Informationsteknik & Alzheimers sjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Informationsteknik & Alzheimers sjukdom"

Transkript

1 Informationsteknik & Alzheimers sjukdom Mikaela Andersson Kristina Blomqvist Sanna Kackur Yrkeshögskolan Sydväst Up för vård

2 INNEHÅLL Historia 2 Två huvudtyper av Alzheimers sjukdom 2 Uppkomsten av Alzheimers sjukdom 3 Utveckling 4 Stadium 1 (1-3 år) 4 Stadium 2 (2-4 år) 4 Stadium 3 (5-10 år) 4 Att drabbas av Alzheimers sjukdom 5 Vem insjuknar? 6 Orsaker och riskfaktorer 6 Högriskfaktorer 6 Troliga riskfaktorer 6 Behandlingsbara riskfaktorer 6 Skyddande faktorer 6 Anhöriga 7 Att inte längre behövas att vara värdelös 7 Symptom 7 Vad händer i hjärnan? 8 Vård och behandling 8 Mediciner som bromsar Alzheimers sjukdom 9 Biverkningar 10 Ekonomisk ersättning för medicinen 10 Var får jag stöd? 11 Källor 12 1

3 Alzheimers sjukdom Historia Alzheimers sjukdom har fått sitt namn av den tyske neuropatologen och psykiatern Alois Alzheimer. Alzheimers sjukdom är den mest kända demens sjukdomen och anses också vara den vanligaste. Alois Alzheimer beskrev sjukdomen redan år 1906 genom att identifiera ett slags markör för demens och kunde på så sätt för första gången visa ett samband mellan en skada i hjärnvävnaden och demenssjukdom. Det var känt sedan mitten på 1800-talet att syfilis kunde medföra demens i medelåldern eller tidigare, men annars hade man ingen kännedom om demens före ålderdomen. Det hela komplicerades av att många hela tiden trodde att senildemens orsakades av åderförkalkning. Alzheimers sjukdom med debut i övre medelåldern (presenil debut) betraktades som en sällsynt sjukdom fram till 1970-talet. Demens hos människor över 65 års ålder kallades senil demens eller som i folkmun åderförkalkning, men under 1970-talet upptäckte man att patienter med senil demens hade samma förändring i hjärnan som patienter med Alzheimers sjukdom. Efterhand har gränserna suddats ut och Alzheimers sjukdom betecknar idag både Alzheimersjukdom med presenil debut och senil demens av Alzheimerstyp. Två huvudtyper av Alzheimers sjukdom Det finns två huvudtyper av Alzheimers sjukdom och de delas in efter vilken ålder man har då man insjuknar i sjukdomen. Alzheimers sjukdom med tidig debut sker relativt tidigt i livet, före 65 års ålder och ibland redan i 50-årsåldern. Denna form kallas för presenil Alzheimers sjukdom och är lika vanlig bland män som kvinnor. Alzheimers sjukdom med sen debut uppstår senare i livet och den är betydligt vanligare än den tidigt debuterande typen. Denna form av Alzheimers sjukdom uppstår efter 65 års ålder 2

