelastning i Nybroåns HAO Avloppsreningsverk 9,8 % Enskilda avlopp 11,5 % Jordbruk 72,2 % Skog & Hygge 2,2 % Urbant inkl. dagvatten 4,4 % Övrigt 0,004 % Figur 4-8 Diagram över källfördelningen av kväve- respektive fosforbelastningen i Nybroåns huvudavrinningsområde (HAO). Värdena är hämtade från SMHI Vattenwebb och representerar totalt brutto för hela avrinningsområdet (TGW) (SMHI, 2014). Endast källor som tillför en belastning redovisas i diagrammen

66 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Kävlingeåns huvudavrinningsområde Kävlingeåns huvudavrinningsområde är ett stort område som sträcker sig från mitten av Tomelilla kommun till västkusten där det mynnar ut i Öresund, norr om Bjärred. Av Tomelilla kommuns avloppsreningsverk och -anläggningar är det endast Skåne Tranås avloppsreningsverk som ligger i detta avrinningsområde. I Figur 4-9 redovisas kväve- och fosforbelastningen i hela avrinningsområdet. Av den totala näringsbelastningen står avloppsreningsverk för cirka 6 procent av kvävebelastningen och cirka 5 procent av fosforbelastningen. Belastningen från Skåne Tranås avloppsreningsverk är enligt SMHI kg kväve per år och 13 kg fosfor per år, vilket motsvarar cirka 0,7 procent av kvävets respektive fosforns bruttobelastning från alla avloppsreningsverk i Kävlingeåns huvudavrinningsområde. Av den totala bruttobelastningen i området motsvarar utsläppen från Skåne Tranås avloppsreningsverk cirka 0,05 procent av kväve- respektive fosforbelastningen. De enskilda avloppen i Kävlingeåns huvudavrinningsområde står för cirka 1,5 procent av den totala kvävebelastningen och cirka 7,5 procent av fosforbelastningen. Andelen av denna belastning som orsakas av enskilda avlopp i Tomelilla kommun kan antas vara låg, då det är en mycket liten del av huvudavrinningsområdet som ligger i kommunen. Kvävebelastning i Kävlingeåns HAO Avloppsreningsverk 6,3 % Enskilda avlopp 1,4 % Jordbruk 82,0 % Skog & Hygge 4,4 % Sjö 1,1 % Urbant inkl. dagvatten 2,3 % Industri 2,4 % Övrigt 0,2 % Fosforbelastning i Kävlingeåns HAO Avloppsreningsverk 5,1 % Enskilda avlopp 7,6 % Jordbruk 76,6 % Skog & Hygge 4,8 % Urbant inkl. dagvatten 4,6 % Industri 1,1 % Övrigt 0,1 % Figur 4-9 Diagram över källfördelningen av kväve- respektive fosforbelastningen i Kävlingeåns huvudavrinningsområde (HAO). Värdena är hämtade från SMHI Vattenwebb och representerar totalt brutto för hela avrinningsområdet (TGW) (SMHI, 2014). Endast källor som tillför en belastning redovisas i diagrammen

67 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Tommarpsån med fleras huvudavrinningsområde Huvudavrinningsområdet Tommarpsån med flera ligger längs med Skånes sydostkust och består av ett flertal vattendrag som mynnar ut i Östersjön. Vattendraget som är recipient för Brösarps avloppsreningsverk är Verkaån. Av kväve- och fosforbelastningen i hela huvudavrinningsområdet bidrar avloppsreningsverk med cirka 0,5 respektive cirka 1,5 procent (se Figur 4-10). Utsläppen från Brösarps avloppsreningsverk ligger enligt SMHI på kg kväve per år och 30 kg fosfor per år, vilket motsvarar omkring 40 procent av kvävebelastningen och cirka 10 procent av fosforbelastningen från alla avloppsreningsverk i huvudavrinningsområdet. Av den totala bruttobelastningen motsvarar utsläppen från Brösarps ARV cirka 0,2 procent av kväve- respektive fosforbelastningen. Inom Tommarpsån med fleras huvudavrinningsområde bidrar enskilda avlopp med cirka 1,5 procent och cirka 8 procent av den totala kväve- respektive fosforbelastningen. Det kan antas att de enskilda avloppen i Tomelilla kommun står för en låg till måttlig andel av denna belastning, baserat på hur stor del av området som ligger i kommunen. Kvävebelastning i Tommarpsån m.fl. HAO Avloppsreningsverk 0,6 % Enskilda avlopp 1,4 % Jordbruk 88,1 % Skog & Hygge 7,6 % Urbant inkl. dagvatten 1,7 % Övrigt 0,4 % Fosforbelastning i Tommarpsån m.fl. HAO Avloppsreningsverk 1,5 % Enskilda avlopp 7,9 % Jordbruk 71,0 % Skog & Hygge 10,9 % Urbant inkl. dagvatten 4,2 % Industri 4,1 % Övrigt 0,4 % Figur 4-10 Diagram över källfördelningen av kväve- respektive fosforbelastningen i Tommarpsån m.fl. huvudavrinningsområde (HAO). Värdena är hämtade från SMHI Vattenwebb och representerar totalt brutto för hela avrinningsområdet (TGW) (SMHI, 2014). Endast källor som tillför en belastning redovisas i diagrammen 28 67

68 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 4.6 Samarbete kring VA-frågor med grannkommunerna Samarbete sker i dagsläget med Simrishamns och Ystad kommun kring dricksvattenförsörjning. Samarbetet med Simrishamns kommun innebär att Smedstorps vattenverk levererar vatten till Gärsnäs där det finns en högreservoar som används för tryckhållning i Smedstorps nät. I Brösarp har Tomelilla och Simrishamn ett gemensamt tillstånd för vattenuttag i Brösarps vattentäkt. Avsikten är att leverera dricksvatten till Kiviks-området i Simrishamns kommun som har stora problem med att få fram tillräckliga vattenmängder i den egna kommunen. Ett avtal som reglerar vattenuttagen, ägandet samt principerna för kostnadsfördelning är framtaget och beslutat. För närvarande (2019) sker utredning och förstudie av ledningssträckning och framtida drift av vattenverket. När det gäller samarbetet med Ystads kommun är det istället Tomelilla kommun som får vatten levererat till Övraby. Ystad kommuns huvudvattentäkt finns i Nedraby i Tomelilla kommun där också ett nytt vattenverk har byggts. På avloppsvattensidan sker i dagsläget inga samarbeten med grannkommunerna. Det har under årens lopp funnits olika typer av samarbeten i VA-frågor mellan grannkommunerna. År 2004 slöts ett samverkansavtal mellan SÖSK-kommunerna och inom ramen för denna samverkan togs bland annat en gemensam ABVA (Allmänna Bestämmelser för Vatten och Avlopp) fram samt en gemensam struktur för VA-taxan. Under 2009 och 2010 utreddes frågan om ett samgående genom bildande av gemensamt driftbolag för VA-verksamheterna i Tomelilla, Ystad och Simrishamn. Under 2018 har frågan åter väckts om samverkan och under 2019 har beslutsunderlag för bildandet av gemensamt driftbolag med Simrishamns VA-avdelning tagits fram

69 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 5 Nulägesbeskrivning av kommunal dricksvattenförsörjning 5.1 Verksamhetsområde för dricksvatten De områden inom vilka kommunen ansvarar för VA-försörjningen, enligt vattentjänstlagen, kallas verksamhetsområden. I Tomelilla kommun är verksamhetsområdet för dricksvatten framförallt utbrett kring Tomelilla tätort och de närliggande orterna, se Figur 5-1. Mindre verksamhetsområden finns dessutom kring vattenverken i Brösarp, Eljaröd, Fågeltofta och Smedstorp, samt i Övraby. Arbetet med att få verksamhetsområdena beslutade efterhand som nyanslutningar sker är eftersatt, vilket innebär att det faktiska området med anslutna fastigheter är större än de beslutade verksamhetsområdena. Det finns också möjlighet för fastigheter utanför verksamhetsområdena att ansluta sig genom VA-avtal. Figur 5-1 Karta över Tomelilla kommuns verksamhetsområden för dricksvatten, med vattenverk och vattenskyddsområden

70 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 5.2 Tillstånd och vattenskyddsområden Tillstånd för vattenuttag, eller vattendom som det också kallas, finns för fem av kommunens sju vattentäkter. Det är de mindre vattenverken i Eljaröd och Fågeltofta som saknar tillstånd/vattendom. Vattenskyddsområden finns för samtliga vattentäkter förutom Eljaröds vattentäkt. I Figur 5-1 redovisas fastställda vattenskyddsområden i kommunen. Vattenskyddsområdena med tillhörande skyddsföreskrifter är samtliga fastställda före miljöbalkens införande 1998, vilket innebär att de kan vara i behov av uppdatering för att motsvara miljöbalkens regler för skydd av vattentäkter. Utöver de sju vattentäkter som används till Tomelilla kommuns allmänna VA-försörjning finns ett vattenverk och ett vattenskyddsområde inom kommunen som används av Ystads kommun, samt ett vattenskyddsområde som används av Simrishamns kommun. Det finns dessutom två äldre vattenskyddsområden i Brösarp respektive Onslunda vars vattentäkter inte längre används. 5.3 Anslutningsgrad till kommunalt vatten Av Tomelilla kommuns invånare var det år 2013 cirka 75 % som var anslutna till kommunalt dricksvatten en siffra som står sig även 2019 (ny beräkning visar 77 % av kommuninvånarna). Den näst vanligaste typen av vattenförsörjning är att ha egen brunn, medan det endast är cirka 1 % av invånarna som får dricksvatten från en gemensamhetsanläggning, se Tabell 5-1. (Sweco, 2014) Tabell 5-1 Antal folkbokförda kommuninvånare med vattenförsörjning från kommunen, gemensamhetsanläggning respektive egen brunn. Tabellen visar uppskattade värden från år Kommun Kommuninvånare med kommunalt vatten Kommuninvånare med vatten från gemensamhetsanläggning Kommuninvånare med enskilt vatten (egen brunn) Antal personer Anslutningsgrad (%) Antal personer Anslutningsgrad (%) Antal personer Anslutningsgrad (%) Tomelilla Fritidsboende är inte medräknade i tabellen, utan endast mantalsskrivna personer i kommunen. I Tomelilla kommun finns fyra fritidsbyar/stugområden som har gemensamhetsanläggning för vatten. Endast ett fåtal är mantalsskrivna i dessa stugområden. 5.4 Vattenbehov idag och i framtiden Vattenbehovet i Tomelilla styrs i huvudsak av hur många invånare som bor och verkar i de olika försörjningsområdena och hur dessa använder vattnet. Stora vattenförbrukande verksamheter som är anslutna till det kommunala dricksvattnet kan också vara av stor betydelse. Grunden i vattenbehovet utgörs dock vanligtvis av hushållens vattenbehov, och till det kommer olika verksamheter som brukar kommunalt vatten, t.ex. industri och/eller allmän service (sjukhus, förskolor etc.). Vattenbehovet påverkas även av rörnätsläckaget. Hur hushållen och samhället kommer att nyttja vattnet i framtiden kan vara svårt att förutspå. Genom exempelvis ytterligare vattenbesparande åtgärder och ett utvecklat tillvaratagande och nyttjande av regnvatten skulle förbrukningen kunna minska. En ökad standard och ökade hygienkrav (både privat och i näringslivet) skulle däremot kunna öka förbrukningen. I avsnitten nedan redovisas en översiktlig beskrivning av de allmänna vattenverken med tillhörande vattentäkter samt en uppskattning av det framtida vattenbehovet för respektive vattenverk baserat på den befolkningsökning och de politiska planeringsmålen som ligger till grund för Översiktsplan 2025, med utsikt mot

71 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan De politiska planeringsmålen för befolkningsutvecklingen fram till år 2025 enligt översiktsplanen har legat till grund för beräkning av det ökade vattenbehovet till år 2025, medan den statistiska befolkningsprognosen för år 2040 har använts för beräkning av vattenbehovet till år 2040 (KAAB, 2015). I beräkningen av det framtida vattenbehovet för respektive vattenverk har det antagits att alla tillkommande kommuninvånare enligt översiktsplanen ansluts till kommunalt VA. Det har vidare antagits att sommarförbrukningen ökar i framtiden jämfört med normalförbrukningen, baserat på att somrarna kan komma att bli varmare och torrare, vilket brukar leda till högre vattenförbrukning. 5.5 Vattenverk och vattentäkter I Tomelilla kommun finns fem vattenverk och sju vattentäkter som används till den allmänna VAförsörjningen i kommunen. Vattenförsörjningen baseras uteslutande på grundvatten och vattentillgången är generellt god vid kommunens vattentäkter. Eftersom täkterna ligger i områden med olika geologi, varierar vattnets kvalitet dem emellan. Brösarp har råvatten som obehandlat kan skickas direkt ut på nätet. För övriga vattentäkter gäller att vattnet behöver behandlas för att uppfylla Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter innan det distribueras till användarna. Övraby förses med vatten från Ystad kommuns vattenverk i Nedraby Granebo vattenverk i Tomelilla Kommunens största vattenverk Granebo finns i Tomelilla och försörjer förutom tätorten även Tryde, Ullstorp, Benestad, Ramsåsa, Lunnarp, Kverrestad, Sälshög, Everöd, Spjutstorp, Onslunda och Skåne Tranås. Närmare personer i kommunen får sitt dricksvatten från Tomelilla vattenverk. Enligt översiktsplanen beräknas antalet personer inom vattenförsörjningsområdet öka med 840 personer fram till år 2025 och med 1292 personer fram till år I diagrammet nedan visas hur det framtida vattenbehovet, som normaldygn respektive under sommarsäsong, förväntas öka i förhållande till vattenverkets bedömda kapacitet och i relation till tillståndsgivna vattenuttag ur vattentäkten. Tomelilla vattenverk Granebo Normalförbrukning Sommarsäsong m 3 /d Vattenverk uppsk. maxkap Maxuttag enl. vattendom Medeluttag enl. vattendom Högst uppmätt maxdygn Figur 5-2 Beräknat framtida vattenbehov baserat på översiktsplanens planeringsmål för 2025 och befolkningsprognos för Som man ser i diagrammet ligger vattenförbrukningen redan år 2025 nära vattenverkets uppskattade maxkapacitet, medan tillståndet för vattenuttag ur vattentäkten fortfarande har god marginal. I prognosen för år 2040 ingår även vattenbehovet i Fågeltofta och Frörum, som enligt VA-planen föreslås anslutas till Tomelilla försörjningsområde på sikt

72 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Till vattenverket hämtas råvattnet från huvudvattentäkten i Fyledalen genom en ca 4,5 km lång råvattenledning. Det finns i Tomelilla också två reservvattentäkter som används regelbundet och som tillsammans täcker största delen av dagens normalförbrukning, åtminstone kortvarigt. Vid vattenverket reduceras halterna av järn och mangan i sandfilter, samt behandlas vattnet genom avhärdning med jonbytare för att sänka hårdheten i dricksvattnet. Innan det distribueras till användarna genomgår vattnet desinfektion med UV-ljus som en mikrobiologisk säkerhetsbarriär. Råvattnet i Fyledalen håller god och jämn kvalitet, men inom vattenskyddsområdets gränser finns observationsrör (grundvattenrör) som provtas regelbundet och visar spår av bekämpningsmedel. Vattentillgången i Fyledalen är mycket god, men det har på senare år uppdagats att huvudborran har halverad kapacitet på grund av igensättningar. VA-enheten tittar på möjligheter att genom högtryckspolning öka kapaciteten på brunnen eller om anläggande av ny borra är enda möjligheten att återfå kapaciteten. Råvattenledningen mellan vattentäkten och vattenverket i Tomelilla är förlagd med dubbla ledningar i dalsänkan under Fyleån. I övrigt består råvattenförsörjningen av enbart en ledning, vilket kan anses vara riskfyllt. Det har genom åren förts diskussioner kring behovet av en dubblering eller förnyelse av ledningen. Om ett brott på ledningen skulle ske finns det dock reservvattentäkt i Tomelilla att tillgå medan reparation sker. Vattenverket närmar sig 40 år av kontinuerlig drift och är i behov av renovering. Vattenverket har idag inte den kapacitet som det ursprungligen dimensionerades för (behandling av 6800 m 3 råvatten per dygn), främst beroende på nedsatt kapacitet i sandfiltren. Även avhärdningen (jonbytarfiltren) har lägre kapacitet och man kan se en svagt stigande trend av högre hårdhet i det behandlade dricksvattnet Smedstorps vattenverk Vattentäkten och vattenverket i Smedstorp försörjer cirka 450 personer i orterna Smedstorp och Ö Ingelstad i Tomelilla kommun. Möjlighet finns också genom omkoppling att förse Kverrestad och södra delen av Lunnarp med vatten från Smedstorps vattenverk. Den största delen av vattnet levereras dock till Simrishamns kommun via vattentornet i Gärsnäs. I vattentornet blandas Smedstorpsvattnet med vatten från Listarum (Simrishamns kommun) och distribueras till Simrishamns system, bland annat Gärsnäs, Tommarp och Hammenhög. Vattentornet i Gärsnäs fungerar som tryckhållande högreservoar även för Smedstorps system och vatten kan levereras från Gärsnäs till Smedstorp om det skulle behövas. Enligt översiktsplanen beräknas antalet personer inom vattenförsörjningsområdet till Smedstorps vattenverk öka med 70 personer fram till år 2025 och med 169 personer fram till år I diagrammet nedan visas hur det framtida vattenbehovet, som normaldygn respektive under sommarsäsong, förväntas öka i förhållande till vattenverkets bedömda kapacitet och i relation till tillståndsgivna vattenuttag ur vattentäkten. Observera att det är Tomelilla kommuns framtida vattenbehov som redovisas och inte behovet i Simrishamns kommun. Det totala vattenuttaget ur vattentäkten visas dock med linjen för totalt max sommarsäsong (total genomsnittlig producerad vattenmängd som medelvärde för sommarmånaderna )

73 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan m 3 /d Smedstorps vattenverk Normalförbrukning Sommarsäsong Vattenverk max Maxuttag enl. vattendom Medeluttag enl. vattendom Totalt max sommarsäsong Figur 5-3 Beräknat framtida vattenbehov i Smedstorp och Ö Ingelstad baserat på översiktsplanens planeringsmål för 2025 och befolkningsprognos för Förbrukningen kan variera en hel del över året beroende på hur stora uttagen till Simrishamns kommun är. Förbrukningen i Smedstorp och Ö Ingelstad är dock relativt konstant över året. Som exempel visas hur förbrukningen varierade över året under 2016, där orange staplar visar förbrukningen i Smedstorp och Ö Ingelstad, medan de blå är den totala förbrukningen, Simrishamn inräknat. m 3 /d Vattenleverans från Smedstorps vattenverk 2016 Totalt producerat Lev till Smedstorp Figur 5-4 Producerat dricksvatten vid Smedstorps vattenverk samt förbrukad mängd i Smedstorp och Ö Ingelstad under Grundvattnet som används till dricksvattenproduktionen i Smedstorp är av sådan beskaffenhet att beredning inte krävs för att uppfylla kvalitetskraven i dricksvattenföreskrifterna, förutom att ett UVaggregat för desinfektion av dricksvattnet är installerat på utgående ledning. Grundvattnet i Smedstorp är relativt hårt, ca 14 tyska hårdhetsgrader i medeltal, men än så länge finns ingen avhärdning av vattnet. Det finns analyser av nitrat som visar förhöjda värden för vattnet i Smedstorp med en ökande trend och detta bevakas av VA-enheten som regelbundet låter analysera råvatten och dricksvatten. I samband med en lastbilsolycka år 2010 i utkanten av Smedstorps vattenskyddsområde, som i sig inte innebar någon på verkan på grundvattnet, uppdagades att det i grundvattnet vid Smedstorp finns förhöjda halter av ämnen som misstänks härstamma från förorenad mark vid det nedlagda grustaget 34 73

