Hjo Fågelås Vindkraftpark

Transkript

1 Hjo Fågelås Vindkraftpark Hjo kommun, Västra Götaland Arkeologisk utredning och kulturhistorisk förstudie Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2315 Anna Hed Jakobsson Samuel Björklund

2 Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2009/0555.

3 Hjo Fågelås Vindkraftpark Hjo kommun, Västra Götaland Anna Hed Jakobsson Samuel Björklund Arkeologisk utredning och kulturhistorisk förstudie Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2315 Ar k e o l o g i k o n s u lt Optimusvägen 12 B Upplands Väsby Tel Fax

4 Sammanfattning Triventus Consulting AB planerar att uppföra en gruppstation för vindkraft. Som ett led i tillståndsprövningen enligt Miljöbalken har Arkeologikonsult anlitats för en kulturhistorisk förstudie. Vindkraftverken (ca st) är tänkta att placeras på norra delen av Hökensås och berör ett flertal fastigheter i Hjo kommun, Västra Götalands län. Det aktuella området ligger ca 5 km sydväst om Hjo och ca 11 km nordost om Tidaholm (fig. 1). Uppdraget har omfattat en arkeologisk utredning samt en kulturhistorisk landskapsanalys. Syftet har varit att kontrollera hur den planerade vindkraftparken påverkar fornar, kulturmiljöer och landskapsbild. Fornarna En arkeologisk utredning motsvarande en särskild utredning etapp 1 enligt kulturminneslagen (KML 1988:950) har genomförts inom projektområdet (markerat i fig. 1). Berörda fastigheter är Linderyd 1:1, Stora Stackeryd 1:6, Vrångebäck 1:1, Landbyn 2:1, Mistmarken 1:1, Isleryd 6:1, Kärrabo 1:1, Erlandstorp 1:1, Grimseryd 1:1, Katebo 1:1 m.fl. i Hjo kommun. Ett stort antal ar identifierades. De fasta fornarna utgörs av tre by/gårdsar med belägg från och 1600-talen, drygt tio torpar som kan beläggas före 1800, en blästplats och fyra röjningsröseområden av förhistorisk karaktär. Till dessa kommer en osäker grav (stensättning) samt två bra lägen för förhistoriska boplatser (kräver vidare utredning för att fastställa fornsstatus). Övriga kulturhistoriska ar utgörs bl a av ett stort antal torp, backstugor och ar efter utmarksbruk som kolning. Kulturmiljöer och landskapsbild Bedömningen har främst omfattat kulturmiljöer som redan är avgränsade i befintliga planeringsunderlag. De utgörs till största delen av bebyggelsemiljöer av olika karaktär samt hävdade kultur- och odlingslandskap. Värdena hos dessa miljöer påverkas inte direkt av en vindkraftsetablering. Den visuella effekten på kulturmiljöerna, och därmed deras upplevelsevärden, varierar. Generellt bedöms påverkan som liten men i något fall betydande. Landskapsbilden påverkas genom att vindkraftparken kommer att vara synlig från många platser i det omgivande landskapet. Hökensås är ett dominerande landskapselement och genom vindkraftverken markeras ett visst område på den annars intakta långsträckta åsen. Förändringen är dock redan inledd genom de befintliga vindkraftverken väster om N. Hulan. 4

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Inledning... 7 Syfte...7 Genomförande...7 Landskapsbild... 8 Kulturhistorisk karaktär...10 Konsekvensbedömning...11 Fornar och övriga kulturhistoriska ar Kulturmiljöer Referenser...29 Tekniska och administrativa uppgifter...30 Inventeringsobjekt Åmål Bengtsfors Ed Strömstad Hova Tanumshede Mellerud Mariestad Färgelanda Lidköping Munkedal Vänersborg Kungshamn Uddevalla Lysekil Grästorp Trollhättan Henån Vara Lilla Edet Stenungsund Götene Skara Vårgårda Kungälv Öckerö Nödinge Göteborg Alingsås Lerum Bollebygd Borås Mölnlycke Kinna Svenljunga 5 Karlsborg Tibro Skövde Utredningsområde Falköping Nossebro Herrljunga Skärhamn Töreboda Ulricehamn Tranemo Tidaholm Hjo

6 KR31 N 2 KR KR33 6 Riksintresse för kulturmiljövården 7 Kommunalt bevarandeprogram Utredningsområde Figur 1. Översikt över projektområdet och kringliggande landskap. Skala 1: km 6

7 Inledning Triventus Consulting AB planerar att uppföra en gruppstation för vindkraft. Vindkraftverken (ca st) är tänkta att placeras på norra delen av Hökensås och berör ett flertal fastigheter i Hjo kommun, Västra Götalands län. Det aktuella området ligger ca 5 km sydväst om Hjo och ca 11 km nordost om Tidaholm (fig. 1). Som ett led i tillståndsprövningen enligt Miljöbalken har Arkeologikonsult anlitats för en kulturhistorisk förstudie. Förstudien ska användas som underlag vid projektering och miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Studien har dels omfattat en arkeologisk utredning i projektområdet, dels en analys av påverkan på kulturlandskapet omkring. Utredningen genomfördes i oktober Syfte Syftet har varit att belysa hur den planerade vindkraftparken kan påverka fornar och kulturlandskap För fornar och övriga kulturhistoriska ar har syftet varit att inom projektområdet lokalisera, kartlägga och beskriva dels fornar och kulturhistoriska ar som är synliga ovan mark, dels ytor och terränglägen som kan antas rymma ar som inte är synliga ovan mark (t ex boplatser). Denna del av utredningen motsvarar en särskild arkeologisk utredning etapp 1 enligt kulturminneslagen (KML 1988:950). För landskapets kulturmiljöer har syftet varit att bedöma vindkraftparkens visuella påverkan. Stora anläggningar som vindkraftverk kan ha en dominerade effekt och synas på stort avstånd, särskilt om de placeras på höglänt mark. Detta kan påverka landskapets och kulturmiljöns upplevelse- och bruksvärden. Genomförande Arbetet inleddes med en skrivbordsstudie. Underlag samlades in för en beskrivning och analys av landskapets karaktär och kulturhistoria samt särskilda kulturvärden i området, och för att förbereda den arkeologiska utredningen genom att peka ut platser som skulle kunna utgöra goda lägen för olika slags forn- och kulturar (indikationsområden). I källmaterialet ingår beskrivningar av riksintresseområden för kulturmiljön och regionala kulturmiljöintressen, historiska, topografiska och geologiska kartor, information från digitala fornminnesregistret (FMIS), byggnadsminnesregistret, ortnamnsregistret (SOFI), Antikvarisk-Topografiska Arkivet, Statens historiska museums fyndregister, arkeologiska rapporter samt lokalhistorisk litteratur. Därefter genomfördes inventering och fältrekognoscering under perioden 5 16 oktober Inventeringen innebar en okulär besiktning och genomsökning av terrängen i projektområdet (fig. 1 och 10 13). Hela området besiktigades men med varierande ambitionsnivå beroende på terräng och indikationer. Påträffade ar mättes in med GPS och beskrevs. Fältrekognosceringen ägde rum med bil inom det visuella influensområdet. Arbetet utgick från sammanställningen av befintliga planeringsunderlag, med tidigare utpekade bevaransvärda landskapsavsnitt och kulturmiljöer. De olika intresseområdena besöktes och siktstråken mot bergen fotodokumenterades. Som mest uppgick avståndet mellan de besökta områdena och den planerade vindkraftparken till ca 10 km. Därmed ingår i studien också mindre delar av Tibro, Skövde och Tidaholms kommuner. Därefter har en analys och konsekvensbedömning genomförts som baseras på skrivbordsstudien och fältarbetet. Resultatet presenteras i föreliggande rapport. 7

