Storstopp på raffinaderi ett

Transkript

1 Nummer 7 Storstopp på raffinaderi ett JÄtteprojekt Omvärlden kräver allt större mod Unikt partnerskap leder Midroc till molnet

2 Att våga driver utvecklingen framåt Rädsla och mod går hand i hand utan rädsla, inget mod! Foto: Hans Berggren Ansvarig utgivare Anna Ullenvik Redaktion Sofia Franzén, Anna Ullenvik, Mats Carlbom, Susanne Hamne Produktion Det, Box 15416, Stockholm , AD Marianne Heed Miskar Omslagsfoto Niklas Olsson Skribenter Sofia Franzén, Mats Carlbom Repro/tryck Bildrepro Stockholm AB Kontakt Midroc Europe Box 3002, Solna Tel: info@midroc.se I förra numret av LINQ lyfte vi fram vikten av att kunna tänka om och tänka nytt. I detta, det sjunde numret av tidningen, har vi fokuserat på mod. Det krävs mod att tänka om och tänka nytt. Inom Midroc tycker vi att det är viktigt att skapa utrymme för medarbetarna att vara modiga. Men för att vara modig måste man vara trygg. Det är viktigt för både medarbetarens och företagets utveckling. I vår affärsskola, Midroc Business School, handlar det om att skapa en stabil och trygg plattform för att lära oss att förstå hur vi som individ och medarbetare förhåller oss till vår omgivning. I affärssammanhang handlar mod bland annat om att våga lyfta fram eventuella fel och brister i tid innan det är försent att åtgärda. Mod handlar också om att våga satsa på idéer som är nyskapande och som förhoppningsvis kan innebära förändringar. Midroc New Technology är ett bra exempel på det då hela företagets affärsidé bygger på mod, att i tidiga skeden våga satsa och tro på banbrytande teknologier. Idéer som kan bidra till en bättre framtid. Många av de projekt vi är involverade i inom Midroc är tydliga bevis på mod. Just nu gör vi ett av de modigaste teknikkliven på länge. Vi anammar en helt ny IT-plattform. Som det första bolaget i Sverige och ett av 15 i världen går vi in i Microsofts molntjänst för företag. Läs mer om den stora utmaningen i tidningen. Vi har dessutom fått en pratstund med Malin Trossing, ledarskapsexpert och författare till boken Våga leda modigare. Hon menar att mod handlar om att övervinna sina rädslor och att det är viktigt att utmana sig själv och kliva ur den berömda komfortzonen så att man inte stagnerar. Det gäller både personer och organisationer. Utöver detta tar tidningen med er till Lysekil och Preems största raffinaderistopp någonsin, till spännande projekt i Indonesien och Indien, och vi får möta en modig tjej som på sin fritid agerar kartläsare åt en av Sveriges främsta rallyförare. Snacka om mod! Trevlig läsning! Anna Ullenvik Kommunikation Midroc Europe 2

3 Innehåll: MOD ALLT VIKTIGARE FÖR KREATIVITETEN Att våga vara modig blir allt viktigare för företag när förändringstakten omkring oss ökar, menar ledarskapsexperter. Mod skapar kreativitet. För Midroc är det viktigt att skapa en kultur som ger utrymme för mod, och där det är okej att säga ifrån. 4 MIDROC TAR STEGET UT I MOLNET När Microsoft skulle lansera sin nya molntjänst valde Midroc att vara med från början redan innan tjänsten lanserats. Det kommer att leda till helt nya sätt att jobba med större flexibilitet och öppenhet. 6 STORSTOPP AV RAFFINADERI ETT JÄTTEPROJEKT Under fyra intensiva veckor stängs oljeraffinaderiet Preemraff i Lysekil ned för underhåll. Detta storstopp är ett gigantiskt projekt som kostar ca två miljarder kronor och kräver människor på plats. 10 TURBINEN SOM KAN REVOLUTIONERA ELFÖRSÖRJNINGEN En turbin som skördar el ur tidvatten kan komma att revolutionera energiförsörjningen. Den heter Deep Green och har tagits fram av miljöteknikföretaget Minesto med stöd av Midroc New Technology. 14 MIDROC TAR STEGET TILL PAPUA I INDONESIEN När amerikanska gruvjätten Freeport besökte LKAB i Svappavaara fick de upp ögonen för ett styrsystem av förarlösa tåg som installerats av Midroc. Det ledde till en snabb affär nu installeras samma system i världens största guldgruva i östra Indonesien. 16 HYLLIE FRÅN LERÅKER TILL SJUDANDE NY STADSDEL På bara några år har en ny modern stadsdel växt fram i Malmö: Hyllie. Där en leråker tidigare bredde ut sig kan man nu shoppa i Skandinaviens största köpcentrum, gå på konsert i Malmö Arena eller bo i hyres- och bostadsrätter. 20 INTELLIGENTA KAMEROR ÖVERVAKAR FRIENDS ARENA På Friends Arena, den nya nationalarenan i Solna, finns 150 intelligenta videokameror som slår larm om något är fel, 900 dörrar som ska kunna låsas eller låsas upp samtidigt, dörrstyrning och inbrottslarm. Midroc har gett sig in i säkerhetsbranschen på allvar. 24 3

