Analys av sprickdetektion vid automatisk avsyning av granvirke

Transkript

1 Analys av sprickdetektion vid automatisk avsyning av granvirke - med avseende på sprickors bredd, längd och djup Analysis of crack detection by automatic visual scanning of sawn spruce timber - with regard to width, length and depth of cracks Växjö juni 2008 Examensarbete nr: TD 035/2008 Robert Andreasson och Pontus Jansson Avdelningen för Skog och Träteknik

2 Organisation/ Organization VÄXJÖ UNIVERSITET Institutionen för teknik och design Växjö University School of Technology and Design Författare/Author(s) Robert Andreasson Pontus Jansson Dokumenttyp/Type of document Handledare/tutor Examinator/examiner Examensarbete/ Diploma work Lars Eliasson Lars Eliasson Titel och undertitel/title and subtitle med avseende på sprickors bredd, längd och djup / Analysis of crack detection by automatic visual scanning of sawn spruce timber with regard to width, length and depth of cracks Sammanfattning (på svenska) Examensarbetet syftar till att hitta samband mellan ytliga sprickor hos virke, i form av dimensioner och karaktärer, som dagens maskinella avsyningssystem inte klarar av. Tyngdpunkten i projektet har legat på att identifiera eventuella samband mellan verkligt djup hos sprickor och de ytliga sprickmått som kan uppmätas med automatisk avsyning av WoodEye. I huvudsak har projektets praktiska undersökningar gått ut på att bestämma sprickors ytliga dimensioner, djup, typ och position med hjälp av automatisk avsyningsutrustning (WoodEye) samt genom manuell uppmätning i ett antal itusågade sprickzoner. Det provmaterial som använts i utförda försök och som legat till grund för efterföljande sprickanalyser har varit av sådan karaktär att det kunnat jämställas med konstruktionsvirke som normalt sett hållfasthetssorteras enligt europasstandard SS-EN I projektet har 568 sprickor, fördelade över 8 olika spricktyper, analyserats. Av erhållna resultat har det konstaterats att störst respektive minst medelbredd uppvisades hos kådlåpor respektive kantsprickor, störst respektive minst medellängd uppvisades hos splintsidesprickor respektive kådlåpor, samt att störst medeldjup uppvisades hos fäll-, kap- och stormsprickor. Vid analys av sprickors bredd och längd i relation till dess djup har inga entydiga samband kunnat påvisas. Nyckelord avsyning, gran, konstruktionsvirke, skanning, spricka, sprickor, sortering, trä, WoodEye Abstract (in English) This degree project aims to examine any connections between superficial cracks in timber, in terms of dimensions and characteristics, a matter insufficiently addressed by today's visual grading systems. The projects emphasis lies within the practical studies of cracks, characteristics and dimensions, within the acquired samples. In essence, the survey set out to determine superficial dimensions, depth, type and position of cracks by using a visual grading system (WoodEye), and by comparing the results by manually measuring a number of crosscutted cracks. The material used in the experiments and which formed the basis for subsequent analysis has been of such a nature that it could be equated with structural timber normally defined under the European Standard EN The project has encompassed the analysis of 568 examples of cracks consisting of 8 various types of cracks. By obtained results it has established that the greatest and smallest width is shown in resin pockets, respective side cracks, the greatest and least average height shown in sapwood cracks, respective resin pockets, and that the greatest average depth shown in cracks occurred from felling or hurricanes. From analysis of the cracks breadth and height in relation to depth no clear connection can be established. Key Words crack, cracks, sawn timber, scanning, sorting, spruce, structural timber, visual grading, WoodEye Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/number of pages 2008 Svenska/Swedish 61 Internet/WWW

3 Förord På initiativ av Innovativ Vision AB har denna rapport sammanställs som i första hand behandlar huruvida det existerar eventuella samband mellan verkligt djup hos sprickor och de sprickmått som kan uppmätas vid automatisk avsyning med WoodEye. Projektet har utförts i egenskap av ett examensarbete under vårterminen 2008, som ett avslutande moment i utbildningen inom Skog och Träteknik vid Växjö universitet. Författarna vill ta tillfället i akt att tacka nedanstående personer som gjort detta arbete möjligt: Claes Nelsson, IV AB för initiativ och handledning samt introduktion till WoodEye Lars Eliasson, Växjö universitet för handledning, rådgivning och engagemang Lars-Göran Andersson, JGA AB för hjälp med anskaffning av provmaterial Torsten & Fredrik Malmberg, Malmbergs Konsult AB för att ha bistått med mätsticka Dick Sandberg, Växjö universitet för hjälp med litteraturanskaffning Jimmy Johansson, Växjö universitet för tips och råd på vägen Jonaz Nilsson, Växjö universitet för assistans i laborationshallen Nick Furderer för korrekturläsning Ellen Furderer för hjälp med bildredigering Ett särskilt tack riktas till våra familjer och vänner för betydelsefullt stöd under arbetets gång. Växjö, 12:e juni, 2008 Robert Andreasson Pontus Jansson iii

4 Abstract This degree project aims to examine connections between superficial cracks in timber, in terms of dimensions and characteristics, a matter insufficiently addressed by today's visual grading systems. The focus of the project has been to identify any link between the real depth of cracks and the dimensions that can be measured with a visual grading of WoodEye. The project also illuminates the eventual need of further development of WoodEye to achieve accurate and reliable sorting results with respect to cracks. The project began with an in-depth study into cracks and cracking in general. The projects emphasis lies within the practical studies of cracks, characteristics and dimensions, within the acquired samples. In essence, the survey set out to determine superficial dimensions, depth, type and position of cracks by using a visual grading system (WoodEye), and by comparing the results by manually measuring a number of crosscutted cracks. Subsequent analysis and identification of possible links have been made using the measurements obtained and the collated data. This has, when possible, been linked to previous reading of existing studies and published literature. The material used in the experiments and which formed the basis for subsequent analysis has been of such a nature that it could be equated with structural timber normally defined under the European Standard EN Test materials were 70 planed Spruce planks with the dimensions mm and 2500 mm in length, each plank with one or more visible superficial cracks of differing nature. The project has encompassed the analysis of 568 examples of cracks consisting of 8 various types of cracks giving the following results: greatest and smallest average width within resin pockets and side cracks, greatest and least average height shown in sapwood cracks, respective resin pockets, greatest average depth shown in cracks occurred from felling or hurricanes. From analysis of the cracks breadth and height in relation to depth no clear connection can be established. Furthermore, it was among other things found that manually measured length of the cracks in all cases was registered as longer than that registered by visual grading of WoodEye, and that 35 % of all detected crack defects where recorded by WoodEye incorrectly as cracks. These dimensions and detection deviations had probably been reduced to some extent by a careful configuration of the visual grading system. iv

5 Sammanfattning Detta examensarbete syftar till att hitta samband mellan ytliga sprickor hos virke, i form av dimensioner och karaktärer, som dagens maskinella avsyningssystem inte klarar av. Tyngdpunkten i projektet har legat på att identifiera eventuella samband mellan verkligt djup hos sprickor och de ytliga sprickdimensioner som kan uppmätas med automatisk avsyning av WoodEye. Projektet har även till viss del belyst huruvida en utveckling av WoodEye fordras för att uppnå bra sorteringsegenskaper, med avseende på sprickor. Projektet inleddes med en fördjupning i ämnet om sprickor och sprickbildning i allmänhet. Vidare bedrevs projektet med tonvikt på praktiska undersökningar av sprickor och dess karaktärer respektive dimensioner i anskaffat provmaterial. I huvudsak gick undersökningarna ut på att bestämma sprickors ytliga dimensioner, djup, typ och position med hjälp av automatisk avsyningsutrustning (WoodEye) samt genom manuell uppmätning i ett antal itusågade sprickzoner. Efterföljande analyser och identifieringar av eventuella samband har gjorts med hjälp av erhållna mätresultat och insamlad materialdata, vilka om möjligt har knutits an till tidigare gjorda litteraturstudier. Det provmaterial som använts i utförda försök och som legat till grund för efterföljande sprickanalayser har varit av sådan karaktär att det kunnat jämställas med konstruktionsvirke som normalt sett hållfasthetssorteras enligt europasstandard SS-EN Provmaterialet har utgjorts av 70 planhyvlade granplank med längderna 2500 mm och dimensionerna mm. Hos varje planka har det funnits en eller flera synliga ytliga sprickor av skiftande karaktärer. I projektet har 568 sprickor fördelade över 8 olika spricktyper analyserats med följande resultat: störst respektive minst medelbredd uppvisades hos kådlåpor respektive kantsprickor, störst respektive minst medellängd uppvisades hos splintsidesprickor respektive kådlåpor, störst medeldjup uppvisades hos fäll-, kap- och stormsprickor. Vid analys av sprickors bredd och längd i relation till dess djup har inga entydiga samband kunnat påvisas. Vidare konstaterades det bl.a. att manuellt uppmätt spricklängd i samtliga fall var längre än vad som registrerades vid avsyning med WoodEye, samt att 35 % av alla detekterade sprickdefekter registrerades felaktigt som sprickor av WoodEye. Dessa mått- och detekteringsavvikelser hade förmodligen kunnat reduceras till viss del genom en noggrann konfigurering av avsyningsutrustningen. v

6 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Företags- och verksamhetsbeskrivning Problemformulering Syfte Mål Avgränsningar Material och metod Material Metod Teoretiska studier Beredning av provmaterial Automatisk avsyning med WoodEye Manuella mätningar Sammanställning Allmänt om trä Uppbyggnad och struktur Fysikaliska egenskaper Biologisk beständighet Kvalitetsbedömning av virke Handelssortering Hållfasthetssortering Allmänt om sprickor och sprickbildning Torksprickor Splintsidespricka (ytsidespricka) Kantspricka Märgspricka Minisprickor Ytsprickor Mikrosprickor Inre sprickor Ändspricka Kärnspricka Ringspricka Kådlåpa Frostspricka Fäll-, kap- och stormspricka Fallspricka Tvärspricka Spricka över hörn Sorteringsanvisningar Nordiskt trä SS-EN vi

7 5 Resultat Översikt Relationer mellan sprickors ytliga dimensioner (längd, bredd) och uppmätt djup Samtliga sprickor Sprickor belägna i provmaterialets mittzoner Sprickor belägna i provmaterialets ändzoner Torksprickor Splintsidesprickor Märgsprickor Ändsprickor Ringsprickor (kådlåpor) Mått- och detekteringsnoggrannhet vid avsyning med WoodEye Måttnoggrannhet Detekteringsnoggrannhet Diskussion Översikt Relationer mellan sprickors ytliga dimensioner (längd, bredd) och uppmätt djup Mått- och detekteringsnoggrannhet vid avsyning med WoodEye Felkällor Slutsatser Förslag till fortsatta studier Referenser Bilagor: 1 Gantt-schema...B1 2 Medelfuktkvot för provmaterialet...b2 3 Insamlad data...b3 3.1 Batch 1...B3 3.2 Batch 2...B8 3.3 Batch 3...B Batch 4...B Batch 5...B Batch 6...B Batch 7...B30 4 Foton av samtliga plankors tvärsnitt...b Batch 1...B Batch 2...B Batch 3...B Batch 4...B Batch 5...B Batch 6...B Batch 7...B58 vii

8 1 Inledning 1.1 Bakgrund Det finns ett stort och ofrånkomligt behov av att sortera och avsyna virke inom i princip all form av industriell trämekanisk förädling. Detta gäller för såväl konstruktionsvirke som för snickeri- och möbelvirke, där avsyning i samtliga fall sker utifrån givna kriterier. Historiskt sett har avsyning av trä utförts manuellt, vilket än idag är en utbredd metod inom träindustrin. I takt med behoven av ökad effektivisering och produktivitet inom dagens träindustri följer rimligtvis ett växande behov av tillförlitliga och effektiva automatiska och maskinella avsyningssystem. Förutom att höja produktiviteten kan ett automatiskt avsyningssystem ge en betydligt stabilare och säkrare sortering jämfört med vad som är möjligt vid traditionell manuell sortering. Även ur arbetsmiljösynpunkt bör automatiska avsyningssystem vara klart fördelaktiga gentemot manuella avsyningssystem. Främst med tanke på att de krav som ställs med avseende på vissa virkessärdrag, t.ex. sprickor, kvistar och dimensionsavvikelser, många gånger torde vara svåra att uppfylla för en manuell sorterare i normal produktionstakt. Idag finns det ett flertal system för automatisk avsyning av trä som på olika sätt kan identifiera olika karaktärsdrag hos ett virkesstycke. En vidareutveckling av dessa system är ständigt aktuell för att säkerställa en tillförlitlig och effektiv avsyning Företags- och verksamhetsbeskrivning Innovativ Vision AB är en producent och leverantör av system för kvalitetsstyrning inom träindustrin. Företagets huvudsakliga verksamhet bedrivs i Linköping och har så gjorts sedan företaget grundades Idag har Innovativ Vision AB strax över 45 anställda (Nelsson 2008). Systemet som kontinuerligt utvecklats under mer än 20 års tid har fått namnet WoodEye. Utvecklingen av systemet bygger till stor del på erfarenheter från över 200 installationer i Skandinavien, Centraleuropa, Nord- och Sydamerika, Asien, Oceanien samt Baltikum. Innovativ Vision AB är numera etablerade med dotterbolag både i Nordamerika och i Tyskland (WoodEye 2008). WoodEye är en skanner för mätning, avsyning och optimering av sågat och hyvlat trä. Systemet är designat för att avsyna virke som matas längsgående genom en mätram. Avsyningen görs visuellt för att upptäcka de flesta såväl biologiska som geometriska avvikelser i trävirket, såsom kvistar, sprickor, röta, missfärgningar, urslag, vankanter etc. Defekterna detekteras både till storlek och till position. Ett flertal olika metoder samverkar för att göra avsyningen så noggrann och säker som möjligt (Anon 2008): Kamerasensorer för registrering i gråskala och färg. Används för beräkning av defekters läge, form och utbredning samt strukturer, nyansskillnader m.m. Sensorerna registrerar även vanliga defekter som kådlåpor, kvistar, sprickor, blånader etc. Laserbaserad mätning av fiberriktningen i träet, s.k. trakeideffekt. Analysen av fiberriktningen arbetar genom att mäta hur ljuset sprids i fibrerna, vilket är ett effektivt sätt att urskilja defekter som exempelvis fiberavvikelser runt kvistar, blånad och röta. 1

9 Dimensionsbestämning av virkesstyckets längd och bredd på samtliga avsynade sidor. Laserbaserad profilmätning bestämmer virkets profil genom att en laserlinje reflekteras mot träytan. På så sätt kan vankant, kvisthål och andra ytliga avvikelser upptäckas. Multispektral färgkamera kan detektera nyansskillnader och små färgavvikelser. Utöver ovanstående mätmetoder kan systemet även mäta t.ex. struktur, hyvelojämnheter, mörkhet och fläckighet. Sensorkomplettering av systemet för röntgen, hållfasthetsberäkning, fuktighetsmätning, deformationsmätning etc. är också möjlig (Anon 2008). Systemet har förmågan att hantera många och komplexa sorteringsregler, vilket ger möjligheten att producera kundspecifika produkter redan i ett tidigt skede av förädlingsprocessen. Systemet kan även samla kontinuerlig produktionsstatistik vilket med fördel kan kopplas till leverantör, kund, arbetspass, produkt, etc. Det finns också möjlighet att spara data för varje virkesbit som i efterhand kan läsas in för exempelvis simulering (Anon 2008). Optimering av kapning och sortering görs utifrån ett stort antal fastställda produkter och kvalitetsklasser. I enlighet med användarens inställningar upptäcker och klassificerar systemet defekter hos virket. Beroende på applikation kan den information som systemet tar in och behandlar användas på olika sätt. Utifrån detta marknadsförs WoodEye i tre olika grundutföranden (Anon 2008): WoodEye Cross Cut avsett för kapoptimering. Systemet har som mål att kapa bort icke tillåtna defekter. Exempel på produkter är fönsterramar med fasta längder, samt produkter avsedda för fingerskarvning med varierande längder. WoodEye Sorter avsett för sortering. Systemet bestämmer den bästa produkt som kan tillverkas av hela virkesstycket, med avseende på kvalitetsregler och prioritet på olika produkter. WoodEye Parquet & Flooring avsett för parkett- och golvavsyning. Systemet sorterar efter speciella mätningar för struktur, tjocklek, färg etc Problemformulering Idag används WoodEye för kompletteringssortering i enlighet med den europeiska standarden för visuell och maskinell hållfasthetssortering av sågat konstruktionsvirke, SS-EN En av de defekter som ingår i kompletteringssorteringen är sprickor. Kraven är ofta beroende på sprickdjup och huruvida sprickorna är genomgående eller ej. I dagsläget anses WoodEye vara ett tillförlitligt system då det gäller bredd- och längdmätning av sprickor. Systemet klarar däremot inte av att mäta sprickdjup. Därav är det av intresse att finna eventuella samband mellan sprickors ytliga dimensioner och verkliga djup för att WoodEye i framtiden skall kunna hållfasthetssortera virke på ett intelligent sätt. 2

10 1.2 Syfte Projektet syftar till att hitta samband mellan ytliga sprickor hos virke, i form av dimensioner och karaktärer, som dagens maskinella avsyningssystem inte klarar av. I ett bredare perspektiv kan projektets studier resultera i en utveckling av sorteringsegenskaperna hos WoodEye med avseende på sprickor. 1.3 Mål Målet med projektet är att identifiera eventuella samband mellan följande parametrar hos sprickor: bredd, längd, verkligt djup, om, och i sådana fall när, sprickor är genomgående. Att ta fram material, som pekar på att en viss utveckling av WoodEye krävs för att nå bra sorteringsegenskaper, kan också anses vara ett mål med projektet. 1.4 Avgränsningar Då examensarbetet är begränsat till 15 högskolepoäng har projektets omfattning dimensionerats utifrån de 10 veckor som skall ingå enligt studieplanen. Detta gäller såväl praktiska undersökningar som teoretiska studier och sammanställningar. De praktiska undersökningarna har begränsats till studier av sprickor i ett och samma trädslag - svensk gran (picea abies). Provmaterialet har utgjorts av 70 plank i en och samma dimension som av praktiska skäl sorterats ut från ett och samma virkespaket, vilket sannolikt kan ha begränsat mångfalden av sprickor. Vidare har provmaterialet uteslutande bestått av märgkluvet centrumutbyte, vilket innebär att varje plankas tvärsnitt har haft en stor årsringskrökning. Eftersom de praktiska försöken delvis har utförts på befintlig WoodEye avsyningsutrustning vid Växjö universitet har vissa förkunskaper i systemets förutsättningar och programvara krävts. Dessa har erhållits i begränsad omfattning under ledning av Innovativ Vision AB. Någon vidare fördjupning i programmets mjukvara, med syfte att utveckla systemet, har ej varit aktuell. Projektets teoristudier har huvudsakligen omfattats av en fördjupning om sprickor och sprickbildning i allmänhet med tyngdpunkt på en omfattande beskrivning av förekommande spricktyper. Djupare analys om hur sprickor i virke kan reduceras och helt elimineras har ej heller varit aktuell. 3

11 2 Material och metod Innan projektstart fastställdes en projektspecifikation där projektets omfattning, syfte, mål, förväntade resultat och planering specificerades i samråd med projektbeställaren Innovativ Vision AB; Claes Nelsson. Planeringen för projektet i form av ett Gantt-schema finns bifogat som bilaga 1. Projektet inleddes med en fördjupning i ämnet om sprickor och sprickbildning i allmänhet. Vidare har projektet bedrivits med tyngdpunkt på praktiska undersökningar av sprickor och dess karaktärer respektive dimensioner i anskaffat provmaterial. I huvudsak gick undersökningarna ut på att bestämma sprickors ytliga dimensioner, djup, typ och position med hjälp av automatisk avsyningsutrustning (WoodEye) samt genom manuell uppmättning i ett antal itusågade sprickzoner. Efterföljande analyser och identifiering av eventuella samband har gjorts med hjälp av erhållna mätresultat och insamlad materialdata, vilket om möjligt har knutits an till tidigare gjorda litteraturstudier. 2.1 Material Det provmaterial som använts i utförda försök och som legat till grund för efterföljande sprickanalayser har varit av sådan karaktär att det kunnat jämställas med konstruktionsvirke som normalt sett hållfasthetssorteras enligt europasstandard SS-EN Sågverket J G Anderssons och söner AB i Linneryd har bistått med provmaterial, vilket har utgjorts av 70 planhyvlade granplank med längderna 2500 mm och dimensionerna mm. Virket har uteslutande bestått av märgkluvet centrumutbyte, vilket innebär att varje plankas tvärsnitt haft en stor årsringskrökning. Hos varje planka har det funnits en eller flera synliga ytliga sprickor av skiftande karaktär. Vidare har provmaterialet enligt Andersson (2008) sorterats och kvalitetsbedömts visuellt vid sågverket innan torkning i virkestork. Kvalitetsbedömning av virket har utförts efter sågverkets interna bedömningskriterier. Således har virket ej hållfasthetssorterats enligt europastandard SS-EN 338. Enligt Andersson (2008) kunde dock virket jämställas med sort V (handelssortering enligt Gröna Boken ). Det skall tilläggas att virket enligt Andersson (2008) betraktades som färskt och ej var vattenlagrat innan uppsågning. Vid anskaffning höll materialet en medelfuktkvot på 16,4 %. För avsyning av provmaterial och lagring av sprickdata har befintlig WoodEye avsyningsutrustning vid Växjö universitet använts. Djup för respektive spricka har, efter itusågning med justersåg, tydligt synliggjorts av en rödnyanserad spritbets (Herdins - Nr. 52, mahogny) som rikligt spätts ut med T-sprit. För all övrig uppmärkning av provmaterialet har enklare svart spritpenna använts. Mätning av respektive sprickdjup, samt kontrollmätning av sprick-bredd och spricklängd, har utförts med millimetergraderad stållinjal alt. mätsticka. All fotodokumentation av provmaterial och utrustning har skett med digitalkamera (Canon Powershot A95, 5,0 megapixels). 4

12 2.2 Metod Teoretiska studier Fördjupande litteraturstudier har gjorts såväl om sprickor rent allmänt som i aktuella sorteringsanvisningar för sågat konstruktionsvirke med avseende på sprickor. Utöver detta har studier även förts kring bakomliggande faktorer och teorier till varför sprickor i trä uppstår. På så sätt har kunskap i ämnet förvärvats som legat till grund för efterföljande analyser. För att få en överblick över de förutsättningar som finns vid praktisk sprickanalysering har även tidigare genomförda studier i sprickrelaterade ämnen studerats, främst med avseende på lämpliga metoder för mätning av sprickors djup, längd och bredd. På initiativ av Innovativ Vision genomfördes i ett tidigt skede av projektet såväl en teoretisk som praktisk genomgång över hur WoodEye och dess programvara skall användas Beredning av provmaterial Anskaffning av provmaterial gjordes i samband med projektstart i samråd med JGA och handledare vid Växjö universitet; Lars Eliasson. Ett urval gjordes på plats vid sågverket i Linneryd efter kriterierna att materialet i sin helhet skulle innehålla flera sprickor av olikartad karaktär samt att varje planka skulle innehålla minst en ytlig spricka. Vidare ansågs virket vara i behov av viss konditionering innan mätningar kunde genomföras. Detta eftersom sprickorna i det relativt nytorkade materialet inte skulle formförändras eller gå igen mellan tidpunkterna för de olika mätningarna. Virket kom därför att placeras i en klimatkammare för konditionering under tre veckor, figur 2.1. Klimatkammaren höll en konstant temperatur på 20 C och en relativ luftfuktighet på 60 %, vilket motsvarar en jämviksfuktkvot på 12 %. I samband med att provmaterialet placerades i klimatkammaren fastställdes materialets medelfuktkvot till 16.4 % med hjälp av torrviktsmetoden, enligt bilaga 2. Figur 2.1 Provmaterialet placerades i klimatkammare för konditionering. 5

13 2.2.3 Automatisk avsyning med WoodEye De praktiska undersökningarna inleddes tre veckor efter projektstart med att materialet avsynades maskinellt i befintlig WoodEye avsyningsutrustning vid Växjö universitet, figur 2.2. I samband med avsyningen delades de 70 plank som utgjorde provmaterialet in i batcher om 10 vardera för att på så sätt säkerställa att rätt lagrad materialdata kopplades till rätt planka. Planken markerades i respektive kortända med batch- och planknummer. Figur 2.2 Avsyning av provmaterial med WoodEye. Vid avsyningen lagrades data digitalt över alla defekter som WoodEye detekterade. Efter att ha fört över och sparat informationen som ett format i Microsoft Office Excel kunde all överflödig data som ej var relaterat till sprickor sorteras bort. Efter enklare sortering kvarstod endast defektdata med avseende på sprickor som ansågs vara relevant för efterföljande manuella mätningar och analyser. Insamlad data från den maskinella avsyningen återfinns i sin helhet i bilaga 3 där den redovisas i följande ordning: 1) Nummer för batchtillhörighet 2) Nummer för avsynad planka 3) Den sida på plankan som defekten detekterats anges antingen som A, B, C eller D, där A och C utgör övre respektive undre flatsida och B och D utgör kantsidor 4) Typ av defekt 5) Defektens läge i x- och y-position på respektive planka anges i mm med utgångspunkt från ena hörnet av den virkesända som först går genom mätramen 6

14 6) Defektens lokala bredd (mm) det mått där detekterad spricka är som bredast 7) Defektens längd (mm) 8) Aktuellt datum för avsyning 9) Aktuell tid för avsyning Med typ av defekt avses de beteckningar för sprickor som WoodEye använder: crack (spricka) registreras med kamerasensorer för gråskaleanalys, crack big (spricka stor) registreras med kamerasensorer för gråskaleanalys, crack profile (spricka profil) registreras med laserbaserad profilmätning. Förutom dessa tre defektbeteckningar ansågs även pitch pocket (kådlåpa) vara en relevant defekt att ta med i datainsamlingen, dels eftersom många sprickor visade sig registreras som kådlåpor, dels för att kådlåpor kan anses vara en typ av ringspricka. Defektbeteckningen pitch pocket registreras i systemet av kamerasensorer för gråskaleanalys. Det skall poängteras att vid avsyning med WoodEye kan en och samma spricka i vissa fall registreras som två eller flera av ovanstående beteckningar, eftersom sprickor registreras av flera olika sensorer och mätinstrument. Ett exempel över användargränssnittet till WoodEye illustreras i figur 2.3. Figur 2.3 Användargränssnitt för WoodEye. Ett utkast där ett virkesstycke (7:10) och dess övre flatsida (A-sida) detaljerat visas med samtliga defekter. I det här fallet är en spricka (crack) med dimensionerna 0,6 97,0 mm markerad. 7

15 De sprickor som WoodEye detekterade under avsyning markerades också var för sig på respektive planka med en svart spritpenna, för att på så sätt underlätta vid efterföljande manuella mätningar. I samband med avsyning fotodokumenterades även vissa sprickor i lämpliga avstånd och vinklar. Direkt efter avsyning med WoodEye placerades återigen provmaterialet i klimatkammare för att undvika formförändringar hos sprickorna i materialet mellan den maskinella avsyningen och de manuella mätningarna Manuella mätningar Fem dagar efter det att den maskinella avsyningen avslutats inleddes de manuella mätningarna för att fastställa sprickors djup och typ samt provmaterialets karaktär. En lämplig och tillförlitlig metod för att mäta sprickdjup ansågs vara enhetlig med den Esping (1988) presenterat. I metoden användes en rödfärgad spritbets som betsades på samtliga sprickor, där den överabsorberades och tydliggjorde framförallt mindre sprickor. Sprickdjupet kunde enkelt mätas efter det att virket kapats över respektive spricka då djupet tydligt markerats av den röda betsen, figur 2.4. Figur 2.4 Verkligt sprickdjup tydligt markerat av spritbets (~ 40 mm), jämfört med mätsticka (~ 10 mm). Vid de manuella mätningarna analyserades de sprickdefekter som detekterats med WoodEye en efter en med tidigare insamlad positionsdata som stöd. För respektive spricka noterades följande parametrar i turordning, gällande sprickegenskaper och karaktär hos provmaterialet: 1) Dubbelt identifierad om sprickan eventuellt var identifierad av WoodEye som två eller flera av beteckningarna: crack, big crack, crack profile eller pitch pocket 2) Ej spricka om sprickan eventuellt feldetekterats och ej var en verklig spricka utan något annat särdrag, t.ex: märg, barkdrag eller kvist 8

16 3) Märg / Splint vilken av plankans flatsida (märg eller splint) sprickan återfanns på, i de fall då sprickan återfanns på någon av plankans kantsidor utelämnades notering eftersom det där ansågs svårt att avgöra andel splint-/kärnved 4) Årsringskrökning subjektiv bedömning av årsringskrökningen för respektive planka, i de fall sprickan återfanns på någon av plankans kantsidor utelämnades notering eftersom det där ej ansågs vara av relevans 5) Uppmätt sprickbredd i de fall där det, i jämförelse med erhållet mätvärde från WoodEye, med blotta ögat var möjligt att urskilja en avvikande bredd 6) Uppmätt spricklängd i jämförelse med erhållet mätvärde från WoodEye 7) Årsringsorientering hos sprickan om sprickan var radiellt eller tangentiellt orienterad i virkesstycket (alla sprickor bedömdes vara längsgående vilket därför ej noterades) 8) Typ av spricka eller ev. annan defekt/särdrag med annan defekt/särdrag avses antingen barkdrag, hanteringsskada, igensatt kådlåpa, kvist (hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål), missfärgning, märg, urslag eller vankant 9) Sned spricka om sprickan i virket uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flatoch kantsidor 10) Påverkan av kvist om sprickans riktning i virkesytan tydligt påverkats av närliggande kvist/kvistar 11) Uppmätt djup sprickans uppmätta djup där sprickan ansågs vara djupast, alt. i sprickans mittzon 12) Genomgående om sprickan var genomgående noterades med aktuella sidor, t.ex. A-C (= genomgående från sida A till sida C) Insamlad data som utgjordes av ovanstående parametrar sparades tillsammans med tidigare insamlad data från maskinell avsyning med WoodEye, bilaga 3. I samband med itusågning av provmaterialet fotodokumenterades även varje planka med lämpligt ändträsnitt som tydligt visade plankans karaktär i form av årsringskrökning samt vilken sida som utgjorde märg- respektive splintsida. Varje ändträsnitt kom oftast också att noterades för att i första hand underlätta vid typbestämning av sprickan 9

17 innehålla minst en av de med spritbetsen synliggjorda sprickorna. Bilderna finns samlade i bilaga 4. Vilken spricka som motsvarar respektive bild redogörs för i bilaga 3. Provmaterialets medelfuktkvot undersöktes på nytt i samband med itusågning. Efter 3 veckors konditionering fastställdes materialets medelfuktkvot till 14,1 % med hjälp av torrviktsmetoden, enligt bilaga Sammanställning Med hjälp av insamlad materialdata, dels från maskinell avsyning med WoodEye och dels från manuella mätningar och noteringar, har efterföljande analyser och utvärderingar genomförts. Eventuella samband mellan sprickors ytliga dimensionsvärden, erhållna vid avsyning med WoodEye, i relation till sprickors djup har studerats för samtliga sprickor, torksprickor, samt för respektive spricktyp. Eftersom sprickor belägna i virkesändar förmodligen kan anses ha andra egenskaper än sprickor belägna i virkesmittzoner har även en sådan indelning gjorts för att där studera eventuella samband mellan sprickors bredd, längd och djup, figur 2.5. Vidare har förhållanden hos genomgående sprickor i provmaterialets ändzoner studerats för att finna eventuella samband mellan hur en genomgående spricka är positionerad på virkets ovansida i relation till virkets undersida. Noggrannheten vid avsyning med WoodEye med avseende på mätvärden och defektdetektering har också studerats och analyserats utefter insamlad materialdata. Resultatet från de praktiska försöken har redovisats i form av överskådliga tabeller, stapeloch spridningsdiagram. I efterhand har även resultatet jämförts med, och om möjligt knutits an till, tidigare gjorda litteraturstudier. Utifrån detta och redovisat resultat har en diskussion förts och slutsatser har kunnat dras. I projektet har det även sammanställts ett omfattande teoriavsnitt som grundligt redogör för vilka sprickor som kan förekomma i trä, varför de uppstår, samt hur olika sorteringsanvisningar och standarder bedömer sprickor. För att bli införstådd med bakomliggande faktorer till sprickors påverkan av mekaniska och fysikaliska egenskaper hos trä ansågs även en allmän teoretisk redogörelse över trä som material vara nödvändig. Ett allmänt teoriavsnitt om trä har därför sammanställts, vilken belyser uppbyggnad och struktur, fysikaliska egenskaper, biologisk beständighet samt kvalitetsbedömning av virke. Figur 2.5 Illustration över ett virkesstyckes änd- respektive mittzon A) Virkets ändzoner. B) Virkets mittzon. 10