74 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan norr om byn. Ämnen som kunde detekteras i grundvattnet var bland annat mycket låga halter av alifater, som enligt Livsmedelsverkets bedömning inte utgör någon hälsofara. Smedstorps vattenverk är i behov av renovering och upprustning, även om viss uppgradering och förnyelse skett under 2018 och För att öka redundansen i vattenförsörjningen har det diskuterats att utforma ledningsnätet på så vis att Smedstorp i större utsträckning skulle kunna användas som reservvattentäkt till Tomelillas system och omvänt att Tomelillas vatten skulle kunna levereras mot Smedstorp och Gärsnäs Brösarps vattenverk Brösarps vattenverk försörjer för närvarande tätorten Brösarp, inklusive Torparebron och det nya exploateringsområdet Tockabjär, samt Lönhults sommarbyar med vatten. Uppskattningsvis 750 kommuninvånare får sitt dricksvatten från Brösarps vattenverk. Grundvattnet distribueras direkt ut på nätet, då det uppfyller kvalitetskraven i dricksvattenföreskrifterna utan någon beredning. Det finns en högreservoar i systemet i Brösarp och en tryckstegring som höjer trycket för de högst belägna husen i Brösarp. I dagsläget levereras i genomsnitt cirka 230 m 3 /d som medelvärde över året och sommartid, då förbrukningen i Lönhult ökar, levereras runt 300 m 3 /d. Tomelilla och Simrishamn har ett gemensamt tillstånd för vattenuttag ur vattentäkten från 2015, som medger ett uttag av i genomsnitt 1728 m 3 /d som medelvärde över året och som max 2600 m 3 /d under enskilt dygn. Tomelillas beräknade framtida vattenbehov framgår av diagrammet nedan och beräknas år 2040 uppgå till 375 m 3 /d som medelvärde över året och 609 m 3 /d som mest under ett maxdygn. Denna beräkning inkluderar följande tillkommande områden och antaganden gällande vattenbehovet: Befolkningsökning och planeringsmål enligt Översiktsplan 2025, med utsikt mot Full utbyggnad i Tockabjär och utbyggnad av det detaljplanelagda Brunnsviks Gårdar Permanentboendet i Lönhult beräknas öka till 50 % av fastigheterna (i dagsläget ca 20 %). Anslutning av Brunnsvik och Södra Björstorp stugområde fram till år Anslutning av Eljaröd fram till år Brösarps vattenverk m 3 /d Normalförbrukning Sommarsäsong Maxuttag enl. vattendom Medeluttag enl. vattendom Figur 5-5 Tomelilla kommuns beräknade framtida vattenbehov i Brösarps försörjningsområde. Härtill kommer vattenbehovet i Simrishamns kommun

75 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Simrishamns kommun beräknas använda den största delen av det tillståndsgivna uttaget. Mellanskillnaden mellan Tomelillas förbrukning år 2040 och det tillståndsgivna uttaget beräknas användas av Simrishamns kommun. Ett avtal slöts mellan kommunerna 2018 som bland annat reglerar förhållandet mellan kommunerna för den utbyggnad av vattenverk och ledningar som behövs för att dricksvatten ska kunna levereras till Kiviksområdet i Simrishamns kommun Eljaröds vattenverk Eljaröds vattenverk försörjer idag runt 80 personer i orten Eljaröd med dricksvatten. Därtill kommer en mindre del fritidsboende och vatten tas även till utomhusbadet sommartid. Grundvatten hämtas ur en bergborrad brunn och behandlas i vattenverket i ett järn- och manganfilter, samt desinficeras med UV-ljus före distribution. Vattentäkten saknar vattendom och det finns inget vattenskyddsområde för vattentäkten. Brunnen bedöms dock ha tillräckligt skydd genom dess djup och läge. Enligt planeringsmålen i översiktsplanen beräknas det inte ske någon befolkningsökning i Eljaröd fram till 2025, men befolkningsprognosen visar på en befolkningsökning med 23 personer i Eljaröd fram till år I diagrammet nedan visas hur det framtida vattenbehovet, som normaldygn respektive under sommarsäsong, förväntas öka i förhållande till vattenverkets och vattentäktens uppskattade kapacitet. m 3 /d Eljaröds vattenverk Normalförbrukning Sommarsäsong Vattentäkt uppskattat max Vattenverk uppskattat max Högst uppmätt maxdygn Figur 5-6 Beräknat framtida vattenbehov baserat på översiktsplanens planeringsmål och befolkningsökning. I VA-planen föreslås Eljaröd anslutas till Brösarps vattenförsörjning till år Fram till dess bedöms vattenverket med tillräcklig marginal klara vattenbehovet i Eljaröd. Vattenkvaliteten i Eljaröd är god, bortsett från att halterna av järn och mangan behöver reduceras. Halten av fluorid ligger en bit under gränsvärdet och hålls under uppsikt genom regelbunden provtagning. Hårdheten ligger på ca 13 tyska hårdhetsgrader. Vattenverket i Eljaröd har en fungerande produktion, men viss upprustning behövs av byggnaden för att öka skalskydd och standard

76 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Fågeltofta vattenverk Fågeltofta vattenverk försörjer cirka 40 personer i Fågeltofta och Bondrum med dricksvatten. Råvattnet tas ur en bergborrad brunn och behandlas sedan genom nitratfilter (jonbytarfilter) och UVljus för desinfektion. Vattentäkten saknar vattendom, men har ett vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter. Enligt planeringsmålen i översiktsplanen beräknas det inte ske någon befolkningsökning i Fågeltofta fram till 2025 och Vattenbehovet från Frörum är dock medräknat från år I diagrammet nedan visas hur det framtida vattenbehovet, som normaldygn respektive under sommarsäsong, förväntas öka i förhållande till vattenverkets och vattentäktens uppskattade kapacitet. m 3 /d Fågeltofta vattenverk Normalförbrukning Sommarsäsong Vattentäkt uppskattat max Vattenverk uppskattat max Högst uppmätt maxdygn Figur 5-7 Beräknat framtida vattenbehov baserat på översiktsplanens planeringsmål och befolkningsökning, samt en anslutning av Frörum till år I VA-planen föreslås på sikt Fågeltofta försörjas från Tomelillas vattenförsörjningssystem genom överföringsledning till Skåne Tranås. Fram tills dess bedöms vattenverket med tillräcklig marginal klara vattenbehovet i Fågeltofta, Bondrum och Frörum. Vattenkvaliteten i Fågeltofta är av sådan beskaffenhet att i nuläget endast nitrat behöver reduceras. Hårdheten är dock relativt hög, ca 14 tyska hårdhetsgrader, och ph-värdet är något ogynnsamt med avseende på ledningskorrosion. Vattenverket är i behov av en del statushöjande åtgärder. 5.6 Vattenledningsnät, tryckstegringsstationer och reservoarer Beskrivning av vattenledningsnät Det allmänna (kommunala) vattenledningsnätet i Tomelilla kommun är cirka 288 km långt. Vattenförsörjningsområdet till Tomelilla vattenverk Granebo är det mest utbredda nätet och omfattar, som nämnts ovan, flera kringliggande orter i södra delen av kommunen. Totalt finns det i kommunen sex stycken tryckstegringsstationer som höjer trycket i vattenledningsnätet. Högreservoar finns i Brösarp och i Gärsnäs som tryckhåller Smedstorps system. Det första ledningsnätet i Tomelilla byggdes redan på 1920-talet. Stora delar byggdes ut på 60- och 70-talen, då även de flesta kommunala vattenverk och avloppsreningsverk anlades i tätorterna. En betydande del av ledningsnätet är dock anlagt under 2010-talet. Under denna period är dels en ny överföringsledning mellan Lunnarp och Tomelilla anlagd, dels skedde utbyggnad av VA till områden 37 76

77 km ledning VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan som Gårdlösa, Hedeberga, Torparebron, Ullstorp och Tockabjär. Figur 5-8 visar utbyggd ledningslängd under olika decennier. 120,0 Ledningslängd fördelad på decennium 100,0 13,9 80,0 14,7 41,0 Dagvattenledning 60,0 19,8 Kombinerat 40,0 20,0 0,0 2,7 1,7 0,1 0,8 0,4 0,1 1,5 0,8 0,2 0, tal tal tal 1,7 1,8 0,1 11, tal 12,6 0,0 14,8 20, tal 51, tal 6,5 0,1 8,8 3,7 1,8 16,7 14, tal tal 13,0 13,2 22, tal 56, tal Spillvattenledning Vattenledning Figur 5-8 Ledningslängd i km fördelad på decennium. Det mest förekommande materialet i vattenledningar är olika typer av plast. Tidigare var gjutjärn, eternit och galvaniserade stålrör vanliga. I Figur 5-9 redovisas vilka material som förekommer i vattenledningsnätet. Uppgifterna är hämtade från kommunens digitala kartdatabas VA-banken och cirka 30 % av ledningarna där saknar uppgift om material. Troligtvis är gjutjärn det mest dominerande materialet i denna del, men även stålrör och andra lite mer ovanliga eller äldre material. Material dricksvattenledningar (%) Inget definierat material 50% 30% Eternit Galv 15% 1,4% 3,8% Gjutjärn Plast Figur 5-9 Material i Tomelilla kommuns dricksvattenledningar Undersökningar och åtgärder på vattenledningsnätet Driftstörningar på vattenledningsnätet består framför allt av vattenläckor. Förnyelse av dricksvattenledningar sker genom antingen att de grävs upp och ersätts med nya eller att de infodras genom s.k. relining. För att inte minska kapaciteten i ledningsnätet väljer man ofta att lägga nya ledningar istället för relining

78 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Ledningar angrips alltid av ett visst mått av korrosion och faktorer som noggrannhet vid anläggning och vattnets beskaffenhet påverkar korrosionshastigheten. Ledningarna åldras också naturligt med tiden och hållbarheten minskar. Förluster genom att vatten läcker från ledningarna brukar beräknas genom att jämföra den producerade vattenmängden från vattenverken och den hos användarna uppmätta och debiterade vattenmängden. Förlusterna i Tomelillas vattenledningsnät bedöms vara av ganska stor omfattning. En beräkning av förlusterna 2018 gav en siffra på 30% generellt i hela kommunen. Men i den siffran inryms också en del omätt vatten som förbrukas utan att mätas. Exempel är vatten som används för spolning av ledningsnätet och vatten för brandsläckning. 5.7 Reserv- och nödvattenförsörjning För den allmänna vattenförsörjningen finns det reservvattentäkter till Tomelilla vattenverk. Dessa är belägna i Tomelilla och täcker största delen av den ordinarie vattenförbrukningen. Övriga vattenverk saknar reservvattentäkt. Reservvatten kallar man också möjligheten att vid en avstängning av ett område kunna försörja detta med vatten från ett annat håll. I tätorterna finns denna möjlighet i stor utsträckning genom att nätet är utbyggt enligt cirkulationsprincipen med rundmatning. I övrigt är möjligheten till reservvatten begränsad i nuläget. Vissa omkopplingar är redan nu möjliga mellan Tomelillas och Smedstorps vattenförsörjningssystem. Nödvattenförsörjning kan bli aktuellt när den ordinarie distributionen genom ledningsnätet inte är möjlig eller då vattnet har kvalitetsproblem. Nödvatten kan då levereras till abonnenterna genom att nödvattentankar ställs ut på strategiska platser. Beroende på hur stort område det är som är drabbat kan situationen bli mer eller mindre hanterbar för kommunen. Nödvatten är avsett för människors överlevnad och ska endast användas till dryck, matlagning och nödvändig hygien. Mängden vatten som är beräknad per person är mycket begränsad och företag och verksamheter kan inte räkna med att bli försedda med nödvatten. I den nödvattenplan som är under framtagande ska principer för prioritering av vattenanvändare vid en dricksvattenkris fastställas

79 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 6 Nulägesbeskrivning av kommunal avloppsförsörjning 6.1 Verksamhetsområde för spillvatten Tomelilla kommun har ett flertal verksamhetsområden för spillvatten, inom vilka kommunen ansvarar för spillvattenhanteringen enligt vattentjänstlagen. Verksamhetsområdena ligger kring de kommunala avloppsreningsverken och ligger samlat i tätorter och byar, se Figur 6-1. Verksamhetsområden är områden som är politiskt beslutade och sammanfaller inte alltid med det faktiskt anslutna området. Det finns därför fastigheter som är anslutna till kommunalt avlopp, men som ännu inte har införlivats i det beslutade verksamhetsområdet för avlopp (spillvatten). Figur 6-1 Karta över Tomelilla kommuns verksamhetsområden för avlopp (spillvatten), med avloppsreningsverk och avloppsanläggningar

80 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 6.2 Avloppsreningsverk Det finns åtta kommunala avloppsreningsverk i kommunen, varav fyra är avloppsanläggningar med en belastning på mindre än 200 pe (personekvivalenter). Tabellerna nedan redovisar de kommunala avloppsreningsverken tillsammans med anslutna orter, tillståndsklassning enligt miljöbalken, dimensionering samt recipient för det renade avloppsvattnet. Tillsynsmyndighet för Rosendals avloppsreningsverk i Tomelilla är Länsstyrelsen, medan Ystad- Österlenregionens miljöförbund är tillsynsmyndighet för övriga avloppsreningsverk och -anläggningar. Allt avloppsslam som genereras vid de mindre verken transporteras till Rosendals avloppsreningsverk i Tomelilla där slammet genomgår full behandling. Tabell 6-1 Sammanställning av uppgifter om kommunens avloppsreningsverk >200 pe. Anläggning Anslutna orter Typ av anläggning Rosendal Brösarp Spjutstorp Skåne Tranås Tomelilla, Tryde, Lunnarp, Smedstorp, Ö Ingelstad Brösarp, Torparebron Spjutstorp, Hedeberga, Onslunda Skåne Tranås Försedimentering, biologisk rening m kvävereduktion, efterfällning Bio-rotor, efterfällning, sandfilter Aktiv-slam, simultanfällning, slamluftning Biodammar, förfällning, slamluftning B-, C- el U-anl Dim. pe B-anl C-anl Recipient Nybroån, via Välabäcken och Örupsån Verkaån C-anl Nybroån, via Trydeån och Fyleån C-anl 350 via Kävlingeån, Tranåsbäcken Tabell 6-2 Sammanställning av uppgifter om kommunens avloppsanläggningar <200 pe. Anläggning Anslutna orter Typ av anläggning Övraby Övraby Aktiv-slam, simultanfällning, sandfilter Slamavskiljare, infiltration B-, C- el U-anl U-anl 150 Dim. pe Recipient Nybroån, via dike Eljaröd Eljaröd U-anl 120 Infiltration till grundvattnet Nybroån, via Fågeltofta Fågeltofta, Bondrum dike, Slamavskiljare, U-anl 120 Spjutstorpsån, rotzon Trydeån och Fyleån Infiltration till Kverrestad Norra Kverrestad Slamavskiljare, grundvatten U-anl 50 markbädd (Nybroån, via Örupsån) 1 1 Eftersom markbädden fungerar som infiltration är det osäkert hur mycket renat vatten som rinner ut i Örupsån

81 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Rosendals avloppsreningsverk Tomelilla tätorts avloppsreningsverk heter Rosendal och behandlar vatten från Tomelilla centralort samt Tryde, Lunnarp, Östra Ingelstad och Smedstorp. Till Rosendals avloppsreningsverk är i dagsläget drygt 7000 personer anslutna samt flertalet olika verksamheter och industrier där Österlenmejeriet i Lunnarp är den största anslutna verksamheten. Reningsverket tar dessutom emot trekammarbrunnsslam från enskilda avloppsanläggningar i kommunen samt slam från övriga mindre kommunala reningsverk och slamavskiljare. Avloppsreningsverket genomgick en omfattande till- och ombyggnad under och är nu dimensionerat att behandla avloppsvatten från pe (personekvivalenter). Tillståndet för reningsverket medger en anslutning av pe. Dagens belastning motsvarar en anslutning på ca pe. Verket är dimensionerat för Österlenmejeriets tillståndsgivna utsläpp till avloppsnätet, en belastning som i dagsläget inte utnyttjas fullt ut Rosendals ARV Tomelilla Utrymme för tillståndsgiven industribelastning (pe) Ansluten belastning, personer (pe) Industribelastning, uppskattad (pe) Dim. belastning, personekvivalenter (pe) Figur 6-2 Diagrammet visar hur belastningen förväntas öka i takt med planeringsmål och befolkningsökning i ÖP i förhållande till reningsverkets dimensionerande belastning. I diagrammet ovan visas hur belastningen förväntas öka i takt med de politiska planeringsmålen och befolkningsökningen i Översiktsplanen Det är i dagsläget osäkert i vilken uträckning den tillståndsgivna industribelastningen (grå stapel) kommer att tas i anspråk. I belastningen år 2025 är spillvattenmängden från Norra Kverrestad medräknad och för år 2040 är anslutning av Skåne Tranås och Fågeltofta medräknade. Planen är att reningsverken i dessa byar på sikt läggs ner och avloppsvattnet överförs till Tomelilla. Det inkommande avloppsvattnet renas genom mekanisk, biologisk och kemisk rening och genomgår slutligen ett system av naturliga poleringsdammar innan det mäts och släpps ut i Välabäcken. De olika behandlingsstegen kan kort sammanfattas enligt nedan. Förbehandling med Maskinrensat fingaller Luftat sandfång Försedimentering Biosteg med Denitrifikationsbassänger Luftningsbassänger Mellansedimenteringsbassänger 42 81

