Informationsteknik & Alzheimers sjukdom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Informationsteknik & Alzheimers sjukdom"

Transkript

1 Informationsteknik & Alzheimers sjukdom Mikaela Andersson Kristina Blomqvist Sanna Kackur Yrkeshögskolan Sydväst Up för vård

2 INNEHÅLL Historia 2 Två huvudtyper av Alzheimers sjukdom 2 Uppkomsten av Alzheimers sjukdom 3 Utveckling 4 Stadium 1 (1-3 år) 4 Stadium 2 (2-4 år) 4 Stadium 3 (5-10 år) 4 Att drabbas av Alzheimers sjukdom 5 Vem insjuknar? 6 Orsaker och riskfaktorer 6 Högriskfaktorer 6 Troliga riskfaktorer 6 Behandlingsbara riskfaktorer 6 Skyddande faktorer 6 Anhöriga 7 Att inte längre behövas att vara värdelös 7 Symptom 7 Vad händer i hjärnan? 8 Vård och behandling 8 Mediciner som bromsar Alzheimers sjukdom 9 Biverkningar 10 Ekonomisk ersättning för medicinen 10 Var får jag stöd? 11 Källor 12 1

3 Alzheimers sjukdom Historia Alzheimers sjukdom har fått sitt namn av den tyske neuropatologen och psykiatern Alois Alzheimer. Alzheimers sjukdom är den mest kända demens sjukdomen och anses också vara den vanligaste. Alois Alzheimer beskrev sjukdomen redan år 1906 genom att identifiera ett slags markör för demens och kunde på så sätt för första gången visa ett samband mellan en skada i hjärnvävnaden och demenssjukdom. Det var känt sedan mitten på 1800-talet att syfilis kunde medföra demens i medelåldern eller tidigare, men annars hade man ingen kännedom om demens före ålderdomen. Det hela komplicerades av att många hela tiden trodde att senildemens orsakades av åderförkalkning. Alzheimers sjukdom med debut i övre medelåldern (presenil debut) betraktades som en sällsynt sjukdom fram till 1970-talet. Demens hos människor över 65 års ålder kallades senil demens eller som i folkmun åderförkalkning, men under 1970-talet upptäckte man att patienter med senil demens hade samma förändring i hjärnan som patienter med Alzheimers sjukdom. Efterhand har gränserna suddats ut och Alzheimers sjukdom betecknar idag både Alzheimersjukdom med presenil debut och senil demens av Alzheimerstyp. Två huvudtyper av Alzheimers sjukdom Det finns två huvudtyper av Alzheimers sjukdom och de delas in efter vilken ålder man har då man insjuknar i sjukdomen. Alzheimers sjukdom med tidig debut sker relativt tidigt i livet, före 65 års ålder och ibland redan i 50-årsåldern. Denna form kallas för presenil Alzheimers sjukdom och är lika vanlig bland män som kvinnor. Alzheimers sjukdom med sen debut uppstår senare i livet och den är betydligt vanligare än den tidigt debuterande typen. Denna form av Alzheimers sjukdom uppstår efter 65 års ålder 2

