Utkast till remissversion Ej för spridning Jönköpings län är ett klimatsmart

Transkript

1 Utkast till remissversion Ej för spridning Jönköpings län är ett klimatsmart plusenergilän Klimat- och energistrategi för Jönköpings län (bild)

2 2

3 Klimatsmart plusenergilän Jönköpings län är ett klimatsmart plusenergilän Klimat- och energistrategi för Jönköpings län 3

4 Klimatsmart plusenergilän Meddelande Referens Kontaktperson Webbplats Fotografier Kartmaterial nummer 20År:rapportnummer Catarina Kristensson, Enheten för Ekologisk hållbarhet, Utvecklingsavdelningen. Månad då rapporten trycktes, 20År Annika Pers Gustafsson, Länsstyrelsen i Jönköpings län, Telefon , annika.pers.gustafsson@lansstyrelsen.se Fotografens namn ISSN ISRN Upplaga Tryckt på Miljö och återvinning Medgivandetexter hittar du på INSIDAN LSTY-F-M År/rapportnummer--SE antal exemplar. Länsstyrelsen i Jönköpings län, 20År Rapporten är tryckt på miljömärkt papper Länsstyrelsen i Jönköpings län 20År

5 Förord Text tas fram med Landshövdingen. 5

6 Klimatsmart plusenergilän Innehållsförteckning Förord... 5 Sammanfattning... 8 Jönköpings län är ett klimatsmart plusenergilän... 8 Mål för Jönköpings län till år Fokusområden... 8 Gemensamma satsningar och vägval... 9 Jönköpings län är ett klimatsmart plusenergilän Mål Växthusgasutsläpp Energi Klimatförändringar och hur länet kan anpassa oss efter de förändringar som sker Fokusområden Fossiloberoende transporter och resande Områdesmål Nuläge Inriktning Transporteffektivt samhälle Energieffektiva och fossilfria fordon Förnybara drivmedel Indikatorer Klimatsmart planering och byggande Områdesmål Nuläge Inriktningar Indikatorer Hållbar konsumtion och livsstil Områdesmål Nuläge Inriktning Indikatorer Förnybar energiproduktion Områdesmål Nuläge Inriktningar Indikatorer Klimatvänligt jordbruk och skogsbruk Områdesmål Nuläge Inriktningar Jordbruk Skogsbruk Goda exempel Resurseffektivt näringsliv Områdesmål Nuläge Inriktningar

7 Indikatorer Gemensamma satsningar och vägval Klimatrådet Samtal, samsyn, samverkan och samhandling steg i förändringsarbetet Kolbudget Gröna investeringar och projektmedel Forskning, utbildning och innovation Bakgrund Syfte Avgränsningar Synergier Social hållbarhet Styrande dokument Internationella och nationella energi- och klimatmål Internationella mål Parisavtalet Agenda EU-målen Nationella mål Klimatmålen Miljömålen Energiöverenskommelsen Målbild Bilaga 1 - statistik Statistik Bilaga 2 Goda exempel Transport och resande Planering och byggande Konsumtion och livsstil Energiproduktion Jordbruk och skogsbruk Näringsliv Kolbudget Referenser

8 Klimatsmart plusenergilän Sammanfattning Klimat- och energistrategin för Jönköpings län har tagits fram i bred samverkan med aktörer i länet under ledning av Länsstyrelsen i Jönköpings län. Klimatrådet Jönköpings län har med sina fokusgrupper bidragit i arbetet och därutöver har Länsstyrelsen bjudit in till arbetsmöten med offentlig sektor, privata näringslivet och organisationer. Jönköpings län är ett klimatsmart plusenergilän I Jönköpings län är de klimatsmarta valen och besluten självklara för alla som bor, arbetar och besöker länet. Som plusenergilän är vi självförsörjande på förnybar energi och bidrar genom ett överskott till energiomställningen. Här anpassas samhället för att aktivt möta de klimatförändringar som sker och vi utvecklar vår kunskap och samverkan för att skapa ett klimatsmart plusenergilän. Mål för Jönköpings län till år 2050 Senast år 2050 är de totala utsläppen av växthusgaser lägre än 1 ton koldioxidekvivalenter (CO 2-ekv) per invånare och år. (Med totala växthusgasutsläpp räknas här utsläppen som sker inom länet samt våra utsläpp från konsumtion och resor i andra län och länder.) Senast år 2050 producerar Jönköpings län mer förnybar energi än vi använder och minst GWh/år. Klimatförändringar möts aktivt genom att skapa ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som minskar sårbarheter och tillvaratar möjligheter. Fokusområden Klimat- och energistrategin pekar ut fokusområden för att öka förutsättningarna för att nå de regionala klimat- och energimålen. För respektive område beskrivs områdesmål, nulägesbild och vilka inriktningar som prioriteras samt de indikatorer som kommer att användas för att följa utvecklingen. Kort sammanfattning av alla fokusområdena: Fossiloberoende transporter och resande Klimatsmart planering och byggande Hållbar konsumtion och livsstil Förnybar energiproduktion Klimatvänligt jordbruk och skogsbruk Resurseffektivt näringsliv 8

9 Gemensamma satsningar och vägval En viktig framgångsfaktor för att vi ska nå våra klimat- och energimål och bidra till en positiv samhällsutveckling skapas genom gemensamma satsningar och vägval. Stärkt dialog och handling genom samverkan mellan olika aktörer i länet är en fortsatt viktig satsning och här är Klimatrådet Jönköpings län en viktig samverkansplattform. Kort sammanfattning om Klimatrådet, samverkan, kolbudget, gröna investeringar, utbildning. 9

10 Klimatsmart plusenergilän Jönköpings län är ett klimatsmart plusenergilän I Jönköpings län är de klimatsmarta valen och besluten självklara för alla som bor, arbetar och besöker länet. Som plusenergilän är vi självförsörjande på förnybar energi och bidrar genom ett överskott till energiomställningen. Här anpassas samhället för att aktivt möta de klimatförändringar som sker och vi utvecklar vår kunskap och samverkan för att skapa ett klimatsmart plusenergilän Text om vår visionsbild. Mål Här beskrivs våra övergripande mål och hur de hänger ihop med visionen. För att vi ska kunna nå vår vision har 3 övergripande mål satts: Senast år 2050 är de totala utsläppen av växthusgaser lägre än 1 ton koldioxidekvivalenter (CO 2-ekv) per invånare och år. (Med totala växthusgasutsläpp räknas här utsläppen som sker inom länet samt våra utsläpp från konsumtion och resor i andra län och länder.) Senast år 2050 producerar Jönköpings län mer förnybar energi än vi använder och minst GWh/år. Klimatförändringar möts aktivt genom att skapa ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som minskar sårbarheter och tillvaratar möjligheter. Växthusgasutsläpp Växthusgasutsläppen i länet har minskat sedan 1990 med cirka 21 procent. Inom länet är utsläppen inom transportsektorn fortfarande höga och står för 45 procent av länets totala utsläpp. Flera viktiga vägar går igenom Jönköpings län för att sedan fortsätta ut i Europa samtidigt som det är ett centrum för många logistikföretag vilket generar mycket transporter i länet. Utsläppen från jordbruket är större i länet jämfört med övriga Sverige, vilket beror på att vi har stor livsmedelsproduktion. Utsläppen inom industrin är däremot betydligt lägre än snittet i Sverige vilket beror på att vi är ett småföretagarlän och inte stora industrier med höga utsläpp. Även utsläppen inom energisektorn är relativt låga vilket beror på att vi har låg el- och värmeproduktion i länet. Växthusgasutsläppen för den elanvändning som länet står för räknas inte in i länets egna utsläpp utan hamnar därför i andra län eller länder. De territoriella växthusgasutsläppen var 4,7 ton (koldioxidekvivalenter) per invånare i Jönköpings län 2016 det är en minskning med 27 procent jämfört med Här menas de växthusgasutsläppen som enbart sker inom länet, utrikesflyg och konsumtion i andra län/länder räknas inte. Det är en följd av att befolkningen ökar i länet samtidigt som våra utsläpp har minskat. Här ska beaktas att vi orsakar större utsläpp om vi tar hänsyn till vår 10