18 3 Allmänt om trä Materialet trä är som råvara förnyelsebart, återanvändbart och återvinningsbart. I förhållande till sin styrka är trä ett anmärkningsvärt lätt material som dessutom är lätt att förädla vilket medför att energiförbrukning är relativt låg vid hantering och tillverkning av träprodukter. Således kan trä även anses vara en energibesparande råvara. Fördelarna med trä som material, i synnerhet till byggnader och konstruktioner, är alltså flera. Då trä som material kan användas till en mängd olika ändamål är det viktigt att känna till hur trä beter sig under olika betingelser. Det är ett välkänt faktum att virkets egenskaper varierar vida mellan olika träslag, men även inom samma träslag kan virkets anatomiska, fysikaliska och kemiska egenskaper variera stort. Detta beror t.ex. på plantans egenskaper, växtplats, skogsskötselmetoder etc. Största variationen återfinns dock inom stammen på ett och samma träd, här växlar strukturen på virket beroende på naturliga variationer och på störningar och fel av olika slag. För att förstå hur trä som material kan tillämpas i olika situationer är det därför viktigt att vara väl förtrogen med träets uppbyggnad och struktur, dess fysikaliska egenskaper och vad som påverkar dessa samt vilka faktorer som påverkar dess biologiska beständighet. Kvalitetsbedömning av virke görs antingen visuellt eller maskinellt med avseende på ett stort antal parametrar som i mångt och mycket har att göra med virkets anatomiska, fysikaliska och kemiska egenskaper. Framförallt är olika särdrag hos virket särskilt intressant vid utseendeoch hållfasthetssortering, t.ex. kvistar, sprickor, snedfibrighet, missfärgningar, deformationer, insektsskador etc. 3.1 Uppbyggnad och struktur Trä är hos barrträden enligt Bergman et al. (1997) sammansatt av cellulosa (ca 50 %), hemicellulosa (ca 20 %), lignin (ca 30 %) samt några få procent extraktivämnen (ofta kallat kåda). Extraktivämnen är uppbyggda av en mängd olika ämnen, vilka kan indelas i grupperna skyddsämnen, näringsämnen och oorganiska ämnen. Sammansättningen varierar beroende på trädslag samt var trädet som virket kommer ifrån har vuxit. Makrostrukturen hos gran och tall är relativt lik i sin uppbyggnad, figur 3.1. I trädstammens centrum ligger märgen som omsluts av kärnved och splintved. Kärnveden, som bildas då trädet är mellan år, består av döda celler som till viss del är tilltäppta av extraktivämnen. De tilltäppta cellerna gör att kärnveden inte kan leda vatten vilket innebär att kärnveden i ett växande träd har en relativt låg fuktkvot, %. Fuktkvoten anger fuktens procentuella andel av materialets torra massa. Enligt Bergman et al. (1997) består splintveden till % av döda celler, resterande fem till tio procent består av näringsledande parenkymceller. Splintvedens celler leder vatten, vilket i ett växande träd ger en fuktkvot på mellan 120 och 160 %. Hos yngre träd återfinns splintveden direkt utanför märgen. Utanför veden ligger stammens tillväxtlager, kambiet. Kambiet omsluts av barken som skyddar trädet mot uttorkning och skador. Barken består i sin tur av två lager: bastbark och ytterbark. Innerst finns bastbarken som har till främsta uppgift att transportera näring nedåt genom stammen från assimilationsorganen. Bastbarken står i direkt förbindelse med märgen genom märgstrålar, vilka är levande i splintveden men döda i kärnveden. Utanför bastbarken återfinns ytterbarken som är uppbyggd av döda celler. 11

19 Figur 3.1 Trädstammens uppbyggnad för gran och tall med träets strukturella huvudriktningar angivna. Figuren illustrerar även ett utdrag av en årsring (Träguiden 2008). Trä bildas genom att näringssalter och vatten sugs upp via trädets rötter, genom stammens splintved, och ut genom grenarna till trädets assimilationsorgan (barr och löv). Trädet tar upp koldioxid och avger vatten genom assimilationsorganens klyvöppningar. Fotosyntesen sker under inverkan av solljus, då koldioxid och närsalter omvandlas till näring som transporteras ned genom stammen i trädets bastbark för vidare distribution till alla växande celler i hela stammen och ända ut till trädens rothår. Näringen består bl.a. av glukos som trädet vid sin tillväxt använder för att bygga upp cellulosakedjor med. Cellulosamolekylerna buntas samman till mikrofibriller, figur 3.2, vilka utgör stommen i vedens trakeider (ofta kallade vedfibrer inom industrin). Figur 3.2 En principskiss över hur fiberväggen är uppbyggd av cellulosakedjor och mikrofibriller (Träguiden 2008). Mikrofibrillerna bygger upp cellväggen, där de ligger i fyra lager, figur 3.3. Det yttre lagret, kallat det primära lagret, anses stå för trädets elasticitet och består av ett antal oregelbundet ordnade fibriller. De tre sekundära lager som ligger innanför detta anses stå för vedens hållfasthet. Totalt består de tre mikrofibrillskikten av fibrillager. Varje skikt har sin egen stignings- och lutningsvinkel, där en del skikt är vänstervridna medan andra är högervridna (Bergman et al. 1997). 12

20 Figur 3.3 Ett tvärsnitt över hur vedens cellvägg är uppbyggd med fyra mikrofibrillager (Träguiden 2008). Vedens trakeider är till utseendet tunna och långsmala. I längd kan de variera mellan 0,5 och 6 mm beroende på var i stammen de är belägna. Dessa porförsedda och ihåliga celler utgör % av barrvedens celler och har till uppgift att såväl stödja trädet som att leda näring från rötterna till assimilationsorganen. Resterande 5 till 10 procent av veden består av parenkymatiska celltyper. Dessa lagrar näringsämnen och leder näring såväl radiellt som vertikalt i stammens splintved. Trakeiderna dör när de är färdigbildade medan parenkymcellerna lever till dess att kärnveden omsluter dem. Under trädets tillväxtperiod bildas nya vedfibrer i kambiet. Beroende på när under tillväxtperioden fibern bildas blir cellväggen olika tjock. Under våren och försommaren bildas vårveden, som består av ett färre antal fibrillskikt än sommarveden som bildas på hög- och sensommaren. Då sommarvedens fibervägg enligt Bergman et al. (1997) är avsevärt tjockare så är den även tre gånger tyngre än vårvedens. Således är det en stor densitetsskillnad mellan vår- och sommarved, vilket gör att vårveden syns som en ljusare ring än sommarveden. En tillväxtperiods vårved respektive sommarved utgör tillsammans en årsring i stammens tvärsnitt, figur 3.1. Vidare menar Bergman et al. (1997) att sommarvedens fibrer är % längre än vårvedens, vilket gör att sommarvedens fibervägg är starkare och styvare än vårvedens. Dessutom är ringporerna mindre och färre i den tjockare fiberväggen, vilket medför att vätskepermeabiliteten är lägre i sommarveden än hos vårveden. Den lägre permeabiliteten innebär att vattenupptagning och uttorkning går långsammare i sommarved än i vårved. Den ved som återfinns från märgen till den 10-15:e årsringen benämns ungdomsved (ej att förväxla med kärnved). Denna märgnära ved har till stor del andra egenskaper än veden längre ut mot kambiet, vilket ofta yttrar sig i att det märgnära virket ofta vrider sig eller spricker vid torkning. Ungdomsveden har dessutom lägre densitet, styvhet och hållfasthet än den kambienära veden. Detta beror på att ungdomsvedens fibrer jämfört med fibrer nära kambiet är klenare, mindre, har fler och större ringporer, samt har större mikrofibrillvinkel och högre ligninhalt (Bergman et al. 1997). 13

21 3.2 Fysikaliska egenskaper Trä är en mycket heterogen råvara. Virkets såväl fysikaliska som kemiska och anatomiska egenskaper varierar beroende på ett otal faktorer, t.ex. plantans egenskaper, växtplatsens geografiska läge, bonitet, klimat, trädets sociala ställning i beståendet, varifrån i stammen virket kommer, skogskötselmetoder etc. Vidare är trä ett hygroskopiskt och ortogonalt anistropt material, vilket innebär att det både kan avge och uppta fukt från omgivningen samt att dess egenskaper är olika i olika riktningar. I fiberriktningen, (längsriktningen) är trä exempelvis avsevärt starkare än vinkelrätt tvärs fibrerna, tabell 3.1. Tabell 3.1 Ungefärliga hållfasthetsvärden för felfritt gran- och furuvirke med en densitet på ca 420 kg/m 3 och med en fuktkvot på ca 12 % (Träguiden 2008). Fiberriktning Draghållfasthet Tryckhållfasthet Skjuvhållfasthet längs (Mpa) tvärs (Mpa) Med ortogonalt anisotropt menas att det i en trädstam kan urskiljas tre symmetriplan, vilka är vinkelräta i förhållande till varandra. De olika symmetriplanen betecknas som längsriktning, radiell led samt tangentiell led, figur 3.1. Som nämnts tidigare kan trä avge och ta upp fukt ur luften. Mängden fukt i trä redovisas som fuktkvoten, ekv. 1, vilket är kvoten av vattnets massa i fuktigt material och massan av det uttorkade materialet (Esping 1992). u = m u m m (1) där: u = fuktkvot [%] m u = träets massa vid fuktkvot u = träets massa vid absolut torrt trä m 0 Trä strävar efter att komma i jämvikt med den omgivna relativa luftfuktigheten. Då jämvikt mellan trä och luft inträder uppnås den s.k. jämviktsfuktkvoten, vilken beror på förutom luftfuktigheten dessutom på temperaturen. Vid torkning av trä avgår först det kapillära vattnet i cellerna med en hastighet som motsvarar avdunstningen från en fri vattenyta. När allt fritt vatten har avdunstat inträder den s.k. fibermättnadspunkten (25-30 % fuktkvot). Vid torkning under fibermättnadspunkten avgår vattnet i cellväggarna och vattenångan i cellhålrummen, vilket går avsevärt långsammare än avdunstningen av det fria vattnet. Virket börjar krympa först när torkning sker under fibermättnadspunkten. På samma sätt sväller trä då fukt tillförs. Rörelsen är linjärt proportionell mot förändringen av fuktkvoten. P.g.a. anisotropin är dock fuktrörelserna olika stora i olika riktningar, tabell 3.2. Gran och furu har ungefär lika stora fuktrörelser. För övriga trädslag är fuktrörelser olika stora. 14

22 Tabell 3.2 Ungefärliga fuktrörelser hos furu och gran mellan fibermättnad och absolut torrt trä (Träguiden 2008). Riktning Fuktrörelser [%] Tangentiellt Radiellt I fiberriktning Volymändring ca 8 ca 4 ca 0,4 ca 12 Eftersom fuktkvoten i nysågat virke varierar kraftigt, %, torkas det vanligtvis ned till under 20 % fuktkvot för att möjliggöra lagring utan kvalitetsförluster. I och med träets anistropiska egenskaper föreligger det en stor risk att träet spricker eller vrider sig under torkning. Således är torkningsfasen en ytterst viktig aspekt i sågverksprocessen. Beroende på var i stammen och hur plankan eller brädan sågas ur yttrar sig vid torkning formförändringar olika, figur 3.4. Kupighet är direkt beroende av detta och beror på parametrarna bredd, tjocklek, fuktkvot, densitet samt fiberorientering. Övriga förekommande formförändringar är skevhet, kantkrokighet samt flatböj. Dessa beror till största del på inverkan från reaktionsved, ungdomsved och växtvridenhet. Enligt Träguiden (2008) ger en växtvridenhet där fibrerna lutar mer än 3 i förhållande till märgen med största sannolikhet ett sågat virke med oacceptabelt stor skevhet. Figur 3.4 Formförändringar yttrar sig olika vid torkning beroende på var i stammen plank/bräder sågas ur (Träguiden 2008). Eftersom trä strävar efter jämvikt med omgivningens relativa fuktighet är det fördelaktigt att torka virke till en fuktkvot som svarar mot omgivningens temperatur och relativa fuktighet på den plats där träprodukten skall användas. Om inte virket torkas till jämviktsfuktkvoten innan vidare förädling är risken stor att virket i färdig slutprodukt kommer att deformeras eller spricka. I sågverksindustrin torkas virket ned till olika fuktkvoter som är anpassade till kommande slutanvändning och benämns därefter, exempelvis som: skeppningstorrt ca 18 % fuktkvot, snickeritorrt % fuktkvot, möbeltorrt 6-10 % fuktkvot. 15

23 En svensk standard för fuktkvotsklasser, SS Trävaror Sågat och hyvlat virke av barrträ Fuktkvot, är framtagen för att användas vid leverans till slutförbrukaren, tabell 3.3. Tabell 3.3 Fuktkvotsklasser enligt svensk standard (SS ). Fuktkvotsklass Fuktkvot Ungefärligt användningsområde (se respektive produktstandard) 8 6-9,5 % % % Brädgolv Möbler Inredningar Innerpaneler Limträ Innertrappor Fönster och dörrar Ytterpaneler Konstruktionsvirke Övrigt Byggvirke Impregnerat virke S 24 % Virke som ska färdigtorkas hos köparen Eftersom träets uppbyggnad och fuktkvot varierar i stammens tvärsnitt blir slutfuktkvoten i ett virkesstycke efter torkning sällan exakt den önskade. Virkesstycket får alltid en viss fuktkvotsspridning, en s.k. fuktkvotsgradient av varierande grad. Genom en konditionering i virkestorken, en utjämningsfas i slutet av torkprogrammet, reduceras torkspänningar och fuktkvotsvariationer i virkets tvärsnitt. Som tidigare påpekats varierar hållfasthetsegenskaperna i träets olika riktningar p.g.a. anisotropin. Dessutom är hållfasthets- och elasticitetsegenskaperna till stor del beroende på virkets densitet, fuktkvot, temperatur, fiber- och årsringsriktningar samt tillväxtstörningar som kvistar, sprickor, kådlåpor, snedfibrighet och barkavdrag. Dinwoodie (2000) hävdar t.ex. att ett torrt virkesstycke är starkare än ett fuktigt likväl som ett varmt virkesstycke är starkare än ett kallt. Vidare menar Dinwoodie (2000) att kvistar är det virkesfel som anses ha störst inverkan på hållfastheten, där kvistens storlek och placering utgör de mest betydelsefulla parametrarna. Hållfastheten hos felfritt virke anses enligt Bergman et al. (1997) generellt sett vara proportionell mot virkets densitet. Senvuxet virke har högre densitet än frodvuxet virke, vilket innebär att hållfastheten hos virke sjunker i takt med att årsringsbredden ökar. Då sommarved hos barrträd har tre gånger så hög densitet än vårved ökar således också hållfastheten ju mer sommarved virket innehåller. Inom samma träslag i ostörd fiberstruktur anses enligt Träguiden (2008) egenskaperna för densitet, hållfasthet och elasticitetsmodul normalt sett variera enligt följande: densitet: ±15 %, hållfasthet: ±40 %, elasticitetsmodul: ±35 %. 16

24 3.3 Biologisk beständighet Trä är ett organiskt material som ingår i det naturliga kretsloppet, därför angrips trä förr eller senare av mikroorganismer som bryter ned veden till CO 2, vatten och näringsämnen. Vid fullständig nedbrytning är kretsloppet fulländat. Detta faktum är träets stora nackdel ur förädlings- och användarsynpunkt. Mikrobiella angrepp kan på mycket kort tid skada nyavverkat virke och på så sätt bidra till stora kvalitetsförsämringar. De mikroorganismer som normalt sett angriper virke är bakterier, blånadssvampar, mögelsvampar och rötsvampar. Vidare kan virke också angripas av insekter som i sin tur kan föranleda blånad och andra missfärgningar. Om fuktkvoten i en träprodukt hålls under 20 % och den relativa luftfuktigheten inte varierar alltför kraftigt angrips normalt sett inte träet av mikroorganismer. Genom att välja rätt träslag, trästycke, produktionsmetod, konstruktion och ytbehandling är det möjligt att förlänga tiden avsevärt till dess att trä börjar brytas ned. Som exempel kan nämnas att kärnved hos furu, ek och lärk har relativt stor motståndskraft mot mikrobiella angrepp då den inte är i direkt beröring med mark eller vatten. Splintved från dessa trädslag är inte fullt lika beständig, vilket gör att sådant virke lämpar sig bäst för inomhuskonstruktioner. Granved anses utgöra ett sämre skydd än t.ex. furukärnved, men är ändock väl lämpat för utomhuskonstruktioner ovan jord. 3.4 Kvalitetsbedömning av virke Virkets kvalitet beror på ett otal faktorer, såsom plantans egenskaper, den miljö och det klimat trädet vuxit i, hur skogen skötts, strukturvariationer inom virket samt på tillväxtsstörningar och fel av olika slag. Tillväxtstörningar kan leda till t.ex. sprickor, kådlåpor, bildandet av reaktionsved etc. Det finns en rad olika svenska, europeiska samt nationella sorteringsstandarder (SS-EN, EN, ISO m.fl.) som alla har som avsikt att möjliggöra en rationell kvalitetsbedömning av virke utifrån givna definitioner av särdrag, krav och mätregler. Vid mätning av olika särdrag är det lämpligt att använda en standardiserad mätmetod som bäst passar den produkt som skall tillverkas. För att ta fram och utveckla nya såväl som befintliga europeiska standarder för exempelvis konstruktionsvirke, virkeskvalitet, dimensionering, beständighet, provningsmetoder etc. pågår ett fortgående aktivt arbete inom ett antal tekniska kommittéer som sammansatts för ändamålet (Träguiden 2008). Metoden för att beskriva en virkeskvalitet görs enligt Casselbrant et al. (2000) i följande ordning: först väljs de särdrag som är viktiga, därefter den mätregel särdraget skall mätas med, och till sist väljs det sätt som det individuella kravet skall formuleras på. Beroende på vilket syfte sorteringen har fås olika synsätt på det som en virkesyta visar upp. Ur hållfasthetssynpunkt kan t.ex. en kvist vara en självklar defekt som bidrar till försämrade styrkeegenskaper, medan samma kvist ur en estetisk synpunkt kan anses vara en tillgång. 17

25 En fullständig beskrivning av ett virkesstycke kräver att en mängd egenskaper identifieras. Enligt Casselbrant et al. (2000) är följande struktur lämplig: 1) Allmänt om virke träslag, mått, fukt i trä, placering på stycke 2) Kvist kvistform, kvistbeskaffenhet, sprucken kvist, kvistens färg, inbördes gruppering 3) Övriga naturliga särdrag barkdrag/lyra, kåda, reaktionsved, snedfibrighet, fiberstörningar, kärnved/splintved, märg, ungdomsved 4) Biologiska angrepp och missfärgning svamp- och bakterieangrepp, insektsskador, missfärgning, våtlagringsskada 5) Övriga materialparametrar deformationer, fysikaliska egenskaper, årsringar, kemisk behandling 6) Spricka torkspricka, ändspricka, ringspricka, minisprickor, tvärspricka, fäll-, kap- och stormspricka, spricka över hörn 7) Produktionsrelaterade egenskaper vankant, hanteringsskada, ytkvalitet 8) Produktionsparametrar våtlagring, sågningsmönster, virkestyper som resultat av sågningsmönster 9) Stock bestånds- och avverkningsparametrar, avverkningstyp, yttre form, stocktyp Handelssortering På svenska sågverk skall sågat virke av furu och gran officiellt sett bedömas vid visuell sortering enligt Nordiskt trä eller standarden SS-EN Handelssortering av sågade trävaror i Europa. Sorteringsreglerna i Nordiskt trä gäller i hela Norden och utkom 1994 av 1991 års Nordiska Virkessorteringskomitté som en reviderad och uppdaterad version av den s.k. Gröna boken (Sortering av sågat virke av furu och gran) från Enligt reglerna i Nordiskt trä sorteras virket i fyra sorter: A, B, C och D, där sort A motsvarar den högsta kvaliteten. Sorten A kan i sin tur underindelas i sorterna A1-A4 (Anon 1994). Det kan vara av intresse att jämföra Nordiskt trä med reglerna i Gröna boken eftersom den sistnämnda än idag till viss utsträckning används som handelssortering på svenska sågverk. Enligt Gröna boken (Anon 1960) sorteras virke i sex sorter, där sort I står för högsta kvalitet. Sort I-IV samlas vanligen under benämningen O/S. Därefter följer sort V som ofta benämns kvinta och sort VI som benämns utskott. 18

26 Vid jämförelse med Nordiskt Trä gäller enligt Träguiden (2008) följande: sort I-IV motsvarar sort A, sort V motsvarar sort B, sort VI motsvarar sort C. Europastandarden SS-EN (2000) har stora likheter med Nordiskt Trä. Förutom sorteringanvisningar för furu och gran omfattar standarden anvisningar för silvergran och Douglasgran. Tidigare sorteringsregler har alltid omfattat fyrsidig sortering, men här kan även tvåsidig sortering tillämpas. Sorterna kallas då G2 respektive G4. Sortbeteckningarna följs av en siffra som anger virkets kvalitet, 0-4, där 0 står för högsta kvalitet (Träguiden 2008) Hållfasthetssortering Konstruktionsvirke som är avsett för användning till bärande konstruktioner sorteras antingen visuellt eller maskinellt. Vid visuell sortering beaktas de synliga faktorer på virkesytorna som anses påverka hållfastheten, såsom kvistar, sprickor, snedfibrighet, hål, form och svampangrepp m.m. Maskinell hållfasthetssortering kan utföras antingen genom avsyning av virkets yttre egenskaper, eller genom avbildning av virkets inre egenskaper. För båda ändamålen finns det en rad olika metoder och utrustningar att tillgå, tabell 3.4 nedan ger exempel på detta. Ur industriell synvinkel är det i regel endast intressant att använda oförstörande mätmetoder för hållfasthetsklassificering av trä. Tabell 3.4 Exempel på avgörande parametrar för virkesegenskaper, samt vilken teknik som kan användas för oförstörande identifiering, mätning och hållfasthetssortering av trä (Eliasson 2005). Parameter Uppmätt egenskap Teknik eller utrustning Fuktkvot Densitet Fiberriktning Kvistar Röta Dielektriska egenskaper Termiska egenskaper Strålningsabsorption Elastiska egenskaper Vikt Joniserande strålning Dialektriska egenskaper Mekaniska egenskaper Elastiska egenskaper Dielektriska egenskaper Ljusspridning Termiska egenskaper Optiska egenskaper Elastiska egenskaper Joniserande strålning Termiska egenskaper Elektriska egenskaper Elastiska egenskaper Mekaniska egenskaper Dielektriska egenskaper Joniserande strålning Impedans, mikrovågor, IR, NMR IR Röntgen, gammastrålning Frekvensresonansmätning, ultraljud Vägning Dämpning av röntgen-, beta och gammastrålning Mikrovågsteknik Intrycksdjup Ultraljud Mikrovågor Laser, synligt ljus IR Kamera, färgmätning Mikrovågor, tomografering Röntgentomografering, gammatomografering IR-termografering, lasertermografering Mikrovågor, magnetresonans Vibration, ultraljud Intrycksdjup Mikrovågor Röntgentomografering Styrka Statiska egenskaper Dynamiska egenskaper Akustiska egenskaper Hållfasthetsprovning, provbelastning Vibrerande metoder och ultraljudsmetoder Ljudemission 19

27 Vid visuell hållfasthetssortering användes i Sverige tidigare de s.k. T-virkesreglerna (Instruktion för sortering och märkning av T-virke) som utkom med första upplagan redan 1951 (Anon 1981). T-virkesreglerna har efterhand ersatts av gemensamma nordiska sorteringsregler (SS Träkonstruktioner Konstruktionsvirke Nordiskt T-virke) som behandlar trädslagen furu, gran, ädelgran och lärkträ. Virket märks enligt SS (1998) med sorteringsklass T3, T2, T1 och T0 och hållfasthetsklass K30, K24, K18 och K12 (där K står för konstruktionsvirke). Numera finns det en europeisk standard för hållfasthetsklasser hos konstruktionsvirke, SS-EN 338 Träkonstruktioner Konstruktionsvirke Hållfasthetsklasser. I SS-EN 338 (2003) anges hållfasthetsklasserna C14, C16, C18, C20, C22, C24, C27, C30, C35, C40, C45 och C50. Numret står för den karakteristiska böjhållfastheten i respektive klass, uttryckt i MPa. För varje hållfasthetsklass anges förutom hållfasthetsvärden också elasticitetsmodul och densitet. Klasserna C18, C24 och C30 anses överensstämma ganska väl med K18, K24 respektive K30 i SS För visuellt eller maskinellt sorterat konstruktionsvirke används SS-EN (2005), vilken finns i fyra delar: 1) EN Timber structures - Strength graded structural timber with rectangular cross section - Part 1: General requirements. 2) EN Timber structures - Strength graded structural timber with rectangular cross section - Part 2: Machine grading - Additional requirements for initial type testing. 3) EN Timber structures - Strength graded structural timber with rectangular cross section - Part 3: Machine grading - Additional requirements for factory production control. 4) EN Timber structures - Strength graded structural timber with rectangular cross section - Part 4: Machine grading - Grading machine settings for machine controlled systems. Virke sorterat enligt SS-EN märks med europeiska hållfasthetsklasser enligt SS-EN

28 4 Allmänt om sprickor och sprickbildning En spricka i ett virkesstycke defineras enligt Casselbrant et al. (2000) som en öppning mellan vedcellerna. Beroende på storlek och karaktär anses sprickor vara ett särdrag som i varierande grad medför en negativ inverkan på träets hållfasthetsegenskaper. Det finns flera olika spricktyper som kan uppkomma av olika orsaker. Huvudsakligen uppstår de då träet torkar, men de kan också uppkomma p.g.a. mekaniska påkänningar eller ovarsam virkeshantering. Uppfattningen om vilka spricktyper som existerar och definitioner av dessa kan variera något beroende på vilken standard eller sorteringsanvisning som tillämpas. Vanligt är att dela in sprickor i torksprickor och övriga sprickor. Utförliga sprickbeskrivningar med indelning och karaktärisering har utförts av Esping (1988) och Casselbrant et al. (2000). En kombination av dessa ger en lämplig indelning enligt tabell 4.1. Tabell 4.1 Olika spricktyper och dess indelning Torksprickor (delas in i genomgående, eller ej genomgående) Splintsidespricka (ytsidespricka) Kantspricka Märgspricka Minisprickor o Ytsprickor o Mikrosprickor Inre sprickor Övriga sprickor Ändspricka Kärnspricka Ringspricka Frostspricka Fäll-, kap- och stormspricka Fallspricka Tvärspricka Spricka över hörn För benämningar på virkets flat- respektive kantsidor, se figur 4.1 nedan. Figur 4.1 Benämningar på virkets flat- respektive kantsidor, samt de olika huvudriktningarna i träet (Esping 1988). 21

29 I tabell 4.2 redogörs för när i virkeshanteringen olika spricktyper uppstår, undantaget spricka över hörn och tvärspricka som kan antas uppstå vid flera tillfällen före, under och efter uppsågning. Tabell 4.2 De led i virkeshanteringen då olika spricktyper uppstår (Esping 1988). Uppkomst I det växande trädet Vid avverkning/stormfällning Mellan avverkning och sågning Mellan sågning och torkning i virkestork Under torkning i virkestork eller i brädgård Typ av spricka Kärnspricka Ringspricka Frostspricka Fäll-, kap- och stormspricka Torksprickor vid barkavslag och i stockens ändträytor Fall- och torkspricka Torkspricka I följande teoriavsnitt används virkesbenämningar som centrumutbyte, sidoutbyte, plank och bräder enligt definitioner av Nordiskt Trä (Anon 1994): Centrumutbyte: sågat virke som tas ut ur stockens centrumdel. Sidoutbyte: sågat virke som tas ut ur stockens ytdel utanför centrumutbytet. Plank: centrumutbyte med en virkestjocklek av minst 32 mm kallas oftast plank. Bräder: sidoutbyte med en virkestjocklek mindre än 32 mm kallas oftast bräder. 4.1 Torksprickor Ett av de vanligaste torkfelen som uppkommer i samband med torkning anses vara torksprickor (längssprickor). Dessa orienterar sig efter fiberriktningen, vilket innebär att virke som ej sågas efter fiberriktningen kan komma att uppvisa sneda torksprickor i virkesytan. Detsamma gäller för kraftigt växtvridet virke. Värt att notera är att sneda torksprickor normalt sett bedöms hårdare än raka torksprickor vid kvalitetsbedömning (Esping 1988). Orsaken till varför torksprickor uppkommer kan enligt Salin (2001) förklaras på följande sätt: Vid torkning torkar virkets yttre delar snabbare än dess inre delar. Fibermättnadspunkten passeras först av virkesytan, vilket innebär att virkets yttre delar börjar krympa först. Virkets inre fuktigare delar motverkar ytans krympning och därigenom uppstår det dragspänningar i ytskiktet som fortgår under en lång tid av torkningen. Dragspänningen balanseras av en tryckspänning i virkets inre delar. I de fall då dragspänningen blir för hög uppstår det en spricka i ytskiktet. Således uppstår torksprickor till följd av krympningsinitierad hög dragspänning i virkesytan. Vidare menar Salin (2001) att utifall torkningsförloppet fortskrider efter det att även virkets inre delar passerat fibermättnadspunkten kan ett omvänt spänningsförhållande i virkesstycket uppnås, dvs. tryckspänning i ytskiktet och dragspänning i de inre delarna. Detta får till följd att virkets inre delar börjar krympa. Enligt Esping (1988) gör denna tryckspänning i ytskiktet att virket blir s.k. ythårt. 22

30 Nordiskt Trä (Anon 1994) menar att en torksprickas djup och bredd oftast står i proportion till hur lång den är. I en jämförelse mellan de vanligaste svenska trädslagen, furu och gran, anses enligt Esping (1988) furu vara mer sprickbenäget än gran. Med sprickbenägenhet menas hur lätt sprickor uppträder i ett trämaterial jämfört med virkesstycken i andra trädslag, i samma dimensioner, som utsätts för samma torkningsbetingelser. Förutom att dela in torksprickor efter karaktär väljer Casselbrant et al. (2000) att kategorisera torksprickor som antingen genomgående eller ej genomgående, vilket också tillämpas i sorteringsanvisningar som Nordiskt Trä och SS EN Det bör påpekas att flera av de övriga sprickor som särskiljs från torksprickor även kan utvecklas och framträda först vid torkning av virket, då syftas främst på ändsprickor och ringsprickor (Esping 1988) Splintsidespricka (ytsidespricka) Ur ekonomisk synpunkt är det enligt Esping (1988) splintsidesprickor som är de allvarligaste torksprickorna hos centrumutbytet. Dessa sprickor anses i regel alltid följa fiberiktningen och yttra sig mitt på splintsidan, figur 4.2. Figur 4.2 Splintsidespricka. Vidare menar Esping (1988) att det finns två grundorsaker till att denna typ av spricka uppstår: 1) Då trä är ett material med ansiotropa egenskaper krymper det olika i radiell respektive tangentiell riktning. Spänningar och sprickbildningsrisker ökar ju närmre virket är sågat märgen. 2) Under torkning inträder en fuktkvotsgradient av varierande grad i virket, dvs. virket får olika fuktkvoter genom tvärsnittet. Krympningen är kraftig i virkets yttre delar medan det i virkets inre delar är en måttlig eller obefintlig krympning, på så sätt uppstår spänningar eller sprickbildning. 23

31 I sidobräder utvecklas ofta en större fuktkvotsgradient än i centrumutbytet, detta p.g.a. sidobräder vanligen torkas hårdare (med högre psykrometerskillnad i förhållande till fuktkvoten) än centrumvirke. Sidobräder spricker dock i regel mindre än centrumvirke p.g.a. att sidovirket är sågat betydligt längre bort från märgen än bräder från centrumutbytet (Esping 1988). I och med att fuktkvotsgradienten i regel varierar hos nytorkat virke kan splintsideprickor som gjorts synliga under torkning minska och delvis gå igen efter torkning under den tid då virket placeras i en, jämfört med virkestorken, fuktigare lagermiljö. Detta p.g.a. att virkesytan mer eller mindre fuktas upp beroende på rådande klimat (Esping 1988). Problemet går till viss grad att åtgärda genom att i virkestorken fuktkvotsutjämna virket genom en höjning av luftfuktigheten vid bibehållen torrtemperatur. Samtidigt konditioneras virket varvid en effektiv spänningsutjämning erhålls (Esping 1988). Enligt Esping (1988) kan i övrigt följande antaganden göras angående splintsidesprickor: För grovt centrumutbyte som är skeppningstorrt är sprickvidden ungefär proportionell mot sprickdjupet. Tunnare virke får grundare och smalare sprickor än grovt, vilket syns hos klentimmer som genomsågats till bräder, figur 4.3. Årsingskrökningen har stor inverkan på sprickbildningsrisken. Stor årsringskrökning innebär stor en sprickbildningsrisk, medan det vid liten årsringskrökning råder liten sprickbildningsrisk, figur 4.3. Splintsidesprickor i centrumbräder uppträder endast vid hård torkning. För skeppningstorra centrumbräder är sprickvidden och sprickdjupet ungefär proportionell mot virkestjockleken. Sprickvidden är sällan över en millimeter. Ofta rör det sig om minisprickor snarare än splintsidesprickor, vilket synliggörs först efter hyvling. Vid lägre fuktkvoter än skeppningstorrt är sambanden mellan sprickvidd, sprickdjup och virkestjocklek mer oklara. Detta på grund av inverkan från basning och ythårdhet. För färskt timmer uppstår splintsidesprickor i sidobräder endast efter extremt hård torkning. Då virket står ute länge under sommarhalvåret mellan sågning och torkning uppstår gärna sprickor, vilket visar sig särskilt tydligt under blåsiga vår- och försommardagar. Detta gäller speciellt för granvirke, virke med mycket kärnved och virke med kärnved som når ut på splintsidan. Korta sprickor kan lätt uppstå mellan stora fastvuxna kvistar i kvistvarv p.g.a. kvistarnas stora krympning. 24

32 Figur 4.3 Splintsidesprickors inverkan från virkestjocklek och årsringskrökning A) Ett grovt virkesskikt med stor årsringskrökning får djupa och breda sprickor. B) Ett tunt virkesskikt med stor årsringskrökning får grunda och smala sprickor. C) Liten årsringskrökning i sidoutbyte innebär liten sprickbildningsrisk (Esping 1988) Kantspricka Jämfört med splintsidesprickor är kantsprickor sällsynta, figur 4.4. Om virket sågas så att märgen blir kraftigt förskjuten i sidled eller om virket har en mycket hög densitet kan en kantspricka uppstå. I övrigt gäller samma samband och förhållanden för kantsprickor som för splintsidesprickor (Esping 1988). Figur 4.4 Kantspricka (Esping 1988) Märgspricka Märgsprickan definieras enligt Casselbrant et al. (2000) som: radiell torkspricka som utgår från märgen, då märgen ligger inne i stycket. Märgsprickor kan alltså uppstå i de fall då märgen efter uppsågning hamnar inuti virkets tvärsnitt, figur 4.5 och 4.6. Figur 4.5 Märgspricka. 25