4 och ofta i årsåldern. Män drabbas ungefär lika ofta som kvinnor, men eftersom kvinnors medellivslängd är högre, finns det fler kvinnor som har sjukdomen. Sjukdomen delas in i familjär och sporadisk Alzheimer. Med familjär menas ärftliga former, där minst en nära släkting har sjukdomen, medan man med sporadisk avser fall där inte någon ärftlighet är inblandad. Uppkomsten av Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Det är en sjukdom som gör att hjärnan skrumpnar. Sjukdomen fortskrider i typiska stadier, långsamt och jämnt. Ju äldre människan blir, desto större är risken att insjukna i denna sjukdom. 1/3 av patienterna har i släkten demenssjukdom. I fall där sjukdomen bryter ut tidigt, hos under 60 åringar är ca 5-10 % dominant ärftliga. Denna mängd anses liten. Vid Alzheimers sjukdom skadas eller dör en stor mängd nervceller i hjärnbarken. Det är framförallt nervceller i tinning- och hjässloberna som drabbas. Dessa delar av hjärnan är betydelsefulla för minnet, intellektet och känslolivet. Hos Alzheimersdrabbade störs dessa delar av personligheten. När nervcellerna dör, minskar hjärnbarkens volym och hjärnans vätskefyllda hålrum blir större än normalt. Dessutom sker förändringar i den s.k. vita hjärnsubstansen och hjärnan förtvinar. Eftersom hjärnan har en stor reservkapacitet kan det dröja flera år innan några märkbara symptom uppkommer. Varför nervcellerna skadas och dör vet man inte säkert idag. När det gäller den presenila formen av Alzheimers, finns det vissa orsaker som pekar på ärftlighet. Enligt vissa forskare sitter anlaget för sjukdomen på kromosompar 21. Endast 10% av barnen till en sjuk får anlaget och risken för de anhöriga att drabbas av sjukdomen är därmed mycket låg. Det är många olika faktorer som bidrar till Alzheimers sjukdom. Forskning visar att en viktig orsak är en felaktig omsättning av proteinet amyloid. Proteinets normala utsöndring och nedbrytning störs och då kan det bildas en ökad mängd av B-amyloid. Detta kan då klumpa ihop sig och lagras i hjärnvävnaden. Inlagringen blir då indirekt eller direkt orsak till att nervcellerna så småningom dör. Forskning visar att risken för Alzheimers sjukdom ökar om man har hög ålder eller hög alkoholkonsumtion 3

5 Utveckling Att insjukna i Alzheimers sjukdom är oftast en långsam utveckling som sker under flera år. Symtomen utvecklas efter hand under en lång tid. Symtomen vid Alzheimers sjukdom är mycket individuella och stadierna kan ha mycket olika längd beroende på patientens ålder och kvalitén på omvårdnaden. Under hela sjukdomsförloppet är psykiska symtom som förvirring, depression, ångest och sinnesstörningar vanligt. För att lättare kunna beskriva förloppet av sjukdomens utveckling, kan man dela in sjukdomen i tre stadier: Stadium 1 (1-3 år) I det första stadiet har patienten endast en liten intellektuell försämring och klagar över ökad glömska. Patienten får talsvårigheter, glömmer ord och har svårt med namn. Patienten får också svårt med rumsuppfattning och tappar sin spontanitet i känslor och motorik. Patienten fungerar fortfarande bra socialt och är medveten om sina minnesstörningar och försöker dölja och släta över sina misstag. Regelbunden kontakt mellan läkare och patient (anhöriga) är viktigt. Stadium 2 (2-4 år) Patienten får nya symtom och de gamla förvärras i svåra minnesstörningar och talsvårigheter i form av upprepning och tjat. Patienten börjar få svårt att känna igen ansikten. Patienten kan också få Parkinsonistiska symtom som skakningar och stelhet. Patienten klarar inte av enklare psykologiska tester och kommer inte längre ihåg viktiga händelser i sitt liv. Mera hjälp krävs av anhöriga samt mera medicin och tätare kontakt med läkare, neurologer och terapeuter. Stadium 3 (5-10 år) Patienten är i ett svårt demenstillstånd och oföretagsamheten ökar. Patienten behöver hjälp med sin personliga hygien och med att klä sig. Patienten får också sämre kontroll över sina toalettbesök och blir till slut inkontinent. Det blir svårt att få kontakt med patienten och hon har inget tidsbegrepp. Dygnsrytmen störs och sömnen blir oregelbunden och orolig. Närminnet fungerar inte och patienten minns inte det som har hänt nyligen. Vid svår Alzheimers sjukdom förlorar den drabbade i det sista stadiet helt sitt tal och kan inte alls 4