11 konsumtion av varor från andra län och länder. I Sverige är våra konsumtionsbaserade utsläpp runt 10 ton/invånare varav två tredjedelar släpps ut i andra länder. För att vi ska nå generationsmålet, miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan samt Parisavtalets mål (temperaturökning på högst 1,5 grader) krävs att vi snabbt minskar våra konsumtionsbaserade utsläpp. Från dagens nivå krävs en halvering under de närmaste 10 åren för att senast år 2050 komma ner till 1 ton/invånare 1. Med detta i beaktande så är fokus på att få ner utsläppen inom transport samt vår konsumtion extra viktig för vårt län. Totala växthusgasutsläpp I denna rapport använder vi uttrycket totala växthusgasutsläpp. Detta innebär att det vi omfattar våra utsläpp som sker inom länet (territoriella) samt våra utsläpp som sker genom konsumtion och resor i andra län och länder (konsumtionsutsläpp). Här ska ett förklarande tårtdiagram in. Energi Energianvändningen i länet har varit relativt konstant sedan 00-talet och ligger på ca GWh. Transportsektorn är den sektor som står för störst energianvändning i länet, följt av industri och hushåll. Inom både industrin och hushållen i länet är el den energibärare som används mest. Studier visar att det finns en stor potential att energieffektivisera inom industrin. Exempelvis visar en utvärdering av 713 svenska små och medelstora företag att potentialen att energieffektivisera ligger på i genomsnitt procent men varierar mellan olika branscher och storlek på företag 2. Det finns stor potential till ytterliga energieffektiviseringar inom befintliga byggnader. Vid nybyggnation behövs ett aktivt arbete med energieffektivisering, gå över till förnybara energikällor och nya kloka materialval. Möjligheterna att energieffektivisera inom länet är därför stora. Den förnybara energiproduktionen i länet var knappt GWh Det är 30 procent av den totala tillförseln i länet. Den största andelen förnybar energi som produceras i länet kommer från biobränsle. Elproduktionen i länet har ökat från 156 GWh 1990 till GWh Länet har gått från en självförsörjningsgrad av el på 4 procent till 23 procent sedan Vindkraften står för drygt 65 procent av elproduktionen i länet följt av kraftvärme på 25 procent. Men den största elanvändningen kommer från andra län och länder. Vi importerar knappt GWh el i länet. Text om: Sol, värme och systemperspektiv ska in. För att länet ska bli självförsörjande på energi måste den förnybara elproduktionen öka, liksom fjärrvärme, närvärme, fjärrkyla och produktionen av biobränsle. Klimatförändringar och hur länet kan anpassa oss efter de förändringar som sker Varmare. Lufttemperaturen i Jönköpings län har redan stigit drygt 1 grad jämfört med referensperioden (år ), och beräknas stiga ytterligare 4 grader mot slutet av seklet. Ökningen förväntas framförallt på vintern och sommaren. Värmeböljor förväntas vara upp till två veckor, jämfört med två dagar per år idag. Även blockerande väderlägen antas bli allt vanligare. 1 Sverigesmiljomal.se 2 Paramovona, Thollander 11

12 Klimatsmart plusenergilän Torrare. Eftersom luften blir varmare ökar avdunstningen från mark och vatten, samtidigt som vegetation behöver mer vatten. Därmed minskar sommartid vattentillgången i vattendrag och mark, och grundvattennivåerna sjunker. På vintern förväntas däremot markfuktighet och vattenflöden öka. Blötare. Årsmedelnederbörden förväntas öka med 10 till 20 procent, men med regionala skillnader. I länets sydvästra delar kan vinternederbörden öka med 50 procent. Vinterns nederbörd kommer oftare falla som regn istället för snö, med betydligt högre vintervattenflöden som följd. Regnet kommer oftare som kraftiga skurar, och orsakar fler och större översvämningar. Klimatanpassning handlar om att anpassa hela samhället till de klimatförändringar vi inte kan motverka, och är ett nödvändigt komplement till arbetet med att minska utsläppen. Klimatanpassning innebär att minska de negativa konsekvenserna av ett förändrat klimat, genom ett systematiskt förebyggande arbete inom samhällets alla sektorer. Bred samverkan, samsyn och samarbeten är centrala för ett framgångsrikt klimatanpassningsarbete. 12

13 Fokusområden Sammanfattande text om varför vi valt dessa områden. Fossiloberoende transporter och resande Omställningen för minskade utsläpp i transportsektorn går långsamt jämfört med andra sektorer i samhället. Utsläppen från transportsektorn i Jönköpings län måste därför ner i snabb takt. Alla möjligheter till energieffektivisering måste tas tillvara inom respektive transportslag. Det är också viktigt att utnyttja den potential till energieffektivisering av den enskilda transporten som en effektiv samverkan mellan olika transportslag, kombitrafik mellan väg, sjöfart, järnväg och flyg kommer att öka i betydelse med ökande transportavstånd. Genom att exempelvis utnyttja befintlig infrastruktur bättre och bygga vidare på befintliga bebyggelsestrukturer kan transportbehovet och därmed koldioxidutsläppen minskas. Det gynnar också utbyggnaden av kollektivtrafikstråk och gång-och cykelstråk vilket möjliggör att de transporter som sker kan ske på ett mer energieffektivt sätt genom överflyttning till mer energieffektiva transportslag. Viktiga förutsättningar för detta är, förutom en infrastruktur som stöder en sådan överflyttning, beteendeförändringar och förändrade resvanor. Områdesmål Områdesmål fossiloberoende transporter och resande År 2030 är utsläppen från transportsektorn minst 70 procent lägre jämfört med år År 2030 är andelen persontransporter med kollektivtrafik, cykel och gång minst 30 procent. (övergripande) Nuläge Länets position mitt i södra Sverige gör det till en naturlig nod mellan storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Flera viktiga vägar går igenom Jönköpings län för att sedan fortsätta ut i Europa. Europaväg 4 (E4) är den största och av Trafikverket den högst klassade vägen som korsar länet. Jönköpings län har ett unikt strategiskt läge, 80 procent av Sveriges befolkning kan nås inom en radie på 350 kilometer 3. I Jönköpings län är transportsektorn den största källan till växthusgasutsläpp och står för närmare 45 procent av de totala utsläppen. Dessutom är transportsektorn den sektor som använder mest energi och står för över 30 procent av den totala energianvändningen i länet. 3 Region Jönköpings län,

