Planera Bygga Bo. b o v e r k e t s m a g a s i n. Enklare regler för ökat byggande Sant och falskt om reglerna

Transkript

1 G nr b o v e r k e t s m a g a s i n Planera Bygga Bo Hållbar energianvändning Deklaration+kylskåp=sant Anders har kollen på kostnaden Fler bostäder åt unga Enklare regler för ökat byggande Sant och falskt om reglerna Stort och smått Staket och trafik prövas i Göteborg Sortera det som rivs

2 Ur innehållet Hållbar energianvändning 4 Energiklassning gör det enklare att välja 6 Frågor och svar om energideklaration 7 Gör din renovering energieffektiv 10 Analys av delade incitament för energieffektivisering 11 Hur mycket får det kosta att spara energi? 14 Ändrade regler ger skärpta energikrav och fler bostäder åt unga AKTUELLT 16 Bygg för unga 17 Enklare regler för ungdoms- och studentbostäder 18 Brandskydd viktigt när det gäller större friggebodar 19 Bygg samhället för allas rätt att delta 20 Från staket till nya bostads områden med bullrig trafik 24 Plattform nödvändig för hållbara diskussioner Vägledning 26 En kunskapsbank för plan- och bygglagen 28 Nätverk med plan- och bygglagen i fokus 29 Kulturvärden blir nytt tema på PBL kunskapsbanken 30 Bättre kontroll av rivningsavfall AKTUELLT 32 Samhällsplanering och näringslivet går hand i hand! 33 Byarnas centrala delar ska utvecklas till kreativa miljöer Energifrågan en klass för sig! Huvudtema och i en klass för sig i detta nummer av Planera Bygga Bo är energiklassning i deklarationer. Kylskåpsmodellen ska göra det lättare för oss användare att förstå energideklarationens sammanfattning och den har samma typ av utformning som energimärkta produkter som till exempel tv-apparater och kylskåp. Boverket och Energimyndigheten har lagt förslag till en nationell strategi för hur man energieffektiviserar vid renovering. Utredningsarbetet har pågått hela året och de bägge myndigheternas projektledare är odelat positiva över samarbetet. Ett samarbete som präglats av dialog med representanter från bransch och myndigheter. Det är dags att åter slå ett slag för arbetet med PBL kunskapsbanken en vägledning där du kan göra hur många uttag du vill när det gäller plan- och bygglagen. Vi fortsätter vår satsning på den digitala dialogen. Flera seminarier och webbdialoger har genomförts under hösten, du hittar dem på Vi har informerat om regelverket som påverkar byggandet av bostäder för studenter och unga. Webbseminariet Kortare tid från idé till spaden i marken handlar om de möjligheter till förenklingar som finns i PBL och är en del i arbetet med att informera om regelverket. En satsning vi får anledning att återkomma till. Nästa år kommer vi att erbjuda en ny webbplats. Nya boverket.se vänder blicken utåt och det är du som besökare som i hög grad påverkar innehållet i den nya webbplatsen. Läs mer om utvecklingsarbetet på sista sidan. Mycket läsnöje! Birgitta Frejd, informationschef Foto: Ola Åkeborn 2 planera Bygga Bo

3 Hållbar energianvändning Hållbar energianvändning! Sverige ska år 2020 genom energieffektivisering ha minskat energianvändningen med 20 procent jämfört med år 2008, enligt det energipolitiska målet. Vi gör mest skillnad genom att rikta in oss på det befintliga beståndet, men vi tar också första steget mot en skärpning av energireglerna. Ändrade regler för energideklarationer gör det lättare för hus ägare att se hur mycket energi en byggnad förbrukar och göra jämförelser. Tillsammans med Energimyndigheten bidrar vi med kunskapsunderlag till en strategi för energieffektivisering vid renovering av byggnader. Läs mer om Boverkets arbete för en hållbar energianvändning! Foto: IBL Bildbyrå planera Bygga Bo 3

4 Hållbar energianvändning Ny deklaration från A till G Energiklassning gör det enklare att välja Bättre och lättare att förstå är målet med Boverkets utformning av energideklarationens sammanfattning. Nu blir det kylskåpsmodellen som gäller för byggnader från och med den 1 januari Den nya SAMMANFATT NINGEN med energiklasser. sammanfattning av ENERGIDEKLARATION Byggnadens adress Kommun Energiklasserna från A till G Nybyggnadsår: Energideklarations-ID: ENERGIKLASSER Byggnadens energiklass Den energiklass som den aktuella byggnaden hamnar i ramas in Energiprestanda: Krav vid uppförande av ny byggnad: Uppvärmningssystem: Radonmätning: Ventilationskontroll (OVK): Här anges byggnadens energiprestanda i siffror, kwh/m 2 och år Här anges det krav som gäller vid uppförande av en ny byggnad i dag (motsvarar energiklass C) Åtgärdsförslag: Energideklarationen i sin helhet finns hos byggnadens ägare. För mer information: Sammanfattningen är upprättad enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader. Energideklarationen är utförd av: Energideklarationen är giltig till: 4 planera Bygga Bo