4 och ofta i årsåldern. Män drabbas ungefär lika ofta som kvinnor, men eftersom kvinnors medellivslängd är högre, finns det fler kvinnor som har sjukdomen. Sjukdomen delas in i familjär och sporadisk Alzheimer. Med familjär menas ärftliga former, där minst en nära släkting har sjukdomen, medan man med sporadisk avser fall där inte någon ärftlighet är inblandad. Uppkomsten av Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen. Det är en sjukdom som gör att hjärnan skrumpnar. Sjukdomen fortskrider i typiska stadier, långsamt och jämnt. Ju äldre människan blir, desto större är risken att insjukna i denna sjukdom. 1/3 av patienterna har i släkten demenssjukdom. I fall där sjukdomen bryter ut tidigt, hos under 60 åringar är ca 5-10 % dominant ärftliga. Denna mängd anses liten. Vid Alzheimers sjukdom skadas eller dör en stor mängd nervceller i hjärnbarken. Det är framförallt nervceller i tinning- och hjässloberna som drabbas. Dessa delar av hjärnan är betydelsefulla för minnet, intellektet och känslolivet. Hos Alzheimersdrabbade störs dessa delar av personligheten. När nervcellerna dör, minskar hjärnbarkens volym och hjärnans vätskefyllda hålrum blir större än normalt. Dessutom sker förändringar i den s.k. vita hjärnsubstansen och hjärnan förtvinar. Eftersom hjärnan har en stor reservkapacitet kan det dröja flera år innan några märkbara symptom uppkommer. Varför nervcellerna skadas och dör vet man inte säkert idag. När det gäller den presenila formen av Alzheimers, finns det vissa orsaker som pekar på ärftlighet. Enligt vissa forskare sitter anlaget för sjukdomen på kromosompar 21. Endast 10% av barnen till en sjuk får anlaget och risken för de anhöriga att drabbas av sjukdomen är därmed mycket låg. Det är många olika faktorer som bidrar till Alzheimers sjukdom. Forskning visar att en viktig orsak är en felaktig omsättning av proteinet amyloid. Proteinets normala utsöndring och nedbrytning störs och då kan det bildas en ökad mängd av B-amyloid. Detta kan då klumpa ihop sig och lagras i hjärnvävnaden. Inlagringen blir då indirekt eller direkt orsak till att nervcellerna så småningom dör. Forskning visar att risken för Alzheimers sjukdom ökar om man har hög ålder eller hög alkoholkonsumtion 3

5 Utveckling Att insjukna i Alzheimers sjukdom är oftast en långsam utveckling som sker under flera år. Symtomen utvecklas efter hand under en lång tid. Symtomen vid Alzheimers sjukdom är mycket individuella och stadierna kan ha mycket olika längd beroende på patientens ålder och kvalitén på omvårdnaden. Under hela sjukdomsförloppet är psykiska symtom som förvirring, depression, ångest och sinnesstörningar vanligt. För att lättare kunna beskriva förloppet av sjukdomens utveckling, kan man dela in sjukdomen i tre stadier: Stadium 1 (1-3 år) I det första stadiet har patienten endast en liten intellektuell försämring och klagar över ökad glömska. Patienten får talsvårigheter, glömmer ord och har svårt med namn. Patienten får också svårt med rumsuppfattning och tappar sin spontanitet i känslor och motorik. Patienten fungerar fortfarande bra socialt och är medveten om sina minnesstörningar och försöker dölja och släta över sina misstag. Regelbunden kontakt mellan läkare och patient (anhöriga) är viktigt. Stadium 2 (2-4 år) Patienten får nya symtom och de gamla förvärras i svåra minnesstörningar och talsvårigheter i form av upprepning och tjat. Patienten börjar få svårt att känna igen ansikten. Patienten kan också få Parkinsonistiska symtom som skakningar och stelhet. Patienten klarar inte av enklare psykologiska tester och kommer inte längre ihåg viktiga händelser i sitt liv. Mera hjälp krävs av anhöriga samt mera medicin och tätare kontakt med läkare, neurologer och terapeuter. Stadium 3 (5-10 år) Patienten är i ett svårt demenstillstånd och oföretagsamheten ökar. Patienten behöver hjälp med sin personliga hygien och med att klä sig. Patienten får också sämre kontroll över sina toalettbesök och blir till slut inkontinent. Det blir svårt att få kontakt med patienten och hon har inget tidsbegrepp. Dygnsrytmen störs och sömnen blir oregelbunden och orolig. Närminnet fungerar inte och patienten minns inte det som har hänt nyligen. Vid svår Alzheimers sjukdom förlorar den drabbade i det sista stadiet helt sitt tal och kan inte alls 4