14 Klimatsmart plusenergilän Inriktning TRANSPORTEFFEKTIVT SAMHÄLLE Jönköpings län ska vara transporteffektivt samhälle För att nå målen om minskade utsläpp i transportsektorn behöver trafikarbetet med energiintensiva trafikslag som personbil, lastbil och flyg i Jönköpings län minska. Detta kan ske exempelvis med en överflyttning till mer energieffektiva färdmedel och trafikslag, genom att transporter effektiviseras, kortast eller ersätts helt. Det transporteffektiva samhället bidrar inte bara till låga växthusgasutsläpp utan gynnar också andra samhällsmål positivt. I länet står kollektivtrafik, cykel och gång för i genomsnitt 15 procent av resandet (under perioden ). Detta är lägre än genomsnittet för landet som helhet. Bilresor står för i genomsnitt 84 procent av resandet under perioden Bilresandet fortsätter dessutom att öka. Effektivisering kan ske genom att öka fyllnads/beläggningsgrad i gods-och personfordon. Transporter kan kortas genom tät och funktionsblandad bebyggelse i våra städer. Ungefär hälften av alla bilresor är under 5 kilometer och för dessa resor finns det en stor potential för överföring av resor från bil till cykel. I och mellan näraliggande städer och tätorter är en överflyttning till andra transportslag än personbil och lastbil enklare än på landsbygden, där bilen är fortsatt viktig. Även ett ökat nyttjande av kollektivtrafik bidrar stort till att minska utsläppen. Ersättning av transporter kan ske exempelvis via resfria möten, förändrade arbetssätt och konsumtionsval. ENERGIEFFEKTIVA OCH FOSSILFRIA FORDON Jönköpings län ha en fordonspark som är oberoende av fossila bränslen I transportsektorn i Jönköpings län står personbilar för ungefär hälften av utsläppen, följt av tunga lastbilar och lätta lastbilar. Andelen personbilar i trafik som drivs med olika typer av förnybara drivmedel är oerhört låg och utgör enbart en bråkdel, närmare 95 procent av alla personbilar i Jönköpings län drivs med fossila drivmedel. Våra fordon måste bli mer energieffektiva och möjligheten till att gå på förnybara drivmedel är avgörande för att uppnå en energieffektivisering och minskade utsläpp. Energieffektivisering innebär såväl snålare förbränningsmotorer som en omställning till andra tekniker, exempelvis eldrift. FÖRNYBARA DRIVMEDEL I varje kommun finns tankställen för förnybara drivmedel Sverige har goda förutsättningar för att ställa om till förnybara drivmedel. För att potentialen ska realiseras fullt ut krävs att insatser genomförs i alla led: produktion, distribution och användning. För Jönköpings län är det viktigt att stimulera marknadens efterfrågan på biogas för personbilar och flytande biogas för tyngre transporter, vilket ökar transportsträckan för tyngre transporter betydligt. Elektrifiering har stor potential för personbilar och kortväga tyngre transporter, både med laddinfrastruktur samt hela elvägar vid strategiska stråk. Nuläge för drivmedel i länet. 14

15 Regional transportplan, Jönköpings län Region Jönköpings län ansvarar för planeringen av länets infrastruktur, men det är Trafikverket som ansvarar för att bygga, driva och underhålla de statliga vägarna och järnvägarna. Den regionala transportplanen för Jönköpings län fastställdes den 23 januari Fokusområden i den regionala transportplanen: Järnvägar en utvecklad tågtrafik Funktionella stråk trafiksäkerhet och framkomlighet Hållbarhet cykelvägar och kollektivtrafik Regional transportplan Indikatorer Indikatorer fossiloberoende transporter och resande Här listas alla indikatorer kopplade till fokusområdet. 15

16 Klimatsmart plusenergilän Klimatsmart planering och byggande För att skapa hållbara städer krävs helhetssyn i planeringen Trä har en stor potential att bidra till att minska klimatbelastningen, jämfört med andra byggmaterial. Mycket pekar också mot att den kanske största potentialen för framtida minskningar i utsläppen ligger i just själva byggskedet. Detta mot bakgrund av att det har funnits, finns och sannolikt kommer att finnas fortsatta starka drivkrafter för energieffektivisering och ökad tillgång på förnybar energi för driftsfasen. Områdesmål Områdesmål klimatsmart planering och byggande Andelen nybyggda bostäder inom 400 m från hållplats är större än andelen befolkning inom tätort som bor inom 400 m från hållplats. Det ska finnas trygga och sammanhängande cykelvägar mellan bostadsområden och målpunkter i tätorterna Om 5-10 år är trä ett självklart alternativ i allt byggande i Jönköpings län. År 2030 är energianvändningen minst 50 % effektivare inom bostäder, jämfört med Alla länets kommuner ska senast år 2030 ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning. Social hållbarhet Klimatanpassning Nuläge Andel av befolkningen i länets tätorter som bor på gångavstånd (inom 400 meter) från en hållplats som har minst en avgång per timme på vardagar mellan kl 06 och kl 20 är 78 %. Genomsnittet i landet var 83,7 %. (Sveriges miljömål, indikator för God bebyggd miljö; Bostäder i kollektivtrafiknära lägen. Avser år 2015) Andel nybyggda bostäder inom gångavstånd från hållplats var i Jönköpings län 67,6 % år 2014 och 78,7 % år Motsvarande siffra för landet är 82,6 procent för år Befolkningstätheten i länets tätorter är i genomsnitt 13,6 invånare per hektar. Under många år fanns det en lag om att inte bygga höga byggnader i trä pga brandrisken. Att vi i Jönköpings län har så få höga hus i trä beror främst på att: Det har saknats drivkraft. Det inte funnits en tydlig inriktning för Jönköpings län. Idag ser man nyttan med att bygga mer i trä då trä är ett naturligt och hållbart material, Trähus har en lång livslängd samt att det binder kol som är allt mer centralt för att nå klimatmålen. Inom Jönköpings län pågår arbete med att öka trähusbyggande på flera områden. Genom Kunskapshöjande utbildningar så som Trähusbyggnadsskola 4, genom samverkan inom Klimatrådet och Smart Housing, Träcentrum med flera, genom utveckling där flera kommuner i länet har antagit en trähusbyggnadsstrategi samt genom att långsiktigt arbeta med frågor som skydd mot brand- och vattenskador. 4 Klimatradet.se/projekt/ 16

17 Text om energieffektivisering i byggnader ska kompletteras. Inriktning Nya bostäder ska i större utsträckning lokaliseras så att det är attraktivt för dem som bosätter sig där att välja kollektivtrafik. (t ex Andelen nybyggda bostäder inom 400 m från hållplats ska vara större än andelen befolkning inom tätort som bor inom 400 m från hållplats.) Genom ändrat beteende är det möjligt att nå målen för andelen transporter som sker gående på cykel och med kollektivtrafik omedelbart. Bebyggelse- och transportinfrastrukturen förändras långsamt. Planeringen och utvecklingen av de strukturerna behöver göras så att ett ändrat beteende stöds. När det gäller målen till år 2030, handlar det till exempel om att dubbelt så många åker kollektivt, går eller cyklar jämfört med idag. Alla förändringar behöver då göras på ett sådant sätt att det kommer att fungera att hantera den ökningen. Andelen av befolkningen som har tillgång till de viktigaste målpunkterna inom två kilometer från bostaden ska öka. En medvetet utformad bebyggelse- och transportinfrastruktur ger förutsättningar för livsmönster med betydligt lägre klimatpåverkan än de vi har i dag. Framtidens bebyggelse- och transportinfrastruktur bygger till stor del på de strukturer vi har idag men hur de utvecklas styrs i hög grad av kommunernas översiktsplanering och av inriktningen i de nationella och regionala transportinfrastrukturplanerna. Befolkningstätheten har betydelse för vilket underlag det finns för service och kollektivtrafik i tätorter och stadsdelar men också för hur stora avstånden blir mellan målpunkter när tätorter växer. Bygga ut sammanhängande och trygga cykelvägar mellan viktiga målpunkter i länets alla tätorter. Det ska fungera att leva sitt vardagsliv utan att vara behöva använda bil för de korta resorna (under 5 km). Avstånden till de målpunkter vi behöver nå i vardagen samt vilka transportslag som prioriteras i gaturummen har betydelse för om många kan tänka sig att välja att gå eller cykla. (Det gäller avstånd från bostadsområden till målpunkter som förskolor, grundskolor, gymnasieskolor, arbetsplatsområden, vårdcentral, centrum, köpcentrum, livsmedelsaffärer, apotek, fritidsanläggningar, järnvägsstation, bytespunkter i tätorter). Sammanhängande och trygga cykelvägar mellan målpunkterna i en tätort ger bra förutsättningar för cyklandet. Utformningen har särskilt stor betydelse för barn som vill cykla själva till skola och fritidsanläggningar. Sammanhängande cykelvägar mellan tätorter och till större arbetsplatsområden ökar möjligheterna för arbets- och studiependling med cykel. Elcyklar ökar möjligheten för många att cykla längre sträckor. Bredbandsutbyggnad enligt bredbandsstrategin Digitaliseringen av många samhällsfunktioner har betydelse för behovet av transporter både i tätorter och på landsbygden. Digitaliseringen innebär att det finns alternativ till 17