8 Landskapsbild Det område som kan påverkas av den planerade vindkraftparken består av flera landskapstyper med olika karaktär: bergryggen Hökensås, dalgångarna utmed Tidan och Yan, Mullsjön med Hjoån och samhället Hjo, samt Fågelåsbygdens sluttningar och godslandskap mot Vättern. Den allmänna bilden är lantlig. Infrastrukturen är småskalig, jord- och skogsbruk dominerar och trästaden Hjo är liten med ålderdomlig prägel. Hökensås Hökensås är en skogsklädd urbergshorst, som i den aktuella delen reser sig upp emot 265 meter över Vätterns västra strandlinje. Vindkraftverken planeras stå på bergmassivets kuperade höjdplatå. Mot söder och norr sträcker sig urbergsryggen vidare i flera mil. Åt väster sluttar åsen brant mot de breda dalgångarna kring Tidan och Yan, åt öster mot Vättern och dess smala strandremsa. Hökensås är starkt kuperad med rullstensåsar, nipor och branter omväxlande med plana grus- och sandfält. I sänkorna finns myrar, sjöar och tjärnar. Moränmarken är näringsfattig med barrskog och ljunghedar. Barr- och ställvis också lövskogar klär de finare sediment som täcker sluttningarna. Idag saknas bebyggelse på höjdplatån och markanvändningen domineras av skogsbruk. Längre ned mot dalsidorna vidtar öppnare odlingsmarker. Dalgångarna vid Tidan och Yan Slättområdena kring Tidan och Yan kan beskrivas som övergångszoner mellan jordbruks- och skogsbygder med stora vida och flacka slätter som breder ut sig mot väster medan det i östra delen nedanför Hökensås finns ett mera mosaikartat landskap med fält och åkrar omväxlande med skogspartier. Bebyggelsen består främst av mindre jordbruksfastigheter, antingen ensamliggande eller samlade i små gårdsklungor. Enstaka större herrgårdar förekommer. Vägnätet består av terränganpassade smala asfaltsoch grusvägar som förbinder gårdar och byar. Vägarna möts och korsas ofta vid sockenkyrkorna med kringliggande byar (Korsberga, Fridene, Fröjered). Mindre tätorter som Korsberga och Blikstorp har vuxit fram i anslutning till Tidan och numera nedlagda Hjo-Stenstorps järnväg. De präglas av äldre industrimiljöer och talsbebyggelse. Mullsjöbygden och Hjo Den nästan cirkelrunda Mullsjön är belägen i en östvästlig tvärdal som löper över Hökensås och ned mot Vätterstranden. Kring sjön och i sluttningarna ned mot den finns öppna odlingsmarker och jordbruksbebyggelse men närmast sjön och dess sandstränder dominerar fritidshusen. Sjön utgör källan till Hjoån, vilken följer dalgången österut ned mot sitt utlopp i Vättern. Kring åns mynning har staden Hjo vuxit fram. Hjo är en småstad med snickarglada två- och trevåningshus i centrum kring kyrkan och torget. Genom staden rinner Hjoån ut mot hamnen. Norr om ån och i anslutning till stadsparken ligger praktfulla jugendvillor med småhusbebyggelse omkring. Guldkroken: Fågelåsbygden-Vätterstranden Den s k Guldkroksbygden kännetecknas av ett öppet jordbrukslandskap som breder ut sig mellan Hökensås branter i väster och Vätterstranden i öster. Det öppna slättlandskapet har vida siktlinjer över fälten, ut över Vättern och upp emot Hökensås som med en markerad siluett höjer sig över strandremsan. Genom området löper i nordsydlig riktning väg 195, som delar av området och förstärker skillnaderna mellan de gårdar och gårdsklungor med omgivande åkrar och beteshagar som klättrar i de branta sluttningarna på Hökensås, och herrgårdslandskapet närmare Vättern. Det senare utmärks av sammanhängande odlingsmarker och raka allékantade vägar kring några få dominerande enheter med stora praktbyggnader omgivna av parker och ekonomibyggnader, småindustrier och arbetarbostäder. Till områdets karaktär hör också de medeltida kyrkorna med kyrkbyar som ligger på rad och något indragna från Vätterns strand intill väg 195. I söder saknas den breda strandremsan med jordbruksmark. Här finns djupa bäckraviner som ett viktigt inslag i landskapsbilden. 8

9 Figur 2-6. Olika miljöer i influensområdet: den öppna Tidandalen, allé i herrgårdslandskapet vid Ekhammar, en stadsgata i Hjo, övergivet torp på Hökensås, samt det kuperade kulturlandskapet på Hökensås östsluttning. 9

