Naturvårdsplan Mariestads kommun

Transkript

1 Naturvårdsplan 2006 Mariestads kommun

2 - 2 - Naturvårdsplan för Mariestads kommun 2006

3 Naturvårdsplan för Mariestads kommun 2006 Naturvårdsplanen har tagits fram med hjälp av Naturvårdsverkets statliga bidrag till kommunal och lokal naturvård

4 Värdefull strömsträcka i Tidans mynningsområde

5 Innehållsförteckning Syfte 4 Bakgrundsbeskrivning 4 Skyddad natur 9 Övriga särskilt utpekade områden 10 Värdefulla friluftslivsområden 11 Viktiga arter 12 Mål 14 Andra styrande dokument 19 Biosfärområde för Vänerskärgården med Kinnekulle 20 BIRD-projektet 21 Behovsanalys 22 Åtgärder 27 Ansvarsfördelning 30 Uppföljning 30 Bilaga 1 Skyddad natur 31 Bilaga 2 Särskilt hänsynskrävande arter 34 Bilaga 3 Underlag 38 Bilaga 4 Miljömålen i sin helhet 46 Bilaga 5 Karta över naturområden fördelat på naturtyper 51 Bilaga 6 Karta över naturområden fördelat efter naturvärdesklasser 52 Bilaga 7 Karta över skyddad natur 53 Bilaga 8 Karta över friluftslivsvärden

6 Syfte Syftet med naturvårdsplanen är att, utifrån befintliga nationella, regionala och lokala miljömål på natur- och friluftslivsområdet, beskriva vilka behov som finns och sedan ange hur Mariestads kommun ska arbeta för att bidra till uppfyllandet dessa mål. Bakgrundsbeskrivning Naturgeografiska förutsättningar Arealfördelning Den totala arealen i Mariestads kommun är km 2 inkl. Vänern. Markanvändningen domineras av jord- och skogsbruk. Mariestad har en omfattande skärgård. Markanvändning Areal (km 2 ) Produktiv skogsmark 345 Impediment 55 Jordbruksmark 190 Tätort 12 Sjöar och vattendrag 912 Klimat Mariestads lokalklimat påverkas av Vänern vilken jämnar ut temperaturerna och gör så att vintrarna blir mildare och somrarna svalare. Årsmedelnederbörden varierar mellan 500- och 600 mm. Den vindriktningen som är vanligast förekommande är sydvästlig. Topografi och geologi Landskapet är relativt slätt. Den högsta punkten i kommunen är Lugnåsberget som når en höjd av ca: 155 m över havet. Vänerns nivå ligger kring 44 m över havet. Lanskapet är till stor del format av den underliggande berggrunden som till största delen består av gnejs. Denna bildades för ca: 2 miljarder år sen i botten av en större bergskedja. Under den svekonorvegiska bergskedjeveckningen för ca: 900 miljoner år sen uppkom en förkastning som går i nord-sydlig riktning genom Vindrikning Andel (%) Nordost 6 Ost 14 Sydost 17 Syd 10 Sydväst 20 Väst 16 Nordväst 9 Nord södra Sverige. På östra sidan pressades den underliggande graniten upp medan lagren låg oförändrade på den västra sidan. Det finns också ett antal sprickzoner från norr till söder genom kommunen som troligtvis också bildades under denna tid. De mest påtagliga bildar idag Brommösund och Dillösundet, sänkan mellan Torsö och Fågelö samt Östersundet och Tidans dalgång. Under kambrium och silur låg området under vatten och då avlagrades de sediment vilka bygger upp Lugnåsberget. Mindre fläckar av andra bergarter som hyperit och grönsten förekommer också. Den senaste istiden skapade jordlagret vilket till övervägande del består av morän av varierande sammansättning och blockighet. På flera ställen i kommunen förekommer ändmoräner som markerar tillfälliga stopp i iskantens reträtt för drygt år sedan. Under avsmältningsperioderna kanaliserades vattnet genom sprickor i isen vilket skapade nord-sydgående rullstensåsar med sorterat material. En av de mest markanta går från Björsäter, vidare under Mariestadsfjärden och sedan rakt över Torsö medan en annan går från Låstad, förbi Ullervad, Hassle och sedan vidare norrut. När istiden var slut stod det som idag är Mariestads kommun under vatten, eftersom isen genom sin tyngd tryckt ned landet. Då avsattes stora mängder löst material som sediment på botten. När vattnet sjönk flyttade sig strandlinjen undan för undan. Därför har det mesta av kommunen påverkats av vågsvall. Detta har medfört att finmaterial flyttats från högre partier till sänkor och där bildat stora lerslätter, t.ex. Tidans dalgång. Avsättningen av sediment har fortsatt även efter istiden och pågår än idag. Material förflyttas i landskapet av vattendragen. Igenväxning av sjöar och vikar har skapat områden med organiska jordarter.

7 Skogen Mariestad ligger i sin helhet inom den boreonemorala växtzonen vilken sträcker sig över mellansverige och vidare in i Baltikum. Denna karaktäriseras av blandskogar av såväl löv- som barrträd. I kommunen förekommer mycket granskog av blåbärstyp på lite mer näringsrik mark och tallskog på de ställen där marken är näringsfattig till följd av svallning. Skogen har sedan lång tid påverkats av människan och idag finns det ingen eller ytterst lite naturskog med en blandad åldersstruktur kvar i kommunen. Generellt har skogsbruket gynnat gran och tall på bekostnad av lövträden. Skogen har en omloppstid (plantering till slutavverkning) på omkring 80 år vilket gör att det är ont om riktigt gammal skog. Detta har missgynnat vissa skogslevande arter. Merparten av den gammelskog, som finns kvar kan hittas i skärgården men det finns även ett område vid Vristulven samt spridda mindre bestånd på andra håll. Mogen barrskog är ofta strövvänlig och erbjuder möjligheter till bär- och svampplockning. Kring Lugnåsberget finns särskilda miljöer kopplade till den annorlunda berggrunden där. Mer näringsrik jord har givit upphov till mycket lövskogar. Här finns både ädellövskog och triviallövskog. Lövskog har också ofta planterats på olika platser i kommunen. Ett sådant exempel är Surö bokskog som anlades på talet. Lövskogarnas lummighet gör dem ofta lockande för friluftslivet. Kommunen har gott om sumpskog av olika slag. Det mesta av sumpskogen finns i kommunens nordöstra del samt på Torsö. Odlingslandskapet Kommunen har en lång historia av kulturpåverkan. Odlingslanskapet bildar idag stora sammanhängande områden kring vattendragen Tidan och Friaån samt på andra platser med lerslätter. Från början undveks troligen den styva lerjorden eftersom den var tung att bruka och odlingslandskapet var troligen mer uppsplittrat. I det gamla bondesamhället varvades åkerbruk med mycket betes- och slåttermarker vilka gav foder åt husdjuren. Även träd i hagmarker skördades på löv genom s.k. hamling. Detta ledde till att näringsämnen fördes bort och att vegetationen hela tiden stördes av betande djur. Detta har gynnat konkurrenssvaga arter. Mest värdefulla för många växt- och djurarter är ängs- och hagmarker vilka varit kontinuerligt hävdade under lång tid. Idag finns endast en mindre del av ängs- och hagmarkerna kvar i välhävdat skick. Dessa är dock tämligen jämt fördelade över kommunens yta vilket ökar möjligheterna för kvarvarande bestånd av arter att spridas mellan dessa. Därför är olika former av småbiotoper i odlingslandskapet viktiga som refuger och spridningsvägar. Vid Östen och på vissa ställen längs Tidan finns betesmark i anslutning till vatten så att öppna strandängar uppkommer. Förr var sådana strandängar även vanliga längs Vänerstranden då dessa betades och inte minst för att vass togs tillvara för olika ändamål. Strandängar påverkas av varierande vattennivåer vilket ger en flora som klarar både blöta och torra förhållanden i olika zoner. Betet skapade ofta en s.k. blå bård, d.v.s. ett stråk av öppet vatten mellan land och vasskanten, i vilken olika vatteninsekter frodades. Betade strandängar är mycket värdefulla för fågellivet. Särskilt vadarfåglar och änder söker föda här. Under 1900-talet senare del har dock mycket av strandängarna vuxit igen med buskar och strandskog

