ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING."

Transkript

1 l SVERIGES ALLMÄNNA FOLKSKOLLÄRAREFÖRENING. l\tied D E LAND E FRÅN CENTRALSTYRELSEN Innehåll: Årsberättelse. - Öfverläggningsämnen. - Promemoria för kretsordförandena. - ReYisionsberättelse. - stadgar. - Medlemsförteckning. - -Register. STOCKHOLM, OTTO AHLSTRÖ~[S BOKTRYCKERI 1887.

2 s veri[es allmänna folkskollärareförenin[. Års berättelse. Då Sveriges allmänna folkskollärareförening för sju år tillbaka började sin verksamhet, stäide säkerligen de fleste af folkskolans män den frågan på framtiden, hva.d det skulle blifva af denna rörelse. l\fången väntade, att föreningen skulle blifva bärare af de mest omstörtande ideer och ställa sig till orons och missnöjets förfogande. Andra antogo, att elen skulle blifva verktyg för konservativa, ja i ill och med reaktionära sträfvanclen. :M:en intetelera var stiftarrres mening och icke heller deras, som så småningom inträdde i föreningens led. Att sånila kamraterna till ett enigt förbund, der en och hvar kände sig solidarisk med den andre, att med all den kraft, samhålligheten skänker, i sin mån sträfva för folkbildningens stora sak - det var föreningens program, och det ä1' hennes program. Föreningen ville och -vill i sig upptaga alla folkskolans vänner, hvilka deras åsigter i öfrigt än må vara, och elenned tydligt ådagalägga, att hon icke står till något partis förfogande, utan helt enkelt -vill samla alla krafter till enigt 8träfvande för skolans -väl. Inom henne böra alla meningar fritt få bryta sig mot h varandra, ty endast på öfvertygelsens väg genom öppen och sansad diskussion segrar det rätta. I enlighet med denna uppfattning har ock centralsty Telsen sökt att leda föreningens verksamhet. Hon har bemödat sig att ur diskussionen aflägsna alla sådana ämnen, som företrädesvis äro egnacle att orsaka hätskhet och partisplittring, d. v. s. religiösa och politiska stridsfrågor. För öfrigt -har hon aldrig genom något medel sökt lägga band

3 4 på den fullkomliga frihet i asigter oeh uttalanden, som inom förenin o en bör råda. Om i föreningens namn något uttalande uto itt med lrvilket någon eller några ej äro nöjda., så är det i~ke 'centralstyrelsen, som dervid begagnat föreningen såsom språkrör för sina åsigter, ty hon har alltid lojalt rätta,t ~ig efter flertalets beslut.... Då man ser på de direkta resultaten af for~mngens Yerksamhet hittills, skola de säkert synas helt sma. ~1:en man får ej glömma, att föreningen endast på öfvertygelsens väo sökt få sina önskningar genomförda, och när hon ge~om långt och redligt sträfvancle förvär~vat.. någon g1:~cl af inflytande, står en h:lt annan" g~?-era~10n an elen. n~rvarancle i hennes led. Till dess far foreningen som hittill ~ framlägga önskningar rörande s.kolan:. hv~ka. utm_1 henne kanske ej kommit unrler cliskuss10n, s~ga s1.tt ord 1 clage~ s skolfrågor till den kraft och verkan, det ha.fva kan, och for öfrigt hoppas på framtiden. Den största nyttan af föreningens Terksamhet är dock gifven. Den är att söka uti elen sjelfuppfostran,.. det, ~:e mensamma arbetet skänker. Medvetandet att strafva for skolan sida vid sida med tusende ka.mrater höjer målet, vidgar blicken oeh hindrar elen andeliga förkrympning,.. för hvilken den i enslighet och betryck arbetande folkskollararen så ofta hotas att blifva offer. Under senare åren hafva ifriga försök gjorts att genom inkastande af kyrkliga och politiska tvisteämnen slita ~ammanhållningens band. Det skau uneler elen kommande hden rönas, ]nun vid bhcken är, huru fasta enclrägten och kam Tatsinnet hos SYeriges lärare. * * * Antalet mecliemmar i föreningen utgjorde vid 1885 års slut fördelade på 143 kretsat. Uneler år 1886 hafva 3 ny~ kretsar med 40 medlemmar inträclt i föreningen, 2 kretsar med 36 mecliemmar anmält sitt utträde och 3 kretsar med 48 medlemmar på gnmcl af uraktlåtenhet att erlägo a årsa.fgifterna blifvit uteslutna. Vid 1886 års slut utgöl~ mecllemsantalet 3,066 fördelade på 141 ln:et s a~ Under året ha.fva vidare hänne kretsar sammanslagits till en och en delats i t\"änne. Cm..ttralstyrel s~n har lilleler året utgjorts af Å. F. Skoglund (onlfönmde och kassafö1taltare) E. Hammarlund (v. orclförancle), A. 31. Stefanson (sekreterare), K. O. Sjölander, A. Törngren, F'l:idtjuv Berg och.alfr. Dalin. Vid det under år 1886 hållna 1 alet till ledamöter i centralstyrelsen i stället för de a.fgående, A. F. Skoglund, E. Hammarlund, Å. 1\L Stefanson och K. O. Sjölander, återvaldes sa.mtlige. Verkställande utskottet har under året utgjorts af Å. F. Skoghmd, E. Hamma,rlund,.A Stefanson och F. Berg. Beträffande föreningens räkenskaper hänvisas till revisionsberättelsen här nedan. Till centralstyrelsen har under året ingått 11 öf,erläggningsämnen, och funnas h'\ ilande från förrgående år 5. Rörande dessas behandling af verkställande utskottet och centralstyrelsen hänvisas till den nedan förekommande redogörelsen för centralstyrelsens sammanträden. Inom kretsarue hafva under året behandlats ttå ärenden, nämligen om komnnmalskolor och om förslagen till betygsformulär. Centralstyrelsens beslut med anledning af kretsarrres uttalanden finnas i elen ofvan nämcla redogörelsen för centralstyrelsens s amm~nträclen. Det från början vedertagna bnlket, att centralstyrelsens sammanträden hällos i slutet af året har uneler årens lopp visat sig medföra en ingalunda obetydlig olägenhet. Vid detta sammanträde uppgöres till stor del programmet för det följande årets arbete, och det kunde såhmcla inträffa, att en nytillträda.ncle styrelse finge sig ålagt att utföra verkställighetså.tgärder, hvilka den för sin del icke alls kunde gilla. Då någon ändring i centralstyrelsens sammansättning icke egde rum vid sistförflutne årsskifte, ansågs det lämpligt a,tt då vidtaga en förä1idring af tiden för sammanträdena, oeh verkstäides denna så., att 1887 års sammanträde hölls strax i början på det.nya året och i omedelbart sammanhang med det nyss afslutade för Och komma härefter, till dess annorhmda blir beslutaclt, sammanträdena att hållas i början äf året. * * * Centralstyrelsens san1manträde Under året i kretsarna behandlade ärenden. l. Orn k01nmunalskolo1. - Öfver behandlingen af detta ärende hade ingått protokoll från 130 ln etsar. Af

4 ö dessa hade 126 uttalat pig i samma riktning som centralstyrelsen uti 1886 års meddelande, och bland dem 116 antagit centralstyrelsens förslag till utlåtande i frågan. Centralstyrelsen ansåg, att denna sak borde än vidare följas med all uppmärksamhet, men att någon petition i ämnet vore olämplig. Tills vidare hade man blott att göra föreningens åsigt i frågan känd särskilclt bland folkrepresentanterna i riksdagen. - Centralstyrelsen beslöt att genom pressen göra Sveriges allmänna folkskollärareförenings åsigter i frågan allmänt kända och att för öfrigt vidtaga de åtgärder, som omstäncligheterna kräfva. 2. Om gmnensanmza uetygsfonnztlä r. - Kolliterades förslag till betygsfotmulär och kursindelning hade inom kretsarue gifvit anledning till uttalande af vidt skilda meningar. Särskildt hade kursindelningen blifvit föremål för anmärkningar och af 30 kretsar helt och hållet förkastad. Dock synas så väl anmärkningarna som förkastandet ofta hafva sin grund uti det missförståndet, att kursindelningen vore afseeld att öfverallt i alla sina detaljer tillämpas, då deremot meningen blott varit att med ledning af elen samma på ett ungefär angifva barnens kunskaper. Rörande betygsgrader hade ock stor meningsskiljaktighet gjort sig gällande. I allmänhet hade behofvet af flere betygsgrader framhållits. Centralstyrelsen fann, att den enda möjliga utvägen att få omfånget af barnens lnmskaper i betyget angifna vore, att såsom ledning dervid uppställa en kursindelning, som utgjorde blott en qvantitativ fördelning af liiroämnena utan afseende fäst vid tidsindelning, lärogång, metaetiskt förfaringssätt o. s. v. Rörande betygsgrader och öfriga detaljfrågor ansågs, att största hänsyn borde ta.g as till de inom kretsarue uttalade åsigten1a. - Centralstyrelsen beslöt att uppdraga åt en komite af tre personer att omarbeta förslaget till betygsblanketter med ledning af de ingångna protokollen och ändra kursindelningen derhän, a.tt den utgör blott en qvantitativ fördelning af läroämnena att komiterade skulle till centralstyrelsen inkoillllla med sitt förslag senast elen l maj 1887, och att centralstyrelsen clerpå ånyo vill företaga ärendet. Till medlemmar i nämcla ko mi te utsågos herrar folksk oleinspektören I. Lyttkens, Norrköping, J. J. Dalströ m, Stockholm och K. O. Sjölander, Asker. Från föregående år hvilande ärenden. 3. Anorclnandet af 1 O:de allmänna svenska folkskol- liiraremötet. - Då ännu mer än ett och ett halft år återstode till mötets_.hållancle,i ansåg centralstyrelsen det för tidigt att bö1ja förberedelserna för det samma och beslöt att Bj för nä~ yarande vidtaga någon åtgärd i ärendet. 4. Rättstafningsf1 ågan. - Då för närvarande inom elen vetenskapliga verlclen påginge en skarp strid i frågan, och särskilclt äfven svenska akademien börjat egna henne s~örr~ uppmärksamhet, ansåg centralstyrelsen det vara olämphg hd att framträda och beslöt att, i afvaktan på resultaten af de nu pågående reformsträfvandena utom folkskolan låta frågan hvila. ' 5. Böter fö'j' skålfö? su.rrnmelser. - Frågan inkommen f'rån stockholrus krets. Enär centralstyrelsen rörande tillämpningen af detta straff för skolförsummelser enelast hade uppgifter från ett fåtal platser, och omdömena om dess lämplighet vore delade, ansågs nödvändigt att inhemta ytterligare underrättelser och beslöts att bordlägga ärendet. 6. Läseboksf? ågan.--'-- Frågan hade under år 1885 ingått från Strängnäs krets. Under år 1886 hade emellertid ingått yrkanden om frågans upptagande från Rekarne Malmö och.kongsbacka kretsar. ' Centralstyrelsen måste sålunda på grund af stadgarnas 14 mom. 2 ftamlägga frågan, och hänvisas derför till betänkandet här nedan under rubriken»öfvetläggningsämnen». Under året ingångna ärenden. 7. Inswrnlande af material till en svensk follatndervisningshistoria. - Frågan väckt af AskeTs krets.. Enär ärendet framlägges till kretsarrres behandling under innevarande år, hänvisas till ub.'edningen här nedan under rubriken»öfverläggningsämnen». 8. Atgänler mot okyrklighet inmn lärw ekåten. - Frågan inkommen från N. n!(arks krets. Detta ärende vore af rent religiös natur, och vid för- 7