18 Klimatsmart plusenergilän transporter och kan ge en ökad flexibilitet. Till exempel skulle en jämnare fördelning av transporterna över dygnet kunna minska behovet av utrymme på gator, vägar och järnväg. Integrering av stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer Grönstrukturen i en tätort är värmesänkande, utjämnar dagvattenflöden och minskar avdunstning. Det kallas för ekosystemtjänster och metoder för att kartlägga naturens tjänster kan användas till exempel i samband med fysisk planering som ett sätt att möta klimatförändringarna. Ett annat sätt att integrera grönstruktur i planering är att använda sig av grönytefaktor för att säkra en viss andel grönyta vid exploatering. Minst 10 m 2 per person Prioritera gång-, cykel och kollektivtrafik framför biltrafik i gaturummet. Transportbehovet och därmed koldioxidutsläppen kan minskas genom att bebyggelsen utvecklas så att det blir enklare att gå, cykla och använda kollektivtrafik. Det kan göras genom att i första hand utgå från befintliga kollektivtrafikstråk vid lokalisering av ny bebyggelse samt genom att utforma tätortsmiljöer med utgångspunkt från gående, cyklister och kollektivtrafik. Beteendeförändringar och förändrade resvanor i kombination med en bebyggelseoch transportinfrastruktur som stödjer hållbara transporter gör det möjligt att nå målen. Planera för effektiva bytespunkter mellan transportslag. Länets planering, byggande och drift av byggnader och anläggningar ska genomsyras av resurseffektivitet i ett livscykelperspektiv. Klimatpåverkan i byggfasen är idag en stor andel av byggnadens totala klimatpåverkan under hela livslängden. Länets byggande ska präglas av kloka materialval. Träbyggnadsstrategin ska ligga till grund vid nybyggnation inom länet. Ett trähus har möjlighet att vara en kolsänka eftersom husets livslängd är lång. Vid nybyggnation behöver också byggaktörerna aktivt arbeta med energieffektivisering och att gå över till förnybara energikällor samt verka för att minska andelen avfall som uppstår i byggfasen. För att öka takten av energieffektivisering i befintliga byggnader krävs att ny teknik och tidigare erfarenheter inom området beaktas. Åtgärder inom klimatskal och att välja energieffektiva tekniska installationer kommer att vara fortsatt viktigt. Energieffektivisering ska vara naturlig del av det löpande underhållet och ingå som en del i planerade renoveringar. Effektivare utnyttjande av lokaler och boytor. Använda byggnader och lokaler till flera olika typer av verksamheter. Planera för mer flexibelt och effektivt användande av ytorna. I takt med en mer decentraliserad produktion av el och värme i samhället kommer byggnaden bli en aktiv del av energisystemet. Lösningar för smart styrning av byggnaden och teknik som möjliggör att byggnaden kommunicerar med infrastruktur för el och värme kommer bli en viktig del av det framtida arbetet med energieffektivisering inom sektorn. Ökat byggande av trähus Byggandet har möjligheter att bidra till klimatomställningen och är därför en viktig framgångsfaktor. Fyra insatsområden har identifierats och som svarar upp mot problembeskrivningen: Öka kunskapen om träbyggnationer, Öka beställarkompetensen, Öka samverkan ytterligare mellan aktörerna, samt 18

19 Öka förutsättningarna för nytänkande och långsiktiga lösningar. Indikatorer Indikatorer klimatsmart planering och byggande Här listas alla indikatorer kopplade till fokusområdet. 19

20 Klimatsmart plusenergilän Hållbar konsumtion och livsstil Ingress Områdesmål Områdesmål konsumtion och livsstil Till år 2030 ska vi minska våra konsumtionsbaserade utsläpp med 60% jämfört med Matsvinnet hos hushåll och i butiker ska minska med 50 procent till år 2030 (Agenda 2030 mål) Klimatanpassning Koppla med social hållbarhet Nuläge Beteende och livsstil är nyckelfrågor för att minska klimatpåverkan, också i Jönköpings län. Utsläppen av växthusgaser från svensk konsumtion orsakas till två tredjedelar av hushållens konsumtion medan offentlig konsumtion och investeringar står för resterande tredjedel. Hushållens konsumtionsbaserade utsläpp domineras av utsläpp från konsumtion av livsmedel, transporter och boende. Sverige står för 35 procent av de utsläpp av växthusgaser som uppkommer på grund av svensk konsumtion. Omvänt innebär detta att svenska växthusgasutsläpp på grund av svensk konsumtion till 65 procent sker utanför Sveriges gränser 5. Utsläpp från produkter som konsumeras i Sverige men som produceras i andra länder har ökat med nästan 50 procent under de senaste 20 åren 6. Att mäta konsumtionens miljöpåverkan är svårt eftersom en så stor del av utsläppen sker utomlands. En indikator som har använts för att mäta konsumtionsutvecklingen är mängden avfall. År 2017 uppgick avfallet från hushållen i länet till 475 kg per person 7. Inriktning För att minska den svenska konsumtionens miljöpåverkan behövs insatser som stimulerar både en hållbar produktion, hållbara produkter och en hållbar konsumtion. Många av dessa insatser måste till på en nationell och en internationell nivå. Den enskilde konsumenten är en viktig del av lösningen, men kan inte lösa hela problemet genom att välja miljösmart. En viktig del i omställningen till hållbar konsumtion och produktion är att använda resurser så effektivt som möjligt. Detta kan ske genom att exempelvis mer hållbara affärsmodeller, minska användningen av farliga ämnen och cirkulera material och naturresurser i en högre 5 Naturvårdsverket, Hållbar konsumtion och produktion inom FU19 6 SCB 7 Kolada.se, för definition av hushållsavfall se Kolada. 20

21 omfattning. Varor och tjänster påverkar miljön under hela livscykeln, vid tillverkning, användning, återbruk, materialåtervinning, omhändertagande av avfall och transporter i alla led. Projektet om cirkulär ekonomi Livsmedel är ett av de konsumtionsområden med störst påverkan. En stor del av den mat som produceras slängs och det finns stor potential att minska denna. Det är svårt att uppskatta de totala utsläppen från länsinvånarnas konsumtion då en stor del av utsläppen sker utomlands. Det finns nationella uppskattningar men finns behov att förbättra den regionala statistiken. Minska mängden hushållsavfall per person Text om mängden hushållsavfall. En del av potentialen för effektivisering finns att hämta i form av beteendeförändringar. Därför är det även viktigt med informationsinsatser om hur beteendet påverkar byggnadens energianvändning och att skapa incitament som leder till beteendeförändringar. Energi- och klimatrådgivarna ska fortsätta att aktivt arbeta med att stötta länets invånare, organisationer och företag till hållbara konsumtionsmönster samt bidra till en energieffektiv bebyggelse. Indikatorer Indikatorer hållbar konsumtion och livsstil Här listas alla indikatorer kopplade till fokusområdet. 21

22 Klimatsmart plusenergilän Förnybar energiproduktion Ingress Områdesmål Områdesmål förnybar energiproduktion År 2030 är den förnybara energiproduktionen i länet minst GWh. Klimatanpassning ska in. Social hållbarhet förnybar energi tillgänglig åt alla. Bättre luft och minskning av buller. Nuläge Utvecklingen av den förnybara energiproduktionen i länet har varit god och står idag för 30% av den tillförda energin i länet. Den största produktionen kommer från skogen i form av pellets, biogas och restprodukter från skogsindustrin. För elproduktionen i länet är det däremot vindkraften som står för den högsta produktionen. Följt av kraftvärme, vatten och sol. I länet finns ca 130 vattenkraftverk där majoriteten är småskalig och ger låg produktion. Vindkraftsutbyggnaden har varit stor inom länet, från 2003 då det fanns 4 installerade verk med en effekt på 1 MW till 2017 då det fanns 126 vindkraftverk med en total installerad effekt på 274 MW. På senare år har utbyggnaden av vindkraft stagnerat inom länet. Bild x nedan visar var det finns vindkraftsverk i länet. Två bilder ska in som visar beviljade vindkraftverk och avslagna/återkallade. Inom länet är det stor variation hur utbyggnaden ser ut. Vetlanda Kommun ligger i topp med 56 verk och installerad effekt på 145 MW vilket är mer än hälften av länets totala installerade effekt. Bild X visar installerade (svarta) och beviljade (gröna). Bild X visar avslagna (röda) och återkallade (lila). Totalt sett är den energiproduktion vi får från solkraften i länet inte så stor men utbyggnadstakten de senaste åren har varit exceptionell. Den installerade solcellseffekten har ökat med över 78 % under bara 2017, och 2018 ser ut att bli ett ännu bättre år. Fjärrvärmenät finns i de större tätorterna i länet och produktionen stod 2016 för 33 % av länets totala energitillförsel. Majoriteten av bränslet är biobaserat, knappt 85 procent. 22