5 Hållbar energianvändning Den äldre sammanfattningen med energinivåer. Id: 1863 Liten energianvändning Stor energianvändning Husets energianvändning Liten Stor Energideklaration för Bygatan 18, Gammelboda.. Detta hus använder 140 kwh/m² och år, varav el 70 kwh/m². Liknande hus kwh/m² och år, nya hus 110 kwh/m². Radonmätning är utförd. Ventilationskontrollen är godkänd. Detaljinformation finns hos fastighetsförvaltaren. Se även: Energideklaration utförd av: Eva Olofsson, Energica AB Åtgärdsförslag som förbättrar byggnadens energiprestanda har lämnats. Alla byggnader som deklareras från och med detta datum kommer att få en energiklass. Syftet är att göra informationen om byggnaders energianvändning bättre och lättare att förstå. Sju energiklasser A G Den nya sammanfattningen av deklarationen innehåller en skala med sju energiklasser från A till G. Energiklass A står för en byggnad med låg energianvändning och G för en byggnad med hög energianvändning. En byggnad som har en energianvändning som motsvarar det krav som ställs på ett nyuppfört hus i dag får klass C. Byggnadens energiprestanda bestämmer var huset hamnar Byggnaders energiprestanda ska sedan en tid tillbaka finnas med i annonser när till exempel en byggnad säljs. För de byggnader som deklareras framöver och som får en energiklass, är det just energiklassen som ska anges i annonserna. Äldre energideklarationer De energideklarationer som har gjorts före den 1 januari 2014 kommer fortfarande att ha den äldre sammanfattningen, men sådana deklarationer är fortfarande giltiga. En energideklaration är alltid giltig i tio år efter att den upprättades. För byggnader med den äldre sammanfattningen och som saknar energiklass betyder detta bland annat att uppgiften om energiprestanda som ska anges vid annonsering även i fortsättningen ska anges i siffror, alltså i kwh/m 2 och år. Byta till ny sammanfattning Boverket arbetar för närvarande med att utveckla en funktion som ska kunna göra det möjligt för byggnadsägare att begära en omvandling av sammanfattningar i äldre energideklarationer till den nya med energiklasser. Denna funktion förväntas bli klar under våren Kylskåp och byggnader Den nya energiklassningen i deklarationerna har samma typ av utformning som man kan se för energimärkning av olika typer av produkter som till exempel tv-apparater och kylskåp. I en elektronikbutik är det vanligt att de apparater man tittar på hamnar i energiklasserna A till C. De flesta vitvaror som säljs i dag är i energiklass A. Energiklassningen av byggnader kommer däremot att se annorlunda ut. I byggnadsbeståndet har vi allt från byggnader som är flera hundra år gamla till helt nyuppförda. Det finns också byggnader som till och med är ännu bättre än de krav som ställs på nya byggnader i dag. >> > Så här ser regelverket ut från den 1 januari 2014 Lag och förordning (beslutade av riksdag och regering) Lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader (med ändringar t.o.m. SFS 2013:773) Förordning (2006:1592) om energideklaration för byggnader (med ändringar t.o.m. SFS 2013:774) Föreskrifter (beslutade av Boverket) Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energi deklaration för byggnader (med ändringar t.o.m. BFS 2013:16) Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:5) för certi fiering av energiexpert (med ändringar t.o.m. BFS 2013:17) Länkar till regelverket hittar du på deklaration. planera Bygga Bo 5

6 Hållbar energianvändning E kan bli vanligaste klassen I skalan för energiklasserna står klass C för en energianvändning som motsvarar det krav som ställs på ett nyuppfört hus i dag. De flesta äldre byggnader kommer därför att hamna i energiklasserna D, E, F eller G. Den vanligaste energiklassen för äldre byggnader förväntas bli klass E. Klass A och B får sådana hus som är bättre än de krav som ställs på nya byggnader. Det är framför allt nya hus som har konstruerats för att vara särskilt bra energimässigt som kan komma att hamna i energiklasserna A och B, alltså olika typer av lågenergibyggnader. Byggnader kommer därför att hamna i andra energi klasser än vad många är vana vid från till exempel energimärkningen av vitvaror. Krav på personcertifiering Den 1 januari 2014 kommer även andra ändringar att ske i reglerna om energideklaration. Systemet med ackrediterade kontrollorgan upphör att gälla och ersätts i stället med krav på personcertifiering. Den som upprättar energideklarationer ska vara certifierad energiexpert. Det blir dock frågan om övergångsregler. De företag som är ackrediterade får fortsätta att upprätta energideklarationer enligt det äldre systemet fram till och med den 30 juni Text: Ingvar Andersson Du kan läsa mer på boverket.se/energideklaration Frågor och svar om energideklaration byggnader Så många byggnader har godkända energideklarationer som är registrerade i Boverkets register. Byggnader som säljs ska ha en godkänd energideklaration senast vid försäljningstillfället. Nya byggnader ska energideklareras inom två år. Jag har en gammal energideklaration. Gäller den inte längre? Den gäller i tio år från det datum då den upprättades. Innebär den nya sammanfattningen med energiklasser att de äldre deklarationerna automatiskt kommer att få den nya? Nej, det är bara de energideklarationer som görs från och med den 1 januari 2014 som får den nya sammanfattningen med energiklasser. Foto: OJO Images Hur ska jag som har en äldre version av energideklaration se vilken energiklass som mitt hus skulle komma att tillhöra? Boverket kommer inom kort att lägga upp information på webben som visar hur man kan göra en sådan bedömning. Vilka byggnader ska energideklareras? Byggnader som har en uppvärmd golvarea över 500 kvadratmeter som ofta besöks av allmänheten ska alltid ha en energideklaration. Exempel på byggnader är skolor, bibliotek, köpcentrum och varuhus. Byggnader med nyttjanderätt, till exempel hyresrätter, bostadsrätter och lokaler, som hyrs ut ska alltid ha en energideklaration. Vart vänder jag mig för att få en energideklaration? Från och med den 1 januari 2014 vänder du dig direkt till en certifierad energiexpert. Du kan även kontakta ett så kallat ackrediterat kontrollorgan, alltså ett företag som är godkänt för att få upprätta energideklarationer, men dessa får bara utföra sådana fram till och med 30 juni Läs fler frågor och svar på Boverkets webbplats: 6 planera Bygga Bo

7 Hållbar energianvändning Ta chansen! Gör din renovering energieffektiv Boverket och Energimyndigheten har tillsammans tagit fram ett förslag till strategi för energieffektivisering vid renovering av byggnader. Bättre information skapar förutsättningar för en väl fungerande marknad. Men om det energipolitiska målet till 2050 ska nås måste renoveringstakten öka, säger Thomas Johansson, projektledare på Boverket. Många missar energiaspekterna när det är dags att renovera huset. Att sprida kunskaper till fler är en väg till effektivare energihushållning. Viktiga hinder är informationsbrist och problem vid informationsinhämtning, säger Thomas Johansson. Ny funktion behövs Förslagen i de båda myndigheternas rapport bygger vidare på de styrmedel som redan finns och förändringar som kommer att genomföras, som förbättring av energideklarationerna och skärpning av energikraven i bygg- >> När ett hus ska renoveras är det viktigt att man även genomför energieffektivisering. Särskilt om husen ingår i miljonprogrammet. planera Bygga Bo 7

