- VÅRD OCH OMSORGSNÄMND -

Transkript

1 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA - VÅRD OCH OMSORGSNÄMND - Plats och tid för sammanträdet Heby kommunkontor, stora sammanträdesrummet Onsdag 12 december 2018 kl Gruppmöten: Alliansen + MP: Kl stora sammanträdesrummet S + V: Kl lilla sammanträdesrummet Inbjudna: Kl Eva Blomkvist, verksamhetscontroller Ärenden Inledning 1 Anteckning om närvarande Anteckningar 2 Val av justerande (förslag: Karl-Arne Larsson (C)) 3 Justeringsplats och tid (förslag: Kommunkontoret, 17 december 2018, kl ) 4 Revidering av föredragningslistan 5 Redovisning av delegationsbeslut 2018/1 Lista delegationsbeslut november 2018 Handlingar på bordet Beslutsärenden 6 Förslag riktlinje för individ- och familjeomsorg Heby kommun 7 Förslag ändring i riktlinje för biståndsbedömning inom äldreomsorg 8 Färdtjänst - inkommen synpunkt angående arbetsresor inom LSS 9 Överenskommelse riskbruk missbruk spelberoende 2017/24 PM 3 december /164 PM 3 december 2018 Förslag Riktlinjer för bistånd inom äldreomsorg 2018/46 PM, 29 november 2018 Inkommen synpunkt, 12 november /160 PM, 29 november 2018 Förslag överenskommelse 10 SUF-kunskapscentrum finansiering 2018/161 PM, 29 november 2018 Bilaga: SUF-Kunskapscentrum Riktlinje för samverkan Uppsala län Bilaga: Förslag till avtal - Avtal gällande SUFkunskapscentrum Fördelning av behovsposter i riksnorm Anmälan av ordförandebeslut omedelbart omhändertagande enligt 6 LVU 2018/163 PM, 3 december 2018 PM Riksnorm /166 Handlingar på bordet 1

2 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA - VÅRD OCH OMSORGSNÄMND - 12 Anmälan av ordförandebeslut Placering i jourhem enligt 11 LVU 13 Fastställande av ordförandebeslut hemlighållande av vistelseort 2018/166 Handlingar på bordet 2018/166 Handlingar på bordet 14 Budgetuppföljning /26 PM, 30 november 2018 Kf rev 85, 22 november 2018 Månadsrapport och underlag till månadsrapport vid sittande bord Informationsärenden 15 Genomgång av SKLs kommunanalys Översyn riktlinjer - lägesrapport 2018/26 17 Budget 2019, plan /27 18 Nytt vård- och omsorgsboende 2016/6 2018/26 Kl Verksamhetscontroller 19 Rapport från sociala utskottet 2018/1 Föredragningslista sociala utskottet, 28 november Verksamhetsrapport 2018/1 21 Information och rapporter 2018/1 Delgivningslista Ks 219, 13 november 2018 KsPu 22, 23 november 2018 Psykisk hälsa - Länsgemensam handlingsplan Övriga frågor Margaretha Gadde-Jennische Ordförande 2

3 Delegeringsbeslut Utskriftsdatum: Utskriven av: Madeleine Dismats Diarieenhet: Beslutsfattare: Kategori: Beslutsinstans: Sammanträdesdatum: Sekretess: Vård- och omsorgsnämnden Alla Alla Vård och omsorgsnämnd Visas ej Id Beskrivning Beslutsfattare Datum Avsändare/Mottagare Paragraf Ärendenummer Ärendemening Ansvarig Anställningsbevis för tjänst som enhetschef VO boende Kategori Björn Dahlström ***PUL*** Björn Dahlström 7/2018 Björn Dahlström Anställningsbevis för tjänst som enhetschef VO boende Björn Dahlström ***PUL*** Björn Dahlström 8/2018 Björn Dahlström Anställningsbevis för tjänst som enhetschef VO boende Björn Dahlström ***Sekretess*** Björn Dahlström 9/2018 Björn Dahlström Anställningsbevis för tjänst som drogterapeut Kerstin Dahlström ***PUL*** Kerstin Dahlström 3/2018 VON 2018/138 Tjänst som behandlare 100 % beroendeteamet Kerstin Dahlström Personalärende Anställningsbevis för tjänst som undersköterska Marie Olsson hemtjänst norr ***PUL*** Marie Olsson 9/2018 VON 2018/126 Tjänst som undersköterska 75 % vid hemtjänst norr Maria Olsson 3 Sidan 1 av 1

4 PM 1 (2) Datum Diarienr/Dplankod DiarieNr Vård- och omsorgsnämnden Anne Eriksson Verksamhetschef Anne.Eriksson@heby.se Vård- och omsorgsnämnden Förslag riktlinjer EKB Förslag Vård- och omsorgsnämnden antar nedanstående riktlinjer gällande ensamkommande barn och unga som skrivs in i riktlinje för individ och familjeomsorg Heby kommun. Riktlinjer ensamkommande barn och unga Följande riktlinjer gällande ensamkommande barn och unga föreslås skrivas in i den gemensamma riktlinjen gällande Individ och familjeomsorgen i Heby kommun. Ensamkommande barn upp till 18 år Barn upp till 18 år som anvisats till Heby kommun får beslut enligt socialtjänstlagen på samma sätt som övriga barn utan vårdnadshavare. Beslutet grundar sig på barnets/ungdomens behov av insatser från socialtjänsten. Detta gäller oavsett om barnet är asylsökande eller har fått PUT/TUT. Om barnet fortfarande är asylsökande vid 18-årsdagen alternativt de som skrivs upp i ålder av Migrationsverket hänvisas till riktlinjer gällande asylsökande ensamkommande ungdomar över 18 år. Asylsökande ensamkommande över 18 år Huvudregeln i Heby kommun är att ensamkommande ungdomar över 18 år som inte beviljats uppehållstillstånd och som fyllt 18 år eller som åldersuppskrivits till 18 år eller mer får möjlighet att stanna i Heby kommun i tre veckor efter 18-årsdagen alternativt från dagen de delgivits beslut om åldersuppskrivning. Därefter hänvisas ungdomen till eget boende alternativt boende i Migrationsverkets regi. Migrationsverkets ansvar, Migrationsverket betalar ut LMA. Asylsökande ensamkommande över 18 år med avslagsbeslut (efter gamla riktlinjerna) I vissa fall har ungdomen beviljats kvarboende i Heby kommun utifrån de riktlinjer som antogs av vård- och omsorgsnämnden. Dessa riktlinjer är inte längre aktuella. Med anledning av detta hanteras ungdomarnas ärenden hos förvaltningen utifrån de nu rådande förutsättningarna vilket innebär att så snart någon förändring i ungdomens tidigare beslut sker är det nuvarande riktlinjer som gäller. Ungdomen har i praktiken ingen rätt till några insatser från socialtjänsten. Över 18 år tillståndssökande Tillståndssökande boende i kommunen på tidigare placering av annan kommun (t.ex. av annan kommun placerade i familjehem, HVB m.m. där placering upphört) har rätt till ekonomisk ersättning i form av LMA i enlighet med nu rådande regelverk. Ersättning enligt LMA utbetalas i dessa fall av kommunen (ej rätt till försörjningsstöd). LMA ersättning återsöks från Migrationsverket. Tillståndssökande boende i kommunen på placering av Heby kommun kvarboende i enlighet med de riktlinjer som antogs av vård- och omsorgsnämnden Dessa Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se 4

5 Datum (2) ungdomar har rätt till fortsatt kvarboende till dess svar på tillståndsansökan meddelats. Ersättning enligt LMA utgår i enlighet med rådande regelverk, detta utbetalas av kommunen (ej rätt till försörjningsstöd). LMA ersättning återsöks från Migrationsverket. Ingen annan ekonomisk ersättning utgår till den enskilde (t.ex. fickpengar). Ungdomar som är tillståndssökande omfattas inte av bosättningslagen och har i praktiken ingen rätt till boende genom kommunens försorg. De som sedan tidigare har en placering i familjehem eller HVB har rätt att stanna till dess beslut meddelas från Migrationsverket. Över 18 år nytt beslut enligt den s.k. gymnasielagen Om avslag huvudregeln gällande över 18 år asylsökande enligt ovan blir tillämplig. Om beviljande; - kvarboende ungdom får fortsatt bo kvar i sin placering efter behovsprövning till halvårsskiftet det år hen fyller 20 år. Från och med andra halvåret det år ungdomen fyller 20 ska försörjning ske genom studiemedel (bidrag + lån) via CSN. Eget boende med studiebidrag från och med andra halvåret det år ungdomen fyller 20 år, placering i annan form av boende avslutas. I undantagsfall kan, om ungdomens vårdbehov är mer omfattande, ett beslut om fortsatt placering i familjehem vara aktuellt. - Ungdomar som tidigare varit placerade i kommunen av annan kommun har inte rätt till bosättning enligt bosättningslagen. Över 18 år med uppehållstillstånd PUT eller TUT - Huvudregeln är att eventuella placeringar avbryts vid halvårsskiftet det år personen fyller 20. Från och med andra halvåret året personen fyller 20 är eget boende den huvudsakliga inriktningen. - I undantagsfall kan, om ungdomens vårdbehov är mer omfattande, ett beslut om fortsatt placering i familjehem vara aktuellt. - Från och med andra halvåret det år ungdomen fyller 20 ska försörjning ske genom studiemedel (bidrag + lån) via CSN. Eget boende med studiebidrag från och med andra halvåret det år ungdomen fyller 20 år, placering i annan form av boende avslutas. - I huvudsak ska den enskilde ordna boende på egen hand, kan man inte det kan ansökan göras enligt socialtjänstlagen och sedvanlig prövning görs. Över 18 år som åberopar verkställighetshinder Ingen rätt till stöd från kommunen. Generella riktlinjer för studerande ensamkommande barn och ungdomar Under studietiden ska studiestöd + extra tillägg sökas av samtliga, övriga kommunala ersättningar räknas ner i motsvarande mån. Utredning De ovan föreslagna riktlinjerna grundar sig främst på den nu gällande lagstiftningen gällande ensamkommande barn och unga, I tjänsten Anne Eriksson Verksamhetschef 5

6 PM 1 (2) Datum Diarienr/Dplankod DiarieNr Vård- och omsorgsnämnden Avdelningsnamn Anne Eriksson Verksamhetschef Anne.Eriksson@heby.se Vård och omsorgsnämnden Förslag ändring i riktlinjer för biståndsbedömning äldre Förslag Vård och omsorgsnämnden antar nedanstående förändringar i riktlinjer för bistånd inom äldreomsorger Sammanfattning Nedanstående förändringar i vård- och omsorgsnämndens riktlinjer för bistånd inom äldreomsorg, HFS 2014:06 föreslås; Punkt Städning Stycke 1 bäddning stryks som insats under städning och föreslås ingå i insatsen personlig omvårdnad Stycke 3 städning beviljas med maximalt fyra timmar per månad (tidigare fem timmar) Nytt stycke (4) notering att så kallad hygienstäd utförs under insatsen omvårdnad Punkt Tvätt och enklare klädvård Stycke 1 de delar som omfattar kravet på att den enskilde ska ha egen tvättmaskin stryks. Punkt Social samvaro flyttas till omvårdnad punkt Punkt Ledsagning flyttas till omvårdnad punkt Under punkt stycke 3 maxtid ändras från 10 timmar per månad till 4 timmar per månad. Punkt (tidigare 5.1.6) Utförande serviceinsatser Stycke 3 tas bort - tvätt och enklare klädvård tas bort utifrån ändringar i punkt Punkt 5.2 Omvårdnadsinsatser Stycke 1 hygienstäd läggs till utifrån förändring i punkt Punkt Måltidshjälp Stycke 3 maxtid ändras från 14 timmar per vecka till 10,5 timmar per vecka Punkt Tillsyn Stycke 1 tillägg att andra insatser kan kompensera för behovet av tillsyn vilket medför att antal tillsynsbesök minskar Punkt Medföljare Ny insats medföljare, insatsen omfattar; Medföljare beviljas de som har behov av stöd och hjälp för att uträtta ärenden som t.ex. frisör, apotek, post och/eller bankärenden. Personalen kan dock inte bistå vid utförande av post och bankärenden. Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se 6

7 Datum (2) Medföljare beviljas med maximalt fem (5) timmar per månad avlastning och avlösning i hemmet Stycke 2 tillägg. Om den enskilde beviljats insatsen växelvård beviljas avlastning och avlösning endast under de veckor den enskilde vistas i hemmet och då med maximalt sex timmar per vecka. om den enskilde beviljats dagvård beviljas avlastning och avlösning i hemmet endast i undantagsfall. I tjänsten Anne Eriksson Verksamhetschef Bilaga: Riktlinjer för bistånd inom äldreomsorg Delges: delges 7

8 Heby kommuns författningssamling Beredningen för äldre- och omsorgsfrågor ISSN X HebyFS 20XX:XX Infördes i författningssamlingen den 1 januari 2019 Riktlinjer för bistånd inom äldreomsorg Vård- och omsorgsnämnden beslutade 1 den 12 december 2018, om följande riktlinjer. 1. Inledning 1.1 Syfte I dessa riktlinjer regleras vad som ska ske från ansökan till verkställighet av en beslutad insats inom äldreomsorgen i Heby kommun. Riktlinjerna omfattar handläggning av en ansökan, beslut samt vilka insatser som finns att tillgå inom Heby kommuns äldreomsorg. Utöver detta regleras insatsernas utförande på en övergripande nivå. Dessa riktlinjer syftar i huvudsak till att vara ett stöd för handläggare, beslutsfattande politiker samt personal i övrigt inom äldreomsorgen. Information för personer i behov av insatser, deras anhöriga samt till allmänheten i stort ska därför finnas i annan form. Det stöd riktlinjerna kan ge avser att ge en ökad rättsäkerhet för den enskilde som är i behov av bistånd samt för att säkerställa att biståndsbeslut fattas enligt samma eller likartade bedömningsgrunder. Riktlinjerna är ett komplement till de lagar och föreskrifter som styr verksamheten, de kan aldrig ersätta eller åsidosätta dessa regleringar. Däremot är riktlinjerna normgivande för biståndsbedömning och insatsernas omfattning och ska därför inte åsidosättas i annat fall än där lagregleringen säger annat. I riktlinjerna anges vilka insatser som vanligtvis beviljas samt i vilken omfattning dessa vanligtvis kan beviljas. Det är alltid den enskildes speciella situation och behov som ska ligga till grund för ett biståndsbeslut, de aktuella insatserna som omnämns i dessa riktlinjer kan därför inte anses som uttömmande. 1 Beslutet ersätter HebyFS 2014:06. Von XXX/2018. U 2018.XXXX 8 1

9 1.2 Riktlinjernas omfattning I riktlinjerna regleras insatser inom området hemtjänst vilket omfattar omvårdnadsoch serviceinsatser till äldre personer i deras hem. Utöver detta regleras också trygghetslarm, avlösarservice, korttidsvård, dagvård, vård- och omsorgsboende samt parboende vid vård- och omsorgsboende för äldre personer. Hemtjänstinsatser ingår i Heby kommuns valfrihetssystem, övriga uppräknade insatser ingår inte i valfrihetssystemet. Eventuella beslut som går utöver vad dessa riktlinjer anger ska, om inte annat anges, fattas av enhetschef på delegation från beredningen för äldre- och omsorgsfrågor (BfÄO) i den mån beslutanderätten är delegerad. Dessa beslut särredovisas på särskild lista till beredningen i enlighet med delegationsordning. I den biståndsbedömda tiden ska, utöver tid för utförande av insats, också individuellt beräknad tid för ett rehabiliterande arbetssätt inräknas. 1.3 Avgränsning Riktlinjerna för äldreomsorg i Heby kommun omfattar inte hemsjukvård eller annan form av sjukvård. De omfattar inte heller beslut eller insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), ekonomiskt bistånd, färdtjänst och riksfärdtjänst, ej behovsprövade insatser, avgifter och tillämpning av avgiftstaxa eller insatser som utförs av frivilligarbetare. Beslut enligt 5 kap. 7 SoL regleras i därför avsedd riktlinje och omfattas således inte av dessa riktlinjer. 1.4 Uppföljning av riktlinjer Riktlinjerna ska årligen följas upp utifrån eventuella förändringar i lagstiftning och praxis. Beslut som går utöver vad dessa riktlinjer anger ska särredovisas på särskild lista till beredningen. Denna statistik ska sedan användas som underlag för den årliga utvärderingen av riktlinjerna. Vid uppföljningen ska hänsyn också tas till eventuella förändringar i insatser eller i samhället i stort som kan påverka riktlinjernas framtida utformning. 2. Rätten till bistånd 2.1 Socialtjänstlagen (2001:453) Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning eller för sin livsföring i övrigt för att uppnå en skälig levnadsnivå. Alla äldre människor ska också få en möjlighet att leva och bo självständigt under trygga och värdiga förhållanden och när detta inte längre är möjligt ska den enskilde ha möjlighet att få en god bostad med det stöd och den hjälp som han eller hon behöver. En aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra ska också möjliggöras. De personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre ska också erbjudas hjälp och stöd för att underlätta hans eller hennes situation. Detta framgår av socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Alla insatser som ges med stöd av denna lag ska bygga på den enskildes självbestämmande och integritet. Information om anhörigstöd tillhandahålls av biståndsenheten Rättighet för den enskilde skyldighet för kommunen Socialtjänstlagen är i stora delar utformad som en rättighetslagstiftning för den enskilde. Den som uppfyller vissa kriterier har rätt till bistånd. Av denna rättighet för den enskilde följer en skyldighet för kommunen att leva upp till lagens krav. 2 9

10 Denna skyldighet för kommunen fråntar dock inte den enskilde hans eller hennes eget ansvar att klara sin försörjning och sin livsföring i övrigt Skälig levnadsnivå Det bistånd som beviljas enligt SoL ska ge den enskilde personen en skälig levnadsnivå. Skälig levnadsnivå ger uttryck för vissa minimikrav vad gäller kvaliteten på den beviljade insatsen, det ger dock inte den enskilde någon obegränsad frihet att välja tjänster oberoende av kostnad. Skälig levnadsnivå ska inte förväxlas med begreppet goda levnadsförhållanden som används i LSS och som har en mer omfattande betydelse. Vad som bedöms vara en skälig levnadsnivå i Heby kommun framgår vid respektive insats. Vid bedömningen av vad som är en skälig levnadsnivå måste hänsyn också tas till särskilda omständigheter i varje enskilt fall, det vill säga den enskildes individuella behov. Behov som inte kan anses tillgodosett med vad som bedömts vara en skälig levnadsnivå i insatsbeskrivningarna ska alltid styrkas med t.ex. ett läkarintyg eller på likvärdigt sätt Värdegrund All biståndsbedömning, liksom utförandet av beviljade insatser, ska ske med beaktande av den enskildes rätt till ett värdigt bemötande och självbestämmande i enlighet med den nationella värdegrund som finns i 5 kap. 4 SoL. Bedömning och insatser ska också utformas så att de så långt som möjligt stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv Värdighetsgaranti samtal som gör skillnad För att säkerställa att den nationella värdegrunden i 5 kap. 4 SoL efterlevs har en värdighetsgaranti tagits fram inom kommunens äldreomsorg. Syftet med värdighetsgarantin är att fortlöpande arbeta för att den enskildes självbestämmande respekteras samt att de insatser som utförs ska upplevas som meningsfulla för den enskilde. 3. Biståndsbedömning I Heby kommun är det en biståndsbedömare/handläggare som tar emot den enskildes ansökan, utreder och bedömer den sökandes behov samt beslutar om insatser med stöd av socialtjänstlagen. Handläggaren ansvarar också för att utredning och beslut dokumenteras i enlighet med socialtjänstlagens och förvaltningslagens bestämmelser och att beställningen sedan överlämnas till aktuell utförare enligt den enskildes val. Biståndshandläggaren ansvarar också för uppföljning av biståndsbeslutet. 3.1 Kontakt Biståndsenheten kan få kännedom om att en person kan ha behov av stöd och hjälp från kommunen på flera olika sätt Vårdplanering En vårdplanering initieras ofta av landstinget via systemet Prator men kan också initieras av den enskilde själv. I de fall personen är inneliggande på sjukhus kontaktas kommunens biståndsenhet när personen anses vara medicinskt färdigbehandlad och då behov, eller förändring av tidigare kända behov, av insatser från kommunen har uppkommit. En vårdplanering kan ske via videokonferens, på sjukhuset eller i den enskildes hem. Vid vårdplaneringen deltar ett vårdplaneringsteam från kommunen med bl.a. 10 3