33 Figur 4.6 Exempel på märgsprickor A) Vanlig märgspricka i centrumvirke. B) Märgspricka i mittplanka vid 3 x log-sågning (Esping 1988). Sprickan uppstår då det runt märgen finns en eller flera slutna årsringar som genom att krympa olika kan spricka upp antingen radiellt eller tangentiellt. Märgnära fibrer är dessutom ofta korta och starkt vänsterlutande jämfört med övrig ved, vilket gör att märgsprickor ofta går snett in i träet men sällan djupare än avståndet mellan flatsida och märg. Vanligtvis är märgsprickor breda och inte speciellt djupa, men då de ofta går snett in i virket bedöms de hårt vid kvalitetssortering (Esping 1988). För att undvika problem med märgsprickor kan man enligt Esping (1988) med fördel märgklyva virket eller såga ut tillräckligt tjocka centrumbräder mitt över märgen, s.k. märgfångare, figur 4.7. Figur 4.7 Märgfångare. Genom att såga ut en centrumbräda mitt över märgen kan märgsprickor undvikas (Esping 1988) Minisprickor Minisprickor definieras enligt Casselbrant et al. (2000) som: korta, smala, grunda sprickor oftast utspridda över en yta, figur 4.8. Sprickor som är så smala att de normalt sett inte kan observeras på en sågad yta brukar benämnas som minisprickor. Sprickorna blir ett problem först efter hyvling och efterföljande ytbehandling eftersom det oftast är då som de blir synliga för blotta ögat (Esping 1988). Orsaken till varför minisprickor uppkommer är inte helt klar. Det finns dock några tänkbara anledningar: 1) Bräder som sågats i stockens periferi får, på splintsidan, torksprickor av minisprickors karaktär eftersom sprickbildningen och sprickvidden minskar med avståndet från märgen. Detta kan tillskrivas den anisotropiska effekten av att krympningen är större i tangentiell riktning än i radiell riktning (Esping 1988). 26

34 2) Ett tunnare virke genererar grundare splintsidesprickor. Sprickvidden anses vara proportionell mot sprickdjupet, vilket innebär att brädsprickor blir smalare än planksprickor (Esping 1988). 3) Den ythårdhet som kan uppstå i virkesytan under torkningsfasens slutpunkt kan vara en bidragande orsak till minisprickor. Den höga tryckspänningen i ytskiktet kan leda till att fibrerna knycklas ihop vilket medför bristningar i fiberstruktur och cellvägg. När sedan spänningen minskar eller försvinner, vecklas hopknycklingen inte helt ut, utan bristningarna öppnar sig som mycket små sprickor (Salin 2001). Följande antaganden har gjorts av Esping (1988) angående minisprickor: Hos bräder som sågas som centrumutbyte uppstår minisprickor ungefär mitt på splintsidan, medan det hos bräder som sågas som sidoutbyte blir mer utspridda sprickor över hela flatsidorna. Hos centrumvirke sågat ur bevattnat eller sjölagrat virke ökar sprickmängden med % i jämförelse med virke från färskt timmer. Sprickbenägenheten ökar förmodligen också i sidoutbyten som sågats ur bevattnat eller sjölagrat timmer. Figur 4.8 Minispricka. Minisprickor kan enligt Casselbrant et al. (2000) delas in i ytsprickor och mikrosprickor Ytsprickor Ytsprickor definieras enligt Casselbrant et al. (2000) som: Minisprickor så grunda att de kan avlägsnas genom vanlig hyvling Mikrosprickor Mikrosprickor definieras enligt Casselbrant et al. (2000) som: Minisprickor så smala att de blir synliga för blotta ögat först vid viss ytbehandling, t.ex. betsning. 27

35 4.1.5 Inre sprickor Inre sprickor uppträder både i kärnved och splintved och uppkommer först under torkningsfasen. Huvudsakligen beror de på djup ythårdhet som uppstår vid hård torkning (Esping 1988). Salin (2001) menar att en uttöjd yta med medföljande yttryckspänning och inre dragspänning kan leda till inre sprickor då de inre virkesdelarna börjar krympa. Om torkningen avslutas med en konditionering sker en snabbare återgång av ytans uttöjning med en minskad brottbenägenhet som följd. Det bör dock påpekas att med en effektiv konditionering önskas en kraftig uppfuktning av virkesytan, vilket istället ökar risken för inre sprickor. Vidare menar Salin (2001) att om ingen konditionering sker kan inre sprickor uppträda långt efter det att torkningen avslutats, medan en konditionering kan medföra att inre sprickor uppstår under konditioneringen, och även efter torkningens slut om inte konditioneringen varit effektiv. När under torkningen spänningsomvandlingen i ytskiktet inträffar beror på trädslag, virkestjocklek samt valt torkningsprogram. Vidden på de inre sprickorna anses öka med minskad fuktkvot (Esping 1988). 4.2 Ändspricka Casselbrant et al. (2000) definierar ändsprickan som: på virkesstyckets ändyta framträdande spricka, oftast genomgående och av begränsad längd, figur 4.9. Ändsprickor, som är en form av torksprickor, uppträder i regel först i stockändar hos nyavverkat timret som lagras i skogen. Om temperaturen i virket hålls under 0 C torkar virket obetydligt och sprickbildning uteblir. Stiger temperaturen i virket till över 0 C, vilket är vanligt förekommande under våren då stockändar ofta utsätts för solbestrålning, börjar sprickor relativt snabbt att uppträda. Till en början sker sprickbildning endast i kärnveden, eftersom fuktkvoten i kärnveden är lägre än i splintveden, men efter en tid kan sprickbildningen även fortsätta ut i splintveden (Esping 1988). Figur 4.9 Ändsprickor. 28

36 Det krävs en mycket noggrann och tillförlitlig bevattning av timret för att förhindra fortsatt utveckling av ändsprickor. Vid vattenlagring med rikliga mängder vatten, t.ex. sjölagring, går i regel befintliga ändsprickor igen för att återigen öppnas vid virkestorkning. Sådana sprickor blir ofta mörkfärgade i sprickytan (Esping 1988). Det bör poängteras att torkning i ändytan av en barkad timmerstock går 5-20 gånger så fort som torkning tvärs en barkad timmerstock. Ändsprickor i en timmerstock uppträder huvudsakligen i kärnved och blir i vanliga fall bara några centimeter djupa. Efter en längre tids lagring kan dock djupet bli upp till cm (Esping 1988). Ändsprickor i sågat virke uppstår, eller förlängs, vanligtvis under torkningsprocessen. Esping (1988) menar att en nykapad, ej fuktkvotsutjämnad, skeppningstorr planka, som får torka utomhus eller inomhus i en exempelvis delvis uppvärmd fabrikslokal, uppvisar ändsprickor redan efter en dag. Detta därför att de fuktigare inre delarna av plankan torkar för snabbt. Eftersom skeppningtorrt virke även brukar vara ythårt uppstår gärna sprickor i virkesändens mitt, figur Vidare menar Esping (1988) att en för hård torkning och/eller en låg fuktkvot i virkets ändar kan orsaka djupa ändsprickor, figur Dålig tätning och ineffektiv flapstätning under torkning kan också bidra till kraftigt förlängda ändsprickor, detta eftersom torr luft utifrån då lätt kan nå rått ändvirke nära intagen. Ändsprickor uppstår lättare hos tjockare virkesstycken. I de flesta fall kan därför virkestjocklekar upp till 25 mm ändjusteras redan före torkning, förutsatt en effektiv tätning under torkningsprocessen (Esping 1988). Figur 4.10 Exempel på ändsprickor A) Ändsprickor som uppträder i ythårt relativt nykapat virke. B) Ändsprickor p.g.a. för hård torkning och/eller låg fuktkvot i virkesänden (Esping 1988). 29

37 4.3 Kärnspricka Kärnspricka definieras enligt Casselbrant et al. (2000) som: radiell spricka som börjar i märgen, avsmalnande utåt. Den uppstår i äldre växande träd. Enligt Esping (1988) är kärnsprickor ofta förekommande i mycket gamla träd, där tillväxten har börjat avta. Sprickorna är begränsade till kärnveden och avsmalnande ut mot kärn-/splintgränsen, figur De bildas p.g.a. av inre spänningar i trädstammen (Anon 1994). I ett torkat virkesstycke med märgnära ved förväxlas lätt kärnsprickor med ändsprickor, eller inre sprickor uppkomna under torkning. Detta eftersom det är mycket svårt att avgöra om förekommande radiella sprickor är kärnsprickor från det växande trädet eller änd- /torksprickor. Figur 4.11 Kärnsprickor (Esping 1988). 4.4 Ringspricka Ringsprickor definieras i Nordiskt Trä (Anon 1994) som: sprickor som löper utefter årsringarna, koncentriskt utanför varandra, figur Det kan tilläggas att ringsprickor är tangentiellt orienterade sprickor som ibland kan urskiljas hos ändytor av nyavverkat timmer. Ringsprickor anses orsakas av frost, rötsvampar, uttorkning av kärnan, vindpåkänningar eller mekaniska påkänningar utifrån, t.ex. i samband med stormfällning eller vid avverkning. Ringsprickor kan i övrigt uppstå då det råder stor skillnad i densitet mellan vår- och sommarved i samma årsring (oftast i mycket smala årsringar), eller vid en plötslig övergång från frodvuxet till tätvuxet virke. Även torkning kan vara en utlösande faktor för ringsprickor. I och med att virke med en liten årsringskrökning, t.ex. sidoutbyte, kan torkas hårt utan att vanliga torksprickor uppstår kan en sådan torkning medföra en ökad risk för utlösandet av ringsprickor (Esping 1988). Figur 4.12 Ringspricka (Casselbrant et al. 2000). 30

38 4.4.1 Kådlåpa Kådlåpa anses vara ett naturligt särdrag men kan också betraktas som en typ av ringspricka, figur Figur 4.13 Kådlåpa i ändträyta. Kådlåpa definieras enligt Nordiskt Trä (Anon 1994) som: en öppning mellan två årsringar i virkesstycket, vanligen fylld med kåda. Casselbrant et al. (2000) tillägger: beroende på hur sågsnittet skär håligheten, syns kådlåpan antingen som en utbredd grund fördjupning eller som en avlång öppning i ytan. Kådlåpor uppstår i det växande trädet mellan barken och vårveden och antas bero på yttre störningar, t.ex. kraftig vindpåkänning. Även faktorer som frost, rötsvampar eller mekaniska påkänningar kan troligtvis orsaka kådlåpor. Kådlåpor är betydligt vanligare i granvirke än i furuvirke (Esping 1988). 4.5 Frostspricka Frostsprickan är oftast någon till några meter lång och uppträder vanligen i stammens nedre del. Spricktypen är vanligare hos lövträd än i barrträd. I svensk furu och gran är frostsprickor sällsynta, dock kan sprickan uppträda i frodvuxna granplanteringar (Esping 1988). 31

39 4.6 Fäll-, kap- och stormspricka Fäll-, kap- och stormspricka definieras enligt Casselbrant et al. (2000) som: en spricka som går som en korda genom stocken, uppkommen vid fällning eller kapning av stammen eller p.g.a. storm. Esping (1988) menar att fällsprickor uppkommer vid ovarsam fällning och uppstår i rotstockens rotände. I det virkesstycke som sågas ur stocken yttrar sig fällsprickan som antingen radiellt eller tangentiellt orienterad. Kapsprickor uppstår enligt Esping (1988) vid maskinell kapning med otillräcklig avverkningskapacitet. Sprickorna uppstår både i den avkapade stockens rotände och nästa stocks toppände. I det virkesstycke som sågas ur stocken yttrar sig sprickan som tangentiellt orienterad, figur Figur 4.14 Kapspricka (Casselbrant et al. 2000). 4.7 Fallspricka Med fallsprickor syftas på de sprickor som kan uppstå då virket, i sågverksprocessen, faller från elevatorerna ner i t.ex. sorteringsfacken (Esping 1988). 4.8 Tvärspricka Casselbrant et al. (2000) definierar tvärspricka som: spricka tvärs fiberriktningen förorsakad av drag-, eller tryckbrott i veden. 4.9 Spricka över hörn Spricka över hörn definieras enligt Casselbrant et al. (2000) som: genomgående spricka, som går från en flatsida till en kantsida. 32

40 4.10 Sorteringsanvisningar Bedömning av sprickor vid kvalitets- och hållfasthetssortering skiljer sig åt beroende på vilken sorteringsanvisning eller standard som tillämpas. I följande stycke redogörs sorteringsanvisningar för sprickor enligt Nordiskt Trä och SS-EN då dessa, i dagsläget, är mest aktuella i svensk industri Nordiskt trä Nordiskt trä särskiljer tre olika slag av sprickor (Anon 1994): torkssprickor, kärnsprickor, ringsprickor. Inom dessa tas även hänsyn till kantsprickor, sprickor över hörn och parallella torksprickor. Med parallella torksprickor menas sprickor som löper jämsides utmed hela eller en del av sin längd (omlott). De kan vara sneda eller också löpa över hörn. Då sprucken längd bedöms skall parallella torksprickor räknas som en spricka (Anon 1994). Mätning av spricklängden skall anges i procent av virkesstyckets längd enligt ekv. 2 (Anon 1994): a + b S = 100 (2) virkeslängden där: S = spricklängden [%] a + b = totala spricklängden i virkesstycket, figur Figur 4.15 Mätning av spricklängd enligt Nordiskt trä (Anon 1994). 33

41 Tabell 4.3 redovisar för hur sprickor bedöms enligt Nordiskt Trä. För att bestämma vilken SORT virket skall tillhöra skall den spruckna längden av virkesstyckets respektive sida räknas som en enda sammanhängande spricka. Kantsprickor och sprickor över hörn får ej förekomma i SORT A. Genomgående spricka, längre än 100 mm, får endast finnas i SORT D. Kärnsprickor bedöms och klassificeras efter samma värdetal som torksprickor (Anon 1994). Tabell 4.3 Kvalitetsbedömning med avseende på sprickor enligt Nordiskt Trä (Anon 1994). Virkesegenskaper SORT A B C Sprickor (vid fuktkvoten 20 %) Torksprickor (längre än 100 mm) Virkestjocklek [mm] Sammanlängd spricklängd [% av virkeslängd] ytsida ytsida + kantsidor Ringsprickor Alla dim SS-EN De visuella kraven enligt SS EN (2005) behandlar endast två typer av sprickor: genomgående eller ej genomgående sprickor enligt tabell 4.4. Tabell 4.4 Hållfasthetssortering med avseende på sprickor enligt SS-EN (2005). Hållfasthetsklass enligt SS-EN 338 C18 och lägre C20 och högre Max tillåten spricklängd Ej genomgående sprickor Djup mindre än halva virkestjockleken Djup halva virkestjockleken eller mer Genomgående sprickor Ej begränsade Max längd 1,5 m eller ½ av virkesstyckets längd (minsta värdet gäller) Max längd 1,0 m eller ¼ av virkesstyckets längd (minsta värdet gäller); i virkesände dock max två gånger virkesbredden Ej begränsade Max längd 1,0 m eller ¼ av virkesstyckets längd (minsta värdet gäller) Tillåts endast med en längd högst lika med virkesbredden 34

42 5 Resultat 5.1 Översikt Redovisat resultat är uteslutande baserat på insamlad data, dels från maskinell avsyning med WoodEye, dels från manuellt utförda mätningar. Insamlad data redovisas i sin helhet i bilaga 3. Vid automatisk avsyning med WoodEye detekterades totalt 1237 defekter bestående av beteckningarna crack, crack big, crack profile och pitch pocket. Av dessa var 235 (19 %) defekter identifierade mer än en gång vilket innebar att de kunde ses som dubbletter till redan detekterade defekter. Av resterande 1002 defekter utgjordes 568 st. (57 %) av verkliga sprickor. Resterande 434 (43 %) defekter utgjordes av ej verkliga sprickor, dvs. något annat särdrag, t.ex. hanteringsskada, märg, barkdrag, etc. I figur 5.1 nedan illustreras totalt antal detekterade sprickor fördelade på respektive spricktyp och defektbeteckning. Antal sprickor fördelade på respektive spricktyp och defektbeteckning Antal Fäll-/kap- /stormspricka Kantspricka Minispricka Märgspricka Ringspricka (kådlåpa) Splintsidespricka Spricka över hörn Ändspricka Märgspricka Ringspricka (kådlåpa) Splintsidespricka Ändspricka Fäll-/kap- /stormspricka Ringspricka (kådlåpa) Crack Crack big Crack profile Pitch pocket Figur 5.1 Antal detekterade sprickor fördelade på respektive spricktyp och defektbeteckning. 35

43 I tabell 5.1 nedan redovisas totalt antal detekterade sprickor fördelade på respektive spricktyp. Tabell 5.1 Antal detekterade sprickor fördelade på respektive spricktyp. Spricktyp Fäll-/kap-/stormspricka Kantspricka Minispricka Märgspricka Ringspricka (kådlåpa) Splintsidespricka Spricka över hörn Ändspricka Antal [st] Andel av samtliga sprickor [%] 3,3 1,2 0,9 18,0 53,2 10,0 0,5 12,7 Totalt Hur många sprickor av respektive typ som detekterats på respektive flatsida (märg- eller splintsida) hos virket tydliggörs i figur 5.2. Antal av respektive spricktyp fördelat på respektive flatsida Antal Märg Splint Fäll-/kap- /stormspricka Minispricka Märgspricka Ringspricka (kådlåpa) Splintsidespricka Ändspricka Figur 5.2 Antal av respektive spricktyp fördelat på respektive flatsida, bortsett från kantspricka och spricka över hörn då dessa endast uppträder på virkets kantsidor. 36

44 Vid de manuellt utförda mätningarna visade sig djupet hos majoriteten av spricktyperna variera kraftigt, figur 5.3. Ringsprickor (kådlåpor), märgsprickor, splintsidesprickor och ändsprickor, stod för den största skillnaden. Det framgick även att fäll-, kap- och stormsprickor uppvisade en mindre djupvariation än övriga sprickor. Uppmätt djup (mm) 60 Uppmätt min.djup (röd stapel) och max.djup (blå stapel) för respektive spricktyp Fäll-/kap- /stormspricka Kantspricka Minispricka Märgspricka Ringspricka (kådlåpa) Splintsidespricka Spricka över hörn Ändspricka Figur 5.3 Uppmätt min. djup och max. djup för respektive spricktyp. I tabell 5.2 nedan redovisas medelvärden för manuellt uppmätt djup, samt av WoodEye registrerad bredd och längd, för samtliga spricktyper. Ur tabellen och figur 5.3 kan det noteras att fäll- kap-, och stormsprickor generellt sett uppvisade ett relativt stort djup jämfört med övriga spricktyper samt att kantsprickor och minisprickor generellt sett var relativt grunda i jämförelse med övriga spricktyper. Vidare visar tabell 5.2 nedan att kådlåpor noterats som den klart bredaste spricktypen och kantsprickor som den smalaste, medan splintsidesprickor noterats som den längsta och kådlåpor som den kortaste. Tabell 5.2 Medelvärden för respektive spricktyps djup, lokala bredd och längd. Spricktyp Uppmätt medeldjup [mm] Registrerad medelbredd [mm] Registrerad medellängd [mm] Fäll-/kap-/stormspricka Kantspricka Minispricka Märgspricka Ringspricka (kådlåpa) Splintsidespricka Spricka över hörn Ändspricka 42,3 1,7 3,4 7,6 9,4 11,3 16,3 22,9 0,8 0,3 0,4 0,7 1,6 0,6 0,4 0,7 101,4 33,1 29,3 68,2 28,4 148,4 36,4 75,5 Totalt 12,0 1,2 56,2 37

45 Av alla detekterade sprickor utgjordes 42 st. av genomgående sprickor, dvs. 7,4 % av det totala antalet sprickor. Av dessa var 22 sprickor genomgående från flatsida till flatsida, resterande 20 sprickor var genomgående från flatsida till kantsida eller vice versa. I tabell 5.3 redovisas samtliga genomgående sprickor fördelade på respektive spricktyp samt hur stor andel genomgående sprickor som utgör det totala antalet av varje spricktyp. Tabell 5.3 Antalet genomgående sprickor fördelade på respektive spricktyp samt hur stor andel genomgående sprickor som utgör det totala antalet av varje spricktyp. Spricktyp Fäll-/kap-/stormspricka Kantspricka Minispricka Märgspricka Ringspricka (kådlåpa) Splintsidespricka Spricka över hörn Ändspricka Antal genomgående sprickor [st] Andel av totalt antal genomgående sprickor [%] 26, ,8 40,5 0 7,1 21,4 Totalt Andel av totalt antal av varje spricktyp [%] 57, ,9 5, ,5 De 22 detekterade sprickorna som var genomgående från flatsida till flatsida återfanns i majoriteten av fallen i provmaterialets ändzoner. Då respektive spricka detekterats både på materialets ovan- och undersida kunde de vid analys reduceras till hälften, dvs. 11 st. Dessa sprickor studerades närmare i syfte att finna eventuella samband mellan hur en genomgående spricka är positionerad på virkets ovansida i relation till virkets undersida, vilket illustreras i figur 5.4. Hos de genomgående sprickorna uppvisades en stor spridning av avståndet x, mellan 5 och 74 mm. Dessvärre bedömdes sprickorna vara för få till antalet för att ge ett tillförlitligt och analyserbart resultat. Figur 5.4 Illustration över hur en genomgående spricka är positionerad på virkets ovansida i relation till virkets undersida. Avståndet x bestämdes för att jämföra genomgående sprickor med varandra. 38

46 Av alla detekterade sprickor utgjordes 136 st. (23,9 %) av sådana sprickor som kunde uppfattas som markant sneda i förhållande till plankans flat- och kantsidor. Antalet sneda sprickor fördelade på respektive spricktyp redovisas i tabell 5.4. Tabell 5.4 Antalet sneda sprickor fördelade på respektive spricktyp samt hur stor andel sneda sprickor som utgör det totala antalet av varje spricktyp. Spricktyp Antal sneda sprickor [st] Andel av totalt antal sneda sprickor [%] Andel av totalt antal av varje spricktyp [%] Fäll-/kap-/stormspricka Kantspricka Minispricka Märgspricka Ringspricka (kådlåpa) Splintsidespricka Spricka över hörn Ändspricka ,2 0 1,5 14,0 77,2 0,7 2,2 2,2 15,8 0 40,0 18,4 34,8 1, ,2 Totalt Av alla detekterade sprickor utgjordes 32 st. (5,6 %) av sådana sprickor vars riktning tydligt påverkats av närliggande kvist/kvistar. I tabell 5.5 nedan redovisas antalet sprickor vars riktning påverkats av kvist/kvistar, fördelade på respektive spricktyp. Tabell 5.5 Antalet sprickor vars riktning tydligt påverkats av närliggande kvist/kvistar fördelade på respektive spricktyp, samt hur stor andel kvistpåverkade sprickor som utgör det totala antalet av varje spricktyp. Spricktyp Antal sprickor vars riktning påverkats av kvist/kvistar [st] Andel av totalt antal sprickor vars riktning påverkats av kvist/kvistar [%] Andel av totalt antal av varje spricktyp [%] Fäll-/kap-/stormspricka Kantspricka Minispricka Märgspricka Ringspricka (kådlåpa) Splintsidespricka Spricka över hörn Ändspricka , ,1 15,6 34,4 0 9,4 21, ,7 1,7 19,3 0 4,2 Totalt

47 5.2 Relationer mellan sprickors ytliga dimensioner (längd, bredd) och uppmätt djup Av gjorda undersökningar har inga direkta förhållanden eller samband mellan sprickors ytliga dimensioner (längd, bredd) och sprickors djup kunnat urskiljas. De mätvärden som legat till grund för undersökningarna är erhållna dels från avsyning med WoodEye (längd och bredd), dels från manuellt utförda mätningar (djup). I kapitel 5.2 redovisas spridningsdiagram med uppvisade relationer för: samtliga sprickor, sprickor belägna i provmaterialets mittzoner, sprickor belägna i provmaterialets ändzoner, torksprickor, splintsidesprickor, märgsprickor, ändsprickor, ringsprickor (kådlåpor). Övriga spricktyper som uppträdde vid de praktiska undersökningarna (kantspricka, minispricka, kap-/fäll-/stormspricka samt spricka över hörn) bedömdes bestå av för få sprickor för att ta fram tillförlitliga och analyserbara resultat Samtliga sprickor I figur 5.5 redovisas spridningen för, och relationer mellan, djup och bredd för samtliga 568 undersökta sprickor. Relationer mellan djup och bredd för samtliga sprickor Bredd (mm) Djup (mm) Figur 5.5 Relationer mellan djup och bredd för samtliga undersökta sprickor. 40

48 I figur 5.6 redovisas spridningen för, och relationer mellan, djup och längd för samtliga 568 undersökta sprickor. Relationer mellan djup och längd för samtliga sprickor Längd (mm) Djup (mm) 60 Figur 5.6 Relationer mellan djup och längd för samtliga undersökta sprickor Sprickor belägna i provmaterialets mittzoner I figur 5.7 redovisas spridningen för, och relationer mellan, djup och bredd för sprickor belägna i provmaterialets mittzoner, dvs. minisprickor, märgsprickor, ringsprickor (kådlåpor) och splintsidesprickor. Dessa var 467 till antalet, vilket motsvarar 82,2 % av det totala antalet sprickor. Relationer mellan djup och bredd för sprickor belägna i provmaterialets mittzoner 7 Bredd (mm) Djup (mm) Figur 5.7 Relationer mellan djup och bredd för sprickor belägna i provmaterialets mittzoner (minisprickor, märgsprickor, ringsprickor (kådlåpor) och splintsidesprickor). 41

49 I figur 5.8 redovisas spridningen för, och relationer mellan, djup och längd för sprickor belägna i provmaterialets mittzoner, dvs. minisprickor, märgsprickor, ringsprickor (kådlåpor) och splintsidesprickor. Dessa var 467 till antalet, vilket motsvarar 82,2 % av det totala antalet sprickor. Relationer mellan djup och längd för samtliga sprickor belägna i provmaterialets mittzoner Längd (mm) Djup (mm) Figur 5.8 Relationer mellan djup och längd för sprickor belägna i provmaterialets mittzoner (minisprickor, märgsprickor, ringsprickor (kådlåpor) och splintsidesprickor) Sprickor belägna i provmaterialets ändzoner I figur 5.9 redovisas spridningen för, och relationer mellan, djup och bredd för sprickor belägna i provmaterialets ändzoner, dvs. fäll-, kap- och stormsprickor, ändsprickor samt sprickor över hörn. Dessa var 94 till antalet, vilket motsvarar 16,5 % av totalt antal sprickor. Relationer mellan djup och bredd för sprickor belägna i provmaterialets ändzoner 2,5 2 Bredd (mm) 1,5 1 0, Djup (mm) Figur 5.9 Relationer mellan djup och bredd för sprickor belägna i provmaterialets ändzoner (fäll-, kapoch stormsprickor, ändsprickor och spricka över hörn). 42

50 I figur 5.10 redovisas spridningen för, och relationer mellan, djup och längd för sprickor belägna i provmaterialets ändzoner, dvs. fäll-/kap-/stormsprickor, ändsprickor samt sprickor över hörn. Dessa var 94 till antalet, vilket motsvarar 16,5 % av det totala antalet sprickor. Relationer mellan djup och längd för sprickor belägna i provmaterialets ändzoner Längd (mm) Djup (mm) 60 Figur 5.10 Relationer mellan djup och längd för sprickor belägna i provmaterialets ändzoner (fäll-, kapoch stormsprickor, ändsprickor och spricka över hörn) Torksprickor I figur 5.11 redovisas spridningen för, och relationer mellan, djup och bredd för samtliga undersökta torksprickor, dvs. kantsprickor, minisprickor, märgsprickor och splintsidesprickor. Dessa var 172 till antalet, vilket motsvarar 30,3 % av det totala antalet sprickor. Relationer mellan djup och bredd för samtliga torksprickor Bredd (mm) Djup (mm) Figur 5.11 Relationer mellan djup och bredd för samtliga undersökta torksprickor (kantsprickor, minisprickor, märgsprickor och splintsidesprickor). 43

51 I figur 5.12 redovisas spridningen för, och relationer mellan, djup och längd för samtliga undersökta torksprickor, dvs. kantsprickor, minisprickor, märgsprickor och splintsidesprickor. Dessa var 172 till antalet, vilket motsvarar 30,3 % av det totala antalet sprickor. Relationer mellan djup och längd för samtliga torksprickor Längd (mm) Djup (mm) Figur 5.12 Relationer mellan djup och längd för samtliga undersökta torksprickor (kantsprickor, minisprickor, märgsprickor och splintsidesprickor) Splintsidesprickor I figur 5.13 redovisas spridningen för, och relationer mellan, djup och bredd för samtliga undersökta splintsidesprickor. Dessa var 57 till antalet, vilket motsvarar 10 % av det totala antalet sprickor. Relationer mellan djup och bredd för samtliga splintsidesprickor 2 1,6 Bredd (mm) 1,2 0,8 0, Djup (mm) Figur 5.13 Relationer mellan djup och bredd för samtliga undersökta splintsidesprickor. 44

52 I figur 5.14 redovisas spridningen för, och relationer mellan, djup och längd för samtliga undersökta splintsidesprickor. Dessa var 57 till antalet, vilket motsvarar 10 % av det totala antalet sprickor. Relationer mellan djup och längd för samtliga splintsidesprickor Längd (mm) Djup (mm) Figur 5.14 Relationer mellan djup och längd för samtliga undersökta splintsidesprickor Märgsprickor I figur 5.15 redovisas spridningen för, och relationer mellan, djup och bredd för samtliga undersökta märgsprickor. Dessa var 103 till antalet, vilket motsvarar 18 % av det totala antalet sprickor. Relationer mellan djup och bredd för samtliga märgsprickor Bredd (mm) Djup (mm) Figur 5.15 Relationer mellan djup och bredd för samtliga undersökta märgsprickor. 45

53 I figur 5.16 redovisas spridningen för, och relationer mellan, djup och längd för samtliga undersökta märgsprickor. Dessa var 103 till antalet, vilket motsvarar 18 % av det totala antalet sprickor. Relationer mellan djup och längd för samtliga märgsprickor Längd (mm) Djup (mm) Figur 5.16 Relationer mellan djup och längd för samtliga undersökta märgsprickor Ändsprickor I figur 5.17 redovisas spridningen för, och relationer mellan, djup och bredd för samtliga undersökta ändsprickor. Dessa var 72 till antalet, vilket motsvarar 12,7 % av det totala antalet sprickor. Relationer mellan djup och bredd för samtliga ändsprickor 2,5 2 Bredd (mm) 1,5 1 0, Djup (mm) Figur 5.17 Relationer mellan djup och bredd för samtliga undersökta ändsprickor. 46

54 I figur 5.18 redovisas spridningen för, och relationer mellan, djup och längd för samtliga undersökta ändsprickor. Dessa var 72 till antalet, vilket motsvarar 12,7 % av det totala antalet sprickor. Relationer mellan djup och längd för samtliga ändsprickor 400 Längd (mm) Djup (mm) Figur 5.18 Relationer mellan djup och längd för samtliga undersökta ändsprickor Ringsprickor (kådlåpor) I figur 5.19 redovisas spridningen för, och relationer mellan, djup och bredd för samtliga undersökta ringsprickor. Dessa utgjordes enbart av kådlåpor och var 302 till antalet, vilket motsvarar 53,2 % av det totala antalet sprickor. Relationer mellan djup och bredd för samtliga ringsprickor Bredd (mm) Djup (mm) Figur 5.19 Relationer mellan djup och bredd för samtliga undersökta ringsprickor, vilka enbart utgjordes av kådlåpor. 47

55 I figur 5.20 redovisas spridningen för, och relationer mellan, djup och längd för samtliga undersökta ringsprickor. Dessa utgjordes enbart av kådlåpor och var 302 till antalet, vilket motsvarar 53,2 % av det totala antalet sprickor. Relationer mellan djup och längd för samtliga ringsprickor Längd (mm) Djup (mm) Figur 5.20 Relationer mellan djup och längd för samtliga undersökta ringsprickor, vilka enbart utgjordes av kådlåpor. 48

56 5.3 Mått- och detekteringsnoggrannhet vid avsyning med WoodEye Vid de praktiska undersökningarna visade det sig att de mätvärden som erhölls från WoodEye i vissa fall kunde avvika till viss grad jämfört med de mätvärden som erhölls vid manuellt utförda mätningar. Nedan redovisas de avvikelser som tydligast uppvisades Måttnoggrannhet Den största avvikelsen gällande måttnoggrannhet uppvisades vid längdregistrering av respektive spricka. I samtliga fall bedömdes den manuellt uppmätta spricklängden vara längre än vad som registrerades vid avsyning med WoodEye. I figur 5.21 nedan redovisas uppmätt medelspricklängd fördelat på respektive spricktyp och defektbeteckning, dels vid avsyning med WoodEye, dels vid manuella mätningar. I tabell 5.6 redogörs procentuella avvikelser mellan manuellt uppmätt medelspricklängd och maskinellt registrerad medelspricklängd, fördelat på respektive spricktyp och defektbeteckning. Det bör påpekas att det vid manuell mätning av vissa märgsprickor var svårt att definiera synlig spricklängd, vilket resulterat i att det saknas mätvärden för vissa märgsprickor i figur 5.21 och tabell 5.6. Uppmätt längd (mm) 1000 Medelspricklängd fördelat på respektive spricktyp och defektbeteckning - vid avsyning med WoodEye (röd stapel) och manuella mätningar (blå stapel) Fäll-/kap- /stormspricka Kantspricka Minispricka Märgspricka Ringspricka (kådlåpa) Splintsidespricka Spricka över hörn Ändspricka Märgspricka Ringspricka (kådlåpa) Splintsidespricka Ändspricka Fäll-/kap- /stormspricka Ringspricka (kådlåpa) Crack Crack big Crack profile Pitch pocket Figur 5.21 Uppmätt medelspricklängd fördelat på respektive spricktyp och defektbeteckning, dels vid avsyning med WoodEye, dels vid manuella mätningar. 49

57 Tabell 5.6 Procentuell skillnad mellan manuellt uppmätt medelspricklängd och maskinellt registrerad medelspricklängd, fördelat på respektive spricktyp och defektbeteckning. Defektbeteckning Crack Spricktyp Fäll-/kap-/stormspricka Kantspricka Minispricka Märgspricka Ringspricka (kådlåpa) Splintsidespricka Spricka över hörn Ändspricka Procentuell längdavvikelse 10,1 % 22,5 % 61,6 % 23,7 % 8,7 % 11,8 % 100,4 % 17,3 % Totalt 13,1 % Crack big Märgspricka Ringspricka (kådlåpa) Splintsidespricka Ändspricka odef. 7,2 % 1,8 % 1,2 % Totalt 4,4 % Crack profile Fäll-/kap-/stormspricka 6,1 % Pitch pocket Ringspricka (kådlåpa) 7,2 % I figur 5.22 nedan redovisas relationer mellan spricklängd registrerad av WoodEye och manuellt uppmätt spricklängd för samtliga sprickor bortsett från de märgsprickor där uppmätt längd ej gick att definiera. Ett avvikande mätvärde från en splintsidespricka (spricklängd >1700 mm) är ej heller redovisad i figuren. Ekvationen för regressionslinjen i figuren visar ett förhållande för samtliga sprickor, där längdavvikelsen för de olika mätningarna förenklat kan skrivas som 3,7 % + en given konstant på 4,3. Det bör dock påpekas att ekvationen är en grov approximation av ett mer komplext samband. Relationer mellan spricklängd registrerad av WoodEye och manuellt uppmätt spricklängd Manuellt uppmätt längd (mm) y = 1,0372x + 4, Längd registrerad av WoodEye (mm) Figur 5.22 Relationer mellan spricklängd registrerad av WoodEye och manuellt uppmätt spricklängd. Bredden för respektive spricka noterades vid de manuella mätningarna endast i de fall då det med blotta ögat var möjligt att urskilja en avvikande bredd jämfört med erhållna värden från 50