8 Hållbar energianvändning Informationscentrum för energieffektiva renoveringar. Utbildning. Förstärkt energi- och klimatrådgivning. Riktade insatser mot den finansiella sektorn. Informationssatsningen är ett paket som innehåller tre styrmedel: Informationscentrum för energieffektiva renoveringar. Förstärkt energi- och klimatrådgivning. Riktade insatser mot banker och finansiella institut. reglerna. Energiprisernas roll är central men prissignalerna liksom helhetsbilden måste bli tydligare. Alla grupper vi mött uttrycker behov av ett kunskapslyft, från fastighetsägare och entreprenörer till banker. På byggutbildningar behöver man höja statusen på färdigheter i renoveringsarbete och att kunna väga in energieffektivisering tillsammans med estetiska värden, säger Sofia Lindén, arkitekt, Boverket. Rapporten föreslår en ny funktion, ett informationscenter som ska drivas av Energimyndigheten och Boverket. Centret ska fånga in kunskap från forskning, utveckling, pilotprojekt, teknikupphandlingar med mera samt kvalitetssäkra och sprida informationen vidare. > Fördelar med en förbättrad marknad för energieffektivisering Befintliga renoveringstillfällen utnyttjas bättre för energieffektivisering. Minskad miljöpåverkan till följd av minskat behov av el och värme. Minskade drifts- och underhållskostnader till följd av minskat behov av värmesystem. Förbättrad hälsa genom bättre inomhusmiljö. Bättre underlag för kreditgivare, till exempel via energideklarationer. Vision för marknaden I satsningen föreslås även utökade resurser till den organisation som redan finns i form av de regionala energikontoren och energi- och klimatrådgivarna. Dessutom ska riktad information ges till banker och finansiella institut om effekter av energieffektiviseringsåtgärder, baserat på genomförda projekt. Eftersom informationen tas fram centralt blir kostnaden lägre än om alla aktörer skulle ta fram den själva. Informationscentret ska finnas både i fysisk och i digital form. En vision är att folk som ska renovera ser det naturligt att ha energieffektivisering i medvetandet. Fastighetsägare får samlad information om lösningar, produkter och kulturvärden, liksom risker vid felaktigt utförande, som till exempel fukt och mögel. Även entreprenörer kan sprida kunskaper och då måste fastighetsägarna kunna värdera informationen. Banker och kreditinstitut får underlag för att göra kreditbedömningar, säger Thomas Johansson. Högre mål kräver mera Med informationssatsningen beräknas energieffektiviseringen öka med ytterligare fem till tio procent jämfört med ett referensscenario med enbart befintliga styrmedel. Det innebär en effektivisering av total köpt energi per kvadratmeter med procent till 2050 jämfört med Utredningen visar också att ytterligare stöd och subventioner inte har någon större effekt så länge insatserna riktas mot renoveringar som ändå ska utföras av olika skäl, som utslitning och standardhöjning. Om man ska uppnå det politiska målet om 50 procents energieffektivisering till år 2050 så behöver renoveringstakten öka. Då krävs ytterligare styrmedel såsom investeringsbidrag, differentierad fastighetsavgift eller underhållsfonder till fler renoveringar. Att behandla detta går utanför det energipolitiska området och var inte huvudsyftet med uppdraget, säger Thomas Johansson. 8 planera Bygga Bo

9 Förslag till nationell strategi Hållbar energianvändning Ett energieffektivt hus kan vara vackert och ha en spännande arkitektur. Projektet är det första i sitt slag där båda myndigheterna tillsammans fått ett uppdrag med delad projektledning. Arbetet har skett i omfattande samråd med fastighetsägare inom privat och offentlig sektor, bygg branschen, banker, Hyresgästföreningen, med flera aktörer. En gemensam plattform och samarbete hela vägen var ett bra sätt att nå slutsatser som båda myndigheterna står bakom, säger Energimyndighetens projektledare Carin Karlsson. Om uppdraget Boverket och Energimyndigheten fick i uppdrag av regeringen att tillsammans utarbeta ett förslag till strategi för investeringar i renoveringar som ökar energiprestandan i byggnader. Uppdraget är en följd av kraven i EU:s energieffektiviseringsdirektiv. Förslaget redovisades i november 2013 och är nu skickat på remiss. Regeringen ska rapportera strategin till EU-kommissionen i april Revidering och rapportering till kommissionen ska ske vart tredje år. Text: Martin Ålenius Foto: IBL Bildbyrå, Anna-Lena Lundqvist, Jörgen Ragnarson, Energimyndigheten Ladda ner eller beställ rapporten Förslag till nationell strategi för energieffektiviserande reno vering av byggnader i Boverkets webbokhandel. för energieffektiviserande renovering av byggnader Gemensamt uppdrag Energimyndigheten och Boverket Sofia Lindén, arkitekt, Boverket Thomas Johansson, energiexpert, Boverket Carina Karlsson, projektledare, Energimyndigheten planera Bygga Bo 9

10 Hållbar energianvändning Direktverkande el genom elelement är ett dyrt och inte hållbart sätt att värma upp ett hus. Det förbättrar inte heller byggnadens energiprestanda. Analys av delade incitament för energieffektivisering Investeringar för att förbättra en byggnads energipre standa kan utebli när byggherren ansvarar för investeringskostnaderna medan fastighetsägaren drar nytta av kostnadsbesparingarna. Det visar Boverkets och Energimyndighetens utredning som lämnades till regeringen i december. Boverket och Energimyndigheten har haft i uppdrag att tillsammans analysera hinder för investeringar för att förbättra energiprestandan i befintliga byggnader som följer av delade incitament mellan fastighetsägare och hyresgäster, eller mellan ägare i andelsägd egendom. Utredningen har även analyserat hinder för investeringar för att förbättra energiprestandan i nya byggnader som följer av delade incitament mellan byggherrar och fastighetsägare. Investeringar kan utebli Delade incitament kan innebära att investeringar uteblir då den ena parten ansvarar för investeringskostnaderna medan den andra parten drar nytta av kostnadsbesparingarna. I fokus står avtalet mellan parterna om hur löpande kostnader, underhålls- och investeringskostnader för energieffektiv teknik finansieras samt hur intäkten av den minskade energianvändningen ska fördelas. Avtalet mellan parterna kan vara baserat på varm- eller kallhyra eller någon variant däremellan. Varmhyra är vanligast i Sverige och innebär att kostnaden för värme och varmvatten är satt utifrån schablon och inbakad i hyran. I vissa fall kan även hyresgästens elanvändning ingå. Vid kallhyra baseras i stället debiteringen på faktisk förbrukning. Hyresgästens löpande kostnad för värme, vatten och el tillkommer då utöver lokalhyran. Störst möjlighet att påverka vid nybyggnad Det är i samband med nybyggnad som möjligheterna att påverka en byggnads energiprestanda är som störst. Ett problem är dock att de olika aktörerna i många fall vinstmaximerar med hänsyn till sina respektive byggprocessled, snarare än att välja lösningar som är optimala utifrån byggnadens hela livscykel. Det kan ses som en konsekvens av att det saknas ett organiserat samarbete mellan aktörerna om bland annat ekonomi. På grund av detta kan lönsamma energitekniska lösningar ur ett livscykelperspektiv riskera att utebli vid nybyggnad. Relativt litet problem En generell slutsats är att delade incitament utgör ett relativt litet problem jämfört med hinder som till exempel finansieringsproblem och andra kunskapsrelaterade hinder. Boverket och Energimyndigheten menar att delade incitament utgör ett vid en internationell jämförelse begränsat problem på den svenska marknaden. En avgörande förklaring är att hyresavtal baserade på varmhyra dominerar i Sverige. I Europa är annars kallhyra förhärskande, med undantag för Finland. Kallhyra ger brukaren incitament att hushålla med energianvändningen men medför att fastighetsägarens incitament att energieffektivisera urholkas. Text: Hans Gustafsson Foto: IBL Bildbyrå Ladda ner rapporten Analys av delade incitament för energieffektivisering från Boverkets webbokhandel. Rapport 2013:32 REGERINGSUPPDRAG Analys av delade incitament för energieffektivisering Med fokus på energiprestandaförbättrande investeringar 10 planera Bygga Bo