6 kommunicera. Den sjuke behöver stor hjälp med t.ex. att äta och är helt urin- och avföringsinkontinent. Patienten blir så småningom helt stol- eller sängbunden p.g.a. att den psykomotoriska förmågan blir kraftigt nedsatt. De har på många sätt kommit tillbaka till ett barnlikt stadium igen. Förmågan att äta och dricka kvarstår längre än andra funktioner. Många äldre har en dålig kosthållning och brist på viktiga näringsämnen kan bidra till att minska hjärnans reservkapacitet och därmed påskynda utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Det har visat sig att ungefär hälften av Alzheimers patienter har brist på vitamin B 12. Att drabbas av Alzheimers Den som först märker att någonting är fel är oftast den drabbade själv. Minnesstörningarna har sakta smugit sig på dem och skapar problem för dem i sin vardag. I början handlar det om olika småsaker som att glömma bort saker man ska göra eller personer man skulle träffa. I början försöker ofta den drabbade också att släta över sina misstag och kommer med bortförklaringar. Den drabbade har också svårt för att lära sig nya saker, t.ex. att använda nya hushållsmaskiner. Vartefter som sjukdomstillståndet förvärras blir den drabbades vardag mer problematisk. Den drabbade upprepar flera gånger samma saker och glömmer lätt bort vart den lagt olika saker. Då de läser t.ex. böcker får de läsa flera gånger om samma sida. De närmast anhöriga och t.ex. arbetskamrater börjar märka att någonting är fel och börjar ifrågasätta den drabbades beteende. Den drabbade börjar få allt mer problem med att inför sig själv fortsätta att förneka att något är fel. Frustrationen över att inte förstå och att inte kunna kontrollera sig själv skapar en fruktansvärd ångest hos den drabbade. Ofta kommer den ut i aggressioner och en person som varit snäll och tålmodig, kan bli kort och snäsig och få aggressiva utbrott. Deras anhöriga har svårt att förstå vad denna personlighetsförändring beror på. Den drabbade kan börja dricka alkohol och har svårt att bemöta anhörigas funderingar över deras beteende och tar deras oro som anklagelser. Att få veta att man drabbats av Alzheimer är för den drabbade ett hårt slag. De vet att det inte finns någon bot och att de till slut kommer att glömma bort vem de själva är. Alzheimer kan drabba unga personer som befinner sig mitt i livet. Allteftersom sjukdomen blir värre blir minnesstörningarna större och den sjuke får allt svårare att sköta sig själv i sin vardag. Man kan säga att den drabbade går tillbaka i tiden och tror t.ex. att deras vuxna barn fortfarande är små eller att deras föräldrar som varit döda i många år lever. Den drabbade lever i en egen värld. Så länge man inte rubbar den sjukes nya värld mår personen oftast bra i den. 5

7 Vem insjuknar? Alzheimers sjukdom kan bryta ut hos under 50-åringar. I Finland finns 7000 patienter i arbetsför ålder, vilket är mer än t.ex. MS-patienter. Av finländare i års ålder lider 2 % av sjukdomen, medan siffran är 85 % för över 85-åringar. I Finland noteras årligen nya fall. Orsaker och riskfaktorer Högriskfaktorer - hög ålder - demens i närmaste släkten - Down s syndrom - apolipoprotein E-aliel 4-form (ApoE E4) - specifika genfel Troliga riskfaktorer - hjärnskador - låg utbildning - tidigare depressioner Behandlingsbara riskfaktorer - blodtryckssjukdom - högt kolesterol - störningar i sockerämnesomsättningen - blodcirkulationsstörningar i hjärnan Skyddande faktorer - östrogen - antioxidanter, främst E- och C-vitamin -statiner (medicin som påverkar på kolesterolet) - inflammationsmediciner 6

8 - hög utbildning - hobbyn (stimulans) -motion - fungerande socialt nätverk Anhöriga Alzheimer sjukdom kallas för de anhörigas sjukdom. Hur anhöriga upplever sin situation är individuellt och det är också beroende av hur mycket de är engagerade i omvårdnaden. Alla anhöriga vill inte engagera sig och det måste respekteras. Många anhöriga har svårt att acceptera diagnosen och de förändringar som demensen för med sig, det är psykiskt tungt att se de personlighetsförändringar som demensen kan medföra. Återkommande tankar på döden och kontaktlösheten med den demente kan öka den psykiska pressen hos anhöriga. Anhöriga kan få skuldkänslor och samvetskval när de känner att de inte har tid eller ork att ge stöd och tröst. Som anhörig finns det ofta behov av att prata med någon och få uttrycka sina känslor, tankar, ångest och oro. Att inte längre behövas - att vara värdelös Ett av många problem vid demens vård är att man inte visar den demenssjuke respekt. Den demente har förutom minnesstörningar ofta nedsatt förmåga att tänka logiskt, bristande tidsuppfattning och nedsatt omdöme. Ett annat problem är att de ofta blir hindrade och tillrättavisade, de blir ständigt påminda om att de inte duger till längre. Känslan av att vara värdelös ligger nära till, vilket ofta leder till depression. Symptom Det första typiska symptomet är svårigheter att lära sig nya saker. Detta kan noteras med ett minnestest som utförs på hälsovårdscentralen, neurologiska polikliniken eller på den privata neurologiska mottagningen. Efter inlärningssvårigheterna kommer problem med aktivitet, den verbala uttrycksförmågan och gestaltningen. Längre fram blir det svårt att klara de vardagliga sysslorna, den drabbade glömmer att laga mat och tidningar och papper samlas i högar samt 7