11 biståndsbedömare, rehabpersonal samt sjuksköterska. Under vårdplaneringen kan behov av insatser alternativ behov av förändringar i tidigare insatser framkomma och i dessa fall leder vårdplaneringen ofta fram till en ansökan om någon form av insats eller förändringar i tidigare insatser Betalningsansvar I de fall kommunen inte kan tillgodose vården/omvårdnaden för medicinskt färdigbehandlade patienter i landstingets vård inom fem arbetsdagar från det att kallelse till vårdplanering gjorts inträder betalningsansvar. Detta framgår av lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård Anmälan I vissa fall inkommer en anmälan till biståndsenheten att någon av olika skäl inte kan tillvarata sina egna intressen. Anmälan kan göras av vem som helst som har funderingar över om personen kan klara sig själv. I de fall en anmälan inkommer till enheten ska en handläggare alltid ta kontakt med den person anmälan berör. I de fall det framkommer att personen är i behov av stöd och hjälp från kommunen kan en ansökan upprättas, muntligen eller skriftligen, om den enskilde så önskar. Vill den enskilde inte ha någon hjälp måste kommunen, även om det tydligt framgår att behov finns, rätta sig efter den enskildes önskan. Någon ansökan upprättas därför inte i dessa fall utan ärendet avskrivs. I dessa fall ska handläggaren lämna information om hur den enskilde går tillväga för att ansöka om insatser i de fall den ändrar inställning till stöd och hjälp. Anmälningar registreras alltid som en aktualisering i verksamhetssystemet ProCapita. I de fall anmälan inte leder vidare till en ansökan avskrivs ärendet Kännedom på annat sätt Nämnden kan också få kännedom om ett behov av hjälp och stöd på annat sätt än ovanstående. En utredningsskyldighet föreligger även i dessa fall. Önskar personen inte att få stöd och hjälp från kommunen måste detta respekteras och ärendet avskrivs. Liksom tidigare ska information om hur han eller hon ansöker om bistånd lämnas. 3.2 Ansökan En ansökan kan komma till stånd på något av ovanstående sätt eller genom att personen ansöker direkt om en insats. Det finns inga regler eller begränsningar för vad den enskilde kan ansöka om. När en ansökan kommer in till kommunen ska den enskildes behov alltid bedömas då det är behovet som avgör om bistånd ska beviljas och vad detta bistånd i så fall ska bestå av. En ansökan kan göras muntligen eller skriftligen och den ska alltid tas om hand utan dröjsmål när den har inkommit, oavsett formen. En muntlig ansökan ska utan dröjsmål dokumenteras i verksamhetssystemet av den handläggare som mottagit den. Om det inte tydligt framgår av ansökan vad den avser ska handläggaren hjälpa den enskilde att precisera och/eller komplettera sina önskemål och dokumentera detta så att denna information kan läggas till grund för nämndens utredning och beslut. Detta gäller även i de fall personen ansöker om insatser som inte tillhandahålls av kommunen, personen ska då informeras om möjligheten att ansöka om andra insatser. Att informationen delgetts ska dokumenteras i journal. Ansökan ska dock alltid utredas oavsett sökt insats Ansökan om parboende Den som ansöker om vård- och omsorgsboende kan i samband med detta också ansöka om att make/maka/partner ska flytta med. Den som sedan tidigare har ett beslut om vård- och omsorgsboende kan också ansöka om detta. Ansökan om 4 11

12 parboende kan endast göras av den som ansöker om, eller har beslut om, vård- och omsorgsboende. Den part som inte ansöker om boende har således inte heller möjlighet att ansöka om parboende. I övrigt hanteras ansökan om parboende på samma sätt som andra ansökningar Vem kan ansöka? Ansökan kan göras av den enskilde själv eller en legal ställföreträdare (god man eller förvaltare). Anhöriga har inte rätt att ansöka om insatser för den enskildes räkning men kan av den enskilde utses som ombud genom en fullmakt. Detta ger dock inte anhöriga rätt att ansöka om något mot den enskildes egen vilja. En anhörig eller på annat sätt närstående kan dock alltid anmäla till nämnden om de anser att en person på något sätt far illa eller inte klarar sig själv. En god man eller förvaltare kan ansöka om insatser för den enskildes räkning. Det finns inte heller här någon befogenhet för den legale ställföreträdaren att ansöka om någon insats mot den enskildes vilja Kvalitetsnivå hantering av ansökan När en ansökan har kommit in till Heby kommun ska biståndshandläggaren bekräfta till den sökande att ansökan har mottagits, detta ska ske inom två arbetsdagar. I samband med detta ska den enskilde också informeras om den sökta insatsen ingår i Heby kommuns valfrihetssystem (för att förbereda val av utförare i förekommande fall), möjligheterna att framföra synpunkter och klagomål till kommunen samt avgifter för de olika insatser som finns att tillgå. Att informationen har delgetts den sökande ska dokumenteras i journal. Observera att samtycke från den enskilde är en förutsättning för att andra än den enskilde själv ska kunna ta del av information från personens ärende. En första preliminär bedömning om personens behov är av brådskande natur ska göras samma arbetsdag som ansökan inkommer. Behov av brådskande karaktär ska alltid prioriteras. 3.3 Utredning En utredning grundar sig på den enskildes ansökan. Grund för utredning kan också vara en kallelse till vårdplanering eller till ett uppföljningsmöte. Andra omständigheter som nämnden på annat sätt fått kännedom om kan också föranleda en utredning om personen önskar att ansöka om någon form av bistånd. Den enskildes situation ska utredas i enlighet med de krav som fastställs i lagar och föreskrifter på en utrednings innehåll. Den sökandes behov ska utredas och beskrivas i utredningen. Hänsyn tas enbart till den enskildes behov, andra faktorer som till exempel ekonomi, tekniska svårigheter att utföra/genomföra insatsen och liknande är inte av relevans för bedömningen av behovet och får därför inte beaktas. Handläggningen i sin helhet ska bygga på den enskildes rätt till självbestämmande och integritet. Om kompletterande uppgifter måste inhämtas från till exempel sjukvård eller annan ska den enskildes samtycke, eller om detta inte är möjligt den legale ställföreträdarens samtycke, först inhämtas. Under utredningen ska den enskildes ansökan prövas mot de krav som uppställs i SoL. Handläggaren ska då ställa sig följande frågor; 1. Kan den enskilde själv tillgodose sina behov? 2. Kan den enskilde få sina behov tillgodosedda på annat sätt? Om svaret på dessa två frågor besvaras nekande kan den enskilde vara berättigad till bistånd. Den enskildes behov och önskemål ska då dokumenteras tillsammans med vilka insatser behovet ska tillgodoses med. Biståndet ska då i sin helhet tillförsäkra den enskilde följande: 1. En skälig levnadsnivå i enlighet med dessa riktlinjer. 12 5

13 2. Det ska stärka den enskildes möjlighet att leva ett värdigt och självständigt liv. Personens behov ställt i relation till ansökan och aktuell lagstiftning ska tydligt dokumenteras i utredningen. Information som inte är relevant för utredningen bör inte förekomma Kvalitetsnivå utredning När ansökan om bistånd har kommit in till nämnden ska utredning inledas utan dröjsmål, dock senast en vecka efter det att ansökan har kommit in. Detta gäller också vid anmälan om vårdplanering eller uppföljningsmöte eller när andra omständigheter som kan föranleda en åtgärd från nämndens sida framkommit. Utredningstiden bör inte överskrida två veckor vid ansökan om hemtjänstinsatser av service och omvårdnadskaraktär samt korttidsvård, fyra veckor vid ansökan om insats i form av vård- och omsorgsboende. Insatser av akut karaktär ska utredas omgående Akut samverkan I vissa fall kan behov av akut samverkan föreligga innan beslut fattas. Detta gäller främst i de fall där flera aktörer är inblandade och det föreligger en risk att personen annars inte får hjälp och stöd på det sätt den behöver. Den som ser behovet av akut samverkan är skyldig att kalla de som är berörda till samverkansmöte. Detta kan även ske under pågående beslut om förutsättningarna på något sätt förändrats. Samverkansmöten av detta slag är alltid ärendespecifika. Frågor av generell karaktär hanteras på andra sätt. 3.4 Beslut Ett beslut kan vara gynnande i sin helhet, ett delvis avslag eller ett helt avslag. Beslutet ska alltid formuleras på ett enkelt sätt så att den enskilde enkelt kan förstå beslutets betydelse. Av beslutet ska alltid följande framgå: Vad den enskilde ansökt om samt när, det ska alltid gå att relatera beslutet till den enskildes ansökan. Vem beslutet gäller. Vad som har beviljats och vad som har avslagits. En samlad tid för utförande av beviljande av insatser (rambeslut). Från och med och till och med datum för beslutet (vid beslut om boende behövs inget till och med datum, dock ska uppföljning göras även av dessa beslut). På vilka lagliga grunder som beslutet har fattats. När beslutet ska följas upp. Om det finns särskilda skäl som talar för det kan ett förbehåll om återkallelse finnas med i beslutet, detta gäller endast i undantagsfall och enbart vid gynnande beslut Gynnande beslut Ett gynnande beslut har formen av ett rambeslut där beviljade insatser anges utifrån ansökan och en total tid för utförande av dessa insatser anges. Efter det att ett gynnande beslut fattats ska ärendet omgående, det vill säga samma dag som beslutet fattats, överlämnas till berörd utförare för verkställighet. Ett gynnande beslut kan inte ändras i, för den enskilde, negativ riktning annat än om hans eller hennes behov väsentligt har förändrats, att beslutet fattats utifrån vilseledande uppgifter från den enskilde eller om det försetts med ett förbehåll om återkallande. Observera: Alla biståndsbeslut som går utöver vad som anges i dessa riktlinjer ska fattas av enhetschef på delegation från vård- och omsorgsnämnden om inte annat anges. De ska också redovisas separat till nämnden på därför avsedd lista. 6 13

14 3.4.2 Avslagsbeslut Om beslutet innebär att den enskildes ansökan helt eller delvis avslås så ska den sökande alltid underrättas om förslag till beslut tillsammans med de eventuella uppgifterna som tillförts ärendet av annan än den sökande (kommunicering). Den som ansökt ges sedan skälig tid, tio arbetsdagar, för att inkomma med yttrande eller kompletterande handlingar innan slutligt beslut fattas i ärendet. Om inget nytt tillkommer under kommuniceringstiden delges den sökande det slutliga beslutet skriftligen tillsammans med information om hur man överklagar. För det fall nya uppgifter har inkommit under kommuniceringstiden dokumenteras detta och ett nytt ställningstagande gällande beslutet görs med hänsyn tagen till de nya uppgifterna. Om de kompletterande uppgifterna medför att ett gynnande beslut fattas meddelas den enskilde om att beslutet ändras. Om de nya uppgifterna inte medför någon förändring av beslutet så fattas det slutliga avslagsbeslutet och meddelas den sökande skriftligen även i detta fall med information om hur den enskilde går tillväga för att överklaga beslutet Beslut med partiellt avslag - delavslag Ett beslut kan också vara delvis gynnande men med ett partiellt avslag, det vill säga delar av personens ansökan har bifallits medan andra delar har avslagits. Dessa beslut ska utformas så att det tydligt framgår vad som bifallits och vad som avslagits. Delavslag kommuniceras på samma sätt som andra avslagsbeslut. I de delar ansökan beviljats hanteras det som övriga gynnande beslut Överklaga beslut Om beslutet innebär ett helt eller delvis avslag på det ansökan gäller har den enskilde eller hans/hennes legale ställföreträdare alltid rätt att överklaga beslutet. Om den enskilde så önskar ska biståndshandläggaren vara henne eller honom behjälplig med överklagandet. Kommunen har en skyldighet att ompröva beslutet om det är uppenbart oriktigt och det kan ändras snabbt, enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Detta gäller oavsett om den enskilde väljer att överklaga eller ej. Om omprövning inte är aktuell eller inte leder till någon ändring av beslutet sänder kommunen överklagandet vidare till Förvaltningsrätten efter prövning om överklagandet inkommit i tid. Se också rutin för hantering av överklagande Överföring av beslut Efter att ett gynnande beslut, eller ett beslut med ett delavslag, fattats ska detta snarast (samma dag) överföras till berörd enhet/utförare för verkställighet. Beslut överförs genom en beställning i verksamhetssystemet ProCapita om inte annat anges Kvalitetsnivå beslut Ett beslut ska alltid gå att relatera till den enskildes ansökan. Ett gynnande beslut ska överlämnas till berörd utförare samma dag som beslutet fattats genom beställning i ProCapita. Ett beslut om helt eller delvis avslag ska alltid åtföljas av information om hur den enskilde överklagar Uppföljning och omprövning av beslut Beviljat bistånd fastställs enligt socialtjänstlagen i ett biståndsbeslut. Beslutet omprövas vid väsentligt förändrade hjälpbehov. Om inga förändrande förhållanden har kommit till nämndens kännedom görs regelbundet en omprövning av biståndsbeslutet. Hur ofta en omprövning ska ske anges vid respektive insats. 14 7

15 4. Valfrihet I Heby kommun tillämpas lagen (2008:962) om valfrihet, LOV, inom hemtjänst. Detta innebär att den enskilde själv väljer vem av de valbara utförarna som ska utföra de insatser denne beviljats. Information om möjligheten att välja utförare ska ges till den enskilde i samband med att ansökan inkommer till kommunen. När och om det står klart att den enskilde har rätt till en insats som ingår i kommunens valfrihetssystem ska han eller hon omedelbart delges information om vilka valbara utförare som finns att tillgå. Beställning av hemtjänst i enlighet med beslut översänds därefter till den utförare den enskilde valt. Den enskilde kommer därefter överens med vald utförare om hur och när hjälpen ska utformas vilket dokumenteras i en genomförandeplan som den enskilde och utföraren tillsammans upprättar och skriver under. Kopia på genomförandeplanen sänds till biståndsenheten inom två veckor från överlämnat beslut. Serviceinsatser ska verkställas inom fem dagar från beslutet om inte brukare och utförare överenskommit om annat. Omvårdnadsinsatser ska verkställas inom 48 timmar från beslut, i akuta fall ska insatsen påbörjas inom 12 timmar (undantagsfall). Om den enskilde inte kan eller vill välja utförare trots stöd från eventuell god man, anhörig eller annan utförs insatsen av de så kallade ickevalsalternativet. Byte av utförare kan ske närhelst den enskilde önskar och bytet verkställs så snart som möjligt. Byte sker genom att den enskilde kontaktar biståndsenheten. Den enskilde behöver inte ange något skäl till varför hon eller han vill byta utförare. Biståndshandläggarens roll i valfrihetssystemet är central. Information gällande Heby kommuns valfrihetssystem och de aktuella utförarna, externa såväl som interna, ska lämnas av biståndshandläggare på ett neutralt och sakligt sätt. Som stöd har biståndshandläggaren också rutinen Biståndshandläggarens roll i ett valfrihetssystem. 5. Hemtjänstinsatser Enligt 5 kap. 5 SoL ska socialnämnden ge äldre människor som behöver det stöd, hjälp och annan lättåtkomlig service i hemmet 2. Den enskilde ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur sådant stöd och sådan service ska ges. Den enskildes rätt till självbestämmande och inflytande över insatserna ska alltid beaktas liksom att det stöd och den service som beviljats ska utföras på ett sådant sätt att den enskilde får bibehålla sin värdighet och känna välbefinnande. Hemtjänst är en viktig resurs för att underlätta den dagliga livsföringen i den egna bostaden. För äldre människor som av olika skäl har svårt att helt eller delvis sköta sitt hem och/eller sin egen omvårdnad ska hemtjänstinsatser kunna bidra till en ökad trygghet och ökade möjligheter att bo kvar i sitt eget hem. Den hjälp som erbjuds ska stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv och insatserna beviljas i de avseenden som den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Hemtjänst beviljas normalt med maximalt 110 timmar per månad. Beslut om tid utöver 90 timmar fattas av enhetschef i enlighet med nämndens delegationsordning. I de fall insatserna överstiger 110 timmar per månad ska behovet av vård- och omsorgsboende alltid utredas och diskuteras med den enskilde. När en person beviljas en hemtjänstinsats som ingår i valfrihetssystemet ska han eller hon alltid informeras om vilka utförare som kan väljas. 2 Med i hemmet avses både ordinärt boende och särskilda boendeformer. 8 15