11 Hållbar energianvändning Hur mycket får det kosta att spara energi? Anders Carlsson har kollen Samhällets krav, kommunernas krav och kundernas krav är en tydiga. Alla vill ha energieffektivare hus. Anders Carlsson är nationalekonom och arbetar på Boverket med att lägga nationalekonomiska aspekter på energi effektivisering. Kostnad, värde och nytta är tre ledord för Anders Carlsson. >> För att en energiinvestering ska betraktas som lönsam ska den gå med vinst under hela husets livscykel. planera Bygga Bo 11

12 Hållbar energianvändning Det är en kall och vintrig dag när vi träffas på Anders Carlssons arbetsrum. En dag då man inser att energieffektivisering är viktigt eftersom det går åt mängder av energi till uppvärmning av byggnader under årets kalla månader. Om man tittar på energieffektivisering ur ett samhällsekonomiskt perspektiv ska tillväxten främjas och kakan ska bli så stor som möjligt. Energi utgör en av flera insatsvaror som till exempel arbete och kapital för att uppnå detta. Man ska hushålla med energi liksom med andra insatsvaror. Det är den ena delen. Den andra delen är att denna kaka ska fördelas och då kommer vi ju in på fördelningspolitik. Energieffektivisering jämfört med nyttan Energieffektivisering ur ett fastighetsekonomiskt perspektiv innebär att det är det viktigt att analysera investeringen ur ett livscykelperspektiv. För att en energiinvestering ska betraktas som lönsam ska den gå med vinst under hela husets livscykel. Kostnaderna ur ett livscykelperspektiv är den ursprungliga investeringskostnaden, plus driftskostnaderna och andra kostnader under investeringens livslängd. Intäkten utgörs av minskade kostnader för energi, säger Anders Carlsson. Ser man energieffektivisering ur ett fastighetsekonomiskt perspektiv är den optimala kostnaden ur ett livscykelperspektiv den energieffektiviseringsnivå som leder till den lägsta totala kostnaden under energiinvesteringens livslängd. Det är viktigt att byggherren tar hänsyn till livscykeln när man projekterar för energieffektiva åtgärder. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv tas hänsyn till fler aspekter vid energieffektivisering som till exempel minskade utsläpp av växthusgaser och eventuella positiva effekter på hälsan via förbättrad inomhusmiljö. Även på kostnadssidan kan fler aspekter tillkomma som ökade underhållskostnader eller eventuell förlust av kulturvärden. Det handlar om att hitta den bästa avvägningen mellan olika värden. Byggregler och energieffektivisering Anders Carlsson arbetar med att ta fram konsekvensutredningar för bland annat Boverkets byggregler när det gäller avsnittet om energihushållning. Krav på konsekvensutredningar av myndigheteters föreskrifter och allmänna råd styrs av författningen SFS 2007:1244. Kortfattat ska en utredning beskriva kostnader och andra konsekvenser för förslaget. Olika intressenter som kan påverkas ska också ges tillfälle att yttra sig. > Om Anders Carlsson Titel: Expert. Utbildning: Civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Anders Carlsson har ekonomilicentiatexamen i miljöekonomi. Yrkeserfarenhet: Handelshögskolan i Stockholm. Boverket Sekreterare i en statlig utredning om handel med utsläppsrätter. Blekinge tekniska högskola Boverket från Arbetar med just nu: Nationell strategi för energieffektiviserande renovering av byggnader. Vi arbetar tillsammans med Energimyndigheten. Det är ett intressant och lärorikt uppdrag. Senaste rapport: Förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader. Familj: Sambo. Böcker vid sängen: Alldeles för många, just nu Jan Guillous Ordets makt och vanmakt och Against the Gods: The Remarkable Story of Risk av Peter L. Bernstein. Fritidsintressen: Friluftsliv, litteratur och musik. 12 planera Bygga Bo