4 Modiga ledare ger kreativitet Världen förändras i snabb takt, ny teknik ändrar spelreglerna konstant och vi hinner knappt blinka mellan konjunkturväxlingarna. Dagens förändringstakt tvingar både individer och organisationer att vara modiga. Ska vi hänga med måste vi helt enkelt våga tänka i nya banor. I rekryteringsannonser för chefer blir det allt vanligare att man efterfrågar egenskapen mod. Det är ingen slump. Dagens samhälle ställer krav på innovationsförmåga hos företag, och det krävs modiga ledare för att skapa utrymme för kreativitet. Malin Trossing är ledarskapsexpert och författare till boken Våga leda modigare. Hon menar att mod handlar om att övervinna sina rädslor. Det är ingen konst att vara modig, om man inte är rädd har författarinnan Tove Jansson sagt. Rädsla är en reflex i kroppen. Står vi inför något som vi upplever som ett hot slår reptilhjärnan till, säger hon. Idag är vi inte rädda för rovdjur, utan för helt andra saker, som att inte vara omtyckt till exempel. En av våra starkaste drivkrafter är att vara en del av flocken. För en chef kan den egenskapen vara förödande. Men mod är som en muskel, det går att träna upp, menar Malin Trossing. Att gå utanför sin komfortzon är såklart läskigt, men efteråt när man klarat det man var rädd för känns det otroligt bra. Våga göra det som skrämmer Riktigt framgångsrika företag och personer är lika rädda som alla andra. Det är bara det att de har tagit för vana att göra det som skrämmer dem ändå, säger hon. I kreativa och framgångsrika företag jobbar man ofta aktivt med att få medarbetare att känna sig trygga i att det är ok att göra fel. Ett sådant exempel är Google. Ett företag som vågat gå sin egen väg och vågat ge sin personal frihet att jobba med sidoprojekt för att hålla kreativiteten igång. Alla som jobbar med produktutveckling uppmuntras att arbeta en dag i veckan med något annat än sitt eget projekt. Det kan vara vad som helst, så länge det intresserar dem personligen och stämmer överens med Googles vision. Många av Googles produkter idag är ett resultat av det arbetet. Om man inte har ett traditionellt kreativt yrke, utan jobbar mer logiskt som byggnadsingenjör till exempel, kan det kännas läskigt att kreera. För det krävs mod och att man vågar tro på sig själv. Och då gäller det att organisationen skapar en kultur där medarbetarna känner sig trygga. Vänder man på det hela, och tittar på organisationer där det finns en kultur av att skälla ut folk eller där man skapat en företagskultur med många ja-sägare kan det gå riktigt snett. Mod kan stoppa katastrofer 1986 exploderade den amerikanska rymdfärjan Challenger direkt efter att den lyft från Kennedy Space Center. Alla sju i besättningen omkom. 17 år senare havererade rymdfärjan Columbia precis före landning. Ingenjörerna i organisationen var medvetna om riskerna, men när de lyfte problemen till sina chefer var det ingen som vågade lyssna eller agera. Nasas officiella rapport anger bristande mod hos mellancheferna som grundorsak till de båda katastroferna. Men det är inte bara för att undvika katastrofer som organisationer måste vara modiga, utan också för att undvika stagnation. Om du inte utmanar dig själv, kommer du att stagnera. Det är samma sak på företagsnivå. Om man tänker att vi har det tryggt och bra här, allt flyter på, så måste man ändå ifrågasätta detta. För tar det oss vidare? Tar det oss ur en lågkonjunktur? Vad händer om det sker stora förändringar i vår bransch? Malin Trossing menar att det inte går att 4

5 Foto: Det Sthlm driva företag utifrån ett fegt perspektiv, utan man måste våga välja väg. Det är vanligt att man tycker att allt som görs i företaget är lika viktigt. Men ofta behöver man välja. Vad är viktigt för oss just nu? Och sedan ta steget och våga välja riktning. Inom Midroc lägger man mycket kraft på att skapa en kultur där det är ok att säga ifrån och som ger utrymme för medarbetare att vara modiga. För Christer Wikström, en av Midroc Europes koncernchefer, handlar mod ofta om aktivt handlande, att våga säga vad man tycker och vara lite besvärlig om det behövs. Många modiga beslut Vi behöver chefer som har förmåga att bygga kompetenspussel, och som vågar säga att det här kan inte jag, men som hittar rätt person för jobbet. Hos oss ska det finnas en öppen kommunikation, där våra medarbetare känner att de kan påverka sin omgivning. Det är klart att det inte är 100 procent representativt rakt över i en verksamhet med 168 resultatenheter. Men kulturen finns där redan på många ställen och vi jobbar hela tiden för att bli ännu bättre på detta, säger han. Under åren har vi tagit många modiga beslut som lett oss dit vi är idag. Vi vågar ofta bryta branschlogik och tänka på vad vi kan göra annorlunda för att förbättra. Vi får inte de bästa kunderna om vi fegar. De ska kunna lita på att vi kan och vill vara långsiktiga samarbetspartners. MOD enligt Wikipedia Att tänka utanför boxen är att våga tänka nytt, okonventionellt och självständigt. För det krävs att medarbetarna känner sig trygga i organisationen. Mod, på latin fortitudo, är en personlig egenskap och en av kardinaldygderna. En modig person handlar i överensstämmelse med sina övertygelser och önskningar, även vid risk för negativa konsekvenser mot det egna jaget. Mod betraktas av många som en moraliskt eftertraktansvärd egenskap, en dygd. Man brukar skilja på fysiskt och moraliskt mod. Fysiskt mod är förmågan att övervinna smärta och kroppsliga plågor, medan moraliskt mod är förmågan att övervinna risker för anseende och prestige. Mod är att vara rädd men övervinna rädslan för att göra det som ska göras. Mod stärker individens självkänsla och hjälper personen att övervinna sin rädsla genom exponering. 5

6 Framtidens arbetsplats ligger i molnet Jobba var som helst och när som helst. Använd mobilen eller surfplattan om du vill. Medarbetarna får full rörlighet och företaget minskar sitt eget serverberoende. Midroc har som första företag i Sverige lagt över större delen av sin datatrafik i Microsofts version av Molnet. 6