9 räkningarna blir obetalade. Så småningom uppkommer problem med uppgörandet och slutligen återstår anstaltsvård. Då sjukdomen framskrider tappar patienten uppfattningen om sin egen sjukdom. Vad händer i hjärnan? I Alzheimers sjukdom stängs så att säga dörren till minnet. Med denna dörr menas de stora pyramidcellerna och hippocampus, den s.k. entorinala skalhinnan som finns i hjärnans inre tinninglob. Då dörren stängs kan man notera skrumpnadsförändringar i ovannämnda pyramidceller - de dör, alltså minskar antalet. Redan i första stadiet av sjukdomen har antalet minskat med hälften. Dessutom minskar hippocampus nämnvärt i storlek. Förändringarna kan noteras på magnetröntgenbilder av patientens hjärna. Det är dock bra att komma ihåg att fast dörren till minnet stängs, stängs dörren till förståndet inte samtidigt. Vård och behandling Än så länge finns det inget läkemedel som kan bota Alzheimers sjukdom med men det finns några läkemedel som kan förbättra den Alzheimer sjukes livssituation. Så sent som 1995 registrerades det första läkemedlet mot sjukdomen, Cognex. Läkemedlet hämmar ett enzym som bryter ned signalsubstansen acetylkolin, då anses aktiviteten hos de nervcellerna som ännu inte gått under av sjukdomen förbättras. Läkemedlet har också en bromsande effekt på sjukdomen, speciellt om det ges relativt tidigt i sjukdomsförloppet. Men Cognex fungerar inte på alla sjuka och kan ge lever biverkningar. Det andra läkemedlet är Aricept som ökar halten av signalsubstansen acetylkolin i hjärnan, Aricept anses ge mindre biverkningar än Cognex. Man har på senare tid lärt sig att bättre behandla många av de psykiska symtom som är vanliga vid Alzheimers sjukdom; ångest, förvirring, sömnstörning och depression. För att behandling över huvudtaget skall lyckas krävs omsorg av de närmaste. Målet med all medicinering är att uppehålla patientens aktivitet, att hon längre kan bo hemma och känna sig trygg, att stöda patienten och hennes närmaste och att ge en så bra livskvalitet som möjligt åt alla parter. Vården grundar sig på bra grundvård. Dit hör t.ex. tillräcklig vila, mångsidig kost, motion (rehabilitering) och omskötande av hygienen (t.ex. att påminna patienten om wcbesök). 8

10 Mediciner som bromsar Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är den första demenssjukdom som har en specifik medicinering. Med rätt medicin lättar man även på de egnas börda. Tackvare medicinering bibehålls den egna initiativförmågan, beteendestörningarna uppträder senare och symtomen lindras vilket betyder att patienten kan bo ca 1 år längre hemma. Idag finns i Finland 4 olika receptbelagda mediciner mot Alzheimers sjukdom: Aricept, Ebixa, Exelon och Reminyl. Den behandlande läkaren vet vilken medicin som passar bäst. Aricept från Pfizer är den vanligaste medicinen. Den registrerades Den har donepetsil som verksamt ämne. Doneseptil verkar på acetylcolin-enzymet som finns i hjärnan. Bromsar symtomen och hjälper patienten att klara av vardagen. Ebixa från Lundbeck har memartin som verksamt ämne. Medicinen är avsedd för medelsvåra och svåra fall. Det verkar på glutamatinets ämnesomsättning och hjälper på samma sätt som Aricept. Exelon från Novartis har rivastigmin som verksamt ämne. Rivastigminet minskar acetylkolinets splittring och bromsar på detta sätt symtomen hos en del patienter. Medicinens verkan avtar vanligtvis i något skede då sjukdomen fortskrider. Reminyl från Janssen-Cilag har galantamin som verksamt ämne Galantaminet ökar mängden acetylcolin i hjärna, och har samma verkan som Aricept. Eftersom Aricept är den vanligaste medicinen tas den upp närmare här: Det verksamma ämnet är donepetsilhydroklorid. Medicinen finns som vita tabletter med 5 mg verksamt ämne (motsvarar 4,56 mg donepetsil) eller som gula tabletter med 10 mg verksamt ämne (motsvarar 9,12 mg donepetsil). Tabletterna innehåller dessutom: laktos, majsstärkelse, mikrokristalliserad cellulosa, hydrapropylcellulosa, magnesiumsterat, hypromellos, talk och makrogol, titanoxid (E171). 10mg:s tabletterna innehåller dessutom gul järnoxid ( E172 ). Tabletterna finns i genomtrycksförpackning med 28 eller 98 tabletter och i burkar med 100 tabletter. 9