5 8 eningens stiftande hade till protokollet tagits en förklating, att religiösa och politiska frågor ej borde till behandling förekomma. Motionärerna stödde sitt yrkande derpå, att föreningen borde verka för»enhet och god anda», men enhet och god anda befordrades genom fördragsamhet och aktning för andras å.sigter, ingalunda genom tryck eller förföljelse. Söndring och partistrider skulle till föreningens skada blifva resttltatet af ärendets upptagande. Centralstyrelsen beslöt enhälligt att lemna frågan utan afseend e. 9. E?"Sättning åt 'Vikarier 'Vid sj~ tlcd01ns{all. - Frågan inkommen från Vemmenhögs krets. Strax efter noreliska skolmötet i Stockholm 1880 hade en under mötesticlen beslutad petition i ämnet örrerlemnats till k. m:t, men n ågot resultat af elen samma hade hittills ej förnummits. V emmenhögskretsens motion innehöll v:äl ett nytt uppslag, men det gamla -- bibehållande af t af lönen - -- egcle företräde, såsom både lättare utförbart och fördelaktigare för lärarne. Centralstyrelsen beslöt att bordlägga frågan. 10. Åtgänler mot okunnighet och n'uzet hos elen från folkskolan afgångna ungdonzen. - Frågan inkommen från Bergslags kontrakts krets.. Frågan vore hållen i så allmänna ordalag, att elen blott skulle ge anledning till en resultatlös diskussion. Centralstyrelsen beslöt, under erkännande af frågans stora vigt och betydelse, att hon för närvarande ej skulle föranleda till någon åtgärd z gemensanmza blan ketter fö1' skolans hela bokfö1'i'ng. - Fl ågan inkommen från Holmedals krets. Ärendet hade redan 1884 insänclts af en annan krets, och då blifvit behanclladt. Centralstyrelsen ansåg, att då det mötte så stora svårigheter att i en så begränsad fråga som den om gemensamma betyg vinna enighet, det vore allt för vanskligt att åtminstone för närvarande söka komma till något resultat i föj. eligga.nde fråga, och beslöt på de skäl, som anföras i 1885 års meddelande att lemna frågan utan afseencle. 12. Om afclelningstiisning. - Fl ågan ingången från S. N erikes krets.. Frågan hönle till dem so m oupphörligt diskuterades i ohka delar af landet oc;h som blott egde intresse för de trakter, der afdelningsläsning brukades. Genom att föranstalta ett. allmänt meningsskifte om en sådan abnorm ano~ dn~g skulle blott åt den samma skänkas ett slags auktonsatron. Det skulle till och med kunna blifva en anvisning åt njugga församlingar om införande af detta system. Centralstyrelsen beslöt på dessa skäl att lemna fråo an utan 6 afseende. 1~. Åtgä: c~e1 fö'j' ~tnskaff'andeo af bätt? e bibliska plans?her an de lnthlls utg~fna. - Fragan inkommen från Hismgsluetsen. Centralstyrelsen beslöt att bordlägga ärendet. 14. Organfdlgan. -- Ärendet företogs till behancllino med.. anledning af från Tvetakretsen ingången skrifvelse och beslat centralstyrelsen att afgifv:a fö~jande svar på elen samma: Med anledning af Tv e ta-kretsens skrifvelse rö r~nde Svensk Läraretidning såsom organ för Svenges allmänna folkskollärareförening får centra.lstytelsen dels erinta: a) att centralstyrelsen, på sätt årsmeddelandet för 1882 närmare upplyser, antagit Svensk Läraret.idning till föreningens organ; b) att föreningens förtroendemän, revisorerna, som haft. tillfälle att närmare granska a.lla hithörande handlingar, till alla. delar gillat centralstyrelsens åtgärder härvidlag och i sin berättelse för 1881 särskildt ansett sig böra framhålla elen förtjenst, centralstyrelsen inlagt vid åstadkommandet af ett organ för föreningen ; c) att kretsarue bifallit revisorernas hemstäl Jan om a.nsvai sfrihet för samtliga. centralstyrelsens atgärder under år 1881 och dermed lemna.t sitt medgifvand~ till äfven denna i både. årsberättelsen och revisionsberättelsen omnämcla åtgänl; dels förklara: g

6 lo a) att Svensk Läraretidning är organ för Sveriges allmänna folkskollä~.areförening f den ~eningen, att hon arbeta: - for sa~.ma.. mal ~.om foreningen, att hon utföthgt Ted o got for de arenden, som behandlas inom föreningen, att hon belyser och klargöt föt allmänbeten de besl~t, S?~. fattas af sjelfva föteningen, samt att hon fot sa_val c~?- tralstyrelsen som kretsarue och de ens~ld~ fo~ eningsmedlemmatne står öppen för en saklig d1- skussion rörande föteningens angelägen};leter; b) att de personet, som af centralstytel~en pläga tillsättas för att i tidningen?evaka fö'j~en~?~gens intressen, endast hafva att tillse, att hdmngen i nyssnämda menin~ f?ttfar a:t vaj:a ett ~.rgan föt föreningen, a.lltsa ej att utofva censur ofvet tidningens innehåll i öfrigt; c) att således icke föreningen, än o mi~dre h~~nes särskilda medlemmar kunna pa nagot satt anses ansvatiga för tidningens innehåll. Centralstyrelsens ofvan åberopade uttalande i 1882 åts meddelande är af följande lydelse: >>Redan i bötjan af fäteningens tillvaro visade det sio att hennes vetksamhet skulle möta stora 51 svårigheter, om ej ett m gan kun d e d' 1sponeras. I r.tt sådant kunde centralstyrelsens meddelanden clelo ifvas och hennes åtgätder nännare utvecklas, i d~tta kunde kretsföreningarna meddela hvatan- c1ta sina åsigter och sträfvanclen o?h den enskilde fötenino smecuemmen framlägga sma. tankar om allmänt 5 väl inföt en vidsträcktare kamratkrets. Ett föreningens otgan skulle d~ssutom ~unna draga hennes arbete ~1nder ej?- storre.. a.llmanhets ögon och derigenom b1draga hll att.. gota skolans sträfvan och behof kända af de utanfor den samma stående. Till centralstytelsen ingingo äfven så väl från kretsföteningar som från enskilde mec11emmar en mäno cl' motionet och förslag derom, att styrelsen mått~ gå i fö1 fattning om anskaffande af ett organ för föreningen. o.. Då föreningen såsom saclan af flete ska.l ej kunde uppträda som tidningsutgifvare, då hänsyn till vinst och osäkerhet i ledningen vanligen göra sig gällande i ep. bolagstidning, och då ingen af de befintliga s:ll::oltidningarna redigerades i full öfvetensstämmelse med de principer, efter hvilka föreningen fätklarat sig vilja arbeta, måste en helt och hållet ny tidning uppsättas - och detta af enskild man. När dm för föreningens vice ordförande förklarade sig villig att utgifva en ny skoltidning, tvekade på ofvan anfötda skäl styrelsen ej att vidtaga åtgärder för att uti denna tidning få ett organ för föreningen. I sådan t syfte sökte styrelsen genom kretsordförandena få kännedom om kretsföteningarnas tankar i denna maktpåligg ande angelägenhet. De ingångna svaren.på styrelsens förfrågningar visade på ytterst få undantag när, att det i fråga satta organet, redigeradt i_ föreningens anda, -var efterlängtadt, och i följd hära.f antog styrelsen Svensk Lä1 w eticlning till föreningens organ.» Revisorernas för ofvan omnämda utlåtande lyder:»särskilclt hafva vi ansett oss böra framhålla den förtjenst, centralstyrelsen inlagt vid åstadkommandet af ett föreningens tidningsorgan, h-varigenom en hos mången länge närd önskan blifvit, som vi tro, på ett tillfredsställande sätt förverkligad.» 15. Offentliggörandet af centtalsty1 elsens?nedclelanclmi. - Enligt insänd skrifvelse hade N. Marks krets beslutat»att på det kraftigaste betona, att opattiskheten såväl mot de båda tidningarna (Svensk Läraretjdning och Veckoblad föt Folkundervisningen), som mot föreningsmedlemmatne ovilkorligen kräfver, att alla centralstyrelsens meddelanden publiceras samtidigt i de båda omnämcla skoltidningarna, och att detta bör ske utan att den ena tidningen må behöfva köpa sig till denna förmån». I anledning häraf gjorde centralstyrelsen följande uttalande: - 11