8 Skärgården En stor del av kommunens yta utgörs av Vänern och Mariestad har en omfattande skärgård med flera större öar och ett stort antal mindre skär. De större öarna har sammanlagt i storleksordning 15 mil strand. Öarna i skärgården har ofta utvecklat mager hällmarkstallskog p.g.a. tunna jordlager då mycket av finmaterialet spolats bort. Undantag är i svackor där det kan finns mer näringskrävande barr- eller lövskog. Förr användes många av öarna för bete sommartid och vilket skapade särskilda miljöer av hagmarker och betade skogar. Öarna och skären hyser även ett rikt fågelliv. På öarna finns ofta gamla och stora träd kvar vilka är lämpliga som boträd. Kala skär nyttjas av kolonilevande sjöfågel vilka i sin tur ger skydd åt en rad olika arter av sjöfågel såsom lom och änder. Många vikar med grunda bottnar ger förutsättningar för en rik fiskfauna. Många av Vänerns fiskarter har viktiga lekplatser i eller i anslutning till Mariestads skärgård. Under 1900-talet har skärgården blivit en värdefull källa till rekreation och friluftsliv. Mycket av orördhetskänslan finns kvar då området är relativt svåråtkomligt. I Mariestads skärgård finns goda möjligheter till båt- och kanotfärder. Klippstränder och naturliga sandstränder erbjuder goda förutsättningar för bad. Intresset är så pass stort att särskilda anordningar som toaletter och grillplatser anlagts på vissa av öarna. Sportfisket har i mycket ersatt det tidigare husbehovsfisket och är väl utvecklat med bl.a. handredskap, trolling och vintertida isfiske. På vintern erbjuder skärgården också goda möjligheter till skridskoturer. Sjöar och vattendrag Vänern är i princip uppdelad på två bassänger, Dalbosjön i f.d. Älvsborgs län och Värmlandssjön vid vilken Mariestads kommun ligger. Detta på grund av en förkastning som går mellan Kålland och Värmlands näs. Cirkulation sker moturs i båda dessa delbassänger. Omsättningstiden för hela Vänern är c:a 9 år. I Mariestadsfjärden förs vatten vanligtvis in genom Viksnässundet och ut genom Östersundet. En annan ström går söderut genom Brommösund varvid det uppkommer cirkulation runt Torsö. Strömmarna påverkas dock mycket av rådande vindriktning och kan ibland gå i helt andra riktningar. Vattenutbytet i Mariestadsfjärden sker snabbt, på ca: 12 dygn. Vind och strömförhållanden gör att stränder med västligt eller nordvästligt läge blir exponerade. Vågornas arbete har under tidens lopp (bränningszonen har ständigt förflyttats p.g.a. landhöjningen) skapat en karaktär av variation mellan klippiga steniga stränder i exponerade lägen och flacka långgrunda stränder i skyddade lägen. Det senare har i sin tur gett upphov till ler- eller gyttjebottnar samt strandängar eller sandstränder. De skyddade vikarna är också en lämplig miljö för vass och liknade vattenväxter. Vassbälten är sålunda ett naturligt ekosystem för en stor del av strandsträckorna i Mariestad. I ett naturligt tillstånd regleras vassens utbredning i hög grad av årstidsvariationer av vattenståndet. Särskilt om vattennivån höjs under tidiga vårar medan isen fortfarande ligger kan kraftigt decimera vassbestånden.. Vänerns vattenstånd är dock reglerat av kraftutvinning i Göta älv sedan talet vilket gör att de naturliga variationernas betydelse minskat. Detta i kombination med ökade halter av näringsämnen och minskat strandbete har gynnat vassvegetationen som framförallt under perioden brett ut sig på bekostnad av andra strandväxter. Kommunen har två grunda slättsjöar, Östen och Ymsen, vilka bildats i svackor i landskapet. Dessa är grunda och näringsrika vilket ger en hög biologisk produktion. Särskilt intresse tilldrar sig Östen vilken är en internationellt högt rankad fågelsjö. Sjön är viktig både som häckningslokal och som rastplats under flyttningssäsongen. Många fåglar stannar även i sjön för att rugga. De stora arealerna betad strandäng och strandskog runt sjön ger upphov till en variationsrik miljö vilket i sin tur ger en hög artrikedom. Sjön är en stor tillgång för friluftslivet och drar till sig besökare som vill ta del av naturupplevelserna och ett kulturlandskap med anor från stenåldern. Sjön Ymsen har också höga värden för fågellivet och det finns även en inplanterad göspopulation. Vristulven är mer av en skogssjö som vilar på en grund av morän och därmed är betydligt näringsfattigare. Den är även djupare än slättsjöarna. Vattendragen Tidan och Friaån utgör viktiga element i landskapet. De letar sig fram genom lågpunkter i terrängen och rinner till stor del därför genom de efter istiden avsatta lerslätterna. Detta gör dem naturligt näringsrika och motståndskraftiga mot försurning. Ur naturvårdssynpunkt är framförallt partier med strömmande vatten är värdefulla. Detta särskilt om de också kantas av skuggande trädridåer. Vattnet syresätts och det finns goda förutsättningar för en rik bottenfauna som i sin tur ger en bas för olika fiskarter. I Mariestads kommun finns flera sådana partier med strömmande vatten, bl.a. nära mynningen vilket är ganska ovanligt. Flera av Vänerns fiskarter, t.ex. nors, öring och asp, har därför Tidan som lekområde. Förekomsten av strömsträckor så nära