6 kommunicera. Den sjuke behöver stor hjälp med t.ex. att äta och är helt urin- och avföringsinkontinent. Patienten blir så småningom helt stol- eller sängbunden p.g.a. att den psykomotoriska förmågan blir kraftigt nedsatt. De har på många sätt kommit tillbaka till ett barnlikt stadium igen. Förmågan att äta och dricka kvarstår längre än andra funktioner. Många äldre har en dålig kosthållning och brist på viktiga näringsämnen kan bidra till att minska hjärnans reservkapacitet och därmed påskynda utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Det har visat sig att ungefär hälften av Alzheimers patienter har brist på vitamin B 12. Att drabbas av Alzheimers Den som först märker att någonting är fel är oftast den drabbade själv. Minnesstörningarna har sakta smugit sig på dem och skapar problem för dem i sin vardag. I början handlar det om olika småsaker som att glömma bort saker man ska göra eller personer man skulle träffa. I början försöker ofta den drabbade också att släta över sina misstag och kommer med bortförklaringar. Den drabbade har också svårt för att lära sig nya saker, t.ex. att använda nya hushållsmaskiner. Vartefter som sjukdomstillståndet förvärras blir den drabbades vardag mer problematisk. Den drabbade upprepar flera gånger samma saker och glömmer lätt bort vart den lagt olika saker. Då de läser t.ex. böcker får de läsa flera gånger om samma sida. De närmast anhöriga och t.ex. arbetskamrater börjar märka att någonting är fel och börjar ifrågasätta den drabbades beteende. Den drabbade börjar få allt mer problem med att inför sig själv fortsätta att förneka att något är fel. Frustrationen över att inte förstå och att inte kunna kontrollera sig själv skapar en fruktansvärd ångest hos den drabbade. Ofta kommer den ut i aggressioner och en person som varit snäll och tålmodig, kan bli kort och snäsig och få aggressiva utbrott. Deras anhöriga har svårt att förstå vad denna personlighetsförändring beror på. Den drabbade kan börja dricka alkohol och har svårt att bemöta anhörigas funderingar över deras beteende och tar deras oro som anklagelser. Att få veta att man drabbats av Alzheimer är för den drabbade ett hårt slag. De vet att det inte finns någon bot och att de till slut kommer att glömma bort vem de själva är. Alzheimer kan drabba unga personer som befinner sig mitt i livet. Allteftersom sjukdomen blir värre blir minnesstörningarna större och den sjuke får allt svårare att sköta sig själv i sin vardag. Man kan säga att den drabbade går tillbaka i tiden och tror t.ex. att deras vuxna barn fortfarande är små eller att deras föräldrar som varit döda i många år lever. Den drabbade lever i en egen värld. Så länge man inte rubbar den sjukes nya värld mår personen oftast bra i den. 5

7 Vem insjuknar? Alzheimers sjukdom kan bryta ut hos under 50-åringar. I Finland finns 7000 patienter i arbetsför ålder, vilket är mer än t.ex. MS-patienter. Av finländare i års ålder lider 2 % av sjukdomen, medan siffran är 85 % för över 85-åringar. I Finland noteras årligen nya fall. Orsaker och riskfaktorer Högriskfaktorer - hög ålder - demens i närmaste släkten - Down s syndrom - apolipoprotein E-aliel 4-form (ApoE E4) - specifika genfel Troliga riskfaktorer - hjärnskador - låg utbildning - tidigare depressioner Behandlingsbara riskfaktorer - blodtryckssjukdom - högt kolesterol - störningar i sockerämnesomsättningen - blodcirkulationsstörningar i hjärnan Skyddande faktorer - östrogen - antioxidanter, främst E- och C-vitamin -statiner (medicin som påverkar på kolesterolet) - inflammationsmediciner 6