11 Innan man börjar använda medicinen bör man meddela om man: - är allergisk mot något av ämnena - har haft magsår - ofta använder värkmedicin - är gravid eller ammar - har haft kramper eller hjärtsjukdomar - har astma eller annan långvarig lungsjukdom - har problem med urineringen - har inplanerat operation som kräver narkos Patienten bör berätta vilka andra mediciner hon äter. Patienten skall också namnge skötaren som hjälper henne med medicinen. Tabletternas styrka beror på hur länge patienten använt medicinen och på läkarordinationen. Vanligtvis börjar man med en vit tablett som tas med vatten vid läggdags. Efter en månad kan läkaren ordinera en gul tablett som tas likadant som den vita. Rekommenderat maxintag är 10mg/dygn. Medicinen börjar verka efter ca tre veckor men variationer finns. Biverkningar Följande biverkningar har noterats: diarré, kramper, trötthet, illamående, uppkastningar, sömnproblem, yrsel, huvudvärk, snuva och feber. Biverkningarna har upplevts som lindriga och medicineringen har fortsatts. I sällsynta fall har även noterats: hallucinationer, ångest, aggressivt beteende, krampattacker, lever inflammationer, aptitlöshet, magproblem, blödningar i matsmältningskanalen, magsår, svimningar, arytmier, eksem, inkontinens, darrningar och styva ben. Dessa biverkningar skall genast meddelas till läkaren. Ekonomisk ersättning för medicinen För att få grundersättning behöver patienten ett s.k. B1-utlåtande. Detta skrivs ut av specialläkare (neurolog, geriatriker, psykogeriatriker). Det ifyllda formuläret skickas till det lokala FPA kontoret. Om ansökan godkänns ersätter FPA halva kostnaden. 10

12 Läkaren skriver vanligtvis ut B1-utlåtandet först då patienten tagit medicinen i 3 månader och läkaren har konstaterat att den verkar och behövs. Efter godkännandet betalas ersättningen i efterhand så apotekskvittona skall sparas. Ett godkännande är inte självklart, FPA har specialkrav. Ersättningen gäller lindriga och medelsvåra fall. Tidigare ersatte FPA inte medicinen för patienter som bodde på anstalt, men detta har ändrats. Medicinen kostar ca 150 euro/månad. I oklara fall kan man kontakta Alzheimerförbundet. Var får jag stöd? Patienten och hennes anhöriga får stöd och hjälp förutom av läkaren också från olika demens- och Alzheimerföreningar. Lokalföreningarna ordnar infokurser, rehabilitering och tillfällen där man kan träffa andra som är i samma situation. Alzheimer-keskusliitto ry Dementiahoitoyhdistys 11

13 Källor: 12

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. ARICEPT 5 mg och 10 mg filmdragerade tabletter (Donepezilhydroklorid)

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. ARICEPT 5 mg och 10 mg filmdragerade tabletter (Donepezilhydroklorid) BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN ARICEPT 5 mg och 10 mg filmdragerade tabletter (Donepezilhydroklorid) Du och din vårdnadshavare bör noga läsa igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta

Läs mer

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin)

Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Information om. Reminyl (galantamin)

Information om. Reminyl (galantamin) Information om Reminyl (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 140 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Ungefär hälften har Alzheimers sjukdom. Denna sjukdom drabbar i de