9 Tidans dalgång är också en naturlig flyttväg för många fågelarter. Strömsträckorna i tätorten är även intressanta som rekreationsområden. Bl.a. vid Stadskvarnen och Leverstadshagen finns goda möjligheter till såväl sportfiske som promenader. Friaån har också några strömsträckor, framför allt vid Enåsa nära mynningen samt vid Kvarnberget nära Lyrestad. Dessutom är även mynningsområdet vid detta vattendrag intressant. En provpunkt vid Enåsa bedömdes ha höga naturvärden i form av bottenfauna vid en undersökning gjord I biflödet Sågarebäcken norr om Lyrestad finns flera värdefulla strömsträckor. Våtmarker Kommunen har gott om många våtmarker i form av såväl mossar som kärr. Mest känd är Fredsbergs mosse på gränsen till Töreboda vilken har uppkommit genom igenväxning av en tidigare sjö. Ytterligare en mosse, Karsmossen på gränsen till Gullspångs kommun, har höga naturvärden. Det finns även stora värdefulla våtmarker i anslutning till Vänern, bl.a. i Fågelöviken, vid Gummerstad och i Börstorpsviken. Dessa är t.ex. viktiga fågellokaler. Även här har miljön formats av en naturlig igenväxningsprocess. Även mindre våtmarker och vattensamlingar är viktiga för många arter, inte minst groddjur. Ett exempel är mindre vattensalamander vilken förekommer i kommunen. Mindre våtmarker har också ofta höga botaniska värden eftersom de är speciella miljöer vilka ställer höga krav på anpassning. Detta gäller särskilt kärren som kan uppvisa en mångfald av arter. Förr brukades våtmarkerna av människan för slåtter men under 1800-talet och framåt skedde dock en omfattande utdikning och torrläggning vilket har gjort att många våtmarksarter idag är hotade. Skyddad natur Nationalparker Djurö skärgård blev nationalpark år Området omfattar ha med bl.a. skogbevuxna öar och flera viktiga fågelskär. Naturreservat/naturvårdsområden I kommunen finns i dag 11 naturreservat med en sammanlagd areal på ca: ha. Ett av dessa reservat, Gamla Ekudden, är kommunalt medan de resterande är statliga reservat. Det senaste reservatet, Onsö, bildades så sent som Merparten av den areal som skyddats i reservat finns i skärgården. För naturreservaten finns föreskrifter som reglerar ingrepp och skötselplaner som anger hur naturvärdena ska bevaras och utvecklas. Biotopskydd Generellt biotopskydd gäller för alléer, källor, odlingsrösen, pilevallar, småvatten och våtmarker i jordbruksmark, stenmurar i jordbruksmark samt åkerholmar. Det är ej kartlagt hur många sådana småbiotoper som finns i Mariestad. Förutom det generella biotopskyddet har Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen hittills beslutat om inrättande av 24 biotopskyddsområden i Mariestads kommun. Dessa områden har en sammanlagd areal av ca: 56 ha. Merparten av biotopskyddsområdena gäller ängs- och hagmarker men det finns även några som instiftats till skydd för skogsmark. För biotopskyddsområden finns fastställda skötselinstruktioner. Djur- och växtskyddsområden Det finns 6 fågelskyddsområden i Mariestads kommun och alla är öar. Ett fågelskyddsområde ligger i Vänerskärgården (mellan Dillö och Onsö) och de övrig ligger alla i sjön Vristulven. Inom fågelskyddsområdena råder landstigningsförbud från den 1 april till den 31 juli. Naturminnen I Mariestad finns 4 naturminnen instiftade. Samtliga utgörs av anmärkningsvärda träd. Natura 2000 Det finns 11 Natura 2000-områden i Mariestads kommun med en sammanlagd areal av ca: ha. Alla dessa områden har helt eller delvis skydd idag. Den vanligaste skyddsformen är naturreservat. Åtgärder som kan skada värden i ett Natura 2000-område kräver dessutom särskilt tillstånd vilket i sig ger området ett skydd. Länsstyrelsen har under 2005 tagit fram bevarandeplaner för samtliga Natura 2000 områden. Dessa planer innehåller mål för skötsel samt en bedömning av hotbilden. Riksintressen för naturvård Det finns 7 områden med en sammanlagd areal om ha i kommunen som enligt Miljöbalken särskilt utpekats som riksintresse för naturvård. Dessa sammanfaller oftast med Natura områden men de kan ha en annan geografisk avgränsning. (Alla natura 2000 är också numera riksintresse för naturvård men det är inte säkert att alla riksintressen också är Natura 2000.) Dessa områden ska enligt kapitel 3 i Miljöbalken skyddas från ingrepp som kan skada naturvärdena. Landskapsbildsskydd Detta är en gammal skyddsform som togs bort i och med att Miljöbalken infördes 1999 och som innebar utökad tillståndsplikt för vissa typer av åtgärder. Ett förordnade om landskapsbildsskydd instiftades för Lugnåsberget år Enligt kommunens översiktsplan ska förordnandets inriktning även fortsättningsvis tillämpas. Samrådsområde Enligt tidigare naturvårdslag, vilken ersattes av Miljöbalken, kunde Länsstyrelsen besluta om att utökad samrådsplikt skulle gälla för vissa områden. Ett sådant område utpekades 1979 kring Fredsbergs mosse. Förordnandet kvarstår. Strandskydd Alla sjöstränder och stränder utmed större vattendrag omfattas av strandskyddsförordnande enligt Miljöbalken. Syftet med skyddet - 9 -

10 är att trygga förutsättningarna för friluftslivet samt bevara livsmiljön för växter och djur. För närvarande gäller: 300 m för Vänern 200 m för Vristulven, Ymsen och Östen 100 m för övriga sjöar samt de vattendrag som på den topografiska kartan markeras med dubbla linjer. Inom detaljplanerat område har strandskyddet upphävts och ersatts av planernas bestämmelser. Övriga särskilt utpekade naturområden Stora opåverkade områden I kommunens översiktsplan utpekas två stora opåverkade områden ut. Dels ett område med Kalvö, norra Torsö, västra Brommö, Onsö och vattenområdena nordväst därom (St2), dels ett område kring Lugnåsberget och Vristulven (St1). Avsikten är framförallt att bevara och utveckla dessa områdens värden för friluftsliv. Rekommendationen i Översiktsplanen lyder: Inom St1 och St2 skall i första hand bebyggelse och anläggningar som har samband med det rörliga friluftslivet eller jordoch skogsbruket på platsen tillåtas. Annan småskalig förtätning skall också kunna prövas. Ekologiskt känsliga områden Sjön Östen och Tidans mynningsområde utpekas som ekologiskt känsliga områden i översiktsplanen. Avgränsningen för Tidans mynning är ännu inte gjord i avvaktan på en hos Länsstyrelsens pågående utredning om skyddsvärda vattendrag. Inom de ekologiskt känsliga områdena rekommenderas följande: Miljöbalkens grundläggande hushållningsbestämmelser ska gälla. Mark och vattenområden skall användas för det eller de ändamål för vilka områden är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Natur utpekad i inventeringar Lövskogar: Kommunen genomförde år 2001 en inventering av lövskogar. Resultatet blev att knappt ha lövskog hittades. 32 områden med sammanlagt ca: 450 ha bedömdes ha naturvärde av klass I eller II. Av dessa ingår 6 i olika naturreservat och delar av ytterligare 3 ingår i Natura De områden av klass I som idag helt eller delvis saknar formellt skydd är, Klosterängen (nr. 27 i inventeringen), Älerud (nr. 33), Svenäs udde (nr. 181) och Ekudden (nr. 202). Våtmarker: Enligt en av länsstyrelsen genomförd inventering av våtmarker finns 60 områden med ca: ha i Mariestad. Av dessa är 22 områden med ca: ha klassade som I eller II. I dagsläget ligger 8 av de senare områdena helt eller delvis inom naturreservat och ytterligare 1 ingår i Natura Därutöver ligger 14 områden av klass I eller II helt eller delvis inom generellt strandskydd. Ett område av klass I, Karsmossen (nr. 09EA6A01), saknar idag helt formellt skydd. Ängs- och hagmarker: Länsstyrelsen har vid inventering av ängs- och hagmarker påträffat 15 områden av klass I och II med en sammanlagd areal av 165 ha. Av dessa är samtliga helt eller delvis biotopskyddade och 1 ingår dessutom i Natura Nyckelbiotoper: Skogsvårdstyrelsens inventering av skogsmark har identifierat 148 nyckelbiotoper och ca: 100 naturvärdesobjekt. Av dessa ligger 21 områden helt eller delvis inom reservat eller biotopskydd och ytterligare 1 område ingår delvis i Natura För ytterligare 2 områden finns frivilliga naturvårdsavtal. Sumpskogar: En inventering har gjorts av Skogsvårdstyrelsen. Totalt hittades 455 områden i Mariestad. Ingen naturvärdesbedömning av objekten finns redovisad. 13 av sumpskogarna ligger inom naturreservat och ytterligare 6 inom Natura Värdefulla geologiska formationer: I den av Länsstyrelsen utförda grusinventeringen från 1982 hittades 27 objekt med geologiska formationer av naturvärde I eller II. Inget av dessa ingår i naturreservat eller Natura Vattendragsinventering: Länsstyrelsen håller för närvarande på att peka ut särskilt skyddsvärda vattenområden och vattendragssträckor. Detta som ett led i arbetet med miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Naturvårdsprogram för Skaraborgs län: Länsstyrelsen gjorde i början av 1980-talet en kartläggning av värdefull natur i större skala. Denna pekar ut 24 områden av klass I eller II i Mariestads kommun. Flera av dessa områden sammanfaller med befintliga reservatsbildningar