7 12 Då centralstyrelsens årsrneddelanclen, enligt förut fattaclt beslut, tillsändas en hel del för skolfrågor intresserade tidningar) deribland samtliga våra skoltidningar; då Svensk Läraretidning derutöfver icke erhållet några meddelanden från centralstyrelsen~ utan sjelf förskaffar sig alla de referat m. m., som rörande Sveriges allmänna folkskollärareförening förekomma i tidningen; då samma utväg som står Svensk Läraretidning till buds att erhålll'j, del af elen allmänna för. eningens ptotokoll och handlingar, ä.fven står öppen för h-vilken annan tidnings redaktion som helst; då alltså n_ågon partiskhet mot ena eller andra tidningen ej förekommer, beslutar centralstyrelsen) att den af Norra 1\farks-kretsen gjorda ftamställningen ej skall till någon åtgärd föranleda. 16. Ändring af 10 i fö1 eningens staclga1 i syfte att den å?'liga katalogen öfve1 föreningens nzeclle1nmar skulle ind1'agas. Frågan väckt af centralstyrelseledamoten Fridtj uv Berg. GentraJstyrelsen beslöt att bordlägga ärendet. * Centralstyrelsens samman träde l. Lagstiftningsåtgi:i1'Cler för {ö1 bätt1'ctcl skolgång. - Frågan inkommen från Forsviks och Sköfde kretsar elen 30 december Då ä,renclet inkom så sent som uneler centralstyrelsens sammanträde, och centralstyrelsens medlemmår sålunda ~j varit i tillfälle att om det samma taga tillräcklig kännedom, beslöts, att det skulle bordläggas. 2. Ar voclesfrågan. Centralstyrelsen beslöt föreslå, att arvodena åt sekreteraren och kassaförvaltaren skullgunder år 1887 utgå med samma belopp som under föregående år, nämligen till elen förre 200 och till den senare 100 kronor. ' ' 3. Val. Vid val af befattningshafyande inom centralstyrelsen utsågs till ordförande A. F. Skoghmd, till vice ordförande Fridtjuv Berg, till sekreterare A. J'\1. Stefanson och till kassaförvaltare Emil Hammarluncl. ' Till ledamöter i verkställande utskottet valeles A. F. Skoghmcl, FTidtjuv BeTg, A. M. Stefanson och Emil Hammarlund. Att i förenin gens organ bevaka hennes intressen utsågas Fridtjuv Berg och A. M. Stefanson. Öfverläggningsämnen. 1:o. Onz insc~mlande af material till en svensk (olk 'ltncle1 visningshist01 z a..är det en sanning, att lifvet är den bäste läromästaren, så måste det vara en stor vinst icke blott för hvmje samhälle, utan ock för hvmje samhällsimättning att kunna blicka tillhaka till förgångna tider och mottaga lärdomar af den erfarenhet, som då vunnits eller med andm ord att ega en historia. Detta g äll~r icke -minst folkskolan. För alla f~lkupplysningens vänn~r ~ch målsniän måste derför foll;:upplysningens h1stona vara af synnerligt mtresse. En sådan skulle utan tvifl'"el visa att sjelfviskhet, råhet, okunnighet och vidskepelse iiro så mäktiga m ot~ ståndare, att de icke kunna öfvervinnas annat än genom de~törsta an- S\r~.ng?ing, ihärdighet och tålamod, men också, att foljcets upplysning och foraclling til ett mål, som är högt nog att elda sina förkämpar till att helt och innerhgt hängifva sig åt sin uppgift. Hon skulle sålunda vara tillledning och eggelse för sa väl den enskilde läraren som för dem, hvillm hafva att styra och vårda folkundervisningen i dess helhet.. ~en ~1call en foliumdervisningens historia kunna fylla denna uppgift, sa maste hon ljerä~ta om det cwb et~, som blifvit utfördt fqr höjandet ~.f folkets u1~ply~nmg, o~.~ detta ICke blott sedt i stort, uppifrån samht!.llets. och, l)llclmngens hojcler, utan äfven och i synnerhet sådant det VIsat s1g for dem, som lefvat och verkat ibland folket. Ron måstg ick~ ljlott kunna förtälja, om hvilka [örorclningar och lagar, som blif1it utfardade, om storleken af de. penmnp;slmlmor, som blifvit utbetalade om antalet skolor och lärare på olika ticler och trakter, utan hon måst~?ckså ådagalägga, hmn styj:elsens påbud och förordningar blifvit utförda 1 bygderna, huru de mottagits af olika samhällsklasser, och hvad verkan de haft på follcets sedlighet och km1skaper; hon måste visa med hvad känslor medlen för skolornas underhåll, särskilett de som lenmats a~ kommunerna, blifvit utgifna, och hmu de blifvit använda; hon måste v'ldare berätta, om hmu lärame utfört sina ålio o anden så väl då de 1.~tmärkt sig genom försumlighet och okunnighet, 0 S~m lht 1 de visat dughgh e~; och trogen, uppoffrande häng-ifvenhet för sitt kall. Fesnitaten af sit väl deras som af skolmyndigheternas arbete för skolan l'nra äfvenlecles framläggas och på sal1llna gång orsakerna till så väl de gymamma 13 '

8 15 14 )' t som ogynsamma resultaten, så långt detta är möjligt, uppsökas och påvisas. Det är allmänt kändt, att arbetet för folkbildningen är gammalt i vått land. Få folk torde tidigate än v-ått på allvar försökt sprida kunskaper till de djupaste lagren, och under innevarande århundrade har denna angelägenhet varit ett stående ämne för regeringens omsorg samt riksdagars, landstings, folkmötens, kyrko- och kommunalstämmors, för att icke tala om skolmötens öfverläggningar. Oaktadt allt detta måste man säga, att de ansatser till en framställning af svenska folhmdervisningens historia, som till dato föreligga (Holmbergs och Paulssons), trots det aktningsvärda arbete, som på dem blifvit nedlagdt, icke motsvam det nu förefintliga behofvet. Af skäl, som förut blifvit antydda, måste detta på det högsta beklagas. Vår folkbildnings främste målsmän hmna på grund häraf ej på tillbörligt sätt tillgodogöra sig gångna tiders erfarenhet vid sitt arbete med folkundervjsningens ledning och utveckling\?ch denna bildnings öfrige befrämjare kunna JR-från förra ticler hemta hvarken den uppmuntran eller den vägledning, som der står att~u:. Det måste derför anses som ett af folkbildningens främsta önsk -e._ mål, att dess historia objektivt och så i detalj som möjligt blir skrifven. Det behöfver icke ::;ägas, att ett dy~kt företag är en mycket kräfvande uppgift. SäJrert skall dock intresset för foliebildningen snart förmå personer med derför erforderliga egenskaper att försöka sig på den samma. Utan rika samlingar af material är dock ett sådant arbete outförbart. Tydligtvis kan material dertill hemtas ur riksarkivet, kongl. biblioteket, domkapitlens arkiv jemte andra offentliga samlingar äfvensom UT folkskaleinspektörernas berättelser, tidskrifter och tidningar m. m. Men detta material, som väl bör kunna samlas af enskilda forskare, berör företrädesvis folkundervisningens yttm sicla, och med stöd af e~clast detta torde det få anses omöjligt att framställa, hmu folkupplysmngen ute i den lefvande v-erkligheten utvecklat sig samt betydelsen af de olika faktorer, som inverkat på denna utveckling. För denna follnmdervisningens im e historia, såsom den torde kunna kallas, skulle deremot med all säkerhet rikligt material hmna sanlias ur våra kyrkors arkiv, visitationsprotokoll, husförhörsböcker, sockenstämma-, kp:kostämmo- och skohåclsprotokoll; likasåm äldre folkundervisningsanstalters anteckningsböcker och bibliotek, ur skollärareföreningarnas m:kiv samt UT skollärares, presters och andra intresserade personers samlingar m. m. Detta material är dock ganska s\ årtillgängligt, enilr det är spridt på tusentals olika ställen. En annan källa af stort värde för foll;:skolans inre historia vore berättelser af våra äldre skollärare, om hvad de erfarit angående skolan särskildt under 1840 till 1860 talen. De skulle utan tvifvel ktmna lemna många intressanta upplysningar om förhållanden, som utan deras medverkan snart sänkas i glömskans graf. Truppen af dessa kämpar för fall-upplysningen bill: nämligen för hvaj.je år allt mindre, och den tid är ej aflägsen, då inga personliga vitnesbörd vidare hmna erhållas från de två första årtiondena af vår folkskolas nyare utvecklingsskede. :Materialet för den icke minst vigtiga och intressanta sidan af folkupplysningens historia är såhmda ännu icke gjordt tillgängligt för forskaren, och mycket, utan hruket en sådan historia icke kan framställas i sin fulla sanning och kla1 het och följaktligen ej heller blifva fruktbringande för skolan, varder sn art omöjligt att hopsamla. Uppenbart är också att. ingen enskild kan för:etaga sig att från de personer och tusentals samlingar, der detta matenal finnes, hopbringa det. Då follrskollärarne mera än andra måste vara intresserade för att e~ allsi?ig fo~underv.isningens, historia, ~ull af lif och åskådlighet, en g~n~ mat.te bhfv~..s~m~.ven, hata det antagits, att de skulle vara villige b1d.iaga till att mojhggora ett sadant arbete genom samlandet af förut nämda annar~ så. g~~lt-s?m otillgängliga material. Med anledning deraf h~r.en..motion ~mforcl. 1 n:r 50 af Svensk Läraretidning för år 1886) blif~~ vac~~t O?l msamling.geno.m kretsarne i Sveriges allmänna folks~olla~ areforenrng af matenal till en mera utförlig folkundervisningen s h1stona. Å:-~clenstLmd ifrågavarande samlil1gsarbete icke kan utföras utan att e.tt storre antal af föreningens medlemmar äro v-illige att derför offra tid och ~rafter, har central~tyrelsen.?aktadt fr~gans stora v-igt icke velat eller kunnat nu fatta nagot defimtrvt beslut 1 den sanuna utan vill centralstyrelsen, i öfverensstämmelse med motionen 1 till kretsa~ ne framställa följande frågor:. ~. Anse1 k1 etsen, att ~ent1:alsty1 elsen bö1 vidtaga åtgiijrcler fo; ~n~amlande af mcdenal t~ll en svensic follc~mcle? visnings lnstona? Vill 'k1'etsen genom s~ na nzedlemma1 bit1 iida vid utfomndet af detta a.1'bete? 3. Hvilka lltgä1'clm anse1 k1'etsen att centmlstynlsen bör föt änclamcllet vidtaga? ' * ~:o. *. * Om Läsebok {ö1 folkskolan.. ~r inkom från S~rängnäskretsen en hemställan, att frågan om ~aseb?k for: folksk~lan matte under 1886 föreläggas samtlige luetsar ~~ cl1s~msswn. Daym ande centralstyrelse beslöt, att frågan skulle bordlaggas.r afvakt~ pa det betänkande, som komme att afgifvas af d~n lnmgliga kom1ten för granskning af folkskolans läro- och läse- bocker. Den ansåg nämligen, att största resultatet skulle vinnas om denna fråga framlades först efter det nämda betänkande utkommit kretsar~ e klmde nämligen då yttra sig om de principer, som komm~ att i beta~anclet ~uttalas, hvilket vore af ljetyclelse för frågans fortsatta behan~.ling. D~ centralstyrelse emellertid icke kunde hafva något emot att las.eboksfrag~~ under: af'val~t3;,n på komitt3betän~candet {'ö1 bereclelsevis di: skuterades, beslots. att ars meddelande bllkännagifva, att centralstyrelsen uncle~ trelen med nöje mottoge från kretsarne insända uttalanden om de Jakttagelser och rön, som vid användandet af den nuvarande läseboken blifvit gjorda. c. _ Härme~ vi~~cl~ sig. emeller~.icl trenne.kretsar, Rekarnes, KongsIJacka och Malmo,. 1eke tillfreclsstälcla. De inkomma derför förra året med begäran, att frågan skulle utsändas redan uneler På gnmcl af stacl~arnas.. 14 mom. 2 måste nu. s~ ske. Centralstyrelsen kan dock. ~J a~at.an. bekl~ga, att o cl~t~a Ylghga äj:ende. måste föreläggas an~t~~ o l~1 ets~ hll.~[~orancle sa h~1gt 1 att en verkligen gmncllig och alls1chg utredning omojligen kunnat astadkommas. ~en första fråga man vid en diskussion öfver Hiseboken måste göra s1g är denna:

9 16 HNtd i:i1 liisebokens huft udsakl1'ga syfte, och huru biir hon på gntncl häraf mnt beskaffad? De svar, som härpå ljlifvit afgifna, äro delvis med hvaranclra öfverensstämmancle, delvis åter mycket skiljaktiga. Gemensam för snart sagclt alla är elen åsigten att läseboken åsyftar att bereda barnet öfning i rätt- och välläsning, väcka och vidmakthålla dess intresse för läsning samt i likhet med öfriga 1mclervisningsmeclel verka allmänt uppfostrande, och att hon på gnmd häraf ljör vara till språk och stil korrekt, klar och åskådlig, till innehållet intresserande samt för ön:igt sådan, att hon kan bidraga till en sund utveckling af barnets förstånd, vilja och känsla. I öfriga afseenelen synas åsigterna deremot så skiljaktiga, att de cantingen icke alls eller blott delvis knnna med hvaranclm förlikas. Do hufvudsakligaste riktningarna torde vara följande: 1) Läsebokens hufvudsyfte ljör vara att utgöra en grundval för hela eller så god t som hela den m1mtliga 1mdervi. ningen. Hon bör till följd häraf vara en samling stycken, valda med afseende på sin lämplighet att tjena som utgångspunjder för lektioner i alla eller så många som möjligt.af skolans läroämnen. 2) Ltisebolcens hufvuclsyfte bör vara att tjena lmdervi:-;- ningen i modersmålet. Hon bör derför vara en språklig exempel- och öfuingsbok, bestående af stycken, som äro sanilade och ordnade med särskild uppgift att bibringa färdighet och insigt i modersmålets rättstafning och skiljeteckning, form- och satslära, stil- och versläj:a m. m. 3) Läsebokens hufvudsyfte ljör vara att bibringa kunskaper i de s. k. reala läroämnena. - Inom denna riktning Jnmna åter mskiljas åtminstone följande tre väsentligen skilda meningar: a) Läseboken bör vara ett slags realencyklopedi, en samling läsestycken, som skola tjenstgöra dels såsom suplement till läroböckerna i historia, geogra.fi och naturkunnighet, dels såsom ersättning för 1mdervisningen i sådana ämnen, för hvilka särskilda lärotimmar och läroböcker saknas såsom lagklmskap, hälsolära m. m. b) Läseboken bör vara en utförlig, sammanhängande framställning af ett enda ämne, nämligen fäderneslandets :i:mtm- och kultli.rförhållanden. c) Läseboken bör vara en serie af sjelfständiga, kortare arbeten, hvillm i utförligt åskådliga t>kilclringar behandla särskilda ämnen eller delar af något ämne. Sedan man gjort klart för sig, hvad som bör anses vara hufv-udsakliga syftet med en läsebok och hmu denna på gnmcl häraf bör vant beskaffad, torde den andra frågan blifva: Hunt 1notsvctra1 elen nuvcvrctnde li.iseboken de fo rd ringnr, som på en ci ndamålsenlig setdan måste stii.llas? Svaret härpå måste natlu"ligb'is blifva beroende af de åsigter, man förut bildat sig om läsebokens syfte och plan. I händelse andra frågan blifyer så hes-raracl, att elen m1-rarande läseboken i ett eller annat afseende icke ä.r fullt tillfredsställande, framställer sig ännu en fråga, n~imligen: Hn1:u ause ~ n iindanullse.nlig läsebol.: biist l. unnn ästadl.,;ommas? Härpå hafva gifvits Jöljadde,;äsentligen olil~a s-var: 1) s~~te.~ bor fortfarande haf\ra läseboken 0111 hand och he~~.s forhattmode bör ~ke ~enom en ny revision, verkstä.ld n.ntmb.en af ~n enda dertill af regeringen utsedel person eller ock, liksom VlclJöre~ående ~ällen, af en komite. ' 2) ~.taten b.or pa d e t~a, Wcsom på andra litterära områden 1. emna taflan _!n llch antingen. afstå från allt slags ingripand~ 1 ~lenn.~ angelagenhet eller ock mskränlca sig till att genom utsatta pns soka uppm1mtra enskilda att unelerkasta sio det arbet~ ocht. ~e kostnader, som kräfvas för att ås tadkom 1~a en verlr _ lig tillfredsställande läsebok. ~ boken Ei~e: clenn.a kor~a öfv er ~igt af de olika åsigtema i frågan om läse. l f ~1 centlalstyielsen hll kretsames besvarande framla"gga fo"l- Janc e ragor:.. < 1 o Hvad ä r läsebokens hufvudsakligct syf'te och hitw-u bö 1 1 wn pn gnmd hämf va ra beskctffcul? ' 2. Hu;ru nwtsvet?'et?' den mtvarancle liisebolcen de fo1'cbringa?, som på en cimdam cusenlig seldem m clste ställas? ' o 3. Ihwu anses en cinda.mälsenlig liisebok bäst kumw astadkommas? Promemoria för kretsordförandena... 1:. F_ö1 e inst~w:dande old~be1 m,ånads 1.ttgång inkomma k~.etsforen~'l~gmna t~ll centnt.lstyrelsen nwcl p1 otolcollsutrlntg 'J'O?'Ct'rtde f o l;) ande ä1 enden: 1:o Te~iso? e1 nas ~erättelse (sicl. 19) öfver 1'P-Tkstald p1 ansk1~ 'tng af föreningens 'J'äkenskapeT och fotvaltn~ng 2mcler år 1886 och i scinz?na:nhang elenned beslut i j'rråga om ansvarsfnhet för centtarstyrelsen; 2:o val afo 3 leclmnöter i cent?'ctlstyrelsen; (pe afgaende.. ledamöterna äro Fridtjuv Berg, Aln:. Dalin och A. Tomgren. De qva1 stående ledamöterna A. F. Skog~~~ncl, A. M. Stefanson, Emil Hammarhmd 'och K. O. SJolander äro naturligtvis ej valbara.) 3:o val af 3 Teviso1 er;.~märk noga, att häj-till få ej väljas centralstyrelseledamoter eller deras supleanter!) J7

10 18 4:o an:ocle rft spk7 etrrcwen och kassaföj ~ altaren t.slc. r.. z 1 -J ::>l,. 5:o mn i nsamlande af' material till en svensk folkwul~rcisn 'ingshistoria (sid. 13); 6':o om läsebok för f'olksko1an (sid. 15). 2. J.l!Ietl rtfseende å stytelse- och 1 e1 isarsvalen erinnts, att reden ske med slutna sedlm, ~innehållande 1'icl båda valen 3 namn. 3. De inslinda ntlprotokollen skola vara ~~~ veclm börlig ordning y'ustenule, protokollstädragen Dehörigen bestyrkta, or,h sl. ola 1 östetal rt n.rpfvas for Pn och hvcl?', smn e? hå..llit röster..j. JJ1.ecllemsf'ö1 teckningarna böm ttppsättas å cle ut :;c'inda blanketterna smnt 1'et'}'(t tydligt sk1''if1w. 5. ' Ån3afgifterna jemte åtf'öljjancle mecllemsfö7 teckningm skolet 1: nsändas till kassaf'ö? valtm en - ej till styrelsen - och li r cle1 vid att beakta: cdt kassaförvaltare tmder 1887 är Emil Hammarlund, stockhol m; att å.rsafgifterna helst insändas på en gång för hela b etsen före årets slut; cdt penningar helst sändas medelst postanvisning - i alla händelser ir:ke i orekommenderadt brof; att frin1ärken icke emottagas i liqvicl; att insända afgifter ffitieras i Svensk Läraretidning inom 14 dagar efter mottagandet (om särskildt qvitto il ln efkort önskas, torde ljegtiran derom framställas vid afgiftemas insänclande); att mecliemmar, som anm~ilts senare än elen 31 december 18$6, ej yarcla i nästa katalog upptagna. G. De e1 lagda &rsafgif'terna for 1:,katalogen npptagna medlmnm,m gälla f'ör fotegåencle ä1, sälmula ej för 1887, f1liir katalogen ä r f'ör r. J(retsonlf'örandena. ~ttppnwnas att i öf'1'igt noga beakta staclgw-na.. Ståckholm i april A. F. Skogl.ztnd. ffiricufuv Berg. A. jyj. Stef'anson. Emil Fia1nma'1'l'ttncl. A. TörngTen. K. O. Sjölander. Al fr. Dalin. Revisions berättelse. Undertecknade, utsed~c HJ att granska l:)vrrin cs Rll111iinna foll~sko~ärareförenin~ t:~ rälreut:~kaper _o~~l förvaltning för ar 1886 fa efter fnlig'jordt uppdrag afo if m ncdaostacndo berättelse: Antalet ledamöter utg:jorde vid årets bö1jan»»»» )> t:~lnt hvacla,p antalet under året minskats mod 196. Arets räkenskaper utvisa i Debet: Behållning från å.r 1885: penningar ett clokum en tskåp. Under å.rct influtet: 3,066 lodarnotsafgiftcr å, 50 öi o Kr. 1,533,00. räntemodel » 8 0,98. J(reclit: Tryckningskostnader: för 3,500 ex. årsmeclclolanclen kr. 520,00.» 2,700 ex. formulär till skolbetyg...» 78,00. Sluifma ter i el m. m..... Post- och frakt-kostnader. Resekostnadsersättning sekreterarens 'arvode.. Kassaförvaltarens arvode Bindning af protokoll, korrekturläsning m. m Utgifter för lärarebildningsfrågans utredning (postporto, frakt, tryck) Behållning till år b 59R,OO. 11, , , , ,00. i3,262, a,ogg, Kr. 2,6 95,71. )).J5,00. Kr. 2,7±0,71. 1,613,08. 4~,50. l 237,25. 3,117,44. Summa kronor 4 354)68,