16 De olika insatserna delas här nedan upp i två delar, serviceinsatser och omvårdnadsinsatser, beroende på insatsens karaktär. Insatser som inte ingår i kommunens valfrihetssystem återfinns under en egen rubrik. I begreppet hemtjänst ingår inte anhöriganställning (ett anställningsbeslut, ej biståndsbeslut), medicinska insatser (utöver delegerade hemsjukvårdsinsatser samt egenvård), skötsel och rastning av djur, bankärenden och ekonomisk förvaltning samt färdtjänst. 5.1 Serviceinsatser Hjälp i hemmet av servicekaraktär beviljas efter brukarens behov. Serviceinsatser beviljas normalt inte om den sökande sammanbor med någon som kan sköta de aktuella sysslorna i hemmet. Inom ramen för skälig levnadsnivå anses inte serviceinsatser i form av vedhuggning, snöskottning och skötsel av djur ingå. Uppräkningen av insatser är inte uttömmande. Föreligger behov av andra insatser ska beslutet alltid fattas av enhetschef samt föregås av ett samverkansmöte Städning Städning beviljas personer som har svårigheter att helt eller delvis sköta sitt hem. Hjälp beviljas i de avseenden den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller få dessa tillgodosedda på annat sätt. I insatsen ingår bland annat städning, bäddning, renbäddning, fönsterputs m.m. Ändamålsenligt städmaterial ska tillhandahållas av den enskilde vilket innebär en väl fungerande dammsugare, mopp/hink, dammtrasor, skurduk och lämpligt rengöringsmedel. Alla elektrisk städutrustning ska vara godkänd. Den enskilde ska i samband med ansökan få information om vad som krävs. Utföraren kan, om denne anser det vara nödvändigt, själv tillhandahålla adekvat städutrustning. Ett krav är då att aktuella smittskyddsrutiner följs. Något krav att utföraren ska tillhandahålla städutrustning kan inte ställas av den enskilde. Städning beviljas med minst 15 minuter per tillfälle samt maximalt fem (5) timmar fyra (4) timmar per månad om inte särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl kan vara att den enskilde använder sig av en utomhusrullstol som smutsar ner inne, motorikeller synproblem som medför risk för spill och fläckar och liknande. De särskilda skälen ska vara styrkta på lämpligt sätt (läkarintyg, intyg från arbetsterapeut eller liknande). Beslut om utökad tid fattas av enhetschef, anledningen till den utökade tiden ska tydligt dokumenteras. Så kallad hygienstäd utförs under insatsen omvårdnad Tvätt och enklare klädvård Tvätt och klädvård beviljas personer som inte kan, eller har stora svårigheter, att sköta tvätt och klädvård. En förutsättning för insatsen är att en fungerande tvättmaskin finns i anslutning till bostaden. I de fall de organisatoriskt fungerar bättre kan tvätt i undantagsfall transporteras till för utföraren lämplig plats att utföra insatsen. Den enskilde ska vid ansökan informeras att så kan ske. Något krav på att utföraren ska transportera tvätten till annan plats kan inte ställas. Vanligtvis transporterar utföraren tvätten till därför lämplig plats för att utföra insatsen men undantagsvis kan tvätt även ske i brukarens hem. Tvätt- och sköljmedel tillhandahålls av den enskilde. Handtvätt beviljas inte. Tvätt och enkel klädvård beviljas med minst 15 minuter per tillfälle och maximalt med tre (3) timmar per månad om inte särskilda skäl föreligger. Med särskilda skäl avses till exempel situationen då den enskilde har ett större behov av insatsen på grund av inkontinens, motorik- eller synproblem som medför spill och fläckar och liknande. Särskilda skäl ska vara styrkta genom intyg eller liknande. I de fall utökad tid beviljas ska beslut fattas av enhetschef och anledningen till den utökade tiden ska tydligt dokumenteras. 16 9

17 5.1.3 Inköp och enklare ärenden Inköp och enklare ärenden beviljas personer som inte kan utföra sina inköp själv. Om behovet kan tillgodoses på annat sätt föreligger inte rätt till insatsen. Enbart svårigheter att ta sig till affären av andra skäl som t.ex. bristande kommunikationer medför inte rätt till denna insats. I dessa fall kan färdtjänst vara ett alternativ. Där hemsändningsservice finns beviljas som regel inte bistånd i form av inköp utan den enskilde hänvisas i första hand till den servicen. Kommunens utförare hanterar inte kontanter eller kreditkort varför den enskilde ska tillhandahålla betalkort knutet till butik eller med en begränsad summa pengar. Om stöd och rådgivning behövs för att ansöka om betalkort ska biståndshandläggaren vara den enskilde behjälplig med detta. Vid behov av hjälp med apoteksinköp ska fullmakt och möjlighet till fakturering gås igenom tillsammans med den enskilde under utredningen. Bank- och postärenden utförs som regel inte av utföraren. Om behov av hjälp med bank- och/eller postärenden, eller andra ärenden av ekonomisk karaktär föreligger ska möjligheten till god man/förvaltare i första hand ses över. Enklare ärenden kan efter behovsprövning beviljas som till exempel att ta in post, uppläsning av brev och liknande. Hjälp att uträtta ärenden via internetbank beviljas inte. Om den enskilde själv utför sina inköp eller ärenden men behöver stöd och hjälp beviljas även detta om inköp. Insatsen ska innefatta tid för att skriva inköpslista, utförarens resor tur och retur mellan den enskildes bostad och närmaste affär, inköp, redovisning av eventuella kvitton och genomgång av inköpslista samt inplockning av varor i skåp. Brukaren ska informeras om utförarens skyldighet att i möjligaste mån samordna inköpsresor. Inköp beviljas med maximalt en gång per vecka, minuter per tillfälle. Tiden beräknas bland annat med hänsyn till resavstånd mellan boende och butik Utförande serviceinsatser En serviceinsats ska påbörjas, eller planeras tillsammans med den enskilde, inom fem dagar från beslut. Serviceinsatser utförs inte kvällar, helger och storhelger. Efter det att beställning lämnats via ProCapita ska verkställighet av hemtjänstinsatser påbörjas inom utsatt tid. En genomförandeplan ska upprättas inom två veckor. Insatserna utförs efter överenskommelse med den enskilde om när och hur han eller hon önskar få insatsen utförd. Den enskildes rätt till självbestämmande och möjlighet att påverka insatsernas utformning skall alltid respekteras. Vid serviceinsatsen tvätt och enklare klädvård kan det ibland mer lämpligt för utföraren att transportera tvätten till en central tvättstuga. Utföraren har möjlighet att göra detta efter överenskommelse med och under förutsättning att den enskilde godtar lösningen. Inköpsresor ska i möjligaste mån samordnas. Detta gäller i de fall den enskilde inte själv följer med vid inköpen. 5.2 Omvårdnadsinsatser I omvårdnadsinsatser ingår insatser för personlig omvårdnad, hjälp vid måltider, hygienstäd och liknande insatser. Insatser som grundar sig på ett egenvårdsintyg (personlig omvårdnad eller tillsyn) liksom delegerade hemsjukvårdsinsatser (ej biståndsbeslut) hör också till kategorin omvårdnadsinsatser Personlig omvårdnad Personlig omvårdnad beviljas personer som inte själva kan, eller har stora svårigheter att, sköta sin person. Om behovet kan tillgodoses på annat sätt föreligger 17

18 inte rätt till insatsen. Med personlig omvårdnad avses i första hand munvård, dusch, bad och enklare hårvård i samband med dusch/bad. Det kan också röra sig om hjälp till och från toaletten eller sängen, hjälp med inkontinenshjälpmedel samt av- och påklädning. Insatsen beviljas utifrån den enskildes behov. I personlig omvårdnad ryms också insatser som grundar sig på ett egenvårdsintyg som till exempel hjälp med stödstrumpor eller insatser av rehabiliterande karaktär efter instruktion av sjukgymnast eller arbetsterapeut Måltidshjälp Mat är av central betydelse för alla människors välbefinnande och hälsa. Regelbundna måltider är viktiga för äldre personer. Måltidshjälp kan beviljas personer som inte själva kan tillgodose sitt behov av mat. Måltidshjälp innebär en möjlighet att få hjälp att tillreda frukost och mellanmål, iordningsställande av måltid, matlagning, dukning, disk samt att ta ut sopor. Det kan också innefatta stöd och uppmuntran att äta om sådant behov finns. Finns behov av tillsyn under måltiden så ingår även det i insatsen måltidshjälp. Insatsen beviljas enbart om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Hjälp vid måltider beviljas med minst 15 minuter per tillfälle eller maximalt 14 timmar per vecka (två timmar per dag) 10.5 timmar per vecka (1,5 timme per dag) Tillsyn Insatsen beviljas personer som inte känner trygghet och säkerhet i sitt hem. Om behovet att trygghet och säkerhet kan tillgodoses på annat sätt, till exempel genom trygghetslarm eller att personen har andra insatser under de aktuella delarna av dygnet, föreligger inte rätt till insatsen. Om behov kvarstår trots trygghetslarm kan insatserna kombineras. Tillsyn vid egenvård (med egenvårdsintyg) kan också beviljas. Tillsyns kan ges i form av besök eller telefonsamtal efter överenskommelse med den enskilde. Behovet av tillsyn måste vara dagligen återkommande för att beviljas, behovets omfattning ska dokumenteras i journal och utredning. Beslutet anger dock alltid en tidsram där utföraren kommer överens med den enskilde om när och hur insatsen ska utföras Social samvaro Social samvaro beviljas personer som inte själva kan tillgodose sitt behov av samvaro och social aktivitet. Insatsen kan bestå av samvaro och social aktivitet i hemmet eller aktiviteter utomhus. Den beviljade tiden kan användas utifrån den enskildes behov och önskemål. Det kan röra sig om en pratstund, en promenad eller liknande. Målsättningen med insatsen ska alltid vara att utöka den enskildes möjligheter till sociala aktiviteter. Insatsen social samvaro beviljas med fyra timmar per månad Ledsagning Ledsagning beviljas personer som har svårigheter att själva ta sig till olika aktiviteter. Om behovet kan tillgodoses på annat sätt föreligger inte rätt till insatsen. I huvudsak avser ledsagning endast stöd till och från. Genom ledsagning ska den enskilde ges möjligheter att delta i samhällslivet och i fritidsaktiviteter. Ledsagning bedöms individuellt och innebär hjälp att ta sig från en punkt till en annan. Insatsen beviljas till aktiviteter i närområdet 1 och med maximalt 10 timmar per månad fyra (4) timmar per månad. Vid behov av transport i samband med ledsagning ombesörjer den enskilde själv transporten. I de fall färdtjänstbeslut finns 1 3 Med närområde avses ett område som motsvarar i Heby kommun gällande färdtjänstområde vilket för närvarande sträcker sig sex mil utanför kommungränsen

19 följs riktlinjer för färdtjänst i Heby kommun vad gäller ledsagare Medföljare Medföljare beviljas de som har behov av stöd och hjälp för att ta sig för att uträtta ärenden som t.ex. frisör, apotek, post och/eller bankärenden. Personalen kan dock inte bistå vid utförande av post och bankärenden. Medföljare beviljas med maximalt fem (5) timmar per månad Utförande omvårdnadsinsatser Efter det att beställning lämnats via ProCapita ska verkställighet av omvårdnadsinsatser påbörjas inom 48 timmar (12 timmar i särskilt brådskande fall). En genomförandeplan ska upprättas tillsammans med den enskilde och kopia lämnas till biståndsenheten inom två veckor från beslut. Samtliga omvårdnadsinsatser ska utföras med respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ska så långt det är möjligt själv få styra över hur och när insatsen utförs. Omvårdnadsinsatser anses vara nödvändiga för den enskilde personens välbefinnande och kan därför inte kontinuerligt bytas mot andra insatser. Om så sker ska biståndsenheten meddelas om detta snarast möjligt. 5.3 Insatser som inte ingår i valfrihetssystemet De flesta hemtjänstinsatser i Heby kommun ingår i kommunens valfrihetssystem. I några fall ingår inte insatsen i kommunens valfrihetssystem, dessa insatser utförs alltid av kommunens hemtjänst Avlastning och avlösning i hemmet Avlastning och avlösning i hemmet beviljas om någon vårdar en anhörig i hemmet och behov av avlastning/avlösning uppstår. Det förutsätter att den som vårdas är i behov av tillsyn samtidigt som den anhörige är i behov av avlastning. Avlastning och avlösning i hemmet beviljas med maximalt sex timmar per vecka, är behovet större än detta bör möjligheten till insatsen korttidsvård alternativt dagvård (endast vid demenssjukdom) ses över. Om den enskilde beviljats insatsen växelvård beviljas avlastning och avlösning endast under de veckor den enskilde vistas i hemmet och då med maximalt sex timmar per vecka. Om den enskilde beviljats dagvård beviljas avlastning och avlösning i hemmet endast i undantagsfall Dagvård Insatsen dagvård är avsedd för personer med demenssjukdom. Verksamheten erbjuder olika aktiviteter och bedrivs i mindre grupper. Insatserna syftar till att träna och upprätthålla den enskildes förmågor samt att ge social stimulans men också att fungera som avlastning för anhöriga. Insatsen dagvård beviljas med maximalt två dagar per vecka till personer som har en demenssjukdom, demensintyg fodras. Dagvård kan vid behov kombineras med andra insatser som till exempel avlastning och avlösning i hemmet, korttidsvård samt social samvaro. Insatsen dagvård kan dock inte verkställas samtidigt med korttidsvård eller växelvård Trygghetslarm Insatsen trygghetslarm beviljas personer som inte känner trygghet och säkerhet i sitt hem. Det är endast den enskildes trygghet och säkerhet som är av relevans för beslutet om trygghetslarm

20 Trygghetslarm kan kombineras med insatsen tillsyn om tillräcklig trygghet inte kan uppnås enbart med trygghetslarm. Besök efter larm utförs alltid av kommunens hemtjänstpersonal oavsett vald utförare i övrigt. Om flera personer i samma hushåll har behov av trygghetslarm ska varje enskild person av rättssäkerhetsskäl ha ett eget beslut om detta. I Heby kommun tillämpas ett förenklat ansökningsförfarande och utredningsförfarande vad gäller insatsen trygghetslarm. Information om larmens funktion och användning ska alltid lämnas ut till den enskilde vid ansökan Utförande av insatser utanför valfrihetssystemet Insatser som inte ingår i kommunens valfrihetssystem utförs alltid av kommunens hemtjänst. Efter det att beställning lämnats via ProCapita ska insatsen påbörjas, eller planeras tillsammans med den enskilde, inom fem dagar från beslut. En genomförandeplan ska upprättas inom två veckor från fattat beslut. Insatsen avlösning och avlastning i hemmet utförs efter överenskommelse med den enskilde om när han eller hon önskar få insatsen utförd. Den enskildes självbestämmande och integritet ska alltid respekteras. 6. Särskilda boendeformer 6.1 Vård- och omsorgsboende När behovet att tillsyn eller kraven på trygghet och säkerhet inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet ska det finnas möjlighet att flytta till ett vård- och omsorgsboende. Vård- och omsorgsboende beviljas personer som inte längre kan bo kvar i sin vanliga bostad. Är personen utöver detta demenssjuk så finns vård- och omsorgsboende med demensinriktning att tillgå. Ett krav för detta är att ett demensintyg finns. I vård- och omsorgsboende ingår omvårdnad som är ett samlingsbegrepp för allt en person kan behöva hjälp med i sin dagliga livsföring, fysiskt såväl som psykiskt och socialt. Gemensam service, gemensamma utrymmen och tillgång till personal dygnet runt ingår också. Insatser i boendet fastställs i en genomförandeplan. Behovet av insatser omprövas, till skillnad från beslutet om boende, var sjätte månad (eller tidigare om behov föreligger) genom uppföljning av genomförandeplanen. Beslutet om vård- och omsorgsboende omprövas inte om det inte finns synnerliga skäl till detta. Den som har omfattande vård- och tillsynsbehov har möjlighet att beviljas denna typ av boende. Möjligheterna att bo kvar i det egna hemmet med hjälp av andra insatser ska ha utretts och det ska stå klart att dessa inte uppfyller den enskildes behov. Vid bedömningen av den enskildes behov ska psykosociala faktorer, otrygghet och hög ålder tas i beaktande. Mycket hög ålder kan tala för att den enskildes eventuella hälsoproblem och hjälpbehov snarare kan komma att öka än att minska och hänsyn ska därför tas till denna prognos. Att personens egen bostad är olämplig eller belägen på ett sådant sätt att det försvårar för den enskilde att leva där är inte skäl för att bevilja vård- och omsorgsboende. I dessa fall får den enskilde vända sig till den öppna bostadsmarknaden för att få tillgång till en mer lämpad bostad. Biståndshandläggaren ska vara den enskilde behjälplig med vart han eller hon ska vända sig i dessa fall. Om den enskilde har önskemål om ett specifikt vård- och omsorgsboende ska detta dokumenteras i journal och utredning. Önskemålen påverkar inte behovsbedömning och beslut. Efter beslut om rätt till vård- och omsorgsboende fattas ett beslut om vart den enskilde erbjuds plats. Detta beslut fattas av utföraren av insatsen. Vid detta 20 13

21 beslut tas så långt det är möjligt hänsyn till den enskildes önskemål. Hänsyn tas också till tillgång på platser vid de olika vård- och omsorgsboendena, boendenas inriktning och deras geografiska placering. Omvårdnadsbehovets omfattning är också av vikt för det senare beslutet varför det är viktigt att detta framgår i behovsbedömningen. En sökande ska alltid erbjudas plats även om önskemål om specifikt boende för tillfället inte kan tillgodoses. Om den enskilde tackar nej till erbjuden plats fattas beslut om vilka insatser som ska tillgodose personens behov i väntan på en plats som den enskilde kan godta. I första hand ska en plats på ett annat boende i väntan på den önskade platsen erbjudas, i andra hand ska möjligheten till insatser av hemtjänst i den enskildes hem erbjudas för att tillgodose den enskildes behov. Erbjudande av plats i de fall specifika önskemål finns sker enligt fastställd rutin för en rättssäker fördelning av platser. Utföraren dokumenterar den enskildes behov och önskemål i en genomförandeplan senast två veckor efter inflyttning. Kopia på genomförandeplan sänds till biståndshandläggare inom denna tid. Därefter följs genomförandeplanen upp var sjätte månad eller tidigare om behov föreligger. Kopia på genomförandeplanen sänds därefter till biståndshandläggare för uppföljning och ställningstagande om omprövning Parboende på vård- och omsorgsboende Om ett par önskar att fortsätta sammanbo även efter det att den ena är i behov av vård- och omsorgsboende så är detta möjligt. För närvarande erbjuds möjligheter till parboende vid Liljebackens vård- och omsorgsboende. Ansökan om parboende kan endast göras av den som ansöker om/beviljats vård- och omsorgsboende. Det ska också utredas att det är båda parters vilja att fortsätta att bo tillsammans. Den person som inte har beslut om vård- och omsorgsboende (den medboende) får teckna en överenskommelse med kommunen vid inflytt. I denna överenskommelse regleras bland annat kostnadsfrågor, besittningsrätt och liknande. Ytterligare information om parboende vid vård- och omsorgsboende finns i kommunens riktlinjer för parboende Rätten att få åldras tillsammans Utförande vård- och omsorgsboende Efter överföring av beslut erbjuds den enskilde plats på önskat boende så snart det är möjligt. I vissa fall erbjuds plats på annat boende om det inte finns någon ledig bostad på det önskade vård- och omsorgsboendet. Erbjudande om plats sker i enlighet med rutin Verkställighet vård- och omsorgsboende. Vid inflytt ska en genomförandeplan upprättas tillsammans med den enskilde. En kopia på denna ska sändas till biståndsenheten inom två veckor från det att beslutet verkställts. De insatser som ges vid vård- och omsorgsboendet ska alltid utföras med respekt för den enskildes självbestämmande och integritet I boendet ska den enskilde erbjudas en aktiv vardag med aktiviteter utifrån personliga önskemål. 6.2 Korttidsvård Korttidsvård är en tidsbegränsad, tillfällig vård med rehabilitering. Syftet och målet med korttidsvården är alltid att den enskilde ska kunna återvända till sitt eget hem. Den enskilde kan beviljas korttidsvård av flera orsaker; 14 21