7 Det nya systemet introduceras stegvis under hela året. Men redan på våren märkte Jakob Ljunggren, produktionschef på Midroc Project Management, en klar förbättring: Jag har slutat ta med min laptop från jobbet. Nu kommer jag åt mina dokument från vilken dator som helst, säger han. När Microsoft i våras skulle lansera sin nya version av Office 365, det som kallas Våg 15, gjorde man det med 15 olika företag som samarbetspartners. Det enda företag i Sverige som från början varit med på denna resa är Midroc. Hela sättet att jobba förändras när Midroc lägger all sin digitala trafik i Molnet. Det me nar Mia Wahlstein som är projektchef för den stora förändring som företaget står inför. För att ta ett sådant steg krävs mod på flera plan. Dels krävs det mod när man går in i en tjänst innan den ens är lanserad. Det krävs också stort mod för att ändra vårt sätt att arbeta från grunden. Vi kommer att jobba på ett helt annat sätt än vi gjort traditionellt. Det tycker jag är det största modet, och det som kommer att ta längst tid att anpassa sig till för den enskilda medarbetaren. Svävar inte i luften Begreppet Molnet kanske kan få någon att tro att den digitala informationen svävar uppe i luften, men så är det inte. Den ligger i servrar bara det att vi inte har servrarna själva, förklarar Mia Wahlstein. De allra flesta av oss har använt molntjänster i många år. Hotmail och Gmail är molntjänster, liksom Facebook. Det är helt enkelt en infrastruktur som en tjänsteleverantör håller i och som du kan nå utan att installera in något extra program i din dator. Ledordet för tekniken är Any, any, any, vilket står för any device, any place, anytime. Man ska kunna koppla upp sig var man än befinner sig i världen, vilken tid på dygnet som helst, och med surfplatta, mobil eller dator, såväl PC som Mac. Det blir nu betydligt lättare att dela dokument och annan information, inte bara internt utan också med kunder, partners och leverantörer. I stället för att som tidigare kanske mejla dokument fram och tillbaka, skapar man nu gemensamma projektrum med dokumentlagringsplatser dit utomstående kan få fullt tillträde. Med kommunikationsverktyget Lync får man helt nya möjligheter att hålla videomöten via nätet samt utbyta snabba textmeddelanden. Diskreta uppgraderingar Att hålla på och uppgradera till nya versioner av Officepaketet är också historia. Det görs nu diskret i bakgrunden, helt automatiskt. Projektchefen Mia Wahlstein är inte i första hand en IT-människa, utan inredningsarkitekt. Det tycker Roger Wikström från Midrocs koncernledning är ganska passande i sammanhanget. I stället för att bygga ett hus i den gamla strukturen så flyttar vi in i ett färdigt hus som Microsoft har byggt åt oss. Nu ska vi ägna tid åt att inreda det och hyresgästanpassa det. Ett så stort steg kräver mycket av medarbetarna. Alla kanske inte tycker om det för andra är det en självklarhet. Delvis har det att göra med hur datorvan man är. Det krävs också stort mod för att ändra vårt sätt att arbeta från grunden. Any device, any place, anytime. Samtidigt har ambitionen varit att det nya systemet ska vara så enkelt att använda att det inte kräver någon större utbildning. Roger Wikström gör en liknelse: Det här steget är som att gå över från det gamla Meccano till Lego. Det är ju en jätteförändring för de som är Meccanospecialister men samtidigt en helt nödvändig förändringsprocess. Internt inleddes arbetet på allvar Då började man skissa på vad som kallades Den digitala arbetsplatsen och tog reda på vad koncernen behövde göra för att bli bäst i klassen och nå sina mål. 400 konkreta förslag I en stor inventering på samtliga Midroc-bolag fick medarbetarna säga vilka verktyg de behöver för att göra jobbet mer effektivt. Det ledde fram till en lista med 400 konkreta förslag på förändringar och förbättringar. Under året lanseras den nya plattformen steg för steg. Men redan tidigt märkte medarbetarna förbättringar. Det är en väldig fördel att jag inte längre behöver ta med mig jobbdatorn när jag lämnar min arbetsplats. Jag kan ju använda vilken dator som helst, säger Jakob Ljunggren på Midroc Project Management. Med Lync har det också blivit betydligt mindre mejl. Nu ser man vilka som är uppkopplade och kan skicka snabba textmeddelanden till dem. Han har stora förhoppningar på att det i framtiden blir betydligt lättare än i det gamla systemet att dela dokument, både internt med kunder och partners. Roger Wikström från koncernledningen säger att Midroc tagit en kalkylerad risk med att vara med från början i Microsofts molntjänst. Många andra provar lite grand först. Vi går all-in. Visst kan det leda till att vi får en del problem i början, men samtidigt hinner vi lära oss saker innan de andra får det. Det ger oss ett försprång. Foto: Upload / Nordicphotos 7

8 Foto: Hans Berggren Martin Siltanen Född: 1966 i Solna. Familj: Sambo, 12-årig son och 3-åriga hunden Diesel. Bor: I Vallentuna utanför Stockholm. Utbildning: Systemingenjör Microsoft. Tidigare arbeten: Bland annat IT-konsult, professionell tennistränare och verkstadsmekaniker. På Midroc sedan: Intressen: Idrott, framför allt tennis och hockey. Inbiten djurgårdare. 8

9 Foto: Privat IT-arkitekten som håller i trådarna När den nya digitala arbetsplatsen nu lanseras på Midroc, hamnar Martin Siltanen i hetluften. Som IT-Driftchef är det han som håller i många av trådarna. Och det han möter mest är otålighet från medarbetarna. I hetluften Medarbetarna har så länge hört talas om den nya digitala plattformen, så nu vill de ha den så fort som möjligt, berättar han. Kanske var det ryggskottet som Martin Siltanen fick sommaren 2012 som bidrog till att Midroc gick över till den helt webbaserade molntjänsten. Jag låg i soffan med kuddar och hade ont och kunde inte röra mig. Samtidigt var det en hel del möten jag var tvungen att vara med på. Jag deltog med headset på telefonen men när de andra började dela dokument och informationsprotokoll med varandra så kunde jag inte se dem. Normalt är Martin IT-Driftchef på Midroc IT. Vägen till valet av Microsofts molntjänst har inte varit helt rak. Det höll på att bli något helt annat. Jag var på ett seminarium i Kista och tittade på ett antal leverantörer, bland annat Google, berättar han. Deras modell hette Google apps for business och var till hundra procent webbaserad. Då insåg jag att de var väldigt långt framme jämfört med Microsoft. Tidigare måste jag ha med mig Midrocdatorn för att komma in på vårt intranät om jag var utanför jobbet. Nu skulle det inte behövas. Om någon ringer och vill ha med mig på ett möte fast jag åker skidor i fjällen en vecka, så kan jag bara låna en dator någonstans och delta. Eller kanske har jag med mig min pekplatta och kan koppla upp mig via ett wifi- eller 3G-nät. Efter det seminariet gick jag in till vår dåvarande IT-chef Leif Gustafsson och sa: Nu måste vi dra i handbromsen. Annars riskerar vi att köra i diket. Det var lite som att svära i kyrkan, berättar han nu efteråt. Hela min utbildning bygger på Microsoft, jag är systemingenjör på Microsofts plattform. Men då, förra våren, så hade de ingen produkt som kunde leverera samma lösningar som Google. Midroc var så nära att skriva avtal med Google, men ett samtal efter sommaren från företagets account manager på Microsoft ändrade förutsättningarna. Hon kallade oss till ett möte där vi fick se Våg 15 av Office 365. Då hade vi ännu inte hört talas om det systemet. Det visade sig att också det var helt molnbaserat man behövde inte längre lokala installationer. Och jag tänkte: Äntligen! Microsoft har hajat det här! Nu började diskussionen på allvar: Skulle Midroc välja Google eller Microsoft? Roger Wikström (i koncernledningen) bad mig och min kollega Claudio Torres att komma med ett förslag på lösning. Det var lite som konklaven som väljer ny påve vi satt i ett rum ett par dagar och diskuterade fram och tillbaka. Till slut steg symboliskt den vita röken ur skorstenen och de två hade ett förslag. Microsofts nya version av Office 365 motsvarade alla Midrocs krav och så blev Microsoft och Midroc partners i lanseringen av den molnbaserade nya digitala arbetsplatsen. Det handlade också om att Google skulle bli en enormt stor omställning för våra anställda som har använt Microsoft i alla år och är vana vid Office. Martin är dessutom inbiten djurgårdare som ibland själv åker ut på isen. Hur är det att vara IT-arkitekt och samordna den här digitala revolutionen? Det är fantastiskt spännande om man som jag gillar att hela tiden ställas inför nya utmaningar, i stället för att bara förvalta och hålla koll på att den gröna lampan fortsätter lysa, säger han. Största problemet? Det är att inte hinna med. Dels har vi verksamheten som hela tiden får nya behov och ställer nya krav. Dels är det omvärldsbevakningen. Det händer så extremt mycket hela tiden inom IT-branschen. Det går inte ett kvartal utan en mindre revolution inträffar någonstans. Då gäller det att hänga med. 9