23 Fjärrkyla levererar kyla genom samma principer som fjärrvärme. Vatten kyls i en gemensam anläggning och distribueras genom ledningsnät till användarna. Kylan kan tillverkas antingen genom kallt yt- eller grundvatten i naturen (frikyla) eller från fjärrvärme genom absorbtionsteknik, med värmepumpar eller med konventionell kylmaskin. I vårt län produceras 7,6 GWh 2015 fjärrkyla. I dagsläget är problemen med effektbrist inte så påtaglig i vårt län men med mer och mer förnybar energi (sol och vindkraft) samt en ökad efterfrågan på el som substitution inom industrin samt fler elbilar som ska in elsystemet genererar att problematiken om effektökningar och balans inom elnätet i länet. Inriktning För att länet ska bli självförsörjande på energi måste den förnybara elproduktionen öka, liksom fjärrvärme, närvärme, fjärrkyla och produktionen av biobränsle. Öka den förnybara elproduktionen genom sol och vind texten ska utvecklas Förnybar elproduktion i form av vind och sol behöver fortsätta att öka. Potentialen för vindkraftsutbyggnad i länet är stor. En avvägning mot natur- och kulturmiljöintressen, försvarets intressen måste beaktas. Potentialen för solkraft är också stor och intresset för att bli mikroproducent av el genom just solceller på tak och fasader har ökat kraftigt. Text om den öka utbyggnadstakten. Vid en uppgradering av vattenkraftverk skulle den installerade effekten kunna öka något men med hänsyn till andra värden som måste beaktas så som natur-, kulturvärden. Öka den förnybara värmeproduktionen Genom att tillvarata spillvärme och restvärme och restprodukter. Fjärrvärme/närvärme Öka produktionen av bioenergi och biobränsle Text ska kompletteras. Förstärkning i elnäten I takt med den ökade utbyggnaden av förnybar energi behöver elnätet förstärkas. Vid en storskalig utbyggnad av laddinfrastruktur samt ökat antal mikroproducenter av el kan det skapa stora spänningsvariationer. Även utbyggnaden av större vindkraftsparker kräver planering och investeringar i förstärkningar i nätet. På landsbygden kan problemen vara större än i städerna i vårt län där det är stora avstånd mellan anslutningspunkter kan elnäten vara sämre dimensionerade. Utbyggnaden och förstärkningen i elnätet är en förutsättning för att vi ska kunna nå vårt mål om plusenergilän. För att elnätet ska kunna klara av den snabba omställningen behövs god planering. Indikatorer Indikatorer förnybar energiproduktion Här listas alla indikatorer kopplade till fokusområdet. 23

24 Klimatsmart plusenergilän Klimatvänligt jordbruk och skogsbruk Ingress Områdesmål Områdesmål klimatvänligt jordbruk och skogsbruk Jordbruket ska bidra med klimatsmarta livsmedel till länet och övriga Sverige samt genom ökat resursutnyttjande minska sin klimatpåverkan. Jordbruket och skogsbruket ska öka sin leverans av förnybar energi Skogen ska med ökad tillväxt bidra till en ökad substitutionseffekt genom ökad träbyggnation samt utveckling och produktion av fler produkter i träbaserat material.???? Social hållbarhet - Nuläge Jönköpings län är ett djurtätt län med mycket naturbetesmarker. Här det finns fina förutsättningar för mjölk- och köttproduktion. Det finns cirka lantbruksföretag av vilka 900 har mindre än 5 hektar odlad mark. Det finns cirka nötkreatur och får. Det finns hektar åkermark i länet och av dessa odlas 70 procent med vall. Det finns hektar naturbetesmark. Cirka 20 procent av nötköttet och 50 procent av mjölken konsumeras utanför länet. De största utsläppen av klimatgaser från jordbruket på nationell nivå är lustgas från åkermark (cirka 35 %), metangas från idisslare (cirka 20 %) samt koldioxid från mulljordar (cirka 20 %). En viss del klimatgaser kommer från tillverkning av mineralgödsel utomlands, fossila bränslen, lagring av stallgödsel samt från importfoder. Utsläppen kommer huvudsakligen från biologiska processer, vilket gör det svårt att mäta dem. Det växer skog på 67 procent av arealen i Jönköpings län. Skogsbruket och förädling av skogsråvara omsätter cirka 18 miljarder kronor. Det finns skogsbestånd i alla åldersklasser. Skogen har en viktig roll i omställningen mot ett klimatsmart plusenergilän men är även viktig inom flera ekosystemtjänster som till exempel vattenreglering, habita för biologisk mångfald, rekreation och klimatreglering. Eftersom skogen tar upp koldioxid och kan överföra kol till andra delar av skolsystemet som också kan lagra kol har skogen en viktig funktion och kan utnyttjas som kolsänka. Trädens förmåga att ta upp koldioxid varierar med deras ålder. Nya hyggen avger koldioxid då grenar och andra träddelar som lämnas kvar på hyggena förmultnar. Därefter ökar deras upptag av koldioxid snabbt och upptaget fortsätter att vara högt under den resterande omloppstiden. I ett landskapsperspektiv tar unga, medelålders och äldre skogar upp betydligt större mängder koldioxid än vad hyggena släpper. Eftersom avverkningen i dagsläget är lägre än tillväxten, ökar kolförrådet i skogarna. Men när skogen blir tillräckligt gammal avtar inlagringen och balans mellan inlagring och avgång inträder. På kort sikt ger det alltså störst klimatnytta att låta skogen stå orörd men på längre sikt är tillväxten, skötseln och användningen av skogsråvaran avgörande. Om skogen 24

25 används till att ersätta fossil energi och material som ger upphov till stora koldioxidutsläpp blir den totala klimatnyttan stor. Inriktning JORDBRUK Öka produktionen av klimatsmarta livsmedel i Jönköpings län Eftersom jordbruksproduktion innebär utsläpp genom bearbetning av mark, användning av fossil energi samt djurhållning ser det ut som att utsläppen minskar om vi minskar vår jordbruksproduktion. Men så länge vi konsumerar produkterna finns utsläppen kvar eftersom produktionen ger upphov till utsläpp och annan miljöpåverkan oavsett var denna sker. Svensk mjölkproduktion ger 44 procent lägre utsläpp av växthusgaser och svensk nötköttsproduktion ger 70 procent lägre jämfört med genomsnittet i världen. Samtidigt arbetar svenska bönder kontinuerligt med att öka resurseffektiveten vilket minskar klimatpåverkan. Kött- och mjölkproduktionen bidrar också till den biologiska mångfalden eftersom betesmarker och slåtterängar hyser många natur- och kulturvärden som kräver bete för att de ska finnas kvar. Öka livsmedelsproduktionen i länet i enighet med Livsmedelsstrategin och marknadsföra länets livsmedelsproduktion som ett klimatsmart alternativ som ger många värdefulla bieffekter. Öka medvetenheten om vikten av köttets ursprung hos konsumenterna Information och kompetensutvecklingsinsatser Det finns stora incitament att minska lantbruksföretagens utsläpp av klimatgaser, eftersom detta är starkt kopplat till ett bättre nyttjande av resurser och bättre ekonomi. Det finns många vägar till information, och Greppa Näringen är ett inarbetat koncept som sedan många år arbetar brett med dessa frågor. Greppa Näringen är ett samarbetsprojekt mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och en lång rad rådgivningsföretag inom lantbruksbranschen. Här belyser man bland annat hur en väl anpassad kvävegiva och minskad användning av handelsgödsel påverkar lustgasavgången från åkermark, hur anpassad jordbearbetning av mulljordar minskar avgången av koldioxid samt hur stallgödsel lagras för minskat läckage av växthusgaser. Rådgivningen leder fram till konkreta förslag på hur företaget kan minska utsläppen av klimatgaser. Greppa Näringen har även rådgivning för att minska energianvändningen i lantbruksföretag. I samband med rådgivningen inom Greppa Näringen tittar man också på hur bättre klimatbeslut leder till bättre ekonomi, vilket motiverar lantbrukarna till förändringsarbete. Öka informationsinsatserna och öka anslutningen till rådgivningen inom Greppa Näringen. 25

26 Klimatsmart plusenergilän SKOGSBRUK Öka trähusbyggandet De livscykelanalyser som gjorts visar att skogens klimatnytta avgörs av dess tillväxt och av hur skördad skogsbiomassa används. Att exempelvis bygga flervåningshus i trä har betydande klimatfördelar och har en stor potential globalt sett. Ungefär 25 % av det skördade trädet byggs in i själva huset. Den resterande skogbiomassan blir restprodukter (grenar, toppar, sågspån etc), som kan användas för energi omgående. När huset sedan rivs kan den i huset inbyggda biomassan också användas för energi. 8. Läs mer om trähusbyggande under avsnittet Fel! Hittar inte referenskälla. och om ökat nyttjande av träråvaror under avsnittet Fel! Hittar inte referenskälla. Ökat uttag av biobränsle från skogen Skogsråvaran kan användas som ett substitut till fossila bränslen genom biobränsle. Tillgången på förnybar energi samt produktion av biobränsle (till exempel. ved, flis och pellets) främjas för att skapa nya jobb, öka kolinlagring i åkermark samt minska utsläppen av växthusgaser. Skogsbruket och skogsindustrin kan leverera stora mängder konkurrenskraftig och hållbart producerad biomassa. Ökningspotentialen finns främst i ökat uttag av grenar och toppar och gallringsvirke, där det finns möjlighet till mer än en fördubbling av ett hållbart uttag. Utdikning Utveckla En effektiv åtgärd för att minska utsläppen av klimatgaser från skogsbruket är att återställa och vattenmätta utdikade torv-och mulljordar, där markägarens så önskar. Klimatanpassning JORDBRUKET Dränera för ett framtida klimat. Överkapacitet för fläktar i stallar med styrd ventilation. Planera så att företaget klarar både extrem torka och extrem nederbörd. (Riskspridning) Bevattningsdammar för rådighet över vattnet. SKOGSBRUKET Indikatorer Indikatorer klimatvänligt jordbruk och skogsbruk Här listas alla indikatorer kopplade till fokusområdet. 8 Källa 26

27 Resurseffektivt näringsliv Målbilden innebär att länets näringsliv är konkurrenskraftigt och anpassat till en framtid där näringslivet går från fossilbaserade till biobaserade råvaror, där produktutveckling och tillverkning sker med ökat fokus på cirkulära affärsmodeller där även tjänste-sektorn utvecklas. Nyckelordet resurseffektivitet inkluderar energieffektivisering, material-effektivisering och personalresurshantering där även digitalisering, automation och AI in-går. Områdesmål Områdesmål resurseffektivt näringsliv Utsläpp inom industrin ska vara minst 63% lägre jämfört med (Svenska målet för den icke-handlande sektorn men då vi inte har statisk på handlande och icke-handlande kan vi anta att vi mest har icke-handlande) År 2030 bedriver alla stora, medelstora och små företag ett systematiskt och strukturerat energieffektiviseringsarbete som en följd av de goda exempel som inletts redan i början av seklet samt ökande energipriser. Klimatanpassning ska in. Cirkulär ekonomi - hållbart företagande förutsättning för ett konkurrenskraftigt näringsliv nytta med företagsnätverk Nuläge Total energianvändning för industri är 2,8 TWh dvs. 24 % av länets totala energianvändning och står för knappt 8 % av de totala utsläppen i länet. Elanvändningen utgör cirka 60 % och fossila bränslen utgör cirka 14 % av energianvändningen. Sen 2005 har energianvändningen varit relativt konstant medan utsläppen har minskat med drygt 25 %. Andelen träindustriföretag är jämförelsevis stort, inte minst i de mindre kommunerna i länet. Det finns en stor potential till energieffektivisering i länets företag (erfarenheter IEE + tidigare studier). Utvärderingar visar att den största potentialen för energibesparingar finns bland stödprocesserna för icke energiintensiv industri 9. I Jönköpings län, precis som i Småland i övrigt, är skog och trä mycket viktigt, både som naturresurs och som material i industrin. Andelen träindustriföretag är jämförelsevis stort, inte minst i de mindre kommunerna i länet. Inriktning Det finns en stor potential att effektivisera energianvändningen i industrin men även inom andra näringsgrenar så som bygg, jord- och skogsbruk. Länet behöver utveckla energi och klimatrådgivning till företag. Liksom att ta med energifrågan som en naturlig del i miljötillsynen. Det skulle ge en naturlig uppföljning av läget med systematiskt och strukturerat arbete. För att bibehålla konkurrenskraften behöver näringslivet arbeta aktivt med klimatfrågan. Cirkulär ekonomi är en nyckel till hållbar affärsutveckling med minskade klimatutsläpp och ökad lönsamhet. Genom cirkulära affärsmodeller skapas förutsättningar för näringslivet att 9 Paramonova och Thollander,

28 Klimatsmart plusenergilän gå från fossilberoende till biobaserad verksamhet i alla led samtidigt som det driver innovation och skapar möjlighet att utveckla nya tjänster. Genom ökat fokus på cirkulär ekonomi kommer näringslivet i Jönköpings län fortsätta att vara konkurrenskraftig. Näringslivet behöver även samverka för att nå ökad resurseffektivitet. Industri, jord- och skogsbruk, tjänstesektorn, kommuner och andra relevanta aktörer kan genom symbios gynnas ekonomiskt av att utbyta material, restvärme, information, kompetens och erfarenheter. Samtidigt bidrar sådana samarbeten till bättre resurseffektivitet och hållbarhet. I länet finns det stor potential i att förädla skogsråvaran och utveckla och producera mer produkter baserade på trä. Innovation och teknikutveckling pågår bland annat inom områden som bioenergi, plastersättning och textilier. Jönköpings län ska vara i framkant när det gäller kunskap och yrkeskunskaper inom detta området. För att detta ska bli verklighet behövs under en längre period driva aktiviteter och projekt som syftar till att öka förädlingen. Aktiviteter så som seminarier riktade mot olika intressentgrupper, attitydfrämjande kommunikation mot beslutsfattare, forskningsprojekt i nära samverkan med företag och innovationsfrämjande aktiviteter riktade mot enskilda företag, befintliga och nystartade kommer då att krävas. Indikatorer Indikatorer resurseffektivt näringsliv Här listas alla indikatorer kopplade till fokusområdet. 28

29 Gemensamma satsningar och vägval Ingress Klimatrådet Klimatrådet är en samverkansplattform med medlemsorganisationer från samhällets olika hörn; privata och ideella organisationer, myndigheter och kommuner. Tillsammans utgör dessa Klimatrådet med engagemang och påverkansmöjligheter inom klimat- och energiarbetet. Klimatrådet kom till efter den klimat- och energistrategi för Jönköpings län som antogs Målet med rådet är att skapa samverkan och samhandling utifrån den antagna strategins vision, mål och fokusområden. Klimatrådet är därför en viktig aktör i framtagandet av den nya klimat- och energistrategin, och i det fortsatta arbetet. Klimatrådet har vuxit sedan starten 2011 med fler personer, organisationer och satsningar. Den stabila samverkan som Klimatrådet succesivt byggt upp, har möjliggjorts tack vare resultatfokus med ett inkluderande, delaktighet och inflytande från samhällets aktörer. För att Klimatrådet fortsatt ska skapa samhällsnytta behöver grundförutsättningarna fortsatt uppfyllas med gemensamma satsningar som bas där Klimatveckan, Klimatpriset, inspirationsmeny för hållbar mat, Solsafari är några exempel. Samtidigt är det helt centralt att nya gemensamma förstärkningar görs som möjliggör en uppväxling av arbetet här är rådets arbetsgrupper avgörande för att fortsatt skapa fördelar för aktörer som aktivt arbetar med klimatfrågan i Jönköpings län. Samtal, samsyn, samverkan och samhandling steg i förändringsarbetet För att nå den vision och de mål som strategin anger krävs inte bara att strategin är känd, det krävs också samsyn och samverkan mellan aktörer och individer. Det är stora utmaningar som väntar och det krävs stora förändringar för att nå vision samt mål. Samsyn och samverkan ger möjligheter för att ta steg framåt och samverkan kan vara ett medel för att nå ett visst syfte och vissa mål 10. Ett sätt att tydliggöra och visualisera samsyn, samverkan och handling när komplexa förändringar ska genomföras är den så kallade samhandlingstrappan. Samhandlingstrappan används för att beskriva olika steg och olika djup i samverkan. 10 Referens: Arena för tillväxt, Samverkan som gör skillnad En bok om samverkan till stöd för lokal och regional utveckling,

30 Klimatsmart plusenergilän Källa: Arena för tillväxt, Samverkan som gör skillnad En bok om samverkan till stöd för lokal och regional utveckling, Bilden är inspirerad av Arne Eriksson, Samhandling för innovationsledd tillväxt, Vinnova 2005:07 För att klara samhällsutmaningarna krävs arbetssätt som visar att aktörerna i länet kan bygga och skapa framtid tillsammans. Klimatrådets aktörer har redan visat att de har samsyn, kan samverka samt samhandla och genom att ytterligare tydliggöra behovet av samverkan och samhandling kan ännu fler aktörer involveras och engageras i arbetet. Kolbudget Idag vet vi att koncentrationen av koldioxid systematiskt ökar i atmosfären och i haven, vilket leder till stigande temperaturer i luften och i vattnet. Tiden vi har på oss att svara upp till parisavtalet är mycket knapp, och det går åt fel håll. Transportsektorn som exempelvis behöver minska utsläppen med 8-10% per år, ökade sina utsläpp För att på lokal och regional nivå på ett bättre sätt veta vad parisavtalet innebär konkret är ett sätt att sätta en kolbudget för länet. En budget för utsläpp av växthusgaser är inte mer komplicerad än en ekonomisk budget, skillnaden är att vi idag redan är högt belånade då vi släpper ut cirka 10 ton CO 2-ekv per person och år i genomsnitt, en nivå som behöver komma ner till 1 ton per invånare och år. Det finns många sätt att ta fram en kolbudget vilket behöver utredas i en förstudie vad som är mest lämplig för länets del. För verksamheter och näringslivet finns det en del verktyg som är till hjälp för att få koll på sina utsläpp och ta fram en budget. Under Bilaga 2 Goda exempel beskrives ett av dessa verktyg som region Jönköpings län och Husqvarna AB jobbar med, Greehous Gas protocol. Gröna investeringar och projektmedel Ska utvecklas. Ekonomiska resurser behövs till investeringar och projekt och det behövs ett ökat fokus på att hitta och förmedla finansiering för klimat- och energiomställningen. Kunskapen behöver öka om de finansieringskällor, både från offentlig sektor och privat kapital, som redan finns. Det behövs också coachning i att stötta länets aktörer i att få tillgång till den externa finansieringen. Behovet kan delas in i två delområden. 1. Finansieringskällor identifieras och görs kända 30

31 Det kan handla om så kallade gröna fonder till exempel från Almi Invest och Tillväxtverket och även privat kapital. Kunskapen behöver också öka om EUs olika investeringsfonder och lån till satsningar i Jönköpings län. Det behövs också en ökad kunskap hos affärsbankerna om att förenkla investeringar i energieffektivisering och förnybar energi. 2. Länets aktörer stöttas i att få tillgång till extern finansiering Det kan handla om att samla och stärka insatser från aktörer som har i uppdrag att främja förmedling av stöd och kapital, bland annat Region Jönköpings län, Energikontor Norra Småland, Länsstyrelsen, Almi, Science park. Forskning, utbildning och innovation Länets högskola jobbar aktivt med dess policy för miljö och hållbar utveckling, ett ansvar för en utveckling mot en bättre miljö och en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Jönköping University ska genom forskning och utbildning samt genom åtgärder i den egna verksamheten medverka till en positiv utveckling mot ett bärkraftigt samhälle. Arbetet med miljö och en hållbar utveckling sker inom lärosätets olika områden. Forskning, utbildning och innovation har en central roll i klimatomställningen och Jönköping University, Yrkeshögskolan och Science Park kan knytas närmare klimat- och energiarbetet i länet och på så sätt öka kunskapsöverföringen till länets aktörer. Jönköping University ska genom forskning och utbildning samt genom åtgärder i den egna verksamheten medverka till en positiv utveckling mot ett bärkraftigt samhälle. Arbetet med miljö och en hållbar utveckling sker inom lärosätets olika områden. Utbildning inom nya områden kan skapa förutsättningar att ställa om till det klimatsmarta plusenergilänet. När det gäller forskning så arbetar samtliga lärosäten inom Jönköping University med forskning kring hållbarhet ur olika perspektiv. Det finns forskningsmiljöer som Lärandepraktiker i och utanför skolan, en tvärvetenskaplig miljö som studerar bland annat mångfaldsfrågor, och frågor om hållbar utveckling. Forskargruppen Sustainability Education Research som bedriver forskning om undervisning för hållbar utveckling (ESD), vilket omfattar exempelvis lärare och elevers syn på lämpliga handlingar för hållbar utveckling, samt ESD inom högre utbildning. Även övriga fackhögskolor bedriver forskning kring exempelvis hållbart entreprenörskap, hållbar produktframtagning, ansvarsfullt ledarskap och företagande, och social hållbarhet. Även yrkeshögskoleutbildningar (YH) behövs inom förnybar energi, hållbar produktutveckling, nya byggmaterial och byggtekniker, batterilagring, och andra nya tekniker inom klimat, energi och anpassning mot ett förändrat klimat. När nya tekniker finns på plats måste kompetensen finnas på plats snabbt och då är YH bra på just det. TUC yrkeshögskola som VT 2019 startade Sveriges första utbildning inom Soleltekniker 11 är ett gott exempel på hur viktigt det är att ligga i framkant och att utbildning inom dessa områden är viktiga. Innovation har en viktig roll i klimatomställningen. Genom innovativa affärsmodeller, produkter, tjänster och processer gynnas näringslivets konkurrenskraft och skapar

32 Klimatsmart plusenergilän förutsättningar för näringslivet att aktivt jobba med att minska påverkan på klimatet. Science park kan skapa stödja företag med specifika affärsmöjligheter inom området och generellt lyfta potentialen i att bolag tar hänsyn till hållbarhet i ett tidigt skede för att öka deras konkurrenskraft genom en tydlig värdegrund och verksamhet som attraherar personal, kunder samt finansiärer vilket även stärker varumärket. Exempel där länet redan idag arbetat aktivt med innovativa lösningar är Smart Housing Småland där dess uppgift är att stärka regionens konkurrenskraft och hållbar tillväxt genom innovation, utveckling, lärande osv. Företagsexempel med koppling till Science park finns i ett brett spektrum allt ifrån Scoolias smarta sätt till distansundervisning, reklambyråns NY Collectives digitala verktyg Tellus/U som stödjer beteendeförändring inom företag och organisationer till handfasta lösningar ladd-infrastruktur för elbilar och nya affärsmodeller för delningstjänster och återbruk av använda saker. Text om kunskapshöjande av Trähusbyggande. 32