11 21 FörenL11p;el1,' tiu gå nga.r voro vid ~!r o ts slut: Im;atta på deposition i Stockholms enskilda bank mot 4 1/ 2 % ränta Kr. 1,500,00. Insatta på deposition i samma bank mot 4 % l> 1,000,00. Insatta på upp-: och afskrifningsräkning i Stockholms enskilda bank mot 2 % ränta » 507,22. Kontant hos kassaförvaltaren » 65,22. Ett dokumentskåp » 45,00. --=== '-- Kapitalbehållning Kr. 3,117,44. Revisorerna hafva med tillfredsställelse iakttagit, att de löpande utgifterna uneler året minskats, så att behållningen, oaktadt tillfälliga omkostnader för lärarebildningsfrågans utredning och trots minskaclt medlemsantal, likväl är större än föna året. Då, såsom af förestående redogörelse synes, räntan å de i banken insatta medlen är i nedgående, och då föreningens kassa nu så ökats,. att minst 2,000 kronor af elen samma icke uneler elen närmaste framticlen behöfver för löpande utgiftet användas, totcle inköpanclet a.f fullt säkra obligationet för ofvannämcle belopp vara med kassans fördel förenligt. Den i föna årets revisionsberättelse omnämda, af revisorerna förordade fätändringen af tiden för centralstyrel --: sens årssammanträde har blifvit genomförd och bidragit till resekostnadsersättningens minskning. Då framgången af föreningens verksamket till väsentlig del beror detpå, att kretsordförandena fullgöra sina skyldigheteter, och då vid revisionen framgått att detta icke i allt skett, enär valprotokoll från icke mindre än 11 kretsar uteblifvit, vilja revisorerna uttala förhoppning om, att stadgarnas föreskrifter i detta afseende.fät framtiden må iakttagas. Föreningens arkiv och öfriga tillhörigheter äro väl förvarade och vårdade. Räkenskaperna äro omsotgsfullt och redigt förda, inkomst- och utgiftsposterna behörigen verificerade, hvarjemte säkerhetshandlingarna å de i banken insatta medlen befunnits fullgiltiga.. På grund af det anförda är det med synnerlig tillfredsställelse revisorerna härmed till föreningen hemställ".' att f'ull ans var~ frihet f'öt f'ö? valtni ng m åtte centntlstyrelsen i. m eddelas. s tockhalm elen 5 mals A. Berg man. P. Lage1'blad. lin räkensl, ape r och vedetbödig o?"clning Aug. Viderbäc7c.. l!

12 4. Ledamot, som försummar inbetala sin årsafgift, varde från föreningen skild vid följande årets början.. 5. Medlem, som genom laga dom blifvit förklarad medborgerligt förtroende förl~1stig, vare från föreningen skild. 23 s stadgar för veri[es allmänna folkskollärareförenin[. Ändamål. l. :Föreningens ändamål är att arbeta för don svenska folkskolans och folkbilclniugent) höjande, för enhet och god anda inom lärarekåren och för förbättring af lärarens ställning i allmänhet. Medlemmar. 2. Lärare och lärarinnor vid rikets 'folk- och småsko l o r samt dermed jemförliga skolor och ~ uppfostringsanstalter ega att som medlemmar ingå i föreningen. Dmjemte kntina äfven andra för föreningen och hennes verksamhet intresserade personer vinna inträde efter medgifvande af kretsförening. 3. l. Inträde i föreningen sker genom anmälan till kretsordförande och erläggande af årsajgift för då löpande året. 2. :B,lyttning från en krets till en annan anmäles ofördröjligen till ordförandena i de respektive kretsa.rne. 3. Utträde ur föreningen anmäles till otclföranden i den kretsförening, afgående ledamot tillhör. Kretsföreningar. 4. :Föreningens medlemmar fördelas i kretsföreningar, som gen..o111 sina ordförande stå i förbindelse med centralstyrelsen. 5. l. Kretsförening väljer sjelf sin., ordförande, hvars befogenhet inträder på tid, som luetsen sjelf bestämmer. 2. H varje kretsförening eger föt öfrigt sjelf bestämma om sina sammanträden, styrelse, afgifter o. d. Kretsförenings enskilda stadganden må.,dock i intet fall vara s tridande mot dessa stadgar. _ 6. Kretsstyrelse åligger att leillna centralstyrelsen de uppgifter, bon infonlrat, samt att för öfrigt meddela henne sådana undenättelser, som kunna anses gagnande för föreningens verksamhet. 7. l Näl' centralstyrelsen finner nödigt framställa spörsmål till föreningens medlemmar, när val af centralstyrelse skall ega r nm o. s. v., är det kretsorclförandes skyl(bg het att föranstalta om bärför erforderligt möte. Centralstyrelse.. 8. l. I spetsen för föreningen står en. af 7 personer bestående centralstyrelse, som leeler föreningens verrksamhet och för hennes talan. 2. :Minst 5 af centralstyrelsens medlemmar skola vara ~jenstgörande folkskollärare. 3. styrelsen utser inom sig onlförande, vice ordförande, sekreterare och kassaförvaltare.

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo

stadgåb för VBlociped Klubb. Abo stadgåb Abo för VBlociped Klubb. o Till medlem af Abo Velociped Klubb kallas o Abo, den o A Styrelsens vägnar: Ordförande. Sekreterare. STADGfAH Abo för Velociped Klubb. ABO, ÅBO BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG

Läs mer

FOLKSKOLANS GEOMETRI

FOLKSKOLANS GEOMETRI FOLKSKOLANS GEOMETRI I SAMMANDEAG, INNEFATTANDE DE ENKLASTE GRUNDERNA OM LINIERS, YTORS OCH KROPPARS UPPRITNING OCH BERÄKNING. Med talrika rit-öfningsuppgifter och räkne-exempel. Af J. BÄCKMAN, adjunkt

Läs mer

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm.

utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. B10HETHISE IOIST1DITI01S- OCH D i n 1! utarbetad till tjenst tor elementarläroverk oca tekniska skolor af m. PASCH. Lärare vid Kongl. Teknologiska Institutet och vid Slöjdskolan i Stockholm. VÄNERSBORGS

Läs mer

STADGAR DJURSKYDDSFÖRENINGEN I LOVISA <I^M^ FÖR af guvernörsämbetet i Nylands län faststälts till efterrättelse. LOVISA ~()Btr» 1897

STADGAR DJURSKYDDSFÖRENINGEN I LOVISA <I^M^ FÖR af guvernörsämbetet i Nylands län faststälts till efterrättelse. LOVISA ~()Btr» 1897 STADGAR FÖR DJURSKYDDSFÖRENINGEN I LOVISA mcd den ändrade lydelse af 2, som enligt resolution af den 2 Januari 1897 af guvernörsämbetet i Nylands län faststälts till efterrättelse.

Läs mer

)) C. A. Landström, Östra Eneby, N ot r lcöpin,r;, och. till ordförande: hr J. Molin,

)) C. A. Landström, Östra Eneby, N ot r lcöpin,r;, och. till ordförande: hr J. Molin, 6 _/ samt åtskilliga ändringar, hufvudsakligen i enlighet med utskottets förslag, vidtagna. I olikhet med det ursprungliga förslagets lydelse beslöto sälunda ombuden, att på sätt l g stadgar styrelsemedlemmar

Läs mer

Djurskyddsföreningen. S:tMichel. S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882

Djurskyddsföreningen. S:tMichel. S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882 S:tMichel. Djurskyddsföreningen i S:t MICHEL, Aktiebolags t ryckeri e t, 1882 ' I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn, Dess Senats för Finland: resolution i anledning af en för Generalmajoren li,. Savander,

Läs mer

ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar.

ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar. ELEMENTBENA GEOMETRI A. W I I M E 3 MATK. LEKTOR I KALMAB. TREDJE UPPLAGAN. ittad i öfverensstämmeke med Läroboks-Kommissionen» anmärkningar. PA KALMAR BOKFÖRLAGS-AKTIEBOLAGS FÖRLAG. 1877. Kalmar. TBYCKT

Läs mer

Till Kongl General Poststyrelsen

Till Kongl General Poststyrelsen Till Kongl General Poststyrelsen Med anledning af till Kongl General Poststyrelsen genom skrifvelse af den 2 Febr. 1885 infordrad förklaring från undertecknad såsom poststationsföreståndare i Gunnarskog

Läs mer

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens

Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr.

Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr. Witts»Handledning i Algebra» säljes icke i boklådorna; men hvem, som vill köpa boken, erhåller den till samma pris, som skulle betalas i bokhandeln: 2 kr. 50 öre för inbundet exemplar. Grenna, reqvireras

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

Stadgarför. Djurskyddsföreningen i Åbo. hvarigenom djuren antingen sargas eller förorsakas plågor;

Stadgarför. Djurskyddsföreningen i Åbo. hvarigenom djuren antingen sargas eller förorsakas plågor; Stadgarför Djurskyddsföreningen i Åbo. fastställda af Kejs. Senaten d. 31 Maj 1871.. 1. Föreningens syftemål är dels i allmänhet att. verka för en skonsam och mild behandling af djuren, dels ock särskild!

Läs mer

Ännu några ord om lösning af amorteringsproblem.

Ännu några ord om lösning af amorteringsproblem. Ännu några ord om lösning af amorteringsproblem. I andra, tredje och fjärde häftena af Pedagogisk Tidskrift för innevarande år (sid, 79, 124 och 175) förekomma uppsatser angående ett vid sistlidne hösttermins

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland HÄRNÖSANDS KOMMUN 1 (5) Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Antagen av kommunfullmäktige 1994-05-09. 1 Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland. 2 Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Härnösand.

Läs mer

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN

ALLMÄNNA METHODER 1100 EXEMPEL. A. E. HELLGREN ALLMÄNNA METHODER VID PLANGEOMETRISKA PROBLEMS LÖSNING. JEMTE OMKRING 1100 EXEMPEL. FÖRSTA KURSEN. LÄROBOK FÖR DB ALLMÄNNA LÄROVERKENS HÖGRE KLASSER AP A. E. HELLGREN CIVIL-INGENIÖH.LÄRARE I MATEMATIK.

Läs mer

STADGAR. Sverges Folkskollärarförbund.

STADGAR. Sverges Folkskollärarförbund. STADGAR för Sverges Folkskollärarförbund. Antagna å kongressen i Stockholm den 4 5 januari 1920 med ändringar å kongressen i Örebro den 2 4 aug. 1920. Ändamål. 1. Sverges Folkskollärarförbund strävar att

Läs mer

Stadgar. rattige i Uleåborgs stad. Till befrämjande af Föreningens ändamål. Fruntimmers förening till kristelig vård om de

Stadgar. rattige i Uleåborgs stad. Till befrämjande af Föreningens ändamål. Fruntimmers förening till kristelig vård om de Stadgar för Fruntimmers förening till kristelig vård om de rattige i Uleåborgs stad. * * Föreningens ändamål är att taga en kristelig omvårdnad om alla fattiga familjer och personer i staden; dock som

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond STADGAR för Föreningen Svenska Sågverksmän och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond Reviderad juni 2009 STADGAR för FÖRENINGEN SVENSKA SÅGVERKSMÄN 1 Ändamål Föreningen har till ändamål: att att skapa ett

Läs mer

Medlem, som vill utträda ur Karlstads Simsällskap, gör anmälan därom till styrelsen, och är därmed skild från Karlstads Simsällskap.

Medlem, som vill utträda ur Karlstads Simsällskap, gör anmälan därom till styrelsen, och är därmed skild från Karlstads Simsällskap. 1 STADGAR FÖR KARLSTADS SIMSÄLLSKAP Godkända vid årsmöte den 15 mars 2018 Karlstads Simsällskap stiftat den 26 juni 1923 har till ändamål att genom utövning av simidrott verka för höjande av medlemmars

Läs mer

Stadgar. Fruntimmers-förening till kristelig vård om de. fattige i Uleåborgs stad. ovilkorlig pligt att, genom Fattigvårdsstyrelsen,

Stadgar. Fruntimmers-förening till kristelig vård om de. fattige i Uleåborgs stad. ovilkorlig pligt att, genom Fattigvårdsstyrelsen, Stadgar för Fruntimmers-förening till kristelig vård om de fattige i Uleåborgs stad. i. Föreningens ändamål är, att taga en kristelig omvårdnad om alla fattiga familjer och personer i staden; dock som

Läs mer

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I.

FÖR SKOLOR. uppstälda med afseende på heuristiska. K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. RÅKNEÖFNINGSEXEMPEL FÖR SKOLOR uppstälda med afseende på heuristiska metodens användande af K. P. Nordlund. lektor i Matematik vid Gefle Elementarläroverk. H ä f t e t I. HELA TAL.. fäm2t»0l?ö5 H. ALLM.

Läs mer

STADGAR FINSKA FÄLTRIDTKLUBBEN FÖR ANTAGNA DEN 28 MARS 1920.

STADGAR FINSKA FÄLTRIDTKLUBBEN FÖR ANTAGNA DEN 28 MARS 1920. STADGAR FÖR FINSKA FÄLTRIDTKLUBBEN ANTAGNA DEN 28 MARS 1920. HELSINGFORS. u»aa Åb, öflund & Petteruon, Bok. och. Stentrycken. STADGAR FÖR FINSKA FÄLTRIDTKLUBBEN i. Finska som utgör en sammanslutning av

Läs mer

Gamlakarleby Velociped Klubb.

Gamlakarleby Velociped Klubb. Stadgar för Gamlakarleby Velociped Klubb. Gamlakarleby, tjanilakarloby Tidnings tryckeri, 189(i. Till medlem af Gamlakarleby Velociped Klubb kallas Gamlakarleby, den. Ä Klubbens vägnar: Ordförande. Sekreterare.

Läs mer

Resarö Vägförening STADGAR Ytterbyvik VAXHOLM

Resarö Vägförening STADGAR Ytterbyvik VAXHOLM Resarö Vägförening STADGAR 2012-03-20 Ytterbyvik 1 185 94 VAXHOLM Stadgar för Resarö Vägförening, gällande fr. o. m. 2012-03-20 (Antagna vid ordinarie årsmöte 2011-03-28 och bekräftade av ordinarie årsmöte

Läs mer

EQVATIONEN OCH REDAN VID UNDERVISNINGEN ARITMETIK, TIL. D:R. ADJUNKT VID HÖOKK ALLMÄNNA LÄROVERKET I LUND. L U N D 1881,

EQVATIONEN OCH REDAN VID UNDERVISNINGEN ARITMETIK, TIL. D:R. ADJUNKT VID HÖOKK ALLMÄNNA LÄROVERKET I LUND. L U N D 1881, EQVATIONEN OCH DESS ANVÄNDNING REDAN VID UNDERVISNINGEN I ARITMETIK, AF FRITZ SAMUEL SVENSON^ TIL. D:R. ADJUNKT VID HÖOKK ALLMÄNNA LÄROVERKET I LUND. r i L U N D 1881, ' SR. BBRLINGS BOKTRYCKERI OCH STILGJUTERI.

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar

Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Dagordningspunkt 11 Riksstämma 2010 Bilaga 1 Styrelsens förslag till ändringar av STFs stadgar STADGAR för SVENSKA TURISTFÖRENINGEN Antagna vid årsmöte den 24 25 maj 1997 Reviderade

Läs mer

Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål.

Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål. Sida 1 av 5 STADGAR Den 1/11 2006 beviljade lantmäterimyndigheten i Uppsala län registrering av Malma Backes Samfällighetsförening. Stadgar reviderade 2010 12 07 1 Firma Ärende 2 Samfälligheter Stadgar

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

R E G I S T R E R A D E Föreningens firma är Kyrkbyns samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Kyrkbyn ga:1.

R E G I S T R E R A D E Föreningens firma är Kyrkbyns samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Kyrkbyn ga:1. R E G I S T R E R A D E 2 0 1 3-0 4-2 2 Sida 1 (5) STADGAR Sammanträdesdatum 2013-03-05 Sammanträdesledare Tove Bergh Avskrift Ärende Stadgar för Kyrkbyns samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150)

Läs mer

STADGAR för Ideell förening med årsavgifter

STADGAR för Ideell förening med årsavgifter STADGAR för Ideell förening med årsavgifter 1 NAMN Föreningens namn är Grängsbo Bygdegårdsförening 1 2 ÄNDAMÅL Föreningen, som är en ideell förening, politiskt och religiöst obunden, har till uppgift att

Läs mer

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG

LÄROBOK PLAN TRIGONOMETRI A. G. J. KURENIUS. Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG LÄROBOK 1 PLAN TRIGONOMETRI AF A. G. J. KURENIUS Pil. DR, LEKTOR VID IEKS. ELEM.-SKOLAN I NORRKÖPING STOCKHOLM P. A. N O R S T E D T & SÖNERS FÖRLAG FÖRORD. Det mål, som förf. vid utarbetandet af denna

Läs mer

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige

STADGAR FÖR. SOS-Animals Sverige STADGAR FÖR SOS-Animals Sverige Stadgarna fastställda/ändrade av årsmöte den 31a maj 2008 1 Ändamål SOS-Animals Sverige är en ideell förening som skall verka för djurs välbefinnande i och utanför Sverige.

Läs mer

Samfälligheterna skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om deras ändamål.

Samfälligheterna skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om deras ändamål. 2014-03-24 1 STADGAR Årsmöte 2017-02-15 Mötesordförande Olle Glimvik Stadgar för Sländans samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA

STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Blad 1 STADGAR FÖR HSB NORRA BOHUSLÄNS STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA Antagna av kommunfullmäktige den 8 december 1992, 312, med ändringar den 12 december 1995, 263. 1 Firma Stiftelsens benämning är

Läs mer

STADGAR Kesudalens samfällighetsförening

STADGAR Kesudalens samfällighetsförening STADGAR Kesudalens samfällighetsförening Ärende Stadgar för Kesudalens samfällighetsförening enligt lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i

Läs mer

1 Föreningens firma är Baltora vägförening. Firma

1 Föreningens firma är Baltora vägförening. Firma Sida 1 av 5 STADGAR Sammanträdesdatum 2000-05-06 Sammanträdesledare Owe Coborn Ärende Stadgar för Baltora vägförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av sammfälligheter. Lagens bestämmelser om

Läs mer

STADGAR. Föreningens firma är: Mosaikvägens samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Brunna ga:2

STADGAR. Föreningens firma är: Mosaikvägens samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Brunna ga:2 Sida 1 STADGAR Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar.