22 6.2.1 Korttidsvård för tillfällig avlastning Korttidsvård för tillfällig avlastning är avsedd för personer som har stora behov av omvårdnadsinsatser samtidigt som anhöriga är i behov av avlösning. Syftet med korttidsvård är att upprätthålla möjligheten att bo kvar hemma längre. Om behovet kan tillgodoses på annat sätt eller om behovet är mindre än ett dygn per vecka beviljas inte korttidsvård för tillfällig avlastning. Vid mindre behov än ett dygn bör insatsen avlösning/avlastning i hemmet beaktas. Korttidsvård för tillfällig avlastning beviljas för enstaka tillfällen, minst ett dygn, efter ansökan. Denna typ av avlastning kan också beviljas om situationen i den enskildes hem blir ohållbar och det inte går att lösa situationen med hjälp av andra insatser i hemmet. I dessa fall ska behovet av vård- och omsorgsboende omedelbart ses över. Syftet och målet med korttidsvården ska dock alltid vara att den enskilde ska kunna återvända till sitt eget hem, eventuellt med stöd av andra insatser som till exempel hemtjänst Korttidsvård efter sjukhusvistelse Korttidsvård efter sjukhusvistelse kan beviljas då det finns behov av rehabilitering efter en sjukhusvistelse. Det normala är att den enskilde återvänder till det egna hemmet efter en sjukhusvistelse, eventuellt med stöd av hemtjänst, men i undantagsfall är behovet av rehabilitering sådant att korttidsvård kan beviljas. Korttidsvård efter sjukhusvistelse beviljas med maximalt två månader och med minst ett dygn. Om det står klart att den enskilde inte kommer att kunna återvända till det egna hemmet ska en utredning om vård- och omsorgsboende omedelbart inledas. Kan behovet tillgodoses med andra insatser beviljas inte korttidsvård efter sjukhusvistelse Växelvård Växelvård är korttidsvård som beviljas återkommande med sju eller fjorton dagar per månad. Om behovet av växelvård överstiger 14 dagar på en fyraveckorsperiod ska möjligheten till vård- och omsorgsboende tas upp till diskussion. Insatsen beviljas inte med ytterligare dagar även om behovet kan anses vara större. Är behovet av växelvård mindre än sju dagar per månad finns i stället korttidsvård för tillfällig avlastning att tillgå Utförande korttidsvård Beslut om korttidsvård för tillfällig avlastning utförs efter överenskommelse med den enskilde och ev. anhöriga om när behov av avlastning finns. En genomförandeplan upprättas och kopia på denna sänds till biståndsenheten inom två veckor från verkställighet. Beslut om korttidsvård efter sjukhusvistelse verkställs så snart det är möjligt och i enlighet med vad som överenskommits vid vårdplanering. En genomförandeplan upprättas och kopia på denna sänds till biståndsenheten inom två veckor från det att beslutet verkställts. Beslut om växelvård verkställs efter överenskommelse med den enskilde om när insatsen ska påbörjas. En genomförandeplan upprättas och kopia på denna sänds till biståndsenheten inom två veckor från det att beslutet verkställts. All korttidsvård ska utföras med respekt för den enskildes självbestämmande och integritet och med ett rehabiliterande synsätt. Syftet med korttidsvården ska alltid vara att den enskilde ska kunna återvända till sitt eget hem efter rehabilitering. Kommunens värdighetsgaranti ska följas och respekteras

23 6.3 Trygghetsplats Ibland kan ett behov av avlastning uppstå oplanerat då till exempel någon som vårdar en anhörig i hemmet hastigt insjuknar och måste uppsöka sjukhus. Om detta inträffar utanför kontorstid kan en trygghetsplats vara en möjlig lösning för den enskilde som har behov av stöd och/eller omvårdnad. Behovet av trygghetsplats bedöms i dessa fall av kommunens tjänstgörande sjuksköterska, insatsen trygghetsplats är därmed inte en biståndsbedömd insats. Beslut om korttidsvård fattas närmast efterföljande vardag av biståndshandläggare om behovet av omvårdnad och stöd kvarstår, i samband med detta ska en utredning inledas gällande den enskildes behov av fortsatt korttidsvård alternativt andra insatser. Trygghetsplatsen är avsedd för en kortare vistelse på max fem dagar varför utredning om behov av fortsatt vård snarast måste göras. Trygghetsplats debiteras samma avgift för den enskilde som övrig korttidsvård. Trygghetsplatsen kan endast utnyttjas under jourtid, under arbetstid (kontorstid) ska beslut alltid fattas av biståndshandläggare Utförande trygghetsplats Då trygghetsplats är en icke-biståndsbedömd insats ska ingen dokumentation eller liknande ske gällande den enskilde eller dennes situation. Utförandet riktar sig primärt mot att ge den enskilde trygghet och vid behov omvårdnad med respekt för dennes integritet och självbestämmande. Föreligger fortsatt behov av korttidsvård fattas närmast kommande vardag beslut om detta av biståndsenheten. Därefter övergår insatsen till korttidsvård, se ovan 6.2. Dessa riktlinjer träder i kraft den 1 januari Margareta Gadde-Jennische Ordförande i Vård- och omsorgsnämnden Anne Eriksson Verksamhetschef IFO och bistånd 16 23

24 - VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 12 december 2018 Dnr 736 Svar på inkommen synpunkt angående arbetsresor inom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Vård och omsorgsnämndens beslut Vård- och omsorgsnämnden antar svar enligt PM, 29 november 2018, som sitt eget. Sammanfattning Den 12 november 2018 inkom en synpunkt angående arbetsresor inom LSS. I synpunkten anger avsändaren att kommunen genom att utföra arbetsresor inom LSS i egen regi bedriver konkurrerande verksamhet. Dessutom efterfrågas om fordon, utbildning och personal omfattas av samma krav som ställs på upphandlad utförare. Vård- och omsorgsnämnden beslutade, Von 147, den 21 november 2018 att uppdra åt förvaltningen att upprätta förslag på svar till sammanträdet den 12 december Förvaltningens förslag till svar i PM 29 november 2018 redovisas. Beslutsunderlag PM, 29 november 2018, Synpunkt angående arbetsresor inom LSS, 12 november Förslag Tilläggsförslag Ändringsförslag Förslagsordning Votering Reservationer Protokollsanteckning Delges Insändare av synpunkt Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 24

25 PM 1 (1) Datum Diarienr/Dplankod DiarieNr Vård- och omsorgsnämndens Avdelningsnamn Anne Eriksson Verksamhetschef Anne.Eriksson@heby.se Vård och omsorgsnämnden Svar inkommen synpunkt angående arbetsresor inom LSS Förslag Vård- och omsorgsnämndens beslut: Vård- och omsorgsnämnden antar nedanstående svar som sitt eget. Sammanfattning Svar: I november 2018 inkom synpunkter från er på Västupplands Taxi gällande Heby kommuns beslut att resor ingår i insatsen LSS daglig verksamhet. Ni uppger att detta skulle innebära konkurrande verksamhet gentemot en upphandlad tjänst. Arbetsresor ingår förvisso som en del av upphandling gällande färdtjänst. I detta avtal garanteras inga volymer. Att resor till och från daglig verksamhet hanteras inom ramen för den enskildes LSS beslut innebär inte att kommunen bedriver konkurrerande verksamhet då dessa resor inte är att se som arbetsresa enligt färdtjänstlagen. Arbetsresor kommer även fortsättningsvis att hanteras enligt nu gällande avtal. I fråga om vilka krav som ställs på fordon respektive på personalen skiljer de sig gentemot kraven i upphandlingen. Detta med anledning av att det inte är taxiverksamhet som bedrivs i detta fall. I tjänsten Anne Eriksson Verksamhetschef Delges: delges Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se 25

26 26

27 november PM 1 (1) Datum 29 november 2018 Diarienr/Dplankod Vård och omsorgsförvaltningen Åsa Johansson Förvaltningschef Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende i Uppsala län Förslag till beslut: Vård- och omsorgsnämndens beslut Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende i Uppsala län antas. Utredning Enligt Socialtjänstlagen (2001:453) SoL, 5 kap 9a och Hälso och sjukvårdslagen (2017:30) HSL 16 kap 3, är landsting och kommuner skyldiga att ingå en gemensam överenskommelse om samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel samt spel om pengar. Kommunerna fick från årsskiftet 2018 ett utvidgat ansvar för att även förebygga och motverka missbruk av spel om pengar bland barn och unga. Hälso och sjukvårdens ansvar för barns behov av information, råd och stöd om förälder (eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor med) missbrukar alkohol eller andra beroendeframkallande medel, utökas så att det även gäller vid spelproblem. Tidigare överenskommelse har därför reviderats utifrån det utökade uppdraget. Den länsövergripande överenskommelsen ska ligga till grund för lokal samverkan mellan länets kommuner och Region Uppsala. I Uppsala län finns en samverkan kring missbruks och beroendevård, RIM. Den består av en styrgrupp med representanter från länets samtliga kommuner, en samordnare från FoU, Region Uppsalas förvaltningar och ledningskontor, brukarmedverkan samt en adjungerad från länsstyrelsen. RIM är även lokalt förankrat genom närvårdssamverkan i varje kommun mellan socialtjänsten, beroendevården och primärvården. Åsa Johansson Delges: HEBY100 v , Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se 27

28 ViS - Vård i samverkan Kommun(er): Samtliga kommuner Region Uppsala: Samtliga hälso- och sjukvårdsförvaltningar Fastställt av:?? Datum:2018-xx-xx Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende i Uppsala län Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Termer och begrepp...3 Ansvarsfördelning...4 Region Uppsala...4 Kommunerna...4 Omfattning...5 Samsjuklighet och särskilda målgrupper att beakta...5 Genomförande...5 Förebyggande arbete...5 Bedömning...6 Behandling...6 Psykologisk och psykosocial behandling...6 Läkemedelsbehandling vid riskbruk, beroende och abstinens...7 Psykosociala stödinsatser...7 Arbete/sysselsättning...7 Boende...7 Dopningsmedel...7 Samordnad individuell plan (SIP)...8 Fast vårdkontakt...8 Stöd till anhöriga och närstående...8 Barn som anhöriga...8 Orosanmälan...8 Smittskyddsarbete...8 Brukarinflytande...9 Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende i Uppsala län Sidan 1 av 9 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 4.0 Handlingstyp: Riktlinje 28

29 Uppföljning...9 Versionshistorik...9 Referenser...9 Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende i Uppsala län Sidan 2 av 9 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 4.0 Handlingstyp: Riktlinje 29

30 Bakgrund Enligt Socialtjänstlagen (2001:453) SoL,5 kap 9a och Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) HSL 16 kap 3, är landsting och kommuner skyldiga att ingå en gemensam överenskommelse om samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel samt spel om pengar. Kommunerna fick från årsskiftet 2018 ett utvidgat ansvar för att även förebygga och motverka missbruk av spel om pengar bland barn och unga. Hälso- och sjukvårdens ansvar för barns behov av information, råd och stöd om förälder (eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor med) missbrukar alkohol eller andra beroendeframkallande medel, utökas så att det även gäller vid spelproblem. Denna länsövergripande överenskommelse ska ligga till grund för lokal samverkan mellan länets kommuner och Region Uppsala. De lokala överenskommelserna anpassas efter lokala behov och förutsättningar och ska beskriva hur samverkan ska ske i respektive kommun. Samverkan kan även inkludera aktörer, som till exempel polis, skola eller civila aktörer. I Uppsala län finns en samverkan kring missbruks- och beroendevård, RIM. Den består av en styrgrupp med representanter från länets samtliga kommuner, en samordnare från FoU, Region Uppsalas förvaltningar och ledningskontor, brukarmedverkan samt en adjungerad från länsstyrelsen. RIM är även lokalt förankrat genom närvårdssamverkan i varje kommun mellan socialtjänsten, beroendevården och primärvården. Syfte Överenskommelsen ska tydliggöra ansvarsfördelning och stärka samverkan mellan kommunerna och Region Uppsala samt utgöra grund för lokala överenskommelser. Termer och begrepp Till följd av att socialtjänsten och hälso- och sjukvården använder olika termer och begrepp så anges nedan enbart de övergripande som är gemensamma och hämtas utifrån kunskapsunderlagen. Risk- /skadligt bruk Missbruk, Innebär att konsumtionen ännu inte har utvecklats till missbruk eller beroende men riskerar att göra det om den fortsätter. Konsumtionen innebär en klar risk för att utveckla kroppsliga skador Innebär att ett fysiologiskt beroende ännu inte uppstått men risken är stor att det utvecklas till det. Här har fysiska- och psykiska skador samt sociala problem börjat uppstå. Personer i missbrukarens omgivning brukar också påverkas negativt av missbruket Beroende, definieras enligt ICD -10 att tre eller fler kriterier skall vara uppfyllda under en 12- månadersperiod: - toleransutveckling - abstinensutveckling - kontrollförlust - stark längtan, behov eller tvång Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende i Uppsala län Sidan 3 av 9 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 4.0 Handlingstyp: Riktlinje 30

31 - användning prioriteras framför andra aktiviteter och förpliktelser - fortsatt användande/utövande trots kroppsliga och/eller psykiska skador Anhörig/närstående Riskabelt spelande Problemspelande Hasardspelsyndrom/ Spelberoende Exempelvis make eller maka, barn, föräldrar, syskon, sambo eller särbo, nära vän eller arbetskamrat. Riskabelt spelande omfattar allt från personer som ligger i riskzonen för att utveckla ett spelproblem till personer som har ett spelberoende. Problemspelande är ett mått på spelproblem som främst mäts genom PGSI (Problem Gambling Severity Index). I begreppet ingår inte grupper med viss risk. Hasardspelssyndrom är en psykiatrisk diagnos för spel om pengar. Spelberoende betyder att problemen är så allvarliga att det kan vara ett kliniskt beroende. Ansvarsfördelning Ansvarsfördelningen mellan de olika huvudmännen utgår från anvisningar i respektive lagrum och de nationella riktlinjerna. Av de lokala överenskommelserna som upprättas framgår hur samverkan sker lokalt. Region Uppsala Hälso- och sjukvården ansvarar för att medicinskt bedöma, utreda, behandla sjukdomar och skador 1. Barns behov av information råd och stöd ska beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har ett missbruk av alkohol, annat beroendeframkallande medel dopningsmedel eller spel om pengar. Kommunerna Socialtjänsten ansvarar för att förebygga och aktivt arbeta för att motverka missbruk av alkohol och andra beroendeframkallande medel, dopningsmedel samt spel om pengar. Socialtjänsten bedömer, utreder och beslutar om insatser så att den enskilde får den hjälp och vård som hen behöver för att komma ifrån sitt missbruk. Insatserna som erbjuds enligt socialtjänstlagen är frivilliga. Om personer med missbruk behöver vård men inte samtycker till detta, kan vården under vissa förutsättningar ges mot den enskildes vilja 2. 1 Överenskommelse kring handläggning av psykiatrisk sjukdom som beskriver ansvarsfördelning avseende diagnosområden för Region Uppsalas förvaltningar. 2 Lagen om vård av missbrukare, LVM (1988:870), Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU (1990:52). Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende i Uppsala län Sidan 4 av 9 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 4.0 Handlingstyp: Riktlinje 31

32 Omfattning Barn, unga och vuxna med riskbruk, missbruk, beroende eller spelproblem som har behov av insatser från hälso- och sjukvården och socialtjänsten i Uppsala län. Barn och vuxna som anhöriga och närstående ska uppmärksammas och ges stöd utifrån sina behov. Samsjuklighet och särskilda målgrupper att beakta Samsjuklighet innebär i denna överenskommelse att någon har både ett diagnostiserat missbruk eller beroende och någon annan form av psykisk ohälsa och/eller somatisk sjukdom. Samsjuklighet är en komplicerande faktor med risk för sämre förlopp. Även följsamhet till behandling och behandlingsresultat är sannolikt sämre om det också finns en samtidig psykisk sjukdom. Det är därför viktigt att samsjuklighet uppmärksammas och att personer med samsjuklighet får hjälp för de olika tillstånden samtidigt. En samordnad och samtidig vård och behandling är viktig och utgångspunkten är samordnad individuell plan (SIP). Särskilda målgrupper att beakta: - gravida kvinnor skydd för det ofödda barnet personer över 65 år - personer utsatta för våld i nära relationer - barn och unga Hälso- och sjukvården och socialtjänsten i Uppsala län har gemensamt ansvar att utveckla fungerande arbetssätt kring äldre som missbrukar eller är beroende, informera om alkohol och droger vid åldrande samt erhålla utbildning till personal. Genomförande Syftet med samverkan är att höja kvalitén inom missbruks- och beroendevården. Med vetenskapligt grundad metodik ökar förutsättningarna för att ge bättre vård och behandling för personer med missbruk/beroende. Jämställdhet och jämlikhet ska systematiskt beaktas i genomförande och uppföljning. Förebyggande arbete Enligt de nationella riktlinjerna har huvudmännen ansvar för att arbeta preventivt och med tidig upptäckt av riskbruk, missbruk, beroende vilket även omfattar spel om pengar. Primärvården och socialtjänsten i Uppsala län har ansvar för: information och rådgivning på individuell nivå Socialtjänsten har ansvar för uppsökande verksamhet Primärvården har ansvar för tidiga interventioner vid riskbruk 3 Klinisk handbok om psykisk sjukdom under graviditet och efter förlossning, Region Uppsala 4 SOSFS 2009:27 (Laro-föreskrift) 5 Skr.2015/16:86 (ANDT handlingsplan) Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende i Uppsala län Sidan 5 av 9 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 4.0 Handlingstyp: Riktlinje 32

33 Hälso- och sjukvården ska säkerställa en ansvarsfull förskrivning av beroendeframkallande läkemedel. Bedömning Bedömningsinstrument underlättar beslut om behandling och används för att följa upp och utvärdera åtgärder. Kvalitetssäkrade och standardiserade instrument innebär att bedömningen blir likartad oberoende av var en person söker hjälp. De metoder som rekommenderas i de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid beroende bör användas vid bedömning, utredning och behandling. Det är viktigt att beakta individens behov av somatisk vård och bistå individen med stöd till rätt vård i förekommande fall. Socialtjänsten i Uppsala län har ansvar för motivationsarbete utredning av psykosociala behandlingsbehov utredning och ansökan till förvaltningsrätten om tvångsvård enligt LVM/LVU Primärvården har ansvar för motivationsarbete upptäckt av riskbruk/skadligt bruk som en del av vanlig livsstilsundersökning/analys insatser vid riskbruk/skadligt bruk läkarundersökning vid LVM -utredning 6 LVM läkarintyg 7 Specialistpsykiatrin har ansvar för motivationsarbete utredning av beroendetillstånd läkarundersökning vid LVM-utredning LVM läkarintyg 8 Uppmärksamma somatisk ohälsa och hänvisa till rätt vårdinstans Psykiatrisk utredning och behandling. Barnskyddsteamet Akademiska sjukhuset har ansvar för LVU läkarintyg 9 Behandling Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar att erbjuda behandling och/eller psykosocialt stöd utifrån evidensbaserade/beprövade metoder. Valet av metoden/metoderna ska utgå från professionens bedömning tillsammans med individen. Psykologisk och psykosocial behandling Behandling av missbruk och beroende baseras på psykologiska och psykosociala teorier. Psykologisk behandling fokuserar mer på intrapsykiska processer (kognitioner och beteenden) medan psykosocial behandling fokuserar mer på den sociala situationen och sammanhanget. Socialtjänst Socialtjänsten har ansvar för att tillhandahålla psykosocial vård och behandling av missbruk/beroende. 6 tillämpning i enlighet med Region Uppsalas interna Överenskommelse kring handläggning av psykiatrisk sjukdom 7 tillämpning i enlighet med Region Uppsalas interna Överenskommelse kring handläggning av psykiatrisk sjukdom 8 tillämpning i enlighet med Region Uppsalas interna Överenskommelse kring handläggning av psykiatrisk sjukdom 9 Barn som utreds för vård utanför det egna hemmet Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende i Uppsala län Sidan 6 av 9 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 4.0 Handlingstyp: Riktlinje 33