10 Kulturhistorisk karaktär Ett särdrag för området är att landskapet förändrats mycket lite över så lång tid. Redan för år sedan var fördelningen mellan berg, slätter och sjöar densamma som idag. Vegetationen har däremot växlat pga variationer i klimatet och människans markutnyttjande. Få förhistoriska ar Enstaka fynd av stenyxor visar att trakten varit besökt redan under äldre stenålder (ca till år f.kr.). Flertalet stenåldersföremål härrör emellertid från de jordbrukare som för omkring sextusen år sedan började odla upp tidens stora ädellövskogar. Av fyndbilden att döma levde man företrädesvis i områdena kring de större sjöarna och vattendragen, men enstaka fyndplatser finns även i högre terräng. En flintyxa har hittats ca 195 m över havet vid Larsakullen strax väster om projektområdet (RAÄ 76). Fyndet visar på mänsklig närvaro på Hökensås under mellanneolitisk tid (ca f.kr.). Trots de påträffade stenåldersföremålen har ännu inga säkra boplatser hittats i regionen. Det finns överhuvudtaget få förhistoriska ar i trakten, trots bördiga jordbruksmarker och goda fiskevatten, som bör ha skapat förutsättningar för kontinuerlig bosättning. Möjligen har den raka och utsatta Vätterkusten inte lockat till bosättning i någon större omfattning. Men även väster om Hökensås är de förhistoriska arna få. Spår av järnåldersbosättningar finns i sluttningarna ovanför Tidan och Yan, bl a öster om Svenstorps säteri i Fröjered (se kulturmiljö Kongsbacka källa) och på Yans östra sida i Korsberga (Dannemarka), där det finns små anhopningar av järnåldersgravar. Gränsen mellan Östergötland och Västergötland gick då utmed Hökensås. Naturen på bergryggen med sprickdalar, förkastningar och dåliga förutsättningar för odling gjorde att åsen fungerade som en barriär. Området förblev länge en allmänning ägd av kronan. Både Falbönder i väst och Visingsöbor i öst fick dock använda skogen, som var en eftertraktad resurs. Konkurrensen om den har genom århundradena orsakat många stridigheter. I bygden kring Hökensås var gårdarna för det mesta ensamliggande eller samlade till små byar. Närmast bebyggelsen fanns inägorna med inhägnade odlingar, medan kreaturen gick fritt och betade i skogarna där man också hämtade lövfoder, ved och virke. Boskap och skogsbruk var viktigare än jordbruk. Ordningen levde kvar in på 1800-talet. På äldre kartor kan man hitta namn som vittnar om detta äldre system. I projektområdet finns t ex områdesnamnet Källebotorps fädrev som visar att gårdarna i sluttningen mot Vättern använde skogen för bete. Laga skiftet på 1800-talet medförde stora förändringar på slätten i väster. Här fanns stora byar med sammanblandade ägor som nu splittrades när gårdarna spreds ut för att komma närmare de utskiftade ägorna. Gamla ängs- och utmarker odlades upp. De vidsträckta odlingsmarkerna kring Tidan och Yan skapades efter skiftena när stora arealer våtmark dikades ut i dalgångarna. Här dominerar nu rationellt drivna storgårdar landskapsbilden. Närmare Hökensås där bebyggelsen utgjordes av ensamliggande gårdar och små gårdsklungor berördes man inte på samma sätt. Skogarna, inklusive stora delar av den gamla häradsallmänningen på Hökensås, delades dock in i smala skiften och fördelades på hemmanen. Hökensås ett gränsområde Först under medeltiden verkar en jordbruksbebyggelse etableras ordentligt. Ortnamnen är medeltida med ändelser på -torp, -red och -ryd, vilka syftar på röjning och nyodling. För kulturlandskapet utmed Vätterstranden var östgötaklostren en viktig pådrivande faktor. Vättern förenade områdena och många av de första gårdarna i Fågelås-Grevbäcksbygden tillhörde klostren i Alvastra och Vadstena. Östgötaklostren låg troligen också bakom uppkomsten av Hjo, som i äldsta belägget 1327 tillhör Vadstena kloster. Herrgårdar och småindustrier Rationell arrondering, skapad genom uppköp, byten och ibland avhysning av byar, var något som redan tidigare utmärkte säterierna i Guldkroksbygden. Herrgårdarna var högreståndsmiljöer som avvek genom de vida sammanhängande odlingsmarkerna men också med en målmedveten planering av vägnät och anläggande av alléer, parker och trädgårdar kring storslagna byggnader. Herrgårdarna lades ofta i anslutning till vattendrag där man kunde utnyttja vattenkraften. Fram till 1800-talets senare hälft var 10

11 nästan alla fabriker och småindustrier som kvarnar, sågar, tegelbruk, spritfabriker och mejerier knutna till herrgårdarna. Vid Korsgården under Almnäs bruk fanns under 1700-talet en masugn. Inom projektområdet finns ett system av dammar (Dicksonsdammen, Hållsdammen, Mellandammen, Rammadammen och Erikssonsdammen) som anlagts för att förse Almnäs tegelbruk med vatten och vattenkraft. Ibland användes också vindkraft: vid Ekhammar byggdes i början av 1800-talet en mjölkvarn och en såg som skola drifvas med väder. Torp och backstugor Under 1800-talet ökade befolkningen kraftigt och även otillgängliga Hökensås odlades upp av torpare som fick bosätta sig inom godsens och byarnas ägor. Ett fåtal av torpen har belägg tillbaka till eller 1700-talet, men de allra flesta tillkom under 1800-talets befolkningsexplosion. Torparna var dagsverkare, arrendebönder och soldater. Intill torpen fanns ett stort antal backstugor där de jordlösa och fattiga trängdes. I projektområdet finns spår efter en omfattande torpbebyggelse, många gånger svår att upptäcka då de gamla åkrarna planterats igen och, under andra hälften av 1900-talet, avhysta torp rivits, flyttats eller bränts ned för att skogsbruket skulle kunna bedrivas mer effektivt. Kring torpen finns också rikligt med ar efter olika utmarksnäringar såsom kolning. Småstaden Hjo Hjo har förblivit en ålderdomlig småstad där delar av den medeltida staden fortfarande kan upplevas i gatunätet och tomtindelningen. Tillväxtperioder har funnits, som efter Göta kanals öppnande eller när stadens kända vattenkuranstalt etablerades i slutet av 1800-talet. Staden växte även till när hamnen anlades i mitten av 1800-talet och ångbåtstrafik för både passagerare och gods inleddes, och när Hjo-Stenstorps Järnväg öppnade 1873 (nedlagd 1967). De industrier som funnits i Hjo har varit knutna till Hjoån, där fallen har använts för att driva kvarnar, stampar, hammare och andra verk. Kring sekelskiftet uppstod de metallindustrier, gjuterier och snickerier som under 1900-talet bildat stommen i Hjos näringsliv. Konsekvensbedömning Fornar och övriga kulturhistoriska ar Kulturhistoriska ar kan ha olika antikvarisk status. Det innebär att de har olika lagskydd och hanteras på olika sätt i samband med exploateringar. Vanligen får ar status som fasta fornar eller som övriga kulturhistoriska ar. (Bedömningsgrunderna redovisas bl a i anvisningarna till FMIS, Riksantikvarieämbetets fornminnesregister.) Fasta fornar är ofta från förhistorisk tid eller medeltid, men även yngre ar bedöms ibland som fasta fornar. Övriga kulturhistoriska ar är vanligen från senare tid. Fasta fornar är skyddade enligt kulturminneslagen (SFS 1988:950). För att ta bort eller på annat sätt påverka fasta fornar krävs Länsstyrelsens tillstånd. För övriga kulturhistoriska ar görs individuella bedömningar. Tidigare registrerade objekt I projektområdet finns tidigare registrerade fornar bestående av tre blästbruksar (slaggvarp) (RAÄ 48, 52 och 53, Norra Fågelås sn), en minnessten (RAÄ 5), ett gruvhål (RAÄ 28) samt en husgrund från historisk tid (RAÄ 27). Nya objekt Utredningen har identifierat ca 280 nya objekt. De utgörs bland annat av drygt 45 sentida torp- och backstugear med husgrunder och/eller fossil (övergiven) åkermark med röjningsrösen och stenmurar. Omkring tio av dessa har bedömts som fasta fornar då de kan beläggas till tiden före Tre by-/gårdstomter som har belägg till eller 1600-talen är också enligt antikvarisk praxis fasta fornar. Inom området finns även en nyupptäckt blästplats (lågteknisk järnframställning), en tjärränna, fyra röjningsröseområden av förhistorisk karaktär, två boplatslägen och en (osäker) stensättning som bedöms som fasta fornar eller möjliga fasta fornar. Som övriga kulturhistoriska ar bedöms ett stort antal kolningsar, sentida fossil åkermark, äldre men sannolikt sentida vägar, sentida husgrunder, områden med förvarings ( potatis -)gropar, täktgropar, brunn/ 11