13 Hållbar energianvändning Byggreglerna innehåller ett antal tekniska egenskapskrav för byggnader varav energihushållning är ett. Ökad energieffektivisering leder till positiva effekter, men kan ge negativa konsekvenser för till exempel hygien, hälsa och miljö eller tillgänglighet. Då är det inte säkert att en alltför långt driven energieffektivisering är kostnadsoptimal ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, säger Anders Carlsson. Marknadsmisslyckande och styrmedel Marknadsmisslyckande är ett begrepp inom nationalekonomin. Exempel är den bristande konkurrensen där konkurrenslagstiftningen är ett styrmedel för att minska problemet. Förekomsten av ett annat marknadsmisslyckande är de negativa externa effekter som utsläppen av växthusgaser förorsakar. Samhället kan ju gå in med olika styrmedel för att komma till rätta med problemen, säger Anders Carlsson. Ett styrmedel blir effektivare ju närmare källan det sätts in. Han menar att de mest effektiva styrmedlen är de som påverkar priset. När det gäller de utsläpp som energiomvandlingen leder till är koldioxidskatt ett styrmedel och ett annat är handeln med utsläppsrätter. Anders Carlsson har arbetat med det europeiska systemet för utsläppsrätter och tycker att idén är bra. Det viktiga är att taket för utsläppen sänks hela tiden för det är endast då som systemet blir riktigt effektivt. Det finns alldeles för få utvärderingar som görs i efterhand när till exempel ett hus är klart. Det är viktigt att mäta effekten. Bidrag ger dålig effekt Bidrag är ett annat styrmedel och Boverket har till exempel administrerat ett för energieffektiva fönster. En undersökning visade på två negativa effekter. Fördelningen av bidraget var inte kostnadseffektivt eftersom principen var först till kvarn får mala. Bidraget hade också en låg additiv effekt. Många av de som sökte bidraget hade ändå planerat att sätta in energieffektiva fönster, säger Anders Carlsson. För att kunna göra en kostnadseffektiv fördelning måste man mäta det eventuella bidraget mot en beräknad energibesparing. Det gjordes aldrig. Det kan vara skälen att bidrag inte längre finns. Men om de kommer tillbaka är det viktigt att fördela dem kostnadseffektivt och se till så att de får additiv effekt, att > En konsekvensutredning innehåller tre steg: 1. Identifiera effekterna av en åtgärd, till exempel att spara energi. 2. Kvantifiera effekterna av en åtgärd (mängden). Hur mycket energi sparar man? 3. värdera effekterna av åtgärden. Vad blir kostnaden och vad finns det för andra effekter av åtgärden? > Sternrapporten Den första rapporten som undersökte växthuseffektens ekonomiska effekter. Den utredning som Nicholas Stern gjorde på uppdrag av Tony Blair för att utreda växthuseffektens kostnader. Rapporten visade att den globala kostnaden för en höjning av jordens medeltemperatur med fem grader fram till år 2100 är mellan 5 och 20 procent av den globala bruttonationalprodukten. Rapporten blev både kritiserad och väl mottagen. de ger ett mervärde. Dessutom är det viktigt att ta som regel att alltid mäta effekterna av ett styrmedel, såväl före som efter. Administrativa styrmedel Reglerna för energihushållning och alla Boverkets byggregler är administrativa styrmedel. Reglerna fastställer minimikrav för alla byggnader som byggs eller som ändras. Reglerna för energihushållning har vid undersökningar visat sig vara kostnadsoptimala, säger Anders Carlsson, som dock förutspår en skärpning i de kommande byggreglerna. Nära-nollenergihus är dock ett begrepp som Anders Carlsson gärna undviker eftersom han menar att det skapar förvirring och att det inte är någon klar definition. Det är ett olyckligt begrepp som leder tanken fel eftersom en byggnad alltid behöver tillföras energi. Dessutom är det inte säkert att det är en kostnadsoptimal investering eftersom kostnaderna kan bli höga. Informativa styrmedel Anders Carlsson menar att man inte ska glömma bort informativa styrmedel. De kombineras oftast med andra typer av styrmedel. En svårighet är dock att informativa styrmedel är svåra att utvärdera. En annan viktig aspekt är utvärderingar. Det finns alldeles för få utvärderingar som görs i efterhand när till exempel ett hus är klart. Det är viktigt att mäta effekten, såväl på energianvändningen som på övriga egenskapskrav och den totala kostnaden, avslutar Anders Carlsson. Text: Dan Jansson. Foto: Franz Feldmanis planera Bygga Bo 13

14 Hållbar energianvändning Ändrade regler ger skärpta energikrav och fler bostäder åt unga Fler bostäder för unga och bättre energihushållning är två mål som förenas i Boverkets förslag till ändring av byggreglerna. Förslaget innebär både skärpningar och förenklingar, säger Stefan Norrman, Boverket. Delar av förslaget grundar sig på åtgärder för att stimulera byggandet av fler bostäder åt unga och studenter, som redovisades i juni Med många små lägenheter har sådana byggnader svårt att klara nuvarande krav på specifik energianvändning. Därför föreslås att byggnader med bostäder om högst 35 kvadratmeter ska få förbruka mer energi för uppvärmning, tappvarmvatten, komfortkyla och ventilation. För byggnader mindre än 50 kvadratmeter förenklas kraven till att endast gälla värmeisolering och täthet på byggnadens klimatskärm. Med andra ord undantas dessa byggnader från reglernas krav på maximal specifik energianvändning. Lättnad för bransch och boende Det kan medföra en ökad energianvändning för dessa byggnader av storleksordningen tio procent per år. Den extra energianvändningen blir begränsad så att vi fortfarande ligger inom marginalen för kostnadsoptimala energikrav enligt EU:s direktiv. Det rör sig om relativt få byggnader, där energiandelen för tappvarmvatten utgör en stor andel av byggnadens totala energianvändning per kvadratmeter, men där användningen är liten i absoluta tal. Förslagen måste ses i ljuset av bostadssituationen för unga, säger Stefan Norrman. Förslagen ska göra det mera fördelaktigt att producera bostäder med mindre boarea. Fördelar är också mer rationellt och effektivt byggande, större serier och minskad kostnad, vilket kan gynna såväl sysselsättningen i byggbranschen som de bostadssökande. Till bilden hör också bättre möjligheter att tillverka flexibla bostäder som kan flyttas dit de bäst behövs. Förslagen för mindre bostäder har sin utgångspunkt i den tidigare rapporten som innehåller förslag på såväl lag- och förordningsnivå som i Boverkets byggregler, BBR. Energiförslagen är en del tillsammans med flera andra förslag som exempelvis ändringar i kraven på bostadsutformning, säger Boverkets Peter Johansson, projektansvarig för uppdraget om regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter. Fler typer i avlångt land Boverket har under hösten 2013 fått i uppdrag att se över och skärpa nivåerna för energihushållning i BBR. Som en förberedelse för ändrade energikrav har ett antal underavsnitt slagits samman och fler byggnadskategorier införts. Typen av verksamhet som bedrivs i en byggnad får på så sätt större betydelse för energikraven. Ett kontor exempelvis har andra förutsättningar än en simhall. Dessutom kommer nuvarande tre klimatzoner att ersättas med mer detaljerade geografiska justeringsfaktorer. Det ger en finare indelning som bygger på klimatet i varje kommun, baserat på information från SMHI. Varje byggnadskategori har ett värde på maximal tillåten energianvändning som multipliceras med justeringsfaktorn. Det nya systemet kommer att leda till en skärpning eller lindring beroende på var i Sverige byggnaden ligger. Totalt över landet bidrar resultatet till en minskad energianvändning, säger Stefan Norrman. 14 planera Bygga Bo