58 WoodEye. Endast i 3 fall noterades dessa mätvärden avvika. Därav bedömdes sprickbreddsregistrering med WoodEye ge ett tillförlitligt resultat Detekteringsnoggrannhet Som tidigare nämnts detekterades totalt 1237 defekter vid avsyning med WoodEye. Av dessa var 235 st. (19 %) defekter identifierade mer än en gång vilket innebar att de kunde ses som dubbletter till redan detekterade defekter. Av resterande 1002 defekter utgjordes 568 st. (57 %) av verkliga sprickor. Resterande 434 st. (43 %) defekter utgjordes av ej verkliga sprickor. En sammanställning över antal registrerade, dubbelt identifierade defekter, och ej verkliga sprickor i förhållande till totalt antal registrerade defekter redovisas i tabell 5.7. Tabell 5.7 Sammanställning över antal registrerade defekter, dubbelt identifierade defekter, och ej sprickor i förhållande till totalt antal registrerade defekter. Registrerade defekter Dubbelt identifierade Ej sprickor Defektbeteckning Crack Crack big Crack profile Pitch pocket Antal defekter [st] Antal [st] Andel av totalt antal defekter [%] 17,1 65,3 75,0 3,1 Antal [st] Andel av totalt antal defekter [%] 40,2 2,1 12,5 27,2 Totalt , ,1 De av WoodEye registrerade sprickdefekter som i efterföljande mätningar noterades som ej verkliga sprickor utgjordes av flera olika särdrag. En redogörelse för dessa återfinns i tabell 5.8. Tabell 5.8 Sammanställning över de defekter/särdrag som vid de manuellt utförda mätningarna noterades som ej verkliga sprickor. Annan defekt Barkdrag Hanteringsskada Igensatt kådlåpa Kvist Missfärgning Märg Skräp Urslag Vankant Antal [st] Andel av totalt antal [%] 3,9 10,1 5,5 44,2 19,1 15,9 0,5 0,5 0,2 Totalt

59 Vid de praktiska undersökningarna noterades att en stor andel (56 %) av de 302 verkliga kådlåporna registrerades som någon av defektbeteckningarna crack eller crack big istället för den avsedda beteckningen pitch pocket, vilket redogörs för i tabell 5.9. Tabell 5.9 Sammanställning över hur verkliga kådlåpor registrerades, till defekt och antal, vid avsyning med WoodEye. Spricktyp Ringspricka (kådlåpa) Registrerad defekt Crack Crack big Pitch pocket Antal kådlåpor [st] Andel av totalt antal kådlåpor [%] Totalt Vidare noterades även ett omvänt förhållande, där en stor andel (28 %) av de 185 defekter som registrerats som pitch pocket i verkligheten ej utgjordes av kådlåpor utan av något annat särdrag, vilket redogörs för i tabell Tydligt var att särdraget märg ofta registrerades som pitch pocket. Tabell 5.10 Sammanställning över de defekter/särdrag som vid avsyning med WoodEye felaktigt detekterats som pitch pocket. Registrerad defekt Pitch pocket Annan defekt Barkdrag Hanteringsskada Igensatt kådlåpa Kvist Missfärgning Märg Vankant Antal [st] Andel av totalt antal [%] 13,5 7,7 7,7 5,8 1,9 61,5 1,9 Totalt

60 6 Diskussion Enligt litteraturen existerar fler spricktyper än vad som uppvisades vid de praktiska försöken, t.ex. frostspricka, fallspricka, tvärspricka samt inre sprickor. Även om inte alla nämnda spricktyper uppvisats i provmaterialet kan dock mångfalden av sprickor anses vara god, då de flesta torksprickor samt ett antal övriga spricktyper identifierats. Detta trots att det provmaterial som användes i studien var av synnerligen homogen karaktär. I litteraturen påvisas det flera samband mellan virkets dimensioner och sprickors storlek till bredd, längd och djup, vilket ej har kunnat styrkas med utförda mätningar eftersom endast en och samma virkesdimension har använts. Metoden för att manuellt mäta sprickdjup visade sig vara mycket tillförlitlig då det verkliga djupet tydliggjordes väl i jämförelse med vad som kunde uppfattas av det blotta ögat. I Gröna boken står omnämnd en annan metod för att mäta sprickdjup, i vilken en millimetergraderad 0,3 mm tjock mätsticka används för att bestämma djupet. Metoden testades men förkastades då det visade sig att betsmetoden gav ett betydligt mer tillförlitligt resultat, figur 2.4. Beroende på sprickors uppkomst kan sprickor i trä yttra sig på ett otal olika sätt, vilket är förståeligt då trä som material är mycket heterogent. Materialets hygroskopiska och anisotropa egenskaper bidrar starkt till sprickors utseende, därför kan knappast alla spricktyper betraktas lika. Vid sortering av konstruktionsvirke enligt SS-EN behandlas emellertid sprickor efter huruvida de är genomgående eller ej, snarare än efter vilken inverkan respektive spricktyp kan ha på virkets hållfasthetsegenskaper. 6.1 Översikt Totalt uppvisades 8 typer av sprickor, varav 4 av dessa ansågs omfatta för få mätvärden för en djupare analys av respektive spricktyp. Av de undersökta sprickorna var ringsprickor som uteslutande bestod av kådlåpor klart överrepresenterade. Av detta kan slutsatsen dras att kådlåpor är vanligt förekommande i granvirke. Det bör dock påpekas att förekomsten av ringsprickor inte går att påverka vid torkning, eftersom ringsprickor oftast uppstår i det växande trädet p.g.a. yttre störningar. Vid analys av antalet sprickor av respektive typ som har förekommit på virkets märgrespektive flatsida har det konstaterats att ringsprickor (kådlåpor) i 170 fall av 264 förekommit på märgsidan, vilket kan tyda på att kådlåpor är vanligare i märgnära ved. Vidare noterades att förekomsten av ändsprickor var mer vanligt förekommande på splintsidan, vilket förmodligen kan tillskrivas den krympningsinitierade dragspänningen i splintsidans virkesyta som uppstår vid torkning. Uppmätt sprickdjup hos respektive spricktyp visade sig variera kraftigt. Därför bör ett mått på medeldjupet hos majoriteten av spricktyperna ses som något missvisande. Tydligt var dock att fäll-, kap- och stormsprickor stod för det största sprickdjupet med en variation på mm. Dessa sprickor uppvisade en mindre djupvariation än övriga spricktyper, varför dess medeldjup på 42,3 mm också kan anses vara ett mer tillförlitligt värde än för övriga spricktyper. 53

61 Grundast sprickdjup uppvisade kantsprickor och minisprickor, 1-3 mm respektive 2-6 mm. De båda spricktyperna var dock så få till antalet att ytterligare analys för att fastställa tillförlitlig djupvariation rekommenderas. En utvärdering av medelbredd och medellängd för respektive spricktyp visar att kådlåpor noterats som den klart bredaste spricktypen och kantsprickor som den smalaste, medan splintsidesprickor noterats som den längsta och kådlåpor som den kortaste. Av detta kan det konstateras att kådlåpor oftast är relativt korta men väldigt breda i jämförelse med andra spricktyper. I övrigt visade sig fäll-, kap-, och stormsprickor vara relativt utbredda till sin längd, vilket stämmer väl överens med teorin. De sprickor som var genomgående från flatsida till flatsida studerades i syfte att finna eventuella samband mellan hur en genomgående spricka är positionerad på virkets ovansida i relation till virkets undersida. Avsikten med att finna ett sådant samband kan ses som särskilt intressant vid en vidareutveckling av WoodEye, med avseende på sprickavsyning. Genom att jämföra en detekterad spricka på ett virkesstyckes ovansida med en detekterad spricka på dess undersida kan det kanske då konstateras huruvida sprickan är genomgående eller ej. Eftersom genomgående sprickor är en avgörande parameter i sorteringsanvisningar kan ett eventuellt samband utgöra värdefull information. Dock noterades inte mer än 11 sprickor som genomgående, och majoriteten av dessa detekterades av WoodEye endast på respektive plankas ena flatsida. Hos dessa sprickor kunde inga entydiga förhållanden uppvisas huruvida de var positionerade på plankas ovansida i relation till plankas undersida. Dessutom var sprickorna så få till antalet att en djupare analys av mätvärdena ansågs omotiverad. Anledningen till att WoodEye inte lyckades detektera alla genomgående sprickor på varje sida kan förmodligen tillskrivas det faktum att sprickorna kunde vara väldigt otydliga. Sprickorna tydliggjordes emellertid vid de manuella mätningarna av spritbetsen. Sprickor, vilka uppvisades som markant sneda in i virket i förhållande till dess flat- respektive kantsida, noterades främst för att fastställa dess förekomst. En stor andel ringsprickor (kådlåpor) visade sig vara sneda, vilket förefaller naturligt då dessa är tangentiellt orienterade och löper längs med årsringarna. I övrigt noterades 18,4 % av alla undersökta märgsprickor vara sneda, vilket till viss del överensstämmer med teorin om att märgsprickor ofta är sneda in i virket. Av de sprickor vars riktning längs virkesytan tydligt påverkats av närliggande kvist/kvistar noterades splintsidesprickor vara i majoritet, detta beror sannolikt på att spricktypen hörde till den längre, samt att splintsidor har större kvistar än märgsidor. Anledningen till att en sprickas riktning ändras i närheten av en kvist kan tillskrivas det faktum att det runt en kvist är mer eller mindre störd fiberriktning. Eftersom sprickor i regel alltid följer fiberriktningen ändras sprickors riktning i närheten av en kvist. Det kan tilläggas att sprickor med sned riktning bedöms hårdare vid kvalitetssortering. 54

62 6.2 Relationer mellan sprickors ytliga dimensioner (längd, bredd) och uppmätt djup I studerad litteratur har det förekommit relativt få teorier och hypoteser huruvida det existerar samband mellan sprickors ytliga dimensioner (längd, bredd) och djup. Däremot omnämns flera teorier om hur en sprickas vidd, djup och längd står i proportion med virkets tjocklek och bredd, vilket i många fall kan te sig som relativt självklart efter att ha studerat orsaken till varför sprickor uppstår, i synnerhet för de sprickor som uppstår i samband med torkningsprocessen. De teorier som Esping (1988) och Anon (1994) omnämner angående sprickors längd och bredd i relation till dess djup säger att en torksprickas djup och bredd oftast står i proportion till hur lång den är, samt att hos skeppningstorrt grovt centrumutbyte är splintsidesprickors vidd ungefär proportionell mot dess djup. Inga av dessa hypoteser har kunnat styrkas genom denna studie, vilket möjligtvis kan bero på att studerat provmaterial har haft en lägre fuktkvot än skeppningstorrt. I litteraturen nämns också att hos virke med lägre fuktkvoter än skeppningstorrt är sambanden mellan sprickvidd, sprickdjup och virkestjocklek mer oklara, vilket sannolikt beror på inverkan från basning och ythårdhet. Innan de praktiska försöken inleddes spekulerades det i vilka eventuella samband som kunde förväntas framträda. Mest rimligt torde ett samband mellan sprickors bredd och djup vara, med hypotesen att en sprickas djup ökar med ökad bredd. De data som erhållits vid de praktiska undersökningarna har dock inte kunnat understryka denna hypotes. Inte heller har något direkt samband mellan en sprickas längd och djup stått att finna. Inledningsvis undersöktes samtligas sprickors bredd och längd i förhållande till dess djup utan att finna några direkta samband. Vid djupare analysering gjordes en indelning med avseende på sprickors placering i virkesstycket, där sprickor belägna i virkets änd- respektive mittzoner studerades. Detta med anledning av att sprickor som befinner sig i virkesändar många gånger kan anses vara av annan karaktär och uppkomma av andra orsaker än sådana sprickor som uppstår i virkesmittzoner. Det noterades under de praktiska försöken att sprickor i närheten av plankornas ändträytor många gånger var oförutsägbara till storlek och form, därför förväntades ej heller något tydligt förhållande mellan sådana sprickors längd, bredd och djup, vilket inte heller uppvisades. Ej heller påvisades något direkt samband hos sprickor belägna i mittzonerna av plankorna. Vid studier av samtliga torksprickor, dvs. kant-, mini-, märg-, och splintsidesprickor, kunde inte heller något förhållande mellan längd, bredd och djup påvisas. I de fall där mätresultaten bedömdes vara tillräckliga analyserades varje spricktyp för sig, dock utan att finna några direkta samband. Som pekats på i denna studie har ej något samband mellan sprickors ytliga dimensioner och sprickors djup kunnat påvisas. Därmed inte sagt att det inte existerar något samband. En djupare analys med ett större antal sprickor och spricktyper från ett mer varierat provmaterial kan möjligen visa på motsaten. Vid studier av bredd och längd i relation till djup ter det sig ofta naturligt att undersöka area i relation till djup. I och med att en spricka ej är kvadratisk eller rektangulär är det emellertid en relativt komplicerad och tidskrävande metod att ta fram dess verkliga area, därför har endast förhållanden mellan bredd och djup respektive längd och djup undersökts. 55

63 6.3 Mått- och detekteringsnoggrannhet vid avsyning med WoodEye Då mätvärden erhållna vid avsyning med WoodEye jämfördes med mätvärden erhållna från manuella mätningar uppvisades en noterbar skillnad vid längdregistrering av sprickor. Denna varierade till viss del beroende på defektbeteckning och spricktyp, men i samtliga fall registrerade WoodEye en kortare längd än vad som kunde urskiljas av blotta ögat. Detta faktum torde vara av intresse vid t.ex. kapoptimering, då sprickor som avses bortkapas riskerar att till viss del bli kvar i ämnet. En spricktyp som uppvisade en mindre längdavvikelse var ringspricka (kådlåpa), vilket förmodligen kan tillskrivas det faktum att kådlåpor i regel inte smalnar av likt andra sprickor. Defektbeteckningen pitch pocket kan därmed anses ge relativt tillförlitliga mätresultat, med avseende på längd. Registrering av sprickbredd med WoodEye bedömdes fungera väl och ge ett tillförlitligt resultat. Som tidigare nämnts noterades dock inte sprickbredden vid de manuella mätningarna mer än i de fall då det med blotta ögat var möjligt att urskilja en avvikande bredd. Med avseende på detekteringsnoggrannhet har WoodEye, i de praktiska försöken, uppvisat en tydlig känslighet för feldetekteringar. Vanligt förekommande är att systemet klassificerar delar av kvistar som sprickor, vilket är förståeligt då det i sådana fall förekommer mindre sprickor och hålrum i och runt kvistarna. Vidare kan exempelvis märg ibland detekteras som pitch pocket, medan hanteringsskador och missfärgningar många gånger kan detekteras som crack eller crack big. I produktionslinjer där WoodEye används kan det dock antas att missfärgningar och hanteringsskador är mindre förekommande vid avsyning, eftersom systemet i sådana miljöer ofta är placerat i direkt anslutning till t.ex. en hyvellinje. I övrigt noterades att kådlåpor ofta registreras som någon av defektbeteckningarna crack eller crack big istället för den avsedda beteckningen pitch pocket. Detta kan ses som ett problem då bedömningskriterierna för kådlåpor och sprickor kanske inte alltid överensstämmer. Mått- och detekteringsnogrannhet vid avsyning är troligtvis till viss del en fråga om intrimning och kalibrering av avsyningsutrustningen. Kravet på upplösning, dvs. hur små ytdefekter som är möjliga att identifiera, varierar mellan olika avsyningssystem och applikationer. Vid längsmatning av virket beror upplösningen i breddled på skanningbredden och antal bildpunkter, medan upplösningen i längsled beror på matningshastighet och inläsningsfrekvens. Med maximal skanningbredd (250 mm) och med en sensormatris med 1500 bildpunkter motsvarar varje bildpunkt ca 0,17 mm av bredden. Ett sådant system klarar med andra ord av att detektera en lång spricka som är ca 0,2 mm bred (Eliasson 2005). Vid installation av WoodEye utförs alltid en omfattande intrimning och kalibrering av en applikationsingenjör i syfte att ge kunden ett acceptabelt sorteringsresultat med avseende på aktuell produktgrupp. De mått- och detekteringsavvikelser som nämnts ovan hade förmodligen, hos en verklig kund, kunnat reduceras till viss del genom en noggrann konfigurering av systemet. 56

64 6.4 Felkällor Vid projektstart bedömdes ett plankantal på ca 70 st, med en eller flera sprickor av olika karaktärer, utgöra ett tillfredställande provmaterialunderlag för att uppnå ett tillförlitligt mätresultat. Under projektets gång visade det sig emellertid att flera spricktyper bestod av för få sprickor för att analyserbara resultat skulle kunna tas fram. Dessutom kan mångfalden av sprickor och sprickors utseende ha begränsats av det faktum att planken sorterats ur från ett och samma virkespaket. Vid avsyning med WoodEye och vid manuellt utförda mätningar har en stor mängd data samlats in och behandlats, vilket har inneburit att data i omgångar har förts över mellan olika dokument. Den mänskliga faktorn kan i dessa lägen ha medfört att något enstaka fel kan ha uppstått, med avseende på mätvärden. Metoden för att med hjälp av rödnyanserad spritbets mäta sprickdjup har ansetts vara tillförlitlig, men även här kan den mänskliga faktorn ha haft viss inverkan på uppvisat mätresultat. Det visade sig särskilt svårt att innan itsusågning bedöma var djupet för respektive spricka var som störst, vilket kan ha medfört att det uppmätta djup som redovisats i vissa fall inte är helt förenligt med det största djupet. Vidare kan en del av den litteratur som fanns att tillgå i ämnet anses vara något ålderdomlig. Eftersom sprickor som virkesdefekt ofta relateras till torkningsprocessen, vilken förmodligen har utvecklats de senaste 20 åren, kan också synen på torksprickor ha förändrats i samma takt. 57

65 7 Slutsatser Resultatet av studien visar att det existerar flera olika spricktyper med olikartade karaktärsdrag och egenskaper. Av de sprickor som undersöktes och analyserades kan följande slutsatser dras: störst medelbredd uppvisades hos kådlåpor, minst medelbredd uppvisades hos kantsprickor, störst medellängd uppvisades hos splintsidesprickor, minst medellängd uppvisades hos kådlåpor, störst medeldjup uppvisades hos fäll-, kap- och stormsprickor. Några slutsatser angående övriga sprickors medeldjup har inte kunnat dras eftersom djupet hos majoriteten av respektive spricktyp varierade kraftigt. Vid analys av sprickors längd och bredd i förhållande till djupet har inga entydiga samband uppvisats, därför har det ej heller kunnat dras några slutsatser angående detta. Vid analys av genomgående sprickor konstaterades att flertalet återfanns i virkets ändzoner. Några slutsatser angående hur en genomgående spricka är positionerad på virkets ovansida i relation till virkets undersida har ej kunnat dras. Vid analys av mätvärden erhållna från avsyning med WoodEye kan följande slutsatser dras: sprickors längd registrerades som kortare jämfört med vad som uppmättes manuellt, 35 % av alla detekterade sprickdefekter registrerades felaktigt som sprickor, 56 % av de verkliga kådlåporna registrerades som någon av defektbeteckningarna crack eller crack big istället för den avsedda beteckningen pitch pocket. Det bör även poängteras att ovanstående mått- och detekteringsavvikelser förmodligen hade kunnat reduceras till viss del genom en noggrannare konfigurering av avsyningsutrustningen. 58

66 8 Förslag till fortsatta studier I projektet har en stor mängd data samlats in angående sprickor och dess karaktärer. Insamlat material kan med fördel analyseras djupare med mer statistiskt säkerställda metoder, t.ex. hypotesprövning. Ett mer tillförlitligt resultat än vad som framkommit i denna rapport kan sannolikt fås genom fortsatta studier i ett provmaterial av större mångfald och annan karaktär, dvs: större antal sprickor, större antal spricktyper, större antal sprickor av respektive spricktyp, olika virkesdimensioner, olika trädslag, olika fuktkvoter, annat sågmönster och sågutbyte, annan årsringskrökning. Att finna en lämplig och praktiskt tillämpbar metod för att ställa sprickors verkliga area i relation till dess djup kan också vara av intresse vid fortsatta studier. Genom fortsatta studier i internationell litteratur såväl som internationella standarder och normer, med avseende på sprickor, kan eventuellt ytterligare aspekter inom området uppdagas. 59

67 Referenser Tryckta källor Anon (1960). Sortering av sågat virke av furu och gran Anvisningar utarbetade av 1958 års virkeskommitté. Föreningen Svenska Sågverksmän, Stockholm. Anon (1994). Nordiskt trä Sorteringsregler för sågat virke av furu och gran. Föreningen Svenska Sågverksmän, Stockholm. ISBN: Anon (1981). Instruktion för sortering och märkning av T-virke. 5:e upplagan. T- virkesföreningen, Stockholm. Anon (2008). Användarmanual WoodEye ver Innovativ Vision AB, Linköping. Bergman, Lars B., Fransson, B., Thörnqvist. T. (1997). Rätt kvalitet och dimension hos byggnadsvirke. Högskolan i Växjö. Rapport nr. 5. ISBN: X. Casselbrant, S., Kristensen, K., Müller, M., Raknes, E., Sipi, M. & Svensson, B. (2000). Nordiskt kvalitetsspråk för träbranschen barrträ. Trätek Publ.nr ISBN: Dinwoodie, J.M. (2000). Timber It s nature and behaviour. Second edition. E & FN Spon. ISBN: Eliasson, Lars (2005). Automatisk egenskapsidentifiering av trä Litteraturstudie. Växjö universitet institutionen för teknik och design. Rapport nr. 18. ISBN: Esping, Björn (1988). Trätorkning 2 Torkningsfel Åtgärder. TräteknikCentrum. Publ. nr ISBN: Esping, Björn (1992). Trätorkning 1a Grunder i trätorkning. Trätek. ISBN: Salin, Jarl-Gunnar (2001). Inre sprickor och mikrosprickor vid virkestorkning. Trätek. Rapport I ISSN: Elektroniska källor Träguiden (2008). Egenskaper trä TräGuiden. < Hämtat: WoodEye (2008). WoodEye by Innovativ Vision. < Hämtat: Muntliga referenser Andersson, Lars Göran (2008). J G Anderssons Söner AB. Linneryd Nelsson, Claes (2008). Innovativ Vision AB. Linköping

68 Åberopade standarder SS (1998). Träkonstruktioner Konstruktionsvirke Nordiskt T-virke Visuella sorteringsklasser enligt INSTA 142. SIS Förlag AB. SS (1991). Trävaror Sågat och hyvlat virke av barrträ Fuktkvot. SIS Förlag AB. SS-EN 338 (2003). Träkonstruktioner Konstruktionsvirke Hållfasthetsklasser. SIS Förlag AB. SS-EN (2000). Trävaror Visuell handelssortering av sågat virke av barrträ Del 1: Europeisk gran, silvergran, furu och Douglas fir. SIS Förlag AB. SS-EN (2005). Träkonstruktioner Sågat konstruktionsvirke Del 1: Allmänna krav för visuell och maskinell hållfasthetssortering. SIS Förlag AB. 61

69 Bilaga 1 Gantt-schema - för perioden GANTT-SCHEMA Vecka 14 Vecka 15 Vecka 16 Vecka 17 Vecka 18 Vecka 19 Vecka 20 Vecka 21 Vecka 22 Vecka 23 Aktivitet Mån Tis Ons Tor Fre Mån Tis Ons Tor Fre Mån Tis Ons Tor Fre Mån Tis Ons Tor Fre Mån Tis Ons Tor Fre Mån Tis Ons Tor Fre Mån Tis Ons Tor Fre Mån Tis Ons Tor Fre Mån Tis Ons Tor Fre Mån Tis Ons Tor Fre Förberedelser Planering av projekt Upprättning av projektspecifikation Materialanskaffning Beredning och konditionering av material Litteraturstudier, sprickor Introduktion av WoodEye Undersökning Planering och förberedning Scanning och lagring av sprickdata Itusågning av sprickzoner Mätning och dokumentering av sprickor och brädors karaktärer Sammanställning Analys och identifiering av eventuella samband Rapportskrivning Disponering av rapport Förord Sammanfattning Inledning Teori Material och metod Resultat Disskussion och slutsats Presentation av projektet Förberedelser inför presentation och utställning Presentation vid Växjö universitet Utställning vid Växjö universitet Avstämning Handledning Inlämning av utkast Inlämning av råkopior Justering av rapport Överlämning av pliktexemplar Helgdagar B1

70 Bilaga 2 Medelfuktkvot för provmaterialet Bilaga 2 redovisar medelfuktkvoten för det provmaterial som användes under projektets praktiska försök, dels vid ankomst till klimatkammaren, dels efter 3 veckors konditionering. Kontroll av materialets fuktkvot utfördes enligt torrviktsmetoden 1, ekv. 1: u = m u m m (1) där: u = fuktkvot [%] m = träets massa vid fuktkvot u u m 0 = träets massa vid absolut torrt trä Tabell 2.1 Fuktkvoten för provmaterialet vid dess ankomst till klimatkammaren. Provbit nr. Massa [g] kl 12:00 Massa [g] kl 11:20 Massa [g] kl 13:45 Massa [g] kl 13:00 Fuktkvot [%] ,91 22,34 52,66 22,18 45,05 70,70 54,51 20,68 19,11 45,27 19,05 39,02 60,78 46,43 20,67 19,10 45,24 19,04 39,00 60,75 46,40 20,67 19,10 45,24 19,04 39,00 60,75 46,40 15,7 17,0 16,4 16,5 15,5 16,0 17,5 Det aritmetiska medelvärdet för fuktkvoten i provmaterialet vid dess ankomst till klimatkammaren bestämdes till 16,4 %. Tabell 2.2 Fuktkvoten för provmaterialet efter tre veckors konditionering. Provbit nr. Massa [g] kl 15:30 Massa [g] kl 15:30 Massa [g] kl 14:30 Massa [g] kl 14:30 Fuktkvot [%] ,70 73,00 67,39 70,89 61,73 60,23 35,14 58,50 63,66 59,14 62,06 54,11 52,77 30,94 58,45 63,64 59,15 62,04 54,06 52,76 30,93 58,45 63,64 59,15 62,04 54,06 52,76 30,93 14,1 14,7 13,9 14,3 13,7 14,2 13,6 Det aritmetiska medelvärdet för fuktkvoten i provmaterialet efter tre veckors konditionering bestämdes till 14,1 %. 1 Esping, Björn (1992). Trätorkning 1a grunder i trätorkning. Trätek. ISBN: B2

71 Bilaga 3.1 Insamlad data, batch 1 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist A Crack 80,7 165,4 0,9 330,9 04/22/08 14:00:28 X Splint Stor 1 1 A Crack big 80,9 171,9 0,9 333,8 04/22/08 14:00:28 Splint Stor 340 Radiell Ändspricka A Crack 64,2 454,9 0,4 71,8 04/22/08 14:00:28 Splint Stor 80 Radiell Splintsidespricka 4 1 1A Crack 66,7 602,5 0,7 160,4 04/22/08 14:00:28 Splint Stor 170 Radiell Splintsidespricka 1 1 A Crack big 66,7 606,7 0,8 152,8 04/22/08 14:00:28 X Splint Stor 1 1 A Crack big , ,7 04/22/08 14:00:28 X Splint Stor 1 1A Crack 65,6 814,6 0,9 269,6 04/22/08 14:00:28 Splint Stor 295 Radiell Splintsidespricka A Crack 22,1 854,7 0,5 8,8 04/22/08 14:00:28 X Splint Stor Kvist B Crack ,4 0,7 16,3 04/22/08 14:00:28 X Kvist 3 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 1 1 C Crack 76,7 17,6 1,2 9,2 04/22/08 14:00:28 X Märg Stor Hanteringsskada 1 1 C Crack 67,6 274,3 0,4 10,5 04/22/08 14:00:28 X Märg Stor Missfärgning 1 1 C Crack 67,2 412,0 0,5 14,7 04/22/08 14:00:28 X Märg Stor Missfärgning 1 1 C Pitch pocket 70,3 1575,3 4,9 44,5 04/22/08 14:00:28 X Märg Stor Märg 1 1 C Pitch pocket 68,1 1624,2 3 51,6 04/22/08 14:00:28 X Märg Stor Märg 1 1 C Crack 43,1 1868,7 0,5 8,4 04/22/08 14:00:28 X Märg Stor Missfärgning 1 1 C Crack 1,3 2092,0 0,5 12,6 04/22/08 14:00:28 X Märg Stor Missfärgning 1 1 C Crack 81,4 2483,2 0,5 31,9 04/22/08 14:00:28 Märg Stor 32 Radiell Ändspricka C Crack 81,4 2484,0 0,5 21,8 04/22/08 14:00:28 X Märg Stor 1 2 A Crack big 76 28,3 0,7 46,6 04/22/08 14:02:12 X Märg Stor 1 2A Crack 76,1 55,8 0, /22/08 14:02:12 Märg Stor 112 Radiell Märgspricka X A Crack 69,2 335,7 0,3 9,7 04/22/08 14:02:12 Märg Stor 11 Radiell Märgspricka X A Crack 78,1 1175,1 0,4 44,1 04/22/08 14:02:12 Märg Stor 45 Radiell Märgspricka X A Crack 83,3 1420,5 0,4 160,4 04/22/08 14:02:12 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka X A Crack 85,2 1598,1 0,8 44,5 04/22/08 14:02:12 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka X A Crack 83,6 1780,7 0,9 215,8 04/22/08 14:02:12 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka X A Pitch pocket 77,7 1934,6 3,4 78,5 04/22/08 14:02:12 X Märg Stor 1 2 A Crack 77,8 1967,8 0, /22/08 14:02:12 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka X A Crack big , ,2 04/22/08 14:02:12 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka X A Crack 76,8 2188,4 0,9 302,3 04/22/08 14:02:12 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka X A Crack 72,2 2489,1 0,7 25,2 04/22/08 14:02:12 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka X B Crack 15,7 1186,7 0,8 11,7 04/22/08 14:02:12 X Kvist B Crack 6,8 1187,7 0,6 8,8 04/22/08 14:02:12 X Kvist B Crack 5,4 2140,2 0,7 18,8 04/22/08 14:02:12 X Kvist B Crack 4,9 2461,9 0,2 14,2 04/22/08 14:02:12 40 Radiell Kantspricka C Crack 60,8 22,0 0, /22/08 14:02:12 X Splint Stor 1 2 C Crack 61,1 26,7 0,5 53,3 04/22/08 14:02:12 Splint Stor 57 Radiell Ändspricka C Crack ,1 0,5 8,4 04/22/08 14:02:12 X Splint Stor Kvist C Crack 33,1 354,7 0,7 8,4 04/22/08 14:02:12 X Splint Stor Kvist C Crack 89,1 1121,8 0,8 9,7 04/22/08 14:02:12 X Splint Stor Kvist C Crack 85,5 1641,6 0,6 10,1 04/22/08 14:02:12 X Splint Stor Kvist C Crack 76,4 2472,5 0,4 55,8 04/22/08 14:02:12 Splint Stor 63 Radiell Ändspricka A Crack 72,5 31,7 1,5 23,9 04/22/08 14:03:06 X Märg Stor Märg 1 3 A Crack ,6 0,7 22,7 04/22/08 14:03:06 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Pitch pocket 70,4 379,4 3,3 58,4 04/22/08 14:03:06 X Märg Stor Märg 1 3 A Crack 65,9 455,2 0,6 8,4 04/22/08 14:03:06 X Märg Stor Missfärgning 1 3 A Crack 70,6 528,6 0,7 20,2 04/22/08 14:03:06 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka 4 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B3

