Kvalitetsnorm isynvården VERSION 11

Transkript

1 Kvalitetsnorm isynvården VERSION 11

2 Förord Optikerförbundets kvalitetspolicy anger att medlemsföretagen skall vara kvalitetscertifierade enligt Optikerförbundets kvalitetsnorm i synvården. Optikerförbundets kvalitetsnorm i synvården är framtagen med utgångspunkt i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården SOSFS 1996:24(M). Patientsäkerheten är vägledande. Socialstyrelsens föreskrifter om kvalitetssystem vänder sig till vårdgivare, verksamhetschefer samt all hälsooch sjukvårdspersonal. Det motsvaras i optikerverksamheter av företagsledning och medicinskt ansvarig leg optiker, övriga leg optiker samt assisterande personal. Föreskriften gäller för den del av verksamheten som avser hälso- och sjukvård. Optikerförbundets kvalitetsnorm i synvården är utarbetad genom seminarier med hittills över 600 leg optiker och ett mindre antal verksamhetschefer med annan utbildningsbakgrund. Utveckling av kvalitetsnormen sker fortlöpande i samverkan med branschen. Detta är version 11. Kvalitetsnormen omfattar inte optikerverksamhetens kommersiella delar. Den är en branschnorm, som förenar samtliga optikerföretag oavsett kedjetillhörighet. Den skall användas tillsammans med ett kvalitetssystem. Kvalitetsnormen syftar till en hög nationell kvalitetsnivå inom optometrin. Den är samtidigt en lägsta godtagbara standard, vilket innebär att medlemmar gärna får överträffa kvalitetsnormen. Optikerverksamheter kan efter att ha infört kvalitetsnormen begära certifiering av Optikerförbundet. Certifieringskommittén inom Optikerförbundet utfärdar certifikat till verksamheter efter godkänd certifiering. Certifikatet gäller i två år och skall därefter förnyas. Ansvaret för kvalitetsnormens utveckling har Optikerförbundets certifieringskommitté. Stockholm den 15 september 2003 Paul Folkesson Ordförande i Optikerförbundet 2

3 Innehåll 1 1 ALLMÄNNA KRAV Ledningens ansvar Ansvar och befogenheter 5 2 UNDERSÖKNINGSRUTINER Allmänt Metoder för undersökning, diagnostik, behandling & uppföljning Hygieniska aspekter Ordination 7 3 NORM FÖR SYNUNDERSÖKNING Anamnes Inspektion funktionskontroll Refraktionsbestämning Vid arbetsmedicin tillkommer Vid kontaktlinsundersökning tillkommer Utlämning av kontaktlinser Återbesök efterkontroll med lins på ögat Återbesök med linsbyte/retillpassning Återbesök efter ett år Synintyg för körkortsansökan UTRUSTNING 12 5 SAMVERKAN OCH SAMARBETE Allmänt Remisser och recepthantering 13 6 KOMPETENS 14 7 AVVIKELSER OCH METODUTVECKLING 15 8 DOKUMENTATION 16 9 CERTIFIERING 17 Sida Bilaga 1 Personalen i företaget, ansvar och befogenheter 18 Bilaga 2 Delegering 19 Bilaga 3 Samverkan och samarbete 20 Bilaga 4 Kompetens och kompetensutveckling 21 Bilaga 5 Kompetensutvecklingsplan 22 Bilaga 6 Avvikelserapport 23 Bilaga 7 Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården kortversion 24 av socialstyrelsens kvalitetsföreskrift, SOSFS 1996:24 Bilaga 8 Ordlista med förklaringar till termer i norm för 25 synundersökning Bilaga 9 Ordlista med förklaringar till vissa termer i övrigt 27 3