8 - hög utbildning - hobbyn (stimulans) -motion - fungerande socialt nätverk Anhöriga Alzheimer sjukdom kallas för de anhörigas sjukdom. Hur anhöriga upplever sin situation är individuellt och det är också beroende av hur mycket de är engagerade i omvårdnaden. Alla anhöriga vill inte engagera sig och det måste respekteras. Många anhöriga har svårt att acceptera diagnosen och de förändringar som demensen för med sig, det är psykiskt tungt att se de personlighetsförändringar som demensen kan medföra. Återkommande tankar på döden och kontaktlösheten med den demente kan öka den psykiska pressen hos anhöriga. Anhöriga kan få skuldkänslor och samvetskval när de känner att de inte har tid eller ork att ge stöd och tröst. Som anhörig finns det ofta behov av att prata med någon och få uttrycka sina känslor, tankar, ångest och oro. Att inte längre behövas - att vara värdelös Ett av många problem vid demens vård är att man inte visar den demenssjuke respekt. Den demente har förutom minnesstörningar ofta nedsatt förmåga att tänka logiskt, bristande tidsuppfattning och nedsatt omdöme. Ett annat problem är att de ofta blir hindrade och tillrättavisade, de blir ständigt påminda om att de inte duger till längre. Känslan av att vara värdelös ligger nära till, vilket ofta leder till depression. Symptom Det första typiska symptomet är svårigheter att lära sig nya saker. Detta kan noteras med ett minnestest som utförs på hälsovårdscentralen, neurologiska polikliniken eller på den privata neurologiska mottagningen. Efter inlärningssvårigheterna kommer problem med aktivitet, den verbala uttrycksförmågan och gestaltningen. Längre fram blir det svårt att klara de vardagliga sysslorna, den drabbade glömmer att laga mat och tidningar och papper samlas i högar samt 7

9 räkningarna blir obetalade. Så småningom uppkommer problem med uppgörandet och slutligen återstår anstaltsvård. Då sjukdomen framskrider tappar patienten uppfattningen om sin egen sjukdom. Vad händer i hjärnan? I Alzheimers sjukdom stängs så att säga dörren till minnet. Med denna dörr menas de stora pyramidcellerna och hippocampus, den s.k. entorinala skalhinnan som finns i hjärnans inre tinninglob. Då dörren stängs kan man notera skrumpnadsförändringar i ovannämnda pyramidceller - de dör, alltså minskar antalet. Redan i första stadiet av sjukdomen har antalet minskat med hälften. Dessutom minskar hippocampus nämnvärt i storlek. Förändringarna kan noteras på magnetröntgenbilder av patientens hjärna. Det är dock bra att komma ihåg att fast dörren till minnet stängs, stängs dörren till förståndet inte samtidigt. Vård och behandling Än så länge finns det inget läkemedel som kan bota Alzheimers sjukdom med men det finns några läkemedel som kan förbättra den Alzheimer sjukes livssituation. Så sent som 1995 registrerades det första läkemedlet mot sjukdomen, Cognex. Läkemedlet hämmar ett enzym som bryter ned signalsubstansen acetylkolin, då anses aktiviteten hos de nervcellerna som ännu inte gått under av sjukdomen förbättras. Läkemedlet har också en bromsande effekt på sjukdomen, speciellt om det ges relativt tidigt i sjukdomsförloppet. Men Cognex fungerar inte på alla sjuka och kan ge lever biverkningar. Det andra läkemedlet är Aricept som ökar halten av signalsubstansen acetylkolin i hjärnan, Aricept anses ge mindre biverkningar än Cognex. Man har på senare tid lärt sig att bättre behandla många av de psykiska symtom som är vanliga vid Alzheimers sjukdom; ångest, förvirring, sömnstörning och depression. För att behandling över huvudtaget skall lyckas krävs omsorg av de närmaste. Målet med all medicinering är att uppehålla patientens aktivitet, att hon längre kan bo hemma och känna sig trygg, att stöda patienten och hennes närmaste och att ge en så bra livskvalitet som möjligt åt alla parter. Vården grundar sig på bra grundvård. Dit hör t.ex. tillräcklig vila, mångsidig kost, motion (rehabilitering) och omskötande av hygienen (t.ex. att påminna patienten om wcbesök). 8