15 Hållbar energianvändning Boverket har jobbat på bred front för att ta fram förslagen. Det handlar om samarbete med andra myndigheter, kommuner och organisationer liksom med byggbranschen, energiexperter, arkitekter, med flera. Vi lyssnar noga på alla aktörer. Det gäller att ha regler som fungerar och som folk känner förtroende för, avslutar Stefan Norrman. Peter Johansson, expert, Boverket Text: Martin Ålenius. Foto: Jörgen Ragnarson Stefan Norrman, energiexpert, Boverket Tidplan Förslag till ändringar i Boverkets byggregler, BBR 14 oktober 13 december 2013: remisstid januari 2014: remisshantering februari juni 2014: EU-anmälan 1 juli 2014: föreskrifter träder i kraft, dock träder energireglerna i kraft senare under Läs mera: Boverkets förslag till ändringar i BBR, med konsekvensbeskrivning: Boverkets-remisser/Andring-av-Boverkets-byggregler/ Uppdrag att se över och skärpa nivåerna för energihushållning aktuella-regeringsuppdrag När remisstiden var slut den 13 december hade 169 företag, organisationer och myndigheter lämnat synpunkter på Boverkets förslag. Du kan följa vårt arbete med revideringen av byggreglerna på webbplatsen. Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter: Rapporten Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter finns att ladda ner i Boverkets webbokhandel. Rapport 2013:20 REGERINGSUPPDRAG Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter > Förslagen om energihushållning i korthet > Syften med förslagen Lättnader i energikraven för byggnader med lägenheter mindre än 35 m 2 Lättnader i energikraven för byggnader mindre än 50 m 2 Utökat antal byggnadskategorier Klimatzonerna ersätts med geografiska justeringsfaktorer Fler bostäder åt unga och studenter En och samma typ av byggnad kan lättare uppföras på valfri plats i landet Förutsättningarna för ett standardiserat byggande ökar Anpassning till framtida skärpning av kravnivåer för energihushållning Bättre anpassning av kravnivåerna till lokala klimatförhållanden planera Bygga Bo 15

16 Bygg för unga Enklare regler diskuterades på seminarium Ett seminarium i Stockholm i december avslutade Boverkets regeringsuppdrag om hur man kan förenkla regelverket för att bygga fler bostäder för studenter och unga. Förenklingarna finns med i de nya reglerna som planeras gälla från den 1 juli Bygg för unga, som seminariet hette, innehöll information om både lagstiftning och regelverk för byggandet av bostäder för studenter och unga. Moderator Anders Sjelvgren, verksamhetschef, från Boverket lät varje föredrag inledas med ett påstående som deltagarna fick rösta sant eller falskt på. Både de som var i lokalen och de som såg seminariets direktsändning kunde rösta via internet eller sms. Vem kan bo i en student- och ungdomsbostad? Boverkets experter tillsammans med enhetschef Madeleine Hjortsberg och rättschef Yvonne Svensson beskrev sedan med hjälp av frågeställningen; Visste du att, vad som gäller i dag. Samtidigt gav de en utvecklad bild av kommande regelförändringar inom områden som har direkt påverkan på byggandet av student- och ungdomsbostäder; tidsbegränsade bygglov, flyttning av byggnader, buller, tillgänglighet och bostadsutformning och flera av de andra tekniska egenskapskraven. Ett antal gemensamma diskussioner seglade upp under förmiddagen, en av dem behandlade själva definitionen på student- och ungdomsbostäder. En definition som kan begränsa nyttjandet av bostäderna för andra grupper i samhället, äldre till exempel. En annan gemensam diskussion hölls av fem paneldeltagare från Nätverket för mindre bostäder, som under ledning av Hans Gustafsson, Boverket, fick ge sina synpunkter på Boverkets utredning, lagstiftning och regelverk. Paneldiskussionen kom att handla dels om vad paneldeltagarna tyckte om Boverkets utredning men också hur man kan se på frågan om tillgänglighet i relation till kostnader och bostädernas yta. Stöd för innovativt byggande Efter lunch informerade Boverket om stödet för innovativt byggande av bostäder för unga som fått det skämtsamma epitetet Bo bra på yngre dar, vilket Vanda Kehr från jagvillhabostad.nu berättade. Därmed inte sagt att diskussionen om den faktiska situationen där unga tvingas bo på sofforna i kompisarnas lägenheter inte fördes på fullt allvar och utan kompromisser. De mest angelägna frågorna på detta seminarium behandlade kostnader för studenter och unga, hur stor yta en bostad måste ha och vilka tillgänglighetsregler som behövs. Att regler behövs var dock alla ense om där rådde inga tveksamheter. Text: Hans Gustafsson Du kan se hela seminariet på den här länken: com/m/p/tzjy9uj7 > Bygg för unga! Se möjligheterna i dagens regelverk Det behövs fler bostäder för studenter och ungdomar och för att få fart på byggandet har Boverket tagit fram fakta om lagstiftning och regelverk. Det finns stora möjligheter redan i dag. Ladda ner en sam manfattning som ba seras på seminariet den 29 november 2013 från Boverkets webbplats. Bostadsbyggande för unga Se möjligheterna i dagens regelverk Dokumentation Det behövs fler bostäder för studenter och ungdomar och för att få fart på byggandet har Boverket tagit fram fakta om lagstiftning och regelverk som reglerar byggandet. Det finns stora möjligheter redan idag. Denna sammanfattning baseras på ett seminarium: Bygg för unga! Stockholm den 29 november Så här svarade deltagarna. Vad svarar du? 1. Tidsbegränsade bygglov För ett tidsbegränsat bygglov behöver inte samma krav uppfyllas som för ett permanent bygglov. Sant 57 % Falskt 43 % Sant 45 % 2. Buller Riksdagen har beslutat vilka riktvärden för buller som ska gälla. Falskt 55 % 3. Tekniska egenskapskrav I dag finns det inget krav på att studentbostäder ska ha tillgång till direkt solljus i bostaden. Falskt 64 % Sant 36 % 16 planera Bygga Bo De rätta svaren: 1. Sant. 2. Falskt. 3. Falskt.