4 1. ALLMÄNNA KRAV Allmänna krav Optikerförbundets kvalitetsnorm i synvården omfattar rutiner för undersökning, behandling och dokumentation. Den avser även organisation och resurser. Kvalitetsnormen syftar till grundläggande ordning och reda i verksamheten. Kvalitetsnormen innebär: att kvalitet och säkerhet för patienten tillgodoses vid undersökning, ordination och tillpassning av optiska synhjälpmedel, varvid journal förs att patientens värdighet, integritet och delaktighet tillgodoses att effektiv användning av tillgängliga resurser säkerställs att lagar och föreskrifter från myndigheter följs Kvalitetsnormen bygger på lagar och föreskrifter inom hälso - och sjukvårdsområdet varvid följande är de viktigaste för optikerverksamheten: Lag om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, SFS 1998:531 Socialstyrelsens föreskrifter Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården, SOSFS 1996:24 (M) Socialstyrelsens föreskrifter Legitimerade optikers arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården, SOSFS 1995:4 (M) Socialstyrelsens föreskrifter Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård, SOSFS 1997:14 (M) Socialstyrelsens föreskrifter Patientjournallagen, SOSFS 1993:20 (M och S) Socialstyrelsens föreskrifter Ansvaret för medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, SOSFS 1994:12 (M) Socialstyrelsens föreskrifter Anmälan om verksamhet på hälso- och sjukvårdens område, SOSFS 1998:13 (M) Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om Arbete vid bildskärm, AFS 1998:5 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 1998:1 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter Arbetsplatsens utformning, AFS 2000:42 Vägverkets föreskrifter om medicinska körkortskrav, VVFS 1998: Ledningens ansvar Vårdgivaren, dvs företagsledningen, har ansvaret för att det i verksamheten finns ett kvalitetssystem samt att verksamhetschefen inför Optikerförbundets kvalitetsnorm i synvården. Verksamhetschefen skall med befintliga resurser ta fram och fastställa ett kvalitetssystem samt införa kvalitetsnormen. Det sker för att kunna utveckla, styra, följa upp och dokumentera kvaliteten. Personalen skall medverka i kvalitetsarbetet samt följa kvalitetsnormen. Kvalitetsnormen är ett stöd för verksamheten. Ansvaret för att kvalitetsnormen följs delas av alla; vårdgivare, verksamhetschef och all personal. Viktiga faktorer är medarbetarnas kompetens, engagemang, ansvar och befogenheter. Samtliga medarbetare skall engageras. Ordlista med förklaring till vissa av de termer, som används här, framgår av bilaga 9. 4

5 Det innebär att verksamhetschefen skall förankra kvalitetsnormen hos personalen och tillse att den följs personalen skall medverka i kvalitetsarbetet så att kvalitetsnormen följs introduktion av kvalitetsnormen skall ske för ny personal 1.2 Ansvar och befogenheter Allmänna krav Ansvar och befogenheter i optikerverksamheten styrs dels av myndighetsföreskrifter (se sid 4) dels av verksamhetens organisation. För patientsäkerheten och personalens trygghet skall det finnas en tydlig dokumentation över ansvar och befogenheter i form av vem som får göra vad i verksamheten. Exempel på blankett, se bilaga 1. Delegeringarna skall vara skriftliga och utfärdas årligen. Det skall finnas en förteckning över utfärdade delegeringar. Exempel på blankett, se bilaga 2. Det innebär att om verksamhetschefen inte är leg optiker, skall det finnas en leg optiker, som är medicinskt ansvarig för den del av verksamheten, som avser hälso- och sjukvård om verksamhetschefen eller medicinskt ansvarig inte har kontaktlinsbehörighet och det bedrivs kontaktlinsverksamhet, skall det finnas medicinskt kontaktlinsansvarig med sådan behörighet endast leg optiker får självständigt utföra synundersökningar* leg optiker kan skriftligen delegera arbetsuppgifter till assisterande personal med reell kompetens för arbetsuppgiften när synundersökningar utförs under delegering (dvs av annan än leg optiker), skall leg optiker vara närvarande på verksamhetsstället* endast leg optiker får utfärda intyg om synförmågan samt utfärda remiss endast personal med reell kompetens får under delegering biträda vid kontaktlinstillpassning och instruktion av kontaktlinsers handhavande leg optiker eller assistent med delegering skall slutkontrollera och signera färdigställda glasögon innan utlämnande får ske endast assistent med reell kompetens får biträda vid teknisk anpassning av glas i samband med glasögontillpassning samt utlämning av glasögon den yrkesverksamme ansvarar själv för att han/hon har reell kompetens ansvar och befogenheter för samtliga medarbetare inom företaget skall framgå tydligt Exempel på blankett, se bilaga 1. * Endast leg optiker får självständigt utföra synundersökningar efter utgången av år Delegering får ske även efter år

6 2. UNDERSÖKNINGSRUTINER Undersökningsrutiner 2. 1 Allmänt Undersökning, ordination och tillpassning av optiska synhjälpmedel skall ske i samråd med patienten. Patientsäkerheten kräver att detta sker efter denna kvalitetsnorm. En leg optiker skall alltid handla enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Det gäller även vid utfärdande av intyg. En ordinations eller ett läkarrecepts giltighetstid är ett år. För barn under åtta år är giltighetstiden för ordination eller läkarrecept sex månader. Det innebär att ny undersökning måste utföras för tillpassning av synhjälpmedel efter dessa respektive tidsgränser. Om patientens status inte medger att vissa undersökningar kan utföras, eller om patienten inte vill medverka, skall detta noteras i journalen. Verksamheten förutsätter en god allmän och personlig hygien. 2.2 Metoder för undersökning, ordination och tillpassning av optiska synhjälpmedel samt intyg Kvalitetsnormen i synvården innehåller moment för: Synundersökning Kontaktlinstillpassning Arbetsmedicinsk undersökning vid arbetsplatsbesök Synintyg för körkort Ordlista med förklaringar till termerna i normen för synundersökning och kontaktlinstillpassning redovisas i bilaga Hygieniska aspekter Verksamheten förutsätter en god allmän och personlig hygien: 1. Handhygien; tvätta händerna innan patientarbetet börjar. 2. Undersökningsinstruments kontaktytor gentemot patienten, t ex hak- och pannstöd, avtorkas med desinficerande vätska eller servett. 3. Handinstrument, som används för hantering av linser, desinficeras eller kokas varefter de förvaras torrt. 4. Provlinser (om sådana används) rengörs genom gnuggning med ytrengörande vätska och sköljs därefter med saltlösning eller annan lämplig vätska desinficeras eller steriliseras därefter enligt linstillverkarens rekommendation förvaras efter desinficering eller sterilisering enligt linstillverkarens rekommendation anteckningar skall föras så att det tydligt framgår när linsen desinficerades eller steriliserades samt när den nästa gång skall desinficeras eller steriliseras öppnade förpackningar datummärks. 6

7 2.4 Ordination Ordination sker efter patientens behov, journalförs och omfattar följande moment: 1. Information till patienten om undersökningens resultat 2. Information till patienten om korrektionsalternativ 3. Ordination av synhjälpmedel med anvisningar till patienten 4. Remiss till läkare vid behov; framförallt vid misstänkt sjuklighet och skador Undersökningsrutiner 7

8 3. NORM FÖR SYNUNDERSÖKNING Norm för synundersökning 3.1 Anamnes Anamnes är bakgrund/historia och avser orsak och syfte med besöket från patientens sida, vilket tas upp genom intervju. Följande noteras i journalen: 1. Patientens avsikt och förväntade resultat med besöket. 2. Tidigare erfarenheter av synhjälpmedel 3. Tidigare besök hos leg optiker eller ögonläkare 4. Ärftlighet 5. Allergier ögonsjukdomar andra sjukdomar 6. Hälsotillstånd ögonrelaterat övrigt 7. Medicinering 8. Synergonomisk situation arbete fritid Vid kontaktlinstillpassning tillkommer följande två moment: 9. orsak till linsbärande 10. fysisk miljö där patienten vistas 3.2 Inspektion funktionskontroll Inspektion och funktionskontroll avser inledande undersökningar för att utreda ögonens hälsotillstånd och funktion. Följande moment skall ingå (för definitioner, se ordlistan - bilaga 8): 1. Inspektion av ögonen 2. Pupilldistans, avstånd och nära 3. Covertest, avstånd och nära 4. Motilitet 5. Konvergensnärpunkt 6. Pupillreflexer 8

9 3.3 Refraktionsbestämning Refraktionsbestämning avser undersökningar, som utreder synen för att fastställa eventuellt optiskt korrektionsbehov. Följande moment skall ingå (för definitioner, se ordlistan - bilaga 8): 1. Fri visus avstånd och habituellt 2. Objektiv refraktionsbestämning 3. Subjektiv refraktionsbestämning inkl binokulär avstämning och visusbestämning 4. Binokulärtest 5. Närtest inklusive visusbestämning 6. Om undersökningsresultaten indikerar behov av ytterligare mätningar, skall dessa utföras. 7. Om undersökningen visar misstanke om sjukliga förändringar, skall vid behov ytterligare undersökningar utföras. 3.4 Vid arbetsmedicin tillkommer: Norm för synundersökning Uppgifter om följande parametrar inhämtas: 1. Arbetets art: synkrävande arbete synobjektets storlek arbetsavstånd/synavstånd arbetsställning/ar blickriktning/ar arbetets tid över dagen antal timmar i arbete per dag egen eller delad arbetsplats 2. Belysningsförhållanden och reflexer 3. Miljö 3.5 Vid kontaktlinsundersökning tillkommer: (De ingående momenten definieras i ordlistan, se bilaga 8) 1. Keratometervärde (k-värde) 2. Inspektion med spaltlampa ögonlockens in- och utsida inspekteras conjunktiva cornea tårfilm 9

10 Norm för synundersökning 3. Information ges om linstyper 4. Rekommendation ges av lämplig linstyp 5. Lins sätts på ögat 6. Inspektion sker av linsens passform 7. Bestämning av överrefraktion och visus Utlämning av kontaktlinser Information ges om vikten av rätt hantering avseende: 1. Handhavande med skriftlig och muntlig information 2. Skötselrutiner 3. Bytesintervaller 4. Bärandetid 5. Patientens egen kontroll av ögat 6. Vikten av linsvila 7. Vikten av väl fungerande glasögon (vid linsvila) 8. Återbesök överenskoms Återbesök- efterkontroll med lins på ögat Det första återbesöket sker efter en till två veckors linsanvändning. Då tas ställning till fortsatt kontaktlinsbärande, lämpliga linsstyrkor och linsparametrar. Följande moment skall ingå (för definitioner, se ordlistan - bilaga 8): 1. Anamnes (se 3.1) 2. Inspektion med spaltlampa conjunktiva cornea 3. Funktionskontroll och visusbestämning 4. Bestämning av överrefraktion och i förekommande fall visus 5. Muntlig repetition av skötselrutiner 6. Återbesök överenskoms Återbesök med linsbyte/retillpassning Minst en gång per år görs återbesök för kontroll av ögonen med hänsyn till linsbärandet. Kontroll sker av att linserna sköts korrekt. Följande moment skall ingå (för definitioner, se ordlistan - bilaga 8): 1. Anamnes (se 3.1) 2. Inspektion med spaltlampa ögonlockens in och utsida inspekteras 10

11 conjunktiva cornea 3. Inspektion av linsens passform och kondition 4. Kontakta tidigare tillpassare om kompletterande information behövs 5. Bestämning av överrefraktion/refraktion och visus 6. Information om alternativa linstyper i förekommande fall 7. Vid byte av linstyp, kontroll av passform och visus 8. Muntlig repetition av skötselrutiner 9. Återbesök överenskoms 3.6 Återbesök efter ett år (gäller generellt) Om leg optiker bedömer att vissa undersökningar inte erfordras vid det aktuella återbesöket, skall detta noteras i journalen. Norm för synundersökning 3.7 Synintyg för körkortsansökan Synscreening för behörigheterna A, B och BE samt traktorkort får enligt vägverkets föreskrifter, VVFS 1998:89 (16 kapitel 5 ) utföras av personal vid trafikskola, legitimerad optiker och den som erhållit särskilt tillstånd av vägverket. Synscreening skall omfatta (VVFS 1998:89 16 kapitel 7 ): a. Synskärpeprov, varvid dels den binokulära synskärpan, dels synskärpan på vardera ögat för sig, i förekommande fall med och utan korrektion, skall fastställas b. Synfältsundersökning, varvid sökanden med vardera ögat säkert skall uppfatta alla ljuspunkter som visas. Vid prövning av synförmågan åt sidan behöver dock inte punkter utanför 85 grader uppfattas. Beträffande värden hänvisas till Vägverkets föreskrifter VVFS 1998:89. Om gällande krav avseende synfältet inte uppnås under standardiserade betingelser, skall den undersökte hänvisas till ögonläkare. Intygssökande, som inte är känd, skall visa identitetshandling (se VVFS 1998:89 kap 17 2 ). I intyget skall anges på vilket sätt den sökandes identitet har fastställts. Det innebär i en optikerverksamhet, att endast leg optiker får undersöka och utfärda körkortsintyg. Delegering är inte möjlig. 11

12 4. UTRUSTNING Utrustning På verksamhetsstället skall följande utrustning finnas tillgänglig: 1. Pupilldistansmätare 2. Oftalmoskop 3. Retinoskop eller autorefraktor 4. Provglaslåda med provbåge eller foropter 5. Projektor eller synskärpetavla 6. Närprovtavla eller närprovapparat 7. Vertometer 8. FASS i senaste version. (Finns tillgänglig på internet.) Vid kontaktlinstillpassning tillkommer: 9. Spaltlampa 10. Keratometer 11. Fluorescein 12. KLASS i senaste version Optometrisk utrustning skall kalibreras enligt leverantörens anvisningar. 12

13 5. SAMVERKAN OCH SAMARBETE 5.1 Allmänt För remiss- och recepthantering skall samarbetsrutiner eftersträvas mellan leg optiker och samverkande ögonklinik eller motsvarande. Kvaliteten i vården förutsätter väl uppbyggda kontaktvägar och dokumenterade rutiner för detta ändamål. De baseras på lokala förhållanden och överenskommelser. Exempel på blankett, se bilaga Remisser och recepthantering Rutiner för remisser från leg optiker till ögonläkare och hantering av remissvar skall finnas. Leg optiker har enligt optikerföreskriften (SOSFS 1995:4(M) 5 ) ansvaret för att utlämnade synhjälpmedel så långt möjligt tolereras väl. För expediering av recept från läkare för barn under åtta år skall speciella rutiner utformas i samråd med ögonkliniken eller motsvarande. Det innebär att Verksamhetschefen skall tillse att det finns dokumenterade rutiner för samverkan mellan leg optiker och ögonkliniker eller motsvarande samt rutiner för remisser och recept. Remiss skall förutom patientdata innehålla minst följande (exempel på remisser finns på Samverkan och samarbete remissorsak anamnes undersökningsfynd Remiss skall vidarebefordras på ett säkert sätt. Rutiner är beroende av lokala förutsättningar. Verksamhetschefen har ansvaret för att dessa rutiner är dokumenterade. Remiss och remissvar journalförs. Vid expediering av recept från annan leg optiker eller läkare måste dokumenterade rutiner finnas för åtgärder, som allmänt skall vidtas, samt för åtgärder, som vidtas speciellt vid misstanke om felaktighet. För barn under åtta år gäller: vid misstanke om felaktighet i recept, skall optikern antingen göra en funktionskontroll och återremittera eller enbart återremittera till ordinerande läkare recept får inte vara äldre än sex månader. 13

14 6. KOMPETENS Kompetens Enligt lagen om yrkesverksamhet SFS 1998:531 (kapitel 2, 1 ) skall arbetet utföras i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Därför skall rutiner finnas för att säkerställa att personalen har och underhåller den utbildning, erfarenhet och kompetens som behövs för att utföra tilldelade arbetsuppgifter (formell och reell kompetens). Exempel på blanketter, se bilagorna 4-5. Det innebär att plan skall finnas för kompetensutveckling av personalen med utgångspunkt i verksamhetens behov 14

15 7. AV VI K E LSER OCH METODUTVECKLING Verksamhetschefen skall se till att det finns rutiner för hur nya metoder för undersökning, ordination, tillpassning och journalföring av optiska synhjälp medel skall introduceras. hur dessa metoder skall tillämpas. hur inaktuella metoder skall identifieras och avvecklas. hur avvikelserapportering skall ske. hur avvikelser åtgärdas, dokumenteras och följs upp. Exempel på blankett, se bilaga 6. Det innebär att verksamhetschefen skall se till att det finns rutiner för hur nya metoder skall introduceras och hur inaktuella metoder skall avvecklas i verksamheten verksamhetschefen skall se till att det finns rutiner för hur avvikelser skall rapporteras. avvikelserapporter skall följas upp periodiskt. avvikelserapporterna skall ligga till grund för ständiga förbättringar i verksamheten Avvikelser och metodutveckling 15

16 8. DOKUMENTATION Dokumentation Journalen förs enligt patientjournallagen. I journalen skall antecknas anamnes (se 3.1), om det är ett ny- eller återbesök, resultat av genomförda undersökningar, ordinerade och utförda åtgärder samt remiss till läkare. Vid nybesök skall anges den optometriska diagnosen samt i förekommande fall en kortfattad plan för fortsatt utredning och behandling. Journalen skall, för att säkerställa alla krav, sparas i minst 10 år efter det att senaste anteckningen är införd. Rutiner skall finnas för hur journaluppgifter om en viss patient skall kunna spåras. Kopia på synintyg för körkortsansökan arkiveras separat eller journalförs. Samtliga uppgifter skall signeras av den, som för in uppgiften i journalen. Om arbetsorder eller motsvarande dokument innehåller personnummer eller på annat sätt är patientrelaterat skall det förstöras efter användandet. Journaluppgifter får utlämnas till annan leg optiker eller läkare under förutsättning av att patientens medgivande finnes. Alternativt kan frågande part hänvisas till patienten. För vidare information se socialstyrelsens föreskrifter Patientjournallagen, SOSFS 1993:20 (M och S). Det innebär att journalen skall innehålla minst följande uppgifter: 1. Persondata namn personnummer alternativt födelsedatum yrke eller sysselsättning adress telefonnummer 2. Anamnes (se 3.1) 3. Undersökningar och resultat samtliga de i normen angivna momenten för undersökningsrutiner skall journalföras. 4. Ordination 5. Återbesök 16

17 9. CERTIFIERING Efter utbildning i och införande av kvalitetsnormen i verksamheten, kan certifiering begäras hos Optikerförbundet. Efter godkänd certifiering av kvalitetsnormen utfärdas ett certifikat. Det är tidsbegränsat till två år och skall före dess utgång förnyas hos Optikerförbundet. För att certifiering skall kunna ske, skall det finnas minst en person vid verksamhetsstället, som har genomgått utbildning i Optikerförbundets kvalitetsnorm. Om detta inte uppfylls efter personalskifte, skall ny person från verksamhetsstället snarast genomgå utbildning i kvalitetsnormen. Alternativ till utbildning i Optikerförbundets kvalitetsnorm är att verksamheten har certifiering enligt ISO 9001:2000. Den härigenom utbildade personalen kan räkna detta tillgodo för certifiering av normen. Certifiering 17

18 Bilaga 1 Bilaga 1 Personalen i företaget, ansvar och befogenheter Namn Kontaktlinsbehörighet Arbetsmedicinsk kompetens Assistentutbildad leg optiker optikerass övrig pers Funktion Verksamhetschef Medicinskt ansvarig leg optiker zzzzzzzz zzzzzzzz D:o för kontaktlinser zzzzzzzz zzzzzzzz Stf verksamhetschef Verksamhet Synundersökning delegering zzzzzzzz Kontaktlinstillpassning zzzzzzzz zzzzzzzz Arbetsmedicin zzzzzzzz zzzzzzzz Remissutfärdande zzzzzzzz zzzzzzzz Receptexpediering Biträda utlämnande av kontaktlinser delegering delegering Biträda teknisk anpassning av glasögon reell komp reell komp Biträda utlämning av glasögon reell komp reell komp Lämna ut journaluppgifter reell komp reell komp Avvikelserapportering z = spärrad 18

19 Bilaga 2 Delegering Härmed delegeras: Namn... Personnummer... Verksamhetsställe... Bilaga 2 Delegering sker enl 2 kap. 6 SFS 1998: 531 Lag om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område och SOSFS 1997: 14 (M) Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Delegerade arbetsuppgifter: Jag/vi bedömer att ovanstående person har den reella kompetens som krävs för att utföra ovanstående delegerade arbetsuppgifter. Delegeringen gäller från... till... Ort och datum... Underskrift av delegerande leg optiker: Jag åtar mig ovanstående arbetsuppgifter, för vilka jag anser mig ha kunskaper. Jag är införstådd med att jag därmed betraktas som hälso- och sjukvårdspersonal och att jag har eget ansvar för utförda uppgifter. I förekommande fall skall utförda åtgärder journalföras. Jag är införstådd med att i tveksamma fall rådgöra med den som givit mig delegeringen. Jag är införstådd med tystnadsplikten. Underskrift av mottagare av delegering Ort och datum... Namn... 19

20 Bilaga 3 Bilaga 3 Samverkan och samarbete Ögonklinik Klinikens namn... Kontaktperson 1... Kontaktperson 2... Telefonnummer... Faxnummer... Rutin för remiss- och recepthantering Ögonklinik Klinikens namn... Kontaktperson 1... Kontaktperson 2... Telefonnummer... Faxnummer... Rutin för remiss- och recepthantering 20

21 Bilaga 4 Kompetens och kompetensutveckling Verksamhetsställe... Personuppgifter Namn... Personnummer... Adress... Telefonnummer... Bilaga 4 Formell kompetens... Reell kompetens Verksamhetens behov Behov av kompetensutveckling... Datum Namn (verksamhetschef) 21

22 Bilaga 5 Bilaga 5 Namn Kompetensutvecklingsplan leg optiker optikerass övrig pers Utbildning Optikerförbundets optometridagar Kvalitetsseminarium steg I/II Kvalitetsseminarium steg III Arbetsmedicin Spaltlampeteknik Spaltlampeteknik, fortsättningskurs Optikerförbundets assistentutbildning x x x x Namn Utbildning Optikerförbundets optometridagar Kvalitetsseminarium steg I/II Kvalitetsseminarium steg III Arbetsmedicin Spaltlampeteknik Spaltlampeteknik, fortsättningskurs Optikerförbundets assistentutbildning x x x x Tidsangivelse görs i matrisen. 22

23 Bilaga 6 Avvikelserapport Tjänst... Bilaga 6 Produkt... Rapportör... Datum... Rapportorsak Åtgärd Förbättringsförslag för framtden Åtgärdat Datum... Namn. 23

24 Bilaga 7 Bilaga 7 Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården kortversion av socialstyrelsens kvalitetsföreskrift, SOSFS 1996:24 1 All hälso- och sjukvård skall omfattas av system för planering, utförande, uppföljning och utveckling av kvaliteten i verksamheten 2 Patientens värdighet, integritet, delaktighet och säkerhet skall säkerställas 3 Ansvar Vårdgivaren skall säkerställa att det i varje verksamhet finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem Verksamhetschefen/motsvarande skall fastställa ett ändamålsenligt kvalitetssystem Hälso- och sjukvårdspersonalen skall medverka genom ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetsutvecklingsarbete 4 Krav på kvalitetssystem Kvalitetssystemet skall vara anpassat till verksamhetens inriktning och omfattning omfatta mätbara mål och dokumenterade rutiner för hur kvaliteten i verksamheten styrs och säkras mot målen säkerställa effektiv användning av tillgängliga resurser säkerställa att det finns organisation och dokumenterade rutiner för effektiv kvalitetsgranskning vara väl förankrat i organisationen dokumenteras i en kvalitetsplan Kvalitetssystemet skall innehålla rutiner för samverkan och samarbete metoder för diagnostik, vård och omhändertagande kompetens försörjning och teknik riskanalys och avvikelsehantering 5 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring 6 Dokumentation och spårbarhet 24

25 Bilaga 8 Ordlista med förklaringar till termer i norm för synundersökning Anamnes Autorefraktor bakgrund/historia och avser orsak och syfte med besöket från patientens sida elektroniskt instrument för automatisk bestämning av ögats felsynthet Bilaga 8 Binokulärtest Conjunktiva Cornea Covertest Foropter Fri visus Habituell visus Inspektion av ögonen Keratometer Keratometervärde Konvergensnärpunkt Motilitet Närtest Objektiv refraktionsbestämning Oftalmoskop kontroll av ögonparets samsyn med den nya korrektionen bindhinnan hornhinnan för att konstatera onormala ögonrörelser, täcks ett öga i taget på avstånd och nära, varvid observationer görs instrument med inbyggda provglas, som används för att fastställa ögonens felsynthet och samsyn kontroll av synskärpan utan synkorrektion mot syntavla kontroll av synskärpan med den gamla synkorrektionen mot syntavla på fem meters avstånd för att upptäcka eventuella avvikelser, som kan vara tecken på sjukdom eller skada, görs inspektion med förstorande hjälpmedel (oftalmoskop och/eller spaltlampa) under belysning. instrument för uppmätning av hornhinnans kurvatur värdet som uppmäts med keratometer för att fastställa den närmaste punkten, som ögonen kan vrida sig mot utan att dubbelseende uppstår, får patienten följa ett föremål, som förs mot ögonen. för att kontrollera ögonens samordning i olika blickriktningar, får patienten följa ett föremål, varvid ögonrörelserna studeras. metod att fastställa synförmågan på nära håll, vanligtvis 40 cm; omfattar även utprovning av närglas och progressiva glas för personer över 45 år. metod att fastställa det optiska korrektionsbehovet (glasstyrkan), där bedömningen görs av undersökaren utan patientens aktiva medverkan. Utförs med ett handhållet instrument, retinoskop, eller med ett datoriserat instrument, autorefraktor instrument för undersökning av ögonbotten, syn: ögonspegel 25

26 Bilaga 8 Bilaga 8 Provlinser Pupilldistans Pupilldistansmätare Pupillreflexer kontaktlinser som används för utprovning av rätt linsparametrar, provlinserna används ett flertal gånger till olika patienter (inte så vanligt förekommande) för att centrera dels korrektionsglas, dels undersökningsinstrument (foropter och/eller provbåge) mäts avståndet pupilllerna emellan. Därvid mäts dels på avstånd (parallella ögonaxlar), dels på nära håll, vanligtvis 40 cm (konvergerande ögonaxlar). instrument för uppmätning av avståndet mellan ögonen för att kontrollera ögonens reflexer mot ljus, belyses ett öga i taget (med oftalmoskop eller pen-light), varvid pupillernas reflexmässiga storleksförändring noteras Refraktionsbestämning undersökningar för att fastställa eventuellt optiskt korrektionsbehov Retinoskop Spaltlampa Subjektiv refraktionsbestämning Tårfilm Vertometer Visusbestämning Överrefraktions bestämning handinstrument för att objektivt fastställa ögats eventuella synfel hornhinnemikroskop med förstoring cirka 8 40 gånger för detaljerad undersökning av ögats främre delar metod att fastställa det optiska korrektionsbehovet (glasstyrkan), där undersökningen görs med patientens aktiva medverkan. Utförs framförallt med foropter tårvätska som täcker ögat instrument för uppmätning av glasögonstyrkan metod för att bestämma synskärpebestämning mot syntavla, vanligtvis på fem meters avstånd fastställande av eventuellt restsynfel, vanligtvis med kontaktlins på ögat 26

27 Bilaga 9 Ordlista med förklaringar till vissa termer i övrigt Förklaringarna ges i förenklad form och kan avvika från lagar och författningar samt Svensk Standards och Internationella Standardiseringskommissionens mer exakta men också mer omfattande definitioner Bilaga 9 Assistenter, assisterande personal Avvikelse Delegering Formell kompetens Kvalitet Kvalitetssystem Medicinskt ansvarig Medicinskt kontaktlinsansvarig Process Reell kompetens Rutin Säkerhet Verksamhetschef Vårdgivare All personal i en optikerverksamhet, som inte är leg optiker, och därmed saknar formell kompetens för verksamheten Avsteg eller avsaknad av kvalitetsegenskap i förhållande till specificerat krav Person med formell och reell kompetens, som överlåter viss arbetsuppgift till annan person med reell men inte formell kompetens under viss tid, dock högst ett år Socialstyrelsens legitimation för optikeryrket, av socialstyrelsen meddelad behörighet för kontaktlinser och examen i arbetsmedicin genom Optikerförbundets kursverksamhet är exempel på formella kompetenser. Egenskaper som ger förmåga att tillfredsställa behov Organisatorisk struktur, rutiner, processer och resurser för ledning och styrning av verksamhetens kvalitet Befattningshavare som har verksamhetschefens uppdrag att fullgöra ledningsuppgift avseende optikerverksamhet eller del därav Se medicinskt ansvarig Resurser och aktiviteter, som kopplas till varandra och omvandlar insats till utfall Person, som genom yrkeserfarenhet, uppnått kompetens som möjliggör delegering för viss arbetsuppgift Specificerat sätt att utföra en aktivitet Tillstånd där risken för skada är begränsad till acceptabel nivå Befattningshavare som ansvarar för verksamheten Fysisk, dvs enskild yrkesutövare, eller juridisk person, dvs bolag, förening, stiftelse etc, som bedriver hälso- och sjukvård, t.ex. optikerverksamhet. I denna kvalitetsnorm avses med vårdgivaren optikerverksamhetens företagsledning. 27