11 Tidanöring. Särskilda inventeringar: För Naturreservaten och nationalparken Djurö finns särskilda inventeringar vilka gjorts i samband med inrättandet av skydden. Dessa ger detaljerade beskrivningar av förekommande biotoper inom respektive område men ingen indelning i naturvärdesklasser är gjord. Viktiga lekplatser för fisk Många av Vänerns fiskarter har viktiga lekplatser i Mariestad. Tidans mynning och de forssträckor som finns nedströms Ullervad är av stort värde som lekområden för vandrande öring, asp och nors. Börstorpsviken, Säbyviken, Björsätersviken, Fågelöviken och Bodaviken är värdefulla som reproduktionsområden för gös. Norr om Torsö och Kalvöarna samt väster om Brommö finns viktiga lekområden för siklöja. Värdefulla friluftslivsområden Riksintressen En stor del av Mariestads skärgård samt ett område kring Göta kanal är enligt Miljöbalken riksintresse för friluftsliv. Dessa områden ska enligt kapitel 3 Miljöbalken skyddas från ingrepp som kan skada friluftslivsvärdena. Besöksintressen Kommunen har goda möjligheter att utveckla besöksnäringen och i översiktsplanen finns en uttalad målsättning att göra så. I planen utpekas Torsö, Göta kanal inklusive Sjötorp, Lyrestad med Norrkvarn, Lugnåsberget, Odensåker med sjön Östen samt Mariestads tätort som särskilt viktiga för turism baserad på upplevelser av natur- och kulturmiljö. Förutom dessa så är Mariestads övriga skärgård också en viktig tillgång för denna typ av turism. Torsö: Ett centrum för fisketurism planeras på Torsö vid Laxhall. Här finns redan idag en sjösättningsramp för mindre båtar och enligt planerna ska området utvecklas ytterligare. Torsö har fina badplatser vid bl.a. Skräddaretorp, Sandvik och Hattarevik vilka håller god vattenkvalitet. Mindre badvikar finns också på öns nordsida. Göta kanal och Sjötorp: Kanalen är en stor besöksattraktion och varje sommar dras ett stort antal turister hit. För kanalens del är det viktigt att miljöerna i anslutning till kanalen ger en positiv upplevelse genom ett omväxlande landskap med inslag av högklassiga natur- och kulturmiljöer. Att särskilt utveckla naturvärden i nära anslutning till gästhamnar m.m. längs kanalen kan öka besökarna intresse ytterligare