17 Enklare regler för ungdoms- och studentbostäder I propositionen Fler bostäder åt unga och studenter (prop. 2013/ 14:59) föreslår regeringen åtgärder för att förenkla byggandet av ungdoms- och studentbostäder. Foto: IBL Bildbyrå Bland annat ska man kunna inreda vindsvåningar på upp till 35 kvadratmeter utan att behöva installera hiss. Även den maximala tiden för tillfälligt bygglov utökas, och det ska bli lättare att uppföra så kallade modulbostäder för att minska den akuta bostadsbristen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli På många platser i Sverige råder en stor bostadsbrist för unga. Vi måste på alla sätt se till att det går lättare och snabbare att bygga, inte minst små lägenheter som studenter har råd med, säger bostadsminister Stefan Attefall i ett pressmeddelande. Boverkets förslag Det är bland annat Boverkets rapport Förslag på regeländringar för fler bostäder åt unga och studenter som lämnades till regeringen i juni, som ligger till grund för de förslag som regeringen går fram med. Utöver förslagen i propositionen arbetar Boverket vidare med ett antal förändringar i reglerna som beslutas på myndighetsnivå. Förslagen innebär bland annat att lättnader införs i kraven på bostadsutformning. Ensamstående utan barn är Sveriges vanligaste hushåll År 2012 fanns det hushåll i Sverige. Av dem var 37,7 procent ensamstående utan barn. Det är första gången på över 20 år som det är möjligt att få en totalräknad uppgift över antalet hushåll. Jämfört med den sista folkoch bostadsräkningen 1990 har antalet hushåll ökat med 9,0 procent. Befolkningen har under samma period ökat med 11,2 procent. Fördelningen av hushållen i Sverige efter hushållsstorlek ser i dag ungefär likadan ut som år Hushåll med 1 till 2 personer utgör närmare 70 procent av hushållen. De största hushållen, med sex eller fler personer, utgör endast 2,0 procent av hushållen. Åsele, Solna, Munkfors, Ljusnarsberg och Filipstad toppar statistiken med närmare 45 procent ensamboende. Stockholm ligger på sjätte plats med nästan 44 procent. Källa: Statistiska centralbyrån Stöd för innovativt byggande av bostäder för unga Sedan juni i år är det möjligt att söka ett stöd för att främja innovativt byggande av bostäder för unga. 15 projekt har fått stöd från Boverket så här långt, allt från utveckling av modulsystem baserade på containrar till kooperativa hyresrätter för unga. Stödet är på totalt 50 miljoner kronor och lämnas till åtgärder som innebär utveckling eller användning av en Information om ny eller väsentligt förbättrad stöd vara, för innovativt tjänst byggande eller process. av bostäder för unga För att ytterligare få fart på de krea tiva idéerna finns en idébank på Boverkets webbplats. Där finns i dag ett 30-tal idéer samlade. Idébanken är en mötesplats för dig som har en idé eller letar efter idéer att arbeta vidare med. Illustration: Jan Olsson planera Bygga Bo 17

18 Brandskydd viktigt när det gäller större friggebodar Boverket har haft i uppdrag av regeringen att se över möjligheterna att öka storleken för friggebodar och utreda om det finns fler åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov. Boverket har tittat på två alternativ, varav friggebodar på 20 kvadratmeter är det ena och det andra alternativet är bygglovsbefriade byggnader upp till 25 kvadratmeter som uppförs i anslutning till befintliga en- eller tvåbostadshus och som kan användas som självständiga bostäder. Kraven på brandskydd gäller Om friggebodar tillåts vara 20 kvadratmeter stora anser Boverket att taknockshöjden bör höjas till 3,5 meter. Höjden på en byggnad bör vara proportionerlig till arean för att uppfylla kravet på god formverkan i planoch bygglagen. Om större friggebodar skulle bli befriade från krav på bygglov och därmed undantas från samhällets kontroll kan det uppfattas som att det inte finns några särskilda brandskyddskrav för dessa byggnader, vilket inte är fallet. Konsekvensen kan bli ökad risk för brandspridning, dels från friggeboden till byggnader placerade på andra fastigheter, dels till huvudbyggnaden. Därför bör anmälningsplikt införas för friggebodar som med berörda grannars medgivande uppförs närmare tomtgränsen än 4,5 meter. Hälsa och säkerhet viktigt Om byggnader på 25 kvadratmeter tillåts anser Boverket att bygglovsplikten bör ersättas av en anmälningsskyldighet där kravet på tekniskt samråd och kontrollansvarig tas bort. Om byggnaderna ska kunna användas som bostad är det särskilt viktigt med kontroll som avser hälsa och säkerhet och därför föreslås anmälningsplikt. Boverket föreslår att en bostadsbyggnad om högst 25 kvadratmeter om lagstiftaren anser att den ska tillåtas ska kunna kombineras med gällande friggebodsregler om 15 kvadratmeter. De nya reglerna planeras, om de godkänns, träda i kraft den 1 juli Läs mer i Boverkets rapport Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m. som finns i webbokhandeln. Rapport 2013:35 REGERINGSUPPDRAG Uppdrag att föreslå ytterligare åtgärder som kan undantas från kravet på bygglov Friggebodar m.m. Efterfrågan på kreditgarantier ökar Foto: Colourbox Boverkets kreditgaranti är en försäkring som långivare kan teckna för lån till ny- och ombyggnad av bostäder och vid förvärv av fastighet som ombildas till kooperativ hyresrätt. I år har summan för nya garantier tredubblats. Garantin ger långivaren ett skydd mot kreditförluster och minskar behovet av topplån eller egen kapitalinsats för den som bygger bostäder. Under 2013 kan vi se en ökad efterfrågan på kreditgarantier, framför allt under byggtiden. Under januari till november tecknades nya garantier om totalt 1 060,7 miljoner kronor, en tredubbling mot föregående år. Under motsvarande period lämnades preliminära bedömningar om totalt 3 246,2 miljoner kronor. Det är i första hand mindre eller nyetablerade byggherrar som har ett behov av kreditgarantier även om alla typer av bolag och projekt finns representerade. Boverket träffar löpande både byggherrar och banker och de nämner att kreditgarantin är en viktig pusselbit för att möjliggöra en finansiering. Garantin minskar bankens risk vilket innebär att lånefinansieringen kan bli högre än vad som annars hade varit möjligt men också att lånekostnaderna kan sänkas tack vare kreditgarantin. Under 2013 har tre nya banker tecknat ramavtal med Boverket; Nordea, Ålandsbanken samt Erik Penser Bankaktiebolag. En lista med alla långivare som har ramavtal finns på Boverkets webbplats. Där hittar du även kontaktuppgifter till våra handläggare. 18 planera Bygga Bo