12 Figur 7. Lämningarna efter en backstuga. kallkälla och gränsmärke (femstenarör). I denna rapport har kolningsgroparna bedömts som övriga kulturhistoriska ar trots att de vanligen brukar ges beteckningen fast forn. Anledningen är det stora antalet och att de sannolikt, i detta område, kan hänföras till historisk tid. Lämningarna redovisas i figur och beskrivs närmare i Bilaga 1. Rekommendationer: Samtliga ar bedömda som fast forn bör undvikas vid närmare projektering. Berörs möjliga fasta fornar kommer i ett första Figur 9. Vid blästplatsen gjordes fynd av järnslagg. steg en särskild utredning med provundersökning/ sökschaktning sannolikt att krävas. Detta beslutar länsstyrelsen om. Målsättningen vid projekteringen bör även vara att ar av kulturhistorisk karaktär i möjligaste mån bevaras då de har kulturhistoriska, pedagogiska och upplevelsemässiga värden. Arkeologikonsults bedömning är dock att de mycket rikt förekommande kolbottnarna och kolningsgroparna är svåra att undvika om inte en död hand ska läggas över området. Ifall de ingår i ett tydligt sammanhang med andra ar såsom torpplatser eller färdvägar bör de om möjligt bevaras. Figur 8. En av dryga femtiotalet kolningsgropar som karterades vid inventeringen. Figur Kartserien visar resultatet av inventeringen i projektområdet. Figur redovisar utifrån styper och figur utifrån fornsstatus. Närmare beskrivningar av de olika objekten finns i slutet av rapporten. Skala 1:

13 :2 88:1 239:1-2 80: : :5 RAÄ 48: Blästplats Gårdstomt Torp Boplatsläge Röjningsröseområde Fossil åker Område med kolbottnar Område med kolningsgropar Odlingsmark Tjärränna Färdväg Registrerad forn-/kulturlämn. Slaggvarp Gårdstomt Backstugu Backstuga, plats för Husgrund Befintligt hus Täkt Källa Förvaringsanläggning Stensättning(?) Gränsmärke Röjningsröse Kolbotten Kolningsgrop : :2 99:3 99: :2 2:1 88:2 88: : : :2 186:1 180: :2 148:1 147:1 146: : :2 243: : : : : meter N

14 14 29:3 151: :2 186: :2 148:1 147:1 146: : :2 217: : 110: Norra Fågelås 53:1 Blästplats Gårdstomt Torp Boplatsläge Röjningsröseområde Fossil åker Område med kolbottnar Område med kolningsgropar Odlingsmark Tjärränna Färdväg Registrerad forn-/kulturlämn. Slaggvarp Gårdstomt Backstugu Backstuga, plats för Husgrund Befintligt hus Täkt Källa Förvaringsanläggning Stensättning(?) Gränsmärke Röjningsröse Kolbotten Kolningsgrop meter N : :2 99:3 99: :2 2:1 88:2 88: : : :2 186:1 180: :2 148:1 147:1 146: : :2 243: : : : :5

15 :2 99:3 99: :2 2:1 214: :2 186:1 180: : : RAÄ 5:1 :1 RAÄ 52:1 Blästplats Gårdstomt Torp Boplatsläge Röjningsröseområde Fossil åker Område med kolbottnar Område med kolningsgropar Odlingsmark Tjärränna Färdväg Registrerad forn-/kulturlämn. Slaggvarp Gårdstomt Backstugu Backstuga, plats för Husgrund Befintligt hus Täkt Källa Förvaringsanläggning Stensättning(?) Gränsmärke Röjningsröse Kolbotten Kolningsgrop meter N : :2 99:3 99: :2 2:1 88:2 88: : : :1 186:2 180: :2 148:1 147:1 146: : :2 243: : : : :5

16 16 18: : :2 17:2 17: :1-2 34:3 12: :1-8 34: :1 RAÄ 6:1 RAÄ 28:1 RAÄ 27:1 Blästplats Gårdstomt Torp Boplatsläge Röjningsröseområde Fossil åker Område med kolbottnar Område med kolningsgropar Odlingsmark Tjärränna Färdväg Registrerad forn-/kulturlämn. Slaggvarp Gårdstomt Backstugu Backstuga, plats för Husgrund Befintligt hus Täkt Källa Förvaringsanläggning Stensättning(?) Gränsmärke Röjningsröse Kolbotten Kolningsgrop meter N : :2 99:3 99: :2 2:1 88:2 88: : : :2 186:1 180: :2 148:1 147:1 146: : :2 243: : : : :5