72 Bilaga 3.1 Insamlad data, batch 1 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist A Crack 70,8 945,0 0, /22/08 14:03:06 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Pitch pocket ,5 2,7 20,2 04/22/08 14:03:06 X Märg Stor Märg 1 3 A Pitch pocket 71,2 1120,9 2 15,5 04/22/08 14:03:06 X Märg Stor Märg 1 3A Crack 63,2 1653,3 0,4 36,5 04/22/08 14:03:06 Märg Stor 44 Radiell Märgspricka A Crack 67,5 1810,1 0,4 15,1 04/22/08 14:03:06 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Crack 57,2 1847,5 0,8 11,8 04/22/08 14:03:06 X Märg Stor Kvist B Crack 11,1 355,0 0,7 8,4 04/22/08 14:03:06 X Kvist 3 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 1 3 C Crack 71,8 68,0 0, /22/08 14:03:06 Splint Stor 180 Radiell Ändspricka C Crack big 71,9 70,1 0,8 130,1 04/22/08 14:03:06 X Splint Stor 1 3 C Crack ,3 0,7 38,2 04/22/08 14:03:06 X Splint Stor Missfärgning 1 3 C Crack 28,1 184,3 0,8 8,4 04/22/08 14:03:06 X Splint Stor Missfärgning 1 3 C Crack 28,4 221,0 0,6 10,5 04/22/08 14:03:06 X Splint Stor Missfärgning 1 3 C Crack 35,6 339,6 0,4 9,2 04/22/08 14:03:06 X Splint Stor Missfärgning 1 3 C Crack ,1 0,4 78,9 04/22/08 14:03:06 Splint Stor 173 Radiell Splintsidespricka C Crack 71,9 862,8 0,5 456,3 04/22/08 14:03:06 Splint Stor 427 Radiell Splintsidespricka C Crack 71,8 895,9 0,6 386,6 04/22/08 14:03:06 X Splint Stor 1 3 C Crack 59,9 2490,1 0,4 30,6 04/22/08 14:03:06 Splint Stor 35 Radiell Ändspricka D Crack 30,6 214,1 0,4 47,3 04/22/08 14:03:06 50 Radiell Kantspricka D Crack 37,9 376,8 0,7 11,7 04/22/08 14:03:06 X Kvist A Crack 69,7 470,7 0,9 14,3 04/22/08 14:04:11 X Splint Stor Kvist A Pitch pocket 31,3 2159,7 4,6 58,4 04/22/08 14:04:11 Splint Stor 0,5 47 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) B Crack 30,1 2075,0 0,7 14,6 04/22/08 14:04:11 X Kvist C Crack 62,2 295,5 0,7 14,3 04/22/08 14:04:11 X Splint Stor Märg 1 4 C Pitch pocket 67,4 493, /22/08 14:04:11 X Splint Stor Märg 1 4 C Crack 64,1 1124,5 0,4 12,6 04/22/08 14:04:11 X Splint Stor Hanteringsskada 1 4 D Crack 2 20,3 0,5 40,6 04/22/08 14:04:11 X Hanteringsskada 1 4 D Crack 22,2 450,6 0,6 9,6 04/22/08 14:04:11 X Kvist D Crack 30,3 2089,3 0,9 8,4 04/22/08 14:04:11 X Kvist A Crack 19,4 41,4 0,6 11,3 04/22/08 14:04:49 X Märg Stor Missfärgning 1 5 A Crack 82,5 568,9 0,6 10,1 04/22/08 14:04:49 X Märg Stor Kvist A Pitch pocket 57,3 1089,0 3 56,7 04/22/08 14:04:49 X Märg Stor Märg 1 5 A Crack 57,8 1491,4 0,5 13,4 04/22/08 14:04:49 X Märg Stor Märg 1 5 A Crack 58,5 1786,4 1,2 16,4 04/22/08 14:04:49 X Märg Stor Märg 1 5 A Crack 73,4 1948,9 0,4 11,3 04/22/08 14:04:49 X Märg Stor Kvist 3 1 5A Crack 69,3 2493,5 0,4 18,1 04/22/08 14:04:49 Märg Stor 19 Radiell Märgspricka B Crack 8,7 313,4 1 9,6 04/22/08 14:04:49 X Kvist B Crack 27,9 743,4 0,7 9,2 04/22/08 14:04:49 X Kvist C Crack 69,7 7,3 0,4 14,7 04/22/08 14:04:49 Splint Stor 20 Radiell Ändspricka C Crack 68,4 2460,8 1 80,2 04/22/08 14:04:49 Splint Stor 87 Radiell Ändspricka A Crack 83,2 715,1 1, /22/08 14:05:57 X Splint Stor Kvist 3 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B4

73 Bilaga 3.1 Insamlad data, batch 1 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist A Crack 71,9 2444,8 1,2 111,3 04/22/08 14:05:57 Splint Stor 147 Radiell Ändspricka A Crack big ,9 1,2 52,9 04/22/08 14:05:57 X Splint Stor Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 1 6 B Crack 19 97,4 0,7 8,4 04/22/08 14:05:57 X Kvist B Crack 24,1 98,3 0, /22/08 14:05:57 X Kvist C Crack 1,5 32,7 0,5 65,5 04/22/08 14:05:57 Märg Stor 79 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 86,1 776,9 1, /22/08 14:05:57 X Märg Stor Märg 1 6 C Pitch pocket 85,9 781,1 3,3 48,7 04/22/08 14:05:57 X Märg Stor Märg 1 6 C Crack ,1 0,5 96,1 04/22/08 14:05:57 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka C Crack 75,8 1579,9 0,3 42,8 04/22/08 14:05:57 Märg Stor 82 Radiell Minispricka C Crack 83,4 1986,0 0,5 46,6 04/22/08 14:05:57 Märg Stor 44 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack big 83,6 1986,7 1,2 52,9 04/22/08 14:05:57 X Märg Stor 1 6 C Crack 81,5 2280,9 0,6 31,1 04/22/08 14:05:57 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka C Crack 79,5 2336,3 0,9 25,2 04/22/08 14:05:57 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka X C Crack 81,7 2449,8 1,9 97,8 04/22/08 14:05:57 Märg Stor 115 Radiell Märgspricka X A Crack 63 14,7 0,7 13,4 04/22/08 14:07:20 X Märg Stor Märg 1 7 A Pitch pocket 64,2 22,7 4 35,3 04/22/08 14:07:20 X Märg Stor Märg 1 7 A Crack 65 38,0 0,7 8,8 04/22/08 14:07:20 X Märg Stor Märg 1 7 A Pitch pocket 134,8 128,3 3,3 19,7 04/22/08 14:07:20 X Märg Stor Hanteringsskada 1 7 A Crack 67,2 132,3 0,5 81,5 04/22/08 14:07:20 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Crack 67,1 143,0 0,4 26,5 04/22/08 14:07:20 X Märg Stor 1 7 A Crack 122,8 161,4 0,4 9,7 04/22/08 14:07:20 X Märg Stor Hanteringsskada 1 7 A Crack 74,6 695,3 0,6 132,7 04/22/08 14:07:20 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Crack 54,8 794,2 0,8 8,8 04/22/08 14:07:20 X Märg Stor Kvist 3 1 7A Crack 81,1 887,2 1,2 246,9 04/22/08 14:07:20 Märg Stor 260 Radiell Märgspricka A Crack profile 88,3 900,0 0,9 27,2 04/22/08 14:07:20 X Märg Stor 1 7 A Crack 88,5 918,3 1, /22/08 14:07:20 X Märg Stor 1 7 A Pitch pocket 85,1 973,9 3,5 53,3 04/22/08 14:07:20 X Märg Stor 1 7 A Crack 76,4 1033,1 1,2 51,6 04/22/08 14:07:20 X Märg Stor 1 7 A Crack big ,5 1,2 164,2 04/22/08 14:07:20 X Märg Stor 1 7A Crack 84,7 1135,8 1,2 194,8 04/22/08 14:07:20 Märg Stor 235 Radiell Märgspricka 7 1 7A Crack 94,2 1268,9 0,8 29,4 04/22/08 14:07:20 Märg Stor 33 Radiell Märgspricka X A Crack profile 93,5 1320,1 2,8 16,7 04/22/08 14:07:20 X Märg Stor Hanteringsskada 1 7A Crack 82,1 1327,5 0,3 17,2 04/22/08 14:07:20 Märg Stor 17 Radiell Märgspricka A Pitch pocket 139,4 1556,1 5,8 50,4 04/22/08 14:07:20 X Märg Stor Missfärgning 1 7A Crack 76,6 1712,3 0,3 42,8 04/22/08 14:07:20 Märg Stor 112 Radiell Märgspricka A Crack 100,1 1926,9 0,4 9,2 04/22/08 14:07:20 X Märg Stor Kvist 3 1 7A Crack 75,3 1982,3 0,9 56,3 04/22/08 14:07:20 Märg Stor 69 Radiell Märgspricka B Crack 10,2 7,3 0,4 13,8 04/22/08 14:07:20 X Hanteringsskada 1 7 B Crack 21,9 150,3 0,9 11,3 04/22/08 14:07:20 X Kvist B Pitch pocket ,7 5,3 66,9 04/22/08 14:07:20 X Vankant 1 7 B Crack 6,9 667,1 0,7 10,5 04/22/08 14:07:20 X Kvist B Crack 15,3 667,5 0,6 11,3 04/22/08 14:07:20 X Kvist B Crack 19,6 1266,9 0,6 10,9 04/22/08 14:07:20 X Kvist B Crack 10,2 1267,8 3,3 13,4 04/22/08 14:07:20 X Kvist B Crack 19,2 1641,0 0, /22/08 14:07:20 50 Radiell Kantspricka B Crack 19,2 1750,3 0,4 46,8 04/22/08 14:07:20 50 Radiell Kantspricka B Crack 4,1 1924,0 0, /22/08 14:07:20 X Kvist 3 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B5

74 Bilaga 3.1 Insamlad data, batch 1 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned spricka 1 Påverkan av kvist 2 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 1 7 D Crack 28,8 182,5 0,7 12,6 04/22/08 14:07:20 X Kvist D Crack 17,4 183,6 1 14,7 04/22/08 14:07:20 X Kvist D Crack 28,2 817,8 3 17,2 04/22/08 14:07:20 X Kvist A Crack 81,7 242,7 0, /22/08 14:08:27 X Märg Stor Missfärgning 1 8 A Crack 70,1 337,0 0,4 15,5 04/22/08 14:08:27 X Märg Stor Märg 1 8 A Crack 131,9 471,5 1,9 42,8 04/22/08 14:08:27 X Märg Stor 1 8 A Pitch pocket ,0 2,1 40,3 04/22/08 14:08:27 Märg Stor 40 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 37,8 503,9 1,2 23,5 04/22/08 14:08:27 X Märg Stor 1 8 A Pitch pocket 37,7 503,9 2,2 21,8 04/22/08 14:08:27 Märg Stor 23 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Pitch pocket 73,6 520,7 3,5 57,9 04/22/08 14:08:27 X Märg Stor Märg 1 8 A Crack 19,2 624,6 0,6 15,5 04/22/08 14:08:27 X Märg Stor Missfärgning 1 8 A Crack big 108,9 706,0 0,7 17,2 04/22/08 14:08:27 X Märg Stor 1 8 A Crack 108,8 706,2 0,6 18,5 04/22/08 14:08:27 Märg Stor 19 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack big 18,6 749,1 1,4 42,8 04/22/08 14:08:27 X Märg Stor 1 8 A Crack 18,7 749,3 1,3 47,4 04/22/08 14:08:27 Märg Stor 46 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Pitch pocket 128,8 771,1 1,8 32,3 04/22/08 14:08:27 Märg Stor 33 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 128,9 771,5 1, /22/08 14:08:27 X Märg Stor 1 8 A Crack 35,5 798,0 1,1 26,5 04/22/08 14:08:27 Märg Stor 25 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 41,4 832,2 0,5 10,9 04/22/08 14:08:27 Märg Stor 10 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 111,4 840,6 0,8 33,6 04/22/08 14:08:27 Märg Stor 32 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack big 111,4 841,2 1, /22/08 14:08:27 X Märg Stor 1 8 A Crack 57,8 1061,9 0,4 51,2 04/22/08 14:08:27 X Märg Stor Barkdrag 1 8 A Crack 22,1 1074,3 1,2 31,5 04/22/08 14:08:27 Märg Stor 34 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 4 1 8A Crack 76,3 1115,8 0,3 41,6 04/22/08 14:08:27 Märg Stor 70 Radiell Märgspricka A Crack 58,7 1120,5 0,5 21,4 04/22/08 14:08:27 X Märg Stor Missfärgning 1 8 A Crack 42,5 1244,5 1,1 30,2 04/22/08 14:08:27 Märg Stor 30 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack big 42,4 1244,5 1,2 26,9 04/22/08 14:08:27 X Märg Stor 1 8 A Crack 43,3 1306,1 0,7 9,7 04/22/08 14:08:27 Märg Stor 13 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack big 121,2 1558,4 0,9 18,1 04/22/08 14:08:27 X Märg Stor 1 8 A Crack 121,1 1559,0 0,7 19,3 04/22/08 14:08:27 Märg Stor 20 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack big 20,1 1587,8 1,4 19,7 04/22/08 14:08:27 Märg Stor 25 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack ,4 0, /22/08 14:08:27 X Märg Stor 1 8 A Crack big ,6 1,4 32,8 04/22/08 14:08:27 Märg Stor 33 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 4,2 1972,6 1,2 22,7 04/22/08 14:08:27 Märg Stor 20 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Pitch pocket 68,1 2009,6 2,9 68,9 04/22/08 14:08:27 X Märg Stor Märg 1 8 A Crack 63,8 2157,0 0,4 14,3 04/22/08 14:08:27 X Märg Stor Märg 1 8 A Crack 67,6 2237,4 0,7 12,2 04/22/08 14:08:27 X Märg Stor Märg 1 8 A Crack 123,4 2483,0 0, /22/08 14:08:27 X Märg Stor 1 8 A Crack big 123,4 2483,2 1, /22/08 14:08:27 Märg Stor 26 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) B Pitch pocket 27,6 1570,5 2 29,3 04/22/08 14:08:27 X Igensatt kådlåpa 1 8 B Crack 29,7 1619,0 0,8 12,5 04/22/08 14:08:27 X Igensatt kådlåpa 1 8 B Pitch pocket 27,5 1630,3 5,6 39,3 04/22/08 14:08:27 X Igensatt kådlåpa 1 8 B Crack 19,3 2487,2 0,3 16,3 04/22/08 14:08:27 16 Radiell Kantspricka C Crack 5,2 113,3 0,7 13,4 04/22/08 14:08:27 X Splint Stor Missfärgning 1 8 C Pitch pocket 21,6 249,1 1, /22/08 14:08:27 Splint Stor 47 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 35,1 1132,3 1,4 32,3 04/22/08 14:08:27 Splint Stor 32 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 11,2 1367,3 0,7 8,8 04/22/08 14:08:27 Splint Stor 12 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Pitch pocket ,7 2, /22/08 14:08:27 Splint Stor 44 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Pitch pocket 45,5 2103,3 1,6 21,8 04/22/08 14:08:27 Splint Stor 25 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 15 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B6

75 Bilaga 3.1 Insamlad data, batch 1 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist C Pitch pocket 134,4 2132,9 1,8 25,6 04/22/08 14:08:27 Splint Stor 35 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack ,1 0,8 10,1 04/22/08 14:08:27 Splint Stor 12 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 1 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 1 8 D Crack 26,1 909,9 1 16,3 04/22/08 14:08:27 X Igensatt kådlåpa 1 8 D Pitch pocket 16,9 2177,2 3 18,4 04/22/08 14:08:27 X Igensatt kådlåpa 1 8 D Crack 16,5 2177,7 1,7 15,9 04/22/08 14:08:27 X Igensatt kådlåpa 1 8 D Pitch pocket 13,6 2445,2 4,2 28,5 04/22/08 14:08:27 X Igensatt kådlåpa 1 8 D Crack 13,4 2450,4 0,7 38,9 04/22/08 14:08:27 X 1 9A Crack 3,3 56,7 0,4 10,9 04/22/08 14:09:02 Splint Stor 13 Radiell Minispricka 2 1 9A Crack 128,3 2167,0 0,9 63,8 04/22/08 14:09:02 Splint Stor 66 Radiell Fäll-/kap-/stormspricka 45 A-C B Crack 43 26,3 0,5 12,5 04/22/08 14:09:02 X Missfärgning 1 9 B Crack 42,5 143,2 0,6 25,5 04/22/08 14:09:02 X Missfärgning 1 9 B Crack 42,2 186,5 0, /22/08 14:09:02 X Missfärgning 1 9 B Crack 40,4 668,2 0,6 10,9 04/22/08 14:09:02 X Missfärgning 1 9 C Crack 46,3 286,9 0,8 12,2 04/22/08 14:09:02 X Märg Stor Kvist C Crack ,7 0,5 8,4 04/22/08 14:09:02 X Märg Stor Urslag 1 9 C Crack 127,5 2051,7 0,5 285,4 04/22/08 14:09:02 Märg Stor 313 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 91,4 2144,7 1,2 62,5 04/22/08 14:09:02 Märg Stor 70 Radiell Fäll-/kap-/stormspricka 45 C-A 1 9 C Crack 34,5 2175,7 0,4 13,9 04/22/08 14:09:02 Märg Stor 35 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 131,6 2181,8 0,6 24,3 04/22/08 14:09:02 X Märg Stor 1 9 C Crack 90,8 2185,0 0,6 23,1 04/22/08 14:09:02 X Märg Stor 1 9 C Crack 90,8 2186,2 0,5 24,8 04/22/08 14:09:02 X Märg Stor 1 9 D Crack ,8 2,2 13,4 04/22/08 14:09:02 X Kvist D Crack 1,7 1966,9 1 9,6 04/22/08 14:09:02 X Hanteringsskada 1 9 D Crack 1,4 2013,8 0, /22/08 14:09:02 X Hanteringsskada 1 10A Crack 63,8 27,5 0,4 54,2 04/22/08 14:09:33 Märg Stor 105 Radiell Ändspricka 45 A-C 1 10 A Crack 116,2 125,8 0,6 16,4 04/22/08 14:09:33 X Märg Stor Kvist A Crack 74,2 469,4 0,3 11,8 04/22/08 14:09:33 X Märg Stor Skräp 1 10 A Crack 65,5 1150,9 0, /22/08 14:09:33 Märg Stor 25 Radiell Märgspricka X A Crack 63,2 1195,6 0,4 38,2 04/22/08 14:09:33 Märg Stor 50 Radiell Märgspricka X A Crack 21,2 1530,3 0,7 9,7 04/22/08 14:09:33 X Märg Stor Kvist A Crack 63,5 2127,6 0,4 29,4 04/22/08 14:09:33 X Märg Stor 1 10A Crack ,2 0,4 128,9 04/22/08 14:09:33 Märg Stor 125 Radiell Ändspricka 45 A-C 1 10 B Crack 2,4 18,8 0,2 8,4 04/22/08 14:09:33 X Hanteringsskada 1 10 B Crack ,5 0,5 10,9 04/22/08 14:09:33 X Kvist C Crack 86,6 62,5 0,8 125,1 04/22/08 14:09:33 Splint Stor 125 Radiell Ändspricka 45 C-A 1 10 C Crack big 86,6 63,2 0,8 116,3 04/22/08 14:09:33 X Splint Stor 1 10 C Crack 96,5 554,3 0,6 8,8 04/22/08 14:09:33 X Splint Stor Kvist C Crack 76,1 1130,6 0,5 9,7 04/22/08 14:09:33 X Splint Stor Kvist C Crack 50,9 1203,6 0,8 12,2 04/22/08 14:09:33 X Splint Stor Kvist C Crack 53,2 1662,8 0,5 8,8 04/22/08 14:09:33 X Splint Stor Kvist C Crack 84,5 2450,9 1,1 107,5 04/22/08 14:09:33 Splint Stor 109 Radiell Ändspricka C Crack 133,8 2484,3 0,4 40,7 04/22/08 14:09:33 Splint Stor 70 Tangentiell Fäll-/kap-/stormspricka 45 C-A 1 10 D Crack 37,6 1643,9 0,7 13,4 04/22/08 14:09:33 X Kvist 3 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B7

76 Bilaga 3.2 Insamlad data, batch 2 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Lokal bredd Längd Dubbelt Märg / Årsringskrökning bredd [mm] längd [mm] orientering defekt spricka 1 av kvist 2 djup [mm] gående Uppmätt Uppmätt Årsrings- Spricktyp / annan Sned Påverkan Uppmätt Genom- Batch Plank Sida Defekt X Y [mm] [mm] Datum Tid identif. Ej spricka Splint 2 1A Crack 77,1 2474,7 0,6 73,2 04/21/08 14:10:41 Märg Stor 75 Radiell Ändspricka 4 Fig. 2 1 B Crack 19, ,7 12,5 04/21/08 14:10:41 X Kvist C Crack 73,7 13,8 0,3 17,5 04/21/08 14:10:41 Splint Stor 34 Radiell Ändspricka C Crack 2,3 778,1 0, /21/08 14:10:41 X Splint Stor Missfärgning 2 1 C Crack 1,3 2002,3 0,5 11,3 04/21/08 14:10:41 X Splint Stor Missfärgning 2 2 A Crack 54,6 95,3 1,6 21,6 04/21/08 14:14:38 X Märg Stor 2 2 A Pitch pocket 54,6 95,9 1,8 19,8 04/21/08 14:14:38 Märg Stor 21 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 21,9 1102,9 1 15,3 04/21/08 14:14:38 Märg Stor 16 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 107,6 1330,6 1 29,6 04/21/08 14:14:38 Märg Stor 30 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack big 107,6 1330,6 1,2 29,1 04/21/08 14:14:38 X Märg Stor 2 2 A Crack 71,8 1613,7 1,7 9,3 04/21/08 14:14:38 X Märg Stor Märg 2 2 A Crack 71,3 1810,7 0,4 9 04/21/08 14:14:38 X Märg Stor Märg 2 2 A Crack 1,3 1827,2 0,9 61,7 04/21/08 14:14:38 X Märg Stor Missfärgning 2 2 A Crack 50,1 1871,1 0, /21/08 14:14:38 X Märg Stor Missfärgning 2 2 A Crack 1,4 1901,4 0,9 55,7 04/21/08 14:14:38 X Märg Stor Missfärgning 2 2 B Crack 34,2 1021,5 0,4 9 04/21/08 14:14:38 X Kvist B Pitch pocket ,6 3,4 27,1 04/21/08 14:14:38 27 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Pitch pocket 3,4 1018,6 2,5 62,4 04/21/08 14:14:38 X Splint Stor Hanteringsskada 2 2 C Crack 4,1 1030,8 1 45,1 04/21/08 14:14:38 X Splint Stor Hanteringsskada 2 2 D Crack 8,1 61,7 0,6 8 04/21/08 14:14:38 X Kvist D Crack 13,5 662,5 0,9 9 04/21/08 14:14:38 X Kvist A Crack 122,8 37,7 1,5 42,9 04/21/08 14:24:14 X Märg Stor 2 3 A Pitch pocket 122,8 37,9 1,7 42,1 04/21/08 14:24:14 Märg Stor 44 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 94,5 40,9 1,2 38,1 04/21/08 14:24:14 X Märg Stor 2 3 A Pitch pocket 94,5 40,9 1,5 38,1 04/21/08 14:24:14 Märg Stor 39 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 1,8 339,2 0,5 12,5 04/21/08 14:24:14 X Märg Stor Missfärgning 2 3 A Crack 105,9 365,2 0,5 9,5 04/21/08 14:24:14 X Märg Stor Kvist A Pitch pocket 66,4 834,4 3,5 32,3 04/21/08 14:24:14 X Märg Stor Märg 2 3 A Crack 65,8 898,1 0,7 10,3 04/21/08 14:24:14 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka X A Crack 66,1 946,2 0,3 8,3 04/21/08 14:24:14 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Crack big 96,6 1045,8 1,1 21,1 04/21/08 14:24:14 X Märg Stor 2 3 A Crack 96,5 1046,2 0,9 21,8 04/21/08 14:24:14 Märg Stor 22 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 60,4 1502,1 0, /21/08 14:24:14 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Crack 20,6 1679,2 0,9 21,8 04/21/08 14:24:14 Märg Stor 22 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 123,2 2050,7 1,3 45,4 04/21/08 14:24:14 X Märg Stor 2 3 A Pitch pocket 123,3 2050,8 1,6 45,1 04/21/08 14:24:14 Märg Stor 45 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack big 108,9 2141,4 1,2 24,3 04/21/08 14:24:14 X Märg Stor 2 3 A Crack ,1 0,8 25,6 04/21/08 14:24:14 Märg Stor 27 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 139,6 2373,4 0,4 23,1 04/21/08 14:24:14 Märg Stor 52 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Pitch pocket 3,1 2480,5 2,2 54,1 04/21/08 14:24:14 Märg Stor 63 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 3,2 2482,5 0,8 60,2 04/21/08 14:24:14 X Märg Stor 2 3 B Crack 21,6 1248,1 5,9 43,6 04/21/08 14:24:14 45 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X B Crack 27,2 1954,8 1 45,6 04/21/08 14:24:14 46 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X 16 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B8

77 Bilaga 3.2 Insamlad data, batch 2 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist C Crack 107,8 948,8 0,4 9,5 04/21/08 14:24:14 X Splint Stor Missfärgning 2 3 C Crack 112, ,1 36,3 04/21/08 14:24:14 Splint Stor 37 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 68,7 1218,4 0,8 10,3 04/21/08 14:24:14 X Splint Stor Kvist C Crack 38,4 1903,4 0,8 58,2 04/21/08 14:24:14 X Splint Stor 2 3 C Pitch pocket ,4 4,8 67,2 04/21/08 14:24:14 Splint Stor 69 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 34, ,1 31,6 04/21/08 14:24:14 X Splint Stor 2 3 C Pitch pocket 34,2 2021,2 2,4 44,1 04/21/08 14:24:14 Splint Stor 47 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X 24 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 2 3 D Crack 3,4 2102,8 0,5 8,3 04/21/08 14:24:14 X Missfärgning 2 4 A Crack profile 118,1 1134,4 0,6 18,3 04/21/08 14:36:06 X Märg Stor 2 4 A Crack 118,6 1138,6 1,2 48,1 04/21/08 14:36:06 X Märg Stor 2 4 A Pitch pocket 118,6 1139,1 2,1 44,6 04/21/08 14:36:06 Märg Stor 49 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 75,8 2054,1 1,8 37,1 04/21/08 14:36:06 X Märg Stor 2 4 A Pitch pocket 75,9 2054,7 2,3 29,3 04/21/08 14:36:06 Märg Stor 38 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Pitch pocket 64,7 2316,9 2,7 20,8 04/21/08 14:36:06 X Märg Stor Märg 2 4 A Pitch pocket 22,3 2325,8 2,3 39,6 04/21/08 14:36:06 Märg Stor 41 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 22,6 2326,9 1,6 44,9 04/21/08 14:36:06 X Märg Stor 2 4 A Crack 73,3 2481,6 0,6 25,3 04/21/08 14:36:06 Märg Stor 35 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) B Crack 14,9 666, /21/08 14:36:06 X Kvist B Crack 5,6 666,9 0,8 16,3 04/21/08 14:36:06 X Kvist B Crack 35,6 1467,2 0,5 9 04/21/08 14:36:06 X Kvist B Crack 30,4 2455,5 1 12,3 04/21/08 14:36:06 X Kvist C Pitch pocket 123,1 1519,9 3,3 38,1 04/21/08 14:36:06 Splint Stor 40 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Pitch pocket 49, ,8 04/21/08 14:36:06 X Splint Stor 2 4 C Pitch pocket 99,8 2350,5 3,3 30,3 04/21/08 14:36:06 Splint Stor 32 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 100,7 2353,4 0,9 29,6 04/21/08 14:36:06 X Splint Stor 2 4 C Pitch pocket 45,9 2356,3 5,6 39,4 04/21/08 14:36:06 Splint Stor 55 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 44,5 2357,6 1,5 40,6 04/21/08 14:36:06 X Splint Stor 2 4 C Crack 75,3 2449,1 0,7 24,1 04/21/08 14:36:06 X Splint Stor 2 4 C Crack 78,3 2471,1 1 78,5 04/21/08 14:36:06 Splint Stor 80 Radiell Ändspricka D Crack 37,4 978,4 0,9 26,1 04/21/08 14:36:06 X 2 4 D Pitch pocket ,5 4,4 38,9 04/21/08 14:36:06 40 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 105,6 110,7 1,6 37,9 04/21/08 14:41:34 X Splint Stor 2 5 A Pitch pocket 105,4 111,4 1,8 35,8 04/21/08 14:41:34 Splint Stor 38 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Pitch pocket 29,6 144,1 2,7 36,1 04/21/08 14:41:34 Splint Stor 42 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 27,9 174,5 0,9 43,1 04/21/08 14:41:34 X Splint Stor 2 5 A Pitch pocket 27, ,1 04/21/08 14:41:34 Splint Stor 40 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 104, ,7 26,8 04/21/08 14:41:34 X Splint Stor 2 5 A Pitch pocket 103,7 609,5 2,9 29,3 04/21/08 14:41:34 Splint Stor 45 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 65,3 2222,8 0,9 90,2 04/21/08 14:41:34 Splint Stor 147 Radiell Ändspricka A Crack big ,8 1 46,1 04/21/08 14:41:34 X Splint Stor 2 5 A Crack 16,4 2257,5 1,1 20,8 04/21/08 14:41:34 Splint Stor 21 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X B Crack 35, ,7 11,3 04/21/08 14:41:34 12 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) B Crack 42,1 1547,2 0,8 69,7 04/21/08 14:41:34 60 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack big 117,3 837,5 1,2 18,6 04/21/08 14:41:34 Märg Stor 29 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 1 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B9

78 Bilaga 3.2 Insamlad data, batch 2 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist C Crack 36,5 940,2 1 28,8 04/21/08 14:41:34 Märg Stor 28 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 95,6 1068,5 1,4 25,3 04/21/08 14:41:34 Märg Stor 25 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack ,8 0,5 8,3 04/21/08 14:41:34 X Märg Stor Missfärgning 2 5 C Crack 136,8 1735,6 0,5 23,8 04/21/08 14:41:34 X Märg Stor 2 5 C Pitch pocket 136,8 1735,8 1,6 23,3 04/21/08 14:41:34 Märg Stor 25 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 7 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 2 5 D Crack 9,3 1613,5 1,2 14,8 04/21/08 14:41:34 X Igensatt kådlåpa 2 6 A Crack 81,9 6, /21/08 14:47:48 Splint Stor 13 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 65,3 70,6 0,6 140,1 04/21/08 14:47:48 Splint Stor 146 Radiell Splintsidespricka A Crack 65,3 105,3 0,4 70,7 04/21/08 14:47:48 X Splint Stor 2 6 A Crack 75,1 935,9 0,5 8,3 04/21/08 14:47:48 X Splint Stor Kvist A Crack 130,3 1203,8 1,3 31,1 04/21/08 14:47:48 X Splint Stor 2 6 A Pitch pocket 130, ,6 33,1 04/21/08 14:47:48 Splint Stor 38 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 72,8 1782,2 1,1 9,3 04/21/08 14:47:48 X Splint Stor Missfärgning 2 6A Crack 54,4 2360,8 0,4 32,3 04/21/08 14:47:48 Splint Stor 110 Radiell Ändspricka 45 A-C 2 6A Crack 58,5 2444,1 0,9 112,3 04/21/08 14:47:48 Splint Stor 134 Radiell Ändspricka 45 A-C A Crack big 59,7 2452,1 0,9 101,3 04/21/08 14:47:48 X Splint Stor 2 6 C Crack big 27,6 655,3 1 27,1 04/21/08 14:47:48 Märg Stor 27 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Pitch pocket 13,2 1774,7 2,6 46,4 04/21/08 14:47:48 Märg Stor 44 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack big ,4 1,4 24,8 04/21/08 14:47:48 Märg Stor 30 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack big 128,5 2181,3 1,2 32,8 04/21/08 14:47:48 X Märg Stor 2 6 C Crack 128,5 2184,4 1 40,1 04/21/08 14:47:48 Märg Stor 40 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack big 81,6 96,4 1,4 182,7 04/21/08 14:53:26 X Splint Stor 2 7A Crack 81,6 100,6 1,4 200,3 04/21/08 14:53:26 Splint Stor 206 Radiell Ändspricka A Crack 84,6 526,9 0,3 24,6 04/21/08 14:53:26 Splint Stor 39 Radiell Splintsidespricka A Crack ,1 0,4 11,5 04/21/08 14:53:26 X Splint Stor Kvist A Crack 95,4 1179,3 0,5 9,3 04/21/08 14:53:26 X Splint Stor Kvist 3 2 7A Crack 86,8 1181,3 0,4 19,8 04/21/08 14:53:26 Splint Stor 30 Radiell Splintsidespricka A Crack 36,1 2037,8 1,2 13,5 04/21/08 14:53:26 X Splint Stor Kvist B Crack 15, , /21/08 14:53:26 X Kvist B Crack 4,3 2498,3 0,9 9 04/21/08 14:53:26 X Kvist D Pitch pocket 39,4 35,6 2,6 34,1 04/21/08 14:53:26 X Hanteringsskada 2 7 D Crack 16,7 635,8 0,5 30,8 04/21/08 14:53:26 X Hanteringsskada 2 8 A Crack big 77, ,2 04/21/08 15:02:32 X Splint Stor 2 8 A Crack 77, ,9 181,7 04/21/08 15:02:32 Splint Stor 181 Radiell Ändspricka A Crack ,3 0,4 43,9 04/21/08 15:02:32 X Splint Stor 2 8 B Crack 2,3 1876,7 0,5 8,3 04/21/08 15:02:32 X Kvist A Pitch pocket 24,1 181,6 1,7 33,3 04/21/08 15:05:24 Märg Stor 35 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Pitch pocket 22,3 392,8 2 44,6 04/21/08 15:05:24 Märg Stor 45 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 63, ,4 12,5 04/21/08 15:05:24 X Märg Stor Märg 2 9 A Crack 140,7 1151,4 0,5 33,6 04/21/08 15:05:24 Märg Stor 1,5 50 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Pitch pocket 126,6 1392,5 1,9 33,6 04/21/08 15:05:24 Märg Stor 35 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Pitch pocket 72,4 1652,2 2,5 39,6 04/21/08 15:05:24 X Märg Stor Märg 2 9 A Crack 104,2 1661,8 0, /21/08 15:05:24 Märg Stor 12 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 19 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B10