10 Mediciner som bromsar Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är den första demenssjukdom som har en specifik medicinering. Med rätt medicin lättar man även på de egnas börda. Tackvare medicinering bibehålls den egna initiativförmågan, beteendestörningarna uppträder senare och symtomen lindras vilket betyder att patienten kan bo ca 1 år längre hemma. Idag finns i Finland 4 olika receptbelagda mediciner mot Alzheimers sjukdom: Aricept, Ebixa, Exelon och Reminyl. Den behandlande läkaren vet vilken medicin som passar bäst. Aricept från Pfizer är den vanligaste medicinen. Den registrerades Den har donepetsil som verksamt ämne. Doneseptil verkar på acetylcolin-enzymet som finns i hjärnan. Bromsar symtomen och hjälper patienten att klara av vardagen. Ebixa från Lundbeck har memartin som verksamt ämne. Medicinen är avsedd för medelsvåra och svåra fall. Det verkar på glutamatinets ämnesomsättning och hjälper på samma sätt som Aricept. Exelon från Novartis har rivastigmin som verksamt ämne. Rivastigminet minskar acetylkolinets splittring och bromsar på detta sätt symtomen hos en del patienter. Medicinens verkan avtar vanligtvis i något skede då sjukdomen fortskrider. Reminyl från Janssen-Cilag har galantamin som verksamt ämne Galantaminet ökar mängden acetylcolin i hjärna, och har samma verkan som Aricept. Eftersom Aricept är den vanligaste medicinen tas den upp närmare här: Det verksamma ämnet är donepetsilhydroklorid. Medicinen finns som vita tabletter med 5 mg verksamt ämne (motsvarar 4,56 mg donepetsil) eller som gula tabletter med 10 mg verksamt ämne (motsvarar 9,12 mg donepetsil). Tabletterna innehåller dessutom: laktos, majsstärkelse, mikrokristalliserad cellulosa, hydrapropylcellulosa, magnesiumsterat, hypromellos, talk och makrogol, titanoxid (E171). 10mg:s tabletterna innehåller dessutom gul järnoxid ( E172 ). Tabletterna finns i genomtrycksförpackning med 28 eller 98 tabletter och i burkar med 100 tabletter. 9

11 Innan man börjar använda medicinen bör man meddela om man: - är allergisk mot något av ämnena - har haft magsår - ofta använder värkmedicin - är gravid eller ammar - har haft kramper eller hjärtsjukdomar - har astma eller annan långvarig lungsjukdom - har problem med urineringen - har inplanerat operation som kräver narkos Patienten bör berätta vilka andra mediciner hon äter. Patienten skall också namnge skötaren som hjälper henne med medicinen. Tabletternas styrka beror på hur länge patienten använt medicinen och på läkarordinationen. Vanligtvis börjar man med en vit tablett som tas med vatten vid läggdags. Efter en månad kan läkaren ordinera en gul tablett som tas likadant som den vita. Rekommenderat maxintag är 10mg/dygn. Medicinen börjar verka efter ca tre veckor men variationer finns. Biverkningar Följande biverkningar har noterats: diarré, kramper, trötthet, illamående, uppkastningar, sömnproblem, yrsel, huvudvärk, snuva och feber. Biverkningarna har upplevts som lindriga och medicineringen har fortsatts. I sällsynta fall har även noterats: hallucinationer, ångest, aggressivt beteende, krampattacker, lever inflammationer, aptitlöshet, magproblem, blödningar i matsmältningskanalen, magsår, svimningar, arytmier, eksem, inkontinens, darrningar och styva ben. Dessa biverkningar skall genast meddelas till läkaren. Ekonomisk ersättning för medicinen För att få grundersättning behöver patienten ett s.k. B1-utlåtande. Detta skrivs ut av specialläkare (neurolog, geriatriker, psykogeriatriker). Det ifyllda formuläret skickas till det lokala FPA kontoret. Om ansökan godkänns ersätter FPA halva kostnaden. 10