12 Lyrestad med Norrkvarn: Detta område hänger nära samman med Göta kanal. Vid Norrkvarns gamla kvarn gör Göta Kanalbolag stora satsningar på besöksnäringen. En del i detta arbete är att återskapa det värdefulla kulturlandskap som finns i anläggningens närhet. Att säkra tillgången till variationsrika närströvområden är också viktigt för att kunna utveckla besöksäringen vid Norrkvarn. Lugnåsberget: Vid den gamla kvarnstensgruvan har mycket ideellt arbete lagts ned på att återskapa och förevisa miljön kring kvarnstensbrytningen. Miljöerna kring gruvområdet erbjuder också i sig själva goda strövmöjligheter då det finns tilltalande lövskogar. En särskild vandringsled Stenhuggarstigen - går runt stenbrotten och passerar även bl.a. Klosterängens naturreservat. Ett förslag till ytterligare åtgärder för att förstärka natur- och kulturvärdena kring kvarnstensgruvan har arbetats fram av Övre Lugnås intresseförening, Hantverksskolan i Mariestad m.fl. inblandade parter. Odensåker med sjön Östen: Åtgärder för att restaurera strandängar m.m. har genomförts under i ett av Länsstyrelsen drivet s.k. LIFE-projekt. Faciliteter i form av fågeltorn och skyltning förbättrades också. Vid Logården finns ett besökscentrum för Östen med information. Mariestads kommun ingår i EU-projekten BIRD och Fågelvägen vilka syftar till en hållbar utveckling av naturinriktad besöksnäring. Mycket av detta arbete koncentreras till Östen. Mariestads tätort: Mariestad har en värdefull äldre stadskärna och i nära anslutning en flitigt nyttjad gästhamn vilka drar till sig många besökare. I anslutning till dessa mål finns en del tätortsnära natur, framförallt Ekudden, vilka kan ge ytterligare dragningskraft. Detta särskilt som restaurering och anläggande av en våtmark för fåglar har höjt upplevelsevärdet betydligt de senaste 10 åren. På Ekuddens västsida ligger Mariestads campingplats vilken är flitigt besökt. En ny gångbro, som förbinder Ekudden med gästhamnen, har byggts under 2005 och denna kommer troligtvis att öka intresset för Ekudden. Vidare så kan Mariestads stadskärna fungera som utgångspunkt för utflykter till skärgården och andra naturområden i regionen. Vänerns skärgård: Den kanske största tillgången för natur- och friluftslivsinriktad besöksnäring är skärgården då denna ger fortfarande ett intryck av stora vidder av relativ orördhet. Båtlivet i Vänern är omfattande, inte minst genom kopplingen till Göta kanal, och behovet av gästhamnar och naturhamnar är likaledes stort. Skärgården ger också goda möjligheter till kanotpaddling och strandhugg med bad, strövtåg m.m.. Anläggningar för att öka tillgängligheten till skärgården, i form av bryggor, toaletter soptunnor m.m., har anlagts på flera platser. Tätortsnära natur Att skapa möjligheter till rekreation och avslappning blir allt viktigare i vår tid. Det finns studier som visar på ett klart samband mellan den psykiska som den fysiska hälsan och möjligheterna till att vistas i naturen. I en studie från Högskolan i Trollhättan-Uddevalla (Engvall M. & Unosson H. 2004) hämtas exempel från utförd forskning på området. Enligt studien så har människan två olika sorter koncentrationsförmåga. Dels riktad koncentration som används vid aktiv inlärning, arbete, riktad uppmärksamhet i trafiken och liknande, dels fascination som mer är att ta intryck av olika företeelser. Medan för mycket av den förstnämnda kan leda till stress så menas det i rapporten att fascinationen istället kan medverka till återhämtning. Stressnivån sjunker, blodtryck påverkas i gynnsam riktning m.m.. Enligt studien så tar Nationella folkhälsokommittén i sin rapport Miljöfaktorer från 1999 också upp natur- och grönområdens betydelse för återhämtning från stress, men menar också att grönområden måste utformas på rätt sätt för att människor verkligen ska använda dem. Bl.a. sägs att människors vanor av att vistas i naturen hänger samman med utformningen av omgivningen i omedelbar anslutning till bostaden. De som har en bra miljö i bostadens närhet är också mer benägna att nyttja stadens parker och tätortsnära natur för rekreation. Dessa bör var lätt tillgängliga (strövvänliga), kännas trygga, ligga nära bostaden (5-10 min gångväg) samt vara tillräckligt stora för att erbjuda en avslappnade miljö med känsla av ostördhet. Tillgången till naturrekreation blir därmed säkert en allt viktigare faktor när människor väljer var de vill bo i framtiden. I kommunens översiktsplan anges värdet av tätortsnära natur för rekreationssynpunkt. Kring Mariestads tätort och Ullervad finns c:a ha strövområden. Av dessa anges dock ca: 90 ha som reserv för andra ändamål än rekreation i översiktsplanen. Den kvarvarande ytan motsvarar ca: 0,07 ha per innevånare. (Ungefär personer bor i tätorten). Ungefär 880 ha ägs av kommunen medan resterande har andra huvudmän. Delar av Ekudden har skydd som kommunalt naturreservat. Ytterligare områden har visst skydd i detaljplaner eller genom frivilliga avtal. Samtliga bostadsområden i tätorten ligger idag inom 1 km från något av de tätortsnära strövområdena med undantag för stadsdelarna Gärdet och Nyestan. Liknande strövområden finns även kring Lyrestad, Sjötorp och Tidavad men har i huvudsak annan ägare än kommunen. Viktiga arter Hotade arter Ungefär 65 hotade arter tros förekomma i Mariestads kommun (se bilaga 2). Bland dessa återfinns 23 arter av kärlväxter. Bland djuren återfinns 2 däggdjur, 1 groddjur, 5 fåglar och 3 fiskarter. Det finns vidare 2 hotade arter av insekter, 25 arter av svampar och 3 lavar. Nationellt åtgärdsprogram finns f.n. fastställt för fiskarten nissöga vilken kan förekomma i Mariestad. Åtgärdsprogrammet fastställdes av Fiskeriverket och Naturvårdsverket I programmet utpekas Tidans mynning som en lokal för nissöga men det anger inga särskilda förslag till åtgärder för Mariestads del

13 Natura 2000 arter Ett antal arter utpekas som skyddsvärda i EU:s habitatdirektiv respektive artdirektiv vilka i sin tur utgör grunden för Natura Enligt uppgift förekommer sannolikt 31 sådana Natura 2000 arter i Mariestad. Dessa fördelas på 1 däggdjursart, 1 fiskart, 26 fågelarter, 1 art av groddjur samt 1 kärlväxt och 1 mossa. (Se bilaga 2.) Fridlysta arter Vissa arter är fridlysta och får inte dödas, samlas in, fångas eller på annat sätt skadas. Fridlysningsreglerna bestäms av Länsstyrelsen. I Mariestad förekommer sannolikt 34 fridlysta arter. Av dessa är 3 kräldjur, 5 groddjur, 25 kärlväxter samt 1 art mossa. Förutom fridlysning skyddas vissa arter av särskilda regler, t.ex. jaktlagen m.m.. (Se bilaga 2.) grusbottnar som inte torrläggs. Under tiden i Tidan lever öringen av vatteninsekter medan den som vuxen jagar andra fiskar. Mindre myrlejonslända: På Brommö och Hovden finns några möjliga lokaler för mindre myrlejonslända. Detta skulle i så fall vara en av ett fåtal platser kring Vänern där denna insekt förekommer. Sländan lever 1 till 2 år som larv på öppen sand och bygger små karaktäristiska fångstgropar vilka avslöjar dess existens. Arten kan spridas omkring 1 km från en lokal till en annan varför Mariestads skärgård, som har gott om sandstränder, skulle kunna vara ett viktigt område för arten. I dagsläget finns dock ingen kunskap om utbredningen av myrlejonslända i Mariestads skärgård. Vänerns hänsynsarter Vänerns Vattenvårdsförbund där Mariestad kommun är medlem har utpekat ett antal s.k. hänsynsarter. Dessa anses vara särskilt viktiga för Vänern eftersom en stor del av Europas samlade population finns just här. Gullspångslax Klarälvslax Asp Fiskgjuse Fisktärna Storlom Rördrom Strandbräsma Samtliga dessa arter förekommer eller kan förekomma i Mariestad. Fisken asp har viktiga lekområden i Tidan nedströms Stadskvarnen. Mariestads skärgård erbjuder lämpliga boplatser för såväl fiskgjuse som storlom. Den senare förekommer gärna på fågelskär. Rördrommen behöver stora sammanhängande vassområden vilket förekommer på flera håll i kommunen. Gullspångslax och Klarälvslax lever i Vänerns öppna vattenmassor under sin tid som vuxna individer. Strandbräsma växer på flera lokaler i Mariestad. Lokalt viktiga arter - exempel Några arter är av särskilt intresse för kommunen av olika anledningar. Dessa kan t.ex. ha en viktig förekomst för ett större område just i Mariestad. Kännedomen om vilka arter som är särskilt viktiga i Mariestad är idag dålig varför de nedan utpekade arterna kan kompletteras med ytterligare exempel om och när ny kunskap kommer fram. Tidanöring: I Tidan finns en lokal stam av insjööring. Denna har sina uppväxtområden i Tidan men efter ett par års tillväxt så vandrar den ut i Vänern. Viktiga uppväxtområden finns vid Stadskvarnen, Leverstad, Mariefors, Trilleholm och Ullervad. Öringen vill ha syrerika vatten, gärna skuggade av träd. För leken krävs tillgång till