79 Bilaga 3.2 Insamlad data, batch 2 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned spricka 1 Påverkan av kvist 2 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 2 9 B Pitch pocket 33,3 1878,6 3,3 39,1 04/21/08 15:05:24 45 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X 15 B-C 2 9 C Crack 70,6 102,5 0,8 9 04/21/08 15:05:24 X Splint Stor Kvist C Crack 71, ,5 8,8 04/21/08 15:05:24 X Splint Stor Kvist C Pitch pocket 24, ,3 34,1 04/21/08 15:05:24 Splint Stor 35 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Pitch pocket 47,8 688,7 1,8 30,3 04/21/08 15:05:24 Splint Stor 32 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 47,7 689,4 2,4 33,6 04/21/08 15:05:24 X Splint Stor 2 9 C Pitch pocket 60,2 690,4 3,1 28,6 04/21/08 15:05:24 Splint Stor 33 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 42,9 743,4 0,7 8,8 04/21/08 15:05:24 X Splint Stor Kvist C Pitch pocket ,3 9 55,4 04/21/08 15:05:24 X Splint Stor Kvist C Crack 49,6 815,1 1,1 24,8 04/21/08 15:05:24 X Splint Stor 2 9 C Crack 57,7 858,8 0,5 8 04/21/08 15:05:24 X Splint Stor Kvist C Crack 74,4 1632,7 0,5 9,5 04/21/08 15:05:24 X Splint Stor Kvist C Pitch pocket 131,7 1664,6 2 42,9 04/21/08 15:05:24 Splint Stor 45 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 131,5 1665,5 2,8 46,6 04/21/08 15:05:24 X Splint Stor 2 9 C Crack 1,7 1710,4 0,5 19,6 04/21/08 15:05:24 X Splint Stor Hanteringsskada 2 9 C Crack big 5, ,2 35,3 04/21/08 15:05:24 Splint Stor 36 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X 15 C-B C Crack 84,7 2489,6 0,8 9,8 04/21/08 15:05:24 X Splint Stor Kvist D Crack ,9 0, /21/08 15:05:24 X Kvist D Pitch pocket 10,3 1692,7 2,4 35,3 04/21/08 15:05:24 37 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X D Crack 10,4 1695,8 2 43,1 04/21/08 15:05:24 X 2 10 A Crack 67,9 34,2 0,4 9,8 04/21/08 15:12:29 X Märg Stor Märg 2 10 A Crack 49,6 54 0,4 9,3 04/21/08 15:12:29 X Märg Stor Märg 2 10 A Crack 89,5 256,7 0, /21/08 15:12:29 X Märg Stor Kvist A Crack 104,2 428,4 0,9 12,5 04/21/08 15:12:29 Märg Stor 13 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Pitch pocket 60,3 700,8 4,5 58,4 04/21/08 15:12:29 X Märg Stor Märg 2 10 A Crack 123,3 997,5 0,6 24,6 04/21/08 15:12:29 X Märg Stor 2 10 A Crack big 123,3 997,8 0,9 23,3 04/21/08 15:12:29 Märg Stor 23 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack ,4 0, /21/08 15:12:29 X Märg Stor Märg 2 10 A Pitch pocket 123,1 1453,6 2,2 31,3 04/21/08 15:12:29 Märg Stor 32 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 123,3 1453,7 1,6 32,6 04/21/08 15:12:29 X Märg Stor 2 10 A Crack profile 130,1 1605,5 0,7 16,3 04/21/08 15:12:29 X Märg Stor 2 10 A Crack 130,6 1606,1 1,1 25,6 04/21/08 15:12:29 X Märg Stor 2 10 A Pitch pocket 130,8 1606,6 2,1 24,1 04/21/08 15:12:29 Märg Stor 23 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 41,7 1669,5 0, /21/08 15:12:29 X Märg Stor Missfärgning 2 10 A Pitch pocket 65,6 1691,7 5,1 33,8 04/21/08 15:12:29 X Märg Stor Märg 2 10 A Pitch pocket 65, ,5 56,4 04/21/08 15:12:29 X Märg Stor Märg 2 10 A Crack big 139,6 2429,1 1 24,6 04/21/08 15:12:29 Märg Stor 31 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 48,5 2492,4 0,4 34,3 04/21/08 15:12:29 Märg Stor 47 Radiell Fäll-/kap-/stormspricka X A Crack big 135,4 2495,9 1,1 19,3 04/21/08 15:12:29 Märg Stor 24 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack ,3 0,4 26,1 04/21/08 15:12:29 Märg Stor 33 Radiell Fäll-/kap-/stormspricka X A Crack 135,3 2498,5 0,4 23,6 04/21/08 15:12:29 X Märg Stor 2 10 A Crack 73,2 2504,7 0,3 10,8 04/21/08 15:12:29 Märg Stor 12 Radiell Ändspricka B Crack 6, , /21/08 15:12:29 X Hanteringsskada 2 10 C Crack 73,1 888,7 1,1 8,5 04/21/08 15:12:29 X Splint Stor Kvist C Crack 105,7 1465,6 1,2 24,8 04/21/08 15:12:29 X Splint Stor 2 10 C Pitch pocket 105,7 1465,6 1,5 23,3 04/21/08 15:12:29 Splint Stor 26 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X 5 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B11

80 Bilaga 3.2 Insamlad data, batch 2 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned spricka 1 Påverkan av kvist 2 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig C Crack 42,3 2317,8 0,6 9 04/21/08 15:12:29 X Splint Stor Kvist D Crack , /21/08 15:12:29 X Kvist 3 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B12

81 Bilaga 3.3 Insamlad data, batch 3 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Sned spricka 1 Påverkan av kvist 2 Uppmätt djup [mm] Lokal bredd Längd Dubbelt Märg / Årsringskrökning bredd [mm] längd [mm] orientering defekt Uppmätt Uppmätt Årsrings- Spricktyp / annan Batch Plank Sida Defekt Y [mm] [mm] Datum Tid identif. Ej spricka Splint 3 1 A Crack 69,8 56,7 0,6 8 04/21/08 15:36:37 X Märg Stor Skräp Genomgående Fig. 3 1 B Pitch pocket 40,3 367,9 4, /21/08 15:36:37 X Hanteringsskada 3 1 C Crack 92,7 515,0 0,6 8,8 04/21/08 15:36:37 X Splint Stor Kvist C Crack ,0 0,5 8,3 04/21/08 15:36:37 X Splint Stor Kvist C Pitch pocket 20,2 2020,7 1,7 27,6 04/21/08 15:36:37 Splint Stor 29 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 102,6 1276,7 0,6 9 04/21/08 15:40:10 X Splint Stor Kvist A Crack 37,8 2100,9 1,4 23,6 04/21/08 15:40:10 Splint Stor 24 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) B Crack 27,8 618,4 0,5 9 04/21/08 15:40:10 X Kvist B Crack 19,4 619,7 0,9 9 04/21/08 15:40:10 X Kvist B Crack ,9 0,5 8,3 04/21/08 15:40:10 X Kvist B Crack 29,7 1753,6 0,5 9,8 04/21/08 15:40:10 X Kvist C Crack 75,1 285,0 1 20,6 04/21/08 15:40:10 Märg Stor 21 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack big 75,1 285,5 1,1 19,1 04/21/08 15:40:10 X Märg Stor 3 2 C Crack 80,2 431,0 0,6 13,3 04/21/08 15:40:10 Märg Stor 14 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 84,1 623,7 0,7 25,1 04/21/08 15:40:10 Märg Stor 25 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 46,5 804,3 0,7 12,3 04/21/08 15:40:10 Märg Stor 12 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 46,4 1282,1 0,6 11,8 04/21/08 15:40:10 Märg Stor 16 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 53,4 1341,4 1,3 102,3 04/21/08 15:40:10 Märg Stor 165 Radiell Märgspricka C Crack 5,1 1404,1 0,7 18,6 04/21/08 15:40:10 X Märg Stor Igensatt kådlåpa 3 2 C Crack , /21/08 15:40:10 Märg Stor 92 Radiell Märgspricka C Crack 58,8 1625,3 0,4 29,8 04/21/08 15:40:10 Märg Stor 40 Radiell Märgspricka C Crack 63,8 1709,3 0,4 31,3 04/21/08 15:40:10 Märg Stor 45 Radiell Märgspricka C Crack 65,2 1745,9 0,9 14,3 04/21/08 15:40:10 Märg Stor 20 Radiell Märgspricka C Crack 77,4 1798,5 1,1 83,5 04/21/08 15:40:10 Märg Stor 101 Radiell Märgspricka C Pitch pocket 78,9 1856,9 1,5 18,8 04/21/08 15:40:10 X Märg Stor 3 2 C Pitch pocket 74,3 1881,6 1,5 22,6 04/21/08 15:40:10 X Märg Stor 3 2 C Crack 64,9 1941,6 1,7 33,8 04/21/08 15:40:10 X Märg Stor 3 2 C Crack 62,9 1969,1 1,4 264,2 04/21/08 15:40:10 Märg Stor 267 Radiell Märgspricka C Crack big 56,5 1979,0 1,2 25,3 04/21/08 15:40:10 X Märg Stor 3 2 C Crack 133,7 2062,8 0,5 32,1 04/21/08 15:40:10 X Märg Stor 3 2 C Pitch pocket 134,1 2062,8 1,8 32,1 04/21/08 15:40:10 Märg Stor 34 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 85,8 2434,1 0,6 12,5 04/21/08 15:40:10 Märg Stor 13 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 78,4 673,1 0,3 9 04/21/08 15:52:10 Märg Stor 9 Radiell Märgspricka A Crack 2,2 728,6 0,5 11,3 04/21/08 15:52:10 X Märg Stor Hanteringsskada 3 3 A Crack 75,2 909,6 0,9 52,4 04/21/08 15:52:10 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Crack 73,1 1145,9 0,4 38,1 04/21/08 15:52:10 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Crack ,2 1,3 26,8 04/21/08 15:52:10 Märg Stor 25 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 81,8 1474,0 3, /21/08 15:52:10 Märg Stor 170 Radiell Märgspricka A Pitch pocket 24,2 1692,5 2,7 60,9 04/21/08 15:52:10 Märg Stor 61 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 76,8 1756,1 0,6 97,5 04/21/08 15:52:10 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Crack ,1 1,2 24,1 04/21/08 15:52:10 Märg Stor 27 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 41,3 2355,8 1,1 29,3 04/21/08 15:52:10 Märg Stor 31 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack big 41,2 2356,0 1,3 27,8 04/21/08 15:52:10 X Märg Stor 3 3 C Pitch pocket 34,4 399,0 3 34,8 04/21/08 15:52:10 Splint Stor 39 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Pitch pocket 123,4 1852,1 3 56,9 04/21/08 15:52:10 Splint Stor 57 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X 16 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B13

82 Bilaga 3.3 Insamlad data, batch 3 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist C Pitch pocket 118,7 2122,2 2 46,6 04/21/08 15:52:10 Splint Stor 49 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack big 74,9 2464,0 1, /21/08 15:52:10 X Splint Stor 3 3 C Crack ,2 1,1 90,7 04/21/08 15:52:10 Splint Stor 100 Radiell Ändspricka 17 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 3 3 D Pitch pocket 28,3 2290,3 3,5 45,9 04/21/08 15:52:10 47 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X D Crack 27,9 2292,5 0,7 41,6 04/21/08 15:52:10 X 3 4 A Crack big 80,2 72,3 1,4 134,6 04/21/08 15:58:02 X Splint Stor 3 4A Crack 80,3 75,1 1,3 149,2 04/21/08 15:58:02 Splint Stor 155 Radiell Ändspricka A Crack 39,7 323,0 0,8 9,8 04/21/08 15:58:02 X Splint Stor Igensatt kådlåpa 3 4 A Pitch pocket 36,1 554,9 1,9 23,8 04/21/08 15:58:02 Splint Stor 24 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack ,5 0,4 18,3 04/21/08 15:58:02 Splint Stor 20 Radiell Splintsidespricka B Crack 20,7 627,8 1 20,3 04/21/08 15:58:02 X Kvist C Crack ,2 0,5 26,6 04/21/08 15:58:02 Märg Stor 35 Radiell Märgspricka X C Crack 64,5 1642,2 0,6 55,1 04/21/08 15:58:02 Märg Stor 71 Radiell Märgspricka C Crack 73,1 1817,4 0,4 63,2 04/21/08 15:58:02 Märg Stor 67 Radiell Märgspricka C Crack big 137,1 2188,1 1,1 17,3 04/21/08 15:58:02 Märg Stor 18 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 137,1 2188,3 0,5 16,8 04/21/08 15:58:02 X Märg Stor 3 4 C Crack 74,5 2481,7 0,7 61,7 04/21/08 15:58:02 Märg Stor 67 Radiell Ändspricka A Crack 111,2 11,7 1,1 22,3 04/21/08 16:04:17 X Splint Stor 3 5 A Pitch pocket 111,2 13,4 1,7 16,8 04/21/08 16:04:17 Splint Stor 24 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 2,1 176,4 0,4 26,3 04/21/08 16:04:17 X Splint Stor Missfärgning 3 5 A Crack 57,8 278,4 0,6 15,3 04/21/08 16:04:17 X Splint Stor Kvist A Crack 44,7 913,0 0, /21/08 16:04:17 X Splint Stor Kvist A Pitch pocket 139,1 2096,1 1,7 22,8 04/21/08 16:04:17 Splint Stor 26 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 10 A-B 3 5 B Crack 30,1 291,2 0,5 11,8 04/21/08 16:04:17 X Kvist B Crack 1,8 371,8 0,5 35,6 04/21/08 16:04:17 X Missfärgning 3 5 B Crack 6,5 2097,4 2,4 33,6 04/21/08 16:04:17 X 3 5 B Pitch pocket 6,4 2097,7 2,8 30,6 04/21/08 16:04:17 30 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 10 B-A 3 5 C Pitch pocket 80,5 339,7 3,6 41,1 04/21/08 16:04:17 X Märg Stor Märg 3 5 C Crack 42,2 1431,6 0,8 15,5 04/21/08 16:04:17 Märg Stor 12 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 116,9 1695,6 0,8 25,1 04/21/08 16:04:17 Märg Stor 26 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack big 116,9 1695,7 0,8 22,8 04/21/08 16:04:17 X Märg Stor 3 5 D Crack 7,7 15,2 0,2 12,8 04/21/08 16:04:17 62 Radiell Spricka över hörn X 7 D-C 3 6A Crack 122,7 4,3 0,4 8 04/21/08 16:10:55 Splint Stor 17 Tangentiell Minispricka X A Crack 60,3 1657,1 0,4 56,9 04/21/08 16:10:55 Splint Stor 63 Radiell Splintsidespricka A Crack 2,4 1789,6 0,6 38,6 04/21/08 16:10:55 X Splint Stor Hanteringsskada 3 6 C Crack 17,8 247,3 1,3 23,3 04/21/08 16:10:55 Märg Stor 18 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 38,5 322,2 1,3 20,3 04/21/08 16:10:55 Märg Stor 20 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 25,5 667,1 0,9 8 04/21/08 16:10:55 X Märg Stor Igensatt kådlåpa 3 6 C Crack 94,8 1076,2 0, /21/08 16:10:55 Märg Stor 12 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 103,3 1246,4 0, /21/08 16:10:55 Märg Stor 18 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack big 103,3 1246,6 0,9 16,5 04/21/08 16:10:55 X Märg Stor 3 6 C Crack 43,6 1552,6 0,5 13,3 04/21/08 16:10:55 X Märg Stor Kvist 3 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B14

83 Bilaga 3.3 Insamlad data, batch 3 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist C Crack ,0 0, /21/08 16:10:55 Märg Stor 12 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 102,8 2334,7 0,7 13,3 04/21/08 16:10:55 Märg Stor 13 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 4 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 3 6 D Crack 1,8 2422,3 0,4 9 04/21/08 16:10:55 X Kvist A Crack 97,4 114,2 0,5 8,8 04/21/08 16:17:01 X Splint Stor Kvist 3 3 7A Crack 56,8 128,6 0,4 55,7 04/21/08 16:17:01 Splint Stor 56 Radiell Splintsidespricka X A Crack 94,8 2506,9 0,4 11,3 04/21/08 16:17:01 Splint Stor 21 Radiell Ändspricka B Crack 26,3 748,3 0,8 8 04/21/08 16:17:01 X Missfärgning 3 7 B Crack 16,3 1641,9 0,9 12,5 04/21/08 16:17:01 X Kvist C Crack 20,4 368,1 0,7 13,8 04/21/08 16:17:01 Märg Stor 15 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 90,7 579, /21/08 16:17:01 X Märg Stor Kvist C Pitch pocket ,9 2,9 25,1 04/21/08 16:17:01 X Märg Stor Märg 3 7 C Crack ,4 0,4 9 04/21/08 16:17:01 X Märg Stor Märg 3 7 C Crack 46,8 2306,4 0,5 9,8 04/21/08 16:17:01 X Märg Stor Barkdrag 3 7 C Crack 112,2 2495,5 0, /21/08 16:17:01 X Märg Stor Missfärgning 3 7 D Crack 25,7 90,0 0,6 10,5 04/21/08 16:17:01 X Kvist D Crack 29,1 769,1 0, /21/08 16:17:01 X Kvist 3 3 8A Crack 69,5 2423,9 0,4 75,5 04/21/08 16:22:53 Splint Stor 96 Radiell Ändspricka A Crack 70,5 2500,3 0,4 21,6 04/21/08 16:22:53 Splint Stor 21 Radiell Ändspricka B Crack 10,4 2072,0 0,7 21,8 04/21/08 16:22:53 22 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 55,5 1543,7 0,5 11,5 04/21/08 16:22:53 Märg Stor 14 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) D Crack 39,8 2509,0 0,5 8,5 04/21/08 16:22:53 X Kvist B Crack 5,1 1155,9 0,9 9,5 04/21/08 16:25:45 X Kvist C Crack ,7 0,4 9,3 04/21/08 16:25:45 X Märg Stor Missfärgning 3 9 C Crack 82,5 2473,3 0, /21/08 16:25:45 Märg Stor 76 Radiell Ändspricka C Crack 82,5 2478,0 0,5 57,7 04/21/08 16:25:45 X Märg Stor 3 10 A Pitch pocket 132,6 104,7 2 35,3 04/21/08 16:27:42 Märg Stor 38 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 132,5 104,9 1,4 35,8 04/21/08 16:27:42 X Märg Stor 3 10 A Crack 14,1 123,0 0,9 9,3 04/21/08 16:27:42 Märg Stor 10 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 21,6 372,8 1,4 32,1 04/21/08 16:27:42 Märg Stor 32 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Pitch pocket 4,4 398,7 1,9 37,4 04/21/08 16:27:42 Märg Stor 39 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Pitch pocket 53,1 552,0 3,2 23,6 04/21/08 16:27:42 X Märg Stor Kvist A Crack 139,5 690,9 0,4 27,1 04/21/08 16:27:42 X Märg Stor 3 10 A Pitch pocket 139,8 690,9 1,5 28,1 04/21/08 16:27:42 Märg Stor 29 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 8,8 823,9 4 57,9 04/21/08 16:27:42 X Märg Stor 3 10 A Pitch pocket 8,7 824,7 1,9 55,6 04/21/08 16:27:42 Märg Stor 60 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack big ,2 1,4 29,1 04/21/08 16:27:42 Märg Stor 30 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack ,3 0,8 28,8 04/21/08 16:27:42 X Märg Stor 3 10 A Pitch pocket 120,4 1044,3 1,9 28,6 04/21/08 16:27:42 Märg Stor 30 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 97,4 1078,3 0,6 18,8 04/21/08 16:27:42 Märg Stor 21 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 3 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B15

84 Bilaga 3.3 Insamlad data, batch 3 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist A Crack 141,9 1244,0 0,4 20,3 04/21/08 16:27:42 X Märg Stor 3 10 A Crack 141,9 1245,5 0,3 22,3 04/21/08 16:27:42 Märg Stor 63 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 142,8 1278,0 0,4 22,1 04/21/08 16:27:42 X Märg Stor 3 10 A Crack 139,6 1740,2 0,6 8 04/21/08 16:27:42 Märg Stor 9 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Pitch pocket ,2 3,2 19,1 04/21/08 16:27:42 X Märg Stor Kvist A Crack 136,8 1892,8 0,6 43,9 04/21/08 16:27:42 X Märg Stor 3 10 A Pitch pocket 137,2 1893,3 1,8 45,4 04/21/08 16:27:42 Märg Stor 44 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 79,1 2220,8 0,6 52,1 04/21/08 16:27:42 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Crack 81,6 2291,0 0,4 68,2 04/21/08 16:27:42 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka X A Crack 78,8 2422,2 1,1 171,7 04/21/08 16:27:42 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Crack 44,1 2479,3 0,6 11,8 04/21/08 16:27:42 Märg Stor 12 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack big 77,9 2482,8 0,8 40,4 04/21/08 16:27:42 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka B Crack 21,9 982,3 0,9 9,3 04/21/08 16:27:42 X Igensatt kådlåpa 3 10 B Crack 10,2 1135,1 0,5 8,5 04/21/08 16:27:42 X Missfärgning 3 10 B Crack 2,9 1232,8 0, /21/08 16:27:42 14 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X 47 B-A 3 10 B Crack 2,1 1270,8 1,4 38,4 04/21/08 16:27:42 Odef. Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X B Crack 6,4 1369,3 0,7 10,8 04/21/08 16:27:42 X Igensatt kådlåpa 3 10 B Crack 1,2 1517,9 0,6 32,1 04/21/08 16:27:42 Odef. Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X B Crack 13,3 2035,0 1,3 15,5 04/21/08 16:27:42 X Igensatt kådlåpa 3 10 B Crack 11,1 2256,6 0,7 8 04/21/08 16:27:42 X Igensatt kådlåpa 3 10 B Crack 24,4 2366,4 1,2 28,6 04/21/08 16:27:42 30 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 7 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig C Crack 128,9 149,8 0,4 8,3 04/21/08 16:27:42 X Splint Stor Igensatt kådlåpa 3 10 C Pitch pocket 29,3 401,2 2,4 37,9 04/21/08 16:27:42 Splint Stor 42 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack ,1 0,4 31,3 04/21/08 16:27:42 Splint Stor 26 Radiell Splintsidespricka C Pitch pocket ,5 1,5 23,3 04/21/08 16:27:42 Splint Stor 35 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 127,1 875,4 1,2 31,6 04/21/08 16:27:42 X Splint Stor 3 10 C Pitch pocket 31,2 920,7 1,5 20,1 04/21/08 16:27:42 Splint Stor 21 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Pitch pocket 98,5 1001,1 2,8 30,3 04/21/08 16:27:42 Splint Stor 35 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Pitch pocket 130,7 1193,1 5,5 40,4 04/21/08 16:27:42 Splint Stor 42 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 22 C-D 3 10 C Pitch pocket 22,7 1225,8 2,3 24,6 04/21/08 16:27:42 Splint Stor 26 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 48 C-A 3 10 C Pitch pocket 23,2 1379,5 2,4 39,1 04/21/08 16:27:42 Splint Stor 42 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Pitch pocket 23,7 1502,2 1,9 35,8 04/21/08 16:27:42 Splint Stor 37 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 116,1 1657,0 0,8 8 04/21/08 16:27:42 X Splint Stor Igensatt kådlåpa 3 10 C Pitch pocket 132,5 1864,0 1,6 25,1 04/21/08 16:27:42 Splint Stor 36 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 27 C-D 3 10 C Pitch pocket 126,7 2437,3 1,7 33,6 04/21/08 16:27:42 Splint Stor 39 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 126,5 2439,4 1,4 39,1 04/21/08 16:27:42 X Splint Stor 3 10 C Crack 79,4 2484,0 0,4 48,1 04/21/08 16:27:42 Splint Stor 49 Radiell Ändspricka D Crack 11,3 1183,2 1,5 20,6 04/21/08 16:27:42 15 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X 22 D-C 3 10 D Pitch pocket ,0 6,4 40,9 04/21/08 16:27:42 38 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X D Pitch pocket 13,5 1867,3 2,3 42,1 04/21/08 16:27:42 40 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X 27 D-C 3 10 D Crack 13,4 1867,4 2,1 42,4 04/21/08 16:27:42 X 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B16

85 Bilaga 3.4 Insamlad data, batch 4 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned spricka 1 Påverkan av kvist 2 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 4 1 A Crack ,3 0,6 8,3 04/21/08 16:56:31 X Splint Stor Kvist A Crack 36, ,7 8,8 04/21/08 16:56:31 X Splint Stor Kvist A Crack 60,3 1741,5 0,6 11,5 04/21/08 16:56:31 X Splint Stor Kvist C Pitch pocket 78, ,6 60,4 04/21/08 16:56:31 X Märg Stor Märg 4 1 C Crack 96,4 242,4 1 21,1 04/21/08 16:56:31 Märg Stor 24 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack big 67, ,2 28,3 04/21/08 16:56:31 X Märg Stor 4 1 C Crack 67,4 309,2 0,9 41,4 04/21/08 16:56:31 Märg Stor 41 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X X C Crack 69,6 1740,5 0,4 21,1 04/21/08 16:56:31 Märg Stor 45 Radiell Märgspricka C Crack 57, ,4 102,5 04/21/08 16:56:31 Märg Stor 120 Radiell Märgspricka X C Crack 67,5 1906,9 0,4 75,7 04/21/08 16:56:31 Märg Stor 52 Radiell Märgspricka C Crack 80,4 1972,7 0,4 56,9 04/21/08 16:56:31 Märg Stor 65 Radiell Märgspricka C Pitch pocket 7,2 2053,6 1, /21/08 16:56:31 Märg Stor 20 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) D Crack 11,5 2186,7 0,7 8 04/21/08 16:56:31 X Kvist A Crack 81,2 5,3 0,9 9,5 04/21/08 17:04:58 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Crack big 117,1 358,2 1,2 18,6 04/21/08 17:04:58 Märg Stor 19 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 117,1 358,5 0, /21/08 17:04:58 X Märg Stor 4 2 A Crack big 9,9 1089,8 1,1 21,3 04/21/08 17:04:58 Märg Stor 22 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 53,7 1134,4 0,9 13,8 04/21/08 17:04:58 X Märg Stor Barkdrag 4 2 A Crack 114,4 1557,6 0,6 8,8 04/21/08 17:04:58 X Märg Stor Igensatt kådlåpa 4 2 A Crack 73,7 2471,1 0,5 21,8 04/21/08 17:04:58 X Märg Stor 4 2A Crack 73,2 2471,4 0,6 72,7 04/21/08 17:04:58 Märg Stor 74 Radiell Fäll-/kap-/stormspricka B Crack 3,8 10,7 0,3 20,3 04/21/08 17:04:58 28 Radiell Kantspricka B Crack 9,6 1011,5 0,7 8,5 04/21/08 17:04:58 X Kvist B Crack 4,3 1012,4 0,9 8,8 04/21/08 17:04:58 X Kvist B Crack 1,4 2347,2 0,5 8,3 04/21/08 17:04:58 8 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 2 4 3A Crack 53,6 19,1 0,3 23,6 04/21/08 17:08:49 Splint Stor 57 Radiell Ändspricka A Crack 84,9 24,3 0,5 38,6 04/21/08 17:08:49 X Splint Stor 4 3A Crack 85,9 25,4 0,4 49,9 04/21/08 17:08:49 Splint Stor 54 Radiell Ändspricka A Crack 64,8 78,6 0,4 28,8 04/21/08 17:08:49 X Splint Stor 4 3A Crack 65 88,5 0,4 66,7 04/21/08 17:08:49 Splint Stor 70 Radiell Ändspricka A Crack 2 93,9 0,5 17,3 04/21/08 17:08:49 X Splint Stor Missfärgning 4 3 A Crack 14, ,4 35,1 04/21/08 17:08:49 Splint Stor 32 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 11,1 494,5 0,9 25,8 04/21/08 17:08:49 Splint Stor 22 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 95,4 582,2 0,4 8,8 04/21/08 17:08:49 X Splint Stor Urslag 4 3 A Crack 81,5 1079,8 0,8 8,3 04/21/08 17:08:49 X Splint Stor Kvist A Crack 28,4 1447,5 0,7 22,3 04/21/08 17:08:49 Splint Stor 24 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X 7 4 3A Crack 60,6 1633,7 0,4 32,6 04/21/08 17:08:49 Splint Stor 43 Radiell Splintsidespricka X A Crack 65,8 1686,2 0,7 16,3 04/21/08 17:08:49 X Splint Stor Kvist A Crack 142,1 2370,2 0,3 25,6 04/21/08 17:08:49 X Splint Stor Hanteringsskada 4 3A Crack 73,9 2466,3 0,6 78,5 04/21/08 17:08:49 Splint Stor 84 Radiell Ändspricka A Crack 74,7 2482,2 0,5 56,7 04/21/08 17:08:49 X Splint Stor 4 3 B Crack 22,4 58,7 0,9 8,5 04/21/08 17:08:49 X Kvist B Crack 2, ,5 16,3 04/21/08 17:08:49 X Hanteringsskada 4 3 C Crack ,7 24,1 04/21/08 17:08:49 Märg Stor 25 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack big ,2 1 23,6 04/21/08 17:08:49 X Märg Stor 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B17

86 Bilaga 3.4 Insamlad data, batch 4 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist C Crack ,1 0,8 23,3 04/21/08 17:08:49 Märg Stor 24 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Pitch pocket 109,4 1474,2 2,8 19,1 04/21/08 17:08:49 Märg Stor 13 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 108,8 1478,1 0,8 11,3 04/21/08 17:08:49 X Märg Stor 4 3 C Crack 73,1 2490,6 0,4 39,4 04/21/08 17:08:49 Märg Stor 47 Radiell Ändspricka 40 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 4 4 A Pitch pocket 7,7 1483,1 2 45,4 04/21/08 17:16:14 Splint Stor 48 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 7,6 1483,4 1,4 47,4 04/21/08 17:16:14 X Splint Stor 4 4 C Pitch pocket 55, ,5 68,7 04/21/08 17:16:14 X Märg Stor Märg 4 4 C Crack big 133,2 1448,2 1 19,6 04/21/08 17:16:14 Märg Stor 22 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 133,1 1449,6 0,6 24,8 04/21/08 17:16:14 X Märg Stor 4 4 C Crack 68,2 2107,5 1,1 14,5 04/21/08 17:16:14 X Märg Stor Barkdrag 4 4 C Crack 116, ,2 15,3 04/21/08 17:16:14 Märg Stor 16 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 68,3 2473,8 0,4 16,8 04/21/08 17:16:14 Märg Stor 46 Radiell Ändspricka X A Crack 57,5 2464,3 0, /21/08 17:19:12 Splint Stor 96 Radiell Ändspricka A Crack 57,5 2464,5 0, /21/08 17:19:12 X Splint Stor 4 5 C Crack 104,9 10 0,5 8 04/21/08 17:19:12 X Märg Stor Missfärgning 4 5 C Crack ,5 0,5 10,3 04/21/08 17:19:12 X Märg Stor Missfärgning 4 5 C Crack 106,3 1005,5 0,5 11,5 04/21/08 17:19:12 X Märg Stor Missfärgning 4 5 C Crack 77,6 1026,5 0,4 18,6 04/21/08 17:19:12 X Märg Stor Missfärgning 4 5 D Crack 3,5 1282,1 0,5 10,8 04/21/08 17:19:12 X Missfärgning 4 5 D Crack 3,5 2172,9 0,6 9,5 04/21/08 17:19:12 X Missfärgning 4 5 D Crack 3,1 2500,3 0,6 23,6 04/21/08 17:19:12 X Missfärgning 4 6 A Crack 79,8 70,7 0,3 50,1 04/21/08 17:22:32 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Pitch pocket ,9 1,5 39,4 04/21/08 17:22:32 Märg Stor 41 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 122, ,1 39,6 04/21/08 17:22:32 X Märg Stor 4 6 A Crack 77,3 151,9 0,3 36,6 04/21/08 17:22:32 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Pitch pocket 29,7 1181,4 1,7 31,6 04/21/08 17:22:32 Märg Stor 43 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 29,7 1183,1 1,4 34,8 04/21/08 17:22:32 X Märg Stor 4 6 A Crack 9,3 1961,8 2 45,1 04/21/08 17:22:32 X Märg Stor 4 6 A Pitch pocket 9,2 1963,3 2,5 40,6 04/21/08 17:22:32 Märg Stor 41 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 44,5 769,5 2,1 12,8 04/21/08 17:22:32 X Splint Stor Kvist 3 4 7A Crack 68,7 578,2 0,2 15,8 04/21/08 17:25:11 Splint Stor 31 Radiell Splintsidespricka 2 4 7A Crack 67, , /21/08 17:25:11 Splint Stor 17 Radiell Splintsidespricka 3 4 7A Crack 68, ,7 134,6 04/21/08 17:25:11 Splint Stor 146 Radiell Splintsidespricka A Crack big 68, ,8 131,6 04/21/08 17:25:11 X Splint Stor 4 7 C Crack 69,8 574,7 1 9,8 04/21/08 17:25:11 X Märg Stor Kvist C Crack 1,6 1938,9 1,2 110,6 04/21/08 17:25:11 X Märg Stor Missfärgning 4 7 C Crack 74,6 2234,6 0,3 30,6 04/21/08 17:25:11 X Märg Stor 4 7 C Crack 74,5 2236,1 0,3 67,2 04/21/08 17:25:11 Märg Stor 101 Tangentiell Minispricka X C Crack big 80,7 2277,7 1,1 20,1 04/21/08 17:25:11 X Märg Stor Märg 4 7 C Crack 73,8 2293,5 0, /21/08 17:25:11 X Märg Stor Missfärgning 4 7 C Crack 79,6 2311,1 0,4 15,8 04/21/08 17:25:11 Märg Stor 20 Radiell Märgspricka C Crack 20,2 2487,9 0,4 37,4 04/21/08 17:25:11 Märg Stor 41 Tangentiell Fäll-/kap-/stormspricka 45 C-A 4 8 A Crack 60,9 390,1 0,4 34,6 04/21/08 17:29:51 X Splint Stor 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B18