12 Läkaren skriver vanligtvis ut B1-utlåtandet först då patienten tagit medicinen i 3 månader och läkaren har konstaterat att den verkar och behövs. Efter godkännandet betalas ersättningen i efterhand så apotekskvittona skall sparas. Ett godkännande är inte självklart, FPA har specialkrav. Ersättningen gäller lindriga och medelsvåra fall. Tidigare ersatte FPA inte medicinen för patienter som bodde på anstalt, men detta har ändrats. Medicinen kostar ca 150 euro/månad. I oklara fall kan man kontakta Alzheimerförbundet. Var får jag stöd? Patienten och hennes anhöriga får stöd och hjälp förutom av läkaren också från olika demens- och Alzheimerföreningar. Lokalföreningarna ordnar infokurser, rehabilitering och tillfällen där man kan träffa andra som är i samma situation. Alzheimer-keskusliitto ry Dementiahoitoyhdistys 11

13 Källor: 12

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se. Fakta om Alzheimers sjukdom H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg tel 042-25 43 00, fax 042-20 17 19 www.lundbeck.se Fakta om Alzheimers sjukdom Alzheimers sjukdom är vanligt förekommande. Anhöriga till demenssjuka och vårdpersonal

Läs mer

Kapitel 2 Fakta om demens

Kapitel 2 Fakta om demens Kapitel2 Faktaomdemens Demensärintenamnetpåenbestämdsjukdomutanpåetttillståndsomberorpåskadorihjärnan. Skadornakanorsakasavfleraolikasjukdomarochdemenssjukdomarärettsamlingsnamnpådessa. Demenssjukdomarledertillattminnet,tankeförmåganochandrasåkalladekognitivaförmågorblir

Läs mer

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Pregabalin Pfizer. 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Pregabalin Pfizer 8.11.2013, version 10.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Epilepsi Epilepsi är en

Läs mer

Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015

Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015 Information om minnessjukdomar Heljä Lotvonen, geriatriker Villa Breda 6.5.2015 Det är vanligt med minnets problem En av tre över 65 år klagar på minnets problem I Finland ca. 130 000 personer med minnessjukdom

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

SIRDALUD tablett, SIRDALUD RETARD depotkapsel

SIRDALUD tablett, SIRDALUD RETARD depotkapsel SIRDALUD tablett, SIRDALUD RETARD depotkapsel BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Sirdalud 2 mg tablet och Sirdalud 4 mg tablet Sirdalud Retard 6 mg depotkapsel, hård Tizanidinhydroklorid Läs noga

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

BLODKÄRLSRELATERAD MINNESSJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga

BLODKÄRLSRELATERAD MINNESSJUKDOM. Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga BLODKÄRLSRELATERAD MINNESSJUKDOM Kunskap och stöd för den sjuka och hans anhöriga Alzheimer Centralförbundet rf 2013 www.muistiliitto.fi/se/ Denna broschyr finns också på Alzheimerförbundets internetsidor.

Läs mer

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION

TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL ORDINERAT PATIENTINFORMATION TILL DIG SOM FÅTT LAMICTAL Du har fått en receptbelagd medicin som heter Lamictal utskrivet av din doktor. Lamictal är en förebyggande behandling

Läs mer

Gammal och glömsk, är det så?

Gammal och glömsk, är det så? Gammal och glömsk, är det så? Gösta Bucht Professor i geriatrik Det kan vara intressant att se vilken minneskapacitet ni egentligen har. Jag tänkte därför testa er lite. Försök komma ihåg orden på figur

Läs mer

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban:

2. INNAN DU ANVÄNDER ZYBAN Ta inte Zyban: Zyban 150 mg filmdragerade depottabletter bupropion Det aktiva innehållsämnet är bupropionhydroklorid. Hjälpämnen är mikrokristallin cellulosa, hypromellos, cysteinhydrokloridmonohydrat, magnesiumstearat,

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Ta hand om din hjärna

Ta hand om din hjärna Ta hand om din hjärna www.aivoliitto.fi Vad kan du göra för att minska risken att drabbas? En stroke uppstår sällan utan någon tydlig riskfaktor. Ju fler riskfaktorer du har samtidigt, desto större är

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten

EN BROSCHYR OM. en sjukdom med många ansikten 2013 EN BROSCHYR OM en sjukdom med många ansikten INNEHÅLL Vad är MS? OM SJUKDOMEN OM SJUKDOMEN sid Vad är MS? 3 Det centrala nervsystemet 3 Vad händer vid MS? 4 OM ORSAKERNA TILL MS Varför får man MS?