14 Mål Nationella/regionala miljömål Riksdagen har antagit 15 miljömål av vilka 7 på olika sätt berör naturområdet. Dessa har sedan brutits ned till regional nivå av Länsstyrelsen Västra Götaland. Utdrag ur målbeskrivningarna vad gäller naturvårdsområdet följer nedan. (Se hela texten inklusive delmålen i bilaga 3). Levande sjöar och vattendrag: Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: Belastningen av näringsämnen och föroreningar får inte minska förutsättningarna för biologisk mångfald. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota biologisk mångfald introduceras inte. Sjöars, stränders och vattendrags stora värden för natur- och kulturupplevelser samt bad- och friluftsliv värnas och utvecklas hänsynsfullt och långsiktigt. Fiskar och andra arter som lever i eller är direkt beroende av sjöar och vattendrag kan fortleva i livskraftiga bestånd. Anläggningar med stort kulturhistoriskt värde som använder vattnet som resurs kan fortsätta att brukas. I dagens oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag är naturliga vattenflöden och vattennivåer bibehållna och i vattendrag som påverkas av reglering är vattenflöden så långt möjligt anpassade med hänsyn till biologisk mångfald. Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta eller hänsynskrävande arter samt för naturligt förekommande biotoper med bevarandevärden. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras. Sjöar och vattendrag har god ytvattenstatus med avseende på artsammansättning och kemiska och fysikaliska förhållanden enligt EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). Utsättning av genmodifierad fisk äger inte rum. Biologisk mångfald återskapas och bevaras i sjöar och vattendrag. Grundvatten av god kvalitet: Grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: Tallskog vid Sandviken

15 Betesmark vid Leverstadshagen. Det utläckande grundvattnets kvalitet är sådant att det bidrar till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Hav i balans samt levande kust och skärgård: Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: Gynnsam bevarandestatus upprätthålls för livsmiljöer för hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter samt för naturligt förekommande biotoper med bevarandevärde. Kust- och skärgårdslandskapets naturskönhet, naturvärden, kulturmiljövärden, biologiska mångfald och variation bibehålls genom ett fortsatt varsamt brukande. Fiske, sjöfart och annat nyttjande av hav och vattenområden, liksom bebyggelse och annan exploatering i kust- och skärgårdsområden sker med hänsyn till vattenområdenas produktionsförmåga, biologiska mångfald, natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftslivet. Låg bullernivå eftersträvas. Myllrande våtmarker: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: I hela landet finns våtmarker av varierande slag, med bevarad biologisk mångfald och bevarade kulturhistoriska värden. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. Torvbrytning sker på lämpliga platser med hänsyn till natur- och kulturmiljön och den biologiska mångfalden. Våtmarker skyddas så långt möjligt mot dränering, torvtäkter, vägbyggen och annan exploatering. Våtmarkernas värde för friluftsliv värnas

16 Levande skogar: Skogars och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga bevaras. Skogsekosystemets naturliga funktioner och processer upprätthålls. Naturlig föryngring används för metoden lämpliga marker. Skogarnas naturliga hydrologi värnas. Brändernas påverkan på skogarna bibehålls. Skötselkrävande skogar med höga natur- och kulturmiljövärden vårdas så att värdena bevaras och förstärks. Skogar med hög grad av olikåldrighet och stor variation i trädslagssammansättning värnas. Kulturminnen och kulturmiljöer värnas. Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara. Hotade arter och naturtyper skyddas. Inhemska växt- och djurarter fortlever under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att livskraftiga populationer säkras. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan byggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: Natur- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses. Den biologiska mångfalden bevaras och utvecklas. Transporter och transportanläggningar lokaliseras och utformas så att skadliga intrång i stads- eller naturmiljön begränsas och så att de inte utgör hälso- eller säkerhetsrisker eller i övrigt är störande för miljön. Naturgrus nyttjas endast när ersättningsmaterial inte kan komma i fråga med hänsyn till användningsområdet. Ett rikt odlingslandskap: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Miljökvalitetsmålet innebär enligt regeringen bl.a. följande i ett generationsperspektiv: Åkermarken har ett välbalanserat näringstillstånd, bra markstruktur och mullhalt samt så låg föroreningshalt att ekosystemens funktioner och människors hälsa inte hotas. Odlingslandskapet brukas på sådant sätt att negativa miljöeffekter minimeras och den biologiska mångfalden gynnas. Jorden brukas på ett sådant sätt att markens långsiktiga produktionsförmåga upprätthålls. Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av småbiotoper och vattenmiljöer. Biologiska och kulturhistoriska värden i odlingslandskapet som uppkommit genom lång, traditionsenlig skötsel bevaras eller förbättras. Odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden bevaras och utvecklas. Hotade arter och naturtyper samt kulturmiljöer skyddas och bevaras. Odlingslandskapets ickedomesticerade växt- och djurarter har sina livsmiljöer. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte

17 Lokala miljömål I kommunens översiktsplan finns angivet följande lokala mål och visioner för natur- och friluftslivsområdet: 1. Gösen har på senare år fått allt större fångstvärde för yrkesfisket. Åtgärder för att gynna gösen bör därför genomföras. Det gäller t ex restaurering av lekplatser genom vegetationsbekämpning, utplantering av gösyngel och rom samt riktat fiske efter vitfisk. 2. Kommunen är positiv till etablering av fisk- och kräftdjursodling i anlagda dammar och till extensivt vattenbruk. Förutsättningar för vattenbruk i form av traditionella s.k. kassodlingar i sjöar och vattendrag saknas. Generellt gäller att vattenbruket inte får medföra att utsläpp av växtnäringsämnen till naturliga vattenmiljöer ökar eller till en oönskad spridning av arter eller stammar av fisk eller kräftdjur. 3. De utomordentliga möjligheterna att utveckla Odensåker vid fågelsjön Östen till ett attraktivt område för ekoturism och kulturturism skall tas till vara. Uppmärksamhet bör dock fästas på att sjön och närområdet är att betrakta som särskilt känsligt från ekologisk synpunkt. Det innebär bl.a. att besökande i området bör ledas till utvalda platser via iordningställda gång- och cykelvägar för att på det sättet minska slitage och störningar. Utvecklingsarbetet kring sjön Östen bör ske i bred samverkan mellan berörda intressenter (kommuner, myndigheter, ideella organisationer, markägare m.fl.). 4. Tidans värde från naturvårds- och kulturmiljösynpunkt, inte minst de delar som ligger inom Mariestads tätort, skall tas till vara. Allmänhetens tillgänglighet till Tidans nedre delar och mynningsområden för rekreation, friluftsliv och sportfiske bör förbättras. En vandringsled längs stranden från Ekudden till Ullervad bör ordnas. Stränderna bör, där möjligheter finns, betas för att bli mer tillgängliga och tilltalande. Skyddande vegetationszoner bör finnas i anslutning till åkermark. Tidans strand mellan Marieholmsbron och Ekuddens yttre delar bör röjas från vass och betas. 5. Kommunen skall aktivt verka för att förutsättningarna för Tidanöringen och den hotade fiskarten asp förbättras. Kvarvarande forsar och strömsträckor inom Tidans avrinningsområde får inte exploateras för vattenkraft. Ytterligare vattenuttag bör inte tillåtas. Vattenreglering skall ske på ett sådant sätt att lågvattenföringen förbättras. Grävning, muddring och andra åtgärder som kan ha en negativ påverkan på det biologiska livet, bör undvikas under känsliga tidpunkter. 6. Ytterligare åtgärder för att säkerställa fiskens vandring bör vidtas. Detta bör genomföras genom överenskommelser med kraftverksägarna och/eller i samband med omprövning av befintliga vattendomar. Det gäller bl.a. väl fungerande vandringsvägar förbi Åfåra vid Trilleholm