Läs mer

Stadgar för Risö samfällighetsförening

Stadgar för Risö samfällighetsförening 1 Stadgar för Risö samfällighetsförening Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla i den mån inte

Läs mer

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn

Stadgar för stiftelsen Hellerströmska pensionärshemmen i Karlshamn Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli Gäller från: 1951-01-27 Antagen: KF 86, 1944-09-22, Sammaläggningsdelegerade 74, 1966-12-29 Reviderad: KF, 37 1980-03-31, 169, 1992- Godkända av länsbostadsnämnden

Läs mer

Stadgar tagna vid årsstämma i Norröra Samfällighetsförening den 16 juli 2017

Stadgar tagna vid årsstämma i Norröra Samfällighetsförening den 16 juli 2017 Stadgar tagna vid årsstämma i Norröra Samfällighetsförening den 16 juli 2017 1 Firma Föreningens firma är Norröra samfällighetsförening. 2 Samfälligheter Föreningen förvaltar Norröra ga:1, ga:2 och ga:6

Läs mer

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening Stadgar för Ekerö-Väsby Samfällighetsförening Antagna vid ordinarie stämma den 21 oktober 1974, utom 3 vilken har ändrats och antagits vid ordinarie stämma den 25 februari

Läs mer

Stadgar Isoleringsfirmornas Förening

Stadgar Isoleringsfirmornas Förening Förening Stadgar Stadgar Isoleringsfirmornas Förening Med ändringar antagna på årsmöte och föreningssammanträde 2016 Isoleringsfirmornas förening, Box 171 54, 104 62 STOCKHOLM Besöksadress: Ringvägen 100

Läs mer

3 Grunderna för förvaltningen Samfälligheten ska förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål.

3 Grunderna för förvaltningen Samfälligheten ska förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål. STADGAR för Bärnstenens samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltning ska gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar.

Läs mer

2 Samfälligheter Föreningen förvaltar vägar och gator i Almby GA:19 samt gatubelysning ingående i Almby GA:20.

2 Samfälligheter Föreningen förvaltar vägar och gator i Almby GA:19 samt gatubelysning ingående i Almby GA:20. STADGAR Sammanträdesdatum 2006-06-12 Sammanträdesledare Per Askengren Ärende Stadgar för Dreve samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

SVERIGES FRANCHISETAGARE

SVERIGES FRANCHISETAGARE stadgar för SVERIGES FRANCHISETAGARE (802433-3828) Reviderade 2006, 2011 och 2014 1 Stadgar för Sveriges Franchisetagare 1 Firma och säte Föreningens firma är Sveriges Franchisetagare och har sitt säte

Läs mer

2 Samfälligheter Föreningen förvaltar Älgö ga:3 i Nacka kommun, bestående av en enskild väg samt en till vägen anslutande brygga.

2 Samfälligheter Föreningen förvaltar Älgö ga:3 i Nacka kommun, bestående av en enskild väg samt en till vägen anslutande brygga. 1 STADGAR Sammanträdesdatum 2017 03 20 Sammanträdesledare --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Stadgar för Gåsöområdets

Läs mer

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm.

Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Stadgar för Föreningen Sveriges Sjöfartsmuseum i Stockholm. Föreningen bildades den 27 mars 1913 Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf är föreningens höge beskyddare 1 Föreningen, vars benämning är Föreningen

Läs mer

ELEMENTAR-LÄROBOK. i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel,

ELEMENTAR-LÄROBOK. i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel, ELEMENTAR-LÄROBOK i PLAN TRIGONOMETRI, föregången af en inledning till analytiska expressioners construction samt med talrika öfningsexempel, Förord Det är en bedröflig egenhet för vårt land, att ett

Läs mer

INNEHÅLL. Underdånig berättelse

INNEHÅLL. Underdånig berättelse INLEDNING TILL Generalsammandrag över Rikets import och export / Generaltullstyrelsen. Stockholm, 1820-1833. Täckningsår: 1819-1831. 1819 med titeln: Kongl. General tull-directionens underdåniga skrifvelse

Läs mer

Vasa Svenska Kvinnoklubb.

Vasa Svenska Kvinnoklubb. Stadgar för Vasa Svenska Kvinnoklubb. S i. Vasa Svenska Kvinnoklubb utgör en filial av Finlands Svenska Kvinnoförbund, som har sin centralstyrelse i Helsingfors. 2. Föreningens ändamål är att förena svenska

Läs mer

STADGAR 2002-05-15. Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening

STADGAR 2002-05-15. Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening STADGAR Sammanträdesdatum 2002-05-15 Sammanträdesledare Anders A Ärende Stadgar för Ekås Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 1 1979-01-22 beviljade Länsstyrelsen i Stockholms län Organisationsnummer registrering av Fjällhöjdens samfällighetsförening 716417-0560 /Anders Brodd STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 Stadgar för samfällighetsförening,

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

1 FIRMA Föreningens firma är Vårdkasens Samfällighetsförening. (organisationsnummer: )

1 FIRMA Föreningens firma är Vårdkasens Samfällighetsförening. (organisationsnummer: ) Orgnr: 717904-4727 Sida 1 (6) Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av Samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår

Läs mer

Bilaga 6 Förslag till nya stadgar samband med förrättningsmötet 7 Mars 2015 så antogs nya stadgar. Men tyvärr protokol1frdes

Bilaga 6 Förslag till nya stadgar samband med förrättningsmötet 7 Mars 2015 så antogs nya stadgar. Men tyvärr protokol1frdes årsstämmobeslut om det förslag som godtogs 7 Mars 2015. inte detta antagande vilket medförde att Länsstyrelsen inte kan registrera dem. Därför behöver vi ett 1 samband med förrättningsmötet 7 Mars 2015

Läs mer

Stadgar för Portvaktens Samfällighetsförening

Stadgar för Portvaktens Samfällighetsförening 2015-06-14 Sida 1 (5) Organisationsnummer 717909-3575 Stadgarna är fastställda vid sammanträde 2007-01-22, samt med ändringar vid årsstämma 2009-09-02, 2011-09-29 och 2014-09-22. Ärende Stadgar för samfällighetsförening

Läs mer

STADGAR. 1 FIRMA Föreningens firma är: Valhundens samfällighetsförening (VHS)

STADGAR. 1 FIRMA Föreningens firma är: Valhundens samfällighetsförening (VHS) REGISTRERINGSBEVIS Sid 1 (5) Datum 1999-01-15 Organisationsnummer Lantmäterimyndigheten 717902-9876 Stockholms län har denna dag verkställt registrering av Valhundens samfällighetsförening Valhundens samfällighetsförening

Läs mer

Stadgar för Föreningen Svenska Pensionsstiftelsers Förening, SPFA. Ideell Förening

Stadgar för Föreningen Svenska Pensionsstiftelsers Förening, SPFA. Ideell Förening Stadgar för Föreningen Svenska Pensionsstiftelsers Förening, SPFA Ideell Förening 1 Stadgar för Föreningen Svenska Pensionsstiftelsers Förening, SPFA Namn, ändamål och organisation 1 Föreningens namn är

Läs mer

Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggningarna nr 2 och nr 3 tillkomna genom anläggningsbeslut (Dnr FABR 96474). Vättersö ga :12, ga :13

Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggningarna nr 2 och nr 3 tillkomna genom anläggningsbeslut (Dnr FABR 96474). Vättersö ga :12, ga :13 STADGAR Stadgar för samfällighetsförening, org.nr.717904-1798, bildad enligt lagen (1973:1 150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår

Läs mer

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( )

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( ) Stadgar för Sundbyholms samfällighetsförening (716424-4977) enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Kommun: Eskilstuna Län: Södermanland

Läs mer

3 GRUNDERNA FÖR Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid FÖRVALTNINGEN bildandet bestäms om dess ändamål.

3 GRUNDERNA FÖR Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid FÖRVALTNINGEN bildandet bestäms om dess ändamål. 1 STADGAR Sammanträdesdatum 1978-04-06 (1990-11-20; 11a) (1991-11-19; 11, 12) (1992-05-19; 14) (2004-05-27; 2,3,6) (2012-03-07; 12) Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om

Läs mer

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000

STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 STADGAR FÖR STIFTELSEN FOLKTEATERN I GÄVLEBORGS LÄN antagna av teaterstyrelsen vid sammanträde 29 februari 2000 1 Stiftelsens namn är Stiftelsen Folkteatern i Gävleborgs län. 2 Stiftelsens styrelse har

Läs mer

Stadgar för Lerviks Samfällighetsförening antagna vid sammanträde den 17 mars 1999.

Stadgar för Lerviks Samfällighetsförening antagna vid sammanträde den 17 mars 1999. sida 1 (4) Stadgar för Lerviks Samfällighetsförening antagna vid sammanträde den 17 mars 1999. Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens

Läs mer

Föreningens firma är Arnö samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Marum ga:1.

Föreningens firma är Arnö samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Marum ga:1. 2018-04-02 Sida 1 av 5 STADGAR Sammanträdesdatum 2001-09-13 Sammanträdesledare Håkan Linden. Reviderat: 2018-04-02 Ärende Stadgar för Arnö samfällighetsförening Enligt lagen (1973:1150) om förvaltning

Läs mer

STADGAR för GÅSHAGA BRYGGAS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Organisationsnummer

STADGAR för GÅSHAGA BRYGGAS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Organisationsnummer Antagna vid ordinarie årsstämma: 2014-04-08 Ersätter tidigare stadgar antagna vid ordinarie årsstämma: 2005-04-19 STADGAR för GÅSHAGA BRYGGAS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Organisationsnummer 717904-9106 Enligt

Läs mer

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_

INLEDNING TILL. urn:nbn:se:scb-bi-m0-8202_ INLEDNING TILL Bidrag till Sveriges officiella statistik. M, Postverket. Generalpoststyrelsens berättelse om Postverkets förvaltning under år... Stockholm : Joh. Beckman, 1866-1911. Täckningsår: [1864]-1910

Läs mer

Bilaga 5 till protokoll fördt vid Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningens möte den 23 och 24 febr F Ö R S L A G

Bilaga 5 till protokoll fördt vid Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningens möte den 23 och 24 febr F Ö R S L A G Bilaga 5 till protokoll fördt vid Svenska Pappers- och Cellulosaingeniörsföreningens möte den 23 och 24 febr. 1912 F Ö R S L A G T I L L S T A D G A R F Ö R SVENSKA PAPPERS- och CELLULOSAINGENIÖRSFÖRENINGENS

Läs mer

TOFSÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR. Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggning tillkommen genom anläggningsbeslut (D99617).

TOFSÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR. Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggning tillkommen genom anläggningsbeslut (D99617). TOFSÖ SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR Stadgar för Tofsö Samfällighetsförening org nr 717904-3836 enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla

Läs mer

SAMLING RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst. P. A. SlLJESTRÖM.

SAMLING RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst. P. A. SlLJESTRÖM. SAMLING af RAKNE-EXENPEL, till Folkskolornas tjenst utgifven af P. A. SlLJESTRÖM. Första häftet, innehållande orakr..1100 exempel i de fyra räknesätten med hela tal. STOCKHOLM, 1870. I». A. N O R S T E

Läs mer

Stadgar för Stora Barnviks samfällighetsförening Antagna vid ordinarie föreningsstämma

Stadgar för Stora Barnviks samfällighetsförening Antagna vid ordinarie föreningsstämma Ärende Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår av dessa stadgar.

Läs mer

RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, RÄKNE-EXEMPEL L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM.

RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, RÄKNE-EXEMPEL L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM. RÄKNEEURS FÖR SEMINARIER OCH ELEMENTARLÄROVERK, FRAMSTÅLD GENOM RÄKNE-EXEMPEL AF L. C. LINDBLOM, ADJUHKT VID FOLKBKOLELÄBABISNESEMINABIET I STOCKHOLM. I. HELA TAL OCH DECIMALBRÅK. STOCKHOLM, FÖRFATTARENS

Läs mer

Stadgar för GRIPEN PK

Stadgar för GRIPEN PK Stadgar för GRIPEN PK 1 - Uppgift GRIPEN PK (pistolklubb), nedan kallad föreningen, som är opolitisk, har till uppgift att till gagn för landets försvar verka för höjande av skjutskickligheten med pistol,

Läs mer

Stadgar för Skånes Tjänstetandläkarförening

Stadgar för Skånes Tjänstetandläkarförening Stadgar för Skånes Tjänstetandläkarförening Föreningens firma och förhållande till Tjänstetandläkarföreningen 1 Föreningens namn är Skånes Tjänstetandläkaravdelning. Skånes Tjänstetandläkaravdelning är

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder

Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder Stadgar för Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder 1 Stiftelsens benämning är Stiftelsen Göteborgs Studentbostäder och (SGS Studentbostäder ). Stiftelsen är ett allmännyttigt bostadsföretag. Benämning verksamhetsområde

Läs mer

STADGAR. Sammanträdesdatum Stadgar för Stenby Samfällighetsförening

STADGAR. Sammanträdesdatum Stadgar för Stenby Samfällighetsförening 1(5) STADGAR Sammanträdesdatum 2016-05-16 Stadgar för Stenby Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Kommun:

Läs mer

Föreningens firma är Arnö samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Marum ga:1.

Föreningens firma är Arnö samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Marum ga:1. 2001-09-13 Sida 1 av 5 STADGAR Sammanträdesdatum 20[01]-[09]-[13] Sammanträdesledare Håkan Linden. Rev: 2016-05-21 Ärende Stadgar för Arnö samfällighetsförening Enligt lagen (1973:1150) om förvaltning

Läs mer

Föreningens firma är GÅSHAGA STRANDS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

Föreningens firma är GÅSHAGA STRANDS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Stadgar för GÅSHAGA STRANDS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING, org nr 717904-2846, enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår

Läs mer

Föreningens firma är Loddby Evalunds Vägsamfällighetsförening (LEV).

Föreningens firma är Loddby Evalunds Vägsamfällighetsförening (LEV). STYRELSEN 2016-03-30 Sid 1 (5) Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat

Läs mer

Stadgar för Ollebacken vind Ek. för.

Stadgar för Ollebacken vind Ek. för. STADGAR Stadgar för Ollebacken vind Ek. för. 1 Namn Föreningens firma är Ollebacken vind Ek. för. Org. 769618-1010. 2 Ändamål Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

Stadgar för Vätö Huvuds vägförening org.nr

Stadgar för Vätö Huvuds vägförening org.nr Sida 1 lantrn:'.jo i"i ot STADGAR Sammanträdesdatum 2016-06-19 rcc)i::::~rni-2des det i protokok intagn:::i bo::;lut om ändring stat:lqar,..,...,...,,.,.,..;,,... ~ enl. nedan) för Sammanträdesledare Årsmötets

Läs mer

Stadgar för samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla.

Stadgar för samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Sida 1 STADGAR Sammanträdesdatum: 2016-07-16 Sammanträdesledare: Anders Brunberg Stadgar för samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om

Läs mer

3 Grunderna för förvaltning Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål.

3 Grunderna för förvaltning Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål. Stadgar för Hållsta Samfällighetsförening Paragraf Nuvarande registrerade 2017-08-01 1 Firma Föreningens firma är Hållsta Samfällighetsförening 2 Samfälligheter = Hållsta ga:1 och Hållsta ga:3 Föreningen

Läs mer

STADGAR för SVENSKA KYLTEKNISKA FÖRENINGEN

STADGAR för SVENSKA KYLTEKNISKA FÖRENINGEN STADGAR för SVENSKA KYLTEKNISKA FÖRENINGEN Stadgarna antagna vid årsmötet den 19 april 2013 1 ÄNDAMÅL Svenska Kyltekniska Föreningen, nedan benämnd Föreningen, har till ändamål att befordra utvecklingen

Läs mer

Stadgar. Gislövs Vägförening

Stadgar. Gislövs Vägförening Stadgar Gislövs Vägförening STADGAR Sammanträdesdatum 2001-07-31 Sammanträdesledare Orvar Espert Ärende Kommun: l Firma 2 Samfälligheter 3 Grunderna för förvaltningen 4 Medlem 5 Styrelse, säte, sammansättning

Läs mer

Imatra Aktie-Bolag. "Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts

Imatra Aktie-Bolag. Reglemente för. Hans Kejserliga Majestäts Hans Kejserliga Majestäts resolution i anledning af Handlanderne Woldemar och Wilhelm Hackmans jemte öfrige delegares uti Imatra Aktie' Bolag underdåniga ansökning om stadfästelse ;1 följande, för detsamma

Läs mer

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING 1. Namn och ändamål Föreningens namn är Pölsebo Småstugeförening. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i deras egenskap av egnahemsägare

Läs mer

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 1. ÄNDAMÅL Svenska Motorvagnsklubben (SMoK) är en riksomfattande ideell förening. Dess huvudsyfte är att bevara kulturarvet i form av äldre svenska motorvagnar, och

Läs mer

EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R ' CHR. FR. LINDMAN MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF. Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A.

EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R ' CHR. FR. LINDMAN MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF. Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A. EUCLIDES F Y R A F Ö R S T A B Ö C K E R MED SMÄERE FÖRÄNDRINGAR OCH TILLÄGG UTGIFNA AF ' CHR. FR. LINDMAN Matheseos Lector i Strengnäs, L. K. V. A. STOCKHOLM ZACHARIAS HjEGGSTROMS PÖRLAG IWAR HJIG-G8TRÖMS

Läs mer

STADGAR. för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET

STADGAR. för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET Bilaga 5 till dagordningen vid Förslag till stadgar SvVF Årsstämma 2015 förelagt årsstämman 2014 och 2015 1(5) STADGAR Sammanträdesdatum 2015 04 15 STADGAR för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET Sammanträdesledare

Läs mer

El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER

El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER El SAMLING RÄKNEUPPGIFTER.TEMTE FULLSTÄNDIG REDOGÖRELSE FÖR DFRAS LÖSNING FÖR SEMINARIER, SKOLOR OOH SJELFSTTJDIUM UTGIFVEN K. P. NORDLUND Lektor i Matematik vid allmänna läroverket i Gefle. (Bihang till

Läs mer

NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR FÖR NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING ( )

NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR FÖR NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING ( ) STADGAR FÖR NORSVIKENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING (716418-8448) Anm: Stadgarna är ursprungligen registrerade 85 04 01. Vissa har därefter ändrats genom beslut av årsstämma. Den aktuella texten framgår nedan.

Läs mer

Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning

Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning Stadgar för TULKA VÄGSAMFÄLLIGHETSFÖRENING NORRTÄLJE TULKA GA:1 Inledning Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

FÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN. MKl» ÖFNING S-EXEMPEL A. WIEMER. BibUothek, GÖTEBOf^. TBKDJK WPH.AC.AW. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs

FÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN. MKl» ÖFNING S-EXEMPEL A. WIEMER. BibUothek, GÖTEBOf^. TBKDJK WPH.AC.AW. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs 1 FÖRSTA GRUNDERNA RÄKNELÄRAN MKl» ÖFNING S-EXEMPEL AP A. WIEMER ' ^ BibUothek, TBKDJK WPH.AC.AW. GÖTEBOf^. KALMAR. Jj«tfCrIaS'safetieb»laarets förläs Innehall. Hela tals beteckning och utnämning- Sid.

Läs mer

Rödöns Bygdegårdsförening

Rödöns Bygdegårdsförening Förslag till nya stadgar Rödöns Bygdegårdsförening Stadgar Gällande fr.o.m. 2015 1 Föreningens firma är : Rödöns Bygdegårdsförening. 2 Ändamål Föreningen som är en ideell förening, politiskt och religiöst

Läs mer

Stadgar för Kläppen Samfällighetsförening. Föreningens firma är: Kläppen Samfällighetsförening

Stadgar för Kläppen Samfällighetsförening. Föreningens firma är: Kläppen Samfällighetsförening Sida! 1 STADGAR Sammanträdesdatum 2018-05-19 Sammanträdesledare Thomas Molander Stadgar för Kläppen Samfällighetsförening. enligt lagen (1973:150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser

Läs mer

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 INLEDNING TILL Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges inrikes sjöfart. Stockholm, L. J. Hjerta, 1830-1858. Täckningsår: 1828-1857 Efterföljare: Bidrag till Sveriges officiella statistik.

Läs mer

STADGAR FÖR SEGLARBYNS VÄGFÖRENING

STADGAR FÖR SEGLARBYNS VÄGFÖRENING Sid 1 (6) STADGAR FÖR SEGLARBYNS VÄGFÖRENING Ärende Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla

Läs mer