34 Hälso- och sjukvård Region Uppsala ansvarar för psykologisk bedömning och behandling. Primärvården tillhandahåller rådgivande och motiverande samtal främst vid riskbruk. Specialistpsykiatrin tillhandahåller rådgivande och motiverande samtal samt återfallsprevention. Läkemedelsbehandling vid riskbruk, beroende och abstinens Primärvården erbjuder: att påbörja och följa upp läkemedelsbehandling vid ett riskbruk av alkohol okomplicerade läkemedelsnedtrappningar vid exempelvis överkonsumtion av värkmedicin och bensodiazepiner Specialistpsykiatrin erbjuder: abstinensbehandling i öppen- och slutenvård läkemedelsbehandling vid beroendetillstånd läkemedelsassisterad substitutionsbehandling vid opiat/opioidberoende uppmärksamma läkemedelsberoende Psykosociala stödinsatser Konstruktivt stöd från det personliga sociala nätverket vid sidan om behandlingen har visat sig ha en positiv påverkan på utfallet av behandlingen, såsom minskad risk för återfall och avbrytande av vård. Därför är det viktigt att involvera stödjande personer (familj, vänner, arbetskamrater etc.) i behandlingen. Socialtjänsten har ansvar för att tillhandahålla psykosocialt stöd såsom: kontaktpersoner stöd i drogfrihet träning av psykosociala färdigheter råd- och stödsamtal Arbete/sysselsättning Socialtjänsten, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har gemensamt ansvar för arbete, arbetsrehabilitering och sysselsättning. Boende Kommunernas socialtjänst ansvarar för att utreda och besluta kring boende samt erbjuda stöd för att kunna behålla sitt boende. Dopningsmedel Med dopning menas missbruk av hormonpreparat och andra läkemedel som finns med i Lagen om förbud mot vissa dopningsmedel (SFS1991:1 969), med avsikt att öka musklernas styrka och volym. Primärvården har ansvar för att: att upptäcka, identifiera och vid okomplicerade fall behandla dopningsmissbruk remittera till specialistpsykiatrin vid behov Specialistpsykiatrin har ansvar för att: upptäcka och behandla annat missbruk/beroende och/eller samsjuklighet uppmärksamma somatisk ohälsa och hänvisa till rätt vårdinstans Socialtjänsten har ansvar för att: uppmärksamma och ge stöd och behandling enligt SoL Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende i Uppsala län Sidan 7 av 9 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 4.0 Handlingstyp: Riktlinje 34

35 Samordnad individuell plan (SIP) Kommunerna och Region Uppsala har ansvar för att erbjuda en samordnad individuell plan när det behövs insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst. Syftet med planen är att den enskilde ska få ett samordnat stöd i vård och behandling. Planen ska göras tillsammans med den enskilde och de personer som den önskar ska närvara 10. Fast vårdkontakt Verksamhetschefen inom respektive verksamhet inom hälso- och sjukvården är den som avgör hur kontinuitet, samordning och patientsäkerhet ska tillgodoses. Verksamhetschefen har en skyldighet att utse en fast vårdkontakt för en patient, om det är nödvändigt för att tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården eller om en patient själv begär det 11. Stöd till anhöriga och närstående Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har var och en ett ansvar att uppmärksamma och informera anhöriga och närstående. Patienter och närstående ska göras delaktiga i vården och patienters och anhörigas kunskaper och erfarenheter ska tillvaratas. Anhöriga och närstående skall uppmärksammas och ges stöd utifrån sina behov. Socialtjänsten har ett ansvar att erbjuda stödinsatser till anhöriga. Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd när förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning, psykisk funktionsnedsättning, allvarlig fysisk sjukdom eller skada, missbrukar eller är beroende och/eller oväntat avlider Hälso- och sjukvårdslagen gäller även inom vissa delar av skolan, eftersom den medicinska grenen av elevhälsan utgörs av hälso- och sjukvårdspersonal. Orosanmälan All personal som i sin yrkesutövning får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa är skyldiga att genast anmäla detta till socialnämnden Smittskyddsarbete De delar av hälso- och sjukvården som kommer i kontakt med personer som injicerar droger kan ha en viktig roll i arbetet med att förebygga, upptäcka och behandla infektionssjukdomar. Hälso- och sjukvården bör ge information och rådgivning när det gäller smittspridning av infektionssjukdomar hos personer med alkohol och drogproblematik utveckla och bibehålla ett nära samarbete mellan beroendevård, infektionsvård, socialtjänsten och kriminalvården för att skapa fungerande rutiner kring hur smittspridning kan förhindras Sprututbytesverksamhet syftar till att förebygga spridning av blodsmitta som hiv, hepatiter och andra blodburna infektioner bland personer som injicerar droger. Sprutbytet i Region Uppsala är en del av smittskyddsarbete Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län VIS, Vård i Samverkan 11 Fast vårdkontakt, ViS, Vård i samverkan 12 5 kap. 7 Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), HSL 13 Patientsäkerhetslagen (2010:659),PSL kap kap. 1 andra stycket SoL 15 Patientsäkerhetslagen (2010:659),PSL kap Anmälan till socialtjänsten (orosanmälan), Region Uppsala 0 17 Sprutbyte i Region Uppsala Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende i Uppsala län Sidan 8 av 9 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 4.0 Handlingstyp: Riktlinje 35

36 Brukarinflytande Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har gemensamt ansvar att verka för brukarinflytande på individ-, verksamhets- och organisationsnivå. Ambitionen är att arbetet skall öka förståelsen för människor med beroendesjukdomar och att minska utanförskapet. De brukarföreningar som finns på lokal nivå ska ges möjlighet att komma till tals och deras erfarenhet och kunskap ska efterfrågas och tillvaratas. Brukarnätverket i Uppsala län för beroendefrågor är ett nätverk av ideella organisationer, brukare och anhörigorganisationer. De lokala samverkansgrupperna kring missbruk och beroende ansvarar för att säkerställa brukarmedverkan på lokal nivå. Uppföljning Verksamheterna inom Region Uppsala och kommunerna ska säkerställa processer och rutiner för systematisk uppföljning av de åtaganden som finns i denna överenskommelse. Regionala styrgruppen för RIM ska: verka för användandet av system för uppföljning och utvärdering av missbruks- och beroendevården i Uppsala län arbeta med hur de nationella indikatorerna ska hanteras i länet/lokalt. besluta om urval att följa upp med utgångspunkt från framtagna rutiner, prioriterade målgrupper, samverkan samt genomförda utbildningsinsatser lokalt och/eller regionalt följa upp att överenskommelser mellan kommunerna och Region Uppsala skrivs följa upp avvikelser för samverkan De lokala överenskommelserna bör innehålla en plan för systematisk uppföljning/utvärdering. Uppföljning av de lokala verksamhetsplanerna sker årligen i respektive kommuns närvårdssamverkan 18. Denna överenskommelse följs upp enligt dokumenthanteringsplanen i ViS, Vård i samverkan 19. Versionshistorik xx Revision har skett till följd av lagförändringar som innebar att samarbete mellan kommun och landsting/region från 2018 även skulle omfatta spel om pengar. Överenskommelsen har varit ute på remiss i länet och delgetts brukarorganisationer. Dokumentet har även genomgått en del redaktionella förändringar och anpassats till nuvarande mall för ViS-dokument. Tidigare bilagor har tagits bort då väsentlig text nu ingår i dokumentet. Referenser Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Stöd för styrning och ledning, Socialstyrelsen Hälsofrämjande och förebyggande arbete med hepatit och hiv för personer som injicerar droger en vägledning, Folkhälsomyndigheten Behandling av spelmissbruk och spelberoende, Socialstyrelsens kunskapsstöd. Spelproblem går att förebygga, Folkhälsomyndigheten 18 Strategi för närvårdssamverkan i Uppsala län Hantering av samverkandokument Vård i samverkan, ViS Överenskommelse gällande riskbruk, missbruk och beroende i Uppsala län Sidan 9 av 9 DocPlus-ID: DocPlusSTYR Version: 4.0 Handlingstyp: Riktlinje 36

37 november PM 1 (2) Datum 29 november 2018 Diarienr/Dplankod Vård och omsorgsförvaltningen Åsa Johansson Förvaltningschef SUF-kunskapscentrum finansiering Förslag till beslut: Vård- och omsorgsnämndens beslut Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom riktlinje Riktlinje för samverkan i Uppsala län gällande SUF-Kunskapscentrum samt avtalsförslag som reglerar finansiering i en 5-årig överenskommelse. För år 2019 innebär det 76 tkr. Utredning SUF-kunskapscentrum startade som projekt, finansierat av Allmänna arvsfonden med Regionförbundet i Uppsala län som huvudman. I januari, 2017 övergick det till permanent verksamhet organiserat till Hälsa och habilitering, numer verksamhetsområde Funktionshinder, Nära vård och hälsa, Region Uppsala. Genom att erbjuda och bistå yrkesverksamma kunskapsunderlag och metodutveckling i deras arbete med barn och föräldrar där någon av föräldrarna har intellektuell funktionsnedsättning och/eller andra kognitiva svårigheter syftar samägandet till jämlika levnadsvillkor för familjer där någon av föräldrarna har dessa svårigheter som påverkar föräldraförmågan. I särskilt upprättat avtal fastställs ledning, bemanning och finansiering för förverkligande av verksamhet och målsättningar i enlighet med föreliggande Riktlinje för samverkan gällande SUF-Kunskapscentrum. Avtal och riktlinje säkerställer uppdrag och genomförande. Parter: Kommunerna Heby, Håbo, Enköping, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar samt Region Uppsala. HEBY100 v , Finansiering SUF-kunskapscentrum finansieras till 50 % av kommunerna och 50 % av regionen. Verksamheten är permanent inom Region Uppsala. Finansieringen garanteras däremot idag genom årliga beslut i kommunerna, vilket har lett till verksamhetsplaneringen karaktäriseras av kortsiktighet från år till år. Genom en femårig överenskommelse, och ett avtal som stöd för överenskommelsen som hanteras skilt av respektive kommun i länet som tryggar finansieringen under perioden, kan verksamhetsplaneringen i SUF:s styrgrupp och de lokala SUF-grupperna i respektive kommun göras långsiktig och i bättre samklang med kommunernas långsiktiga planering. Föreliggande Riktlinje är ett gemensamt dokument mellan Region Uppsala och de åtta kommunerna i Uppsala län, där utgångspunkterna för ett samägande av SUF- Kunskapscentrum klargörs. De totala kostnaderna för verksamhetsåret 2019 uppgår till kr. Intäkter från föreläsningar, konsultationer och metodstöd beräknas uppgå till kr per Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se 37

38 Datum 2 (2) år. Resterande belopp på kr fördelas mellan Region Uppsala och länets kommuner. Region Uppsala ansvarar för 50 % av de kvarvarande kostnaderna, kr. Den resterande delen av finansiering på kr delas mellan länets kommuner. Uppsala kommun ansvarar för 25 % av de totala kostnaderna, kr. De övriga kommunerna i länet delar på 25 % av de totala kostnaderna, kr, i enlighet med antal invånare i kommunen. För Hebys del innebär det 2019, kr. Beloppen ovan gäller för år 2019 och justeras årligen i enlighet med Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting (LPIK). Åsa Johansson Delges: 38

39 SUF-Kunskapscentrum Samverkan gällande SUF-Kunskapscentrum, Riktlinje, Handlagt: Styrgruppen för SUF-Kunskapscentrum/Agnetha Hammerin och Markus Myllyoja, Nära vård och hälsa, Region Uppsala. SUF-Kunskapscentrum Riktlinje för samverkan i Uppsala Län Innehåll Bakgrund SUF-Kunskapscentrum... 2 Syfte... 2 Termer och begrepp... 2 Omfattning... 3 Ansvar... 3 Genomförande... 3 Uppdrag SUF-Kunskapscentrum... 3 Styrgrupp... 4 Referensgrupp... 5 Socialt hållbart över tid... 5 Planering och uppföljning... 5 Referenser

40 SUF-Kunskapscentrum Samverkan gällande SUF-Kunskapscentrum, Riktlinje, Handlagt: Styrgruppen för SUF-Kunskapscentrum/Agnetha Hammerin och Markus Myllyoja, Nära vård och hälsa, Region Uppsala. Bakgrund SUF-Kunskapscentrum SUF-kunskapscentrum 1 startade som projekt, finansierat av Allmänna arvsfonden med Regionförbundet i Uppsala län som huvudman. I januari, 2017 övergick det till permanent verksamhet organiserat till Hälsa och habilitering, (numer Nära vård och Hälsa) Region Uppsala. Avtal för Samverkan gällande SUF- Kunskapscentrum har upprättats avseende SUF-Kunskapscentrums uppdrag är att erbjuda och bistå yrkesverksamma kunskapsunderlag och metodutveckling i deras arbete med barn och föräldrar där någon av föräldrarna har intellektuell funktionsnedsättning och/eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan 2. Uppdraget ska även stimulera till att yrkesverksamma utvecklar samverkan över verksamhets- och huvudmannagränser i dessa frågor. Trots det och trots att det finns förhållandevis mycket kunskap om livsvillkoren för de familjer där barn har föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning och/eller andra kognitiva nedsättningar, så har föräldrarnas rätt till stöd för att utveckla föräldraförmågan inte uppmärksammats i lika hög grad som när det gäller att utveckla stöd till familjer med andra svårigheter. För att tillförsäkra barnet och dess föräldrar deras rättigheter behöver familjerna aktivt uppmärksammas, eventuella behov av insatser kartläggas och insatserna anpassas. Att förstå vad det innebär att vara förälder och ha redskap för det i sitt föräldraskap utgör fundament när det gäller att utveckla föräldraförmågan. Det är en förutsättning för att ett barn ska ges möjlighet till trygga uppväxtvillkor. Syfte Föreliggande Riktlinje är ett gemensamt dokument mellan Region Uppsala och kommunerna i Uppsala län, där utgångspunkterna för ett samägande av SUF-Kunskapscentrum klargörs. Genom att erbjuda och bistå yrkesverksamma kunskapsunderlag och metodutveckling i deras arbete med barn och föräldrar där någon av föräldrarna har intellektuell funktionsnedsättning och/eller andra kognitiva svårigheter syftar samägandet till jämlika levnadsvillkor för familjer där någon av föräldrarna har dessa svårigheter som påverkar föräldraförmågan. Termer och begrepp SUF-Kunskapscentrum SUF är en akronym för; Samverkan, Utveckling, Föräldraskap. SUF-Kunskapscentrum är ett regionalt kunskapskluster med särskild kompetens, där kunskap och metoder utvecklas, samlas in och sprids i nära samarbete med yrkesverksamma, föräldrar som har kognitiva svårigheter och med andra kunskapsorganisationer, såsom universitet och högskolor. Den kunskap som tas fram har lokal, regional och/eller nationell och internationell bäring. Kognitiva funktioner kognitiva svårigheter Kognitiva funktioner är de processer som sker i hjärnan när vi tar emot, bearbetar och förmedlar information förmågan att tänka, känna och lära. De skapar ordning och begriplighet i tillvaron. Personer med intellektuell funktionsnedsättning och/eller ADHD, ADD, AST-spektrumtillstånd, förvärvad hjärnskada och/eller svagbegåvning har i olika hög grad kognitiva svårigheter. 3 1 För att underlätta läsningen används begreppen SUF-Kunskapscentrum alternativt SUF-KC. 3 Definierat i International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) (2001); WHO. 2 40

41 SUF-Kunskapscentrum Samverkan gällande SUF-Kunskapscentrum, Riktlinje, Handlagt: Styrgruppen för SUF-Kunskapscentrum/Agnetha Hammerin och Markus Myllyoja, Nära vård och hälsa, Region Uppsala. Omfattning SUF-Kunskapscentrum arbetar med att utveckla, samla och sprida kunskap om stöd till barn och föräldrar i familjer där förälder har intellektuell funktionedsättning och/eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan. SUF-KC samfinansieras av Region Uppsala och Uppsala läns åtta kommuner. SUF- Kunskapscentrum riktar sig primärt till professionella som möter barn och föräldrar där förälder har dessa svårigheter. Därutöver fungerar SUF-KC även som kunskapsförmedlare till brukare, föräldrar, barn, beslutsfattare, studenter, forskare och i viss mån allmänheten. SUF-Kunskapscentrum bidrar till högre kvalitet och produktivitet i professionernas arbete genom att bidra med kunskap och stöd i metodutveckling utifrån tre nivåer; - förebyggande gällande föräldraskap: informerade beslut om att ev. bli förälder respektive under graviditet - öppna insatser: när barnet har fötts - barn i samhällsvård: placering. Ansvar Med utgångpunkt i samägande har huvudmännen gemensamt ansvar för utvecklingsprocesserna så att kunskaps- och metodutvecklingen bidrar till jämlika levnadsvillkor för familjerna. Huvudmännen har var för sig ansvar för respektive verksamheters utvecklingsarbete samt uppföljning av det utifrån huvudmännens lokalt upprättade mål och årliga planer. Genomförande SUF-Kunskapscentrum är organiserat till Verksamhetsområde Funktionshinder, Nära vård och hälsa. Region Uppsala utgör arbetsgivare. Avtal och riktlinje (VIS) säkerställer uppdrag och genomförande. Uppdrag SUF-Kunskapscentrum SUF-Kunskapscentrum bidrar med kunskap, struktur och stöd till länets professionella i deras arbete med att nå jämlika levnadsvillkor. SUF-Kunskapscentrum tar avstamp i Förenta Nationernas konvention om Barnets rättigheter (Barnkonventionen) och i Förenta Nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 23; Hem och familj. SUF-KC riktar sig till många och vittskilda verksamheter inom kommunerna såväl som regionen, varför det finns både bredd och djup i de aktiviteter för kunskap och metodutveckling som länet erbjuds ta del av. Arbetsformerna är praktiknära och involverar professioner och familjer. SUF-Kunskapscentrums verksamhetsplan ska grunda sig på av huvudmännen lokalt identifierade behov, uppsatta mål och årliga planer gällande föräldraskap vid kognitiva svårigheter. SUF-Kunskapscentrum bidrar till högre kvalitet och produktivitet i professionernas arbete genom att erbjuda huvudmännen: - Omvärldskunskap, nationell och internationell - Utveckla kunskap, samla och sprida kunskap - Metodutveckling - Konsultation - Främja samverkan över verksamhets- och huvudmannagränser. Sammanställning över aktiviteter , se bilaga. 3 41