18 kraftverksdammar och ev. andra vandringshinder. Åtgärderna berör även andra kommuner uppströms i vattensystemet. 7. Nuvarande fiskevårdsområde, från mynningen till bron vid E20, bör utökas uppströms till Ullervad, och eventuellt längre uppströms. Möjligheterna till sportfiske, traditionell håvning av nors, ev. kommande kräftfiske m.m. bör på olika sätt värnas och förbättras. Uppföljning och vid behov ytterligare utsättning av signalkräftor och Tidanöring i Tidan i Mariestads tätort bör ske. 8. För att slå vakt om de kvaliteter som besöksnäringen efterfrågar skall ytterskärgården och värdefulla delar av Mariestadssjön bevaras i huvudsak opåverkade av bebyggelse och störande verksamheter. Byggnader och anläggningar för friluftslivets eller turismens behov får dock uppföras. Det är t.ex. angeläget att förbättra möjligheterna att besöka Djurö. 9. Befintliga våtmarker bör bevaras. Om mindre våtmarker behöver tas bort skall som grundregel gälla att nya bör anläggas som kompensation för de förlorade. 10. Vid planering av skogliga åtgärder skall hänsyn tas till såväl områdets produktionsvärde som dess bevarandevärde. Med bevarandevärden avses här natur-, frilufts- eller kulturmiljövärden. Har området höga bevarandevärden bör endast sådana åtgärder vidtas som inte väsentligt minskar dessa värden. Om områdets bevarandevärden inte kan betecknas som höga, men kan förväntas öka i framtiden kan såväl en mer bevarandeinriktad som en mer produktionsinriktad skötselmodell väljas. Avgörandet för det ena eller det andra måste ske från fall till fall. 11. I tätortsnära skogar och i skärgården bör skogsbruket alltid bedrivas med särskild hänsyn till det rörliga friluftslivet. 12. Inhemska växt- och djurarter som är knutna till skogsmiljöer skall ges utrymme att utvecklas till livskraftiga bestånd. Spridningskorridorer bör finnas mellan större sammanhängande skogsområden och mellan områden med särskilda naturvärden. Skogsmarkens värde som spridningskorridor skall beaktas vid all planering. 13. Vid åtgärder inom jordbruket skall stor hänsyn tas till de miljöinslag som karaktäriserar området. Odlingslandskapets struktur bör så långt möjligt behållas med olika småbiotoper, ängs- och naturbetesmarker, i en mängd som främjar och stärker den biologiska mångfalden och variationen. Det är av stor vikt att betesdrift bibehålls på ängs- och hagmarker som är värdefulla för naturvården. För att minska läckaget av växtnäringsämnen bör skyddszoner anläggas utmed vattendragen. Det är även önskvärt med trädridåer utmed vattendrag, alléer, läplanteringar och andra inslag som bidrar till att berika landskapet och den biologiska mångfalden. 14. Annan skogsplantering än med lövskog eller s.k. energiskog bör inte ske i öppet kulturlandskap. 15. Områden med höga natur-, kultur- eller rekreationsvärden och/eller hotade arter ska användas på ett sådant sätt att värdena består och arternas livsbetingelser förbättras. Kommunen ska i sin planering särskilt värna om miljöer och objekt som är av stor betydelse från kulturmiljösynpunkt samt värdefulla strand- och skärgårdsmiljöer. Minst 5 % av den kommunägda skogsarealen ska avsättas för utveckling till naturskog. 16. Kommunen anser att prövningen enligt miljöbalken av nya naturgrustäkter bör vara restriktiv. Normalt bör tillstånd endast ges i områden där täktverksamhet pågår och efterbehandling inte har utförts. Folkhälsomål Riksdagen har antagit 11 folkhälsomål vilka ska vara ledande för arbetet med att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsomålen hänger till stor del samman med miljömålen God bebygd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt samt Säker strålmiljö. Två av folkhälsomålen, Sunda och säkra miljöer och Ökad fysisk aktivitet, har en direkt koppling till natur och friluftsliv. I proposition 2002/03:35 om folkhälsomålen sägs vad gäller målet Sunda och säkra miljöer bl.a. Eftersom vistelse i natur, parker och grönområden är en viktig del av människors rekreation, är det angeläget att det finns möjligheter för alla inklusive personer med funktionshinder att få tillgång till en sådan omgivning. Grönska renar också luften från stoft och avgaser och påverkar därmed miljön positivt från hälsosynpunkt. Den fysiska planeringen har en viktig roll för att åstadkomma detta. Det är viktigt att strukturen för grönområden behandlas tillsammans med övriga struktur och markanvändningsfrågor i den kommunala översiktliga planeringen. Vad gäller målet Ökad fysisk aktivitet sägs bl.a: Friluftsliv är en av de vanligaste formerna för fysisk aktivitet i Sverige. Det handlar om att ströva i skog och mark men även promenader i allmänhet, cykling, orientering, fritidsfiske, paddling, skid- och skridskoåkning och olika former av vistelse i fjällen. Forskning visar att närmiljön har en avgörande betydelse för om man är fysiskt aktiv, vistas ute och bedriver friluftsliv. Kulturpolitiska mål Naturvårdsplanen omfattar inte kulturmiljövårdens frågor och behov. Dessa är så pass stora och komplicerade att de måste lösas i en egen plan. Det är ännu inte klart om någon sådan plan ska tas fram. Kulturpolitiska mål har antagits av Kommunfullmäktige år Förslag till kompletterande lokala mål Under arbetet med naturvårdsplanen har följande förslag till nya eller förändringar av tidigare lokala mål framkommit. Förslagen bör arbetas in i kommunens översiktsplan vid nästkommande revidering av denna. 1. Mariestad bör bli ett föredöme när det gäller förvaltning av