Läs mer

Vård av en dement person i hemförhållanden

Vård av en dement person i hemförhållanden Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i

Läs mer

INFORMATION OM INVEGA

INFORMATION OM INVEGA INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Donepezil Jubilant 5 mg filmdragerade tabletter Donepezil Jubilant 10 mg filmdragerade tabletter

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Donepezil Jubilant 5 mg filmdragerade tabletter Donepezil Jubilant 10 mg filmdragerade tabletter BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Donepezil Jubilant 5 mg filmdragerade tabletter Donepezil Jubilant 10 mg filmdragerade tabletter donepezilhydroklorid Du och din vårdnadshavare bör noga läsa igenom

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar MINNET OCH MINNESSTÖRNINGAR Minnet är en serie av händelser, då man i minnet återkallar saker man tidigare lärt sig eller upplevt och lär

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns:

Riskfaktorer. Orsaken till utveckling av demenssjukdom är inte klarlagd, men vissa riskfaktorer finns: Demenssjukdomar Vad är demens? Ett samlingsnamn för många olika sjukdomar som påverkar hjärnans funktion. Kortfattad definiton: Långvariga och omfattande försämringar av intellektuella och emotionella

Läs mer

LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga LEWY BODY -SJUKDOMEN Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Lewy body -sjukdomen är en progressiv minnessjukdom som bryter ut i 50 80 års åldern. Sitt namn har den fått av Lewy delar, som består

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se Fakta om Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är vanligt förekommande. Anhöriga till demenssjuka och vårdpersonal

Läs mer

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE LÄKEMEDEL TILL ÄLDRE De senaste 20 åren har mängden läkemedel till personer äldre än 75 år ökat med nära 70%. Personer på särskilt boende har i genomsnitt 8-10 preparat per person.

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga ALZHEIMERS SJUKDOM Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Alzheimer Centralförbundet rf 2013 www.muistiliitto.fi/se/ Denna broschyr finns också på Alzheimerförbundets internetsidor. Guiden är

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

ALZHEIMERS SJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga ALZHEIMERS SJUKDOM Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Alzheimers sjukdom är en långsamt men jämnt progressiv hjärnsjukdom vars symptom förorsakas av skador på vissa områden i hjärnan. Sjukdomens

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Novartis Finland Oy. Information till patienter som använder Aclasta vid osteoporos

Novartis Finland Oy. Information till patienter som använder Aclasta vid osteoporos Novartis Finland Oy Information till patienter som använder Aclasta vid osteoporos Denna broschyr vänder sig till dig som behandlas med Aclasta för osteoporos med ökad risk för frakturer. Läs texten noggrant

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Är depression vanligt? Vad är en depression? Depression Din läkare har ställt diagnosen depression. Kanske har Du uppsökt läkare av helt andra orsaker och väntade Dig inte att det kunde vara en depression som låg bakom. Eller också har Du känt Dig

Läs mer

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind

Demenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt

Läs mer

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI

ALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt

Läs mer

Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015

Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015 Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015 Det är vanligt med minnets problem En av tre över 65 år klagar på minnets problem I Finland ca. 130 000 personer med minnessjukdom

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Att se människan bakom demenssjukdomen

Att se människan bakom demenssjukdomen Att se människan bakom demenssjukdomen Köpenhamn den 22 maj 2014 Demens betyder att.. - jag behöver din hjälp - jag behöver din förståelse Oavsett vart sjukdomen för mig Stiftelsen Silviahemmet Demensutbildning

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5

Innehåll. Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4. Du är inte ensam...5. Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Patientinformation Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom är inte någons fel!...5 Hur yttrar sig en psykos?...6 Schizofreni och psykotisk sjukdom

Läs mer

BLODKÄRLSRELATERAD MINNESSJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

BLODKÄRLSRELATERAD MINNESSJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga BLODKÄRLSRELATERAD MINNESSJUKDOM Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Alzheimer Centralförbundet rf 2013 www.muistiliitto.fi/se/ Denna broschyr finns också på Alzheimerförbundets internetsidor.

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer

Vad är normalt kognitivt åldrande?