42 SUF-Kunskapscentrum Samverkan gällande SUF-Kunskapscentrum, Riktlinje, Handlagt: Styrgruppen för SUF-Kunskapscentrum/Agnetha Hammerin och Markus Myllyoja, Nära vård och hälsa, Region Uppsala. Styrgrupp För ledning av verksamheten finns en styrgrupp. Den utgörs av representanter från länets kommuner, Region Uppsala samt Riksförbundet för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning (FUB): - en representant från vardera kommunen; Enköping, Heby, Håbo, Knivsta, Tierp, Älvkarleby och Östhammar - två representanter från Uppsala kommun - en representant från vardera verksamheter inom Region Uppsala gällande: mödrahälsovård, barnhälsovård och habilitering - en representant från FUB - styrgruppen leds av representant från SUF-Kunskapscentrum. Från sina respektive huvudmän har representanterna i styrgruppen mandatet att besluta om genomförande enligt fastställd SUF-verksamhetsplan. Styrgruppen rapporterar till HSVO (Hälsa, Samverkan, Vård och Omsorg). Styrgruppen har att bereda ärenden till HSVO gällande: - förändring av avtal - budgetförändringar - verksamhetsutveckling och inriktning - verksamhetsuppföljning Styrgruppens uppgift är att: - utgöra kreativ arena med gemensamt ansvar för kunskaps- och utvecklingsprocesserna - ansvara för att respektive huvudman årligen till SUF-Kunskapscentrum inger lokala mål och verksamhetsplaner grundade i huvudmännens lokala behov - årligen fastställa verksamhetsplan för SUF, grundad på respektive huvudmans lokala mål och verksamhetsplaner. - ansvara för att uppföljning av verksamhetsplanen för SUF-Kunskapscentrum sker årligen - ansvara för att respektive huvudmans uppföljning av lokala mål och verksamhetsplaner årligen inges till SUF-Kunskapscentrum för att utgöra grund inför följande års verksamhetsplan - ha ett övergripande ansvar för kommunikationen med och stödja de lokala SUF-grupperna Åtta lokala SUF-grupper I varje kommun finns en lokal SUF-grupp. Den tar avstamp i de lokala förutsättningarna. SUF-grupperna utgör hörnsten för kunskaps- och utvecklingsarbetet. Det är en tvärprofessionell samverkan över verksamhets- och huvudmannagränser. Här ingår bland annat yrkesverksamma från socialtjänst, MHV, BHV, förskola, skola och habilitering samt personal från SUF-KC. SUF-gruppernas uppdrag innebär att utifrån lokalt perspektiv och resurser identifiera behov av kunskap och metodutveckling hos professionella, fånga förbättringsområden och utveckla samverkan i utvecklingsarbetet över verksamhets- och huvudmannagränser i frågor som rör föräldrar som har kognitiva svårigheter. 4 42

43 SUF-Kunskapscentrum Samverkan gällande SUF-Kunskapscentrum, Riktlinje, Handlagt: Styrgruppen för SUF-Kunskapscentrum/Agnetha Hammerin och Markus Myllyoja, Nära vård och hälsa, Region Uppsala. Lokala SUF-grupperna har att: - utgöra kreativ tvärprofessionell arena med gemensamt ansvar för det lokala utvecklingsarbetet i samverkan över verksamhets- och huvudmannagränser - utgöra lokal kunskapskälla - ge konsultation - årligen upprätta mål och en plan för det lokala utvecklingsarbetet - föra dialog med styrgruppens representanter (kommunens respektive regionens) om kunskaps- och utvecklingsfrågor utifrån lokalt uppsatt mål. Referensgrupp SUF:s referensgrupp utgörs av föräldrar som har intellektuell funktionsnedsättning och/eller andra kognitiva svårigheter. Referensgruppen är ytterligare en hörnsten och kunskapskälla i uppbyggnaden av kunskap och utveckling gällande föräldraskap när förälder har kognitiva svårigheter. Syftet är att fånga nya och få angelägna utvecklings- och kunskapsfrågor ytterligare belysta. Referensgruppen granskar och skriver informationsmaterial, utvecklar föreläsningar och föreläser tillsammans med SUF-Kunskapscentrum. Socialt hållbart över tid SUF-Kunskapscentrum ska kännetecknas av gemensamt ägande och ansvarstagande över utvecklingsprocesserna så att kunskaperna och erfarenheterna blir socialt hållbara över tid. Social hållbarhet är ett perspektivseende som länkar samman olika professioner och genererar nya erfarenheter och kunskaper. Processen, innan nya kunskaper får fäste och som en självklar del ingår i verksamhetens dagliga arbete beskrivs som en många gånger komplex och motstridig process 4. Utvecklingsarbetet gagnas därför av en långsiktig handlingsplan med ett övergripande gemensamt regionalt mål och delmål som utgår från hälso- och sjukvårdens och kommunernas respektive mål, identifierade behov och lokala planer för området. Planering och uppföljning Riktlinjen utgör ett gemensamt underlag till Region Uppsalas och kommunernas arbetsprocesser med årliga lokala mål och planer för utvecklingsarbetet gällande stöd till föräldrar som har intellektuell funktionsnedsättning och/eller andra kognitiva svårigheter. Uppföljning sker av de lokala verksamhetsplanerna i respektive kommun och Region Uppsala. Dessutom sker uppföljning av utvecklingsarbetet genom att Riktlinjen är ett underlag i de planeringsprocesser som genomförs i kommunerna och Region Uppsala. Därmed omfattas riktlinjen av de uppföljningar som genomförs avseende huvudmännens mål och budgetdokument. 4 Erlingsdottir, 1999, Alexanderson, 2006, Rothstein 2005, Socialstyrelsen, (2009). 5 43

44 SUF-Kunskapscentrum Samverkan gällande SUF-Kunskapscentrum, Riktlinje, Handlagt: Styrgruppen för SUF-Kunskapscentrum/Agnetha Hammerin och Markus Myllyoja, Nära vård och hälsa, Region Uppsala. Referenser Alexanderson, Karin (2006). Kunna, vilja förstå. Om implementering av systematisk dokumentation för verksamhetsutveckling i socialtjänsten. Örebro: Universitetsbiblioteket. Socialstyrelsen (2009). Från föreskrift till praktik en utvärdering av införandet av normerad användning av begrepp och termer inom hälso- och sjukvård exemplet landstinget i Kalmar län. Erlingsdottir, Gudbjörg (1999). Förförande idéer. Lund: Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet. Rothstein, Bo (2005). Vad bör staten göra? Stockholm: författaren och SNS förlag. WHO (2001). International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). WHO. 6 44

45 FÖRSLAG TILL AVTAL Avtal gällande SUF-Kunskapscentrum Kunskaps- och metodutveckling rörande anpassat föräldraskapsstöd riktat till föräldrar som har intellektuell funktionsnedsättning och/eller andra kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan 1 Avtalsparter Region Uppsala samt kommunerna Heby, Håbo, Enköping, Knivsta, Tierp, Uppsala, Älvkarleby och Östhammar. 2 Syfte Avtalets syfte är att fastställa ledning, bemanning och finansiering för förverkligande av verksamhet och målsättningar i enlighet med VIS-dokumentet Riktlinje för samverkan gällande SUF- Kunskapscentrum. 3 Ledning För ledning av verksamheten finns en styrgrupp som består av två representanter från Uppsala kommun och en representant från varje övrig kommun i länet, en representant för Riksförbundet för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning samt från Region Uppsala en representant för mödrahälsovården, en representant för barnhälsovården, en representant för habiliteringen och leds av representant från SUF-kunskapscentrum. Styrgruppens uppgift är att bereda ärenden till HSVO gällande: förändring av avtal budgetförändringar verksamhetsutveckling och inriktning verksamhetsuppföljning. Styrgruppens har i övrigt som uppgift att: utgöra kreativ arena med gemensamt ansvar för kunskaps- och utvecklingsprocesserna ansvara för att respektive huvudman årligen till SUF Kunskapscentrum inger lokala mål och verksamhetsplaner grundade i huvudmännens lokala behov årligen fastställa verksamhetsplan för SUF, grundad på respektive huvudmans lokala mål och verksamhetsplaner ansvara för att uppföljning av verksamhetsplanen för SUF-Kunskapscentrum sker årligen ansvara för att respektive huvudmans uppföljning av lokala mål och verksamhetsplaner årligen inges till SUF-Kunskapscentrum för att utgöra grund inför nästa års verksamhetsplan ha ett övergripande ansvar för kommunikationen med och stödja de lokala SUF-grupperna. I varje kommun finns en lokal SUF-grupp, som tar avstamp i de lokala förutsättningarna och utgör hörnsten för kunskaps- och utvecklingsarbetet. Det är en tvärprofessionell samverkan i vilken även SUF-Kunskapscentrum deltar med personal. Vanligen ingår yrkesverksamma från socialtjänst, mödrahälsovården, barnhälsovården, förskola, skola och habilitering. 45

46 De lokala SUF-gruppernas uppdrag är att: utgöra kreativ tvärprofessionell arena med gemensamt ansvar för det lokala utvecklingsarbetet i samverkan över verksamhets- och huvudmannagränser utgöra lokal kunskapskälla ge konsultation årligen upprätta mål och en plan för det lokala utvecklingsarbetet föra dialog med styrgruppens representanter (kommunens respektive regionens) om kunskaps- och utvecklingsfrågor utifrån lokalt uppsatt mål. 4 Bemanning SUF-kunskapscentrum har en grundbemanning på fem tjänster fördelat på en teamledare, en klinisk specialistpsykolog, en metodutvecklare, en informatör (50%) och en forskare (50%). 5 Finansiering De totala kostnaderna för verksamhetsåret 2019 uppgår till kr. Intäkter från föreläsningar, konsultationer och metodstöd beräknas uppgå till kr per år. Resterande belopp på kr fördelas mellan Region Uppsala och länets kommuner. Region Uppsala ansvarar för 50 % av de kvarvarande kostnaderna, kr. Den resterande delen av finansiering på kr delas mellan länets kommuner. Uppsala kommun ansvarar för 25 % av de totala kostnaderna, kr. De övriga kommunerna i länet delar på 25 % av de totala kostnaderna, kr, i enlighet med antal invånare i kommunen. Avtalspart Invånare år 2017 exkl. Uppsala %-andel av länets invånare exkl. Uppsala Belopp Region Uppsala Uppsala Enköping , Heby , Håbo , Knivsta , Tierp , Älvkarleby , Östhammar , Sammanlagt Beloppen i tabellen ovan gäller för år 2019 och justeras årligen i enlighet med Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting (LPIK). 6 Avtalsperiod Avtalet gäller under perioden Avtalet förlängs därefter med ett år i taget om inte någon av avtalsparterna skriftligen säger upp avtalet med en uppsägningstid på ett år. 7 Avtalsvillkor Detta avtal gäller under förutsättning att det godkänns av samtliga avtalsparter. Vid väsentligt förändrade förutsättningar ska var och en av parterna ha rätt att skriftligen begära omförhandling av avtalet. Avtalet är upprättat i lika många exemplar som antalet avtalsparter. 46

47 8 Tvist Tvist i anledning av detta avtal ska i första hand lösas genom förhandling mellan parterna. Om inte dessa förhandlingar leder till ett för parterna godtagbart resultat ska ärendet slutgiltigt avgöras i allmän domstol i Uppsala. 9 Underskrift Enköpings kommun Heby kommun Håbo kommun Knivsta kommun Tierps kommun Uppsala kommun Älvkarleby kommun Östhammars kommun Region Uppsala 47

48 1 (2) Datum 3 december 2018 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Försörjningsstöd Jenny Johnsson Vård och omsorgsnämnden Fördelning av behovsposter i riksnorm 2019 Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar Vård- och omsorgsnämnden beslutar att fördelning av behovsposter i riksnorm 2019 för Heby kommun ska göras i enlighet med bifogat förslag. Sammanfattning Regeringen beslutade i år att höja riksnormen i försörjningsstödet från och med 1 januari Tidigare publicerade Socialstyrelsen, utifrån underlag från regeringen, ett meddelandeblad med fördelning av riksnormen på de olika behovsposterna som stöd till kommunernas beräkningar. Kommunerna måste från år 2012 själva göra fördelningen av riksnormen på behovsposterna. I riksnormen 2019 har normens samtliga poster räknats upp med 2 procent, avrundat till närmaste tiotal, jämfört med riksnormen Höjningen tillförs normposten för livsmedel och förbrukningsvaror. Utredning/Ärendet Regeringen har beslutat att höja riksnormen i försörjningsstödet för år 2019 och Socialstyrelsen har nyligen meddelat de nya beloppen. Beloppen gäller som miniminivå för de behov som riksnormen ska täcka. Riksnormen för ett hushåll utgör summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och de gemensamma hushållskostnaderna per månad. Nivån på riksnormen för försörjningsstöd beslutas årligen av regeringen och regleras i socialtjänstförordningen. Socialtjänstförordningen (2 kap 1 ) anger att riksnormen grundar sig på Konsumentverkets senaste pris- och konsumtionsundersökningar och delas upp på olika hushållstyper och åldersintervaller. HEBY100 v Tidigare publicerade Socialstyrelsen, utifrån underlag från regeringen, ett meddelandeblad med fördelning av riksnormen på de olika behovsposterna som stöd till kommunernas beräkningar. Från år 2012 publiceras inte längre meddelandeblad av Socialstyrelsen. De publicerar istället bara tabeller avseende personliga kostnader och gemensamma Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Storgatan Heby information@heby.se 48

49 Datum 6 december (2) hushållskostnader. Kommunerna måste därför själva göra fördelning av riksnormen på behovsposterna. Sociala nämnden beslutade första gången om en fördelning av behovsposter avseende riksnormen år Riksnormen var oförändrad under åren För år 2016 gjorde regeringen en höjning av riksnormen med fokus på fritid för barn- och unga, bl a för att kompensera borttagandet av fritidspengen. För år 2017 fanns ingen anvisning att höjningen avsåg någon särskild normpost/behovspost. I riksnormen 2018 räknades normens samtliga poster upp med 1,6 procent jämfört med riksnormen Därutöver höjdes beloppen för barns personliga kostnader med 200 kronor för alla åldersgrupper. Syftet var att säkerställa att höjningen av barnbidraget 2018 även skulle komma barn i familjer med försörjningsstöd tillgodo. Utöver detta skedde även en höjning med 200kr för ungdomar år som går i gymnasiet. För år 2019 finns ingen anvisning att höjningen avser någon särskild normpost/behovspost avseende de personliga kostnaderna. Förslag har tagits fram till fördelning av behovsposter i riksnormen 2019, se bilaga. Förslaget är att fördela normhöjningen gällande personliga kostnader på normposten för livsmedel/matkostnader. Vid genomgång av konsumentverkets genomsnittliga beräkningar för matkostnader ligger matnormen lågt varpå en höjning där är lämplig. Delen för gemensamma hushållskostnader innehåller två behovsposter/normposter; förbrukningsvaror samt avgifter för dagstidning, telefoni samt radio och TV-avgift. Då TV-avgiften tas bort från riksnormen föreslås höjningen att läggas på posten för förbrukningsvaror. Jenny Johnsson Bilaga Förslag till Aktuella belopp riksnormen

50 PERSONLIGA KOSTNADER RIKSNORM 2019 (Rött = nya belopp) Ensamstående Sammanboende 0 år 1-2 år 3 år Barn och ungdomar år år år år år Livsmedel, alla måltider Livsmedel, alla måltider Kläder och skor Fritid och lek Hygien (personlig) Barn- och ungdomsförsäkring SUMMA GEMENSAMMA HUSHÅLLSKOSTNADER Antalet medlemmar i hushållet pers 2 pers 3 pers 4 pers 5 pers 6 pers 7 pers Förbrukningsvaror Dagstidning, telefoni, radiooch TV-avgift (Radiotjänst) SUMMA För hushåll med fler än 7 personer så beräknas kostnaden för varje tillkommande hushållsmedlem som skillnaden mellan hushåll med 6 respektive 7 personer. 50

51 PM 1 (1) Datum Diarienr/Dplankod 2018/ Vård- och omsorgsnämndens Vård- och omsorgsnämnden Madeleine Dismats Nämndsekreterare madeleine.dismats@heby.se Vård- och omsorgsnämnden Budgetuppföljning 2018 Förslag Vård- och omsorgsnämndens beslut Vård- och omsorgsnämnden tackar för informationen. Månadsrapport oktober 2018, avseende vård- och omsorgsnämnden, antas. Med hänvisning till prognostiserat underskott ges förvaltningen i uppdrag att fortsätta genomföra beslutade åtgärder samt vidta nya åtgärder inom delegation för verkställighet. Sammanfattning Förvaltningen föredrar månadsrapport november 2018 med kommentarer. Bilagor Månadsrapport november 2018, Underlag till månadsrapport november Delges: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges revisorer Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Tingsgatan Heby information@heby.se 51

52 - KOMMUNFULLMÄKTIGES REVISORER - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 22 november 2018 Kf rev 85 Dnr 2018/ Åtgärdsplaner och månatliga rapporteringar Kommunfullmäktiges revisorers beslut Revisionen tackar för rapporterna från samverkansnämnden, bygg- och miljönämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. Revisionen efterlyser rapporter från övriga nämnder och styrelse. Sammanfattning Revisionen har fått rapporter från samverkansnämnden och bygg- och miljönämnden samt via protokoll från samhällsbyggnadsnämnden. I övrigt har inga rapporter lämnats. Beslutsunderlag Skrivelse, samverkansnämnden, 31 oktober 2018, Rapport ekonomi Samverkansnämnden, oktober 2018, Verksamhetsberättelse och delårsbokslut för samverkansnämnden per augusti 2018, Samverkansnämndens förslag på åtgärder 2018 med anledning av prognosticerat underskott om -500 tkr 2018 i Heby, Uppföljning april 2018 för Samverkansnämnden Knivsta Heby, Bmn 116, 20 november 2018, Månadsrapport bygg- och miljönämnden oktober 2018, Sbn 107, 20 november Delges Kommunstyrelsen Vård- och omsorgsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Utbildningsnämnden Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 52

53 - VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 12 december 2018 Rapport från sociala utskottet Vård och omsorgsnämnden tackar för informationen. Sammanfattning Sociala utskottets ordförande redogör för nämnden om aktiviteten i utskottet. Nämnden informeras om vad som behandlades på utskottets föregående sammanträde utifrån utskottets föredragningslista. Beslutsunderlag Föredragningslista sociala utskottet, 28 november Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 53

54 KALLELSE/FÖREDRAGNINGSLISTA - SOCIALA UTSKOTTET - Plats och tid för sammanträdet Ärenden Inledning 1 Anteckning om närvarande Vård- och omsorgsförvaltningen, lilla sammanträdesrummet Onsdag den 28 november 2018 kl Anteckningar 2 Val av justerande (förslag: Margaretha Gadde-Jennische (M)) 3 Justeringsplats och tid (förslag: Vård- och omsorgsförvaltningen 28 november 2018) 4 Revidering av föredragningslistan Ärenden 5 Begäran att vård enligt lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ska upphöra enligt 21 LVU 6 Beslut om ersättning till familjehem utöver rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2018/38 Kl Företräde 2017/160 7 Information - Uppdatering i ärende 2016/62 Avslutning 8 Övriga frågor Karl-Arne T Larsson Ordförande 154