17 :2 88:1 239:1-2 80: : :5 RAÄ 48: : :2 99:3 99: :2 2:1 88:2 88: : : :2 186:1 180: :2 148:1 147:1 146: : :2 243: : : : : meter N Möjlig forn Ej kulturhistorisk Äldre odlingsmark Fast forn Övrig kulturhistorisk Bevakningsobjekt

18 18 29:3 151: :2 186: :2 148:1 147:1 146: : :2 217: : 110: Norra Fågelås 53: meter N : :2 99:3 99: :2 2:1 88:2 88: : : :2 186:1 180: :2 148:1 147:1 146: : :2 243: : : : :5 Möjlig forn Ej kulturhistorisk Äldre odlingsmark Fast forn Övrig kulturhistorisk Bevakningsobjekt

19 :2 99:3 99: :2 2:1 214: :2 186:1 180: : : RAÄ 5:1 :1 RAÄ 52: meter N : :2 99:3 99: :2 2:1 88:2 88: : : :2 186:1 180: :2 148:1 147:1 146: : :2 243: : : : :5 Möjlig forn Ej kulturhistorisk Äldre odlingsmark Fast forn Övrig kulturhistorisk Bevakningsobjekt

20 20 18: : :2 17:2 17: :1-2 34:3 12: :1-8 34: :1 RAÄ 6:1 RAÄ 28:1 RAÄ 27: meter N : :2 99:3 99: :2 2:1 88:2 88: : : :2 186:1 180: :2 148:1 147:1 146: : :2 243: : : : :5 Möjlig forn Ej kulturhistorisk Äldre odlingsmark Fast forn Övrig kulturhistorisk Bevakningsobjekt

21 Figur 18. Fotot taget vid Munkeberg nära Grevbäck mot projektområdet. Notera de befintliga verken. Fornsmiljöer i influensområdet I odlingsbygderna omkring projektområdet finns ett antal fornar. De utgörs i de flesta fall av platser där man påträffat föremål från stenåldern såsom flintverktyg och stenyxor. Det finns även ett fåtal gravar från järnåldern, liksom senare torp- och odlingsar och spår av gårdsanknutna småindustrier som till exempel kvarnar. Bedömning: Värdet hos fornarna i influensområdet runt Hökensås är i första hand kunskapsrelaterat. En vindkraftpark på Hökensås ger ingen direkt påverkan på detta värde. Upplevelse- och bruksvärdena bedöms som förhållandevis begränsade och bör inte utgöra hinder för en vindkraftsutbyggnad (se vidare kulturmiljöområdena Dannemarka och Kongsbacka källa). Kulturmiljöer Riksintressen för kulturmiljövården Tre riksintressen för kulturmiljövården ligger inom en radie av ca 10 km från den planerade vindkraftparken, samtliga inom den s k Guldkroksbygden längs Vättern. De refererade beskrivningarna är utdrag som visar hur miljöerna värderats i befintliga planeringsunderlag. Grevbäck KR 31. Avstånd ca 4,7 22 km. Grevbäck är med herrgårdspräglat landskap och rikt byggnadsbestånd med högt arkitekturhistoriskt värde (Ulvhult, Ekhammar, Grevbäcks kyrkby) en väsentlig del av den för Vätterstranden speciella Guldkroksbygden. Figur 19. Bild från stadsmiljön inne i Hjo. Bedömning: Det öppna herrgårdslandskapet och bebyggelsens karaktär, som utgör värdena i riksintresset, påverkas inte i den norra delen med Ulvhult, Ekhammar (fig 4) och Grevbäcks kyrkby. Vid Munkeberg och särskilt från väg 195, där man har vid utblick över herrgårdens ägor och Vättern, syns redan idag två vindkraftverk i fonden på Hökensås. Fler verk i samma läge innebär ett intrång i miljön men av ringare art, särskilt som de planeras bli uppförda på större avstånd än de befintliga. Hjo KR 32. Avstånd ca 2,7 12 km. Den äldsta stadskärnan har ett välbevarat medeltida gatunät samt bibehållen äldre trähusbebyggelse och stadsgårdar. Norr om Hjoån ligger 1800-talets utbyggnadsområde med rutnätsplan, hamn, vattenkuranstalt och tidstypisk trähusbebyggelse från 1800-talets andra hälft samt jugendvillor. Bedömning: Inne i staden kommer vindkraftverken på åsen inte vara synliga. Någon direkt påverkan på stadens kulturhistoriska kvaliteter sker inte. Dä- 21

22 Figur 20. Panorama taget från hamnpiren i Hjo mot projektområdet. remot kommer vindkraftparken att vara väl synlig från hamnområdet och Vätterstranden och där utgöra en bjärt kontrast mot den pittoreska, äldre karaktären och lösa upp den annars tydliga skillnaden mellan bygden utmed stranden respektive den oexploaterade skogsklädda Hökensås. Denna förändring är emellertid redan inledd med befintliga kraftverk. Norra och Södra Fågelås KR 33. Avstånd ca 0 12 km. Södra Guldkroksbygdens öppna slättbygd utmed Vättern rymmer ett tydligt mönstrat herrgårdslandskap med torpmiljöer och kyrkbyar och stora sammanhängande åkerfält uppdelade av axialt planerade alléer. Herrgårdsmiljöerna Hjellö och Almnäs, Norra Fågelås kyrkby, Södra Fågelås kyrka. Bedömning: Områdets kulturhistoriska värden ligger främst i bebyggelsens olika karaktärer och herrgårdslandskapets arrondering. Detta påverkas inte direkt av en vindkraftetablering på Hökensås. Båda kyrkmiljöerna ligger lågt i terrängen och omges av hög vegetation. De berörs därmed inte. Från de öppna odlingsmarkerna i herrgårdslandskapet kommer vindkraftparken vara väl synlig i blickfånget mot Hökensås, dock på tämligen stort avstånd. Utblickarna mot herrgårdslandskapet och Vättern från väg 195, där de flesta färdas genom landskapet, påverkas inte. Närmast herrgårdarna gör omgivande parker, alléer och bebyggelse att de påverkas ytterst lite eller inte alls. På Hjällös marker strax norr om herrgården finns ett vindkraftverk redan idag. För miljön i norra delen av området och väster om väg 195, se bedömning vid Ringaberg nedan. Kulturhistoriskt värdefulla miljöer Ett antal kulturhistoriskt värdefulla miljöer har utpekats i kommunernas och länsstyrelsens kulturmiljöinventeringar. De olika intresseområden som besöktes för denna förstudie ligger inom en radie av som mest ca 10 kilometer från den planerade vindkraftparken. De refererade beskrivningarna är utdrag som visar hur miljöerna värderats i befintliga planeringsunderlag. Ekhammar-Grevbäcks kyrkby-munkeberg, bebyggelse och industri. Nr 1, avstånd ca 7,7 20 km. Området utgör ett parti av norra Guldkrokens jordbruksbygd, från Ekhammars säten i norr via Grevbäcks kyrkby ned till Munkebergs säteri i söder. Byn och säterierna bildar enklaver i det öppna kulturlandskapet, som saknar annan bebyggelse. Säterierna utsträcker sin dominans genom alléer och plan- Figur 21. Panorama från odlingslandskapet vid Almnäs i Norra Fågelås. 22