33 Bakgrund Syfte Strategins syfte är att ange en gemensam inriktning för klimat- och energiarbetet i offentlig sektor, näringsliv och civilsamhälle i Jönköpings län. I strategin finns vision och mål för länet år 2050 samt att fokusområden och inriktningar beskrivs för att nå vision och mål. Syftet är också att beskriva de kopplingar och synergier som klimat- och energiarbetet har till andra verksamhetsområden och annat utvecklingsarbete, för att på så sätt bidra till att klimat- och energiperspektiv integreras i förändringsprocesser och samhällsutveckling. Strategin ska bidra till en hållbar utveckling, både kort- och långsiktigt. Avgränsningar Synergier SOCIAL HÅLLBARHET Social hållbarhet. Koppla ihop med fokusområdena. STYRANDE DOKUMENT Skriv en inledning Den Regionala Utvecklingsstrategin för Jönköpings län innehåller prioriteringar som ska vara vägledande för länets utveckling och tillväxt framöver. En av prioriteringarna är "En hållbar region" och i det arbetet har Klimat- och energistrategin en viktig roll. Länet, liksom övriga landet och världen står inför många utmaningar, där klimataspekten är en viktig del. Samtidigt finns stora möjligheter för vårt län att bidra med klimatsmarta lösningar och betydelsefull kompetens som bidrar till att minska vår klimatpåverkan. Samverkan mellan olika regionala aktörer är avgörande för att såväl utvecklings- och tillväxtarbetet som klimat- och energiarbetet ska bli framgångsrikt. Regional handlingsplan för att integrera och stärka klimat- och miljöperspektiven i det regional tillväxtarbetet (Region Jönköpings län) Regional livsmedelsstrategi för Jönköpings län 2030 Smålands skogar får värden att växa Regional transportplan, Jönköpings län Ett jämställt Jönköpings län Fler.. 33

34 Klimatsmart plusenergilän Internationella och nationella energi- och klimatmål Internationella mål PARISAVTALET Text om parisavtalet. AGENDA 2030 Världens länder har enats kring en global, gemensam agenda för hållbar utveckling, Agenda Agendan innehåller bland annat 17 mål som inkluderar miljömässiga, sociala och ekonomiska perspektiv. Det är första gången det finns en samlad agenda för samtliga perspektiv av hållbar utveckling. Klimatfrågan är synlig i flera av målen. För att Agenda 2030 ska bli verklighet behöver alla världens länder bidra. Sverige vill vara en föregångare för hållbar utveckling och för att det ska ske behöver samtliga delar av samhället bidra till och inkluderas i arbetet. Regeringen har tagit fram en handlingsplan för Sveriges arbete med Agenda I handlingsplanen beskrivs ett antal centrala åtgärder under sex stycken tematiska fokusområden som förväntas ge resultat och effekter för hållbar utveckling under kommande år. Arbetet med att minska klimatpåverkande utsläpp samt att anpassa samhället till ett förändrat klimat är synligt i flera av dessa områden. 12 Följande fokusområden lyfts fram som viktiga att arbeta med: ett jämlikt och jämställt samhälle, hållbara samhällen, en samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi, ett starkt näringsliv med hållbart företagande, hållbar och hälsosam livsmedelskedja, samt stärkt kunskap och innovation. Problemen är i många fall globala, men lösningarna är ofta lokala och aktörer i Jönköpings län har en betydelsefull roll i att bidra till Sveriges arbete med Agenda 2030 och hållbar utveckling. EU-MÅLEN EU har antagit klimatpolitiska mål om att minska utsläppen med att minska växthusgasutsläppen med 20 procent respektive 40 procent till 2020 respektive På lång sikt har det europiska rådet ställt sig bakom en minskning med procent till Läs mer på agenda2030delegationen.se/

35 Nationella mål KLIMATMÅLEN Text om klimatmålen. MILJÖMÅLEN Sveriges arbete med den ekologiska dimensionen av Agenda 2030 konkretiseras genom Sveriges miljömål. Generationsmålet är det övergripande målet som visar inriktningen för Sveriges miljöpolitik. Målet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället och visar på den samhällsomställning som krävs för att kunna lämna över ett samhälle till kommande generationer där de stora miljöproblemen är lösta. Tillsammans med de 16 miljökvalitetsmålen är generationsmålet ett löfte till framtida generationer om frisk luft, hälsosamma miljöer och rika miljöupplevelser. Ett av målen handlar om att begränsa klimatpåverkan. ENERGIÖVERENSKOMMELSEN Text energiöverenskommelsen. Målbild En tabell för att visa på hur de internationella, nationella och regionala målen hänger ihop. 35

36 Klimatsmart plusenergilän Bilaga 1 - statistik Statistik mål statistik Figur X: Energianvändning per BRP (Bruttoregionalprodukt) Enhet: MWh/tusen kr. Källa: Energimyndigheten och SCB Transporter Jordbruk Egen uppvärmning av bostäder och lokaler Avfall (inkl. avlopp) Industri (energi och processer) Arbetsmaskiner El och fjärrvärme Produktanvändning (inkl. lösningsmedel) 36

37 Figur X: Totala växthusgasutsläpp i Jönköpings län Enhet CO2-ekv. Källa: SMED 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Figur X: Växthusgasutsläpp per invånare i Jönköpings län. Enhet: Ton CO2-ekv/invånare. Källa: Naturvårdsverket och SCB Offentlig konsumtion och investeringar utsläpp i andra länder Offentlig konsumtion och investeringar utsläpp i Sverige Hushållens konsumtion utsläpp i andra länder Hushållens konsumtion utsläpp i Sverige Totalt Figur X: svenska konsumtionsbaserade utsläpp. Ton CO2-ekv /invånare. Källa: Naturvårdsverket 37

38 Klimatsmart plusenergilän Transporter 33% Jord, skog och fiske 2% Offentlig verksamhet 7% Övriga tjänster 10% Industri, bygg 24% Hushåll 24% Figur X: Energianvändning per bransch år Källa: SCB och Energimyndigheten bearbetad av Lst Jönköping El Biobränslen Fossila bränslen övrigt 1% 33% 34% 32% Figur X: Energianvändning per energibärare år Källa: SCB och Energimyndigheten bearbetad av Lst Jönköping 38

39 GWh Sol vatten Vind Biobränslen 0,2% 2% 17% 81% Figur X: Förnybar energiproduktion i Jönköpings län år Källa: Sammanställning av Länsstyrelsen i Jönköpings län vindkraft vattenkraft inköpt el elproduktion inköpt el kraftvärmeverk + industriellt mottryck solceller Figur X: Elproduktion och inköpt el år

40 Klimatsmart plusenergilän Bilaga 2 Goda exempel Transport och resande Gott exempel? Planering och byggande Gott exempel? Konsumtion och livsstil Matsvinn? Delabutiken? Energiproduktion Gott exempel? Jordbruk och skogsbruk Gott exempel? Näringsliv Skeppshultcykeln: Ev goda exempel klimatanpassning- vi tar fram om det finns behov? Fråga måste preciseras. ECRIS: Husqvarna Uppföljning av utsläpp Det blir allt mer viktigt att mäta och följa upp de utsläpp som den egna verksamheten bidrar till utanför sina egna väggar - från de varor som köpes in till användningen av de produkter som säljs. Ett exempel är Region Jönköpings län som konsumerar stora volymer förbrukningsvaror. De har valt att under 2019 redovisa sina indirekta utsläpp från inköp av förbrukningsvaror med stöd av Greenhouse Gas Protocols 14 standard och vägledning. Identifieringen och redovisningen av klimatpåverkan från Region Jönköpings läns konsumtion belyser framtida utmaningar och stöttar i det fortsatta prioriteringsarbetet

41 Text om hur Husqvarna arbetar. Figur X: Visar de olika scopens kretslopp. Källa: 41