19 Bygg samhället för allas rätt att delta Samhället ska utformas så att alla människor har möjlighet att delta i det. De hinder som personer med funktionsnedsättning möter i sin vardag kan vara något så enkelt som ett trappsteg, något som övriga med lätthet passerar. Boverket arbetar med förutsättningarna för ett fysiskt tillgängligt samhälle, i rollen som sektorsansvarig myndighet. Andreas Johansen är Boverkets samordnare för funktionshindersfrågor och tillgänglighet. Sedan 2002 har Boverket sektorsansvaret för fysisk tillgänglighet. Det innebär att myndigheten är ett kunskapsstöd för kommuner, länsstyrelser och organisationer. Till stöd för sektorsansvaret finns propositionen Från patient till medborgare som menar att konceptet Design för alla bör genomsyra statens arbete inom arkitektur, formgivning och design. Syftet är att ge alla människor samma möjligheter att delta i alla delar av samhället. Det innebär att information, kultur och den byggda miljön ska vara tillgänglig och användbar för alla människor. Nödvändigt för ett fåtal underlättar för alla Resultatet av Design för alla är att man oavsett fysisk styrka eller rörlighet kan använda miljöer. När frågan om tillgänglighet lyfts ligger tanken på den praktiska åtgärden nära till hands, trots det handlar tillgänglighet ändå om en social situation där en byggnad är lättare att ändra på än en persons nedsatta rörelse- eller orienteringsförmåga. Exempelvis är dörrautomatik bra för en person med rullator eller en person med barnvagn, men den är precis lika nyttig för en person som kanske bär på tunga matkassar. Det som är nödvändigt för ett fåtal, underlättar för många och är bra för alla. En central del i strategin är att målen ska kunna mätas. Genom delmålen ska kunskapen om tillgänglighet fördjupas och spridas bland kommuner och fastighetsägare, men även sträva efter att fogas in i de ordinarie verksamheterna. Tillgänglighetsarbetet kan ofta ta sig uttryck i form av tillfälliga projekt och åtgärder, men tillgänglighet ska vara en process i meningen att alla som är med och skapar samhället strävar efter att göra det tillgängligt för alla. En viktig del är givetvis de olika användarperspektiven. Boverket har ett samrådsorgan med funktionshindersförbunden som träffas tre gånger årligen. I samrådet ingår även länsstyrelserna och Sveriges kommuner och landsting. Text: Andreas Johansen. Foto: Boverket Läs mer om Boverkets konkreta aktiviteter i rapporten Uppdrag om delmål, uppföljning och redovisning inom ramen för En strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken som finns i webbokhandeln. > Boverkets arbete med fysisk tillgänglighet utgår från fem delmål som anges i regeringens Strategi för genomförandet av funktionshinderspolitiken åren En bättre kommunal tillsyn över hur bestämmelserna om tillgängligheten och Enkelt avhjälpta hinder följs. 2. En förbättrad tillämpning av bestämmelserna om Enkelt avhjälpta hinder. 3. Fler kommuner ska ha inventerat sitt flerbostadshusbestånd ur tillgänglighetssynpunkt. 4. Funktionshindersperspektivet ska tydligt avspegla sig i den fysiska planeringen vid utgången av Senast 2016 ska landets kommuner utöva en väl fungerande hantering av bostadsanpassningen med en hög grad av rättssäkerhet. Inventera tillgängligheten i flerbostadshus Nytt stöd införs den 1 februari Från den 1 februari 2014 och fram till den 1 augusti 2015 kommer det vara möjligt för kommuner att söka stöd för inventering av den fysiska tillgängligheten i flerbostadshusbeståndet. Stödet söks av kommunen och uppgår till den beräknade kostnaden för inventeringen. Dock får stödet inte överstiga kronor per stödmottagare. Stödet administreras av Boverket. Mer information kommer att finnas på Boverkets webbplats. planera Bygga Bo 19

20 Från staket till nya bostadsområden med bullrig trafik Allt ska handläggas snabbare Västra Götaland är ett län med olika förutsättningar för planarbete, från storstadsregion till ren landsbygd och orter med olika utvecklingspotential. Plan- och lovärenden som överklagas spänner över ett vitt spektrum, från grannens planerade staket till nya stora bostadsområden. Anneli Wejke är länsjurist på rättsenheten och arbetar med överklaganden av plan- och lovärenden. Hennes enhet har nyligen blivit uppmärksammad för att de har förkortat hanteringstiden för överklaganden av lov från ett år till fyra månader. > Om Anneli Wejke Utbildning: Jur.kand. utbildad i Uppsala. Examensarbetet handlade om miljörätt. Yrke: Länsjurist på Länsstyrelsen för Västra Götaland. Arbetar på rättsenheten. Arbetslivserfarenhet: Har arbetat på länsstyrelsen sedan 2005, minus 1,5 år då hon arbetade på markoch miljödomstolen. Ålder: 34. Familj: Gift, ett barn. Gör på fritiden: Umgås med familjen och vänner samt spelar gärna golf. Gärna även på julafton eftersom det är gott att röra på sig mellan all mat samt att det oftast är ganska tomt ute på banan. Bok att läsa i sängen: Åsa Lantz Vart tog den söta lilla flickan vägen. Enheten som handlägger överklaganden får arbeta med ett brett spektrum av ärenden, från en begäran om att bygga om en entrédörr till en restaurang i centrala Göteborg, att få uppföra en moské på Hisingen, detaljplan för ett nytt bostadsområde i Brottkärr till nya hus i centrala staden. Men de flesta ärenden som överklagas handlar om enfamiljshus och frågorna handlar oftast om tillbyggnad, plank, tillsyn och liknande. Varje gång det sker något i ett villaområde så blir det nästan automatiskt en överklagan. Det är naturligt att det blir reaktioner när det byggs i tätbebyggda områden. Jag tror inte att så kallade okynnesöverklaganden är mycket vanliga. Men människor är intresserade av sin närmiljö och vad som händer där, säger Anneli Wejke, som nu huvudsakligen arbetar med plan- och lovfrågor från att tidigare varit inriktad på miljöärenden. Regleringsbrev om kortare handläggningstid Regleringsbrevet till länsstyrelserna från regeringen för 2013 innehöll bland annat mål om att tiden för att handlägga en överklagan skulle kortas. Anneli Wejke menar att bostäder är en politisk fråga och att det ständigt pågår ett arbete för att underlätta byggandet. Och då är tiden som det tar att behandla en överklagan en viktig del i hela processen. Regeringen har tagit fram inriktningsmål för att minska handläggningstiden. Målen är att handlägga 75 procent av inkomna överklaganden inom fyra månader och 90 procent inom sex månader. Inriktningsmålet berör lovärenden om mark-, bygg- och rivningslov samt förhandsbesked. Målet för detaljplaner är att avgöra 75 procent av inkomna överklaganden inom tre månader och 90 procent inom fem månader. Detaljplanerna har alltid har varit i fokus och vi försöker alltid fatta ett beslut inom tre månader. Vi har nu förkortat den genomsnittliga handläggningstiden för lovärenden från cirka ett år till fyra månader, säger Anneli Wejke. 20 planera Bygga Bo