23 Figur 22. Vid Hjällö i Södra Fågelås finns redan ett vindkraftverk, likaså har två verk redan uppförts på Hökensås. teringar. Tack vare det vida synfältet blir det stora området en upplevelsebar enhet för den som färdas genom landskapet. Bedömning: Se ovan under Riksintresseområde KR 31. Hjo stad, bebyggelse och industriområde. Nr 2, avstånd ca 3 12 km. Stadsplanen i den äldre staden, de bevarade sekelskifteshusen, hamnen och badinrättningen är av mycket stort kulturhistoriskt värde. Hjoån med tillhörande industrier från hamnen i öster till Grebbans samhälle i väster har högt industrihistoriskt och miljöskapande värde. Bedömning: Se ovan under Riksintresseområde KR 32. Ringaberget, bebyggelse. Nr 3, avstånd ca 0 8 km. Området ligger på Hökensås östra nedsida i starkt kuperad terräng. Bebyggelsen utgörs av mindre gårdar och småbruk. De flesta gårdarna har gamla och välbehållna boningshus och många har även bevarade äldre ekonomibyggnader. Vid Ringaberget ligger bebyggelsen spridd längs den gamla landsvägen, som följer bergets fot. N. Hulan är en liten bybildning med en relativt tät och enhetlig gårdsamling. Bedömning: Områdets kulturhistoriska värde ligger i bebyggelsens karaktär och dess anpassning till landskapet. Detta påverkas inte av ytterligare vindkraftetablering. Däremot blir kontrasten mellan vindkraftverken och den ålderdomliga miljön starkare med fler verk än de nu befintliga. Figur 23. Vy mot projektområdet vid Ringaberget. 23

24 Figur 24. Vy från byvägen mellan gården och torpen i Erlandstorp, fotograferat mot projektområdet. N. Fågelås kyrkby och Almnäs, bebyggelse. Nr 4, avstånd ca 1,5 8 km. Almnäs säteri dominerar ett vidsträckt område genom den tillhöriga bebyggelsen och de långa raka alléerna. Den hierarkiska uppbyggnaden och det rikt differentierade näringsliv som kännetecknat gården avspeglas fortfarande tydligt i bebyggelsens sammansättning. Flera ställen, som varit torp eller utgårdar till Almnäs, finns bevarade i den sydvästra delen. N. Fågelås kyrkby är liten och väl samlad kring kyrkan. Kyrkan är av medeltida ursprung men har byggts till under och 1700-talen. Till kyrkoområdet hör klockstapel från 1600-talet och sockenmagasin från Ett likartat magasin finns vid S. Fågelås. Båda är mycket skyddsvärda. Prästgården har en välbevarad manbyggnad från 1700-talets mitt. Bedömning: Se ovan under Riksintresseområde KR 33. Erlandstorp, bebyggelse. Nr 5, avstånd ca 0 5,6 km. Erlandstorp är beläget i jordbruksområdet på platån i Hökensås östra kant. Det omfattar den stora gården Erlandstorp och tre tillhörande torp, St. Brotorp, Backan och Stenhagen. Alla ställena ligger intill Erlandstorpsbäcken och dess upprinnelse vid Backadammen. De förbinds av en mindre väg. Gård och torp har ett historiskt och i nutiden upplevelsebart samband. Själva Erlandstorp är en karaktäristisk äldre gård. Torpen är typiska små röda stugor i relativt oförändrat skick. Bedömning: Områdets kulturhistoriska värde ligger i bebyggelsens karaktär och sambandet mellan gård och torp. Detta påverkas inte direkt av en vindkraftetablering. Däremot blir kontrasten mellan verken som tornar upp sig och den förhållandevis ålderdomliga miljön stor. Detta är främst av lokal (platsspecifik) betydelse då byn inte är genomfarts- eller turistmål. Figur 25. Norra Fågelås kyrka. Moanäs - Hjällö, bebyggelse. Nr 6, avstånd ca 4,8 12 km. Området tillhör den sydliga delen av Guldkrokens jordbruksbygd. Landskapet är mycket flackt och öppet. Herrgårdarna Hjällö och Moanäs ligger alldeles intill kusten. Med sin samlade bebyggelse och sina raka alléer dominerar de det vida landskapet. Övrig Figur 26. Det öppna landskapet vid Moanäs. Foto mot nordväst. 24

25 Figur 27. Verk finns redan vid Gate och N. Hulan och påverkar vyn mot norr från Sörtorp. bebyggelse saknas nästan helt. Vid Stendikets utlopp påstås ett varv ha legat i äldre tid. Bedömning: Se ovan under Riksintresseområde KR 33. Sörtorp, bebyggelse. Nr 7, avstånd ca 7,6 14 km. Sörtorp ligger på den platå Hökensås bildar ovanför den branta resningen från slätten. Här öppnar sig ett mjukt kuperat odlingslandskap. Bebyggelsen är relativt spridd med tätare husgrupper i Sörtorp. Den småskaliga och enhetliga bebyggelsen kan anses typisk för områdena väster om Guldkroksbygden. Bedömning: Områdets kulturhistoriska värde ligger i bebyggelsens karaktär. Detta påverkas inte direkt av en vindkraftetablering. Verk finns redan vid Gate och N Hulan och påverkar vyn mot norr. Fler verk här är att föredra framför en utspridd placering runtom i landskapet. Skråmmen 1:2 och 1:3, bebyggelsemiljö och kulturlandskap. Nr 8, avstånd ca 0,6 7,6 km. Soldattorpet Pershov (Bostället) och torpet Karlshov med omgivande kulturlandskap ligger där terrängen stiger upp mot Hökensås och jordbrukslandskapet övergår i ren skogsbygd. Bebyggelse och kulturlandskap tillsammans fyller en viktig funktion som förmedlare av kunskap om gamla bebyggelse- och brukningsformer. Viktigt är att det ålderdomliga kulturlandskapet kan hållas öppet och hävdat. Bedömning: Det kulturhistoriska värdet ligger i bebyggelsens karaktär, dess läge i landskapet och möjligheterna att förmedla och uppleva torpens historiska roll. Vindkraftverk på det korta avstånd som planeras innebär ett intrång i den ålderdomliga och fridfulla miljön. Upplevelsevärdet påverkas negativt och vinner här inte på kontrasten mellan nya kraftverk och ålderdomlig miljö. Figur 28.Torpet Pershov vid Skråmmen. Foto mot öster och projektområdet. 25