10 Storstopp på Preem ett JÄTTE- PROJekt På bara några veckor i höst ska underhållsåtgärder och nyinvesteringar för ett värde av 1,2 miljarder utföras på Preems raffinaderi, Preemraff, i Lysekil. Ett gigantiskt projekt som genomförs under väldigt kort tid personer krävs på plats. Efter dryga två års förberedelser börjar nu storstoppet närma sig. För en anläggning som oljeraffinaderiet Preemraff i Lysekil är det lagkrav på underhållsstoppsintervaller på fyra till sex år. Hela raffinaderiet stängs ner för att inspektera, testa och serva utrustningarna under fyra intensiva veckor. Samtidigt med detta underhållsstopp genomförs dessutom ovanligt många egna planerade projekt. Det rör sig om drygt hundra projekt, som ett antal investeringar i nyinstallationer. Exempelvis passar man på att förbereda anslutningen till anläggningen för flytande naturgas, LNG, som håller på att byggas. Underhållskostnaderna står för runt 500 miljoner kronor, investeringsprojekten 700 miljoner. Totalt beräknas stoppet kosta 2 miljarder kronor. Det gör det till det största stoppet i Preems historia. Ett projekt som kräver planering in i minsta detalj. Det är väldigt viktigt att vi har en god planering, och att allt finns på plats. Allt som kan byggas före stoppet måste byggas före stoppet. Att vi får ett så kort uppehåll i produktionen som möjligt är oerhört viktigt. Varje dag kostar runt 5 miljoner i produktionsbortfall, säger Bernt Henriksson stoppchef på Preem. Stort samarbetsprojekt Själva stoppet tar fyra veckor och med nedsläckning och uppstart håller raffinaderiet stängt i totalt sju veckor. Under två år innan stoppet är det en stigande skara människor som arbetar med förberedelserna. I den interna stopporganisationen arbetar just nu 40 personer. Under stoppet kommer vi att vara uppe i runt 200 personer internt, plus entreprenörer. Allt som allt kommer personer att arbeta här under de veckorna. Sammanlagt pratar vi mantimmar, säger han. Hela stoppet är ett omfattande samarbetsprojekt. Leverantörer från hela Europa samarbetar för samma mål ett så smidigt och effektivt stopp som möjligt. Vi har ett tiotal avtalsleverantörer som vi normalt arbetar med, bland andra Midroc Project Management. Men under den här intensiva tiden räcker inte våra egna leverantörer till och vi får ta fler leverantörer från hela Sverige och även en del från övriga Europa, säger Bernt Henriksson. Det ställs höga krav på de leverantörer man anlitar. Framför allt är vi noga med att alla kan visa att de har ett bra skyddsarbete. Med alla jobb vi gör på höga höjder finns det risk för olyckor, och våra leverantörer måste ha ett bra skyddsarbete. Förutom Midroc Project Managements och Midroc Automations cirka 30 konsulter, är många Midroc-företag involverade i stoppet, till exempel Rodoverken som kommer att finnas på plats med ungefär 300 man. Från hösten 2011 har Preems egna anställda berett alla arbetsordrar i underhållssystemet. Vi planerar för hur mycket tid och personal som kommer att gå åt, vilket material 10

11 Foto: Niklas Olsson som behövs och gör beställningar. Sedan tas det om hand av våra planerare så att vi kan ta fram en bra plan tillsammans med de leverantörer som ska utföra jobbet. Just nu är vi uppe i arbetsordrar. Hettar till För stopporganisationen börjar det nu hetta till rejält efter 2 års förberedelser. Utrustning med lång leveranstid, så kallade long-lead items, började vi beställa direkt. Just nu är vi mitt uppe i leveransmottagandet, säger Bengt Simonsson, Midroc Project Management, som arbetar som projektledare på Preem. Han säger att ett sådant här projekt är ett mycket väloljat maskineri som bygger på samarbete mellan kund, leverantörer och också leverantörer emellan. Bara infrastrukturen runt omkring som krävs för att få processen under stoppet att funka kräver jätteresurser. Och du kan tänka dig att det märks när extra personer kommer till Lysekil, en liten stad Till höger i bild syns den converter som under stoppet ska renoveras och byggas till. Ett 165-miljonersprojekt som Midroc driver. med runt invånare, säger han. Under våren genomfördes till exempel en stor kontorsetablering utanför raffinaderiet. 160 tillfälliga kontor har byggts upp för att hysa den personal som krävs. Det är som en hel tillfällig stad, med ström, vatten och avlopp, säger Bengt Simonsson. 200 extra toaletter ska byggas, det ska finnas vaktpersonal och en temporär matsal. Jag skulle tippa att 300 personer behövs bara för att få allt runt omkring att funka som till exempel mat och vakthållning. Alla ska förses med mat och fika. Folk får gå och äta i skift, för att utspisa alla de här människorna kommer ta ett par timmar, säger Bernt Henriksson. Så många jobbar med underhållsstoppet Antal medarbetare från Midroc-bolag på plats under underhållsstoppet: Midroc Project Management + Midroc Automation: 30 Midroc Electro: cirka 100 Rodoverken: cirka 300 Alucrom: 12 plus arbetsledning 11

12 Att inte våga satsa, och att inte arbeta miljövänligt, är ett föråldrat sätt att leda företag på. FAKTA PREEM Sveriges största drivmedelsbolag. Två raffinaderier, ett i Göteborg och ett i Lysekil. Räknas till de mest moderna och miljöanpassade raffinaderierna i Europa. Förädlar och säljer bensin, diesel, eldningsoljor och förnyelsebara drivmedel. Drygt anställda varav 800 arbetar vid raffinaderierna var Preems omsättning 114 miljarder SEK. Foto: Preem 12

13 Preem siktar på hållbarhet Att ett drivmedelsföretags vision är att leda utvecklingen mot ett hållbart samhälle kan kanske tyckas paradoxalt. Men för Preems vd Petter Holland är det snarare en självklarhet. Vi har ett miljöansvar eftersom vi som raffinaderibolag har stor påverkan på miljön. Vi ska inte bara hänga med i utvecklingen, vi ska vara ledande, säger han. BetRAKtelSen Ett oljebolags produktion innebär stora koldioxidutsläpp, både i tillverkningen och när produkterna används. Just därför har Preem ett extra stort ansvar för att minska miljöpåverkan, menar Petter Holland. Att minska förbrukningen av energi i vår produktion står alltid högt på agendan och vi måste hela tiden arbeta med att förbättra oss. Visionen är högt satt. Preem ska leda utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Det kräver mod menar Petter Holland. Vill man leda utvecklingen utsätter man sig för risken att fatta fel beslut. Det gäller att vara mycket noggrann när man ska investera i områden där ingen investerat förut. I Preems fall har modet visat sig vara mycket klokt. Preems Evolution diesel som består av 30 procent förnybara råvaror har blivit en stor försäljningssuccé. Den tillverkas i raffinaderiet i Göteborg av framförallt tallolja från de svenska skogarna genom en teknik som omvandlar grön råvara till diesel. Vi arbetar ständigt för att öka andelen förnybart i våra produkter. Vi tittar också på möjligheten att över tid göra det i bensinprodukter. En annan satsning för att effektivisera och minska CO2-utsläpp i tillverkningen är den nya LNG-tanken som byggs i Lysekil. Att byta till LNG (Liquefied Natural Gas) i driftsprocesserna kommer att minska Preemraffs koldioxidutsläpp med mer än ton per år. Det är ett stort och viktigt projekt för oss som kommer bidra till att vi minskar våra utsläpp rejält, samtidigt som det ger operativa vinster. Ekonomisk utmaning Petter Holland menar att alla företag måste tänka i hållbarhetstermer idag. Att inte våga satsa, och att inte arbeta miljövänligt, är ett föråldrat sätt att leda företag på. Moderna företag jobbar aktivt med förändringar och väntar inte på att regler och förordningar säger till dem att agera. De som inte satsar kommer att vara förbrukade om några år. Just nu handlar mycket av vardagen om det kommande underhållsstoppet i Lysekil. Vi är väldigt beroende av ett väl genomfört stopp och här arbetar vi tillsammans med våra leverantörer för att det ska bli så effektivt och säkert som möjligt. Vi har väldigt duktiga medarbetare och leverantörer, och samarbete är otroligt viktigt. Här tycker jag verkligen att Midrocs slogan Together to get there passar in. Det är som ett mantra för hela arbetet inför stoppet. Ett stopp av den här storleken är en väldigt tung ekonomisk utmaning. Vi får stänga ner vår huvudintäkt i nästan sju veckor plus att vi har en halv miljard i utgifter. Här är det verkligen högsta prioritet att vi håller oss On-time och On-budget. Därför knyter vi till oss professionella aktörer som kan hjälpa oss med detta jättearbete. Men väl utförda underhållsstopp kan också visa sig i positiva siffror senare. Under 2012 visade Preem ett bra resultat, delvis tack vare en rekordhög tillgänglighet på raffinaderierna. Vi har en anläggning som är välskött och fortsatt i god form, det gör att vi kan trycka gasen i botten när det finns utrymme för det och marginalerna är höga. Vill ha politisk enighet Men att utveckla nya teknologier för miljövänligare bränsle är kostsamt. Petter Holland menar att det inte räcker att ett företag vågar satsa. Det krävs också långsiktiga styrmedel från politiskt håll i form av till exempel att skattesubventioner upprätthålls för mer än ett år åt gången. Villkor som hela tiden ändras innebär svåra extra utmaningar och ökad investeringsosäkerhet. Önskescenariot är en bred politisk enighet. Och att industrin, den akademiska världen och politiker samverkar. Vi vill vara med och leda utvecklingen mot ett hållbart samhälle, och producera ännu fler gröna produkter. Ett exempel på det är att man undersöker möjligheten att bygga en vätgasfabrik för att producera vätgas till ytterligare grön tillverkning. Petter Holland Karriär: Vd på Preem sedan ett år tillbaka. Tidigare 27 år i ExxonMobil. Familj: Gift med Ida, tre vuxna söner. Bor: Delvis i Norge och delvis i Lysekil. Att flytta till Lysekil kändes naturligt. Två tredjedelar av våra anställda bor på västkusten. Dock är jag nog en av Golden Airs bästa kunder, jag flyger ofta till Stockholm. Fritid: Jag gillar att vara på vattnet på sommaren, jag har motorbåt. På hösten och våren tycker jag om att vara på fjället, jag är ju norrman, så det är klart att jag gillar att gå på tur. Att umgås med barnbarnen ägnar jag också gärna fritiden åt. Kör: Volvo, som självklart går på Evolution diesel. Lyssnar på: Jag är allätare, men jag har vuxit upp med Queen och gillar Coldplay bland de nyare banden. 13

14 Turbinen som skördar el I havet utanför Nordirlands kust sveper Deep Greens turbiner runt och skördar el ur tidvattnets kraft. Med sin låga vikt och förmåga att alstra el även ur långsamma strömmar, kan miljöteknikföretaget Minestos unika teknologi komma att revolutionera energiförsörjningen. Det finns en enorm potential i att utvinna energi ur världens hav. Hav täcker två tredjedelar av världens yta, och vatten har en mycket högre densitet än luft. Och till skillnad från andra förnybara energikällor som sol, vind och vågkraft är tidvatten och strömmar lätta att förutse. Tidvatten kan vi till och med ställa klockan efter, säger Anders Jansson, vd på Minesto, som utvecklar Deep Green. Det som skiljer Deep Green från andra tekniker som utnyttjar strömmar och tidvatten är främst att den har låg vikt och kan producera el även vid långsamma strömmar. Det krävs inte mer än 1 m/s strömning för att få fart på turbinerna, som dessutom kan omvandla kraft till en faktor av ett på tusen. Metoden ökar inströmningshastigheten till turbinen 10 gånger, och när energin tas är hastigheten upphöjd i tre. Konkurrerande tekniker klarar bara att generera samma energi ut som de får in, och kräver mycket starkare strömmar. Därför bedömer vi att Deep Green kommer att bli ett konkurrenskraftigt alternativ. Inte bara i jämförelse med andra förnybara källor utan även jämfört med traditionella fossila bränslen som kol och olja, säger Göran Linder, vd på Midroc New Technology. Tidig satsning Midroc New Technology är Midroc Europes investmentbolag, och det första externa riskkapitalbolaget som investerade i Minesto. Kombinationen av teknisk kom- Illustration: Minesto VINGE Turbin NACELLE RODER STAG FÖRANKRINGSLINA 5 6 Deep Green liknar en undervattensdrake. Tekniken kommer att bli ett alternativ till såväl andra förnybara energikällor som till fossila bränslen som olja och kol. 14

15 petens, ett stort mod och en potentiellt världsförbättrande idé avgjorde den tidiga investeringen. Initialt var det dock få andra som trodde på idén. Att vi kommit så här långt är resultatet av några eldsjälar som förenas av en övertygelse om att vilja göra världen bättre, säger Göran Linder. Man måste våga satsa för att vinna. Det krävs mod för att vi ska få till paradigmskiften, vill vi se radikala förändringar i samhället så är det nödvändigt. Att satsa på ny teknik i ett tidigt stadium är en uttalad strategi för Midroc New Technology. Det är lite som att packa en ryggsäck med delarna till en fallskärm hoppa och sedan bygga fallskärmen på vägen ner. Det är modigt, på gränsen till dåraktigt ibland. Men vi har inte kraschat än. Det kommer ju att hända någon gång, men jag är övertygad om att det inte blir i det här fallet, säger Göran Linder. Skarpa tester i havet Innovationen Deep Green kommer ursprungligen från Saab, och liknar en svepande undervattensdrake. Fäst i havsbotten med en förankringslina rör sig en vinge med en turbin på magen i en snabb åttaformad bana i tidvatten och havsströmmar. De svepande rörelserna förstärker energin från tidvattnet. Jag har hållit på mycket med kitesurfing, så jag vet att det går att få ut mycket energi ur lite material och såg det logiska i tekniken, säger Anders Jansson. I höstas fick Minesto tillstånd att under två års tid utföra tester av Deep Green under autentiska förhållanden i vattnen i Strangford Lough utanför Nordirlands kust. Installationen och infrastrukturen gjordes klara i januari, och under februari påbörjades testerna. Tidigare har en modell i skala 1:10 testats med bra resultat. Testerna som genomförs nu görs i skala 1:4 under en längre tidsperiod för att verifiera tekniken, innan den senare skalas upp till full skala. Det innebär 12 meter mellan vingspetsarna. Sammanlagt väger ett fullskaligt kraftverk 7 ton. Den låga vikten talar för att service- och underhållskostnaderna kan hållas nere, och det finns goda utsikter för låg elproduktionskostnad. Deep Green väger bara 14 ton per megawatt. Konkurrerande kraftverk väger mellan 150 och 300 ton per megawatt de är alltså tio till tjugo gånger tyngre, säger Anders Jansson. Andra marina kraftverk behöver också mycket starkare strömmar. Alla andra trängs där det finns snabbare strömmar, medan våra kraftverk kan klara sig på lågeffektiva strömmar, säger Anders Jansson. Första parken kommer att kunna börja producera el för cirka hushåll i Storbritannien, där man använder mindre el per hushåll än i Sverige. Tack vare sitt geografiska läge har Storbritannien en stor potential för att utvinna marin energi. På öar på många håll i världen där man idag har dieselmotorer för energiförsörjning kan Deep Green också bli ett mycket bra alternativ. Att kraftverket ligger helt under vattenytan innebär både hot och möjligheter. Det gör det klart lättare att få tillstånd att bygga om man jämför med vindkraft. Och egna undersökningar visar att kraftverken har liten inverkan på det marina livet. Miljöspecialister säger att det snarare kan ha en positiv effekt på djurlivet, eftersom fundamenten kan fungera som artificiella rev och fredar områden från bottentrålning. Stora djur som sälar, valar och hajar är intelligenta djur som anpassar sig, de går inte nära helt enkelt, säger Anders Jansson. Tuff miljö Största utmaningen ligger istället i överlevnadsgraden på parkerna. Det är klart att det finns osäkerhet när man stoppar ner något i havet. Havet är en tuff miljö, det gäller att få kraftverket tillräckligt robust, säger Göran Linder. Nu samarbetar man med stora industriella aktörer för att delsystemen ska hålla under vatten över tid. Förutom Midroc New Technology är bland andra BGA Invest, Saab Group och Chalmers Tekniska Högskola ägare i Minesto. Ambitionen är att få in ytterligare miljoner kronor för att kunna kommersialisera tekniken. Vi i ägargruppen tror väldigt mycket på den här idén. Det är en plausibel teknologi och nu är det svåraste stadiet snart över. Det har gått från galen idé, till att vi är på vippen att bevisa att det här fungerar kommersiellt. Och då kan tekniken innebära en revolution för framtidens energiförsörjning, säger Göran Linder. Illustration: Minesto 1 Vattenströmmen ger vingen hydrodynamisk lyftkraft så att den trycker draken framåt Draken rör sig i en åttaarmad bana med hjälp av ett roder. Därigenom uppnår den en hastighet som är tio gånger högre än vattenströmmens. När draken rör sig flödar vattnet genom turbinen och elektricitet alstras i den steglösa generatorn. Energin överförs via en kabel från vingen till förankringen. Energin leds vidare i kablar på havsbotten till kusten. 4 5 Turbinen rör sig i en 8-formad bana och kan producera el också när strömmarna är långsamma. 15

16 Från Svapp till Papua En framgångssaga för Midroc Electro Det började med ett slumpartat möte i en kall hangar i Kiruna. Nu har Midroc Electros automationsdivision fått en stororder till världens största guldgruva i östra Indonesien. Gruvbolaget Freeport-McMoRan köper helautomatisk tågstyrning för en halv miljard kronor och det kan bli mer. Sven-Olof Renström, marknadschef på Midroc Automation, minns hur det började. Det var på en industrimässa i Kiruna vintern Vi hade anmält oss sent, så alla hotell var fullbokade. Vi fick bo på en stugcamping och vi fick den sämsta stugan, berättar han. Det var 30 grader kallt och glipan under dörren var så stor att jag kunde lägga mitt frysta renkött där. Det höll sig fryst hela veckan. I den nästan lika kalla flyghangar där mässan hölls sprang han på Lennart Resin från LKAB, som han träffat flera år tidigare. Den gången ledde diskussionerna inte till någon affär. Nu var Lennart med i en grupp som ledde nybygget av ett anrikningsverk och ett kulsinterverk gemensamt kallat KA3/KK4. Det skulle bli LKAB:s dittills största satsning i modern tid. De kom överens om att Sven-Olof och hans chef Jonas Bergmark skulle komma och presentera vad Midroc kunde erbjuda i detta sammanhang för gruppen några veckor senare. Kanske kunde man konkurrera om denna order med jättar som ABB och Siemens? Men när vi planerade mötet tänkte vi: Inte kan vi åka upp bara för en träff? minns Sven-Olof. Så vi bokade ett möte med LKAB i Svappavaara också. Bara för att få ut mesta möjliga av resan. Iskallt möte Mötet i Svappavaara blev lika iskallt som stugan på campingen hade varit några veckor tidigare. Han som vi skulle träffa hade blivit sjuk och glömt att lämna återbud och det fanns ingen annan som kunde ta emot oss, berättar Sven-Olof. När vi stod på gästparkeringen i det iskalla Svappavaara efteråt så kändes det rätt värdelöst och jag tänkte: Vad har jag lurat med min chef till egentligen? Men så sa vi till varandra att Nä, nu får vi sluta deppa nu glömmer vi det här och gör nåt riktigt bra imorgon istället! Nästa dag var mötet med LKAB i Kiruna. Det var då det vände. Vi var nog lite extra laddade och vi fick en bra dialog direkt. Det slutade med att de ville ha ett anbud på helheten: automationen, konstruktionen och installationen. Vi åkte hem till huvudkontoret i Sandviken och var entusiastiska. Men där möttes de av skepsis: Var det verkligen så klokt att börja konkurrera med ABB och Siemens, jättarna på marknaden, som också är Midrocs partners? Kunde inte det riskera framtida samarbete med dem? Sven-Olof och hans kolleger stod på sig och fick grönt ljus att gå vidare. På kort tid tog en grupp medarbetare fram en offert till uppdraget som visade sig vara den största man hittills hade lämnat, närmare en kvarts miljard kronor. Gruvan ligger på meters höjd och den nya anläggningen kommer att byggas på meters höjd. Vägarna i området slingrar sig upp genom bergen så det snabbaste färdsättet till gruvbyn Tembagapura är helikopter från närbelägna Timika som är centralort i området. 16

17 avaara Foto: Midroc Från Midroc till Freeport Åtagandet innebär att Midroc Automation skall leverera system för styrning av processer för lastning, trafikering och lossning av förarlösa tåg som till högsta produktivitet och lägsta miljöpåverkan transporterar malmen från brytställe till anrikningsverk utan avkall på personsäkerhet. System för process- och tågstyrning innefattande bl a: Konstruktion Hårdvara Programmering styrsystem Siemens PCS7 Tågstyrsystem INTERFLO från Bombardier Ombordutrustning på tåg och vagnar Integrerat kamerasystem Kontaktledning Centrala nätverk och system samt kontrollrum 17

18 SVAPPAVAARA Papua är en provins i Indonesien. Den ligger på ön Nya Guinea i Stilla havet, som delas mellan två länder: Indonesien i väster och Papua Nya Guinea i öster. Papua är Indonesiens östligaste provins och har ca 2,8 miljoner invånare. Indonesien är med ca 250 miljoner invånare världens fjärde folkrikaste land. Midroc fick ordern och sedan följde ett intensivt projektarbete och en kamp mot klockan. Med Midroc Electros hela förmåga avsattes som mest 300 medarbetare för projektet och tidplanen hölls. LKAB blev mycket nöjda med Midrocs lösningsorienterade arbetssätt, vilken sattes på hårt prov då åtagandet under projekttiden växte till över 500 miljoner kronor. Tack vare vår obundenhet kunde vi lyfta tekniken. Vi kunde ta ABB:s teknik för styrsystemen, och på samma gång kommunikationslösningar som Siemens hade. Vårt anbud blev tekniskt bättre, eftersom vi tog godbitarna från flera leverantörer och fick fram en lösning som var riktigt bra för kunden. På LKAB säger Lennart Resin samma sak. De så kallade systemintegratörerna som Midroc har tagit över de här jobben mer och mer. De kan leverera en helhet och är inte märkesberoende. Storföretag som Siemens och ABB har inte längre installationsfolk eller konstruktionsavdelningar som tidigare. Midroc Electro kan ta det bästa från varje leverantör, och då blir helheten bättre. Större utmaningar Där började det samarbete som snart ledde till ännu större utmaningar. För 2008 beslutade LKAB om en ny huvudnivå för malmbrytningen det vill säga en ny och djupare nivå i gruvan. Projektet fick namnet KUJ Bokstäverna står för Kiruna under jord och siffrorna för meters djup. Och denna satsning var ännu större än den förra. För den nya nivån behövdes förarlösa, fjärrstyrda tåg för att föra malmen till krossning, och stora malmhissar som transporterar produkterna cirka 1,4 kilometer upp till förädlingsverk ovan jord. Även detta uppdrag gick till Midroc Automation med ett ordervärde på 330 miljoner kronor. Projektet startades i november Till Papuas djungel Det är detta system som nu har tagit klivet ut i världen, hela vägen till Papuas djungel i östra Indonesien. Sven-Olof berättar hur det gick till: Amerikanska gruvjätten Freeport har goda kontakter med svenska LKAB. De bry ter huvudsakligen koppar- och guldmalm så de kan ha en väldigt öppen dialog med LKAB som bryter järnmalm. Vid ett besök i gruvan i Kiruna fick amerikanerna upp ögonen för det styrsystem av förarlösa tåg som höll på att installeras. Kunde LKAB rekommendera lösningen och leverantören? Jodå, det kunde LKAB och i början av 2012 tog Freeport den första kontakten 18

19 PAPUA Svappavaara: meter under jord bygger LKAB en ny huvudnivå för järnmalmsbrytningen i Kiruna. Midroc levererar styrsystem för process och förarlösa helautomatiska tåg samt kraftförsörjning och elmontage. Papua: Grasberggruvan är världens största guldfyndighet besöktes anläggningen av Midroc för första gången, där och då inspekteras befintliga installationer. På bilden visas en transformatorstation. Foto: Midroc Foto: Hans-Olof Utsi med Midroc för ett liknande system för Grasberggruvan som är världens största guldfyndighet och är otillgängligt belägen på meters höjd på Papua. Vi hade en hel del kontakt under våren, bland annat besökte vi dem i Phoenix i Arizona, säger Jonas Bergmark, chef för Midroc Automation. Det var bråttom så vi satte samman ett anbudsteam som offrade i stort sett hela sommarsemestern. Den typen av engagemang från våra medarbetare är precis det som gör att vi kan lyckas. Efter sommaren inleddes slutförhandlingar och i november blev avtalet klart. För första gången får gruvan förarlösa tåg som transporterar guldmalmen i stället för dieseldrivna lastbilar. Både för produktiviteten och för miljön är det ett framsteg. Initialt är ordern värd omkring en halv miljard kronor, men vår bedömning är att den kan bli betydligt större, berättar Jonas Bergmark. Den första etappen sträcker sig till 2017, men utbyggnaden är planerad att fortsätta till Dessutom känner man till fler fyndigheter i samma berg. Att åta sig ett så här stort projekt på andra sidan jordklotet kräver en hel del mod, både från företaget och de anställdas sida. Affärer utanför komfortzonen Vi har länge arbetat med begreppet projektförmåga som beskriver vår kapacitet att genomföra stora och komplexa industriprojekt, säger Jonas Bergmark. Till detta lägger vi även numera affärsförmåga som handlar om att både kunna och våga göra affärer som ligger lite utanför vår vanliga komfortzon. Lite affärsmod, helt enkelt. Sen ställer det förstås extra krav på våra medarbetare med arbete så långt hemifrån i en väldigt främmande miljö. Vi räknar med att ha ett tiotal medarbetare på plats under lång tid och arbetar just nu med att ta fram villkor och förutsättningar för det. Redan nu har vi registrerat ett indonesiskt dotterbolag med säte på Bali, säger Jonas. Tur och förberedelser Att få affärer handlar både om tur och förberedelser. Det duger inte att sitta hemma och vänta på att uppdragen ska komma, konstaterar Sven-Olof Renström. Ett projekt ger ofta möjlighet till nästa men man måste också vara ute på marknaden och känna efter, och dessutom ha ett gäng bakom sig som gör nästan vad som helst möjligt. Det handlar väldigt mycket om att vara vaken och ta chansen när den kommer. Sen får man spotta i nävarna och se till att få det gjort. På Midroc Automation beskriver vi vår attityd till projekt och affärer med It s all about getting it done och precis så är det, avslutar Jonas Bergmark. 19

20 Leråkern blev en expansiv stadsdel För mindre än tio år sedan fanns här i princip bara ett vattentorn. Och milsvitt med åkermark. Nu har en modern stadsdel med några av Malmös viktigaste byggnader, nya bostäder och kontor växt fram på bara några år. Hyllie i Malmö växer med rekordfart. I Malmös nya stadsdel Hyllie sjuder det av aktivitet och framtidstro. Malmö Arena, Malmömässan och Skandinaviens största köpcentrum Emporia kommer om bara två år ha fått sällskap av flera hundra bostäder. När Hyllie är fullt utbyggt räknar man med bostäder och lika många arbetsplatser. Det finns ett väldigt driv därute. Och det här är något som Malmö stad är väldigt duktiga på, att lägga krutet på ett ställe i taget. Det var likadant när Västra hamnen byggdes, man såg till att kraftsamla. Det är det som gör att så många vågar satsa alla är på, säger Magnus Skiöld, vd på Midroc Property Development. Alla är i det här fallet ingen överdrift runt 20 fastighetsbolag har projekt på gång i stadsdelen. När byggprofilen Percy Nilsson ville bygga Malmö Arena för 15 år sedan hade han redan då tankar om en helt ny stadsdel med kontor, hotell och bostäder. Och förstås en jättearena. Men intresset var svalt och det skulle dröja ända tills 2008 innan arenan stod klar. Vändningen kom med Citytunneln Malmö stads infrastrukturprojekt som förvandlade Malmös säckstation till genomfartsstation, och gav ytterligare två centrala hållplatser. Hyllie är den sista stationen på svenska sidan innan Danmark, och plötsligt var åkermassorna en bit utanför centrum glödheta. Här fanns rejält med outnyttjad markyta med ett fantastiskt läge. 8 minuter från centralen Från centralen tar det 8 minuter med tåg till Hyllie. Från Hyllie når man Kastrup på 12 minuter och Köpenhamn på knappa halvtimmen. Dessutom ligger Malmös yttre och inre ringväg i direkt anslutning. Utbyggnaden av Hyllie har gått undan. Midroc Property Development satsade tidigt på området, i början på förra året stod Malmömässan klar. Hyresgästen har haft ett bra första år med fackmässor, stora event och utställningar. Och under Eurovision Song Contest byggdes mässan ihop med Malmö Arena för att husera artistloger, press och volontärer. Första året gick så pass bra att operatören redan planerar för att bygga ut konferens- och kongressavdelning för personer. Målet är att genomföra fler större event, som riktigt stora konferenser. Invid Citytunnelns station i Hyllie planerar Midroc Property Development för drygt kvadratmeter kontor. Vi kör i gång vid procent uthyrningsgrad, och vi räknar med byggstart första kvartalet Samtidigt bygger det Flygfoto: Malmö stad 20