55 Delgivning Utskriftsdatum: Utskriven av: Madeleine Dismats Diarieenhet: Riktning: Vård- och omsorgsnämnden Datum: Notering: Alla delges von Id I/U/K Beskrivning Ansvarig Datum Avsändare/Mottagare Avdelning Ärendenummer Ärendemening I Beredande av vård för unga - Kammarrätten avslår överklagandet Eline Johansson Kammarrätten i Stockholm IFOBou MissbrukV MyndutÄoFusFös Adm VON 2015/203 Särskilt förordnad förmyndare och vårdnadshavare enligt Fb och familjehemsplacering enligt SoL I Nya tillståndsplikter för bland annat hemtjänst och ledsagarservice Björn Dahlström Inspektionen för vård och omsorg IVO ÄO boende hemtjänst I Brister i uppföljningen av social barn- och Åsa Johansson ungdomsvård Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Vård- och omsorgsnämnden 55 Sidan 1 av 1

56 - KOMMUNSTYRELSEN - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 13 november 2018 Ks 219 Dnr 2018/ Inriktningar för Heby kommun Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsens diskuterar förvaltningens förslag till inriktningar för perioden Sammanfattning I enlighet med riktlinje för mål och budget, ska kommunfullmäktige besluta om inriktningar för 2020 vid sammanträdet den 26 november Inriktningarna ska vara beslutade för att ligga till grund för budgetarbetet För utveckling av kommunens mål och resultatstyrningen beslutade kommunstyrelsen den 4 november 2015, 217 att inriktningar ska tas fram och beslutas av kommunfullmäktige inför varje mandatperiod. Vid kommunstyrelsens sammanträden har kommunstyrelsen diskuterat hur inriktningarna ska samordnas med Agenda 2030, kommunstyrelsen,14 november 2017, 183. Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- och regeringschefer 17 globala mål och Agenda 2030 för hållbar utveckling. Världens länder har åtagit sig att från och med den 1 januari 2016 fram till år 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid. Heby kommun antog Agenda 2030 i sin mål- och budget för 2019 med plan för 2020 och I och med detta så fanns behov av att se över de kommunala inriktningar som tidigare beslutats om, nu utifrån Agenda 2030 och det hållbarhetsperspektiv som genomsyrar de 17 målen i Agendan. Utifrån detta så tillsattes en grupp bestående av Ylva Opard ekonomichef, Camilla Winqvistmiljöstrateg, Eva-Linnéa Eriksson - folkhälsostrateg, Tina Hultmankvalitetsstrateg och Linda Ahlin- projektledare/samordnare för att titta på förslag till nya kommunala inriktningar. Inriktningarna utgår från de tre stora områden som Agenda 2030 anger ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. I förslaget till nya kommunala inriktningar har förvaltningen även integrerat de tidigare antagna kommunala inriktningarna samt tagit hänsyn till Heby kommuns vision. Förslaget ämnar skapa en röd tråd från Heby kommuns vision via de kommunala inriktningarna till Agenda Delges Samtliga nämnder Kommundirektör Förvaltningschefer Ekonomichef Personalchef Administrativ chef Projektledare Justerandesignatur Beslutsunderlag PM 2 november 2018 Kommunstyrelsen 217, 4 november 2015 PM, Förslag på utveckling av mål- och resultatstyrning i Heby kommun 21 oktober Kommunstyrelsen 183, 14 november 2017 Kommunfullmäktige 134, 27 november 2017 Utdragsbestyrkande 16 56

57 - KOMMUNSTYRELSENS PERSONALUTSKOTT - SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum 23 november 2018 KsPu 22 Dnr 2018/ Lönerevision 2019 träff med vård- och omsorgsnämndens presidium Kommunstyrelsens personalutskotts beslut Personalutskottet tackar för informationen. Nämnderna föreslås initiera tidigare politiska samtal inför löneöversyn. Sammanfattning Personalutskottet och representanter från vård- och omsorgsnämndens presidium diskuterar tillsammans med personalchef lönerevision år Representanter från vård- och omsorgsnämndens presidium påpekar att lönerevision inte har diskuterats på nämndens sammanträde. Beslutsunderlag Muntlig information. Förslag Dick Pettersson (C) föreslår personalutskottet att besluta: Initiera tidigare politiska samtal inför löneöversyn i nämnderna. Förslagsordning Ordförande ställer Dick Petterssons (C) förslag mot avslag och finner att personalutskottet bifaller förslaget. Delges Vård- och omsorgsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden Utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Kommunstyrelsen Personalchef Förvaltningschef vård- och omsorg Förvaltningschef samhällsbyggnad Förvaltningschef barn och utbildning Enhetschef kultur och fritid Justerandesignatur Utdragsbestyrkande 57

58 Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan

59 2 59

60 Bakgrund År 2016 ingick regeringen och Sveriges kommuner och landsting, SKL, överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa. En ny överenskommelse har därefter tecknats för 2017 respektive Överenskommelserna syftar till att på olika sätt stimulera kommuner och regioner att främja invånarnas psykiska hälsa. Denna handlingsplan har utarbetats i samråd mellan Uppsala läns åtta kommuner, Region Uppsala och brukarorganisationer och är en förlängning av de handlingsplaner som utarbetats under 2016 och Handlingsplanen tar fasta på delmål och aktiviteter där länsgemensamma insatser planeras av Region Uppsala samt minst två kommuner. Ytterligare aktiviteter begränsade till enbart en huvudman återfinns istället i kommunernas och Region Uppsalas lokala eller interna planer. Fokusområden och långsiktiga mål Handlingsplanen utgår från de fem fokusområden som regeringen och SKL enats kring: Förebyggande och främjande arbete (FA) Tillgängliga tidiga insatser (TI) Enskildas delaktighet och rättigheter (DR) Utsatta grupper (UG) Ledning, styrning och organisation (LS) De fem fokusområdena redovisas under respektive delmål under förkortningen inom parantes ovan. Handlingsplanen utgår även ifrån de långsiktiga målen för perioden som fastställts av länets tjänstemannaledning TKL 2016, numera TML HSVO. 1 Psykisk hälsa-arbetet i relation till annat pågående arbete Vi eftersträvar, där det är möjligt, att psykisk hälsa-satsningen och dess stimulansmedel förstärker pågående arbeten som berör handlingsplanens innehåll. Detta för att förebygga dubbelarbete och parallella spår. Strategin för Beslutande organ och uppföljning Handlingsplanen är fastställd av länets tjänstemannaledning HSVO. Samordnare inom Region Uppsala ansvarar för att initiera uppföljning av handlingsplanen och länsgemensam arbetsgrupp närvårdssamverkan i Uppsala län är exempelvis en naturlig arena för mycket av det tidiga och förebyggande arbetet med psykisk hälsa. ansvarar för årlig uppföljning. Återkoppling kring utfallet av arbetet utifrån handlingsplanen i länet lämnas till TML HSVO årligen inför slutrapportering till SKL 31 oktober. 1 TML HSVO består av utbildnings-, skol- och socialchefer från länets kommuner, samt högsta ledning från hälso- och sjukvårdsdelar inom Region Uppsala. 60 3

61 LÅNGSIKTIGT MÅL:. Barn och unga har en stark självkänsla och framtidstro samt goda förutsättningar att klara sig senare i livet, oavsett bakgrund. Stress bland unga en orsak till psykisk ohälsa FA Data kring skolbarns hälsovanor visar att psykosomatiska symtom är vanligare bland elever som uppger att de känner sig stressade av skolarbetet än bland övriga elever. Utvecklingen av andelen som känner sig stressade har till stor del sammanfallit med utvecklingen av psykosomatiska symtom sedan 1990-talets slut. De sjunkande skolprestationerna och den utbredda skolstressen kan ses som indikatorer på att skolan som helhet fungerar sämre. 2 Rapporten Ungas beställning till samhället är ett initiativ från Nationell samordnare på området psykisk hälsa och Sveriges Psykologförbund. Syftet med initiativet är att skapa utrymme för unga, år, att komma till tals i de frågor som rör dem själva och lyfta de förslag på förändringar i samhället som unga själva vill se. Rapporten föreslår att psykisk hälsa ska vara en obligatorisk del av läroplanen och att elever under skolgången ska ges kunskap om oro, ångest, stress, relationer, könsnormer, sexualitet och självkänsla samt få information om vilket stöd och vilken hjälp som samhället erbjuder. Samtalen om psykisk hälsa går att integrera i skolan som en del av befintliga ämnen. 3 Slutsats Brister i skolans funktion har troligen bidragit till ökningen av psykosomatiska symtom bland barn och unga, menar Folkhälsomyndigheten. Myndighetens slutsats blir att den svenska skolan behöver stärkas. I syfte att ta till vara ungdomarnas beställning behöver stresshantering i skolan testas i olika former. I undervisningen inkluderas verktyg som självkänsla för att hantera oro, ångest och stress. 2 Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Folkhälsomyndigheten, Delmål: Skolelever i Uppsala län upplever mindre stress i skolmiljön. Länsgemensam aktivitet: Aktivt arbete med stresshantering för skolelever. Spridning av positiva exempel på stresshantering till skolor som önskar delta. Utvärdering/mätning av resultat av stresshanteringsarbete. Initiativtagare: Uppsala kommun Indikator för uppfyllnad av delmål Aktiviteter till delmålet genomförda. 4 61

62 Unga HBTQ-personer Bland unga homosexuella och bisexuella uppger 65 procent av kvinnorna och 48 procent av männen sig ha blivit bemötta på ett kränkande sätt i vardagen. Många unga homosexuella, bisexuella och transpersoner har lågt förtroende för polisen, skolan, sjukvården, socialtjänsten och arbetsförmedlingen på grund av att de känner sig diskriminerade i mötet med personalen. 4 Liv och hälsa ung 2017 visar att homosexuella unga och unga som inte definierar sig som kille eller tjej mår mycket sämre än övriga unga. Folkhälsomyndigheten har publicerat rapporten Metoder för att främja en god hälsa bland HBTQ-personer. Där framgår att studier tyder på att skolbaserade insatser som inkluderar HBTQ-personer och synliggör olika identiteter kopplat till kön och sexualitet kan motverka suicidalt beteende. 5 Slutsats UG Aktiviteter behöver göras i de verksamheter som möter unga HBTQ-personer i vården och i kommunen för att höja kompetensen och förbättra bemötandet Delmål: Unga HBTQ-personer i Uppsala län uppger sig få ett gott bemötande i kontakten med verksamheterna inom Region Uppsala och länets kommuner. Länsgemensam aktivitet: Kompetensutveckling kring HBTQ-frågor. Ansvar: Region Uppsala och länets samtliga kommuner. Indikator för uppfyllnad av delmål Andelen unga HBTQ-personer som söker stöd och hjälp i hälso- och sjukvård och socialtjänst och upplever sig få ett gott bemötande har ökat. 62 5

63 Ungdomsmottagningarna möter unga med psykisk ohälsa Andelen barn och unga som besökt en landstingsdriven ungdomsmottagning i Uppsala län ligger över genomsnitt för riket. Från mottagningarna själva upplevs ett högt tryck, framförallt på mottagningarna i centrala Uppsala. Fortsatt är den stora merparten ungdomar som söker sig till Ungdomsmottagningarna flickor. 6 Patientinflödet till psykologerna vid länets elva ungdomsmottagningar har stigit med tjugo procent under början av Psykologerna vid Uppsala City uppges vara ständigt fullbokade vilket har skapat köer. Väntetiderna för att få träffa en psykolog är särskilt långa, medan de är kortare för besök hos barnmorska eller kurator. Under våren 2017 har väntetiderna för ett första inledande samtal till psykolog varit upp mot sex veckor. 7 TI tydliggöra ansvarsfördelningen för första linjen, samt utifrån detta skapa ändamålsenliga förutsättningar för att ansvarig part ska kunna utföra uppdraget. Ett flertal instanser uttrycker att de tar ett större ansvar än vad verksamheten omfattar, till exempel genom att möta fler barn och ungdomar med sammansatt problematik. 8 Slutsats Ungdomsmottagningarna i länet behöver fortsätta rustas för att möta barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Huvudmännen behöver arbeta vidare med ansvarsfördelningen och tydligheten mellan Region Uppsala och länets kommuner. Länsgemensamma riktlinjer för att säkerställa jämlika insatser på Ungdomsmottagningarna är nödvändiga. Otydlighet i ansvarsfördelning skapar risker För att få till stånd tidiga insatser kring barn- och unga med psykisk ohälsa är det angeläget att 6 Länsgemensam analys psykisk hälsa Barn och unga Analys av nyckelindikatorer samt uppföljning av fokusområden inom Uppsala län. 7 Kartläggning av insatser för barn och unga med psykisk ohälsa, oktober 2017, Lumell Associates. Här kan tilläggas att fem av elva mottagningar inte har psykolog på mottagningen och vid kartläggning 2018,inom ramen för Psykisk hälsa-sarbetet, beskrivs att de ungdomar som går på någon av dessa fem mottagningar inte får kontakt med psykologerna på UM City då det inte går att remittera vidare inom Ungdomsmottagningarna. Söktrycket är alltså sannolikt ännu högre än vad som kan redovisas här. 8 Kartläggning av insatser för barn och unga med psykisk ohälsa, Lumell Associates, oktober Delmål: Unga med psykisk ohälsa får tidig kontakt med ungdomsmottagningarna i länet. Länsgemensam aktivitet: Länsgemensam överenskommelse kring ansvarsfördelning utarbetas. Länsgemensam riktlinje för UM i Uppsala län utarbetas. Marknadsföring av ungdomsmottagningarnas arbete med psykisk hälsa. Framtagande av gemensamt digitalt bokningssystem. Deltagare: Region Uppsala och länets samtliga kommuner. Indikator för uppfyllnad av delmål Planerade aktiviteter utifrån delmålet är genomförda. 6 63

64 Barn och unga med lindrig neuropsykiatrisk funktionsnedsättning en riskgrupp I rapporten Kartläggning av insatser för barn och unga med psykisk ohälsa från 2017 identifieras flera grupper i riskzonen för att inte få adekvat stöd eller behandling. Flera av de grupper som kartläggningen identifierat är på ett eller annat sätt relaterade till neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Organisatoriska faktorer i verksamheterna är ofta förklaring till att denna grupp inte får adekvat vård och stöd. 9 TI UG Slutsatser En samverkansform i syfte att erbjuda tidiga insatser till barn och unga med en problematik inom neuropsykiatri behöver utvecklas mellan kommun och Region Uppsala. Att inte få hjälp i tid kan leda till större svårigheter Länets verksamheter är överlag bra på att identifiera och hjälpa de så kallade självklara fallen, men har svårare att identifiera och hantera fall som inte faller in i så kallade stereotyper. Barn och unga med neuropsykiatriska problem som klarar av skolan riskerar att inte fångas upp och erbjudas hjälp i rätt tid. Detta kan medföra att barn och unga med relativt lindriga problem försämras i sin hälsa under tiden från upptäckt till behandling Kartläggning av insatser för barn och unga med psykisk ohälsa, Lumell Associates, oktober Länsgemensam analys psykisk hälsa Barn och unga Analys av nyckelindikatorer samt uppföljning av fokusområden inom Uppsala län. Delmål: Barn och unga med förmodad neuropsykiatrisk problematik får tidigt samordnat stöd. Länsgemensam aktivitet: Utredning av möjligheterna till tidigt stöd för målgruppen genomförd. Initiativtagare: Region Uppsala Indikator för uppfyllnad av delmål Barn och unga med förmodad neuropsykiatrisk problematik och med behov av samordnat stöd får dessa behov tillgodosedda. 64 7

65 Ensamkommande och/eller nyanlända barn och unga UG Andelen ensamkommande som beviljades uppehållstillstånd i Uppsala län var under 2015 större än i övriga riket. Av de som beviljades uppe- hållstillstånd i länet 2015 var den näst största gruppen (omkring en fjärdedel) mellan 6 15 år. Uppsala län har således tagit emot en relativt stor andel ensamkommande barn och unga. Större kunskaper inom området kommer därför troligtvis behövas framöver, bland annat vad gäller faktorer som påverkar den psykiska hälsan för målgruppen. 11 Ökad psykisk ohälsa Det finns stora utmaningar både vad gäller den psykiska och fysiska hälsan bland asylsökande och nyanlända barn och unga i Uppsala län. Uppsala län står sig samtidigt väl vad gäller att genomföra hälsoundersökningar, tredje högst i riket. Länet har även det högsta genomsnittliga antalet besök i öppen specialistvård bland asylsökande i landet. Avseende genomsnittligt antal vårdtillfällen i sluten psykiatrisk vård ligger Uppsala län högt i jämförelse i landet och över tid har det skett en minskning av antalet insatser per asylsökande över åren inom psykiatrin. 12 Slutsatser Större kunskaper kring målgruppens behov och förutsättningar kommer behövas framöver. 11 Länsgemensam analys psykisk hälsa Barn och unga Regional analys psykisk hälsa Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Region Uppsala, Oktober Delmål: Unga asylsökande och nyanlända får adekvat stöd till psykisk hälsa. Länsgemensam aktivitet: Kontinuerlig kunskapsspridning inom länsgemensamt nätverk för psykisk hälsa kring pågående insatser. Deltagare: Region Uppsala och länets kommuner. Indikator för uppfyllnad av delmål Aktiviteter utifrån delmålet uppfyllda. 8 65

66 66 9

67 LÅNGSIKTIGT MÅL:. Personer med psykiska funktionsnedsättningar har en välfungerande vardag med goda förutsättningar till studier/arbete/ sysselsättning. FA Anhöriga till personer med psykisk ohälsa är en grupp som ligger i riskzonen för egen psykisk ohälsa. De som vårdar, stöttar eller hjälper någon med psykisk ohälsa drar ofta ett stort lass och riskerar att själva bli sjuka. I rapporten från anhörigprojektet Nationell samverkan för psykisk hälsa från 2015 har anhöriga fått svara på frågor om hur deras liv ser ut. 98 procent, upplever oro på grund av sin närståendes psykiska ohälsa. 13 Av de anhöriga som förvärvsarbetar har samtliga antingen minskat sin arbetstid, bytt tjänst eller ibland behövt gå från arbetet. 48 procent har varit sjukskrivna. De anhöriga upplever att de inte blir tillräckligt involverade i den närståendes situation, ibland upplever de psykiatrin som direkt avvisande. I enkäten pekade många svar

68 på att det stöd som de anhöriga hade fått har upplevts som bristfälligt eller dåligt anpassat. 14 Olika kartläggningar visar att minst en tredjedel till uppemot hälften av alla patienter inom psykiatrin har barn och att de flesta bor med dem. Drygt två procent av barnen i Sverige mellan 0 15 år har minst en förälder med diagnos från psykiatrisk slutenvård. Eftersom det stora flertalet patienter med psykisk ohälsa finns inom öppenvårdspsykiatri eller primärvård är andelen föräldrar med psykisk sjukdom som lever med barn betydligt större. För barn som växer upp med en förälder som har psykisk sjukdom är risken att själv vårdas för en psykiatrisk diagnos tredubblad och risken för förtida död fyrdubblad jämfört med andra barn. Även risken för självmordsförsök och för alkoholoch narkotikarelaterade diagnoser är förhöjd. Barn till psykiskt sjuka kan också bära på en genetisk sårbarhet för psykisk ohälsa. 15 Slutsatser Ett välutvecklat anhörigstöd är av största vikt för att förebygga framtida ohälsa för de anhöriga och ger också positiva konsekvenser för den närstående med psykiska funktionsnedsättningar. Särskilt viktigt är det att uppmärksamma barn som anhöriga Barn som anhöriga - Konsekvenser och behov när föräldrar har allvarliga svårigheter, eller avlider, Socialstyrelsen Delmål: Anhöriga till personer med psykisk ohälsa erbjuds samordnat stöd.. Länsgemensam aktivitet: Utredning av möjligheten till samordnat stöd för anhöriga genomförd. Deltagare: Knivsta kommun. Indikator för uppfyllnad av delmål Utredning utifrån delmålet genomförd