82 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Slamhydrolys Kemsteg med Flockningskammare Slutsedimentering Slambehandling med Mekanisk föravvattning Rötkammare, 2 st Avvattning (centrifug) Rötgasen som bildas i slambehandlingen används för uppvärmning i anläggningen samt för uppvärmning i kommunhuset Brösarps avloppsreningsverk Brösarps avloppsreningsverk renar avloppsvattnet från orten Brösarp, inklusive Torparebron och det nytillkomna exploateringsområdet Tockabjär. Runt 700 personer är anslutna till reningsverket plus en del verksamheter som restauranger, ölbryggeri, bensinstation med fordonstvätt, etc. Dimensionerande kapacitet är 1200 pe Brösarps avloppsreningsverk Ansluten belastning, personer (pe) Industribelastning, uppskattad (pe) Dim. belastning, personekvivalenter (pe) Figur 6-3 Diagrammet visar hur belastningen förväntas öka i takt med planeringsmål och befolkningsökning i ÖP i förhållande till reningsverkets dimensionerande belastning. I diagrammet ovan visas hur belastningen förväntas öka i takt med de politiska planeringsmålen och befolkningsökningen i Översiktsplanen I belastningen för år 2040 är överföring av avloppsvattnet från Eljaröd till Brösarp medräknad. Dock är inga andra nya områden medräknade i diagrammet, såsom Södra Björstorp eller Lönhults sommarbyar. Allt avloppsvatten från samhället avrinner till det gamla reningsverket norr om byn, som idag fungerar som utjämningsmagasin och pumpstation, varifrån avloppsvattnet pumpas till det nya reningsverket väster om Brösarp. Rening av avloppsvattnet sker genom rensavskiljning, luftat sandfång, biologisk rening i biorotor, efterfällning med sedimentering samt slutsteg med sandfilter. Det renade avloppsvattnet avrinner genom ledning till Verkaån. Brösarps avloppsreningsverk har under 2018 och 2019 genomgått en del renoveringsarbeten omfattande bland annat ny rensskruv samt renoverade sandfilter. Verket behöver utredas gällande verklig belastning och reningskapacitet, bland annat för att utreda om fler abonnenter går att ansluta till verket i sin nuvarande utformning

83 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Skåne Tranås avloppsreningsverk Skåne Tranås avloppsreningsverk renar avloppet från ca 200 personer och från verksamheter som restaurang, kafé och vandrarhem. Mätningen av belastningen bedöms inte trovärdig, eftersom den uppvisar för hög belastning från anslutna verksamheter. Mätningen baseras på fåtalet provtagningar och misstänks ge missvisande bild av belastningen. Reningsverket är dimensionerat att klara belastningen från 350 pe. 500 Skåne Tranås avloppsreningsverk Ansluten belastning, personer (pe) Industribelastning, uppskattad (pe) Dim. belastning, personekvivalenter (pe) Figur 6-4 Diagrammet visar hur belastningen förväntas öka i takt med planeringsmål och befolkningsökning i ÖP i förhållande till reningsverkets dimensionerande belastning. I diagrammet ovan visas hur belastningen förväntas öka i takt med de politiska planeringsmålen och befolkningsökningen i Översiktsplanen I VA-planen föreslås avloppsvattnet från Skåne Tranås på sikt överföras till Tomelilla, varför belastningen är nollad för år Rening av avloppsvattnet sker genom rensskruv, förfällning med järnklorid i sedimenteringsbassäng, biodammar samt slamluftning. Det renade avloppsvattnet släpps sedan till recipienten som rinner i Kävlingeåns avrinningsområde. Det finns planerade åtgärder för reningsverket för att dels optimera drift och reningsresultat, dels för att säkerställa representativ mätning och provtagning Spjutstorps avloppsreningsverk Spjutstorps avloppsreningsverk tar emot avloppsvattnet från Spjutstorp, Hedeberga och Onslunda. Till reningsverket är cirka 700 personer anslutna samt viss verksamhet som kafé och borstfabrik. Reningsverket är dimensionerat för 1000 pe. Reningsverket belastas tidvis med höga flöden av tillskottsvatten från främst Onslunda. Inkommande avloppsvatten rensas genom silskruv och leds till aktivslamanläggningen bestående av luftningsbassäng och sedimenteringsbassäng. Fällningskemikalie tillsätts genom simultanfällning. Slammet luftas i en bassäng för kontaktstabilisering innan det åter leds till luftningsbassängen. För slamhantering finns tre slamtorkbäddar, men merparten av slammet transporteras till Tomelilla för behandling vid Rosendals avloppsreningsverk (liksom för övriga småverk). Recipient för det renade avloppsvattnet är Trydeån, som avrinner till Fyleån och Nybroån. I diagrammet nedan visas hur belastningen förväntas öka i takt med de politiska planeringsmålen och befolkningsökningen i Översiktsplanen Belastningen är dock något missvisande, eftersom de tidvis höga inflödena gör att verket inte bör anslutas med så många fler abonnenter förrän mängden tillskottsvatten från dag- och dräneringsvatten har reducerats

84 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Spjutstorps avloppsreningsverk Ansluten belastning, personer (pe) Industribelastning, uppskattad (pe) Dim. belastning, personekvivalenter (pe) Figur 6-5 Diagrammet visar hur belastningen förväntas öka i takt med planeringsmål och befolkningsökning i ÖP i förhållande till reningsverkets dimensionerande belastning. Det finns planer på åtgärder i reningsverket som syftar till att ge ett jämnare flöde genom verket och därigenom minska risken för slamflykt Övraby avloppsreningsverk Övraby avloppsreningsverk är byggt på slutet av 60-talet och är ombyggt vid ett par tillfällen. Bland annat har en del av luftningsbassängen byggts om till sedimenteringsbassäng och verket har kompletterats med sandfilter som poleringssteg före utloppet till recipient. Ungefär 50 personer är anslutna till reningsverket. Tidvis belastas reningsverket med extrema flöden tillskottsvatten som trots flera undersökningar och åtgärder inte fullt ut har kunnat reducerats till en rimlig nivå. Därför ger diagrammet nedan en missvisande bild, då den hydrauliska belastningen långt överskrider personbelastningen. 200 Övraby avloppsreningsverk Ansluten belastning, personer (pe) Dim. belastning, personekvivalenter (pe) Industribelastning, uppskattad (pe) Figur 6-6 Diagrammet visar hur belastningen förväntas öka i takt med planeringsmål och befolkningsökning i ÖP i förhållande till reningsverkets dimensionerande belastning. Reningsprocessen består av ett rensgaller, en luftningsbassäng, två seriekopplade sedimenteringsbassänger samt sandfilter. Dosering av fällningskemikalie sker som simultanfällning vid inloppet till luftningsbassängen. Det behandlade vattnet leds till en intilliggande bäck som mynnar i Nybroån. Reningsverket är i behov av renovering och modernisering, då t.ex. rensgallret fortfarande rensas med handredskap

85 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Kverrestad avloppsanläggning Kverrestad avloppsanläggning är den minsta avloppsanläggningen i kommunen med cirka 40 personer i byn Norra Kverrestad anslutna. Anläggningen består av slamavskiljning samt en markbädd som dock mer fungerar som en infiltration. Anläggningen är dimensionerad för 50 personer, men eftersom den inte fungerar optimalt bör inte fler abonnenter anslutas. En överföring av avloppsvattnet från Kverrestad till Lunnarp och vidare till Tomelilla och Rosendals avloppsreningsverk är planerad att ske före år Därför visas här ingen prognos för utvecklingen av anläggningen Fågeltofta avloppsanläggning Till Fågeltofta avloppsanläggning är cirka 60 personer i Fågeltofta och Bondrum anslutna och det beräknas inte ske någon befolkningsökning fram till Anläggningen är en rotzonsanläggning med föregående slamavskiljning och är dimensionerad för 120 pe (personekvivalenter). Slamavskiljarna är byggda på 60-talet och rotzonsanläggningen är från Det renade avloppsvattnet avrinner via dike till Spjutstorpsån som så småningom mynnar i Nybroån. Anläggningen är hydrauliskt överbelastad och vidare anslutning av nya abonnenter har inte kunnat ske. Under senare år har ledningsnätet infordrats (tätats) genom relining, vilket minskat mängden tillskottsvatten. Reningsanläggningen är i behov av åtgärder och skulle efter en ombyggnad kunna behandla avloppsvatten även från Frörum. I VA-planen föreslås avloppsvattnet från Fågeltofta på sikt överföras till Skåne Tranås och vidare till Tomelilla och Rosendals avloppsreningsverk Eljaröd avloppsanläggning Eljaröds avloppsanläggning består av slamavskiljare och efterföljande infiltration. Till anläggningen, som är dimensionerad för 120 pe, är cirka personer anslutna. Fram till år 2040 beräknas, enligt befolkningsprognosen i ÖP 2025, befolkningen i Eljaröd öka med 23 personer fram till år 2040, vilket gör att belastningen då tangerar vad anläggningen är dimensionerad för. Infiltrationsbäddarna gjordes om under och beräknas kunna användas under de närmsta cirka åren. I prognosen för år 2040 planeras sedan avloppsvattnet från Eljaröd överföras till Brösarp för behandling där, vilket dock troligtvis kräver ombyggnad av reningsverket i Brösarp. 6.3 Avloppsledningsnät Beskrivning av spill- och dagvattennät Till det kommunala avloppsledningsnätet är cirka 65 % av kommunens invånare anslutna. Avloppsledningsnätet i Tomelilla kommun består av cirka 16 mil spillvattenledningar, 12 mil dagvattenledningar samt 4 kilometer kombinerade ledningar (Figur 6-7)

86 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Avloppsledningsnät Spillvatten Dagvatten Kombinerat Längd (mil) Figur 6-7 Längd på Tomelilla kommuns avloppsledningsnät, fördelat på typ av ledning. Det kommunala ledningsnätet byggdes främst ut på och 1970-talet, men även en betydande del efter år 2000, se figur 5-8 i avsnitt De senare decennierna har det blivit vanligare att fastigheter utanför verksamhetsområdet för avlopp ansluts med s.k. LTA-pump. LTA står för lågtrycksavlopp och innebär att varje fastighet får sin egen lilla pumpstation som trycker iväg spillvattnet i en klen tryckledning mot huvudledningen. Det finns i dagsläget ett 100-tal LTA-stationer i kommunen. Materialet på spill- och dagvattennätet består till mesta del av betong och plast (Figur 6-8). Informationen är hämtad från det digitala kart-programmet VA-banken som används av kommunens VA-enhet. För cirka 20 % av nätet saknas uppgift om material i VA-banken. Material spillvattenledningar Material dagvattenledningar 26% 21% Inget definierat material Betong 11% 1% 19% Inget definierat material Betong Plast 53% Plast 69% Tegel Figur 6-8 Material i dagvattenledningar och spillvattenledningar VA-banken används i det dagliga arbetet och alla utredningar och insatser som görs på ledningsnätet registreras i programmet. I de mindre tätorterna finns det i många fall inget dagvattennät utan endast ett spillvattennät. Till spillvattennätet kan då även rännstensbrunnar (gatubrunnar), fastigheternas stuprör och dräneringsvatten vara inkopplat. Det innebär att det finns en hel del vatten som behöver kopplas bort från spillvattennätet för att minska belastningen på ledningsnätet och reningsverken. I Tomelilla tätort finns också fortfarande kombinerade ledningar som avleder både spill- och dagvatten i samma ledning. Denna ledningstyp förekom innan man började separera ledningsnätet under

87 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan talet. De kombinerade ledningar byggs succesivt bort genom att nya ledningar för spill- och dagvatten anläggs i stället. På spillvattennätet finns ett 20-tal pumpstationer som pumpar iväg spillvattnet där det inte går att få självfall på ledningen Undersökningar och åtgärder på spill- och dagvattenledningar Undersökningar sker på ledningsnätet i syfte att se ledningarnas status samt för att hitta källor till inläckage av s.k. tillskottsvatten, som är dag- och dränvatten som läcker in i spillvattenledningarna och belastar dessa och avloppsreningsverken. Insatserna kan ske genom spolning och filmning, genom undersökning med rök eller färgning samt genom flödesmätning. Ett visst inläckage av tillskottsvatten förekommer alltid till äldre spillvattenledningar, och så mycket som upp till 50 % inläckage är tyvärr inte ovanligt. För Tomelillas del gjordes en beräkning 2018 som visade att så mycket som 100 % tillskottsvatten belastar spillvattenledningarna generellt i kommunen (vilket innebär att lika mycket tillskottsvatten som spillvatten tillförs reningsverken). Ledningarnas status bedöms och klassas i en skala mellan 1-5 beroende på åtgärdsbehov. En stor del av ledningsnätet är inventerat på detta vis, och vidare undersökningar sker succesivt. Förnyelse av ledningsnätet sker genom att ledningar grävs upp och läggs om eller genom att de infodras genom s.k. relining. Förnyelsetakten är generellt låg i de flesta kommuner i Sverige och branschorganisationen Svenskt Vatten driver frågan att öka förnyelsetakten i de svenska kommunerna. I Tomelilla har förnyelsetakten de senaste fem åren varit 333 år för dricksvattenledningar, 176 år för spillvatten och 1092 år för dagvatten enligt tillgänglig statistik. Eftersom ledningarnas livslängd beräknas vara kring 100 år måste takten öka. Samtidigt som förnyelsen av ledningsnätet sker ska felkopplade stuprör från fastigheter kopplas bort från spillvattennätet till eget omhändertagande på tomten eller till kommunens dagvattenledning

88 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 7 Dagvattenhantering Dagvatten beskrivs endast kortfattat i denna nulägesbeskrivning, eftersom förslaget är att dagvattenfrågorna hanteras i en separat dagvattenplan och -strategi. Verksamhetsområde för dagvatten finns endast i Tomelilla tätort, vid Svampakorset nordväst om Tomelilla tätort samt i Lunnarp, se Figur 7-1. Ledningsnät för dagvatten finns även i ett antal av de mindre orterna. Ledningsnätet för dagvatten beskrivs under avsnitt Avloppsledningsnät. Figur 7-1 Karta över Tomelilla kommuns verksamhetsområden för dagvatten

89 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 8 Nuvarande enskild VA-försörjning I områden utanför kommunens verksamhetsområden sker dricksvatten- och avloppsförsörjningen genom enskilda VA-anläggningar. Fastighetsägaren ansvarar här själv för vattenkvaliteten i brunnen och för att den egna avloppsanläggningen uppfyller ställda krav. Ystad-Österlenregionens miljöförbund ansvarar för tillsynen av de enskilda avloppsanläggningarna. I avsnitten nedan ges en översiktlig beskrivning av den enskilda VA-försörjningen i kommunen. I del 3 av VA-planen, VA-Utbyggnadsplanen, hanteras även VA-försörjningen utanför det kommunala VA-nätet och här beskrivs bland annat hur miljöförbundet arbetar med inventering av de enskilda avloppen. 8.1 Enskild dricksvattenförsörjning Antalet enskilda vattentäkter i kommunen uppgår till enligt kommunens översiktsplan från Av analyserade prov från cirka 500 fastigheter under perioden , visade 467 på vatten som av bakteriologiskt eller kemiskt hänseende var tjänligt med anmärkning eller otjänligt. Det finns inga nyare uppgifter på vattenkvaliteten i de enskilda anläggningarna. (Tomelilla kommun, 2002) Enskild dricksvattenförsörjning omfattas inte av samma lagstiftning som det kommunala dricksvattnet. För att omfattas av dricksvattenföreskrifterna (SLVFS 2001:30) ska brunnen eller vattenverket producera minst 10 m 3 dricksvatten per dygn i genomsnitt, eller förse minst 50 personer med dricksvatten (Livsmedelsverket, 2017). För enskilt vatten finns det inte längre några gränsvärden, utan Livsmedelsverket har istället gett ut råd om enskild vattenförsörjning med rekommendationer till fastighetsägaren. I denna finns kvalitetsrekommendationer i form av riktvärden för olika mikrobiologiska och kemiska parametrar Större enskilda dricksvattenanläggningar I Tomelilla kommun finns fem enskilda anläggningar som är stora nog att omfattas av dricksvattenföreskrifterna (SLVFS 2001:30). Uppgifter om dessa har inhämtats via Ystad- Österlenregionens miljöförbund. Samtliga enskilda anläggningar utgörs av grundvattentäkter. I Tabell 8-1 redovisas de större enskilda vattenförsörjningsanläggningarna i kommunen. Uppgifterna är något bristfälliga och gamla. Se kapitel 9.5 för mer detaljerade uppgifter om fritidsbyarna. Tabell 8-1 Större enskilda gemensamhetsanläggningar för dricksvattenproduktion (Ystad- Österlenregionens Miljöförbund, 2015A) Fastighetsbeteckning Bertilstorp 19:3 Myrestad 1:8 Lökaröd 9:1 Namn Gussaröds fritidsby S Lökaröds Sommarstugeförening Södra Lökaröds Stugägares Ek. För. Antal fritidsboende personer Antal permanentboende hushåll Antal permanent -boende personer 4 Brunn Skyddsområde ,5 2 brunnar Inget skyddsområde Borrad brunn 26 m ,5 Borrad brunn 60 m Inget skyddsområde Inget skyddsområde 50 89

90 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan S Björstorp 1:1 Bollerups säteri 3:5 Kronovall 1:1 Södra Björstorp Borrad brunn 80 m Bollerups lantbruksinstitut 3-1 2,5 Filterbrunn 2,5 m, 140 m 3 /dygn Kronovall Erik & Angelica Sparres Stiftelse m 3 /dygn, typ av brunn okänt 1 uppgift från år uppgift från år På internatet bor flertalet personer 4 Beräknat på att 1 permanentboende hushåll motsvarar 2,5 permanentboende personer 8.2 Enskild avloppsförsörjning Inget skyddsområde Inget skyddsområde Ingen information Det finns uppskattningsvis runt enskilda avloppsanläggningar i kommunen. Vid tillsyn av enskilda avlopp används Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd (HVMFS 2016:17) om små avloppsanläggningar för hushållsspillvatten och en därtill hörande vägledning för tillsynen. Ystad-Österlenregionens miljöförbund arbetar med inventering av enskilda avlopp i enlighet med förbundets framtagna arbetsstruktur som beskrivs i VA-planens tredje del, VA-Utbyggnadsplanen, där även arbetet med de enskilda avloppen beskrivs. I dagsläget (juni 2019) har cirka enskilda avlopp klassats som godkända och fått status Grönt avlopp. Närmare 400 enskilda avlopp har fått statusbenämningen Gult avlopp, vilket innebär att tillstånd finns men anläggningen är äldre än 20 år och bör prioriteras vid ett senare tillfälle. Övriga runt 800 enskilda avlopp i kommunen klassas som icke godkända eller ännu inte bedömda. Eftersom en del av de röda avloppen inte är bedömda och en del av dem har blivit anslutna till det kommunala avloppsnätet, innehåller kartan nedan en del felaktigheter, främst gällande de röda avloppen. Det som kartan ändå visar, trots sina felaktigheter, är att de enskilda avloppen är många till antalet samt ligger väldigt utspridda och nästan jämnt fördelade över kommunens yta

91 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Figur 8-1 Enskilda avloppsanläggningar med aktuell status juni Status bedömd som röd, gul eller grön, se vidare i utbyggnadsplanen. Bedömningen av om hög eller normal skyddsnivå ska gälla avgörs för varje enskild fastighet. Bedömningen av vilken skyddsnivå som behövs bör göras utifrån naturgivna och andra förutsättningar för området ifråga samt förhållandena på aktuell fastighet Större enskilda avloppsanläggningar I kommunen finns åtta enskilda avloppsanläggningar som betjänar ett större antal människor eller företag. Avloppsanläggningarna är i huvudsak av enklare konstruktion med slamavskiljning och efterföljande infiltration eller markbädd, se Tabell 8-2. Mer detaljerade uppgifter om kommunens fritidsbyar återfinns i kapitel 9.5. Tabell 8-2 Större enskilda anläggningar för rening av avloppsvatten i Tomelilla kommun, med uppgifter som finns tillgängliga. (Ystad-Österlenregionens Miljöförbund, 2015A) Namn Reningssteg pe Bollerups Lantbruksinstitut Luftningsbassäng och efterföljande utsläpp i våtmark 600 Bollerups säteri - >25 Björstorp Sjöholm AB Skånes Sommarland Tosselilla Slutna tankar som körs till slamavskiljare och markbädd, tre olika bäddar som används växelvis Mariavalls kloster - >25 max 100 Kronovalls slott Markbädd, provtagning sker på utgående avloppsvatten >200 Christinehofs slott - 68 Ingelsta kalkon Flotation, biodamm, bevattning av salix/ kommunal anslutning

92 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 9 Förhållanden som påverkar framtida VA-försörjning 9.1 Investeringstakten för VA-anläggningarna Svenskt Vatten bedömer att taxorna kommer att behöva höjas i snabbare takt framöver beroende på investeringsbehov och ökande krav på vatten- och avloppstjänsterna. Samtliga kommunala VAorganisationer bör se över sina egna investeringsbehov och nödvändiga åtgärder, inte minst för att säkra vatten- och avloppstjänsternas långsiktiga hållbarhet. (Branschorganisationen Svenskt Vattens Kommentarer till 2015 års taxestatistik) Största delen av VA-anläggningarna ledningsnät, vattenverk och avloppsreningsverk anlades under 1950 till 1970-talen och har bekostats genom statsbidrag (ja, det fanns på den tiden) eller av tidigare generationer. Ledningar och verk står nu på många håll i stort behov av större ombyggnader och renoveringar, något som ser likadant ut i hela Sverige. Samtidigt har Sverige generellt låga avgifter för vatten och avlopp i jämförelse med liknande europeiska länder (Svenskt Vatten, 2016). För att kunna öka investeringstakten krävs både personella resurser för projektledning och en VA-taxa som ger utrymme till ökade investeringar. 9.2 Personella och ekonomiska resurser Efterhand som kraven och behovet av att genomföra investeringsprojekt har ökat har branschen kunnat sysselsätta fler. Antalet personer som sysselsätts och behövs inom VA-branschen har ökat och det råder i dagsläget stor brist på VA-kompetent personal. Det krävs att fler intresserar sig för och utbildar sig inom VA-området för att säkerställa branschens kompetensförsörjning. 9.3 Klimatförändringar Skåne kommer inom de närmsta hundra åren att uppleva högre temperaturer, ökad nederbörd (främst på höst och vinter), mer extremt väder samt en havsnivåhöjning på cirka 1 m. I Sydvattens utredning Skånes dricksvatten i ett förändrat klimat (2013) beskrivs att årsmedelnederbörden i Skåne beräknas öka med cirka 20 % fram till år 2100; något mindre i den sydöstra delen av länet. Nederbördens fördelning över året kommer troligen förändras vilket påverkar vattentillgången i såväl grundvattenmagasin som ytvattenresurser. Stigande temperatur kommer att påverka dessa förändringar ytterligare. Det kommer att bli varmare och torrare somrar och mildare vintrar. Temperaturen påverkar inte bara den direkta avdunstningen av vatten tillbaka till atmosfären, utan den påverkar även växternas transpiration och vegetationsperiodens längd, vilket i sin tur kan påverka grundvattenbildningen. I de skånska grundvattenmagasinen är det evapotranspirationen (summan av avdunstning och växternas transpiration) som påverkar vattenförhållandena i såväl marken som i vattendragen, och därmed är av stor betydelse för grundvattenbildningen. (Sydvatten AB, 2013) Länsstyrelsen har identifierat fem aspekter som anses särskilt angelägna för Skåne att arbeta vidare med. Dessa aspekter gäller översvämning, erosion, dricksvatten, avlopp samt markavvattning. Det finns dock andra områden som kan vara av större betydelse lokalt. Den effekt av klimatförändringen som kan väntas ha störst effekt för kommunen är förändrade nederbördsmönster. Klimatförändringen behöver beaktas som en viktig aspekt vid planering av den framtida vattenförsörjningen. Nedan följer några punkter hämtade ur Svenskt Vattens underlagsrapport Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat, till klimat- och sårbarhetsutredningen: Det är viktigt att analysera lokala sårbarheter för varje vattenförsörjningssystem. Skydda vattentäkter mot ökande risker för både kemiska och mikrobiologiska föroreningar. Där behov finns, öka den mikrobiologiska säkerheten vid beredning av dricksvatten i vattenverken

93 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Vidta åtgärder för att klara de förändringar som uppstår i råvattnets kemiska/biologiska kvalitet och temperatur. I främst sydöstra Sverige måste åtgärder göras för att hantera en minskad vattentillgång. Distributionssystemet kan utsättas för större påfrestningar. Inom vissa områden ökar tillexempel ras- och skredrisker på vattenledningsnätet. En ökad beredskap att hantera störningar på grund av extremväder eller andra effekter av klimatförändringar som kan påverka både vattentäkter, vattenverk eller distributionsanläggningar. Uppföljande studier och forskning om klimatförändringarnas påverkan på svensk vattenförsörjning och kostnadseffektiv anpassning. Utbildning- och informationsinsatser om klimatförändringarnas betydelse för vattenförsörjning Klimatförändringar i Tomelilla Framtida klimatförändringar kan betyda både mer och mindre nederbörd än normalt. VA-systemen måste därför dimensioneras för att klara avleda större och häftiga nederbördsmängder. En utmaning är de många mil med befintliga äldre ledningar som är dimensionerade efter den tidens normer och som idag, och ännu mer i framtiden, kan vara begränsande. Ett framtida hot mot dricksvattenförsörjningen är ökade översvämningsrisker i vattendragen som följd av klimatförändringarna. Vattentäkter med närhet till vattendrag är Stenby vattentäkt i Fyledalen (Fyleån) och Brösarp (Verkaån). Skyfall kan innebära en risk för ytvattenpåverkan och föroreningsspridning, samt ökad ras- och skredrisk. Häftiga regn eller snösmältning kan ge snabba transporter av ämnen ner till grundvattnet och ge negativa effekter på grundvattenkvaliteten. I Tomelilla finns i huvudsak genomsläppliga jordarter, varför skyfall bedöms kunna utgöra ett hot mot dricksvattenkvaliteten. Antalet dagar med torra förhållanden i marken under växtsäsongen ökar enligt SMHIs rapport. Kring år 2100 är ökningen fler torra dagar, vilket är en kraftig förändring (Klimatanalys för Skåne län, SMHI, 2011). Hur torka, dvs. avsaknaden av nederbörd, påverkar vattentäkterna beror på faktorer som tillrinning och akvifärens magasinsvolym. Med den kunskap som finns om de kommunala vattentäkterna i dagsläget, så bedöms läget vara stabilt eftersom grundvattnet hämtas ur stora eller relativt stora grundvattenmagasin. Den vattentäkt som erfarenhetsmässigt skulle kunna vara känslig för torka är Smedstorps vattentäkt, där brunnarna visat tecken på att begränsa vattenuttagen. Under perioder med intensiva vattenuttag under längre tid, kombinerat med låga grundvattennivåer, har tillrinningen till brunnarna visat sig vara mindre än behovet just då. Så fort förbrukningen och vattenuttagen minskar återgår dock läget till det normala stabila. Eftersom Smedstorps vattentäkt även förser delar av Simrishamns kommun med vatten, varierar vattenuttagen i Smedstorp beroende på hur vattentillgången ser ut under sommartid i Simrishamns kommun. Torka kan också innebära i framtiden att restriktioner läggs på vattenuttagen då vattenföringen i vattendrag eller vattennivån i närliggande vattensamling sjunker under en viss nivå (som i Listarum). En sådan begränsning ligger "latent" i vattendomen till vattentäkten i Fyledalen, för att förhindra/mildra negativa effekter på fisket och naturen

94 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 9.4 Framtida behov av kommunal VA-försörjning Det framtida behovet av kommunal VA-försörjning beror på flertalet faktorer. Två viktiga faktorer är befolkningsutvecklingen samt anslutningen av omvandlingsområden och utbyggnadsområden till de kommunala anläggningarna. Andra avgörande faktorer är kommunens framtida utveckling genom översiktsplan och detaljplaner samt intresset från invånare för att ansluta sig till kommunalt VA. Det är tydligt att intresset för kommunal VA-försörjning ökar när den egna avloppsanläggningen inte längre är godkänd eller när den egna dricksvattenbrunnen inte längre ger tillräckliga mängder vatten. Grannkommuners behov av dricksvatten kan också påverka hur mycket vatten som Tomelilla kommun kan tänkas producera i framtiden. 9.5 Fritidshusområden Kommunens fritidshusområden redovisas i Tabell 9-1. I fritidshusområden kan det bo både permanentboende och fritidsboende. Dessa områden behöver behandlas i arbetet med VA-planen då det kan finnas en skyldighet enligt 6 i Vattentjänstlagen att anordna vatten och avlopp i ett större sammanhang. Uppgifterna i tabellen är hämtade från Ystad-Österlenregionens miljöförbund 2015 och från fastighetsregistret. Tabell 9-1 Fritidshusområden i Tomelilla kommun. Tabellen redovisar områdesinformation, totalt antal hushåll, antal permanentboende hushåll, lösningar för dricksvatten respektive avlopp samt om områdena omfattas av detaljplan eller inte. Namn Gussaröds fritidsby Södra Lökaröds fritidsby + Myrestad Södra Björstorp Lönhults sommarby Områdesinformation Totalt antal hushåll, permanent och fritidsboende Antal permanentboende hushåll 1 Sommarby 25 2 Området har två samfälligheter med gemensam vattentäkt Merparten av fastigheterna är fritidshus Husen står på arrendetomter till Södra Björstorps gård Området har två samfälligheter med gemensam vattentäkt Området har gemensam vattentäkt Sommarby Området har kommunalt dricksvatten. 1 Minst 1 person är folkbokförd på fastigheterna hämtat från FIR Uppgift från möte med Länsstyrelsen om enskilda avlopp 2014 Dricksvatten 2 Avlopp Detaljplan Enskilda avlopp Enskilda avlopp Gemensam avloppsanläggning Enskilda avlopp Ja Ja Ja, för största delen av området Ja 55 94

95 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 9.6 Markanspråk och motstående intressen I den delregionala vattenförsörjningsplanen (Sweco 2014) redovisades de markanspråk som kan stå i konflikt med vattenförsörjningen i kommunen. Inom vattenskyddsområdet kring vattenverket Granebo i Tomelilla förekommer en del motstående intressen. Inom vattenskyddsområdet är stora ytor planlagda för bostäder och verksamheter. Väg 11 skär genom området och den planerade järnvägssträckningen till Simrishamnsbanana, se vidare nedan. Det finns även bostäder inom vattenskyddsområdet i Smedstorp. Riskerna för negativa effekter med bostäder inom vattenskyddsområde är flera, bland annat att grundvattenbildningen minskar när ytorna hårdgörs och att brandsläckning av byggnader kan innebära förödande effekter för grundvatten som ska användas till dricksvatten. Några andra kända markanspråk kan vara områdesskydd och lantbruk. Flera av kommunens vattentäkter är belägna inom områden med områdesskydd och/eller av annan anledning känslig natur. Områdesskyddet är positivt för bevarandet av grundvattnets kvalitet, men kan innebära en konflikt i samband med ansökan om tillstånd för vattenuttag. När det gäller lantbruk kan konflikt uppstå i den bemärkelsen att ett vattenskyddsområde kan inskränka i möjligheterna för lantbrukaren att använda marken. Eftersom kommunens vattentäkter till stor del ligger inom områden med genomsläppliga jordar ökar dessutom risken för påverkan från lantbruket, främst bekämpningsmedel och nitrat Simrishamnsbanan Ett betydande markanspråk med avseende på infrastruktur är Simrishamnsbanan. Järnvägskorridorens beslutade sträckning ligger i konflikt med Tomelillas vattenverk Granebo, då den planeras att dras precis där vattenverket idag är placerat, se Figur 9-1. Sträckningen beslutades (Trafikverket, 2015). Om Simrishamnsbanan blir verklighet sker detta inom några decennier och fram tills dess behöver frågan bevakas. Vattenverket Figur 9-1 Bilden visar den planerade järnvägssträckningen av Simrishamnsbanan. Utklippet är hämtat ur en bilaga till beslutet om Simrishamnsbanans sträckning: Bilaga 1 - Karta valt alternativ feb (Trafikverket, 2015) 56 95

96 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 9.7 Utbyggnadsområden och planlagda områden i översiktsplan 2025 I kommunens översiktsplan 2025 redovisas planerade utbyggnadsområden för samtliga tätorter. I avsnitten för respektive ort kommenteras kapaciteten vid de allmänna vattenverken och avloppsreningsverken, samt anges översiktligt status för ledningsnät för respektive område. I föregående avsnitt 5 och 6, som behandlar nuvarande dricksvatten- och avloppsförsörjning, redovisas vad översiktsplanens planeringsmål och prognos för befolkningsutveckling får för inverkan på de kommunala vatten- och avloppsreningsverken. 9.8 Nya krav på vatten- och avloppshantering Dricksvatten Sedan senare års incidenter med mikrobiologisk smitta i dricksvatten (t.ex. Cryptosporidium i Östersund) har det blivit ett allt större fokus på säkerhet och risker kopplade till dricksvattenförsörjningen. I framtiden kan det komma att krävas utförligare riskbedömningar gällande dricksvattenhantering och eventuellt högre grad av rening med hjälp av till exempel UV-ljus. I Tomelilla kommun är UV-ljus redan installerat på fyra av de fem vattenverken och planeras för det sista vattenverket. Även kemiska ämnen har fått stor uppmärksamhet under senare år. Speciellt perfluorerade ämnen (PFAA), som finns i bland annat brandsläckningsskum och som har påträffats i grundvattnet vid ett antal anläggningar i Sverige, har uppmärksammats. Risken för förekomst av PFAA i Tomelilla kommuns grundvatten har bedömts som liten. Till viss del har även bekämpningsmedel belysts särskilt i Skåne Avloppsvattenrening och slambehandling Förvaltningsplan för Södra Östersjöns vattendistrikt År 2016 kom en ny förvaltningsplan och ett nytt åtgärdsprogram för vatten inom ramen för det svenska vattenförvaltningsarbetet. Detta kan innebära reviderade statusklassningar av vattenförekomsterna och därmed att nya åtgärder kan behöva vidtas av kommunerna och andra utpekade myndigheter. I de fall då recipienterna inte uppnår god ekologisk status kan högre reningskrav komma att ställas för både dagvatten och spillvatten. I åtgärdsprogrammet för Södra Östersjöns vattendistrikt som togs fram 2016 listas åtgärder för myndigheter och kommuner. Åtgärderna syftar till att miljökvalitetsnormerna för vatten ska uppfyllas, och både myndigheter och kommuner ska enligt 5 kap 8 MB vidta de åtgärder som tas fram. Av de fyra utmaningar som Södra Östersjöns vattendelegation har prioriterat som särskilt viktiga är kommuners VA-arbete direkt kopplat till två; Övergödning är fortfarande ett stort problem och Dricksvattenförsörjningen måste säkras. Gällande övergödning har Länsstyrelserna i distriktet bedömt ökad rening vid avloppsreningsverk samt åtgärdande av enskilda avlopp till normal eller hög skyddsnivå som de viktigaste åtgärderna för punktkällor. Kommunernas ansvar i detta har listats som tillsyn och prövning av verksamheter, krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp, tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk samt utveckling av vatten- och avloppsplaner. I Tomelilla kommun är ansvaret fördelat mellan kommunens VA-enhet och Ystad-Österlenregionens miljöförbund, där VA-enheten ansvarar för VA-planen medan miljöförbundet ansvarar för tillsyn och prövning av både kommunala och enskilda VA-anläggningar. I förslaget på åtgärdsprogram anges åtgärder för specifika avloppsreningsverk. De reningsverk i Tomelilla kommun som berörs är Brösarps-, Skåne Tranås- och Spjutstorps avloppsreningsverk där en ökad fosforrening efterfrågas, samt Rosendals avloppsreningsverk där åtgärden innebär installering av kemisk fosforfällning för bräddat avloppsvatten (vilket är genomfört 2017)

97 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Återföring av fosfor till åkermark Regeringen har tillsatt en utredning om en giftfri och cirkulär återföring av fosfor från avloppsslam, som egentligen skulle ha presenterats för miljöministern den 15 september 2019, men som fått förlängt uppdrag till januari Utredningen syftar till att föreslå hur ett krav på utvinning av fosfor ur avloppsslam kan se ut och hur ett förbud mot att sprida avloppsslam bör utformas. Resultatet av utredningen är avgörande för hur behandlingen och hanteringen av avloppsslam från reningsverk ska utformas i framtiden. Läkemedelsrester Det kan komma att ställas krav på reduktion av läkemedelsrester och andra organiska miljögifter vid avloppsreningsverken i framtiden. Utvecklingen av reningstekniker går raskt framåt och det finns idag fullskaleanläggningar på ett par platser i Sverige, bland annat i grannkommunen Simrishamn. Kostnaderna för att införa reningstekniker för läkemedelsrester i större skala är idag relativt höga och diskuteras främst för större avloppsreningsverk Dagvatten Framöver kan det bli aktuellt att dagvattenreningsanläggningar dimensioneras för att uppnå reningseffekt av specifika ämnen men också att totalbelastningen från dagvatten i avrinningsområden behöver kartläggas i större utsträckning. Med hjälp av en totalbelastning kan recipienters acceptabla belastning (kg/år) av olika föroreningar beräknas för att klargöra vilket reningsbehov som behövs och hur vattendirektivets miljökvalitetsnormer för recipienten kan uppnås. I framtiden kan det även komma att ställas krav på uppföljning av dagvattenkvalitet med avseende på innehåll av nya ämnen och toxicitet samt deras effekter på miljön. Dagvattensystem och dagvattenkvaliteten kan påverkas av ett förändrat klimat vilket sannolikt kan medföra ett behov av klimatanpassning av dagvattenhanteringen

98 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan 10 Litteraturförteckning Havs- och vattenmyndigheten Vägledning för kommunal VA-planering för hållbar VAförsörjning och god vattenstatus. Rapport 2014: KAAB Befolkningsprognos för Tomelilla kommun Livsmedelsverket LIVSFS 2017:2. Livsmedelsverkets föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten Länsstyrelsen Stockholm Kommunal VA-planering. Manual med tips och checklistor. 2009: Naturvårdsverket Hållbar återföring av fosfor Utkast: Naturvårdsverkets föreskrift om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse. u.o. : Naturvårdsverket, Regeringen Regeringens proposition 2005/06:78 Allmänna vattentjänster SGU Grundvattenmagasinet Fyledalen. Andreas Karlhager : SGU, Sveriges geologiska undersökning, SMHI Modelldata per område. SMHI Vattenwebb. [Online] den 23 April SMHI Klimatanalys för Skåne län, Rapport nr Sweco Delregional vattenförsörjningsplan för kommunerna Simrishamn, Ystad, Sjöbo och Tomelilla Sydvatten AB Skånes dricksvatten i ett förändrat klimat Tomelilla kommun Beskrivning av Övraby avloppsreningsverk, Tomelilla kommun Möte Ystad-Österlenregionens Miljöförbund ÖP Tomelilla : u.n., ÖP 2025, med utblick mot Tomelilla (vann laga kraft ) Trafikverket Beslut Simrishamnsbanan. trafikverket.se. [Online] den Trafikverket. Trafikverket.se. [Online] [Citat: den ] Vattenmyndigheterna Vattenförvaltningens mål. Vattenmyndigheterna-webbplats VISS, VattenInformationsSystem VISS. [Online] den viss.lanssytrelsen.se. Ystad-Österlenregionens Miljöförbund. 2015A. Underlag till större enskilda gemensamhetsanläggningar samt större enskilda dricksvattentäkter. 2015A

99 BILAGA 1 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Begreppsförklaring VA-plan A ABVA Kommunens Allmänna Bestämmelser för användandet av kommunalt Vatten och Avlopp. ABVA reglerar också ansvar, drift med mera beträffande den allmänna vatten- och avloppsanläggningen. Allmän vatten- och avloppsanläggning (VA-anläggning) Vatten- och avloppsanläggning för bostadshus eller annan bebyggelse. Anläggningen drivs av kommunen och består av vattenverk, tryckstegringar och reservoarer, reningsverk, huvudledningar, pumpstationer, lokala ledningar samt servisledningar fram till förbindelsepunkt. Anläggningsavgift Avgift som betalas i samband med anslutning av sin fastighet till det kommunala ledningsnätet. Det är en engångssumma. Avloppsvatten Gemensam benämning för spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten, men används ofta som synonym för spillvatten, se under S. B Brukningsavgift Periodisk avgift för täckande av drift- och underhållskostnader, samt kapitaltjänstkostnader för investeringar. Består av en fast del och en rörlig avgift som baseras på vattenförbrukningen. D Dagvatten Ytligt avrinnande vatten så som regn- och smältvatten från tak och asfaltytor. Dricksvatten Vatten för hushållsändamål. Dricksvatten klassificeras som livsmedel och lyder under Livsmedelslagen. Dräneringsvatten Grundvatten och nedträngande regn- och smältvatten som avleds i dräneringsledning eller dike. Duplikatsystem Ledningssystem där spillvatten och dagvatten går i olika ledningar. E Enskild anläggning En VA-anläggning eller annan anordning för vattenförsörjning eller avlopp som inte ingår i en allmän anläggning. Oftast för ett hushåll men kan också försörja en grupp av hushåll med vatten och avlopp. F Förbindelsepunkt Den speciella punkt där fastighetens ledning ansluter till den kommunala ledningen. Punkten motsvarar gränsen mellan kommunens och fastighetsägarens ansvar och är i normalfallet belägen ungefär 0,5 meter utanför fastighetsgränsen. G Grundvatten Det vatten som under en viss nivå utfyller hålrum, porer och öppna sprickor i jordlagren och i berggrunden. 1 (4) 99

100 BILAGA 1 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Grundvattenförekomst Enligt definitionen i Vattendirektivet (Artikel 2) "en avgränsad volym grundvatten i en eller flera akviferer". Grundvattenförekomst kan också definieras som grundvatten i ett grundvattenmagasin. Se även ytvattenförekomst. H Hushållsspillvatten Spillvatten från normal hushållsförbrukning. Hit räknas inte spillvatten från industrier. Hårdhet Mått på vattnets innehåll av kalcium- och magnesiumjoner, där hög hårdhet indikerar en hög halt av joner. Hårdheten delas in i fem klasser och beräknas i tyska hårdhetsgrader ( dh). Hårt vatten Vatten med hög halt av kalcium- och magnesiumjoner. Kan leda till att det bildas kalkavlagringar i bland annat uppvärmningssystem som förstör funktionen. I Infiltration Att vatten sakta rinner genom marken till grundvattnet. K Kemisk rening Steg tre i reningen av avloppsvattnet där fosfater i avloppsvattnet får bilda kemiska föreningar med exempelvis aluminium eller järn som tillsätts avloppsvattnet genom en fällningskemikalie. Flockarna som bildas kan avskiljas genom sedimentering. Kombinerad ledning Spillvatten respektive dag- och dräneringsvatten leds bort i samma ledning. Kväverening I vanlig biologisk rening försvinner cirka 30 % av kvävet från avloppsvattnet. I kväverening tas ytterligare kväve bort genom att kvävet omvandlas till kvävgas och avges till luften. L LOD Lokalt Omhändertagande av Dagvatten genom till exempel infiltration eller våtmarker. LTA Lågtrycksavlopp. Varje fastighet har en egen liten pump som pumpar iväg spillvattnet till den allmänna anläggningen. Kan även förkortas LPS (low pressure system). M Mekanisk rening Första steget i reningen av avloppsvattnet där en rensning av avloppsvattnet sker genom till exempel galler och försedimentering. Mikroorganismer Små virus och bakterier där vissa är livsviktiga för vår överlevnad medan andra kan orsaka infektioner. Miljökvalitetsnormer Anger de kvalitetskrav som gäller för varje vattenförekomst inom vattendistrikten avseende ytvatten och grundvatten, enligt Ramdirektivet för vatten. Mjukt vatten Vatten med låg halt av kalcium- och magnesiumjoner, vilket gör att tvättmedel och tvål löddrar sig lätt. Låg dosering av disk- och tvättmedel räcker. O Organiskt material innehåller kol och består av olika stadier av nedbrutna växt- och djurdelar. 2 (4) 100

101 P BILAGA 1 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan ph-värde Mått på vattnets surhetsgrad. Lågt ph-värde (under 7) är surt och högt (över 7) är basiskt. Pumpstation Pumpar renat eller orenat avloppsvatten i tryckledningar där det inte går att leda bort vattnet med självfallsledning. R Recipient Vattendrag, sjö, hav eller grundvatten som tar emot renat avloppsvatten från reningsverk. Råvatten Ytvatten eller grundvatten som används vid framställning av dricksvatten. S Sandfång En bassäng i ett reningsverk där sand, grus och större partiklar sjunker till botten innan vattnet fortsätter att renas. Sedimentering En bassäng i reningen av avloppsvattnet där större partiklar sjunker till botten och bildar sediment som kan skrapas bort. Servisledning Den ledning som går från huset/fastigheten till förbindelsepunkten till den allmänna ledningen (oftast tomtgräns). Fastighetsägaren äger och ansvarar för servisledningen. Spillvatten Förorenat vatten från bad, disk, tvätt, toalett och liknande. Kallas ofta avloppsvatten. Statens VA-nämnd Rättslig instans som tidigare prövade vatten- och avloppsärenden som överklagats av fastighetsägaren. Numera finns det ingen VA-nämnd, utan Mark- och miljödomstolen innehar denna funktion. Särtaxa Enligt vattentjänstlagen är kommunen skyldig att ta ut den faktiska kostnaden för utbyggnaden av allmänt VA. Det ska dock vara särskilda skäl för att kostnaderna är högre än normalt, till exempel långa sträckor för ledningsdragning eller svåra förhållanden för grävning. T Tryckavlopp Spillvatten som leds bort genom pumpning. Tryckstegringsstation Anläggning där vattentrycket höjs innan det leds vidare i vattenledningsnätet. V VA Vatten och Avlopp. VA-anläggning En anläggning som tillgodoser behovet av vatten och avlopp, till exempel vattenverk, reningsverk, ledningar eller pumpstation. VA-huvudman Den som äger allmän vatten- och avloppsanläggning, i Tomelilla kommun är det Samhällsbyggnadsnämnden som är VA-huvudman fr o m 2019, dessförinnan Kommunstyrelsen. VA-installation Vattenmätare som installerats i huset samt ledningar och VA-anordningar på fastighetens sida om förbindelsepunkten. VA-kollektiv Alla de som är anslutna till kommunalt vatten och avlopp. VA-nätet Alla VA-ledningar som är sammankopplade med varandra. 3 (4) 101

102 BILAGA 1 VA-Översikt - DEL 1 (av 4) i kommunens VA-plan Vattenförekomst Grundvatten- eller ytvattenförekomst enligt definition i Vattendirektivet. Vattenförvaltning/-myndighet Tomelilla kommun ingår i Södra Östersjöns vattendistrikt, där Länsstyrelsen i Kalmar är vattenmyndighet. Vattenmyndigheten ansvarar för uppfyllandet av Vattenförvaltningsförordningen, som är den svenska implementeringen av Vattendirektivet. Vattenledning En ledning som levererar dricksvatten. Vattenskyddsområde Det område kring en vattentäkt som beslutas av kommun eller Länsstyrelse och inom vilket skyddsföreskrifter gäller, t.ex. inskränkningar i användningen av kemiska bekämpningsmedel. Vattentäkt Ett grundvattenmagasin, en sjö eller vattendrag där vattenverket hämtar sitt råvatten. VA-verksamheten Kommunens VA-verksamhet bekostar och ansvarar för drift och underhåll av den allmänna VA-anläggningen. Ventil Används för att reglera eller stoppa vattenflöde. Verksamhetsområde Ett fastställt geografiskt område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats genom en allmän VA-anläggning. Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412), ABVA och VA-taxa gäller endast inom verksamhetsområdet. VISS VattenInformationsSystem Sverige är en databas som har utvecklats av vattenmyndigheterna, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. I VISS finns klassningar och kartor över alla Sveriges större sjöar, vattendrag, grundvatten och kustvatten, som har bedömts som vattenförekomst. Y Ytvatten Vatten i sjöar och vattendrag. Ytvattenförekomst Enligt definitionen i Vattendirektivet (Artikel 2) är en ytvattenförekomst "ett avgränsat och betydande ytvatten som till exempel en sjö, ett magasin, en å, flod eller kanal, ett vatten i övergångszon eller en kustvattensträcka." Ett vattendrag eller en sjö kan bestå av flera vattenförekomster. 4 (4) 102

103 VA-Utbyggnadsplan samt plan för enskilda avlopp Planering av vatten- och avloppsförsörjningen utanför nuvarande verksamhetsområde i Tomelilla kommun DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan Daterad , rev Antagen av SBN

104 VA-Utbyggnadsplan - DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan Sammanfattning En VA-plan har tagits fram för Tomelilla kommun som omfattas av fyra delar enligt följande: DEL 1 VA-Översikt DEL 2 VA-Policy DEL 3 Utbyggnadsplan DEL 4 Åtgärdsplan Nulägesbeskrivning av VA-försörjningen och dess förutsättningar Övergripande strategiska ställningstaganden Plan för utbyggnad av VA-nätet och hantering av enskilda avlopp Plan för åtgärder i befintliga allmänna VA-anläggningar VA-planen ska vara ett kommunövergripande planeringsverktyg och har som mål att skapa en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning i kommunen. Denna VA-utbyggnadsplan syftar till att redovisa hur utökning av verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp sker i kommunen samt hur analys och prioritering av potentiella utbyggnadsområden görs. Utbyggnadsplanen beskriver också hur den enskilda VA-försörjningen ordnas utanför de kommunala verksamhetsområdena. I vattentjänstlagens 6 framgår att kommunen ska inrätta verksamhetsområde om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller för miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopps-hantering i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse. För urval och prioritering av olika utbyggnadsområden i kommunen har en omfattande behovs- och möjlighets-analys genomförts. Analysen är utförd av kommunens VA-enhet under 2016 tillsammans med konsult, kommunekolog, planenhet och Ystad-Österlenregionens miljöförbund. Totalt analyserades 21 områden som tänkbara utbyggnadsområden och för dessa gjordes en analys av behovet, till skydd av miljön eller människors hälsa, samt av möjligheterna att tillgodose behovet genom anslutning till den allmänna VA-anläggningen. Det samlade resultatet av behovsanalysen är att det i nuläget inte finns något område där allmän VA-anläggning måste ordnas till skyddet för människors hälsa eller för miljön. Begränsande för möjligheterna att ansluta fler är generellt att tillräcklig kapacitet i vattenverk och avloppsreningsverk inte finns för ytterligare anslutning. Dessutom är flera ledningsnät belastade med en stor mängd tillskottsvatten, vilket begränsar kapaciteten. Varje år ansluts ett tiotal fastigheter utanför verksamhetsområdet till den allmänna VAanläggningen genom VA-avtal. Oftast rör det sig om fastigheter relativt nära befintligt VA-nät och anslutningen förutsätter att utrymme och kapacitet finns i befintlig mottagande anläggning. Miljöförbundet arbetar enligt en upprättad arbetsstruktur för att nå målet att senast år 2022 ha ställt kvar på åtgärder för alla de fastigheter vars enskilda avlopp bedömts som röda (saknar tillstånd, det finns ingen eller ej tillräcklig slamavskiljning och det saknas en efterföljande adekvat rening). Inom områden som kommer att få allmän VA-försörjning gäller vissa övergångsprinciper, som fastställs av miljöförbundet. Kraven på åtgärder är beroende av hur påverkan på miljön från utsläppet av avloppsvatten bedöms. 2 (21) 104

105 VA-Utbyggnadsplan - DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Arbetsgrupp Avgränsningar Översiktsplan och VA-utbyggnad Utbyggnad av verksamhetsområde för VA Behovs- och möjlighetsanalys av potentiella utbyggnadsområden Kommunens skyldighet att ordna allmänna vattentjänster Prioriteringsgrunder och kriterier för analysen Potentiella utbyggnadsområden Bedömning av behovet Bedömning av möjligheter Resultat av behovs- och möjlighetsanalysen Slutsats av behovs- och möjlighetsanalysen Utredning av förutsättningar för enskilt vatten Utbyggnadsplan för den allmänna VA-anläggningen Finansiering av VA-utbyggnad Beslut om utökning av befintliga verksamhetsområden Kommunikation med fastighetsägare Anslutning till kommunalt VA genom VA-avtal Utanför verksamhetsområde Riktlinjer för bebyggelse utanför verksamhetsområde Krav på enskilda avloppsanläggningar I väntan på kommunalt VA Samordning mellan miljöförbund och VA-enhet Principer för inlösen av enskilda avloppsanläggningar Uppföljning och revidering (21) 105

106 VA-Utbyggnadsplan - DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan 1 Inledning Föreliggande utbyggnadsplan är den tredje av fyra delar av Tomelilla kommuns VA-plan. Utbyggnadsplanen beskriver hur kommunen planerar för utbyggnad av den allmänna VAanläggningen, dvs. för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Planen innehåller prioriteringsgrunder för utbyggnad av verksamhetsområden, hur fastigheter kan anslutas genom VA-avtal samt hur kommunen arbetar med enskilda avlopp utanför kommunens verksamhetsområde för avlopp (spillvatten). VA-planen ska vara ett kommunövergripande planeringsverktyg och har som mål att skapa en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning i kommunen. Med planen som grund ska kommunen kunna ge svar på hur den framtida VA-försörjningen kommer att lösas i olika delar av kommunen. VA-planen är delvis finansierad av LOVA-bidrag och länsstyrelserna har därmed rätt att sprida och använda informationen. Tomelilla kommuns VA-plan arbetas fram med utgångspunkt i Havs- och Vattenmyndighetens nationella Vägledning för kommunal VA-planering (Havs- och vattenmyndigheten, 2014). En VA-plan bör enligt vägledningen innehålla en planering för det nuvarande verksamhetsområdet med kommunens befintliga VA-anläggningar, en planering för en utvidgning av verksamhetsområdet samt en planering för övriga områden i kommunen, se figur nedan. Figur 1-1 VA-planering inom och utanför befintligt verksamhetsområde. Denna utbyggnadsplan omfattar både en planering för utvidgning av verksamhetsområdet samt planering för enskilda VA-anläggningar (dvs. de båda yttre cirklarna). 4 (21) 106

107 VA-Utbyggnadsplan - DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan Tomelilla kommuns VA-plan består av följande fyra fristående delar: VA-översikt, VA-policy, Utbyggnadsplan och Åtgärdsplan. Utbyggnadsplanen utgör det tredje steget i VA-planens arbetsgång, se Figur 1-2. VA-översikt Nulägesbeskrivning, Förutsättningar VA-policy Ställningstaganden, målinriktning Utbyggnadsplan Utvidgning av VA-nätet, enskilda avlopp Åtgärdsplan För VA-verksamhetens anläggningar Figur 1-2 VA-planens fyra delar och dess arbetsgång De tre andra dokumenten i VA-planen det vill säga VA-översikten, VA-policyn och åtgärdsplanen består av en nulägesbeskrivning av VA-försörjningen, övergripande strategiska ställningstaganden, respektive en flerårsplanering för åtgärder i de kommunala anläggningarna (dvs. planering av nuvarande VA-anläggning). Det mesta av arbetet med VA-planen är genomfört under 2015 och 2016, bland annat den i detta dokument redovisade behovs- och möjlighetsanalysen. Förutsättningarna är dock de samma och en översyn är gjord Aktuella uppgifter från Ystad-Österlenregionens miljöförbund är inhämtade i juni Syfte Syftet med denna utbyggnadsplan är att redovisa hur utökning av verksamhetsområde för kommunalt VA sker i kommunen, hur prioritering av olika potentiella utbyggnadsområden görs samt hur den enskilda VA-försörjningen ordnas utanför verksamhetsområde. 1.2 Arbetsgrupp VA-planen är initierad och framtagen av VA-enheten med stöd av konsult från Sweco. I arbetet med behovs- och möjlighetsanalysen har även representanter från Ystad-Österlenregionens miljöförbund deltagit, samt andra tjänstemän på Samhällsbyggnad, såsom kommunekolog och representant från plan-enheten. Ystad-Österlenregionens miljöförbund har också bidragit med information om hur deras hantering av och plan för enskilda avlopp fungerar (juni 2019). 1.3 Avgränsningar Denna utbyggnadsplan fokuserar på utbyggnad av vatten och avlopp (spillvatten) samt hur enskilda avloppsanläggningar hanteras av miljöförbundet. Kommunens planering för hantering av dagvatten föreslås sammanställas i en särskild dagvattenplan. Vad som gäller angående VA-lösningar utanför kommunens verksamhetsområden redovisas kortfattat, men för ytterligare information om planering av arbetet med dessa VA-anläggningar hänvisas till Ystad-Österlenregionens miljöförbund, som bedriver tillsynen av de enskilda avloppsanläggningarna. 5 (21) 107

108 VA-Utbyggnadsplan - DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan 2 Översiktsplan och VA-utbyggnad I kommunens Översiktsplan 2025, med utblick mot 2040, redovisas planerade utbyggnadsområden för samtliga tätorter. Detta är områden för nybyggnation i eller i direkt anslutning till tätorterna. Kommunen förespråkar i översiktsplanen att nybyggnation sker genom förtätning och att ny bebyggelse lokaliseras till befintliga byar. I avsnitten för respektive ort i översiktsplanen kommenteras kapaciteten vid de allmänna vattenverken och avloppsreningsverken, samt anges översiktligt status för ledningsnät för respektive område. I VA-översiktens avsnitt 5 och 6, som behandlar nuvarande dricksvatten- och avloppsförsörjning, redovisas vad översiktsplanens planeringsmål och prognos för befolkningsutveckling får för inverkan på de kommunala vatten- och avloppsreningsverken. 3 Utbyggnad av verksamhetsområde för VA 3.1 Behovs- och möjlighetsanalys av potentiella utbyggnadsområden För urval och prioritering av olika utbyggnadsområden i kommunen har en behovs- och möjlighetsanalys genomförts. Analysens syfte är att bedöma vilka områden som kan ha ett behov av anslutning till allmän vatten- och avloppsanläggning samt hur möjligheterna för anslutning av områdena till befintlig VA-anläggning ser ut. Behovs- och möjlighetsanalysen är en del av kommunens arbete med VA-planen och är utförd av VA-enheten tillsammans med konsult, kommunens ekolog, planenhet samt miljöförvaltning (Ystad-Österlenregionens miljöförbund). 3.2 Kommunens skyldighet att ordna allmänna vattentjänster Analysen är utförd med utgångspunkt i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster och 6 som innebär att kommunen har skyldighet att ordna vatten- eller avloppsförsörjning om det i ett större sammanhang föreligger behov av skydd för människors hälsa eller miljö, se vidare i VAöversiktens avsnitt Ett större sammanhang innebär enligt praxis och enligt Regeringens proposition (2005/06:78) som utgör förarbete till vattentjänstlagen: Vid mer än samlade fastigheter löses VA-frågor lämpligen med verksamhetsområde eller samfällighet. Om fastigheter ligger nära befintligt verksamhetsområde, kan det röra sig om färre fastigheter. Bostadshusen behöver ligga bredvid varandra för att räknas som en samlad bebyggelse. Länsstyrelsen utövar tillsynen över att kommunen fullgör skyldigheten att tillgodose behovet av vattentjänster enligt 6. I en skrivelse 2015 begärde Länsstyrelsen att kommunen skulle inkomma med en tids- och handlingsplan för utökat verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp 6 (21) 108

109 VA-Utbyggnadsplan - DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan i ett antal områden. Kommunen lämnade 2016 in den efterfrågade planen, som också godkändes av Länsstyrelsen, med förbehållet att den slutgiltiga planen skulle godkännas av kommunfullmäktige. Den inlämnade planen utgjordes bland annat av behovs- och möjlighetsanalysen som redovisas nedan. En statusrapport av tids- och handlingsplanen gällande VA-utbyggnaden i kommunen lämnas två gånger per år in till Länsstyrelsen. Ystad- Österlenregionens miljöförbund får då samma statusrapport för kännedom. 3.3 Prioriteringsgrunder och kriterier för analysen Potentiella utbyggnadsområden Innan behovs- och möjlighetsanalysen genomfördes togs potentiella utbyggnadsområden i kommunen fram. En typ av områden som har undersökts är så kallade områden med sammanhållen bebyggelse som identifierats i arbetet med ÖP 2025 enligt plan- och bygglagen. Den sammanhållna bebyggelsen har tagits fram av kommunens planenhet via en GIS-analys som innebär att de fastigheter som ligger samlade och har maximalt 100 m mellan sig har bildat ett område. Underlaget till potentiella utbyggnadsområden omfattade samtliga områden i kommunen som utgörs av: 1. sammanhållen bebyggelse enligt plan- och bygglagen (utfört av kommunens planenhet), 2. områden som sedan tidigare utretts av kommunens VA-enhet, 3. fritidshusområden, eller 4. av Länsstyrelsen efterfrågade områden. I en första sållning av de potentiella utbyggnadsområdena exkluderades områden där alla, eller nästintill alla, fastigheter redan är anslutna till både kommunalt vatten och avlopp. De områden som består av få fastigheter i direkt anslutning till befintligt verksamhetsområde exkluderades också från behovs- och möjlighetsanalysen, då de istället för utbyggnadsområden behandlas som områden för potentiell utökning av befintligt verksamhetsområde. Ett tredje kriterium i sållningen var antalet fastigheter i kombination med avståndet till befintlig VA-anläggning. De områden som består av färre än ca fastigheter och som dessutom ligger på långt avstånd ifrån befintlig VA-anläggning exkluderades från analysen. I Figur 3-1 visualiseras arbetsgången för urvalet av potentiella utbyggnadsområden. Sammanhållen bebyggelse Områden efterfrågade av Länsstyrelsen Fritidshusområden Områden som tidigare utretts av VA-enheten Bortsållade områden Anslutna till bef. VO Nära anslutning till VO Långt avstånd till bef. VO samt <15 fastigheter Utbyggnadsområden att analysera Behovsanalys Möjlighetsanalys Figur 3-1 Urval av utbyggnadsområden att analysera. VO=Verksamhetsområde 7 (21) 109

110 VA-Utbyggnadsplan - DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan I Figur 3-2 redovisas de 21 områden som har bedömts i behovs- och möjlighetsanalysen. Figur 3-2 Karta över analyserade områden i behovs- och möjlighetsanalysen. 8 (21) 110

111 VA-Utbyggnadsplan - DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan Bedömning av behovet I den genomförda behovs- och möjlighetsanalysen utgår bedömningen av behovet av allmänt VA från de tre kriterierna större sammanhang, hälsa och miljö. För varje kriterium i behovsanalysen har de utvalda områdena poängsatts mellan 1och 4, där högre poäng innebär ett större behov av allmän VA-försörjning. Poängsättningen är relativ och en bedömning av inbördes rangordning. En 4:a betyder att området, jämfört med övriga, har ett större behov. 1= Inget behov 2= Litet behov 3= Måttligt behov 4= Stort behov I Tabell 3-1 nedan redovisas vad de tre kriterierna innefattar som använts för att bedöma behovet av anslutning till befintlig allmän VA-anläggning. De tre kriterierna har viktats lika stora i den sammanlagda bedömningen. Tabell 3-1 Kriterier vid behovs- och möjlighetsbedömning av potentiella utbyggnadsområden Större sammanhang Hälsa Miljö Antal fastigheter Bebyggelseutveckling, omvandling Samlad bebyggelse, avstånd mellan fastigheterna Avstånd till befintligt verksamhetsområde, bör det tillhöra ett befintligt VO Kommunalt eller enskilt dricksvatten. GA vatten får genomgående 2 p, kommunalt får genomgående 1 p. Risk för påverkan på VSO eller grannens dricksvattenbrunn Förutsättningar för enskilt vatten, kvalitet & kvantitet: Jordbruksmark/markanvändning, kväve-belastning enligt LST skikt SGU brunnsarkiv, Jordartskarta Grundvattenkartan, uttagsmöjligheter i jord och berg Ytvatten; känslighet och avstånd Ytvattenförekomster och statusklassning enligt VISS Grundvatten; känslighet Grundvattenförekomster och statusklassning enligt VISS Förutsättningar för enskilt avlopp samt status nuvarande lösning (finns fungerande lösning). Skyddsvärd natur (som påverkas negativt av avloppsvatten) VO = Verksamhetsområde för vatten och/eller avlopp GA = Gemensamhetsanläggning för vatten och/eller avlopp VSO = Vattenskyddsområde VISS = Vatteninformationssystem, Vattenmyndigheternas webplats (se vidare VA-översikten) Bedömning av möjligheter Bedömningen av möjligheterna i analysen utgår ifrån de fyra kriterierna avstånd till befintlig VA-anläggning, anläggningstekniska förutsättningar, utrymme i befintlig anläggning samt samordningsvinster. 9 (21) 111

112 VA-Utbyggnadsplan - DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan I analyserna har hänsyn tagits till om det finns närliggande bebyggelse i grannkommuner samt om det finns möjligheter att överföra vatten eller avlopp till/från grannkommuner. Viktningen av dessa fyra kriterier har baserats på en grov uppskattning av kriteriernas möjliga påverkan på anläggningskostnaden samt en uppskattning av hur stor påverkan kriterierna kommer att ha på avgörandet av den framtida utbyggnaden. Ju högre kostnad eller ju större påverkan, desto större vikt. I Tabell 3-2 nedan redovisas kriterierna som använts för att bedöma möjligheten av anslutning till befintlig allmän VA-anläggning samt viktningarna för de olika kriterierna. För varje kriterium i möjlighetsanalysen har de potentiella utbyggnadsområdena poängsatts mellan 1-3, där högre poäng innebär bättre möjligheter för anslutning till befintlig allmän VAförsörjning. Nedan ges en översiktlig redovisning av bedömningsgrunderna för de olika poängen. Tabell 3-2 Kriterierna som använts i bedömningen av möjligheten att ansluta områdena till befintlig allmän VAanläggning, samt viktningen av de olika kriterierna. Avstånd till befintlig VA-anläggning (25%) 1. >2 km km km Anläggningstekniska förutsättningar (25%) 1. Svåra förutsättningar för nyanläggning 2. Delvis goda förutsättningar för nyanläggning 3. Goda förutsättningar för nyanläggning Utrymme i befintlig anläggning (40%) 1. Inget utrymme och stora förändringar på befintlig VAanläggning krävs 2. Utrymme finns men mindre förändringar på befintlig VAanläggning krävs 3. Utrymme finns och inga förändringar på befintlig VAanläggning krävs Samordningsvinster (10%) 1. Det finns små eller inga förutsättningar för samordningsvinster 2. Det finns vissa förutsättningar för samordningsvinster 3. Det finns goda förutsättningar för samordningsvinster 3.4 Resultat av behovs- och möjlighetsanalysen Behovs- och möjlighetsanalysen bedömer behovet av anslutning till allmän VA-försörjning och hur stor möjligheten är att detta kan genomföras. I tabellen nedan redovisas en sammanställning av de poäng som har delats ut i de olika kategorierna. 10 (21) 112

113 Tabell 3-3 Poäng från behovs- och möjlighetsanalysen. Färgerna relaterar till Havs- och Vattenmyndigheternas modell för bedömning. Område OMRÅDE BEHOVSANALYS MÖJLIGHETSANALYS Avstånd Antal Större befintlig Anläggningstekniska Utrymme i fastighetehang samman- SUMMA VAvinster befintlig Samordnings- Hälsa Miljö BEHOV anläggning förutsättningar anläggning VIKTAD SUMMA MÖJLIGHET Agusa ,4 Benestad ,9 Bertilstorp ,0 Everöd ,9 Frörum ,5 Gussaröds fritidsby ,1 Galgamöllan (Gärarp) ,7 Illstorp ,5 Ludaröd ,3 Lönhults sommarby ,1 Norra Björstorp ,1 Ramsåsa ,4 Sillaröd ,0 Smedstorp Norra ,6 Svampakorset ,9 Sälshög ,2 Södra Björstorp + Brunsvik ca ,1 Södra Kverrestad ,5 Södra Lökaröd (inkl Myrestad) ,0 Toarp ,5 Ullstorp Kyrka ,9 11 (21) 113

114 VA-Utbyggnadsplan - DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan Redovisning av behovs- och möjlighetsanalysen görs med hjälp av Havs- och vattenmyndighetens modell från Vägledning för kommunal VA-planering (2014). Resultatet av behovs- och möjlighetsanalysen visas i figuren nedan. Figur 3-3 Resultat av behovs- och möjlighetsanalysen. De fem kategorierna A-E definieras som följande: A. Områden med stort behov Områden som har bedömts ha ett stort behov av allmän VA-försörjning. Då bostadshusen är samlade så att det innebär ett större sammanhang bör allmän VA-försörjning ordnas. B. Områden med stora möjligheter I områden med stora möjligheter för anslutning till allmän VA-försörjning är bedömningen att det är förhållandevis enkelt att ansluta fastigheterna till den allmänna anläggningen. Dessa områden ligger förhållandevis nära befintliga verksamhetsområden och kapacitet finns i mottagande anläggningar. C. Områden med måttligt behov och vissa möjligheter Områden där det finns ett måttligt behov av åtgärder för en långsiktigt hållbar VAförsörjning samt att det finns vissa möjligheter att ansluta fastigheterna till den befintliga VAanläggningen. En anslutning till allmän VA-anläggning kan bli möjlig om stort intresse bland fastighetsägarna finns, samt när vissa åtgärder i befintlig VA-anläggning är utförda som möjliggör anslutning. Områdena räknas som bevakningsområden. 12 (21) 114

115 VA-Utbyggnadsplan - DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan D. Områden med måttligt behov och små möjligheter I områden med ett måttligt behov men små möjligheter för anslutning till den befintliga VAanläggningen kan lokala allmänna eller gemensamma VA-lösningar vara aktuellt. Dessa områden behöver utredas vidare och räknas till bevakningsområdena. E. Områden med litet behov I dessa områden finns det ett litet behov av större åtgärder för VA-försörjningen och här behövs en fortsatt försörjning genom enskilda VA-anläggningar och en fungerande tillsyn. 3.5 Slutsats av behovs- och möjlighetsanalysen Behovsanalysen visar att inget område har bedömts uppfylla kriterierna för utbyggnadsskyldighet enligt 6 vattentjänstlagen (2006:412). Den samlade bedömningen är att det inom kommunen inte finns något område där vatten- och avloppssituationen är sådan att allmän VA-anläggning måste ordnas till skyddet för människors hälsa eller för miljön. Flera områden bör studeras närmre och kan likväl bli aktuella för anslutning. Detta är dock inget som kommunen bör tvinga fram utan bör baseras på frivillighet bland fastighetsägarna. Begränsande för möjligheterna att ansluta fastigheter med enskilda avlopp är generellt att tillräcklig kapacitet i vattenverk och avloppsreningsverk inte finns för ytterligare anslutning. Dessutom är flera ledningsnät belastade med en stor mängd tillskottsvatten, vilket begränsar kapaciteten. Flera anläggningar planeras att ses över på olika sätt och kommunens VA-enhet står inför flertalet stora investeringar de kommande åren. När dessa investeringar är genomförda kan potentiella utbyggnadsområden prioriteras om. Åtgärder och investeringar i de befintliga VA-anläggningarna behandlas och prioriteras i kommunens åtgärdsplan (del 4 i VA-planen). 3.6 Utredning av förutsättningar för enskilt vatten Under arbetet med VA-planen kom det fram olika uppgifter om att det skulle finnas problem med dricksvattentillgång och -kvalitet i områdena Toarp, Galgamöllan (Gärarp) och Södra Kverrestad. Konsultföretaget Sweco utförde därför 2016 en översiktlig bedömning över förutsättningarna för enskild dricksvattenförsörjning inom områdena. Bedömningarna utgår från information som sammanställts inom ramen för arbetet med VA-planen, befintligt kartmaterial och analysprotokoll från provtagningar i enskilda brunnar inhämtade från Ystad- Österlenregionens miljöförbund. Det fanns dock inte många analysprotokoll från enskilda brunnar att tillgå. Samtliga bedömningar är gjorda i samråd med SGU, Sveriges Geologiska Undersökning. Slutsatsen gällande vattentillgången blev att uttagsmöjligheterna i jord och berg bedömdes inom samtliga områden vara tillräckliga för normal hushållsförbrukning. Dock antagligen ganska varierande tillgång i jordlagren med bäst uttagsmöjligheter i Toarp och sämre i Södra Kverrestad och Galgamöllan. 13 (21) 115

116 VA-Utbyggnadsplan - DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan Slutsatsen gällande vattenkvaliteten blev att den i grävda brunnar sannolikt har brister, baserat på både SGU:s bedömning av de geologiska förutsättningarna och tillgängliga analysprotokoll. För borrade brunnar fanns utifrån det geologiska underlaget ingen anledning att misstänka dålig vattenkvalitet, men även här finns det vissa uppgifter på dålig kvalitet från boende i områdena. Den samlade uppfattningen av vattensituationen i de tre områdena är att både vattentillgången och vattenkvaliteten är mycket varierande och kan skilja sig åt inom ett litet område. För en säkrare bedömning av vattenkvaliteten skulle dock fler platsspecifika vattenprover behöva utvärderas. 3.7 Utbyggnadsplan för den allmänna VA-anläggningen I det här kapitlet beskrivs den utbyggnadsplan som nu är aktuell för kommunen. Denna planering kan komma att revideras när förutsättningarna har förändrats inom den befintliga vatten- och avloppsförsörjningen genom att investeringar i anläggningarna genomförs. För vissa områden ska också omvandlingen av fritidsboende till permanentboende bevakas och kan på sikt bedömas högre med avseende på behovet. Utöver de områden som behandlas i utbyggnadsplanen sker varje år anslutning av ett tiotal enskilda fastigheter som ligger så nära befintligt VA-nät att anslutning kan ske. Dessa ansluts genom VA-avtal som upprättas för varje fastighet, se vidare under avsnitt 4 nedan. Anslutning förutsätter givetvis att utrymme och kapacitet finns i befintligt mottagande ledningsnät, vattenverk och avloppsreningsverk. Till den allmänna VA-anläggningen ansluts även de områden där kommunen exploaterar för nybebyggelse. Här handlar det dock inte om att VA-utbyggnaden innebär att enskilda avlopp försvinner. För alla områden i tabellen nedan gäller som förutsättning att intresse för anslutning finns hos boende, eftersom det inte går att tvinga fram anslutning med hänvisning till skyddet av miljön eller hälsa (med utgångspunkt i genomförd behovsanalys). I tabellen nedan ges en sammanställning av kommunens preliminära plan för de analyserade områdena. Uppdelningen av områdena följer vägledningen från Havs- och vattenmyndigheten och är samma som i tabell och figur ovan. Ordningen av områdena kan ses som en sorts prioriterings-ordning, där områden med störst möjlighet presenteras först, följt av områden med störst behov och till sist områden som har bedömts få fortsätta med enskild VA-försörjning och en fungerande tillsyn. 14 (21) 116

117 VA-Utbyggnadsplan - DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan Tabell 3-4 Sammanfattande tabell över potentiella utbyggnadsområden, baserat på genomförd behovs- och möjlighetsanalys. Uppdelat i områden enligt vägledning från HaV. Område Områdestyp för planering Kommentar behov och möjlighet Svampakorset B-område Kommunalt vatten finns. Måttligt behov. Möjlighet relativt god. Smedstorp Norra B-område Litet behov. Relativt goda möjligheter. Utspritt område. Ullstorp Kyrka B-område Litet behov. Relativt goda möjligheter. Södra Björstorp + Brunsvik C-område Få fastigheter. GA finns för både vatten och avlopp, fungerande lösning f.n. Stort antal hushåll, utvecklingen av permanentboendet ska bevakas. Benestad C-område Kommunalt vatten finns. Måttligt behov. Måttliga möjligheter. Frörum D-område Måttligt behov. Begränsad möjlighet. Toarp D-område Måttligt behov, dock ev. brister i enskild vattenförsörjning. Begränsad möjlighet. Utspritt område. Ramsåsa D-område Kommunalt vatten finns. Måttligt behov att skydda miljön. Begränsad möjlighet. Ludaröd D-område Måttligt behov. Få fastigheter. Liten möjlighet. Lönhults D-område Kommunalt vatten finns. sommarbyar Måttligt behov. Flera utspridda delområden. Utvecklingen av permanentboendet ska bevakas. Liten möjlighet. Utbyggnad förutsätter: Fördel om utbyggnad samordnas med anslutning av Tosselilla Tillräckligt tryck i vattenledningsnät. Begränsad kapacitet i Tomelilla VV Utbyggnad av Brösarps ARV krävs. Samordning med överföringsledning vatten till Kivik Utbyggnad av Fågeltofta ARV krävs. Utbyggnad av försörjningskapacitet från Tomelilla VV krävs. Samordning med utbyggnad till Svampaområdet (först). Utbyggnad av Eljaröd ARV skulle krävas. Utbyggnad av Brösarps ARV krävs. Tidsram Kan bli möjlig senast 2025 Succesiv frivillig anslutning Kan bli möjlig senast 2025 Kan bli möjlig på sikt (ledningsnät förbereds) Ingen VAutbyggnad (avlopp) planerad Kan bli möjlig senast 2025 Ingen VAutbyggnad är planerad Ingen VAutbyggnad (avlopp) planerad Ingen VAutbyggnad är planerad Ingen VAutbyggnad (avlopp) planerad 15 (21) 117