Läs mer

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm

Ataxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför

Läs mer

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR

Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Till dig som får behandling med Zyvoxid (linezolid) M-PRO-06-ZYV-023-SGn-ELIXIR Önskas mer info? Ring Pfizer Kunskapscentrum. Direktnummer för sjukvården: 08-550 522 00. Pfizer AB. Telefon 08-550 520 00.

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Panodil 500 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar av detta

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid

Bipacksedel: Information till användaren. Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid B. BIPACKSEDEL 1 Bipacksedel: Information till användaren Gliolan 30 mg/ml, pulver till oral lösning 5-aminolevulinsyrahydroklorid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling

Psykiatrisk behandling. Medicinsk behandling Psykiatrisk behandling Medicinsk behandling Evidensbaserad behandling Evidens betyder bevis Forskning och vetenskapliga resultat bevisar att behandlingen ger resultat Vård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

Pepcid Duo, tuggtablett

Pepcid Duo, tuggtablett BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Pepcid Duo, tuggtablett Aktiva substanser: Famotidin, magnesiumhydroxid, kalciumkarbonat Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig

Läs mer

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA För patienter med reumatoid artrit Information till dig som behandlas med RoACTEMRA RoACTEMRA - Behandling för patienter med RA (reumatoid artrit) Du har blivit ordinerad RoACTEMRA av din läkare. I denna

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

MINNESFORMULÄR TILL NÄRSTÅENDE

MINNESFORMULÄR TILL NÄRSTÅENDE MINNESFORMULÄR TILL NÄRSTÅENDE En noggrann intervju med närstående till person med minnesproblem är en viktig del av utredningen. Att kartlägga hur minnet och problemhanteringsförmågan har försämrats,

Läs mer

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö

Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Vaskulär demens Vad krävs för diagnosen? Katarina Nägga, Öl, Med Dr Neuropsykiatriska Kliniken Universitetssjukhuset MAS Malmö Nervcellen Vit substans - Ledningsbanor Orsaker till stroke Aterosklerotisk

Läs mer

Cipramil 10 mg, 20 mg och 30 mg tabletter

Cipramil 10 mg, 20 mg och 30 mg tabletter 16 juni 2005 Cipramil Lundbeck Filmdragerad tablett 20 mg ovala, vita, skårade märkta C och N symmetriskt vid skåran Antidepressivum, selektiv 5-HT-återupptagshämmare Aktiv substans Citalopramhydrobromid

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

MabThera (rituximab) patientinformation

MabThera (rituximab) patientinformation MabThera (rituximab) patientinformation Du som lever med reumatoid artrit, RA, har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Panodil 500 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar av detta

Läs mer

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå?

Handikapp eller sjukdom. Hurdana svårigheter har ni att röra er (inomhus och utomhus? Hur lång sammanlagd sträcka orkar ni gå? LAPPTRÄSK KOMMUN Socialbyrå Lappträskvägen 20 07800 Lappträsk tel. (019) 510 860 fax (019) 610 124 ANSÖKAN OM FÄRDTJÄNST Anlänt / 20 enligt socialskyddslagen SÖKANDE Efternamn och alla förnamn Personbeteckning

Läs mer

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Remeron. 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN Remeron 13.11.2014, Version 3.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Depression är en sjukdom som präglas

Läs mer

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.2 Översikt över sjukdomsetymologin Smärta är en mycket subjektiv känsla och kan grovt klassificeras som cancersmärta och ickecancerrelaterad smärta.