69 LÅNGSIKTIGT MÅL:. Personer med förhöjd suicidrisk identifieras och erbjuds rätt hjälp i tid. Detta sker bland annat genom väl fungerande samverkan mellan olika aktörer. UG LS Suicidprevention i Uppsala län Cirka 50 personer, varav två tredjedelar är män, tar sitt liv årligen i Uppsala län. Även om det framförallt är män som tar sitt liv så är kvinnor klart överrepresenterade avseende självmordsförsök. Det sker omkring tio gånger fler självmordsförsök än självmord. Uppsala län ligger lågt i jämförelse med riket i övrigt när man tittar på säkra suicidtal (antalet suicid per ), men länet ligger högt i riket gällande osäkra suicidtal. 16 Det har skett en viss positiv utveckling över tid gällande antalet fullbordade suicid i Uppsala län. Samtidigt saknas relevant statistik och uppföljning gällande exempelvis vårdkonsumtion tiden före ett självmord i länet. 17 Det saknas i nuläget handlingsplaner kring suicidprevention i flertalet kommuner och det finns inte heller någon länsgemensam handlingsplan för suicidprevention. Vikten av bättre kunskaper och utbildningar gällande risk- och skyddsfaktorer, i suicidpreventivt syfte, har betonats från brukarorganisationer. 18 Slutsatser Ett länsgemensamt arbete kring suicidprevention behöver inledas. Målsättning ska vara kunskapsspridning av evidensbaserade metoder och upprättande av en länsgemensam handlingsplan i syfte att minska antalet suicid i Uppsala län. 16 Regional analys psykisk hälsa Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Region Uppsala, Oktober Länsgemensam analys psykisk hälsa Barn och unga Analys av nyckelindikatorer samt uppföljning av fokusområden inom Uppsala län. Delmål: Ett länsgemensamt suicidpreventivt arbete finns. Länsgemensam aktivitet: Länsgemensamt samarbete och stöd kring suicidprevention påbörjas. Fortsatt samverkan kring utbildningsinsatser i första hjälpen psykisk hälsa för unga, vuxna och äldre. Deltagare: Region Uppsala och länets kommuner. Indikator för uppfyllnad av delmål Ett länsgemensamt samarbete kring suicidprevention i Uppsala län är etablerat

70 LÅNGSIKTIGT MÅL:. Det finns god förståelse för, och lyhördhet inför, brukarens/patientens behov och insikterna tas tillvara för utveckling på alla nivåer. LS DR Synliggöra psykisk ohälsa I Regional analys psykisk hälsa 2016 betonas vikten av att underlätta kunskapsspridningen kring psykisk ohälsa, i synnerhet inom skolorna, i syfte att motverka stigmatisering. Flertalet brukarorganisationer framhåller vikten av att synliggöra psykisk ohälsa bland annat genom information till allmänheten. I psykiatrisatsningar från 2012 och framåt har frågan om brukarinflytande och delaktighet varit högst närvarande i allt arbete Det har lett till att Uppsala län bland annat har tillgång till så kallade brukarrevisioner idag och att brukarrepresentanter ingår i ett flertal nätverk i länet. Det saknas dock en systematik kring det hela och brukarmedverkan bör ske på ett likvärdigt sätt i hela länet. Därför blir det svårt att släppa in brukarrepresentanter på högre nivå, en smal grupp kan inte tala för alla. Länet har inte heller rutiner för t.ex. remisshantering mot brukarorganisationer. Region Uppsala behöver därför tillsammans med länets kommuner ta fram en handlingsplan för ökad brukarmedverkan. Länsgemensam arvodering för jämlik brukarmedverkan Brukarmedverkan kan i dag inte ske jämlikt och rättvist då länsgemensamt beslut om ersättningsnivåer för förlorad arbetstid/restid samt inläsning/efterarbete, förmedlande av information från möte till förening/organisation saknas. 19 Slutsatser Brukarrepresentanter har betonat att det inte finns tillräckligt med resurser eller möjlighet till arvoderat arbete. Länsgemensamma riktlinjer gällande arvodering behöver upprättas för att förenkla delaktigheten. 19 HSO Uppsala län efterlyser ett mer rättvist förhållningssätt angående arvode för brukarrepresentanterna. Delmål: Länet arbetar målinriktat med personcentrerat arbetssätt, inflytande och delaktighet. Länsgemensam aktivitet: Handlingsplan för personcentrerat arbetssätt med inflytande och delaktighet utarbetas. Deltagare: Region Uppsala Indikator för uppfyllnad av delmål Aktiviteter utifrån delmålet genomförda

71 LÅNGSIKTIGT MÅL:. UG Personer med riskbruk identifieras och TI erbjuds förebyggande och tidiga insatser. Personer med beroende har individanpassat och samordnat stöd som spänner över de många områden som måste fungera. Riskbruk bland en stor del av befolkningen Uppsala län är det län med högst andel män i befolkningen som har ett riskbruk av alkohol. Mer än en femtedel av den manliga befolkningen i Uppsala län räknas som riskkonsumenter enligt Folkhälsomyndighetens definition. Detsamma gäller för bruk av cannabis, där andelen män i Uppsala län ligger relativt högt i förhållande till övriga riket medan nivåerna är betydligt lägre för kvinnorna. 20 Den alkoholrelaterade dödligheten ligger fortfarande lägre i Uppsala län än övriga riket för såväl män som kvinnor. Den narkotikarelaterade dödligheten har dock ökat i länet, särskilt bland män, under de senaste åren ( ). 21 Tidigare studier har funnit att substansmissbruk är vanligare bland personer med svår psykiatrisk problematik. Under 2009 pågick ett FoU-projekt i Uppsala län som visade att riskbruk av alkohol förekom i väsentligt större utsträckning bland psykiatrins patienter än i normalbefolkningen. Förekomsten var särskilt hög bland kvinnor och i synnerhet bland yngre kvinnor, där närmare 50 % uppgav att de drack på riskabel nivå. Även förekomsten av droger var betydligt förhöjd i förhållande till normalbefolkningen. 20 Med en hög genomsnittlig konsumtion avses en alkoholkonsumtion som överstiger 14 standardglas per vecka för män och 9 standardglas för kvinnor

72 Också i detta sammanhang visade unga kvinnor särskilt höga siffror. Riskabla spelvanor förekom dock inte i högre utsträckning i gruppen. 22 Slutsatser Länets kommuner och Region Uppsala behöver agera tillsammans för att nå personer i riskbruk tidigare. 22 Länsgemensam analys psykisk hälsa vuxna och äldre Delmål: Personer med riskbruk upptäcks tidigt och får stöd. Länsgemensam aktivitet: Kompetensutveckling kring tidig upptäckt av riskbruk genomförs. Deltagare: Region Uppsala och länets kommuner. Indikator för uppfyllnad av delmål Berörd personal i länet har verktyg för att upptäcka riskbruk

73 LÅNGSIKTIGT MÅL:. LS En välfungerande samverkan finns på regional och lokal nivå med tydlig ledning, styrning och organisation inom området psykisk hälsa. Oklarheter kring verksamheters inbördes roll och ansvarsfördelning I dagsläget saknas en tydlig bild över hur den omsorg och vård som riktas till barn och unga med, eller risk för, psykisk hälsa är organiserad samt vilka insatser som finns. Både roll- och ansvarsfördelningen mellan verksamheter upplevs som otydlig, särskilt för den patientgrupp som inte har tillräckligt komplicerade frågeställningar för att ansvarsmässigt ligga inom specialistpsykiatrin men ändå har för komplicerade frågeställningar för kommunal socialtjänst och elevhälsa. 23 En ingång för första kontakt Både yrkesverksamma och vårdsökande har svårt att hitta rätt i vården. Det finns ett stort antal möjliga ingångar och ett stort antal informationskanaler men ingen heltäckande och lättillgänglig plattform. I vissa fall tycks bristfällig information vara ett medvetet val från verksamheter enligt en kartläggning från Slutsatser Region Uppsala behöver, i dialog med kommunerna, fastställa och tydliggöra hur ansvaret för första linjens arbete inom psykisk ohälsa ska fördelas. Region Uppsala behöver även utarbeta en lättillgänglig ingång för första kontakt i syfte att guida barn, unga, närstående, och vid behov yrkesverksamma, rätt. 23 Granskning av barn- och ungdomspsykiatrin gemensam granskning med kommunerna, Helseplan Consulting Group AB, februari Kartläggning av insatser för barn och unga med psykisk ohälsa, Lumell, oktober Delmål: En samsyn finns kring hur barn och unga med psykisk ohälsa får rätt stöd på rätt nivå. Länsgemensam aktivitet: En ingång för första kontakt vid frågor kring psykisk hälsa. Beskrivning av verksamheters uppdrag och ansvarsområden inom första linjen tydliggörs. Deltagare: Region Uppsala i samverkan med länets kommuner Indikator för uppfyllnad av delmål Det finns en tydlig ansvarsfördelning och organisering kring första linjen för barn och ungas psykiska hälsa

74 Samordnad individuell plan (SIP) hur långt har vi kommit? LS 2010 lagstiftades det om samordnad individuell plan som innebär att huvudmännen är skyldiga att samordna insatser runt den enskilde när behov finns. En utredning kring tillämpning av lagen gjordes och implementeringen påbörjades. Olika rapporter har sedan visat på brister både vad gäller tillgänglighet och att det inte görs planer i tillräcklig omfattning. En förklaring till att relativt få personer har SIP kan vara att personer inte har erbjudits det. Detta kan dels bero på en osäkerhet vad SIP är och syftar till, dels att samverkan redan finns i form av nätverksmöten mellan kommun och landsting. När det kommer till kvalitet så finns indikationer på brister bland annat gällande delaktighet och inflytande. 25 Det finns en trolig skillnad mellan hur SIP genomförs när det gäller barn/unga och vuxna. Statistik visar att fler SIP genomförs på barn/unga men möten hålls också utan deltagande av den SIP:en gäller. När det gäller vuxna så är förekomsten av SIP:ar låg. 26 Slutsatser En utredning behöver komma till stånd som tar fram en nulägesrapport med data både vad gäller kvantitativ och kvalitativ som därefter kan analyseras. Vidare bör en tydlig handlingsplan tas fram för att säkerställa att utveckling sker i frågan. 25 Kartläggning av insatser för barn och unga med psykisk ohälsa, Lumell Associates, oktober FOU-rapport 2016/1, Uppföljning av arbetet med Samordnad Individuell Plan i Uppsala län. Delmål: I maj 2019 finns en handlingsplan för vidareutveckling av SIP i länet. Länsgemensam aktivitet: Handlingsplan utarbetas. Deltagare: Region Uppsala och Uppsala kommun Indikator för uppfyllnad av delmål En handlingsplan med konkreta utvecklingsspår är framtagen och godkänd av HSVO

75 18 75

76 Underskrifter TML HSVO 27 Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn Namn 27 En person per kommun och en person från Region Uppsala får godkänna handlingsplanen som representanter för hela TML HSVO 76 19

77 Bilaga 1 Brukarmedel 2018 Stimulansmedel för att öka brukarmedverkan I årets överenskommelse mellan regeringen och SKL tillsattes medel för att stimulera samordning och ytterligare initiativ för att öka brukarmedverkan i kommuner och landsting. Medlen fördelades till landstingen/regioner men syftade till att användas i länsgemensamt arbete. Brukarmedverkan i utvecklingsarbetet är en framgångsfaktor och därför finns i överenskommelsen extra medel till samordning av den brukarsamverkan som finns för att stimulera till fortsatt utveckling av detta i både kommuner och landsting. I Uppsala län användes dessa medel till flera olika parallella satsningar från brukarorganisationer. Beslut kring hur medlen skulle fördelas har tagits av styrgruppen för projekt som är en del av tjänstemannaledningen för hälsa, sjukvård, vård och omsorg (HSVO). Brukarrevisionsbyrån Brukarrevisionsbyrån (BRiU) har tilldelats medel i syfte att genomföra så kallade brukarrevisioner i länet. Målsättningen har både varit att förbättra brukardelaktigheten i berörda verksamheter via själva revisionen samt att sprida kunskapen om att dessa revisioner finns och vad fördelarna med dem är. Under 2018 har BRiU utbildat nya brukarrevisioner och genomfört revisioner kring vård och stödsamordning i Östhammar och Enköpings kommun samt kring personliga ombud i Uppsala, Håbo och Enköpings kommun bland annat. med ett brukarperspektiv. Gruppen har exempelvis: Stöttat arbetsgrupp på Gottsunda vårdcentral i tjänstedesign. Informerat om brukarinflytande för förvaltningsledningar i länet SPES Suicidprevention och efterlevandestöd (SPES) som är en anhörigförening kring suicid har tilldelats medel i syfte att stärka verksamheten genom att säkerställa en lokal för samtalsträffar med efterlevande och medel för att bedriva verksamhet. RFSL i Uppsala RFSL i Uppsala har tilldelats medel för att kunna rekrytera en psykolog med specifikt god kunskap kring HBTQ-personers förutsättningar i samhället. Medel har även använts till att säkerställa tillgång till lokal för verksamheten och möjlighet för styrelsen att fokusera på styrelsear.betet. Forum för brukarinflytande Forum för brukarinflytande har tilldelats medel i syfte att utifrån den länsgemensamma handlingsplanen förstärka de aktiviteter som ingår 20 77

78 78 21

79 Bilaga 2 Tillgänglighet psykisk ohälsa Barn- och ungdomspsykiatrin Första besök hos BUP, Uppsala 2018 Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug 35% 33% 42% 38% 34% 24% 39% 39% 19% I nationell jämförelse så placerar sig Uppsala län lågt vad gäller möjligheten att få ett första besök hos BUP inom 30 dagar: 35 % av patienterna fick i genomsnitt en första bedömning inom 30 dagar under tidsperioden januari-augusti, att jämföra med det nationella genomsnittet på 79 %. Uppsala län placerar sig här på plats 18 av 21 bland landsting/regioner. Prognosen för tillgängligheten för resten av året motsvarar vårterminens siffror. 28 Vad gäller möjligheten att få en påbörjad fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar efter första bedömning så ser siffrorna positivare ut i Uppsala län. Påbörjad fördjupad utredning/behandling, Uppsala 2018 Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug 68% 67% 62% 81% 42% 69% 100% 64% 41 % Siffrorna återspeglar insatser både från BUP och Habiliteringen (HAB) gällande barn och unga. 68 % av patienterna fick i genomsnitt en påbörjad fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar från första bedömningen under tidsperioden januari-augusti, att jämföra med det nationella genomsnittet på 71 %. Uppsala län placerar sig här på plats 9 av 21 bland landsting/regioner. Prognosen för resten av året motsvarar vårterminens siffror. 29 Inom den så kallade första linjen har Region Uppsala tidigare inte mätt utfallet av besök på motsvarande sätt som inom BUP och HAB, men under 2018 som del av Psykisk hälsa-satsningen så kommer rapporteringen fortsättningsvis att göras. Besök hos psykolog hos de så kalllade barn och ungdomspsykologerna kommer att rapporteras till SKL och göras tillgängligt via hemsidan 30 Under 2018 har ett fåtal barn/ungdomar fått ett första besök inom sju dagar, den huvudsakliga majoriteten får det inte. Hur väl fungerande är redovisningen? När det gäller inrapporteringen till Signe, databasen på SKL, så har själva inrapporteringen av data från BUP och HAB skett varje månad till 100%. Vad gäller reliabiliteten på siffrorna så bedöms de som höga. Det har dock varit svårt att få alla yrkeskategorier att sätta diagnos och åtgärdskoder efter avslutad utredning/behandling. Det borde bli bättre då det nu finns ett ökat

80 krav att alla sjukvårdande behandlingar ska DRG-kodas. 31 Vad gäller vårdgaranti inom primärvården, samtalsmottagningarna ingår inte där, i nuläget så omfattar den endast läkarbesök och följsamheten till att registrera nybesök till psykolog eller kurator är därmed inte helt konsekvent. De siffror vi kan ta fram har helt enkelt en osäker reliabilitet så vi avstår från att inkludera de här. Fortsatta behov tillgänglighet Tillgängligheten så som den redovisats ovan är inte tillfredsställande utifrån perspektivet att barn och unga med psykisk ohälsa behöver få tillgång till rätt hjälp i rätt tid för att den psykiska ohälsan inte ska förvärras. Risken för långvarig sjukdom ökar på sikt med fördröjd hjälp, självmordsrisken likaså. 32 Samtidigt är det viktigt att ha i åminnelse att tillgängligheten till första besök och fördjupad utredning inte återspeglar tillgängligheten i vårdprocessen som följer därefter. I nuläget registreras den processen inte gentemot SKL. Flertalet av de insatser som föreslås i denna handlingsplan syftar till att förbättra den psykiska ohälsan hos barn och unga och därmed förebygga det höga söktryck kring psykisk ohälsa som i dagsläget finns både inom specialistpsykiatrin och första linjens psykiatri. Som exempel på sådana insatser kan nämnas delmålet En samsyn finns kring hur barn och unga med psykisk ohälsa får rätt stöd på rätt nivå. samt delmålet Barn och unga med förmodad neuropsykiatrisk problematik får tidigt samordnat stöd som vi ser kommer att ha inverkan på tillgängligheten ur ett länsgemensamt perspektiv. Fortsatta behov Effektiv och nära vård 2030 Uppsala är ett expansivt län med hög befolkningstillväxt. Länet står dock inför demografiska utmaningar, främst en dramatisk ökning av antalet äldre. Dessa utmaningar inkluderar såväl insatser kring psykisk hälsa och ohälsa som annan vård och omsorg. En långsiktig förändring kommer att krävas för att skapa en effektiv och nära vård i framtiden. Göran Stiernstedt, som lett den nationella utredningen kring effektiv vård, 33 har även lett utredningen Effektiv och nära vård 2030 i Region Uppsala. Slutsatserna i utredningen är att hälso- och sjukvården behöver genomgå en omställning för att komma närmare patienter och invånare i Uppsala län, både relationellt, fysiskt och digitalt. Den vård man behöver ofta ska finnas nära, nära kan innebära både fysiskt och digitalt. Patientens behov styr, behov som kan se olika ut under livet. Under 2018 påbörjar Region Uppsala omställningen för att kunna möta dessa behov i framtiden. 31 NordDRG i Sverige är ett system för patientklassificering och består av cirka grupper som gäller slutenvård, psykiatri, rehabilitering, dagkirurgi och specialiserad öppenvård