118 VA-Utbyggnadsplan - DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan Område Södra Lökaröd (inkl Myrestad) Galgamöllan (Gärarp) Områdestyp för planering D-område D-område Kommentar behov och möjlighet GA för vatten finns. Litet behov. Flera delområden, något utspritt. Få permanentboende. Mkt liten möjlighet. Måttligt behov, dock ev. brister i enskild vattenförsörjning. Begränsad möjlighet. Få fastigheter. Södra Kverrestad D-område Måttligt behov, dock ev. brister i enskild vattenförsörjning. Begränsad möjlighet. Utspritt område. Bertilstorp D-område Måttligt behov. Mkt liten möjlighet. Agusa E-område Fortsatt enskild VAförsörjning Everöd E-område Kommunalt vatten finns. Fortsatt enskild avloppsförsörjning Gussaröds fritidsby E-område Fortsatt enskild VAförsörjning Illstorp E-område Fortsatt enskild VAförsörjning Norra Björstorp E-område Fortsatt enskild VAförsörjning Sillaröd E-område Fortsatt enskild VAförsörjning Sälshög E-område Kommunalt vatten finns. Fortsatt enskild avloppsförsörjning VV=Vattenverk ARV=Avloppsreningsverk GA=Gemensamhetsanläggning Utbyggnad förutsätter: Utbyggnad av försörjningskapacitet från Tomelilla VV krävs. Utbyggnad av försörjningskapacitet från Tomelilla VV krävs. Tidsram Ingen VAutbyggnad är planerad Ingen VAutbyggnad är planerad Ingen VAutbyggnad är planerad Ingen VAutbyggnad är planerad 3.8 Finansiering av VA-utbyggnad VA-verksamheten finansieras uteslutande med VA-avgifter som anslutna abonnenter betalar enligt gällande VA-taxa (beslutad av Kommunfullmäktige). Avgifterna är uppdelade i anläggningsavgifter, som ska täcka kostnaden för VA-anslutningen, och brukningsavgifter, som ska täcka löpande driftkostnader för verksamheten, inklusive kapitaltjänstkostnader för genomförda investeringar. 16 (21) 118

119 VA-Utbyggnadsplan - DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan Kostnaden för VA-anslutning regleras i Vattentjänstlagens 24 38, som bland annat anger att en fastighetsägare skall betala avgift från det att kommunen ordnat förbindelsepunkt och informerat fastighetsägaren om denna. Inom verksamhetsområde för kommunalt VA (vatten, spillvatten och/eller dagvatten) är fastighetsägaren skyldig att betala avgifter för de vattentjänster som det enligt vattentjänstlagen finns ett behov för. Om en VA-utbyggnad till ett område innebär en kostnadsökning som är beaktansvärd på grund av särskilda omständigheter skall, enligt vattentjänstlagen, avgifterna bestämmas med hänsyn till skillnaderna. Detta kallas särtaxa och ska tillämpas när förhållandena för området i betydande omfattning skiljer sig från andra delar av verksamhetsområdet. Överföringsledningar för vatten och avlopp med tillhörande tekniska anläggningar är kostsamma investeringar som också kräver att personella resurser för projektledning finns tillgängliga hos kommunen. Kommunens kostnadstäckning vid VA-utbyggnaden är avgörande för såväl i vilken ordning som utbyggnadsområden kan anslutas samt i vilken takt VA-utbyggnaden kan ske. Övriga investeringar och projekt i de allmänna anläggningarna påverkar också utbyggnadstakten. Av de områden som har analyserats och som redovisas i denna VA-utbyggnadsplan är det endast för Svampaområdet som en översiktlig kalkyl och kostnadsberäkning har gjorts. Det är detta område som har bedömts ligga närmast i tiden för utbyggnad och ingår i den femåriga investeringsplanen. Övriga områden kommer att kostnadsberäknas när förutsättningar och intresse för anslutning finns. 3.9 Beslut om utökning av befintliga verksamhetsområden Verksamhetsområde är det geografiska område inom vilket en eller flera vattentjänster har ordnats eller ska ordnas genom en allmän VA-anläggning. Med andra ord så är det det område där kommunen har skyldighet att ordna för vatten-, avlopp- och/eller dagvattenförsörjning. Om kommunen vill besluta om VA-utbyggnad till ett nytt område, t.ex. till något av ovan beskrivna potentiella utbyggnadsområden, kan kommunen besluta om verksamhetsområde först. Avgift kan dock inte krävas av fastighetsägaren om det inte finns ett skyddsbehov enligt vattentjänstlagen eller om behovet kan tillgodoses bättre på annat sätt, dvs. genom enskild VAanläggning eller gemensamhetsanläggning. Verksamhetsområdets gränser beslutas av kommunfullmäktige och ofta tas beslutet i efterhand, dvs. när utbyggnad och anslutning redan skett. I Tomelilla har inte beslut att inrätta verksamhetsområde för anslutna fastigheter tagits i samma utsträckning som utbyggnaden skett, varför det finns en hel del områden som ännu inte formellt omfattas av verksamhetsområde. En del av dessa fastigheter är dock anslutna genom VA-avtal. En översyn av utökningen av verksamhetsområde för redan anslutna fastigheter föreslås i VAplanens åtgärdsplan (del 4) Kommunikation med fastighetsägare Information om utbyggnadsområden samt kommunikation med fastighetsägare kommer att följa vanlig hantering och fastställs efter att hela VA-planen har beslutats politiskt. 17 (21) 119

120 VA-Utbyggnadsplan - DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan 4 Anslutning till kommunalt VA genom VA-avtal Det finns möjlighet för vissa fastigheter utanför verksamhetsområdet och utanför de områden som finns med i kommunens utbyggnadsplan att ansluta sig till kommunalt VA genom VA-avtal. Oftast rör det sig om enstaka, fritt belägna fastigheter i relativt nära anslutning till befintligt verksamhetsområde. En anslutning på detta sätt sker på frivillig grund genom att ett VA-avtal sluts mellan fastighetsägaren och kommunen. Därefter gäller kommunens Allmänna Bestämmelser för Vatten och Avlopp, ABVA. Förutsättningarna för anslutning med VA-avtal är följande: Att anslutningen är ekonomiskt rimlig i förhållande till tjänsten (fastighetsägaren står själv för eventuella merkostnader). Att anslutningen är tekniskt lämplig med tanke på risken för stillastående dricksvatten och risken för svavelvätebildning i långa tryckavloppsledningar. Att servitutsavtal kan upprättas för de fastigheter vars mark behöver tas i anspråk (där ledning korsar annans mark). Att det finns tillräcklig kapacitet i befintligt, mottagande ledningsnät. Att det finns tillräcklig kapacitet i mottagande avloppsreningsanläggning. Att det finns tillräcklig kapacitet i vattenverk och distributionssystem som ska försörja fastigheten med dricksvatten. Anslutning till den kommunala VA-anläggningen av fastigheter utanför kommunens verksamhetsområde sker på frivillig grund genom att ett VA-avtal sluts mellan fastighetsägaren och kommunen. De fastighetsägare som är intresserade av anslutning skickar in en intresseanmälan genom att fylla i en blankett som finns på kommunens hemsida. Vid anslutning genom VA-avtal motsvarar anslutningsavgiften den specifika kostnad som utbyggnaden till fastighetsgränsen ger upphov till. Avgiften styrs alltså av de specifika förhållandena i varje enskilt fall, men kan i nuläget aldrig understiga VA-taxan. Anläggningsavgiften täcker kostnaderna för anslutning av fastigheten till den allmänna VAanläggningen och förbindelsepunkt upprättas normalt i fastighetsgräns. Av praktiska skäl kan man dock ibland behöva installera servisventil i annat läge än i fastighetsgräns. Fastighetsägaren bekostar själv ledningsdragning på den egna fastigheten och inkoppling till huset. 5 Utanför verksamhetsområde 5.1 Riktlinjer för bebyggelse utanför verksamhetsområde Vid nya exploateringsområden ska, vid behov, detaljplan tas fram innan VA-utbyggnad genomförs. Nya exploateringsområden där en detaljplan ska tas fram, bör endast komma till stånd om kommunalt vatten- och spillvattenhantering kan tillhandahållas i området. 18 (21) 120

121 VA-Utbyggnadsplan - DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan Vid nybebyggelse ska långsiktiga och hållbara lösningar tillämpas för dricksvatten-, spillvattenoch dagvattenhanteringen. Hänsyn ska tas till miljö, hälsa och ekonomi. 5.2 Krav på enskilda avloppsanläggningar Ystad-Österlenregionens miljöförbund bedriver tillsyn av de enskilda avloppen och ansvarar för att Havs- och vattenmyndighetens allmänna råd samt miljöbalkens krav på enskilda avlopp efterlevs. Miljöförbundet har som mål att senast 2022 ha ställt krav på åtgärder för alla de fastigheter med enskilt avlopp som bedömts som röda (saknar tillstånd, det finns ingen eller ej tillräcklig slamavskiljning och det saknas en efterföljande adekvat rening). För att uppnå detta mål har miljöförbundet tagit fram en arbetsstruktur och tillsatt extra resurser som innebär att förbundet: 1. Ser över nuvarande register och uppdaterar dessa med relevant information samt kartlägger och beskriver vilken åtgärd som behöver utföras för att kunna göra en relevant bedömning. Vidare görs en översyn av miljöförbundets fastighetsregister mot de register som det kommunalt upphandlade slamtömningsföretagen (ÖKRAB och Avfallsenheten) besitter för att få med alla fastigheter som annars kan falla bort. 2. Utför en riskbedömning enligt nedanstående modell: Grönt avlopp = Då har du ett bra avlopp med aktuellt tillstånd från kommunen eller miljöförbundet. Ditt avlopp har liten miljöpåverkan och övergöder inte vattendrag, sjöar eller hav, eller förorenar grundvattnet. Anläggningen är inte äldre än 20 år. Gult avlopp = Tillstånd från kommunen eller miljöförbundet finns men anläggningen är äldre än 20 år, bör prioriteras vid ett senare tillfälle. Kan behöva förbättring eller översyn. Rött avlopp = Avloppsanläggningen saknar tillstånd. Det finns ingen eller ej tillräcklig slamavskiljning och det saknas en efterföljande adekvat rening. 3. Systematiskt skickar ut information och begäran om uppgifter till de fastigheter där relevant information saknas. När information inkommit används ovan modell igen och registret uppdateras. 4. I de fall det enskilda avloppet har bedömts som rött (olagligt) skickas ett rådbrev ut där fastighetsägaren informeras att inkomma med en ansökan (inom 3 månader) om att åtgärda sitt avlopp. I de fall denna ansökan uteblir kommer ett föreläggande att utfärdas. Kartläggningen av statusen på det totala antalet enskilda avlopp i Tomelilla, Ystad och Simrishamn bedöms vara färdigställt i december 2019/januari (21) 121

122 VA-Utbyggnadsplan - DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan 5.3 I väntan på kommunalt VA Inom områden som kommer att få allmän VA-försörjning gäller vissa övergångsprinciper för fastigheter med enskild avloppsanläggning. Dessa övergångsprinciper fastställs av Ystad- Österlenregionens miljöförbund. En översikt redovisas i tabellen nedan. Tabell 5-1 Handläggning inom område med planerad kommunal utbyggnad. Åtgärd Ingen inventering Inga krav på åtgärd Krav på åtgärd. Enklare kortsiktig lösning kan godtas Krav på åtgärd. Normal åtgärd krävs Utbyggnad av kommunalt avlopp planerad. Område med stor risk för negativ påverkan på miljön från utsläpp av avloppsvatten. Planerad utbyggnad inom Utbyggnad av kommunalt avlopp planerad. Område med normal risk för negativ påverkan på miljön från utsläpp av avloppsvatten. Planerad utbyggnad inom 2 år 5 år 2-10 år 5-10 år Mer än 10 år Mer än 10 år Områden med stor risk för negativ påverkan är t.ex. områden med höga utpekade värden som kan påverkas negativt av avloppsvatten, områden med samlad bebyggelse och större sammanlagd belastning. Generellt ska en enskild avloppsanläggning ha fullgod rening av avloppsvatten fram till dess inkoppling till kommunalt avlopp sker. Om funktionen är bristfällig kan miljöförbundet förelägga om åtgärd ända fram till tidpunkten för anslutning till allmän anläggning. Åtgärder ska vara skäliga och anpassas till riskbild och tidpunkt för anslutning. För dispenser gäller att varje enskilt ärende utreds i förhållande till kostnad för den enskilde fastighetsägaren och dess möjliga påverkan på hälsa och miljö. Varje enskilt ärende som utreds gällande dispenser utförs som förslag till beslut, varvid beslut sedan tas av miljöförbundets direktion. 5.4 Samordning mellan miljöförbund och VA-enhet Det är kommunens ambition att samordning ska ske mellan VA-enheten och Ystad- Österlenregionens miljöförbund gällande åtgärdskrav för enskilda avlopp och inrättande av verksamhetsområden för kommunalt avlopp och/eller dricksvatten. Tjänstemän från respektive enhet håller regelbundet möten där planerade VA-utbyggnader samt status gällande inventerade enskilda avloppsanläggningar presenteras. 20 (21) 122

123 VA-Utbyggnadsplan - DEL 3 (av 4) i kommunens VA-plan 5.5 Principer för inlösen av enskilda avloppsanläggningar Inlösen av enskild avloppsanläggning som blir onyttig till följd av kommunal VA-utbyggnad kan ske vid nyanslutning till den allmänna VA-anläggningen i enlighet med vattentjänstlagen 40. Kommunen kan vid vissa tillfällen ersätta enskilda fastighetsägare med nyare enskilda avloppsanläggningar när kommunalt vatten och avlopp byggs ut enligt Lagen om allmänna vattentjänster. Inlösen kan bara bli aktuellt om avloppsanläggningen inte får användas efter utbyggnaden av den allmänna vatten- och avloppsanläggningen. Villkor för ersättning av enskilda avloppsanläggningar gäller enligt nedan: Fastigheten ska ingå i det VA-verksamhetsområde som fastställs av kommunfullmäktige. Anläggningen ska ha tillstånd som enskild avloppsanläggning (vara godkänd) och vara färdigställd enligt tillstånd. Anläggningen ska vara yngre än 10 år. Ersättningen utgår med maximalt avloppsandelen i anslutningsavgiften. Verifierade kostnader för material och arbete ersätts (uppvisande av kvitto krävs). Ersättning ges med 10 års avskrivningstid, dvs. om anläggningen är 6 år och 4 år kvarstår av värdet så utgår ersättning med 40 % av det ursprungliga värdet. Kan inte kostnader för anläggningen styrkas tillämpas en schablon för material och arbetskostnader. Befintliga anläggningar och ledningsnät, som t.ex. anlagts som gemensamhetsanläggning och efter utbyggnad av kommunalt VA ska införlivas i den allmänna VA-anläggningen, ska värderas och inlösas genom sedvanligt inlösenförfarande. 6 Uppföljning och revidering VA-planen ska tydligt visa kommunens planering för den framtida VA-verksamheten inom och utanför nuvarande verksamhetsområde. VA-planen ska dessutom hållas aktuell och ses över minst en gång varje mandatperiod eller i samband med revidering av översiktsplanen. Vid revidering av VA-planen ska nya förutsättningar, nya regelverk och lagstiftningar vägas in i planeringen. De olika ingående delarna i VA-planen ska uppdateras när behov uppstår vilket innebär att visa delar uppdateras oftare än andra. 21 (21) 123

124 VA-Åtgärdsplan Planering av åtgärder för den allmänna vatten- och avloppsförsörjningen inom verksamhetsområde i Tomelilla kommun DEL 4 (av 4) i kommunens VA-plan Daterad Antagen av SBN

125 VA-Åtgärdsplan - DEL 4 (av 4) i kommunens VA-plan Sammanfattning En VA-plan har tagits fram för Tomelilla kommun som omfattas av fyra delar med följande innehåll: DEL 1 VA-Översikt DEL 2 VA-Policy DEL 3 Utbyggnadsplan DEL 4 Åtgärdsplan Nulägesbeskrivning av VA-försörjningen och dess förutsättningar Övergripande strategiska ställningstaganden Plan för utbyggnad av VA-nätet och hantering av enskilda avlopp Plan för åtgärder i befintliga allmänna VA-anläggningar VA-planen ska vara ett kommunövergripande planeringsverktyg och har som mål att skapa en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning i kommunen. Tidshorisonten är den samma som i Översiktsplan 2025, med utblick mot I denna åtgärdsplan har dock dessutom åtgärder med mål 2030 lagts in. Föreliggande VA-Åtgärdsplan syftar till att lista planerade åtgärder av större betydelse och visa den långsiktiga utvecklingen av den allmänna dricksvattenförsörjningen och avloppshanteringen (spillvatten). Även åtgärder i form av omfattande utredningar och planer ingår i åtgärdsplanen. Översiktsplanens ambition för befolkningsutvecklingen innebär att vattenverket i Tomelilla behöver uppgraderas och försörjningskapaciteten av dricksvatten säkerställas. Åtgärdsplanen föreslår därför att en omfattande utredning startas snarast med avseende att förstärka hela kedjan från vattentäkt, borra, råvattenledning till vattenverk och distribution. I utredningen bör även behovet av en högreservoar eller ytterligare en lågreservoar utredas. Resultatet av utredningen påverkar omfattning och kostnad för föreslagna investeringar i Tomelillas vattenförsörjning. Brösarps avloppsreningsverk behöver utredas gällande belastning och kapacitet samt anslutningsmöjligheter för nya abonnenter. Resultatet av utredningen kan leda till en omfattande till- och ombyggnad av reningsverket. Bland de planer som behöver tas fram under kommande år kan nämnas en kommunövergripande dagvattenplan och strategi för hur dagvattenfrågorna ska hanteras i kommunen. Det ska också tas fram en plan för förnyelse och underhåll av ledningsnätet som inkluderar en plan för hur de kombinerade ledningarna ska byggas bort. I investeringsplanen reserveras ett betydande utrymme för att öka takten av förnyelse och ombyggnad av ledningsnätet. Kommunen står inför ett mycket omfattande arbete med renoveringar och uppgraderingar av vattenverk och avloppsreningsverk för att kunna möta det framtida behovet i kommunen. De flesta av anläggningarna är gamla och behöver renovering och i vissa fall utökning av kapaciteten. Vid uppgradering av anläggningar tas höjd för anslutning av nya fastigheter där det finns behov. På sikt planeras både Fågeltofta och Eljaröds vattenverk och avloppsreningsverk avvecklas och sammankopplas med Tomelillas, via Skåne Tranås, respektive Brösarps system (10)