Läs mer

Om mild glömska, demens och behovet av omsorg. Sara Bergqvist Månsson

Om mild glömska, demens och behovet av omsorg. Sara Bergqvist Månsson Om mild glömska, demens och behovet av omsorg Sara Bergqvist Månsson Populärvetenskaplig kunskapsöversikt Något är annorlunda! Om mild glömska, demens och behovet av omsorg Författare Sara Bergqvist Månsson

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. VIAGRA 25 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. - Spara denna bipacksedel, du kan behöva läsa den igen. - Om du har ytterligare frågor vänd dig

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.

www.potenslinjen.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer. VIA20140116PSE02 www.potenslinjen.se Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Frågor och svar för dig som har fått ett recept på VIAGRA (sildenafil) Du har fått ett recept på Viagra,

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Airomir 5 mg/2,5 ml lösning för nebulisator. salbutamol

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Airomir 5 mg/2,5 ml lösning för nebulisator. salbutamol BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Airomir 5 mg/2,5 ml lösning för nebulisator salbutamol Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna bipacksedel, du

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet.

Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland. Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Isotretinoin Patientinformation från Hudkliniken i Östergötland Läs igenom denna produktinformation noggrant innan du börjar använda läkemedlet. Spara denna produktinformation. Du kan komma att behöva

Läs mer

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson

Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Spelar fysisk aktivitet någon roll för äldres psykiska tillstånd? Ingvar Karlsson Hur kan fysisk aktivitet påverka hjärnan? Den fysiska aktiviteten skapar cytokiner som påverkar levern. I levern bildas

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes

Läs mer

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig

Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Din Första Endometrios Konsultation: Frågor Läkaren Ska Ställa till Dig Utvecklat från www.endozone.org av Ellen T. Jonhson med bidrag från Professorerna Philippe Koninckc, Jörg Keckstein, och cques Donnez.

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka

MÖTEN MED MINNEN. Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka MÖTEN MED MINNEN MÖTEN MED MINNEN Ett nytt museiprojekt som hjälper demenssjuka Alzheimerfonden genomför ett unikt landsomfattande projekt, Möten med Minnen, riktat till människor som drabbats av någon

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Kommunikationsmodell SBAR- Demens... 1. SBAR en effektiv modell för säker kommunikation... 2. De vanligaste demenssjukdomarna... 3

Kommunikationsmodell SBAR- Demens... 1. SBAR en effektiv modell för säker kommunikation... 2. De vanligaste demenssjukdomarna... 3 0 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kommunikationsmodell SBAR- Demens... 1 SBAR en effektiv modell för säker kommunikation... 2 De vanligaste demenssjukdomarna... 3 Primärdegenerativa demenssjukdomar... 4 Vaskulär

Läs mer

Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt

Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Att leva med Stroke Att leva med stroke Bästa rehabiliteringen är att skynda långsamt Det sista minnet Klas Edvinsson har av livet, som det såg ut tidigare, är att han trycker på en larmknapp. Det är

Läs mer

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Bipacksedel: Information till användaren Alvedon Novum 500 mg filmdragerade tabletter Paracetamol Läs noga igenom denna bipacksedel. Den innehåller information som är viktig för dig. Vissa mindre förpackningar

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm Vid behandling av migrän Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i förpackningen. Observera att gravida och barn under 18 år inte

Läs mer

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Risedronat Teva 35 mg filmdragerade tabletter. risedronatnatrium

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Risedronat Teva 35 mg filmdragerade tabletter. risedronatnatrium BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Risedronat Teva 35 mg filmdragerade tabletter risedronatnatrium Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna information,

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit

Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit Bra att veta om din behandling med ORENCIA (abatacept) vid reumatoid artrit O R E N C I A a b ata c e p t 1 2 O R E N C I A a b ata c e p t Innehåll Om Orencia 5 Din behandlingsplan 6 Biverkningar 9 Vanliga

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom

Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal. Behandling av psykossjukdom Information till patienter och närstående Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal Behandling av psykossjukdom INNEHÅLL Psykos schizofreni 5 Vad ÄR EN PSYKOS? Vem drabbas och varför? Vad går

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH)

AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) AUTOIMMUN HEPATIT (AIH) Innehåll Autoimmun hepatit, AIH... 5 Vad är autoimmun hepatit (AIH)?... 5 Vad är orsaken till AIH?... 5 Smittar AIH?... 5 Hur vanligt är AIH?... 5 Hur ställs diagnosen vid AIH?...

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer