Handlingsplan till Program fo r trafikslagso vergripande infrastruktur fo r gods /625-KS

Transkript

1 Handlingsplan till Program fo r trafikslagso vergripande infrastruktur fo r gods /625-KS 1

2 Innehållsförteckning Begrepp och definitioner Inledning Utgångspunkt Syfte Arbetsmetod för genomförande för handlingsplanen Åtgärder Övergripande åtgärder... 8 Åtgärd Ö1: Översiktsplanering med logistikhänsyn... 8 Åtgärd Ö2: Planeringsunderlag som i Västerås ger förutsättningar för en trafikslagsövergripande godsinfrastruktur Åtgärd Ö3: Transportpåverkan inom koncernen mot mer hållbara godstransporter Trafikslagspecifika åtgärder Åtgärd T1: Utreda vad som behöver göras för att flytta ro-ro-kajen från centrala Västerås och vilka kostnader det medför Åtgärd T2: Utreda vad det kostar att anpassa Hammarbybron till dispenstransporter norrifrån.12 Åtgärd T3: Utreda förutsättningarna för att ta ner dispenstransporter till Västerås hamn via järnväg Åtgärd T4: Dialog med näringslivet kring Flytt av ro-ro-kajen från centrala Västerås till Västerås hamn Åtgärd T5: Dialog med Trafikverket och näringslivet om dispenstranporter norrifrån Åtgärd T6: Dialog med Trafikverket om dispenstranporter på järnväg ner till Västerås hamn Åtgärd T7: Bärighetskarta för tunggods för väg respektive järnväg Åtgärder för ökad samverkan Åtgärd S1: Aktivt påverka högre beslutsnivåer för mer hållbara transporter Åtgärd S2: Samverkan med närliggande kommuner och logistikanläggningar Åtgärd S3: Regiontäckande kapacitetskarta för godstransporter till, från och genom Västerås och regionen Kommunikativa åtgärder Åtgärd K1: Kommunikationsplan Åtgärd K2: Marknadsföra Logistikläget Västerås Åtgärd K3: Enkät till näringslivet Bilaga 1: Handlingsplanen åtgärder i tabellform

3 Begrepp och definitioner Koncernen Västerås Samtliga kommunalägda bolag Västerås stad Kommunen Västerås Programmet Program för trafikslagövergripande infrastruktur för gods. Visar på vilka mål med indikatorer och strategier som beslutats Trafikslagövergripande En transport som använder sig av flera trafikslag på sin resa från start till mål. Till exempel lastbilfartyg-järnväg-lastbil. Hållbar infrastruktur Ett system som medger att person och godstrafik kan färdas utan belasta klimatet, där sociala hänsyn tas och transporter kan ske med en rimlig ekonomi. Handlingsplan Ett dokument som beskriver vilka åtgärder som ska göras för att nå uppsatta mål. Indikatoransvarig Den organisation inom koncernen som är ansvarig för att ta fram det underlag som krävs för att se om de åtgärder vi gör leder mot uppsatta mål. Uppföljningsansvar Ansvar för att följa upp att åtgärderna görs inom den tidsperiod som anges samt att de sammanlagda åtgärderna leder mot uppsatta mål. Mälarsjöfarten Den sjöfart som sker med godsfartyg och godspråmar i Mälaren. Storregion/ Storregionalt Den funktionella regionen runt Västerås. Det område som påverkar eller påverkas av det som Västerås genomför. Den region där samarbeten kan ske för en större helhet. Regionen växer med ökad tillgänglighet genom smart planerad infrastruktur samt genom samarbeten med andra kommuner. Närregionen Regionen närmast Västerås. Ro-ro Roll on- roll off-kaj. En kaj där man kan ta ut transporter upp emot 600 ton genom att godset med hjälp av kranar kan rullas upp på ett fartyg. Dispenstranport En transport för gods som är ovanligt långt, brett, högt eller tungt eller en kombination av dessa och som kräver en specialanpassad tranport och transportupplägg. 3

4 Tunggods Det gods som på grund av sin vikt kräver en specialtranport och endast kan färdas på tillåtna vägar. Mälardalsregionen Området runt Mälaren som omfattas av Stockholms-, Södermanlands-, Örebro-, Västmanlands- och Uppsala län. 4

5 1. Inledning I Västerås finns tillgång till alla fyra trafikslagen väg, järnväg, sjöfart och flyg. För att klara av den framtida utmaningen att hantera de kraftigt ökande godstransporterna och nå en hållbar och effektiv godshantering behöver hela transportsystemets sammanlagda kapacitet nyttjas. Den kapacitetsstarka sjöfarten behöver avlasta väg och järnvägsnätet och därmed frigöra kapacitet för persontrafiken och det gods som faktiskt behöver nyttja landinfrastrukturen. Ökande transporter ställer krav på att hantera dess avigsidor så som ökade miljöutsläpp, kapacitetsbrister i infrastrukturen och markanvändningskonflikter. PTIG-bilden ska in här sedan Välfungerande godstransporter är en förutsättning för att skapa en attraktiv region som ska attrahera nya invånare och locka företag att etablera sig. Det är viktigt att säkerställa gidsflödena till, från och genom Västerås och vår storregion och därmed kunna utnyttja det logistikläge som vi har geografiskt och befolkningsmässigt. Effektivare logistik- och transportlösningar ger gynnsamma effekter för ett brett och diverserat näringsliv som gynnar regionens tillväxt. 2. Utgångspunkt Sjätte maj 2015 fattade Kommunfullmäktige beslut om att anta Program för trafikslagsövergripande godsinfrastruktur. Programmet är ett verktyg för koncernen Västerås att genom aktiva åtgärder bidra till regionalt- och nationellt hållbara och trafikslagsövergripande godstransporter. Målgruppen för programmet och dess mål är både koncernintern och extern. För att möta utmaningarna både vad gäller framtida godsmängder och klimatmål innehåller programmet fyra mål med indikatorer. Stadsledningskontoret är ansvarig för uppföljning av målen. Mål 1: Långsiktigt hållbara och trafikslagsövergripande godsflöden. 1.1 Mälarsjöfarten ska öka med 10 procent per år fram till år Indikatoransvarig: Mälarhamnar AB, Mälarenergi AB 1.2 Västerås flygplats ska år 2020 ha kontrakt med ett ytterligare fraktbolag och till år 2026 ytterligare ett fraktbolag. Indikatoransvarig: Nya Västerås Flygplats AB 1.3 I Västerås hamnområde etablerar sig ett nytt logistikrelaterat företag vartannat år. Indikatoransvarig: Västerås Marknads och Näringslivs AB, Mälarhamnar AB 1.4 Mängden gods som nyttjar Västerås eller de samarbeten som Västerås har för en trafikslagsövergripande transport ska öka med 10 procent per år fram till år Indikatoransvarig: Mälarhamnar AB, Nya Västerås Flygplats AB 1.5 Andelen båtar som årligen kommer tomma in respektive går tomma ut ur Västerås hamn ska minska med 75 procent till år Indikatoransvarig: Mälarhamnar AB 1.6 Klimatpåverkan från godstranportsektorn ska minska med 55 procent fram till år Indikatoransvarig: Stadsledningskontoret Mål 2: Västerås är storregionens självklara godsnav som en internationellt och nationellt viktig nod för trafikslagsövergripande godstranporter. 2.1 Koncernen Västerås har 2026 samarbete med minst tre närliggande kommuner och 5

6 anläggningar med syfte att tillsammans vara nationellt och internationellt betydande logistikcentrum. Indikatoransvarig: Västerås Marknads och Näringslivs AB, Mälarhamnar AB, Nya Västerås Flygplats AB 2.2 Västerås flygplats är 2020 utpekat i Nationell plan som central för fraktflyget. Indikatoransvarig: Nya Västerås Flygplats AB 2.3 Västerås hamn är 2026 Sveriges och nordens största aktör inom insjöfarten. Indikatoransvarig: Mälarhamnar AB Mål 3: Tillsammans med närliggande kommuner erbjuder Västerås hållbara transportlösningar 3.1 Koncernen Västerås har år 2020 minst ett samarbete med utomkommunal anläggning. Indikatoransvarig: Västerås Marknads och Näringslivs AB, Mälarhamnar AB, Nya Västerås Flygplats AB 3.2 Koncernen Västerås har 2026 samarbete med minst tre närliggande kommuner och anläggningar med syfte att tillsammans vara ett hållbart, nationellt och internationellt betydande logistikcentrum. Indikatoransvarig: Västerås Marknads och Näringslivs AB, Mälarhamnar AB, Nya Västerås Flygplats AB Mål 4: I Västerås finns den tillgänglighet som näringslivet efterfrågar vad gäller transport av gods. 4.1 Genom att använda Västerås som nod effektiviseras transporttiden och/eller tranportssträckan. Indikatoransvarig: Stadsledningskontoret 4.2 Genom att använda Västerås som nod nås positiv effekt gällande ekonomiska-, miljö- och klimatmässiga hållbarhetsaspekter. Indikatoransvarig: Stadsledningskontoret 4.3 Genom att använda Västerås som nod ökar tillförlitligheten för att godset når sin slutdestination i tid. Indikatoransvarig: Stadsledningskontoret 4.4 Genom att använda Västerås som nod ökar enkelheten för att beställa en transport som använder fler än ett trafikslag. Indikatoransvarig: Stadsledningskontoret För att nå målen har 18 strategier tagits fram Övergripande strategier 1. Arbeta trafikslagsövergripande med systemförståelse. 2. Storregionalt samarbete för att få till stånd de gemensamt prioriterande projekten. 3. Arbeta för en hållbar infrastruktur för gods där prognoser används som ett verktyg för planeringen (inte som fakta om framtiden) och som leder mot de uppsatta klimatmålen. 4. Arbeta för en helhetssyn på infrastrukturen och trafikslagsövergripande lösningar genom kommunikation och kompetensutveckling hos godsägare, transportörer och morgondagens logistikansvariga. 5. Främja arbete med att skapa konkurrensneutralitet mellan trafikslagen. 6

7 Strategier för trafikslagen 6. En för Västerås och storregionen konkurrenskraftig järnväg för gods- och persontrafik 7. Trafiksäkra vägar i anslutning till Västerås som säkerställer möjligheterna till intermodalitet och därmed förenklar kombinationen av vägtransporter och järnväg/ flygfrakt/ insjöfart 8. Synliggöra fördelarna med sjöfarten i allmänhet och Mälarsjöfarten i synnerhet som en del i ett trafikslagsövergripande system. 9. Arbeta långsiktigt för flygplatsens möjligheter till en positiv utveckling. 10. Synliggöra fördelarna med storregionalt samordnad flygplatsstruktur. 11. Vägar för dispenstransporter med gummihjul ner till Västerås hamn. 12. Järnvägsanslutningar ner till Västerås hamn som klarar axellaster för dispenstransporter. 13. Terminalfunktionen i Västerås ska vara en kommunicerande enhet som effektivt kopplar ihop trafikslagen så att alla som hanterar godset (tillverkare, transportör, godsägare) kan se hela resan och följa sitt gods. Strategier för regionala samverkan 14. Främja en trafikslagsövergripande infrastruktur för gods med Västerås som en regional nyckelspelare. 15. Regiontäckande åskådliggöra det totala infrastruktursystemets tillgängliga kapacitet. 16. Undersöka möjligheterna för och utveckla samarbeten med närliggande kommuner och anläggningar. Strategier för kommunicering av programmet 17. Aktivt kommunicera programmet internt och externt. 18. Infrastrukturen skall vara en tydlig del i Västerås stads etableringsprocess För att programmet ska få genomslag behöver tre olika handlingsplaner tas fram. En handlingsplan som omfattar programmet som helhet (denna handlingsplan) samt två specifika handlingsplaner som omfattar Utveckling av Västerås hamn (handlingsplanen godkändes av kommunstyrelsen i maj 2015) och för flyget (handlingsplanen beslutades av Kommunstyrelsen i april 2016). 3. Syfte Syftet med handlingsplanen är att utifrån strategierna identifiera åtgärder som gör att programmets mål kan nås. I handlingsplanen beskrivs de förslag till åtgärder som har tagits fram med syfte att nå programmets mål. Åtgärderna beskriver tillsammans början på en möjlig väg för att nå målen till år Arbetsmetod för genomförande för handlingsplanen Kommunstyrelsen är uppdragsgivare och har det övergripande ansvaret för genomförandet av handlingsplanen. Handlingsplanen ska genomgå en aktualitetsbedömning vartannat år med start våren Om bedömningen är att planen behöver aktualiseras fattas beslut i kommunstyrelsen om ny handlingsplan. Genomförandet sker främst i samverkan mellan Stadsledningskontoret, Stadsbyggnadsförvaltningen, Tekniska kontoret, Mälarhamnar AB, Mälarenergi AB, Västerås Marknads och Näringslivs AB samt 7

8 Nya Västerås Flygplats AB. Stadsledningskontoret svarar för uppföljning av genomförda åtgärder. Uppföljning sker årsvis med första uppföljning hösten 2017 till kommunstyrelsen. Vid uppföljning finns möjlighet att revidera och lägga till erforderliga åtgärder. 5. Åtgärder Åtgärderna baseras på programmet bilaga 3 Strategierna och deras innebörd Förklaring till åtgärderna nedan: Åtgärdens kostnad anges till 0 kronor om åtgärden inte bedöms ha någon kostnad utöver tid från anställda inom koncernen Strategierna 9 och 10 tas i sin helhet hand om i handlingsplan för flyget. Strategi 8 och 13 tas i sin helhet om hand i handlingsplan för sjöfarten. Strategi 8 omfattas förutom i kommunikationsplan för Mälarsjöfarten även av kommunikationsplan för programmet (se nedan under aktivitet K1 Kommunikationsplan). 5.1 Övergripande åtgärder Åtgärd Ö1: Översiktsplanering med logistikhänsyn Åtgärden har bärighet mot strategi 1. Arbeta trafikslagsövergripande med systemförståelse och strategi 14. Främja trafikslagsövergripande infrastruktur för gods med Västerås som en regional nyckelspelare. Åtgärden är även förutsättningsskapande för strategi 11. Vägar för dispenstranporter med gummihjul ner till Västerås hamn. Ett bra planeringsunderlag är en förutsättning för att nå samtliga av programmets mål. Översiktsplanen är kommunen viktigaste strategiska instrument för den långsiktigt hållbara fysiska planeringen. Västerås översiksplan 2026 är kommunens samlade avsiktsförklaring om hur den fysiska miljön bör utvecklas inom kommunens gränser. Översiktsplanen lägger grunden till en rullande översiktsplaneprocess där angelägna utvecklingsfrågor kan lyftas och prioriteras samt resurser fördelas. Uppföljningen av planens genomförande är en viktig del i den rullande översiktsplaneringen. Aktuella frågor kan fångas upp och utredas vidare och ge underlag till kompletteringar och förändringar av planen. Minst en gång per mandatperiod ska kommunfullmäktige ta ställning till planens aktualitet. Underlag till en sådan aktualitetsbedömning har tagits fram. I bedömningen konstateras att strategierna är fortsatt aktuella och relevanta, men att behov av förtydliganden, preciseringar och prioriteringar finns. Även infrastrukturens roll för tillgänglighet och klimathänsyn skulle kunna förtydligas i översiktsplanen liksom var och hur nya näringslivsområden ska utvecklas. Beslut om reviderad översiktsplan bedöms ske senast i december Under arbetets gång fortsätter den nuvarande översiktsplanen att gälla som styrdokument för samhällsbyggandet. 8

9 Hög prioritet. Bara genom att veta hur vi vill utveckla Västerås utifrån ett samlat grepp kan vi veta hur vi ska utveckla Västerås inom ett enskilt område. Tydlighet internt och externt kring hur Västerås avser att utvecklas långsiktigt gällande den infrastruktur som berör stadens geografiska område. Kommunstyrelsen i samverkan med Byggnadsnämnden Pågående Klar 2017 Kostnader för översiktsplanering bärs inom budgeten för den översiktliga planeringen. Åtgärd Ö2: Planeringsunderlag som i Västerås ger förutsättningar för en trafikslagsövergripande godsinfrastruktur. Åtgärden har bärighet mot strategi 1. Arbeta trafikslagsövergripande med systemförståelse och strategi 14. Främja trafikslagsövergripande infrastruktur för gods med Västerås som en regional nyckelspelare. Åtgärden är även förutsättningsskapande för strategi 11. Vägar för dispenstranporter med gummihjul ner till Västerås hamn. Ett bra planeringsunderlag är en förutsättning för att nå samtliga av programmets mål. I de fördjupade översiktsplaner som tas fram behöver det tillförsäkras att de planeringsmässiga förutsättningarna finns som stödjer utvecklingen mot en allt mer trafikslagövergripande infrastruktur. Framförallt är det viktigt att ta fram en fördjupad översiktplan som omfattar hamnområdet och dess påverkansområde. I detta arbete är det viktigt att de åtgärder som krävs för en effektiv och långsiktigt hållbar godsinfrastruktur till, från och genom Västerås har stöd i den kommuntäckande översiktsplanen samt i översiktsplaner eller liknande planeringsunderlag som tas fram i regionala samarbeten. Viktiga förutsättningar att beakta är framkomliga och säkra vägar av stor betydelse för godstransporterna, möjligheterna till kapacitetsförstärkningar på järnvägen samt kopplingarna mellan sjö- och landinfrastruktur. Hög prioritet. Utan planmässigt stöd kan vi inte själva eller med hjälp av Stat eller näringsliv förverkliga fysiska åtgärder. Tydlig annonsering internt och externt att Västerås menar allvar kring att vara en viktig nyckelspelare i möjligheterna för storregionen att arbeta för trafikslagsövergripande transporter. 9

10 Kommunstyrelsen i samverkan med Byggnadsnämnden Löpande i planeringen och avstämning under 2016 och 2017 i samband med upprättande av fördjupad översiktsplan för hamnområdet och Hacksta. Kostnader för översiktsplanering bärs inom budgeten för den översiktliga planeringen. Åtgärd Ö3: Transportpåverkan inom koncernen mot mer hållbara godstransporter Västerås stad ska så som mål 1 anger verka för Långsiktigt hållbara och trafikslagövergripande godsflöden och behöver då inom den egna koncernen ta stor hänsyn till strategi 1 Arbeta trafikslagövergripande med systemförståelse vilket i sin tur även innebär ett arbete enligt strategi 14 Främja en trafikslagövergripande infrastruktur för gods med Västerås som regional nyckelspelare. Stark koppling även mot strategi 8. Synliggöra fördelarna med sjöfarten i allmänhet och Mälarsjöfarten i synnerhet som en del av ett trafikslagövergripande system. Koncernen Västerås har transportintesiva verksamheter. Det gods som transporteras till eller från kommunen från närregionen eller från internationella håll omfattas av denna åtgärd vilket innebär att de transporter som företrädesvis sker inom kommunen inte omfattas av denna åtgärd utan omhändertas i Trafikplan Den absolut största mängden av denna typ av gods går till och från Mälarenergi ABs verksamheter. Utgångspunkten ska vara att så stor andel av godset som möjligt använder sjöfarten där det ger hållbara transporter och är geografiskt genomförbart. En inventering av godstransporterna ska göras i syfte att flytta över landtransporter till sjöfart samt att optimera de transporter som även fortsättningsvis behöver ske landvägen. För sjötransporter ska koncernens egna hamn och hamnbolag användas så långt det är möjligt. Hög Minskad klimatpåverkan genom överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart samt genom transportoptimering. Bättre nyttjande av koncernens resurser. Kommunstyrelsen i samverkan med Mälarenergi AB 2017 Inom ram 10

11 5.2 Trafikslagspecifika åtgärder Åtgärd T1: Utreda vad som behöver göras för att flytta ro-ro-kajen från centrala Västerås och vilka kostnader det medför. Åtgärden har direkt koppling mot strategi 11. Vägar för dispenstranporter med gummihjul ner till Västerås hamn. Förutsättningar för Västerås och närregionens unika näringsliv speglar direkt mot mål 4 I Västerås finns den tillgänglighet som näringslivet efterfrågar vad gäller transport av gods. Åtgärden styr även mot övriga tre mål som pratar om långsiktighet, hållbarhet och samverkan. Västerås med närregion har ett unikt näringsliv som producerar produkter som är höga, breda, långa eller tunga. Eller en kombination av dessa. Produkterna är avsedda för världsmarknaden och företagen beroende av att dessa kan fraktas ut med fartyg från Västerås. För att transportera dessa produkter krävs att vägarna är anpassade för transporter som klarar extrema volymer och tyngder. Ro-ro-kaj och väg fram till kaj behöver därför anpassas för att minst klara av att hantera transporter med bredd på 8 meter, en längd på 80 meter och en totalvikt om 600 ton (eller en maximal axellast om 25 ton per axel). Vilken höjd som produkten kan ha styrs av transportfordonets längd. De känsligaste passagerna är där vägen är nedgrävd under till exempel en järnvägsbro vilket skapar en konkav yta i vägen som kan vara kortare tvärsöver än transportfordonet vilket i sin tur leder till att den fulla höjden under bron inte kan utnyttjas. Kunskap behöver inhämtas angående var åtgärder behöver genomföras, ungefär vad som behöver göras, vilka tekniska lösningar som står till hands (hur) och till vilka kostnader. Hög prioritet. En aktuell fråga som är viktig för näringslivet. Behöver besvaras för att kunna föra vidare dialog. Kunskap kring var anpassning behöver ske, vad som behöver göras, vilka tekniska lösningar som finns tillgängliga samt vad detta kostar. Utredningen utgör grunden för dialog med näringslivet avseende samverkanslösningar (åtgärd T4). Tekniska nämnden i samverkan med Kommunstyrelsen Pågående Klar tkr. Finansieras inom beslutad budget för

12 Åtgärd T2: Utreda vad det kostar att anpassa Hammarbybron till dispenstransporter norrifrån. Åtgärden har direkt koppling mot strategi 11. Vägar för dispenstranporter med gummihjul ner till Västerås hamn. Förutsättningar för Västerås och närregionens unika näringsliv speglar direkt mot mål 4 I Västerås finns den tillgänglighet som näringslivet efterfrågar vad gäller transport av gods. Åtgärden styr även mot övriga tre mål som pratar om långsiktighet, hållbarhet och samverkan. Västerås med närregion har ett unikt näringsliv som producerar produkter som är höga, breda, långa eller tunga. Eller en kombination av dessa. Dessa produkter finns även i norra Västmanland och Södra Dalarna. Produkterna är avsedda för världsmarknaden och kan fraktas ut via Mälarhamnarna. För att transportera dessa produkter krävs att vägarna ner till Västerås hamn är anpassade för transporter som klarar extrema volymer och tyngder. Hammarbybron behöver därför anpassas för att minst klara av att hantera transporter med bredd på 8 meter, en längd på 80 meter och en totalvikt om 600 ton (eller en maximal axellast om 25 ton per axel). Vilken höjd som produkten kan ha styrs av transportfordonets längd. Kunskap behöver inhämtas angående ungefär vad som behöver göras, vilka tekniska lösningar som står till hands (hur) och till vilka kostnader. Hög prioritet. Behöver besvaras för att kunna föra vidare dialog. Kunskap kring var anpassning behöver ske, vad som behöver göras, vilka tekniska lösningar som finns tillgängliga samt vad detta kostar. Utredningen utgör grunden för dialog med Trafikverket och näringslivet avseende hur de regionala dispenstransporterna norrifrån (åtgärd T5). Tekniska nämnden i samverkan med Kommunstyrelsen Pågående Klar tkr Åtgärd T3: Utreda förutsättningarna för att ta ner dispenstransporter till Västerås hamn via järnväg. Åtgärden har direkt koppling mot strategi 12. Järnvägstranporter ner till Västerås hamn som klarar axellaster för dispenstranporter. Förutsättningar för Västerås och närregionens unika näringsliv speglar direkt mot mål 4 I Västerås finns den tillgänglighet som näringslivet efterfrågar vad gäller transport av gods. Åtgärden styr även mot övriga tre mål som pratar om långsiktighet, hållbarhet och samverkan. 12

13 Västerås med närregion har ett unikt näringsliv som producerar produkter som är höga, breda, långa eller tunga. Eller en kombination av dessa. Produkterna är avsedda för världsmarknaden och företagen beroende av att dessa kan fraktas ut med fartyg från Västerås. Hur ser förutsättningarna ut för att kunna frakta dessa produkter från närregionen med järnväg ner till Västerås hamn? Vilka begräsningar finns i järnvägssystemet och vilka åtgärder behöver göras och vad kostar det? Ett scenario att utgå ifrån är transformatorer som kommer från norra Västmanland/ södra Dalarna eller Finnslätten i Västerås som väger ca 500 ton och har ungefärliga dimensioner om längd=15 meter, bredd=5 meter och höjd =5,7 meter. Utredningen ska även omfatta, om så krävs, lämpliga omlastningsplatser mellan väg och järnväg. Medelhög prioritet. Kunskapsunderlag som visar förutsättningarna för dispenstranporter på järnväg ner till Västerås hamn. Utredningen utgör grunden för dialog med Trafikverket avseende dispenstransporter på järnväg (åtgärd T5). Kommunstyrelsen i samverkan med Tekniska nämnden Påbörjas 2017 Klar tkr Åtgärd T4: Dialog med näringslivet kring Flytt av ro-ro-kajen från centrala Västerås till Västerås hamn. Åtgärden har direkt koppling mot strategi 11. Vägar för dispenstranporter med gummihjul ner till Västerås hamn. Förutsättningar för Västerås och närregionens unika näringsliv speglar direkt mot mål 4 I Västerås finns den tillgänglighet som näringslivet efterfrågar vad gäller transport av gods. Västerås med närregion har ett unikt näringsliv som producerar produkter som är höga, breda, långa eller tunga. Eller en kombination av dessa. Produkterna är avsedda för världsmarknaden och företagen beroende av att dessa kan fraktas ut med fartyg från Västerås. För dessa produkter krävs att vägarna är anpassade för extrema volymer och tyngder. Ro-ro-kaj och väg fram till kaj behöver därför anpassas för att minst klara av att hantera transporter med bredd på 8 meter, en längd på 80 meter och en totalvikt om 600 ton. Idag tas dessa transporter ut vid ro-ro-kajen vid östra hamnen och kan endast ske under isfri årstid samt med specialbeställt tungkran på pråm med ett stort hänsynstagande till allmänheten. Vid en 13

14 flytt till Västerås hamn kan dessa transporter ske året runt, dygnet runt med den befintliga utrustning och infrastruktur som finns i hamnen. Detta skulle ge betydande effektiviserings och ekonomiska vinster för näringslivet. Dialog ska föras med näringslivet för att söka komma överens om en samverkans och samfinansieringslösning. Medelhög prioritet. Ro-Ro-kajen kan flyttas från det centrala läget vid Östra hamnen och ut till Västerås hamn vilket frigör ytor i centrala Västerås för stadsbebyggelse. Transporterna kan ske året runt och inte enbart under isfri årstid samt på en plats där övriga infrastrukturella och andra specifika specialkompetenser och utrustning finns på plats. Kommunstyrelsen i samverkan med Tekniska nämnden och Mälarhamnar AB Påbörjas 2017 som en följd av att åtgärd T1 Utreda vad som behöver göras för att flytta ro-ro-kajen från centrala Västerås och vilka kostnader det medför är avslutad. Avslutas kr Åtgärd T5: Dialog med Trafikverket och näringslivet om dispenstranporter norrifrån Åtgärden har direkt koppling mot strategi 11. Vägar för dispenstranporter med gummihjul ner till Västerås hamn. Förutsättningar för Västerås och närregionens unika näringsliv speglar direkt mot mål 4 I Västerås finns den tillgänglighet som näringslivet efterfrågar vad gäller transport av gods. Västerås med närregion har ett unikt näringsliv som producerar produkter som är höga, breda, långa eller tunga. Eller en kombination av dessa. Dessa produkter finns även i norra Västmanland och Södra Dalarna. Produkterna är avsedda för världsmarknaden och kan fraktas ut via Mälarhamnarna. För att transportera dessa produkter krävs att vägarna ner till Västerås hamn är anpassade för transporter som klarar extrema volymer och tyngder. Hammarbybron behöver därför anpassas för att minst klara av att hantera transporter med bredd på 8 meter, en längd på 80 meter och en totalvikt om 600 ton. Idag tas dessa transporter ut i Norrköpings hamn, Köpings hamn, Västerås hamn samt vid ro-ro-kajen vid östra hamnen. Vilken hamn ska dessa transporter i huvudsak använda? Dialog ska föras med Trafikverket och näringslivet för att söka komma överens om vilka vägar och vilken hamn som i huvudsak ska användas för dispenstranporter norrifrån samt hur det ska finaniseras och när det ska genomföras. 14

15 Medelhög prioritet. Samsyn för vilka på transportvägar och hamnar som ska användas för dipsenstransporter samt e plan för hur dessa ska finansieras och när dessa investeringar behöver ske. Kommunstyrelsen i samverkan med Tekniska nämnden och Mälarhamnar AB Påbörjas 2017 som en följd av att åtgärd T2: Utreda vad det kostar att anpassa Hammarbybron till dispenstransporter norrifrån Avslutas kr Åtgärd T6: Dialog med Trafikverket om dispenstranporter på järnväg ner till Västerås hamn Åtgärden har direkt koppling mot strategi 11. Vägar för dispenstranporter med gummihjul ner till Västerås hamn. Förutsättningar för Västerås och närregionens unika näringsliv speglar direkt mot mål 4 I Västerås finns den tillgänglighet som näringslivet efterfrågar vad gäller transport av gods. Västerås med närregion har ett unikt näringsliv som producerar produkter som är höga, breda, långa eller tunga. Eller en kombination av dessa. Dessa produkter finns även i norra Västmanland och Södra Dalarna. Produkterna är avsedda för världsmarknaden och företagen beroende av att dessa kan fraktas med fartyg. En samsyn ska nås via dialog mellan det offentliga och näringslivet behöver finnas för betydelsen av att dispenstransporter kan komma ner till Västerås hamn via järnväg, för vilka typer av dispenstransporter är det aktuellt, hur anpassningen ska ske och när. Medelhög prioritet. Samsyn kring betydelser av att dispenstransporterna kan gå på järnväg ner till Västerås hamn samt för vilka dimensioner järnvägen ska anpassas och när detta ska ske. Kommunstyrelsen i samverkan med tekniska nämnden och Mälarhamnar AB Påbörjas 2017 som en följd av att åtgärd T3: Utreda förutsättningarna för att ta ner 15

16 dispenstransporter till Västerås hamn via järnväg. Avslutas kr Åtgärd T7: Bärighetskarta för tunggods för väg respektive järnväg Åtgärden har direkt koppling mot strategi 11. Vägar för dispenstranporter med gummihjul ner till Västerås hamn och 12. Järnvägstranporter ner till Västerås hamn som klarar axellaster för dispenstranporter. Förutsättningar för Västerås och närregionens unika näringsliv speglar direkt mot mål 4 I Västerås finns den tillgänglighet som näringslivet efterfrågar vad gäller transport av gods. Åtgärden styr även mot övriga tre mål som pratar om långsiktighet, hållbarhet och samverkan. Ta fram en digital karta som visar vilka begräsningar och möjligheter som finns idag för väg- och järnvägstranporter ner till Västerås hamn. Kartan ska även visa på de olika stråkens målbilder avseende största dimensioner och tyngd. Hög prioritet. En ständigt aktuell fråga utan idag tydliga eller samlade svar. Tydliggöra vilka förutsättningar och begräsningar som finns idag och vilka realistiska förväntningar näringslivet kan ha på framtiden. Tekniska nämnden Påbörjas 2017 i och med att åtgärd T1 Utreda vad som behöver göras för att flytta ro-ro-kajen från centrala Västerås och vilka kostnader det medför är avslutad. Avslutas tkr Åtgärd T8: Framtidens drivmedel Kopplar direkt mot mål 1 Långsiktigt hållbara och trafikslagsövergripande godsflöden En viktig del för att minska transportsektorns klimatbelastning är att sänka utsläppen av koldioxid. Detta görs genom att gå över till fosilfria bränslen som ger en minimal klimatbelastning. I och med de 16

17 högteknologiska anläggningar som Mälarenergi AB har för tillverkning av värme finns det en förutsättning för att även titta på möjligheten att producera framtidens drivmedel. Åtgärden ska ske i två etapper: Etapp A: Utredning som svarar på vilket eller vilka bränslen som kan produceras. Till vilka kan bränslet erbjudas? Vilken är lönsamheten? Etapp B: Hur ser genomförandeprocessen ut? När kan produktionen starta? Resultatet av etappen A+B ska presenteras för kommunstyrelsen för beslut om och hur ett genomförande ska ske. Medelhög prioritet. Minskad klimatbelastning samt ökad attraktivitet för fler att använda Västerås som godsnav. Mälarenergi AB Etapp A och B genomförs under 2017 så att beslut om genomförande kan fattas under första halvan av tkr 5.3 Åtgärder för ökad samverkan Åtgärd S1: Aktivt påverka högre beslutsnivåer för mer hållbara transporter Åtgärden har direkt koppling mot strategierna 1. Arbeta trafikslagsövergripande med systemförståelse, 2. Storregionalt samarbete för att få tillstånd de gemensamt prioriterade projekten, 3. Arbeta för en hållbar infrastruktur för gods där prognoser används som ett verktyg för planeringen samt 5. Främja arbete med att skapa konkurrensneutralitet mellan trafikslagen. Åtgärden har även bäring mot strategierna 8. Synliggöra fördelarna med sjöfarten och 14. Främja en trafikslagsövergripande infrastruktur för gods med Västerås som en regional nyckelspelare. Åtgärden har bäring mot samtliga fyra mål men framförallt mot mål 1 långsiktigt hållbara och trafikslagövergripande godsflöden. Västerås stad är med i ett flertal forum och nätverk som har bäring mot att förbättra tillgängligheten genom ett mer hållbart sätt att nyttja infrastruktursystemet. Dessa forum sträcker sig över hela eller delar av Mälardalsregionen och inkluderar såväl tjänstemän som politiker från kommuner, landsting, 17

18 länsstyrelser, regionorgan, myndigheter och statliga verk samt företag. Några av de viktigaste av dessa forum är: Mälardalsrådet En Bättre Sits systemanalys (EBS) Infrastruktur- och logistikarena (ILA) 4 Mälarstädersamarbetet (4M) Räta Linjen Bergslagspendelns Intressent Grupp (BIG) Svenska Regionala Flygplaster (SRF) (omhändertas i handlingsplan för Västerås flygplats) Ostkutshamnar i samverkan Till dessa kommer nätverken som träffasregelbundet för att strategiskt diskutera infrastrukturfrågor, men även för att sammankallas specifikt för aktuella frågor. Viktiga frågor för Västerås stad är: Mälarsjöfarten Kapacitet och bärighet på Mälarbanan och Bergslagspendeln Framkomligheten, kapacitet och bärighet på E18 och rv 56. Regional flygplats samordning (omhändertas i handlingsplan för Västerås flygplats) Få ta del av statens driftbidrag för regionala flygplaster (omhändertas i handlingsplan för Västerås flygplats). Västerås ska aktivt delta i ovan nämnda forum samt andra forum och nätverk som berör tillgängligheten till, från och genom Västerås. Hög Regional samordning kring viktiga frågor och påverkan mot staten kring infrastrukturprioriteringar. Kommunstyrelsen Mälarhamnar AB Nya Västerås Flygplats AB Löpande Inom ram Åtgärd S2: Samverkan med närliggande kommuner och logistikanläggningar Åtgärden kopplar direkt mot mål 3 Tillsammans med närliggande kommuner erbjuder Västers hållbara transportlösningar. Strategi 2 Storregionalt samarbete för att få till stånd de gemensamt 18

19 prioriterade projekten, strategi 14 Främja en trafiklagövergripande infrastruktur för gods med Västerås som en regional nyckelspelare samt strategi 16 Undersöka möjligheterna för och utveckla samarbeten med närliggande kommuner och anläggningar är viktiga för att nå målet. I arbetet med långsiktigt hållbara godstransporter är det viktigt med samverkan mellan kommunen och andra aktörer så som andra delar i den offentliga sektorn, näringslivet, närliggande kommuner och närliggande logistikanläggningar. Tillsammans kan vi nå längre och skapa en nationell och internationell nod för långsiktigt hållvara godstranporter. Samverkan kan ske på olika sätt. Dels kan den ske genom samverkan kring etableringar men framförallt genom att formalisera samarbeten mellan logistikanläggningar. I ett första skede är följande identifierade och viktiga samarbeten för att nå långsiktigt hållbara godstranporter som ger mervärden för respektive kommun, företag och kunder: Inom 4 Mälarstäder (Västerås, Enköping, Strängnäs, Eskilstuna) pågår ett samarbete som formaliserats via en avsiktsförklaring och upprättande av handlingsplaner som rör såväl en gemensam karta för tillgänglig mark för etableringar liksom vilka infrastrukturfrågor som kommunerna gemensamt bedömer som viktigast att driva. Eskilstuna Logistik och Etablering AB som har terminalverksamhet. Örebro/Hallsberg som har lösningar för intermodala transporter mellan främst tåg och lastbil. Södertälje hamn som ligger precis vid Södertälje sluss och kanal, som är porten in i Mälaren för de fartyg som trafikerar Mälarhamnarna. Stockholms hamnar som bygger ut en ny hamn i Norvik. Hög Samarbetena leder mot långsiktigt hållbara godstranporter genom en ökad möjlighet till intermodalitet och skräddarsydda lösningar för kunderna. Effekterna blir minskad klimatpåverkan, effektivare och attraktivare transporter i och med minskad tranporttid, optimerad tranportsträcka, ekonomisk hållbarhet, ökad tillförlitlighet samt större användarvänlighet och upplevd enkelhet. Stadsledningskontoret i samarbete med Mälarhamnar AB och Nya Västerås Flygplats AB. Löpande arbete. Ett första etablerat och dokumenterat samarbete med Eskilstuna Logistik och Etablering AB under 2018 och ytterligare två samarbeten till Inom ram 19

20 Åtgärd S3: Regiontäckande kapacitetskarta för godstransporter till, från och genom Västerås och regionen Åtgärden har direkt koppling mot strategi 15. Regiontäckande åskådliggöra det totala infrastruktursystemets tillgängliga kapacitet. Åtgärden har stor bäring mot framförallt mål 1 och 4 Långsiktigt hållbara och trafikslagövergripande godsflöden samt I Västerås finns den tillgänglighet som näringslivet efterfrågar vad gäller transport av gods. Tillsammans med närliggande kommuner, regioner och län har Västerås möjlighet att erbjuda hållbara tranportlösningar där sjötransporter kombineras med landtransporter som kombineras med luftburen transport där godsets resa kan starta eller sluta, alternativt passera, var som helst i storregionen och ändå erbjudas det mest långsiktigt och kortsiktigt hållbara transportsättet. För att näringslivet enkelt ska kunna får en uppfattning av infrastruktursystemets sammanlagda kapacitet över olika tider på dygnet och året behöver detta kunna åskådliggöras. Låg Enkelt åskådliggörande av infrastruktursystemets möjligheter och kapacitet för att öka enkelheten för näringslivet att göra kortsiktigt och långsiktigt hållbara logistik- och transportplaneringar. Materialet kan även användas för att marknadsföra Västerås och storregionen för re- och nyetableringar av företag samt påvisa vikten, betydelsen och effekten av olika infrastrukturinvesteringar. Kommunstyrelsen Påbörjas 2018 Avslutas tkr 5.4 Kommunikativa åtgärder Åtgärd K1: Kommunikationsplan Åtgärden har direkt bäring mot strategi 17. Aktivt kommunicera programmet internt och externt men är även avgörande för strategierna 5. Främja arbetet ned att skapa konkurrensneutralitet mellan trafikslagen och 8. Synliggöra fördelarna med sjöfarten. En kommunikationsplan är dessutom en viktig del i strategierna 1. Arbeta trafikslagsövergripande med systemförståelse, 3. Arbeta målstyrt, 4. Kommunikation med Näringslivet, 14. Västerås som en regional nyckelspelare och 18. Infrastrukturen 20

21 en tydlig del av etableringsprocessen. En bra kommunikationsplan är således en avgörande faktor för att nå samtliga av programmets mål. Det är nödvändigt med ett aktivt arbete inom och utom koncernen för att få en ökad förståelse kring hur infrastruktursystemet hänger ihop och hur de olika trafikslagen påverkar varandra. En viktig del är att visa hur koncernen Västerås arbete leder mot måluppfyllelse lokalt, regionalt och nationellt vad gäller att hantera det framtida godsflödet samtidigt som klimatmålen nås. Kommunikationsplanen ska innehålla kommunikation kring programmets mål och handlingsplanens aktiviteter och då särskilt belysa i vilka sammanhang ska koncernen särskilt föra fram budskap kring vikten av att samtliga trafikslag får jämförbara förutsättningar. i vilka sammanhang, hur och när koncernen för fram Mälarsjöfartens fördelar. En kommunikationsplan för Mälarsjöfartens fördelar samt utvecklingen av Västerås hamn är framtagen. Denna kommunikationsplan ska ta över de delar som inte berör den direkta utvecklingen av hamnen. Kommunikationsplanen ska tas fram i dialog med framförallt Västerås Marknads och Näringslivs AB, Mälarhamnar AB och Nya Västerås Flygplats AB. Hög prioritet. En viktig del för att nå programmets mål är att nå ut och få gehör samt stöd kring det som koncernen vill göra för att gynna det internationella, nationella och regionala. Samordnad, riktad och planerad kommunikation med ett tydligt syfte och mål. Kommunstyrelsen tkr. Ytterligare kostnader kan uppstå för aktiviteter i kommunikationsplanen. Åtgärd K2: Marknadsföra Logistikläget Västerås Västerås stad ska, så som mål 2 anger, vara storregionens självklara godsnav som en internationellt och nationellt viktig nod för trafikslagövergripande tranporter samt enligt mål 4 erbjuda den tillgänglighet som näringslivet efterfrågar vad gäller transport av gods. En viktig del i att nå målen är att lokalisera fler logistikföretag i hamnområdet. Detta innebär att åtgärden har bäring mot strategi 18 Infrastrukturen ska vara en tydlig de i Västerås stads etableringsprocess och strategi 17 Aktivt kommunicera programmet intern och externt. Västerås kan erbjuda en unik intermodalitetsmöjlighet genom att vi har tillgång till alla fyra 21

22 trafikslagen (väg, järnväg, sjö och flyg). Genom att klokt utnyttja de fördelar som ett logistikläge i Västerås innebär kan såväl företagen som samhället utvecklas och nå en hållbar tillväxt där framförallt sjöfarten får en avsevärt högre utnyttjandegrad. Genom smarta samarbeten med anläggningar i vår närhet kan Västerås tillsammans med våra samarbeten erbjuda konkurrenskraftiga lösningar. Västerås unika logistikläge behöver vara en del i Västerås erbjudande och Västerås behöver jobba aktivt med etableringar (vilka företag/typ av företag vill vi ha?) genom att paketera och marknadsföra vårt erbjudande på en attraktiv sätt samt genom att arbeta proaktivt och leta efter affärer. Tonvikt ska ligga på företag som direkt eller indirekt nyttjar Västerås hamn. Hög Större nyttjande av Mälarsjöfarten och därmed höja utnyttjandegraden av Mälarhamnarna samt fler etableringar till, framförallt, det hamnnära området. Västerås Marknads och Näringslivs AB i samverkan med Mälarhamnar AB och Nya Västerås Flygplats AB. Start 2017, därefter löpande Inom ram Åtgärd K3: Enkät till näringslivet Åtgärden kopplar mot strategi 14 Främja en trafikslagsövergripande infrastruktur för gods med Västerås som regional nyckelspelare samt strategi 18 Infrastrukturen ska vara en tydlig de i Västerås stads etableringsprocess och strategi 17 Aktivt kommunicera programmet intern och externt. Åtgärden syftar till att följa upp mål 4 I Västerås finns den tillgänglighet som näringslivet efterfrågar vad gäller transport av gods. För att kunna följa upp att den utveckling som Västerås driver och utvecklar, såväl inom som utom kommunens geografiska område, ger positiva effekter för näringslivet ska en enkät skickas ut till relevant segment av Västerås och regionens näringslivsföretag. Enkäten ska fokusera på: - transporttid - transporsträcka - ekonomiska-, miljö- och klimatmässiga hållbarhet. - tillförlitlighet - enkelhet och användarvänlighet 22

23 Hög Kunskap om företagens uppfattning om hur det fungerar att tranportera gods till, från och genom Västerås. Denna kunskap leder oss i det fortsatta arbetet med att göra rätt åtgärder samt hur vi ska kommunicera de åtgärder som görs. Kommunstyrelsen En första enkät skickas ut våren2017 för att sedan efterföljas av en enkät minst var tredje år tkr (200 tkr per enkätomgång ) 23

24 Bilaga 1: Handlingsplanens åtgärder i tabellform Ö Övergripande åtgärder Tidsperiod (klart) Kostnad Prioritet (1-3) Ansvarig Ö1 Översiktsplanering med kr 1 Kommunstyrelsen logistikhänsyn Per Johansson Byggnadsnämnden Tomas Persson Status Underlag till aktualitetsbedömning har tagits fram och förslag till inriktning för en revidering av översiktsplanen väntas ske senast i december 2017 Ö2 Planeringsunderlag som i Västerås ger förutsättningar för en trafikslagsövergripande godsinfrastruktur kr 1 Kommunstyrelsen Per Johansson Byggnadsnämnden Tomas Persson Den kommuntäckande översiktsplanen har en rullande aktualisering. En fördjupad översiktsplan för Västerås hamn och Hacksta är under framtagande och beräknas kunna vinna laga kraft under våren Ö3 Transportpåverkan inom koncernen mot mer hållbara godstranporter 2017 Ram 1 Kommunstyrelsen Patrizia Strandman Mälarenergi AB Jens Nerén 0 Kr 24

25 T Trafikslagsspecifika åtgärder Tidsperiod (klart) T1 Utreda vad som behöver göras för att flytta ro-ro-kajen från centrala Västerås och vilka kostnader det medför. Kostnad Prioritet (1-3) Ansvarig tkr 1 Tekniska nämnden Krister Sikström Kent Rapp Kommunstyrelsen Patrizia Strandman Status Utredning som visar var åtgärder behöver genomföras, ungefär vad som behöver göras och till vilka kostnader är klara. Fördjupande utredningar pågår som visar på hur det kan genomföra, vilka tekniska lösningar som står till hands. T2 T3 Utreda vad det kostar att anpassa Hammarbybron till dispenstransporter norrifrån. Utreda förutsättningarna för att ta ner dispenstransporter till Västerås hamn via järnväg tkr 2 Tekniska Nämnden Krister Sikström Kent Rapp Kommunstyrelsen Patrizia Strandman tkr 2 Kommunstyrelsen Patrizia Strandman Tekniska Nämnden Krister Sikström T4 Dialog med näringslivet kring flytt av ro-ro-kajen från centrala Västerås till Västerås hamn kr 2 Kommunstyrelsen Patrizia Strandman Mälarhamnar AB Carola Alzén Tekniska Nämnden Krister Sikström 25

26 T5 T6 T7 Dialog med Trafikverket och näringslivet om dispenstranporter norrifrån Dialog med Trafikverket och näringslivet om dispenstranporter norrifrån. Bärighetskarta för tunggods för väg respektive järnväg kr 2 Kommunstyrelsen Patrizia Strandman Mälarhamnar AB Carola Alzén Tekniska Nämnden Krister Sikström kr 2 Kommunstyrelsen Patrizia Strandman Mälarhamnar AB Carola Alzén Tekniska Nämnden Krister Sikström tkr 1 Tekniska nämnden Krister Sikström T8 Framtidens drivmedel tkr Mälarenergi AB Jens Nerén tkr 26

27 S Åtgärder för ökad samverkan Tidsperiod (klart) S1 Aktivt påverka högre beslutsnivåer för mer hållbara transporter Kostnad Prioritet (1-3) Ansvarig Löpande Ram 1 Kommunstyrelsen Patrizia Strandman Mälarhamnar AB Carola Alzén Nya Västerås Flygplats AB Anders Gärdström Status Forum för deltagande: Mälardalsrådet En Bättre Sits Infrastruktur- och Logistikarena 4 Mälarstäder Räta Linjen Bergslagspendelns Intressentgrupp Svenska Regionala Flygplatser Ostkusthamnar i samverkan S2 Samverkan med närliggande kommuner och logistikanläggningar 2026 Ram 1 Kommunstyrelsen Patrizia Strandman Mälarhamnar AB Carola Alzén Nya Västerås Flygplats AB Anders Gärdström Formerna för ett samarbetet med Eskilstuna Logistik och Etablering AB är under utredning. Samtal pågår med Stockholm hamnar. Mälarhamnar AB är med i Ostkusthamnar i Samverkan där bland annat Södertälje hamn är en medlemmarna. S3 Regiontäckande kapacitetskarta för godstransporter till, från och genom Västerås och regionen tkr 3 Kommunstyrelsen Patrizia Strandman 500 tkr 27

28 K Kommunikativa åtgärder Tidsperiod (klart) Kostnad Prioritet (1-3) Ansvarig K1 Kommunikationsplan tkr 1 Kommunstyrelsen Patrizia Strandman Status K2 Marknadsföra logistikläget Västerås Löpande Ram 1 Västerås marknads och näringslivs AB Eva Lilja Mälarhamnar AB Carola Alzén Nya Västerås Flygplats AB Anders Gärdström K3 Enkät till näringslivet Var tredje år tkr 1 Kommunstyrelsen Patrizia Strandman tkr Här kommer det att hänvisas till ett verktyg på insidan som kan användas för uppföljning av mål, indikatorer och åtgärder 28