126 VA-Åtgärdsplan - DEL 4 (av 4) i kommunens VA-plan Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Arbetsgrupp Avgränsningar Uppföljning och revidering Klimatanpassningsåtgärder Driftprojekt och framtagandet av planer för VA-verksamheten Utredningar fram till år Planer och program för VA fram till år Övriga driftprojekt fram till år Driftprojekt fram till år Investeringsprojekt fram till år Investeringsprojekt dricksvattenanläggningar fram till år Investeringsprojekt avloppsvattenanläggningar fram till år Investeringsprojekt ledningsnät fram till år Investeringsprojekt för åren Investeringsprojekt för åren (10)

127 VA-Åtgärdsplan - DEL 4 (av 4) i kommunens VA-plan 1 Inledning Föreliggande åtgärdsplan är den fjärde och sista delen av Tomelilla kommuns VA-plan. VAplanen ska vara ett kommunövergripande planeringsverktyg och har som mål att skapa en långsiktigt hållbar vatten- och avloppsförsörjning i kommunen. Åtgärdsplanen beskriver nödvändiga åtgärder inom nuvarande verksamhetsområde och för de allmänna (kommunala) VA-anläggningarna i kommunen. De utbyggnader av VA-nätet som beskrivs i åtgärdsplanen är den som planeras utföras fram till år 2025 (Svampaområdet). I övrigt behandlas utbyggnadsområdena i VA-Utbyggnadsplanen (del 3). Tidshorisonten är den samma som i Översiktsplan 2025, med utblick mot I denna åtgärdsplan har dock dessutom åtgärder med mål 2030 lagts in. Åtgärderna är indelade i driftsprojekt (som belastar driftsbudgeten) och investeringsprojekt (som ska inrymmas i investeringsbudgeten). Tomelilla kommuns VA-plan består av följande fyra fristående delar: VA-översikt, VA-policy, Utbyggnadsplan och Åtgärdsplan. Åtgärdsplanen utgör det sista steget i VA-planens arbetsgång och grundar sig på behov som framkommit i VA-översikt och utbyggnadsplan samt på ställningstaganden i VA-policyn, se Figur 1-1. VA-översikt Nulägesbeskrivning, Förutsättningar VA-policy Ställningstaganden, målinriktning Utbyggnadsplan Utvidgning av VA-nätet Åtgärdsplan För VA-verksamhetens anläggningar Figur 1-1 VA-planens arbetsgång och olika delar De tre andra dokumenten i VA-planen, det vill säga VA-översikten, VA-policyn och utbyggnadsplanen består av en nulägesbeskrivning av VA-försörjningen i kommunen, övergripande strategiska ställningstaganden respektive en utbyggnadsplan för VA utanför befintligt verksamhetsområde. VA-planen är delvis finansierad av LOVA-bidrag och länsstyrelserna har därmed rätt att sprida och använda informationen. 1.1 Syfte Syftet med denna åtgärdsplan är att lista de åtgärder av större betydelse som Tomelilla kommun planerar att vidta i den befintliga allmänna VA-anläggningen och inom befintligt verksamhetsområde. Även åtgärder i form av utredningar och planer ingår i åtgärdsplanen. Planen ska visa den långsiktiga utvecklingen av de olika vattenverken och avloppsreningsverken och hur ledningsnätet avses förbättras. Avsikten är vidare att redovisa kommunens långsiktigt strategiska plan för hur framtida överföringsledningar kommer att innebära nedläggning respektive upprustning av VA-anläggningarna (10)

128 VA-Åtgärdsplan - DEL 4 (av 4) i kommunens VA-plan 1.2 Arbetsgrupp Åtgärdsplanen är framtagen av VA-enheten med stöd från konsulter i vissa kostnadsberäkningar. 1.3 Avgränsningar Denna åtgärdsplan behandlar i huvudsak åtgärder gällande dricksvattenförsörjning och spillvattenhantering (avlopp). Kommunens planering för hantering av dagvatten planeras att sammanställas i en särskild dagvattenplan. Åtgärder gällande dagvatten redovisas endast i föreliggande plan om åtgärden även berör spillvatten. Åtgärdsplanen avser inte att fullständigt redovisa all planering kopplad till Tomelilla kommuns arbete med dricks- och spillvatten. Den detaljerade planeringen ingår inte och inte heller det kontinuerliga arbete som sker för att underhålla anläggningar och ledningar eller upprätthålla en viss standard. Det sker många åtgärder i det dagliga arbetet som inte redovisas i denna åtgärdsplan. 1.4 Uppföljning och revidering VA-planen ska hållas aktuell och ses över minst en gång varje mandatperiod eller i samband med revidering av översiktsplanen. Vid revidering av VA-planen ska nya förutsättningar, nya regelverk och lagstiftningar vägas in i planeringen. VA-planens olika delar kan revideras och uppdateras oberoende av varandra och olika ofta. Åtgärdsplanen ska i allra högsta grad hållas levande och justeringar i prioriteringen kan behöva göras ofta. Nya projekt kan läggas till och andra kan skjutas på framtiden. Åtgärdsplanen ska gå hand i hand med investeringsplanen, som mer detaljerat visar investeringsprojekt som planeras genomföras inom en femårsperiod. 2 Klimatanpassningsåtgärder Flera av de redovisade åtgärderna för VA-anläggningarna är kopplade till någon form av anpassning till förändrat klimat. Nya ledningar dimensioneras t.ex. med en klimatfaktor och åtgärder för att minska mängden tillskottsvatten skyddar anläggningar för att översvämmas eller överbelastas vid skyfall. Åtgärder planeras för att skydda vattentäkten i Fyledalen mot framtida höga nivåer i Fyleån. Åtgärder för att öka redundansen i vattenförsörjningen och tillgången på reservvatten ökar möjligheterna att klara framtida torka i vattentäkter. Åtgärdsplanen innehåller dock inte några särskilt utpekade klimatanpassningsåtgärder, utan ingår naturligt i utvecklingen och förnyelsen av VA-anläggningarna (10)

129 VA-Åtgärdsplan - DEL 4 (av 4) i kommunens VA-plan 3 Driftprojekt och framtagandet av planer för VA-verksamheten I detta avsnitt redovisas de driftprojekt och planer av större betydelse som planeras för VAverksamheten. I både VA-översikten och i utbyggnadsplanen framkommer att vattenförsörjningskapaciteten i Tomelilla behöver förstärkas. Åtgärdsplanen föreslår därför att en utredning startas med syfte att öka kapaciteten i både vattentäkt och vattenverk, samt utreda hur vattenkvaliteten kan förbättras. Behovet av att anlägga en högreservoar i systemet alternativt komplettera med större reservoarvolym vid vattenverket ska utredas. Andra åtgärder för att förstärka och säkra upp vattenförsörjningen i Tomelilla föreslås också. 3.1 Utredningar fram till år 2025 Utredningar av större betydelse som planeras genomföras fram till år 2025 redovisas nedan. Utredning med avseende att förstärka dricksvattenförsörjningen i Tomelilla, för hela kedjan vattentäkt, borra, råvattenledning, vattenverk och distribution. Utreda behovet av hög- eller lågreservoar. Resultatet av utredningen påverkar föreslagna investeringar för Tomelilla vattenförsörjning nedan. Utredning av Brösarps avloppsreningsverk, dess verkliga belastning och kapacitet samt anslutningsmöjligheter för nya abonnenter. 3.2 Planer och program för VA fram till år 2025 De planer och program för VA-verksamheten, av större betydelse, som planeras genomföras fram till år 2025 redovisas nedan. Kommunövergripande dagvattenplan och -strategi. Inleds med kartläggning av VAhuvudmannens ansvarsområde och dagvattenledningar i VA-banken. Förnyelse-, sanerings- och underhållsplan för befintligt ledningsnät (inkl. separering av kombinerade system). Nödvattenplan, plan för nödvattenförsörjning till VA-abonnenter i kommunen. 3.3 Övriga driftprojekt fram till år 2025 Övriga driftprojekt av större betydelse som planeras genomföras fram till år 2025 presenteras nedan. Översyn av verksamhetsområdena för vatten och spillvatten (för beslut i KF) Framtagning av nytt kontrollprogram för Brösarps vattentäkt, anpassat för större uttagsmängder. Sker i samarbete med Simrishamns kommun och ska fastställas av Länsstyrelsen. Åtgärda tillskottsvatten till Övraby ledningsnät och avloppsreningsverk. Felkopplat dagvatten från fastigheter kopplas bort från spillvattennätet (10)

130 VA-Åtgärdsplan - DEL 4 (av 4) i kommunens VA-plan 3.4 Driftprojekt fram till år 2030 De driftprojekt, av större betydelse, som i dagsläget planeras genomföras fram till år 2030 presenteras nedan. Översyn av verksamhetsområden för dagvatten (för beslut i KF) Samtliga vattenskyddsområden och tillhörande skyddsföreskrifter ska ses över och vid behov revideras. Utvidgning av vattenskyddsområdet i Brösarp, anpassning till kommande större uttag ur vattentäkten. Sker i samarbete med Simrishamns kommun och ska fastställas av Länsstyrelsen. 4 Investeringsprojekt fram till år 2025 I detta avsnitt redovisas planerade investeringsprojekt av större betydelse som är planerade fram till år En mer detaljerad investeringsplan hålls aktuell hos VA-chefen och redovisas i samband med varje års beredning inför beslut om investeringsram för kommande år. 4.1 Investeringsprojekt dricksvattenanläggningar fram till år 2025 Planerade större investeringar i kommunens dricksvattenanläggningar fram till år 2025 redovisas i nedanstående tabell. Kostnaden för åtgärden är uppskattad och kommer att beräknas mer noggrant före investeringsstart. Anläggning Åtgärd (tkr) Brösarp vattenverk Utbyggnad av Brösarps vattenverk för högre kapacitet, för leverans mot Kivik Smedstorps vattenverk Renovering av byggnaden, nya elinstallationer, etc. Om nitratrening införs blir kostnaden högre Smedstorps vattenverk Utforma Smedstorps vattenverk och ledningsnät för användning som reservvatten till Tomelillas system (Lunnarp, mejeriet). 500 Tomelilla Fyledalen vattentäkt Säkra upp kapaciteten i huvudborran, permanent reservkraft, skyddsåtgärder mot översvämning av ån, m.m. Föregås av utredning som beskrivs i avsnitt 3 Tomelilla Granebo vattenverk och 3.1 ovan Ombyggnad för högre kapacitet och förbättrad process (vattenkvalitet), samt invallning kemtankar. Omfattning måste utredas, kostnaden är endast en grov uppskattning. Föregås av utredning som beskrivs i avsnitt 3 och 3.1 ovan (10)

131 VA-Åtgärdsplan - DEL 4 (av 4) i kommunens VA-plan 4.2 Investeringsprojekt avloppsvattenanläggningar fram till år 2025 Planerade större investeringar i kommunens avloppsvattenanläggningar fram till år 2025 redovisas i nedanstående tabell. Kostnaden för åtgärden är uppskattad och kommer att beräknas mer noggrant före investeringsstart. Anläggning Åtgärd (tkr) Fågelofta avloppsanläggning Anläggande av nytt avloppsreningsverk som ersätter dagens rotzonsanläggning Kverrestads avloppsanläggning Skåne Tranås avloppsanläggning Markbädden avvecklas och pumpstation byggs för överföring av avloppsvattnet till Lunnarpsledningen och Rosendals avloppsreningsverk i Tomelilla Ombyggnad och modernisering av avloppsreningsverket, bl.a. ombyggnad av sedimenteringsbassäng Investeringsprojekt ledningsnät fram till år 2025 Planerade större investeringar i kommunens ledningsnät fram till år 2025 redovisas i nedanstående tabell. Kostnaden för åtgärden är uppskattad och kommer att beräknas mer noggrant före investeringsstart. I listan över projekt är förnyelse och åtgärder för befintligt ledningsnät samlade i en rad med en viss summa för perioden. Det planeras tas fram en detaljerad förnyelse- och underhållsplan och denna kan komma att revideras allt eftersom förutsättningarna ändras. Projekten syftar till att minska förlusterna i vattenledningsnätet, minska mängden tillskottsvatten till spillvattenledningar och reningsverk samt förlänga livslängden på ledningarna. Anläggning Åtgärd (tkr) Brösarp ledningsnät Utbyggnad Brösarps vattenförsörjning med överföringsledning för dricksvatten för leverans till Kiviksområdet Tomelilla ledningsnät Utbyggnad av avlopp till Svampaområdet, samt ev. Tosselilla Tomelilla ledningsnät Sanering Sjöstedts väg, Uppfartsg, Anders Perssons väg m.fl. (separera kombinerat system) Tomelilla ledningsnät spill Tätning av inloppsledning till Rosendals avloppsreningsverk genom rörinfordning (relining), i syfte att minska mängden tillskottsvatten och förlänga hållbarheten Allmänt ledningsnät Övriga förnyelseprojekt och åtgärder ledningsnät, separering kombinerade system (kostnad totalt för fem år) (10)

132 VA-Åtgärdsplan - DEL 4 (av 4) i kommunens VA-plan 5 Investeringsprojekt för åren I detta avsnitt redovisas planerade investeringsprojekt av större betydelse som är planerade för åren 2026 till Anläggning Åtgärd (tkr) Brösarps avloppsanläggning Ombyggnad för högre kapacitet för att möjliggöra vidare anslutning från t.ex. Eljaröd och Brunnsvik Omfattning ska utredas Spjutstorp avloppsanläggning Renovering och modernisering av reningsverket, förbättrad process, översyn provtagning, m.m. 600 Övraby avloppsanläggning Ombyggnad och modernisering av reningsverket, med maskinrensat galler, förbättrad kemikaliehantering m.m Tomelilla ledningsnät Anläggande av högreservoar på vattennätet eller kompletterande lågreservoar vid vattenverket. Föregås av utredning som beskrivs i avsnitt 3 och 3.1 ovan. HR >50 mkr, LR 5-10 mkr (10)

133 VA-Åtgärdsplan - DEL 4 (av 4) i kommunens VA-plan 6 Investeringsprojekt för åren I detta avsnitt redovisas planerade investeringsprojekt av större betydelse som är planerade för åren 2031 till 2040 eller på ännu längre sikt. Första planerade projektet med denna tidshorisont är avvecklingen av lokal VA-försörjning i Eljaröd för överföring till Brösarps vattenverk och avloppsreningsverk. Detta planeras genomföras runt år Anläggning Åtgärd (tkr) Eljaröd avloppsanläggning Avveckla Eljaröds infiltrationsanläggning och anlägga pumpstation för överföring av avloppsvatten till Brösarps avloppsreningsverk (som kräver tillbyggnad) Eljaröd vattenverk Avveckla vattenverket i Eljaröd och anlägga överföringsledning av dricksvatten från Brösarps vattenverk. Fågelofta avloppsanläggning Bygga om reningsverket till pumpstation och överföra avloppsvatten till Skåne Tranås reningsverk och ev. vidare till Tomelilla reningsverk senare. Kräver utbyggnad av Skåne Tranås avloppsreningsverk Fågeltofta vattenverk Avveckla vattenverket och anlägga överföringsledning för dricksvatten från Tomelilla (via Skåne Tranås). Förutsätter att Tomelilla vattenförsörjning förstärks. Skåne Tranås avloppsanläggning Skåne Tranås ledningsnät vatten Ytterligare ombyggnad om överföring av Fågeltofta avlopp leds hit alt. överföring till Tomelilla reningsverk. Kostnad anges för överföring till Tomelilla avloppsreningsverk Ny överföringsledning för vatten anläggs från Tomelilla till Skåne Tranås för rundmatning och möjlighet till anslutning av Fågeltofta och Frörum. Förutsätter att Tomelilla vattenförsörjning förstärks Tomelilla ledningsnät vatten Dubblering eller på annat sätt öka säkerheten för råvattenledning från Fyledalen till Tomelilla vattenverk. Föregås av utredning som beskrivs i avsnitt 3 och 3.1 ovan (10)

134 VA-PLAN för Tomelilla kommun SBN VA-planens fyra delar: DEL 1 VA-Översikt DEL 2 VA-Policy DEL 3 Utbyggnadsplan DEL 4 Åtgärdsplan Nulägesbeskrivning av VA-försörjningen och dess förutsättningar Övergripande strategiska ställningstaganden Plan för utbyggnad av VA-nätet och hantering av enskilda avlopp Plan för åtgärder i befintliga allmänna VAanläggningar 134 1

135 Planeringsansvar för vatten- och avloppsförsörjning Planering av nuvarande VA Planering av utvidgning av verksamhetsområde Planering för övriga områden - Enskilt VA Planeringsansvar för vatten- och avloppsförsörjning VA- Åtgärdsplan VA- Utbyggnads plan Planering av nuvarande VA Planering av utvidgning av verksamhetsområde Planering för övriga områden - Enskilt VA VA-Översikt och VA-Policy omfattar hela kommunen 135 2

136 VA-PLAN för Tomelilla kommun Samma tidshorisont som ÖP 2025, med utsikt mot 2040 Samma befolkningsprognos och planeringsmål som i ÖP Framtaget av VA-enheten, i samverkan med konsult, miljöförbundet, planenheten och kommunekologen Havs- och Vattenmyndighetens nationella Vägledning för kommunal VA-planering VA-Översikt Nulägesbeskrivning och status hos kommunens allmänna och enskilda VA-anläggningar Förutsättningar och utmaningar för VA-försörjningen Hur klarar vattenverk och avloppsreningsverk befolkningsutvecklingen i ÖP? Beskrivning och status VA-ledningar Status enskilda avloppsanläggningar 136 3

137 VA-Översikt VA-Översikt 137 4

138 VA-Policy exempel på punkter I framtagandet av nya planer för bebyggelse och samhällsutveckling ska VA-frågorna tidigt vägas in och beaktas som en av förutsättningarna för planeringen. VA-verksamheten ska ha en taxeutveckling som möjliggör att verksamheten kan utvecklas och anläggningarna underhållas så att en god driftsäkerhet och god arbetsmiljö kan upprätthållas. VA-verksamheten ska sträva efter att minska miljöbelastningen från de kommunala VA-anläggningarna samt bidra till att uppfylla miljökvalitetsnormerna för grund- och ytvatten. Skyddet av våra dricksvattenresurser ska ges hög prioritet i samhällsplaneringen där bebyggelse och exploatering inom vattenskyddsområden ska undvikas. Dagvatten ska hanteras så nära källan som möjligt genom lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) eller andra hållbara lösningar för dagvattenhantering. VA-Utbyggnadsplan samt plan för enskilda avlopp Beskriver utbyggnaden av VA-nätet och hur nyanslutningar sker Beskriver hur miljöförbundet arbetar med tillsynen av enskilda avlopp Behovs- och möjlighetsanalys gjord av potentiella utbyggnadsområden (totalt 21 områden) Behovsanalysen Möjlighetsanalysen Ingen skyldighet för något område Begränsad kapacitet i VAanläggningarna 138 5

139 Behovs- och möjlighetsanalys VA-Åtgärdsplan Driftprojekt och planer fram till år 2025 (exempel): Utredning med avseende att förstärka Tomelilla vattenförsörjning Kapacitetsutredning av Brösarps avloppsreningsverk Dagvattenplan och -strategi Plan för nödvattenförsörjning Förnyelse-, sanerings- och underhållsplan ledningsnät 139 6