Vad är normalt kognitivt åldrande? Vad är normalt kognitivt åldrande? Förlångsamning av kognitiva processer Milda inlärningssvårigheter Koncentrationsförmågan/ uppmärksamheten Minskad simultankapacitet Normalt kognitivt åldrande Ökad distraherbarhet

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs Micke Sundström

Kroppens Nervsystem. Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs  Micke Sundström Micke Sundström, Granbergsskolan 7-9, Bollnäs www.lektion.se Micke Sundström Nervsystemets två huvuddelar Det centrala nervsystemet Hjärnan & ryggmärgen Det perifera nervsystemet Nervtrådarna i övriga

Läs mer

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban: Zyban 150 mg filmdragerade depottabletter bupropion Det aktiva innehållsämnet är bupropionhydroklorid. Hjälpämnen är mikrokristallin cellulosa, hypromellos, cysteinhydrokloridmonohydrat, magnesiumstearat,

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Demenssjukdomar och ärftlighet

Demenssjukdomar och ärftlighet Demenssjukdomar och ärftlighet SveDem Årsmöte 141006 Caroline Graff Professor, Överläkare caroline.graff@ki.se Forskningsledare vid Karolinska Institutet Centrum för Alzheimerforskning, Huddinge Chef för

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

SIRDALUD tablett, SIRDALUD RETARD depotkapsel

SIRDALUD tablett, SIRDALUD RETARD depotkapsel SIRDALUD tablett, SIRDALUD RETARD depotkapsel BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Sirdalud 2 mg tablet och Sirdalud 4 mg tablet Sirdalud Retard 6 mg depotkapsel, hård Tizanidinhydroklorid Läs noga

Läs mer

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY

Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY Patientinformation till dig som behandlas med SYNJARDY (empagliflozin/metformin HCl) Information Om din behandling med SYNJARDY VAD ÄR SYNJARDY? Din läkare har ordinerat SYNJARDY för att sänka ditt blodsocker.

Läs mer

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT

FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT FRÅGOR & SVAR INFORAMTION OM VELCADE TILL PATIENT SÅ FUNGERAR DIN BEHANDLING MED VELCADE VELCADE används för behandling av benmärgscancer (multipelt myelom) hos patienter som fått minst två tidigare behandlingar

Läs mer

Till dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom

Till dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom Till dig som nyligen fått diagnosen Information och utbildning Medlemmen i centrum Forskning och vård Livslust och framtidsmål Förbundet, Länsföreningar och lokala föreningar i samverkan Du har nyligen

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer. VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,

Läs mer

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pramipexol Stada 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Pramipexol STADA 0,088 mg tabletter Pramipexol STADA 0,18 mg tabletter

Läs mer

Gammal och glömsk, är det så?

Gammal och glömsk, är det så? Gammal och glömsk, är det så? Gösta Bucht Professor i geriatrik Det kan vara intressant att se vilken minneskapacitet ni egentligen har. Jag tänkte därför testa er lite. Försök komma ihåg orden på figur

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Granisetron Teva 1 mg filmdragerade tabletter Granisetron Teva 2 mg filmdragerade tabletter Granisetron

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Granisetron Teva 1 mg filmdragerade tabletter Granisetron Teva 2 mg filmdragerade tabletter Granisetron BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Granisetron Teva 1 mg filmdragerade tabletter Granisetron Teva 2 mg filmdragerade tabletter Granisetron Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna information,

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning)

Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning) Till dig som behandlas med PLENADREN (hydrokortisontabletter med modifierad frisättning) Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. VIKTIGT Den här guiden ersätter inte

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Requip 0,5 mg filmdragerad tablett

Bipacksedel: Information till användaren. Requip 0,5 mg filmdragerad tablett Bipacksedel: Information till användaren Requip 0,25 mg filmdragerad tablett Requip 0,5 mg filmdragerad tablett Requip 1 mg filmdragerad tablett Requip 2 mg filmdragerad tablett Requip 5 mg filmdragerad

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Pulmicort Turbuhaler 100 mikrog/dos, 200 mikrog/dos och 400 mikrog/dos inhalationspulver budesonid

Bipacksedel: Information till användaren. Pulmicort Turbuhaler 100 mikrog/dos, 200 mikrog/dos och 400 mikrog/dos inhalationspulver budesonid Bipacksedel: Information till användaren Pulmicort Turbuhaler 100 mikrog/dos, 200 mikrog/dos och 400 mikrog/dos inhalationspulver budesonid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Sedan vi började med Souvenaid är vi ute mycket mer

Sedan vi började med Souvenaid är vi ute mycket mer Sedan vi började med Souvenaid är vi ute mycket mer En nutritionsåtgärd för personer i ett tidigt stadium av Alzheimers sjukdom Symptom vid Alzheimers sjukdom Det första tecknet på Alzheimers sjukdom är

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Självskattning av mental trötthet

Självskattning av mental trötthet Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har

Läs mer

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt.

Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Information om ersättningsbehandling med hydrokortison vid binjurebarksvikt. Till dig som behandlas med VIKTIGT Den här informationen vänder sig till patienter som fått PLENADREN förskrivet på recept.

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin)

INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Denna broschyr har du fått av din läkare eller sjuksköterska INFORMATION TILL DIG SOM FÅR JARDIANCE (empagliflozin) Patientinformation för dig som behandlas med JARDIANCE mot typ 2-diabetes Ett steg i

Läs mer

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)

BPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande

Läs mer

Dags att gå vidare. Svar på vanliga frågor Till dig som behandlas med Resolor. (prukaloprid)

Dags att gå vidare. Svar på vanliga frågor Till dig som behandlas med Resolor. (prukaloprid) Dags att gå vidare Svar på vanliga frågor Till dig som behandlas med Resolor (prukaloprid) Vad är kronisk förstoppning? Förstoppning innebär i allmänhet att man har färre tarmtömningar än normalt eller

Läs mer

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet.

Om läkemedel. vid adhd STEG 1. Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, , var du än bor i länet. Om läkemedel vid adhd Din första kontakt med BUP? Ring BUP-linjen, 010-476 19 99, var du än bor i länet. STEG 1 BUP-mottagning finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

Olika demenstillstånd

Olika demenstillstånd Olika demenstillstånd Infektioner Frontallob 3% 12% Vaskulär 20% Övriga 10% Blandform 10% Alzheimer 45% Det finns ungefär 200 olika demenssjukdomar. Hur ställer man demensdiagnos? Detta ingår i basal demensutredning

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Flukloxacillin 500 mg, 750 mg filmdragerade tabletter flukloxacillin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. - Spara denna

Läs mer

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom

Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom R Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom Ut Ko Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Minnesmottagningen, Rehabenheten

Läs mer

Clarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum 10.8.2015, Version 4.0

Clarityn 10 mg tabletter loratadin. Datum 10.8.2015, Version 4.0 Clarityn 10 mg tabletter loratadin Datum 10.8.2015, Version 4.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Syftet med informationen i detta dokument är att göra läsarna medvetna om frågor angående

Läs mer

Det här är Åbonejdens Alzheimerförenings

Det här är Åbonejdens Alzheimerförenings Det här är Åbonejdens Alzheimerförenings Förstainformationspaket! Informationen riktar sig till Dig som nyligen fått höra att Du själv eller en anhörig till Dig har insjuknat i en minnessjukdom. I början

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

1. VAD FLAGYL ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR

1. VAD FLAGYL ÄR OCH VAD DET ANVÄNDS FÖR BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Flagyl 200 mg resp 400 mg tabletter. Metronidazol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. Spara denna information, du kan behöva läsa

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

en broschyr om en sjukdom med många ansikten

en broschyr om en sjukdom med många ansikten 2013 en broschyr om en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Om sjukdomen sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 Om orsakerna till MS Varför får man MS? 6 Ärftliga faktorer 6 Miljöfaktorer

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

SBU Behanding av depression hos äldre 2015:

SBU Behanding av depression hos äldre 2015: Pollev.com/orebro Svår depression hos äldre Axel Nordenskjöld Överläkare Affektiva mottagningen, Örebro Medicine Doktor, Örebro Universitet Bitr. registerhållare, Kvalitetsregister ECT SBU Behanding av

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå?

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå? LAPPTRÄSK KOMMUN Socialbyrå Lappträskvägen 20 07800 Lappträsk tel. (019) 510 860 fax (019) 610 124 ANSÖKAN OM FÄRDTJÄNST Anlänt / 20 enligt socialskyddslagen SÖKANDE Efternamn och alla förnamn Personbeteckning

Läs mer