87 Bilaga 3.4 Insamlad data, batch 4 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist 2 4 8A Crack 64,5 438,8 0,4 136,1 04/21/08 17:29:51 Splint Stor 141 Radiell Splintsidespricka A Crack 65, ,4 55,1 04/21/08 17:29:51 X Splint Stor 4 8 A Crack profile 61,6 2218,9 0,7 49,9 04/21/08 17:29:51 X Splint Stor 4 8 A Crack big 63,1 2288, ,3 04/21/08 17:29:51 X Splint Stor 4 8A Crack 62,7 2288, ,8 04/21/08 17:29:51 Splint Stor 315 Radiell Splintsidespricka 9 4 8A Crack 62,3 2473,1 0, /21/08 17:29:51 Splint Stor 78 Radiell Ändspricka A Crack 62,4 2476,1 0,5 58,4 04/21/08 17:29:51 X Splint Stor 4 8 B Crack ,5 0,7 8 04/21/08 17:29:51 X Kvist 3 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 4 8 C Pitch pocket 68,4 1021,6 2,4 78,5 04/21/08 17:29:51 X Märg Stor Märg 4 8 D Crack 19,1 996,7 1, /21/08 17:29:51 X Kvist A Crack big 30,7 1054,6 1,4 36,6 04/21/08 17:33:49 Märg Stor 36 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 30,7 1055,9 1,3 39,6 04/21/08 17:33:49 X Märg Stor 4 9 C Crack ,6 20,3 04/21/08 17:33:49 Splint Stor 23 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Pitch pocket ,3 1,7 32,6 04/21/08 17:33:49 Splint Stor 35 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 129,5 401,3 1,7 53,6 04/21/08 17:33:49 X Splint Stor 4 9 C Pitch pocket 19,5 776,7 1,5 21,3 04/21/08 17:33:49 Splint Stor 22 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Pitch pocket 128,5 821,1 2,3 40,4 04/21/08 17:33:49 Splint Stor 41 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 128, ,9 43,6 04/21/08 17:33:49 X Splint Stor 4 9 C Crack 121,9 1505,2 2 45,4 04/21/08 17:33:49 X Splint Stor 4 9 C Pitch pocket ,3 2,3 39,6 04/21/08 17:33:49 Splint Stor 41 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Pitch pocket 117,7 1964,6 2,2 31,6 04/21/08 17:33:49 Splint Stor 34 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 111,6 1976,9 0,7 6 04/21/08 17:33:49 X Splint Stor Missfärgning 4 9 D Crack 3,9 2326,7 0,5 22,3 04/21/08 17:33:49 X Hanteringsskada 4 10 A Crack 57,3 44,7 1,3 79,5 04/21/08 17:37:15 X Splint Stor 4 10 A Crack profile 55,5 70,9 1,8 131,9 04/21/08 17:37:15 Splint Stor 140 Radiell Fäll-/kap-/stormspricka A Crack 55,5 124,1 0,6 25,6 04/21/08 17:37:15 X Splint Stor 4 10A Crack 60,9 137,4 0,3 15,5 04/21/08 17:37:15 Splint Stor 15,5 Radiell Fäll-/kap-/stormspricka X A Crack 62,7 182,1 1, /21/08 17:37:15 Splint Stor 120 Radiell Splintsidespricka A Crack 64, ,4 86,2 04/21/08 17:37:15 X Splint Stor 4 10 A Crack 68,7 385,7 0,4 61,9 04/21/08 17:37:15 Splint Stor 78 Radiell Splintsidespricka A Crack 68,9 401,1 0,3 25,1 04/21/08 17:37:15 X Splint Stor 4 10 A Crack 66,5 480,6 0,4 57,2 04/21/08 17:37:15 Splint Stor 60 Radiell Splintsidespricka A Crack 67,9 541,7 0,3 23,6 04/21/08 17:37:15 Splint Stor 42 Radiell Splintsidespricka A Crack 70, ,4 27,1 04/21/08 17:37:15 X Splint Stor 4 10A Crack 71,8 675,7 0,4 177,2 04/21/08 17:37:15 Splint Stor 210 Radiell Splintsidespricka A Crack 72,2 716,2 0,4 24,6 04/21/08 17:37:15 X Splint Stor 4 10A Crack 77, ,2 114,6 04/21/08 17:37:15 Splint Stor 120 Radiell Ändspricka X A Crack big 78,6 2460,5 1, /21/08 17:37:15 X Splint Stor 4 10 B Crack 4,9 906,7 1,6 9,5 04/21/08 17:37:15 X Kvist C Crack ,8 1,3 398,1 04/21/08 17:37:15 Märg Stor 401 Radiell Fäll-/kap-/stormspricka 45 C-A 4 10 C Crack 74,7 229,6 0,7 162,4 04/21/08 17:37:15 X Märg Stor 4 10 C Pitch pocket 67,5 940,2 4,9 72,9 04/21/08 17:37:15 X Märg Stor Märg 4 10 C Crack 60,9 2491,7 0,4 37,6 04/21/08 17:37:15 Märg Stor 38 Radiell Ändspricka 17 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B19

88 Bilaga 3.4 Insamlad data, batch 4 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned spricka 1 Påverkan av kvist 2 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig D Crack 3,4 1986,5 0,5 9,8 04/21/08 17:37:15 X Missfärgning 4 10 D Crack 1,2 2032,9 0,4 55,4 04/21/08 17:37:15 X Missfärgning 4 10 D Crack 3,9 2286,4 0,5 9 04/21/08 17:37:15 X Missfärgning 4 10 D Crack 2,7 2434,8 0,6 8,5 04/21/08 17:37:15 X Missfärgning 4 10 D Crack 1,7 2485,5 0,6 8 04/21/08 17:37:15 X Missfärgning 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B20

89 Bilaga 3.5 Insamlad data, batch 5 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist A Crack big 57,4 413,5 0,7 155,2 04/21/08 18:22:26 X Splint Stor 5 1 A Crack 57,2 417,4 0, /21/08 18:22:26 Splint Stor 185 Radiell Splintsidespricka X A Crack 38,8 2208,7 0,7 9 04/21/08 18:22:26 Splint Stor 8 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X B Crack 1,1 2435,6 0,5 9 04/21/08 18:22:26 X Kvist 3 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 5 1 C Crack 43,2 448,6 1,1 29,8 04/21/08 18:22:26 Märg Stor 31 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack big 43,3 449,0 1,4 28,6 04/21/08 18:22:26 X Märg Stor 5 1 C Crack 63,9 508,4 0, /21/08 18:22:26 X Märg Stor Kvist C Crack 60,3 541,6 0,4 9,8 04/21/08 18:22:26 Märg Stor 12 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 11,6 1928,0 0, /21/08 18:22:26 Märg Stor 15 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Pitch pocket 138,8 2291,5 1,7 33,1 04/21/08 18:22:26 Märg Stor 34 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 98,1 2345,7 1,4 25,8 04/21/08 18:22:26 X Märg Stor 5 1 C Pitch pocket 98,6 2350,9 1,5 31,6 04/21/08 18:22:26 Märg Stor 33 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X D Crack 20,6 257,4 0,8 28,6 04/21/08 18:22:26 35 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X D Crack 2,5 2471,3 0,9 23,3 04/21/08 18:22:26 24 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack big 76,7 54,9 1,3 99,3 04/21/08 18:26:16 X Splint Stor 5 2 A Crack 79,7 102,7 1,1 204,3 04/21/08 18:26:16 Splint Stor 206 Radiell Fäll-/kap-/stormspricka X 45 A-C 5 2 A Crack 79,5 162,7 0,3 23,1 04/21/08 18:26:16 X Splint Stor 5 2 A Crack 78,9 2306,7 0,6 242,2 04/21/08 18:26:16 Splint Stor 226 Radiell Ändspricka X A Crack big 82,8 2362,5 0,8 118,6 04/21/08 18:26:16 X Splint Stor 5 3 A Crack 62,5 23,1 0,9 45,1 04/21/08 18:29:19 Splint Stor 52 Radiell Fäll-/kap-/stormspricka A Crack big 62,1 24,6 0,9 39,1 04/21/08 18:29:19 X Splint Stor 5 3 A Crack 58,4 141,4 0,3 33,6 04/21/08 18:29:19 Splint Stor 89 Radiell Fäll-/kap-/stormspricka A Crack 80,1 1558,7 0,6 9,5 04/21/08 18:29:19 X Splint Stor Kvist B Crack 3,9 1132,9 0,5 11,3 04/21/08 18:29:19 X Kvist B Crack 6,9 1950,8 0,9 17,5 04/21/08 18:29:19 X Kvist C Crack 68,5 1715,1 0,4 9 04/21/08 18:29:19 X Märg Stor Märg 5 3 D Pitch pocket 37,3 849,4 3,6 23,8 04/21/08 18:29:19 24 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) D Crack 1,5 1545,8 0,5 23,8 04/21/08 18:29:19 X Hanteringsskada 5 4 A Crack 69,3 2140,5 0,5 9 04/21/08 18:32:04 X Splint Stor Kvist A Crack 74,1 2443,5 0,5 55,4 04/21/08 18:32:04 X Splint Stor 5 4 A Crack 75,9 2461,5 0, /21/08 18:32:04 Splint Stor 100 Radiell Ändspricka C Pitch pocket 66,6 2405,1 3,8 38,9 04/21/08 18:32:04 X Märg Stor Barkdrag 5 4 D Crack 29,2 445, /21/08 18:32:04 X Kvist A Crack big 15,6 16,5 1,4 17,5 04/21/08 18:34:18 Märg Stor 23 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Pitch pocket 78,9 23,4 4,3 36,3 04/21/08 18:34:18 X Märg Stor Märg 5 5A Crack 79,9 40,5 0, /21/08 18:34:18 Märg Stor 80 Radiell Märgspricka X A Crack 69,2 177,7 0,4 27,1 04/21/08 18:34:18 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Pitch pocket 124,6 364,9 1,9 40,4 04/21/08 18:34:18 Märg Stor 39 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 124,7 365,4 1,6 42,4 04/21/08 18:34:18 X Märg Stor 5 5 A Crack ,2 0,7 33,8 04/21/08 18:34:18 Märg Stor 36 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 3 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B21

90 Bilaga 3.5 Insamlad data, batch 5 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist A Crack 6,7 410,7 1,4 27,8 04/21/08 18:34:18 Märg Stor 27 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 105,6 475,9 0,4 8,3 04/21/08 18:34:18 X Märg Stor Missfärgning 5 5 A Crack 67,8 549,0 0,8 10,5 04/21/08 18:34:18 X Märg Stor Kvist A Crack 69,1 588,1 0,9 9 04/21/08 18:34:18 X Märg Stor Märg 5 5 A Crack 65,1 595,5 0,4 10,3 04/21/08 18:34:18 X Märg Stor Märg 5 5 A Crack 131,1 598,0 1,4 34,3 04/21/08 18:34:18 X Märg Stor 5 5 A Pitch pocket 130,8 598,0 2 34,3 04/21/08 18:34:18 Märg Stor 35 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 68,5 735,0 0, /21/08 18:34:18 Märg Stor 18 Radiell Märgspricka A Crack 136,8 817,2 0,6 55,1 04/21/08 18:34:18 X Märg Stor 5 5 A Pitch pocket ,2 2,2 53,6 04/21/08 18:34:18 Märg Stor 55 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 9 5 5A Crack 77,9 884,6 0,4 51,1 04/21/08 18:34:18 Märg Stor Odef Radiell Märgspricka A Crack big 12,4 973,5 1,3 27,3 04/21/08 18:34:18 Märg Stor 30 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Pitch pocket 23,1 1036,6 3 45,6 04/21/08 18:34:18 Märg Stor 32 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 23,2 1037,2 2,3 46,9 04/21/08 18:34:18 X Märg Stor 5 5 A Crack ,4 1,2 47,4 04/21/08 18:34:18 X Märg Stor Barkdrag 5 5A Crack 70,6 1357,7 0,3 36,1 04/21/08 18:34:18 Märg Stor 69 Radiell Märgspricka X A Crack 1,5 1494,0 1,2 19,1 04/21/08 18:34:18 Märg Stor 45 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 77,2 1549,1 0,6 20,3 04/21/08 18:34:18 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Pitch pocket 21,2 1761,5 1,8 18,6 04/21/08 18:34:18 Märg Stor 22 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 3 5 5A Crack 71,6 1778,1 0,4 29,1 04/21/08 18:34:18 Märg Stor 55 Radiell Märgspricka X 4 5 5A Crack 90,7 1842,9 0,9 9,3 04/21/08 18:34:18 Märg Stor 9,3 Radiell Märgspricka A Crack ,1 1,1 30,6 04/21/08 18:34:18 Märg Stor 31 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 80,8 1956,7 2,4 122,1 04/21/08 18:34:18 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Crack 62,6 2209,6 0,4 10,8 04/21/08 18:34:18 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka 3 5 5A Crack 5,2 2433,6 0,4 47,6 04/21/08 18:34:18 Märg Stor 45 Radiell Ändspricka A Crack 10,5 2488,6 0,6 33,3 04/21/08 18:34:18 Märg Stor 39 Radiell Ändspricka A Crack 35,6 2490,2 0,4 9,5 04/21/08 18:34:18 Märg Stor 9 Radiell Ändspricka B Crack ,1 1,2 9 04/21/08 18:34:18 X Igensatt kådlåpa 5 5 B Crack 13,6 1137, /21/08 18:34:18 X Igensatt kådlåpa 5 5 B Crack 29,9 1459,3 1,5 31,8 04/21/08 18:34:18 X 5 5 B Pitch pocket 28,6 1462,6 4,4 40,4 04/21/08 18:34:18 35 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 5 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 5 5 C Crack big 58,5 17,9 0,8 25,8 04/21/08 18:34:18 X Splint Stor 5 5 C Crack 58,5 24,1 0,6 47,6 04/21/08 18:34:18 Splint Stor 54 Radiell Ändspricka C Pitch pocket 103,7 61,8 2,7 44,4 04/21/08 18:34:18 Splint Stor 47 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 103,6 62,5 2,3 47,9 04/21/08 18:34:18 X Splint Stor 5 5 C Crack 57,2 445,8 0,4 14,8 04/21/08 18:34:18 Splint Stor 33 Radiell Splintsidespricka C Crack 71,6 485,2 0,4 48,9 04/21/08 18:34:18 Splint Stor 52 Radiell Splintsidespricka C Crack 73,1 556,8 0,6 9 04/21/08 18:34:18 X Splint Stor Kvist C Crack ,1 0,5 104,3 04/21/08 18:34:18 Splint Stor 125 Radiell Splintsidespricka X C Crack 70,9 680,3 0,6 74,2 04/21/08 18:34:18 X Splint Stor 5 5 C Pitch pocket 110,2 729,5 3,5 23,6 04/21/08 18:34:18 Splint Stor 25 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Pitch pocket 24,9 835,4 2,3 44,9 04/21/08 18:34:18 Splint Stor 46 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Pitch pocket ,9 3 30,6 04/21/08 18:34:18 Splint Stor 33 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Pitch pocket 125,6 1729,4 1,5 34,1 04/21/08 18:34:18 Splint Stor 40 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 125,5 1730,1 1,1 40,4 04/21/08 18:34:18 X Splint Stor 5 5 C Pitch pocket ,5 2 31,8 04/21/08 18:34:18 Splint Stor 33 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Pitch pocket 22,7 2419,2 2,6 50,9 04/21/08 18:34:18 Splint Stor 52 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X D Pitch pocket 41,1 1251,3 6,2 49,4 04/21/08 18:34:18 55 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) D Crack 3,8 1715,6 0,6 16,5 04/21/08 18:34:18 X Missfärgning 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B22

91 Bilaga 3.5 Insamlad data, batch 5 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned spricka 1 Påverkan av kvist 2 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 5 5 D Crack ,7 1,2 16,5 04/21/08 18:34:18 X Missfärgning 5 6 A Crack 10,6 411,4 1,3 29,6 04/21/08 18:47:00 Märg Stor 32 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 80,4 639,0 0, /21/08 18:47:00 X Märg Stor Märg 5 6 A Pitch pocket 103,5 1405,4 4,5 26,8 04/21/08 18:47:00 X Märg Stor Barkdrag 5 6 A Crack 105,9 1754,4 0,4 9,3 04/21/08 18:47:00 X Märg Stor Missfärgning 5 6 A Crack 57,7 1982,2 0,5 8,3 04/21/08 18:47:00 X Märg Stor Missfärgning 5 6 A Crack 78,4 2350,2 0,4 27,8 04/21/08 18:47:00 X Märg Stor Märg 5 6A Crack 80,9 2480,0 0,6 60,2 04/21/08 18:47:00 Märg Stor 62 Radiell Ändspricka A Crack 80,9 2485,9 0,6 37,9 04/21/08 18:47:00 X Märg Stor 5 6A Crack 41,6 2501,4 0,4 17,3 04/21/08 18:47:00 Märg Stor 17 Radiell Ändspricka B Crack 25,4 741,0 0,7 19,6 04/21/08 18:47:00 X Kvist C Crack 96,4 17,5 0, /21/08 18:47:00 X Splint Stor 5 6 C Pitch pocket 96,9 20,2 2,3 18,3 04/21/08 18:47:00 Splint Stor 20 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 64,6 170,6 0,6 17,8 04/21/08 18:47:00 X Splint Stor Kvist C Pitch pocket 106,8 312,5 2,3 42,9 04/21/08 18:47:00 Splint Stor 44 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 106,8 313,9 2 44,6 04/21/08 18:47:00 X Splint Stor 5 6 C Crack 46,8 1405,9 0,6 8,8 04/21/08 18:47:00 X Splint Stor Kvist C Crack ,0 0,8 8 04/21/08 18:47:00 X Splint Stor Missfärgning 5 6 C Crack 61,8 2448,0 0,5 33,3 04/21/08 18:47:00 X Splint Stor 5 6 C Crack 102,3 2469,3 0,5 10,3 04/21/08 18:47:00 X Splint Stor Missfärgning 5 6 C Crack 61,4 2469,8 0, /21/08 18:47:00 Splint Stor 81 Radiell Ändspricka 45 C-A 5 6 C Crack 83,9 2478,1 0,5 16,3 04/21/08 18:47:00 X Splint Stor Missfärgning 5 6 C Crack 98,9 2478,8 0,5 12,3 04/21/08 18:47:00 X Splint Stor Missfärgning 5 6 C Crack 91,3 2481,1 0,7 7,3 04/21/08 18:47:00 X Splint Stor Missfärgning 5 6 C Crack 106,6 2497,0 0,7 7,5 04/21/08 18:47:00 X Splint Stor Missfärgning 5 6 D Crack 1,2 27,8 0,4 8 04/21/08 18:47:00 X Hanteringsskada 5 6 D Crack 29,2 1400,3 0,6 21,1 04/21/08 18:47:00 X Hanteringsskada 5 7 A Crack 76,3 108,2 0,2 20,3 04/21/08 18:53:04 Splint Stor 40 Radiell Splintsidespricka A Crack 122,8 727,5 0,8 16,5 04/21/08 18:53:04 Splint Stor 14 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X X A Crack 88,7 2396,1 0,5 17,8 04/21/08 18:53:04 X Splint Stor Kvist C Pitch pocket 66,9 257,8 3,9 40,9 04/21/08 18:53:04 X Märg Stor Barkdrag 5 7 C Crack 67,6 268,9 1,2 35,3 04/21/08 18:53:04 X Märg Stor Barkdrag 5 7 C Crack 35,3 1706,9 0,9 24,6 04/21/08 18:53:04 Märg Stor 25 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 68,7 2283,4 1,5 72,7 04/21/08 18:53:04 X Märg Stor Barkdrag 5 8 A Pitch pocket 128,5 1788,7 2,5 57,4 04/21/08 18:55:36 Splint Stor 58 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 30,5 2201,3 1,2 27,3 04/21/08 18:55:36 X Splint Stor 5 8 A Pitch pocket 30,5 2202,7 1,5 22,6 04/21/08 18:55:36 Splint Stor 25 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 92,5 2467,1 0, /21/08 18:55:36 Splint Stor 87 Radiell Ändspricka A Crack big 92,5 2470,6 1 68,4 04/21/08 18:55:36 X Splint Stor 5 8 C Crack 96,3 34,6 0,8 15,5 04/21/08 18:55:36 Märg Stor 17 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 96,2 553,5 0,8 20,6 04/21/08 18:55:36 Märg Stor 22 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) D Crack 1,4 9,1 0,5 15,8 04/21/08 18:55:36 X Hanteringsskada 5 8 D Crack 1,8 2088,2 0,4 32,1 04/21/08 18:55:36 X Hanteringsskada 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B23

92 Bilaga 3.5 Insamlad data, batch 5 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned spricka 1 Påverkan av kvist 2 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 5 9 A Pitch pocket 61,9 28,3 1,7 46,1 04/21/08 18:58:32 X Märg Stor 5 9A Crack 61,4 64,9 1,7 128,8 04/21/08 18:58:32 Märg Stor 145 Radiell Fäll-/kap-/stormspricka A Crack 61,1 92,6 1,1 95,5 04/21/08 18:58:32 X Märg Stor 5 9 A Crack 21,5 274,2 0, /21/08 18:58:32 Märg Stor 19 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 71,8 340,3 0,4 42,9 04/21/08 18:58:32 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka X A Crack 70,2 2321,5 0, /21/08 18:58:32 X Märg Stor Märg 5 9 B Crack 7,5 1082,8 0,9 16,3 04/21/08 18:58:32 X Kvist B Crack ,8 0, /21/08 18:58:32 X Hanteringsskada 5 9 C Crack ,5 1, /21/08 18:58:32 Splint Stor 281 Radiell Fäll-/kap-/stormspricka 45 C-A 5 9 C Crack 66,1 1885,7 0,4 8,8 04/21/08 18:58:32 X Splint Stor Kvist C Crack 40,4 2257,1 0,9 17,5 04/21/08 18:58:32 X Splint Stor 5 9 C Pitch pocket 40,4 2257,2 1,5 15,3 04/21/08 18:58:32 Splint Stor 19 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) D Crack 3,3 2415,5 0,9 51,1 04/21/08 18:58:32 X Missfärgning 5 9 D Crack 3,3 2481,3 0,6 46,9 04/21/08 18:58:32 X Missfärgning 5 10 A Crack 55,8 932,0 0,6 10,5 04/21/08 19:02:25 X Splint Stor Kvist A Crack 45,1 932,5 0, /21/08 19:02:25 X Splint Stor Kvist A Crack 76,3 2461,4 2,2 97,3 04/21/08 19:02:25 Splint Stor 97 Radiell Ändspricka A Crack big 76,3 2468,9 1,1 72,2 04/21/08 19:02:25 X Splint Stor 5 10 C Crack 60,7 2488,2 0,4 42,6 04/21/08 19:02:25 Märg Stor 45 Radiell Ändspricka 23 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B24

93 Bilaga 3.6 Insamlad data, batch 6 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist A Pitch pocket 18,2 1198,7 1,9 25,6 04/21/08 19:14:31 Märg Stor 30 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 18,5 1204,5 0, /21/08 19:14:31 X Märg Stor 6 1A Crack 71,4 1330,9 6,2 279,3 04/21/08 19:14:31 Märg Stor 332 Radiell Märgspricka X X 45 A-C A Pitch pocket 101,3 1490,9 3,2 20,8 04/21/08 19:14:31 Märg Stor 19 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 33, ,3 33,8 04/21/08 19:14:31 Märg Stor 32 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 25,8 2502,7 1,2 12,3 04/21/08 19:14:31 Märg Stor 14 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack ,3 0, /21/08 19:14:31 Märg Stor 10 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) B Crack 7,8 267,1 1,3 15,3 04/21/08 19:14:31 27 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X B Crack 27,5 725,1 0,5 8,3 04/21/08 19:14:31 X Kvist 3 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 6 1 C Crack 66,6 127,3 0, /21/08 19:14:31 X Splint Stor Barkdrag 6 1 C Pitch pocket 21,8 2276,9 2,4 53,1 04/21/08 19:14:31 Splint Stor 54 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 83,7 2456,8 1, /21/08 19:14:31 X Splint Stor 6 1 C Crack 83,7 2457, ,3 04/21/08 19:14:31 Splint Stor 107 Radiell Ändspricka C Crack 73,9 275,9 0,4 17,8 04/21/08 19:14:31 Splint Stor 24 Radiell Minispricka C Pitch pocket 120, ,6 51,1 04/21/08 19:14:31 Splint Stor 54 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) D Crack 30,1 1084,3 1 36,3 04/21/08 19:14: Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X D Crack 5,8 1623,6 0,3 11,5 04/21/08 19:14:31 X Hanteringsskada 6 1 D Crack 2,5 1681,8 0,8 26,1 04/21/08 19:14:31 X Hanteringsskada 6 2A Crack 82,9 125,2 0, /21/08 19:18:45 Splint Stor 89 Radiell Splintsidespricka A Crack 82,5 126,2 0,5 66,4 04/21/08 19:18:45 X Splint Stor 6 2 A Crack big 73,9 1268,4 1,4 304,8 04/21/08 19:18:45 X Splint Stor 6 2A Crack 73,9 1302,2 1,8 400,8 04/21/08 19:18:45 Splint Stor 407 Radiell Splintsidespricka A Crack 71,9 1453,7 0,4 40,1 04/21/08 19:18:45 X Splint Stor 6 2 A Crack 73,9 1599,7 0,4 66,4 04/21/08 19:18:45 X Splint Stor 6 2A Crack 73,3 1605,1 0, /21/08 19:18:45 Splint Stor 191 Radiell Splintsidespricka A Pitch pocket 107,9 1732,4 5,5 38,1 04/21/08 19:18:45 Splint Stor 40 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 107,5 1745,9 1,2 13,8 04/21/08 19:18:45 X Splint Stor 6 2A Crack 106,8 33,1 0,4 30,1 04/21/08 19:18:45 Splint Stor 79 Radiell Ändspricka X B Crack 23,2 54 0,8 8,3 04/21/08 19:18:45 X Kvist B Crack 13 54,6 0,7 9,5 04/21/08 19:18:45 X Kvist C Crack ,4 1,1 40,9 04/21/08 19:18:45 Märg Stor 39 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack big 119,1 1108,6 1,3 38,4 04/21/08 19:18:45 X Märg Stor 6 2 C Crack 69,6 1398,7 0,4 30,8 04/21/08 19:18:45 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka C Crack 72,7 1435,9 0, /21/08 19:18:45 Märg Stor 16 Radiell Märgspricka X C Crack ,1 0,3 26,3 04/21/08 19:18:45 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka C Crack 68,1 1614,5 0,4 41,9 04/21/08 19:18:45 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka C Crack 61,5 1709,8 0,7 15,3 04/21/08 19:18:45 X Märg Stor Missfärgning 6 2 C Crack 64,7 2006,3 0,3 15,8 04/21/08 19:18:45 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka C Crack big 103,2 982,5 1,4 30,8 04/21/08 19:18:45 X Märg Stor 6 2 C Crack 103,2 983,3 1,3 33,3 04/21/08 19:18:45 Märg Stor 32 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) D Crack 4,9 1380,2 0,5 11,5 04/21/08 19:18:45 X Kvist D Crack 14,3 1388,1 0,7 13,3 04/21/08 19:18:45 X Kvist D Crack 9,2 755,4 1,1 13,3 04/21/08 19:18:45 X Kvist A Crack 40,6 1207,9 0,7 13,3 04/21/08 19:24:15 Märg Stor 11 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 1 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B25

94 Bilaga 3.6 Insamlad data, batch 6 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist A Pitch pocket 23, ,5 17,5 04/21/08 19:24:15 Märg Stor 19 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 23,4 1296,9 1,2 22,8 04/21/08 19:24:15 X Märg Stor 6 3 A Crack 66,4 131,2 0,5 8,8 04/21/08 19:24:15 X Märg Stor Märg 6 3 A Crack 66,2 1406,3 0,8 10,5 04/21/08 19:24:15 X Märg Stor Barkdrag 6 3 A Pitch pocket 92,5 1876,3 3,7 33,6 04/21/08 19:24:15 X Märg Stor Barkdrag 6 3 A Pitch pocket 72,2 1885,2 3,5 29,3 04/21/08 19:24:15 X Märg Stor Barkdrag 6 3 A Crack 39,5 2296,8 1,4 25,8 04/21/08 19:24:15 X Märg Stor 6 3 A Pitch pocket 39,6 2296,8 1,7 22,3 04/21/08 19:24:15 Märg Stor 22 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack big 138,5 2487,4 0,7 32,8 04/21/08 19:24:15 X Märg Stor 6 3A Crack 138,3 2489,5 0,4 37,6 04/21/08 19:24:15 Märg Stor 40 Tangentiell Fäll-/kap-/stormspricka X 49 A-C 6 3A Crack 61,4 2503,7 0,3 9,3 04/21/08 19:24:15 Märg Stor 39 Radiell Ändspricka A Crack 134,8 391,3 0,4 18,6 04/21/08 19:24:15 X Märg Stor 6 3 A Crack big 134,9 402,7 1,2 41,4 04/21/08 19:24:15 Märg Stor 41 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) B Pitch pocket 13,4 1683,1 2,1 21,1 04/21/08 19:24:15 22 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X B Crack 13,6 1683,7 1,5 23,8 04/21/08 19:24:15 X 6 3 B Crack 2,5 1732,9 0,5 8 04/21/08 19:24:15 X Igensatt kådlåpa 6 3 B Pitch pocket 34,8 2070,7 1,7 20,3 04/21/08 19:24:15 20 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X 11 B-C 6 3 B Pitch pocket 38,2 2281,7 2,8 23,6 04/21/08 19:24:15 24 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X B Crack 23,2 830,5 1,2 9 04/21/08 19:24:15 X Igensatt kådlåpa Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 6 3 C Pitch pocket 27,1 1120,3 1,8 40,6 04/21/08 19:24:15 Splint Stor 41 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Pitch pocket 125,3 1550,7 2,2 25,1 04/21/08 19:24:15 Splint Stor 25 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X X C Pitch pocket 5,8 2071,4 1,5 31,1 04/21/08 19:24:15 Splint Stor 31 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X 11 C-B 6 3 C Pitch pocket 130,3 2131,3 1,9 33,1 04/21/08 19:24:15 Splint Stor 34 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X 21 C-D 6 3 C Crack 15,5 2445,9 1,1 122,3 04/21/08 19:24:15 Splint Stor 141 Tangentiell Fäll-/kap-/stormspricka X 49 C-A 6 3 C Pitch pocket 31,3 577,9 2 32,3 04/21/08 19:24:15 Splint Stor 36 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 1,2 6,5 0,7 12,5 04/21/08 19:24:15 X Splint Stor Missfärgning 6 3 D Pitch pocket ,2 2,7 26,8 04/21/08 19:24:15 28 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) D Crack 19,1 113,1 1, /21/08 19:24:15 X 6 3 D Crack 31,2 1490,5 2 15,5 04/21/08 19:24:15 21 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) D Pitch pocket 29,3 172,6 3,3 30,3 04/21/08 19:24:15 32 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) D Crack 29,4 172,8 1,5 27,8 04/21/08 19:24:15 X 6 3 D Crack ,9 1,1 28,3 04/21/08 19:24:15 X 6 3 D Pitch pocket ,6 1,9 25,8 04/21/08 19:24:15 27 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 21 D-C 6 4 A Crack 74,6 1034,3 0,4 8 04/21/08 19:30:54 Märg Stor 8 Radiell Märgspricka A Crack 74,1 1078,2 0,4 37,1 04/21/08 19:30:54 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Crack ,5 0,4 8,5 04/21/08 19:30:54 X Märg Stor 6 4 A Crack 78,7 1158,6 0,6 62,7 04/21/08 19:30:54 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Crack 84,4 12,4 0,8 23,8 04/21/08 19:30:54 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Crack 79,3 1215,9 0,4 15,3 04/21/08 19:30:54 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Pitch pocket 80,5 122,8 4,2 48,1 04/21/08 19:30:54 X Märg Stor Märg 6 4 A Crack 76,7 1379,6 0,3 24,8 04/21/08 19:30:54 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka X A Crack 75,4 1434,6 0,4 41,6 04/21/08 19:30:54 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Crack 69,9 1718,5 0,4 10,8 04/21/08 19:30:54 X Märg Stor Märg 6 4 A Pitch pocket 69,4 2145,4 4, /21/08 19:30:54 X Märg Stor Märg 6 4 A Crack 74,8 239,1 0,8 149,9 04/21/08 19:30:54 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka A Pitch pocket 83, ,4 04/21/08 19:30:54 X Märg Stor Märg 6 4 A Crack 71,7 406,7 0,4 29,3 04/21/08 19:30:54 X Märg Stor Märg 6 4 A Crack 71, , /21/08 19:30:54 X Märg Stor Märg 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B26

95 Bilaga 3.6 Insamlad data, batch 6 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned spricka 1 Påverkan av kvist 2 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 6 4 A Pitch pocket 70,7 620,6 5,6 39,4 04/21/08 19:30:54 X Märg Stor Märg 6 4 A Crack 68,6 922,5 0,4 37,6 04/21/08 19:30:54 X Märg Stor Märg 6 4 D Crack 22,2 2137,7 1,1 9,3 04/21/08 19:30:54 X Kvist D Crack 15, ,8 8,5 04/21/08 19:30:54 X Kvist A Crack profile 117,9 1071,5 3,1 33,8 04/21/08 19:39:14 X Splint Stor 6 5 A Crack ,4 0,8 42,6 04/21/08 19:39:14 X Splint Stor 6 5 A Pitch pocket 117,9 1074,4 3,8 44,6 04/21/08 19:39:14 Splint Stor 45 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 114,8 1106,6 0,6 15,8 04/21/08 19:39:14 Splint Stor 25 Radiell Splintsidespricka X 7 6 5A Crack , /21/08 19:39:14 Splint Stor 292 Radiell Splintsidespricka A Crack 64,9 1872,8 0,5 20,1 04/21/08 19:39:14 X Splint Stor Kvist A Crack 50,3 208,4 0,3 11,3 04/21/08 19:39:14 X Splint Stor Kvist A Crack 43,4 2461,4 0,6 25,6 04/21/08 19:39:14 X Splint Stor Kvist 3 6 5A Crack 74,7 2490,9 0,6 36,9 04/21/08 19:39:14 Splint Stor 65 Radiell Ändspricka A Crack 83,4 336,2 0,4 39,6 04/21/08 19:39:14 Splint Stor 47 Radiell Splintsidespricka A Crack big 137,8 390,4 1,1 23,8 04/21/08 19:39:14 Splint Stor 25 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X 12 A-B 6 5 A Crack big , ,9 04/21/08 19:39:14 X Splint Stor 6 5A Crack 75,4 438,7 0,9 226,1 04/21/08 19:39:14 Splint Stor 273 Radiell Splintsidespricka A Crack 51,9 47,4 0,4 15,5 04/21/08 19:39:14 Splint Stor 21 Radiell Splintsidespricka X A Crack big 69,1 92,5 1, /21/08 19:39:14 X Splint Stor 6 5 B Crack 22,5 1846,1 0,5 17,8 04/21/08 19:39:14 46 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X B Crack 9,6 388,8 0,9 28,1 04/21/08 19:39:14 29 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X 12 B-A 6 5 B Crack big 38,6 915,6 1,3 23,3 04/21/08 19:39:14 X Hanteringsskada 6 5 B Crack 38,5 918,9 0,7 27,8 04/21/08 19:39:14 X 6 5 C Crack 13,8 178,4 0,8 8,8 04/21/08 19:39:14 X Märg Stor Kvist C Crack 31,5 2459,4 0,6 17,5 04/21/08 19:39:14 Märg Stor 17 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 95,8 730,4 0,5 6,8 04/21/08 19:39:14 Märg Stor 8 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 1, ,5 30,1 04/21/08 19:39:14 X Märg Stor Hanteringsskada 6 5 D Crack 2,3 2291,2 0,4 8 04/21/08 19:39:14 X Kvist D Crack 19,7 371,9 0,7 37,4 04/21/08 19:39:14 X Missfärgning 6 6 A Pitch pocket 54,2 1167,3 3,5 36,3 04/21/08 19:45:06 Splint Stor 38 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X 7 6 6A Crack 66,8 263,2 0,6 372,5 04/21/08 19:45:06 Splint Stor 391 Radiell Splintsidespricka X A Crack big 67, ,8 354,5 04/21/08 19:45:06 X Splint Stor 6 6A Crack 86,8 55,3 1,2 109,5 04/21/08 19:45:06 Splint Stor 113 Tangentiell Fäll-/kap-/stormspricka X 45 A-C A Crack big 86,7 56,2 1,4 102,3 04/21/08 19:45:06 X Splint Stor 6 6 A Crack profile 85,9 65,8 0,7 21,3 04/21/08 19:45:06 X Splint Stor 6 6 A Crack 103, ,6 04/21/08 19:45:06 Splint Stor 19 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) B Crack 29, , /21/08 19:45:06 X Kvist B Crack 19,6 1015,2 3,5 14,5 04/21/08 19:45:06 X Kvist B Crack 26,1 1478,6 0,9 15,3 04/21/08 19:45:06 X Kvist B Crack 2, ,8 9,8 04/21/08 19:45:06 X Kvist B Crack 38,7 926,3 0,5 17,5 04/21/08 19:45:06 X Hanteringsskada 6 6 C Crack 45,7 1199,1 0,8 23,3 04/21/08 19:45:06 Märg Stor 23 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 37,7 1961,2 0,9 36,9 04/21/08 19:45:06 X Märg Stor 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B27