19 naturområden. Ett samlad organisation för skötsel av kommunens parker och tätortsnära naturområden samt bör skapas där de olika aktörerna såsom kommunala förvaltningar, Hantverksskolan Mariestad och Skogsvårdsstyrelsen m.fl. ingår. Motiveringen är dels att bättre nyttja de resurser som finns och dels att kunna utveckla den högre utbildning inom området som finns i Mariestad. 2. Mariestad bör, genom Hantverksskolan Mariestad, öka sitt samarbete med Högskolor och Universitet vad gäller forskning inom natur- och miljöområdet med särskild inriktning mot Vänern och skärgårdsmiljön. Detta dels för att öka kunskapen om de regionala och lokala naturvärden som finns här dels för att stärka Mariestad som ort för högre utbildning i framtiden. Inom ramen för ett eventuellt framtida biosfärområde krävs dessutom en aktiv forskning. Andra styrande dokument Översiktsplan Målen för kommunens utveckling regleras i översiktsplanen. Här vägs utvecklings- och bevarandeintressena mot varandra och ställning tas. Naturvårdsplanen ska ses som ett fördjupande dokument underställt översiktplanen. Detaljplaner I vissa detaljplaner föreskrivs förekomst av naturområden.planerna innehåller vanligtvis inga skötselinstruktioner. Följande detaljplaner i tätorten innefattar naturområden. 151 Ekudden 170 Katrineforsområdet 187 Ekuddens båtgård 364 Lekevi idrottsplats 405 Ekuddens camping 435 Östra begravningsplatsen Grönplan Utvecklingsenheten håller för närvarande på att ta fram en grönplan vilken ska styra inriktning på kommunens parkmark och naturområden i tätorterna. Skogsbruksplan Tekniska kontorets skötsel av kommunens egen skogsmark följer en upprättad s.k. grön skogsbruksplan. Denna omfattar instruktioner på beståndsnivå. Mariestads kommun innehar idag 828,1 ha produktiv skogsmark som är certifierat enligt FSC. Av detta är 132,5 ha klassade med naturvårdsmål vilket utgör 16 % av den produktiva skogsmarken. I denna areal ingår bl.a. 14,8 ha nyckelbiotop. Inom detaljplanerat område finns ytterligare skogsmark men som inte får räknas in i den FSC- certifierade arealen. Kommunens skogsmarksinnehav har grovt delats in i tre skötselområden där det dominerade intresset skall styra skötselinriktningen

20 Skogsbruk med generell hänsyn: I det här skogsområdet bedrivs ett normalt skogsbruk med en generell hänsyn som ligger på minst skogsvårdsstyrelsens rådgivningsnivå och med en begränsad areal på föryngringsytorna, exempelvis till max 2 ha. Dessutom bör alltid möjligheten att använda fröträdsställningar och skärmar utnyttjas när det är möjligt. Skogsbruk med förstärkt hänsyn och friluftsliv: Bedrivs skogsbruket med stor hänsyn till det rörliga friluftslivet t.ex. bör inte sammanhängande föryngringsytor tas upp som överstiger 1 ha. Framkomligheten efter skogliga åtgärder skall vara fortsatt god. En varierad trädslagsblandning bör eftersträvas när olika typer av skötselåtgärder utförs. I skogsområden som står som markreserv för kommande bostads eller industriutbyggnad skall stor vikt läggas på den skogliga planeringen där man särskilt tänker på skötseln av områden som lämpar sig som grönområden i den eventuellt kommande bebyggelsen. Friluftsliv Rekreationsskog: Inom dessa områden skall de naturgivna förutsättningarna för att skapa så stor variation som möjligt avseende ålder, trädslag, beståndstyper, skiktning m.m. utnyttjas. Naturens olika skiftningar över året i form av händelser och upplevelser skall förstärkas. Inslaget av gamla och grova träd skall i framtiden vara markant. Föryngringshuggning bör i första hand utföras som kantblädningar och i normalfallet inte överstiga 0,5 ha. Längre omloppstider än normalt bör eftersträvas. När skogliga åtgärder planeras tas en kontakt med de organisationer som utnyttjar skogsområdet. För hela skogsarealen gäller även följande generella natur- och friluftslivsmål: Stigar och motionsspår hålls rena från ris och eventuella spår repareras. Döda och döende träd lämnas om de inte står i omedelbar närhet av frekventerade stiga och kan utgöra någon fara. Lågor (liggande döda träd) lämnas oskadade. Målet är att öka andelen stående och liggande död ved. Kantzoner mot sjö, inäga, impediment och vägar sköts på ett sådant sätt att varierade miljöer och upplevelser skapas. Vid maskinavverkning kapas ett antal högstubbar på 4 5 meter av de på avverkningen förekommande trädslagen. En lövandelen i barrskogen på 20 30% eftersträvas. Lämpliga träd och grupper av träd lämnas för att utvecklas till grova evighetsträd. Målet är att öka andelen grova och gamla träd, särskild vikt bör läggas vid att skapa kontinuitet på gamla grova tallar och ekar. Hål- och boträd sparas Aktiva åtgärder för att tydliggöra och bevara kulturlämningar utförs, exempel på sådana lämningar är stenmurar, ödetomter, vårdträd m.m. Särskild stor vikt läggs vid att de så kallade skolskogarna sköts på ett sådant sätt och i samförstånd med skolan, att den kan användas i studiesyfte för skolbarnen under längre perioder. Bevara och förstärka strandskogarna och strandängarna genom bete och aktiv skötsel. Vattenvårdsplan för Vänern Vänerns Vattenvårdsförbund, i vilket Mariestads kommun är medlem, har antagit en vattenvårdsplan för Vänern. Dokumentet förmedlar en viljeyttring från förbundets medlemmar vad gäller den framtida statusen på vattenkvalitet och natur i Vänern samt utveckling och bevarande av värdena för turism och friluftsliv. Planen innehåller följande mål vad gäller natur och friluftsliv: 1. Havsörnen häckar runt hela Vänern. 2. Fria vyer bevaras med vildmarkskänsla. 3. Känsliga natur- och friluftslivsområden störs inte av buller. 4. Inga fler främmande arter introduceras. 5. Viktiga fågelområden och lekområden för fisk skyddas så att värdena bevaras. Biosfärområde för Vänerskärgården med Kinnekulle En förstudie, gjord i samarbete mellan Mariestad, Götene och Lidköping, har visat på goda förutsättningar för att bilda ett s.k. biosfärområde kring Kinnekulle och Vänerskärgården. Kommunerna har under sommaren 2006 gått vidare och gemensamt lämnat in en ansökan till Svenska MAB-kommittén. Målet är att, genom ett gott samarbete mellan lokala intressenter, kommuner och regionala organisationer, uppnå internationell status som ett biosfärområde. Ett biosfärområde skapas kring landskap med höga naturvärden som komplement till andra skyddsformer, så som nationalparker, naturreservat och Natura 2000 områden. Syftet med ett biosfärområde är att bevara den biologiska mångfalden samtidigt som det lokala samhället utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, både ekonomiskt och socialt. Lokal och regional förankring är en grundförutsättning i projektet eftersom det är folket i bygden som är drivkraften. Kulturell och biologisk mångfald ingår i förvaltningen av ekosystem i ett biosfärområde, med särskild betoning på traditionella kunskaper. Biosfärområdet kan vara ett verktyg för utveckling av t ex olika typer av markanvändning och det kan uppvisa goda exempel på hållbara strategier för samhällsutveckling samtidigt som det är en region för utbildning och forskning. En geografiskt utpekat område som utses till biosfärområde ska vara tillräckligt stort för att följande tre funktioner ska uppfyllas. Bevarande Ett biosfärområde ska bidra till att landskap, ekosystem, arter och den genetiska variationen bevaras. Utveckling Ekonomisk- och samhällsutveckling som är hållbar ska främjas i ett biosfärområde. Logistiskt stöd Biosfärområdet ska stödja goda exempel som t ex miljöutbildning, forskning och miljöövervakning som relaterar till bevarande och hållbar utveckling på det lokala, nationella och globala planet