26 Figur 29. Grav i norra delen av området vid Kongsbacka källa. I bakgrunden skymtar Hökensås och projektområdet. Kongsbacka källa, fornsmiljö. Nr 9, avstånd ca 4,6 11 km. Området består av en liten koncentration av förhistoriska gravar: fyra domarringar, två stensättningar, ett röse och en treudd. Gravarna tyder på att området haft en järnåldersbosättning. I området finns också två yngre fångstgropar som visar på senare tiders användning av området. Kongsbacka källa är enligt traditionen en offerkälla. Bedömning: Miljön representerar både kunskapsoch upplevelsevärden. Kunskapsvärdet påverkas inte. Upplevelsevärdet hos arna utgörs av närmiljön och det väsentliga historiska sam bandet är lokaliseringen till åsen i närheten av Yan. Den visuella kontakten mellan forns miljön och projektområdet är marginell. Annefors och Fröjered, bebyggelsemiljö (industrimiljö). Nr 10, avstånd ca 6,6 14 km. Bruksmiljön vid Annefors är av kulturhistoriskt intresse dels som industriminne dels som en större egendom med sammansatt näringsliv, där byggnader från olika tider erinrar om de olika verksamheterna. Vid Fröjereds kyrka finns prästgård, f d lanthandel och två skolhus. Här ligger också den medeltida kyrkplatsen. Bebyggelsemiljön har i stort behållit karaktären av ett äldre sockencentrum. Bedömning: Områdets kulturhistoriska värde ligger i bebyggelsens karaktär. Vindkraftverken ger ingen direkt påverkan. Från vägen Tidaholm-Sänneryd kommer vindkraftverken att något förändra utblickarna mot väster genom att vara synliga på den tidigare orörda åssträckningen i landskapsfonden. Avståndet är dock stort vilket gör effekten liten. Dannemarka, Korsberga, fornar. Nr 11, avstånd ca 3,2 9,2 km. I området finns en samling förhistoriska gravar närmast på rad, sex stensättningar, ett röse och en treudd. I sydvästra delen av fornsområdet Figur 30. Vy från Fröjereds kyrka mot öst och Hökensås. 26

27 Figur 31. Industrimiljön vid Blikstorp kommer inte att påverkas. finns också en fångstgrop. Övriga gravar i Korsberga ligger enstaka och utan samband med varandra. Fornsområdet är märkligt och bör ha största möjliga landskapsskydd. Bedömning: Ingen påverkan. Fornsområdet ligger i skog (nu hygge), på västsidan av en åssträckning, och saknar visuell kontakt mot nordöst och projektområdet. Blikstorp, industri och bebyggelse. Nr 12, avstånd ca 6 11 km. Vid Blikstorp finns ett flertal äldre industrier, ar efter Hjo-Stenstorps järnväg med tillhörande anläggningar, och ammunitionsfabriken Tidanverken. Längs landsvägen utmed den gamla järnvägsbanken ligger villor från sekelskiftet samt äldre och yngre enfamiljshus. Området har en enhetlig äldre karaktär. Järnvägens forna sträckning genom samhället och över den smala järnvägsbron är lätt att identifiera. Bedömning: Ingen påverkan. Det kulturhistoriska värdet utgörs av industrihistorien och bebyggelsemiljön. Visuell kontakt med vindkraftsområdet saknas. Djursätra och Värsås, bebyggelsemiljöer. Nr 13, avstånd ca 8,6 15 km. Djursätra by är den bäst bevarade bybildningen i Värsås socken. Tre av gårdarna bevarar byggnader av mycket hög ålder. Vid ån Djuran ligger Broholms f d garveri, i bruk till Intresset riktas huvudsakligen mot helheten och några enskilda byggnader. I Värsås tätort finns den gamla jordbruksbyn med sockenkyrkan och platsen vid det f d tingshuset bevarad. Det kulturhistoriska värdet består i att denna bebyggelse inte har blandats med modern villabebyggelse. Bedömning: Ingen påverkan. Det kulturhistoriska värdet utgörs av bebyggelsen. Vindkraftverken kan bara anas vid horisonten, och betydligt mer närbelägna vindkraftverk påverkar miljön mer. Figur 32. Vy mot sydöst från Djursätra och Värsås. Vindkraftverk på Hökensås kommer bara kunna anas i fonden. 27

28 28

29 Referenser Kartor Digitala terrängkartan Digitala fastighetskartan Ekonomiska kartan, skala 1:10 000, bladen Lämmagården, Almnäs, Mölebo, Norra Fågelås 1959 Häradsekonomiska kartan, Fogelås J , Generalstabskartan, Hjo J , SGU, Jordartskarta, skala 1: Arkiv Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA) Byggnadsminnesregistret, Länsstyrelsen Västra Götaland Samlingarna, Statens historiska museum (SHM) Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister (FMIS) Länkar (Fornminnesregistret) (GISdata från Länsstyrelserna i Sverige) (Ortnamnsregistret) Tryckta källor Flink, G Få fornar i Guldkroken Skaraborgs län. I: Arkeologi i Sverige Stockholm. Gustavsson, L. & Johansson, N.-G. (red.) Mellan Åsen och Sjön. En bok om gårdar, torp och annan bebyggelse i Fågelås. Fågelås hembygdsförening. Rolf & Co Tryckeri AB. Hjo kommun. Översiktlig kulturhistorisk inventering. Västergötlands fornminnesförening, Holmström, E. & Orebäck Krantz, E Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Tidaholms kommun. Falköping. Jesperson, B Hökensås kommun en minnesskrift. Vara. Juhlin, E Industriminnen i Hjo kommun. En inventering utförd Lundahl, I Det medeltida Västergötland. Nomina Germanica Arkiv för germansk namnforskning 12. Riksintressanta kulturmiljöer i Sverige. Förteckning. Riksantikvarieämbetet Thörn, E Kulturmiljöinventering Tibro kommun. Förslag Vindkraftshandboken (manus). Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. Boverkets dnr /2007 Miljödepartementets dnr 2007/4286/H. Boverket Åhman, E Fågelås. Anteckningar till en sockenhistoria. Tidaholm. 29

30 Tekniska och administrativa uppgifter Arkeologikonsults projektnummer: 2009:2315 Uppdragsgivare: Triventus Consulting AB Projektledare/rapportförfattare Anna Hed Jakobsson Fältarbete inventering Samuel Björklund Fältarbete landskapsanalys Anna Hed Jakobsson Foto Anna Hed Jakobsson, Samuel Björklund Tabellbilaga Samuel Björklund Kartor & Layout Samuel Björklund 30

31 In v e n t e r i n g s o b j e k t Objekt Lämningstyp Antikvarisk bedömning Beskrivning Terräng 1 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk 2:1 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk 2:2 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk 3 Fossil åker Övrig kulturhistorisk 4 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk 5 Fossil åker Övrig kulturhistorisk 6 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk 7 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk 8 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk 9 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk 10:1 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk 10:2 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk 11 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk 12 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk 13 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk Kolbotten, rund, 13 m diam och 0,3 m h. Utanför kanten är 8 stybbgropar, 2-4x1-2 m och 0,3-0,8 m dj. Omedelbart SV om en är ett oregelbundet röjningsröse, 5x2,5 m (NV-SÖ) och 0,6 m h, sannolikt från anläggandet av kolmilan. Röjningsröse, ovalt, 5,5x4 m (NV-SÖ) och 0,8 m h av 0,15-0,4 m st stenar. Sentida karaktär, men odling på platsen är ej belagd på historiska kartor. Röjningsröse, ovalt, 4x3,5 m (NÖ-SV) och 0,7 m h av 0,15-0,5 m st stenar. Sentida karaktär, men odling på platsen är ej belagd på historiska kartor. Skadad av markberedning. Belägen 8 m S om 2:1. Fossil åkermark, ca 70x30 m (NÖ-SV). Stenröjd yta med enstaka röjningsrösen/stentippar med 0,08-0,4 m st stenar. Sentida karaktär, men ej belagd på historiska kartor. Kolbotten, rund, 9 m diam och 0,5-0,6 m h. Utanför kanten är 7 stybbgropar, vanl 2-4x1,5-3 m och 0,4-0,7 m dj. Större grop i SÖ, 5x4 m (SÖ-NV). Fossil åkermark, ca 30 m diam. Stenröjd yta med enstaka odlingsrösen, ca 4 m diam och 0,7 m h, av 0,1-0,5 m st stenar. Sentida karaktär, men ej belagd på historiska kartor. Kolbotten, rund, 12 m diam och 0,7 m h. Utanför kanten är stybbgropar som närmast bildar en ränna, upp till 4 m br och 0,9 m dj. Kolbotten, rund, 13 m diam och 0,8 m h. Utanför kanten är 7 stybbgropar, 2-5x1,5-2 m och 0,4-0,7 m dj. Täkt i SÖ delen, 6x1,5-4 m (Ö-V). Kolningsgrop, oval till rektangulär, 2,5x2 m (N-S) och 0,8 m dj. Omges av vall, 1-2 m br och 0,1-0,2 m h. Vid provstick framkom kol- och sotlager, 0,1 m tjockt. Kolbotten, rund, 8 m diam och 0,6 m h. Utanför kanten är 7 stybbgropar som närmast bildar en ränna, 1,5-2 m br och 0,3-0,5 m dj. Belägen rakt under ledning. Kolbotten, rund, 11 m diam och 0,6 m h. Utanför kanten är 3 stybbgropar, 5-11x1,5-2 m och 0,8 m dj. Belägen omedelbart V om brukningsväg. Kolbotten, rund, 11 m diam och 0,9 m h. Utanför kanten är stybbgropar som närmast bildar en ränna, 1-2 m br och upp till 1 m dj. Belägen omedelbart V om brukningsväg och 4 m S om 10:1. Kolbotten, rund, 10 m diam och 0,6 m h. Utanför kanten är stybbgropar som närmast bildar en ränna, ca 1,5 m br och upp till 0,5 m dj. Belägen27 m V om brukningsväg Backstuga, plats för. 5-6 stenar, 0,3-0,5 m st, synliga i markytan, är möjligen syllstenar. I närheten är 2 röjningsrösen, 2-3 m diam och 0,4-0,5 m h. På platsen är en skylt med texten STACKERYDS BACKSTUGA. På Häradsekonomiska kartan ( ) finns ingen markering här, men en backstuga är placerad ca 140 m åt NV (12:2) och ett torp kallat Mossen ca 50 m åt N (12:3). Inga ar kunde återfinnas på dessa platser. Belägen V om traktorväg. Kolbotten, rund, 11 m diam och 0,4 m h. Utanför kanten är oregelbundet placerade stybbgropar, 1-5x1-1,5 m st. Överkörd av skogsbruksmaskin och delvis täckt av 3 rishögar. Belägen 10 m S om brukningsväg. Krön av flack stenbunden moränrygg (N-S). Skogsmark, granplantering. Krön av flack stenbunden moränrygg (N-S). Skogsmark, granplantering Krön av flack stenbunden moränrygg (N-S). Skogsmark, granplantering Skogsmark, barrskog. Krön av moränhöjd. Skogsmark, granplantering. Liten moränhöjd omgiven av sankmark. Skogsmark, granplantering. Krön av N-S moränhöjd. Moränhöjd. Skogsmark, granplantering. Krön av flack N-S moränhöjd 20 m V om myrkant. Krön av flack moränhöjd. Ledningsgata med ljung. Svagt V-sluttande moränmark. Flack V-sluttning i moränmark. Svagt V-sluttande moränmark. Skogsmark, tall och unggran. Svagt V-sluttande moränmark. Platå i Ö-sluttande moränmark. Skogsmark, kalhygge. 31