96 Bilaga 3.6 Insamlad data, batch 6 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist C Crack big 37,8 1961,4 1,1 35,8 04/21/08 19:45:06 Märg Stor 36 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 73,3 33 0,5 59,9 04/21/08 19:45:06 Märg Stor Odef. Radiell Ändspricka C Crack 41 41,9 0, /21/08 19:45:06 Märg Stor 14 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Pitch pocket 72,9 455,2 3,6 25,6 04/21/08 19:45:06 X Märg Stor Märg 6 6 C Crack 83,9 769,8 0, /21/08 19:45:06 Märg Stor 10 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X 7 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 6 7 A Crack 82,1 103,8 1,1 177,5 04/21/08 19:49:29 Splint Stor 198 Radiell Ändspricka A Crack 35,5 1742,1 1 37,9 04/21/08 19:49:29 X Splint Stor 6 7 A Crack big 35,6 1742,2 1,4 35,1 04/21/08 19:49:29 Splint Stor 36 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X A Crack 82, ,6 28,8 04/21/08 19:49:29 X Splint Stor 6 7 A Crack ,1 0,9 113,6 04/21/08 19:49:29 Splint Stor 129 Radiell Splintsidespricka X A Crack 81,3 86,9 1,2 172,7 04/21/08 19:49:29 X Splint Stor 6 7 B Crack 23, , /21/08 19:49:29 X Kvist B Crack 27,8 1111,3 0,4 10,5 04/21/08 19:49:29 X Kvist B Crack 5,3 701,4 0,5 8,5 04/21/08 19:49:29 X Kvist C Pitch pocket 81,8 1017,1 9,8 63,9 04/21/08 19:49:29 X Märg Stor Barkdrag 6 7 C Crack 64,8 1043,2 0,8 10,3 04/21/08 19:49:29 X Märg Stor Kvist C Crack 19,4 1049,7 0,8 41,4 04/21/08 19:49:29 Märg Stor 41 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 69,8 1200,1 1,3 42,9 04/21/08 19:49:29 X Märg Stor Kvist C Crack 65,9 1318,8 0, /21/08 19:49:29 X Märg Stor Märg 6 7 C Crack 99,1 1402,7 0,9 32,8 04/21/08 19:49:29 Märg Stor 33 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack big 99,1 1402,7 1 30,8 04/21/08 19:49:29 X Märg Stor 6 7 C Crack 55,8 15,4 0,4 12,8 04/21/08 19:49:29 Märg Stor Odef. Radiell Ändspricka X C Crack 47,2 1602,1 0,6 43,6 04/21/08 19:49:29 X Märg Stor 6 7 C Crack 47,7 1604,2 0,8 70,4 04/21/08 19:49:29 Märg Stor 77 Radiell Märgspricka X C Crack ,7 0,7 16,8 04/21/08 19:49:29 Märg Stor 17 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Pitch pocket 20,3 1884,6 2 22,1 04/21/08 19:49:29 Märg Stor 23 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Pitch pocket 121,3 1928,5 1,7 35,1 04/21/08 19:49:29 Märg Stor 35 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 121,3 1928,7 1,4 38,1 04/21/08 19:49:29 X Märg Stor 6 7 C Crack 1,7 1979,2 0,9 21,3 04/21/08 19:49:29 X Märg Stor Missfärgning 6 7 C Pitch pocket ,1 3,5 42,9 04/21/08 19:49:29 X Märg Stor Märg 6 7 C Crack 56,4 773,5 0,4 8,3 04/21/08 19:49:29 X Märg Stor Märg 6 8 A Crack 64,1 466,4 0,5 97,5 04/21/08 19:56:11 Splint Stor 101 Radiell Splintsidespricka A Crack 64,1 473,9 0,6 71,4 04/21/08 19:56:11 X Splint Stor 6 8 A Crack 70,6 856,2 0,5 9,8 04/21/08 19:56:11 X Splint Stor Kvist B Crack 12,4 2254,2 2,3 9,3 04/21/08 19:56:11 X Kvist C Crack 76, ,3 9 04/21/08 19:56:11 X Märg Stor Märg 6 8 C Crack 140,6 153,3 0,7 7,8 04/21/08 19:56:11 X Märg Stor Hanteringsskada 6 8 C Crack ,5 0,4 26,3 04/21/08 19:56:11 X Märg Stor 6 8 C Crack ,8 0, /21/08 19:56:11 Märg Stor 97 Radiell Märgspricka C Crack 92,1 1811,4 0,4 82,7 04/21/08 19:56:11 Märg Stor 88 Radiell Märgspricka C Crack 75,4 461,1 0,4 19,3 04/21/08 19:56:11 X Märg Stor Märg 6 8 D Crack 21,5 1103,9 1,4 30,3 04/21/08 19:56:11 33 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) D Crack 5, ,6 04/21/08 19:56:11 X Kvist 3 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B28

97 Bilaga 3.6 Insamlad data, batch 6 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist A Crack 79,5 1066,3 0,6 8,3 04/21/08 19:59:36 X Splint Stor Kvist A Crack ,4 0,6 8,8 04/21/08 19:59:36 Splint Stor 10 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 79,1 1753,9 0,8 8,3 04/21/08 19:59:36 X Splint Stor Kvist A Crack 81,1 2017,3 0,6 9,3 04/21/08 19:59:36 X Splint Stor Kvist A Crack 78,1 429,4 0,7 12,5 04/21/08 19:59:36 X Splint Stor Kvist 3 6 9A Crack 80,1 60, ,8 04/21/08 19:59:36 Splint Stor 125 Radiell Ändspricka B Crack 1,5 2191,2 0,4 9 04/21/08 19:59:36 X Hanteringsskada 6 9 B Crack 2,8 33,3 0, /21/08 19:59:36 X Kvist 3 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 6 9 C Crack 113,2 1175,1 0,6 8,3 04/21/08 19:59:36 Märg Stor 10 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 72 21,8 0,5 33,6 04/21/08 19:59:36 X Märg Stor 6 9 C Crack 72 26,6 0,5 45,6 04/21/08 19:59:36 Märg Stor 112 Radiell Ändspricka X D Crack 3,4 2446,6 0, /21/08 19:59:36 X Missfärgning 6 9 D Crack ,1 0,6 25,8 04/21/08 19:59:36 X Missfärgning 6 10 A Crack 105,8 2007,7 0,5 8 04/21/08 20:24:35 X Splint Stor Kvist A Crack 27,9 46,4 0,4 80,2 04/21/08 20:24:35 Splint Stor 91 Tangentiell Fäll-/kap-/stormspricka 50 A-D A Crack 72,7 74,1 0,6 147,6 04/21/08 20:24:35 X Splint Stor 6 10 A Crack big 72,7 83,1 0,7 156,2 04/21/08 20:24:35 Splint Stor 156 Radiell Ändspricka 45 A-C B Crack 42,4 1209,3 0,4 51,6 04/21/08 20:24:35 X Hanteringsskada 6 10 C Crack 21,1 104,8 1,1 26,1 04/21/08 20:24:35 Märg Stor 29 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 58,8 1083,9 0,5 5,5 04/21/08 20:24:35 Märg Stor 7 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack ,7 0,9 88,2 04/21/08 20:24:35 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka C Crack big 112,6 1183,7 1,4 44,1 04/21/08 20:24:35 X Märg Stor 6 10 C Crack 112,6 1184,3 1,1 45,4 04/21/08 20:24:35 Märg Stor 46 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 56,8 1363,7 0, /21/08 20:24:35 Märg Stor 14 Radiell Märgspricka C Crack 61,9 1573,5 0,7 57,7 04/21/08 20:24:35 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka C Crack 64,3 1653,2 0,6 71,2 04/21/08 20:24:35 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka C Crack 64,8 1784,1 1,2 160,9 04/21/08 20:24:35 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka C Crack 64,7 1808,1 0,6 42,6 04/21/08 20:24:35 X Märg Stor 6 10 C Crack 132,8 1956,2 1,1 36,9 04/21/08 20:24:35 X Märg Stor 6 10 C Pitch pocket 133,1 1956,2 2 34,3 04/21/08 20:24:35 Märg Stor 36 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 65,7 235,4 0,5 30,1 04/21/08 20:24:35 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka C Crack 64,7 283,1 0, /21/08 20:24:35 Märg Stor 96 Radiell Märgspricka C Pitch pocket 64,3 374,1 4,8 49,9 04/21/08 20:24:35 X Märg Stor Märg 6 10 C Crack 64,3 379,9 0,5 47,9 04/21/08 20:24:35 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka C Crack 63,8 68,6 1,1 136,6 04/21/08 20:24:35 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka 45 C-A 6 10 C Crack 59,6 987,2 0,4 32,6 04/21/08 20:24:35 Märg Stor Odef. Radiell Märgspricka D Crack 14,5 1345,3 0,8 19,8 04/21/08 20:24:35 X Kvist D Crack 14,1 334,7 0,5 9,5 04/21/08 20:24:35 X Kvist D Pitch pocket 39,1 719,4 2,1 42,1 04/21/08 20:24:35 34 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X 7 D-A 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 avser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B29

98 Bilaga 3.7 Insamlad data, batch 7 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist A Crack 44,2 4,8 0,4 8 04/22/08 09:58:16 X Märg Stor Hanteringsskada 7 1 A Crack 42,5 1850,4 0,4 8,8 04/22/08 09:58:16 Märg Stor 15 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) B Crack 42,8 7,4 0,3 13,8 04/22/08 09:58:16 X Hanteringsskada 7 1 B Crack ,3 0,8 8,3 04/22/08 09:58:16 X Kvist B Crack ,6 0, /22/08 09:58:16 X Kvist 3 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 7 1 C Crack 61,5 64,5 1,1 128,1 04/22/08 09:58:16 Splint Stor 132 Radiell Ändspricka C Crack big 61,6 67,1 1,2 124,1 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor 7 1 C Crack 69,1 193,5 0,8 142,9 04/22/08 09:58:16 Splint Stor 152 Radiell Splintsidespricka C Crack big 69,3 195,2 0,9 141,1 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor 7 1 C Crack 50,6 273,6 0,6 12,8 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor Kvist C Crack 75,8 352, /22/08 09:58:16 X Splint Stor 7 1 C Crack big 76,3 355,5 0, /22/08 09:58:16 Splint Stor 202 Radiell Splintsidespricka X C Crack 66,6 438,4 0,7 72,7 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor 7 1 C Crack 67,4 451,8 0,6 103,5 04/22/08 09:58:16 Splint Stor 122 Radiell Splintsidespricka C Crack big 60,2 577,4 0,8 62,9 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor 7 1 C Crack 62, ,8 177,7 04/22/08 09:58:16 Splint Stor 187 Radiell Splintsidespricka C Crack 68,5 647,8 0,6 46,6 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor 7 1 C Crack 27,7 667,9 0,5 8,8 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor Missfärgning 7 1 C Crack 29,3 698,4 0,8 11,5 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor Missfärgning 7 1 C Crack big 69,8 700,6 0,8 68,7 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor 7 1 C Crack 70,4 703,7 0,6 74,7 04/22/08 09:58:16 Splint Stor 89 Radiell Splintsidespricka C Crack 75,3 764,2 0,6 53,4 04/22/08 09:58:16 Splint Stor 59 Radiell Splintsidespricka C Crack 75,3 764,4 0,5 52,9 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor 7 1 C Crack 72,6 916,7 0,8 243,2 04/22/08 09:58:16 Splint Stor 265 Radiell Splintsidespricka X C Crack 77,7 931,5 0,9 213,6 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor 7 1 C Crack 72,3 1189,2 0,9 177,5 04/22/08 09:58:16 Splint Stor 185 Radiell Splintsidespricka C Crack big 73,3 1198,5 0,8 161,4 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor 7 1 C Crack 61,9 1605,8 0, /22/08 09:58:16 Splint Stor 190 Radiell Splintsidespricka C Crack big ,7 0,8 101,3 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor 7 1 C Crack 62, ,6 41,9 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor 7 1 C Crack 65,7 1740,5 0,5 88,2 04/22/08 09:58:16 Splint Stor 110 Radiell Splintsidespricka C Crack 69, ,5 48,1 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor 7 1 C Crack 58,3 1792,7 0,4 19,3 04/22/08 09:58:16 Splint Stor 35 Radiell Splintsidespricka C Crack 101,1 1815,3 0,5 8,3 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor Kvist C Crack 44,9 1823,7 0,7 21,1 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor Kvist C Crack 1,4 1900,4 0,9 78,7 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor Missfärgning 7 1 C Crack 1,4 1964,6 0,8 19,6 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor Missfärgning 7 1 C Crack 65,5 2257,9 0,3 20,6 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor 7 1 C Crack 70,8 2330,1 0, /22/08 09:58:16 Splint Stor 197 Radiell Splintsidespricka C Crack big 74,5 2372,2 0,8 112,8 04/22/08 09:58:16 X Splint Stor 7 1 D Crack 9,6 964,1 0,3 8,5 04/22/08 09:58:16 X Hanteringsskada 7 1 D Crack 21,5 2486,7 0,6 48,6 04/22/08 09:58:16 92 Tangentiell Spricka över hörn X 30 D-C 7 2 A Crack 73,1 1968,5 0,3 11,3 04/22/08 10:10:04 X Märg Stor Märg 7 2 C Crack 1,6 1951,4 1 46,4 04/22/08 10:10:04 X Splint Stor Missfärgning 7 2 C Crack 84,7 1972,6 0, /22/08 10:10:04 X Splint Stor Kvist C Crack 70,6 2093,2 0, /22/08 10:10:04 X Splint Stor 7 2 C Crack 71,6 2109,1 0,5 241,4 04/22/08 10:10:04 Splint Stor 318 Radiell Splintsidespricka X 8 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 dvser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B30

99 Bilaga 3.7 Insamlad data, batch 7 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned spricka 1 Påverkan av kvist 2 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 7 2 C Crack ,6 16,5 04/22/08 10:10:04 X Splint Stor Missfärgning 7 2 C Crack 98,5 2489,4 0,6 8,8 04/22/08 10:10:04 X Splint Stor Missfärgning 7 2 C Crack 104,2 2493,1 0,6 8,8 04/22/08 10:10:04 X Splint Stor Missfärgning 7 2 C Crack 90,2 2498,8 0,5 10,5 04/22/08 10:10:04 X Splint Stor Missfärgning 7 2 D Crack 4,3 24,4 0,4 47,9 04/22/08 10:10:04 65 Tangentiell Spricka över hörn X 12 D-C 7 3 A Crack 62,1 484,3 0,4 8 04/22/08 10:14:04 X Märg Stor Märg 7 3 A Crack 58,9 729,2 0,4 14,5 04/22/08 10:14:04 X Märg Stor Märg 7 3 A Crack 49,5 1260,9 0, /22/08 10:14:04 X Märg Stor Märg 7 3 A Crack 55,5 1831,2 0,9 280,3 04/22/08 10:14:04 X Märg Stor 7 3A Crack 58,4 1879,7 0,9 395,8 04/22/08 10:14:04 Märg Stor 402 Radiell Märgspricka A Crack 63,5 2008,2 0,5 24,6 04/22/08 10:14:04 X Märg Stor 7 3 B Crack 11,3 2272,9 1,1 13,5 04/22/08 10:14:04 15 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 59,3 992,4 0,8 9,5 04/22/08 10:14:04 X Splint Stor Kvist C Crack big 14,1 1670,4 1,2 22,3 04/22/08 10:14:04 Splint Stor 25 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 60,1 2176,9 1, /22/08 10:14:04 X Splint Stor Kvist C Crack 125, ,6 15,3 04/22/08 10:14:04 X Splint Stor Kvist C Pitch pocket 19,9 2384,8 1,7 17,3 04/22/08 10:14:04 Splint Stor 21 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X D Crack 30,9 2203,8 0,9 10,8 04/22/08 10:14:04 X Kvist A Crack 72,2 183,2 1,4 365,5 04/22/08 10:17:36 X Splint Stor 7 4 A Crack 41,4 750,9 0,8 10,3 04/22/08 10:17:36 X Splint Stor Kvist A Crack 70,2 787,9 0,6 769,1 04/22/08 10:17:36 X Splint Stor 7 4 A Crack big ,7 1,2 1725,4 04/22/08 10:17:36 Splint Stor 1742 Radiell Splintsidespricka A Crack 141,7 1097,7 0, /22/08 10:17:36 X Splint Stor Kvist A Crack 72,6 1404,9 0, /22/08 10:17:36 X Splint Stor 7 4 A Crack 71,9 1710,9 0,3 36,1 04/22/08 10:17:36 Splint Stor 53 Radiell Splintsidespricka A Crack 79,6 2201,7 0,8 8,5 04/22/08 10:17:36 X Splint Stor Kvist D Crack 5,8 740,6 1,5 9,3 04/22/08 10:17:36 X Kvist D Crack 2,8 2492,6 1,4 33,8 04/22/08 10:17:36 X Missfärgning 7 5 A Crack 81,3 1820,2 0,7 9 04/22/08 10:22:31 X Splint Stor Kvist A Crack 64,4 2326,6 0,6 32,1 04/22/08 10:22:31 Splint Stor 34 Radiell Splintsidespricka X C Crack 70,3 17,9 0,5 25,8 04/22/08 10:22:31 X Märg Stor 7 5 C Crack 70,2 22,6 0,7 44,6 04/22/08 10:22:31 Märg Stor Odef. Radiell Ändspricka C Crack 9,4 1391,4 0,8 25,3 04/22/08 10:22:31 Märg Stor 24 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 38,9 1497,1 0,8 18,6 04/22/08 10:22:31 Märg Stor 19 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 63,5 2101,2 0, /22/08 10:22:31 Märg Stor 14 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 27,1 2494,1 0,4 21,3 04/22/08 10:22:31 Märg Stor 30 Radiell Märgspricka D Crack 41,4 216,2 0,4 5,3 04/22/08 10:22:31 X Hanteringsskada 7 6 A Pitch pocket 118,7 338,4 1,6 18,6 04/22/08 10:25:20 Märg Stor 20 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 118,5 339,7 1,2 21,1 04/22/08 10:25:20 X Märg Stor 7 6 A Crack 123,8 608,4 0, /22/08 10:25:20 Märg Stor 17 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 1 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 dvser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B31

100 Bilaga 3.7 Insamlad data, batch 7 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist A Crack 47,2 1098,6 0,4 8,8 04/22/08 10:25:20 Märg Stor 7 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 4,6 1445,9 0,7 11,5 04/22/08 10:25:20 Märg Stor 12 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 2, ,7 21,8 04/22/08 10:25:20 Märg Stor 24 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) 1 7 6A Crack ,3 0,4 32,1 04/22/08 10:25:20 Märg Stor 43 Radiell Ändspricka :6 7 6 B Crack ,2 0,7 9 04/22/08 10:25:20 X Kvist 3 Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 7 6 C Crack 108,5 7, /22/08 10:25:20 X Splint Stor Missfärgning 7 6 C Crack big 8,1 644,9 1,2 16,8 04/22/08 10:25:20 Splint Stor 13 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 106,5 653,1 1,1 19,8 04/22/08 10:25:20 Splint Stor 23 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 129,5 872,9 0, /22/08 10:25:20 Splint Stor 14 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 131,7 1888,6 0,8 22,1 04/22/08 10:25:20 Splint Stor 23 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 76,7 1998,4 0,4 49,1 04/22/08 10:25:20 X Splint Stor 7 6 C Crack 76,4 2003,9 0,4 85,7 04/22/08 10:25:20 Splint Stor 101 Radiell Splintsidespricka C Crack 129,5 2026,9 0,8 19,3 04/22/08 10:25:20 Splint Stor 21 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 101,3 2128,5 0, /22/08 10:25:20 Splint Stor 24 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 69,4 2467,3 1,2 78,5 04/22/08 10:25:20 X Splint Stor 7 6 C Crack 69,1 2467,4 1,2 87,7 04/22/08 10:25:20 Splint Stor 91 Radiell Ändspricka A Crack 65,7 450,8 0,6 51,4 04/22/08 10:29:41 X Splint Stor 7 7 A Crack 65,9 463,3 0,6 79,7 04/22/08 10:29:41 Splint Stor 95 Radiell Splintsidespricka A Crack 141,9 1583,3 0,4 16,5 04/22/08 10:29:41 X Splint Stor Kvist A Crack 52,6 2472,2 0,8 79,2 04/22/08 10:29:41 Splint Stor 87 Radiell Ändspricka A Crack big 52,7 2477,3 0,8 58,4 04/22/08 10:29:41 X Splint Stor 7 7 A Crack 77,5 2502,7 0,4 17,3 04/22/08 10:29:41 Splint Stor 25 Radiell Ändspricka B Crack 26,9 1097,7 0,6 9,5 04/22/08 10:29:41 X Splint Stor Kvist B Crack 29,3 1192,7 1,1 12,5 04/22/08 10:29:41 Splint Stor 23 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 45,4 988,3 0,6 8,3 04/22/08 10:29:41 X Märg Stor Barkdrag 7 7 C Pitch pocket 59,3 1022,3 6 39,1 04/22/08 10:29:41 X Märg Stor Barkdrag 7 7 C Crack 119,6 1064,6 0,4 13,5 04/22/08 10:29:41 Märg Stor 15 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 121,6 2074,1 0, /22/08 10:29:41 Märg Stor 21 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack big 121,6 2074,1 1, /22/08 10:29:41 X Märg Stor 7 7 C Crack 37,8 2154,2 1,3 33,3 04/22/08 10:29:41 X Märg Stor 7 7 C Crack big 37,7 2154,8 1,4 29,6 04/22/08 10:29:41 Märg Stor 30 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) X C Crack 80,8 2500,6 0,6 21,8 04/22/08 10:29:41 Märg Stor 23 Radiell Ändspricka D Crack 24,6 1559,5 0,4 9,5 04/22/08 10:29:41 X Kvist A Crack 5,1 943,1 1,3 26,6 04/22/08 10:33:06 Märg Stor 27 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 99,7 2114,7 0, /22/08 10:33:06 Märg Stor 12 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack ,8 0,8 25,8 04/22/08 10:33:06 X Märg Stor 7 8 A Pitch pocket 94,9 2482,2 1,6 21,1 04/22/08 10:33:06 Märg Stor 20 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) B Crack 2,2 7,8 0, /22/08 10:33:06 X Hanteringsskada 7 8 B Crack 32,8 764,9 1,2 12,8 04/22/08 10:33:06 X Kvist B Crack 2,3 1441,8 1 11,3 04/22/08 10:33:06 X Kvist B Crack 19,5 2007,2 1, /22/08 10:33:06 X Kvist B Crack 6,5 2008,1 2,2 12,3 04/22/08 10:33:06 X Kvist 3 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 dvser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B32

101 Bilaga 3.7 Insamlad data, batch 7 Maskindata (WoodEye) Insamlad data Batch Plank Sida Defekt X Y Lokal bredd [mm] Längd [mm] Datum Tid Dubbelt identif. Märg / Ej spricka Splint Uppmätt Uppmätt bredd [mm] längd [mm] Spricktyp / annan defekt Sned Påverkan spricka 1 av kvist C Crack 62,7 164,3 0,5 8,3 04/22/08 10:33:06 X Splint Stor Kvist C Crack ,6 0,8 10,3 04/22/08 10:33:06 X Splint Stor Kvist C Crack 105,9 1851,3 0,7 33,1 04/22/08 10:33:06 X Splint Stor 7 8 C Pitch pocket 105,8 1851,8 2,2 27,1 04/22/08 10:33:06 Splint Stor 31 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack 60,6 2475,5 0,5 72,7 04/22/08 10:33:06 Splint Stor 75 Radiell Ändspricka C Crack 60,6 2479,5 0,5 26,1 04/22/08 10:33:06 X Splint Stor Uppmätt djup [mm] Årsringskrökning Årsringsorientering Genomgående Fig. 7 8 D Crack 11,9 740,4 0,5 17,3 04/22/08 10:33:06 X Kvist D Crack 20,9 758,8 0,5 8,5 04/22/08 10:33:06 X Kvist D Crack 11, ,7 24,3 04/22/08 10:33:06 X Kvist D Crack 43, ,4 61,2 04/22/08 10:33:06 X Hanteringsskada 7 9A Crack 91,9 447,6 0,4 12,3 04/22/08 10:37:08 Märg Stor 23 Radiell Märgspricka A Crack 83,9 456,9 0,9 9,8 04/22/08 10:37:08 X Märg Stor Igensatt kådlåpa 7 9 A Crack ,9 0,9 8,5 04/22/08 10:37:08 X Märg Stor Igensatt kådlåpa 7 9 A Crack 30,2 628,5 1,2 16,5 04/22/08 10:37:08 Märg Stor 17 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 53,7 933,9 0,6 5,8 04/22/08 10:37:08 Märg Stor 7 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 2,8 2091,9 0,4 8,5 04/22/08 10:37:08 X Märg Stor Hanteringsskada 7 9 A Pitch pocket 84,6 2387,2 2,5 27,6 04/22/08 10:37:08 X Märg Stor Märg 7 9A Crack 81,8 2493,8 0,8 35,1 04/22/08 10:37:08 Märg Stor 37 Radiell Ändspricka 45 A-C 7 9 C Crack 48,6 545,4 0,6 8,8 04/22/08 10:37:08 X Splint Stor Kvist C Crack 58,4 1119,9 0,6 8,3 04/22/08 10:37:08 X Splint Stor Kvist C Crack 67,5 1172,7 0,5 8,5 04/22/08 10:37:08 X Splint Stor Kvist C Crack ,2 0,6 8 04/22/08 10:37:08 X Splint Stor Kvist C Crack ,8 1,4 113,1 04/22/08 10:37:08 Splint Stor 114 Radiell Ändspricka 45 C-A 7 9 C Crack big 58,3 2458,2 1,4 97,3 04/22/08 10:37:08 X Splint Stor 7 9 D Crack 32,5 71,8 0,4 48,9 04/22/08 10:37:08 50 Radiell Kantspricka A Crack 105,1 547,5 0,5 6,5 04/22/08 10:41:13 Märg Stor 7 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack 100, ,9 17,8 04/22/08 10:41:13 Märg Stor 17 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) A Crack big 100, ,3 04/22/08 10:41:13 X Märg Stor 7 10A Crack 60,2 1525,3 0, /22/08 10:41:13 Märg Stor 101 Radiell Märgspricka B Crack 15, ,6 8,8 04/22/08 10:41:13 X Kvist C Pitch pocket 126,5 1254,4 2 20,1 04/22/08 10:41:13 Splint Stor 42 Tangentiell Ringspricka (kådlåpa) C Crack ,3 0,8 23,8 04/22/08 10:41:13 X Splint Stor 7 10 C Crack 130,7 2368,9 0,8 8 04/22/08 10:41:13 X Splint Stor Hanteringsskada 7 10 C Crack 111, ,5 8 04/22/08 10:41:13 X Splint Stor Missfärgning 1 avser de fall då sprickan uppfattats som markant sned i förhållande till plankans flat- och kantsidor 2 de fall då kvist tydligt påverkar sprickans riktning 3 dvser antingen hålrum runt kvist, sprucken kvist eller kvisthål B33

102 Bilaga 4.1 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 1 Samtliga figurer i bilaga 4 har fotograferats med respektive sida (A, B, C och D) placerade enligt figur Figur Figur över hur respektive planka placerades vid fotografering av tvärsnittet. Figur Tvärsnitt: planka 1, batch 1 (splintsidespricka). Figur Tvärsnitt: planka 2, batch 1 (märgspricka). B34

103 Bilaga 4.1 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 1 Figur Tvärsnitt: planka 3, batch 1 (märgspricka). Figur Tvärsnitt: planka 4, batch 1 (ringspricka). Figur Tvärsnitt: planka 5, batch 1. B35

104 Bilaga 4.1 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 1 Figur Tvärsnitt: planka 6, batch 1 (märgspricka). Figur Tvärsnitt: planka 7, batch 1 (märgspricka). Figur Tvärsnitt: planka 8, batch 1 (ringspricka). B36

105 Bilaga 4.1 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 1 Figur Tvärsnitt: planka 9, batch 1(fäll-/kap-/stormspricka). Figur Tvärsnitt: planka 10, batch 1 (ringspricka). B37

106 Bilaga 4.2 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 2 Figur Tvärsnitt: planka 1, batch 2 (ändspricka). Figur Tvärsnitt: planka 2, batch 2 (ringspricka). Figur Tvärsnitt: planka 3, batch 2 (ringspricka). B38

107 Bilaga 4.2 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 2 Figur Tvärsnitt: planka 4, batch 2 (ringspricka). Figur Tvärsnitt: planka 5, batch 1 (ändspricka). Figur Tvärsnitt: planka 6, batch 2 (ändspricka). B39

108 Bilaga 4.2 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 2 Figur Tvärsnitt: planka 7, batch 2 (ändspricka). Figur Tvärsnitt: planka 8, batch 2 (ändspricka). Figur Tvärsnitt: planka 9, batch 2 (ringspricka). B40

109 Bilaga 4.2 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 2 Figur Tvärsnitt: planka 10, batch 2 (fäll-/kap-/stormspricka). B41

110 Bilaga 4.3 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 3 Figur Tvärsnitt: planka 1 batch 3. Figur Tvärsnitt: planka 2, batch 3 (ringspricka). Figur Tvärsnitt: planka 3, batch 3 (märgspricka). B42

111 Bilaga 4.3 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 3 Figur Tvärsnitt: planka 4, batch 3 (ändspricka). Figur Tvärsnitt: planka 5, batch 3 (ringspricka). Figur Tvärsnitt: planka 6, batch 3 (minispricka). B43

112 Bilaga 4.3 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 3 Figur Tvärsnitt: planka 7, batch 3 (splintsidespricka). Figur Tvärsnitt: planka 8, batch 3 (ändspricka). Figur Tvärsnitt: planka 9, batch 3. B44

113 Bilaga 4.3 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 3 Figur Tvärsnitt: planka 10, batch 3 (märgspricka). B45

114 Bilaga 4.4 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 4 Figur Tvärsnitt: planka 1, batch 4. Figur Tvärsnitt: planka 2, batch 4 (kantspricka). Figur Tvärsnitt: planka 3, batch 4 (ändspricka). B46

115 Bilaga 4.4 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 4 Figur Tvärsnitt: planka 4, batch 4 (ringspricka). Figur Tvärsnitt: planka 5, batch 4 (ändspricka). Figur Tvärsnitt: planka 6, batch 4 (märgspricka). B47

116 Bilaga 4.4 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 4 Figur Tvärsnitt: planka 4, batch 7 (splintsidespricka). Figur Tvärsnitt: planka 8, batch 4 (splintsidespricka). Figur Tvärsnitt: planka 9, batch 4 (ringspricka). B48

117 Bilaga 4.4 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 4 Figur Tvärsnitt: planka 10, batch 4 (fäll-/kap-/stormspricka). B49

118 Bilaga 4.5 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 5 Figur Tvärsnitt: planka 1, batch 5 (splintsidespricka). Figur Tvärsnitt: planka 2, batch 5 (ändspricka). Figur Tvärsnitt: planka 3, batch 5 (fäll-/kap-/stormspricka). B50

119 Bilaga 4.5 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 5 Figur Tvärsnitt: planka 4, batch 5.(ändspricka). Figur Tvärsnitt: planka 5, batch 5 (märgspricka). Figur Tvärsnitt: planka 6, batch 5 (ringspricka). B51

120 Bilaga 4.5 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 5 Figur Tvärsnitt: planka 7, batch 5 (splintsidespricka). Figur Tvärsnitt: planka 8, batch 5 (ändsprispricka). Figur Tvärsnitt: planka 9, batch 5 (fäll-/kap-/stormspricka). B52

121 Bilaga 4.5 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 5 Figur Tvärsnitt: planka 10, batch 5 (ändspricka). B53

122 Bilaga 4.6 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 6 Figur Tvärsnitt: planka 1, batch 6 (märgspricka). Figur Tvärsnitt: planka 2, batch 6 (splintsidespricka). Figur Tvärsnitt: planka 3, batch 6 (ringspricka). B54

123 Bilaga 4.6 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 6 Figur Tvärsnitt: planka 4, batch 4 (märgspricka). Figur Tvärsnitt: planka 5, batch 6 (splintsidespricka). Figur Tvärsnitt: planka 6, batch 6 (fäll-/kap-/stormspricka). B55

124 Bilaga 4.6 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 6 Figur Tvärsnitt: planka 7, batch 6 (ändspricka). Figur Tvärsnitt: planka 8, batch 6 (splintsidespricka). Figur Tvärsnitt: planka 6, batch 9 (ändspricka). B56

125 Bilaga 4.6 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 6 Figur Tvärsnitt: planka 10, batch 6 (fäll-/kap-/stormspricka). B57

126 Bilaga 4.7 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 7 Figur Tvärsnitt: planka 1, batch 7 (ringspricka). Figur Tvärsnitt: planka 2, batch 7. Figur Tvärsnitt: planka 3, batch 7 (märgspricka) B58

127 Bilaga 4.7 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 7 Figur Tvärsnitt: planka 4, batch 7 (splintsidespricka). Figur Tvärsnitt: planka 5, batch 7 (splintsidespricka). Figur Tvärsnitt: planka 6, batch 7 (ändspricka) B59

128 Bilaga 4.7 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 7 Figur Tvärsnitt: planka 7, batch 7 (splintsidespricka). Figur Tvärsnitt: planka 8, batch 7 (ringspricka). Figur Tvärsnitt: planka 9, batch 9 (kantspricka). B60

129 Bilaga 4.7 Foton av samtliga plankors tvärsnitt - Batch 7 Figur Tvärsnitt: planka 10, batch 7 (ringspricka). B61