1 Skogsägarna Norrskogs Forskningsstiἀ else

Transkript

1 1 Skogsägarna Norrskogs Forskningsstiἀ else Verksamheten år 2011

2 2 Förord Jag blickar tillbaka på den del av föregående verksamhetsår då jag suttit som ordförande, dvs sedan den 2 september Det som jag slagits av är den breda och djupa kompetens som styrelsen besitter, en styrelse att vara stolt över. Norrskogs Forskningsstiftelse har en viktig uppgift i att utveckla forskningen inom det skogliga området, med fokus på det privata skogsbruket i Mellersta Norrland. Genom att premiera rätt typ av forskning ska stiftelsen påverka och påskynda utvecklingen av ett långsiktigt och framgångsrikt skogsbruk. Under året som gått t har stiftelsen betalat ut en knapp miljon kronor till ett flertal olika projekt. Av de projekt som speciellt stuckit ut genom åren vill jag nämna två. Det ena är träteknikprojektet Grankärna och utomhusexponering. Det har visserligen inte lett till industriell tillämpning ännu, men som FoU-projekt tycker jag det visar på en bra målinriktning och en långsiktighet från styrelsens sida. Det andra projektet jag vill lyfta fram är från den skogliga sidan och det är Skogens Skötsel som är ett pågående projekt inom Future Forest och som syftar till att utveckla och förbättra skogsskötselmetoder. selmetoder. Norrskogs Forskningsstiftelse är tillsammans med andra i skogsbruket en av finansiärerna. Det är min förhoppning att vi under åren som kommer får möjlighet att attrahera och stimulera många forskningsprojekt som kommer att innebära en skillnad i skogsbruket framöver. Ett led i styrelsens arbete för att uppnå detta kommer under den närmaste tiden att vara att föra ut budskapet om stiftelsens aktiviteter på olika sätt, för att intressera såväl inarbetade, som yngre forskare som kanske söker sin information på andra sätt än de traditionella. Jag ser därför tillsammans med resten av styrelsen fram emot ett spännande år Janne Björck

3 3 FoU-inriktning Norrskogs Forskningsstiftelse ska med sin verksamhet främja lönsamheten i familjeskogsbruket. Det gör vi genom att anslå pengar till FoU och kunskapskommunikation, företrädesvis rörande skogsskötsel skogliga driftssystem trämekanisk förädling i sågverk och hyvlerier tillvaratagande och förädling av skogsråvara till fasta bränslen. Därutöver strävar stiftelsen efter att initiera och medverka i strategiska projekt tillsammans med andra finansiä rer, vilket även kan innefatta högriskprojekt finansiera målorienterade projekt som ger snabba resultat med tillämp ning som mål välja bästa möjliga FoU-kompetens inom och utom Sverige, varvid främst beaktas utförarnas förmåga att fullfölja projekten fram till tillämpning i sin anslagsgivning positivt påverka struktur och kompetensuppbyggnad för utförare av träteknisk FoU i Sverige.

4 4 Stiftelsens styrelse Enligt stadgarna ska styrelsen bestå av sju ledamöter, varav fyra ska represen tera Skogsägarna Norrskog. Tre ledamöter bör företrädesvis rekryteras från skogsvetenskapliga fakulteten vid Sveriges Lantbruksuniversitet och bransch forskningsinstitut. Styrelsen har under år 2011 bestått av Charlotte Bengtsson, sektionschef SP Trätek Jonas Bengtsson, VD för Norrskog Wood Products Janne Björck (ordf), VD i Norrskog Per-Ove Bäckström, professor em., SLU, Umeå Jan Fryk, VD för forskningsinstitutet Skogforsk Marie Simonsson, ledamot i Norrskogs styrelse Björn Skogh, skogschef i Norrskog Charlotte Bengtsson Jonas Bengtsson Jan Björck Per-Ove Bäckström Jan Fryk Marie Simonsson Björn Skogh Styrelsen har haft fyra protokollförda sammanträden.

5 5 Beviljat projektanslag under år 2011 Under året har stiftelsens styrelse beviljat anslag till följande projekt: Beröringsfri diametermätning i skördare utveckling av skräpreducerande skydd Beviljat anslag: kronor Projektutövare: Skogforsk Mätningen av trädstammars diameter vid avverkning är avgörande för skogsbrukets förmåga att leverera stockar i enlighet med sågverkens beställningar. I ett nyligen avslutat projekt utvecklades och testades ny teknik för diametermätning i skördare baserad på linjelaser och kamera. Resultaten från projektet visade att den beröringsfria tekniken har potential att ge en väsentlig förbättring av noggrannheten vid diametermätning i skördare i jämförelse med dagens berörande teknik. Men, för att detta ska kunna realiseras, måste störningar i form av skräp som flyger mellan sensorer och stam minskas. Detta projekt syftar till att utveckla skräpreducerande skydd och därigenom skapa en mer skyddad miljö för optisk diametermätning i skördare. Utvärdering av skyddens effekt föreslås ske vid avverkning genom jämförelser av skräpförekomst med, respektive utan, skydden monterade. Projektet genomförs som ett samarbetsprojekt mellan maskintillverkande företag, Skogforsk och företaget Optronic som har spetskompetens kring optisk mätning. Den totala projektkostnaden uppgår till 2,45 miljoner kr och Skogsägarna Norrskogs Forskningsstiftelse har beviljat anslag om kronor.

6 6 Under året avslutade och redovisade projekt Under år 2011 har två projekt slutförts och redovisats. Rapporterna redovisas även på hemsidan Wamming, T Konditioneringsmetod för vandringstorkar. SP Rapport Dagens kanaltorkar har normalt en bra dimensionering av lufthastighet och värmeinstallation som gör att det går att torka stora volymer virke med korta torktider. Om ett alltför snabbt torkningsförlopp används skapas dock stora spänningar och fuktkvotsgradienter i tvärsnittet på, framför allt, grövre dimensioner. Dessa spänningar och gradienter måste konditioneras bort för att det ska gå att leverera virke med krav på låg fuktkvotsspridning. En undersökning av hur man kan effektivisera virkestorkningen genom att komplettera en 2-zons kanaltork av typ FB (feedback klimatet styrs via psykrometerskillnaden i torkens uttagsände) med en separat kammare för konditionering har därför utförts. Kanaler av FB typ har en låg fuktkvotsspridning vid normal drift, tack vare den minskande torkkraften i torkzon två. Med ett konditioneringssteg kan torkkapaciteten ökas ytterligare och dessutom kan man producera virke som kvalitetsmässigt är likställt med virke torkat i kammartorkar. Jämfört med kammartorkning ger en kanaltork med separat konditioneringskammare ungefär halverad spridning i fuktkvot vid hög kapacitet. Kanaltork med efterföljande konditioneringskammare. Buffertbana efter konditioneringskammaren. Klyvprovet visar kvarvarande spänning.

7 7 Torkningskostnaden blir lägre i kanalen jämfört med kammaren genom att den förra är mer energieffektiv. Kanalen hanterar större volym virke i en kontinuerlig process vilket också gör att kostnaden per m 3 kan reduceras vid kanaltorkning. Dessutom finns det möjlighet till värmeåtervinning. Den stora nackdelen är att kanalen bör förses med virke med samma dimension, för att uppnå en stabil process. Dimensionsbyte är mer vanligt vid korta produktionsserier. Det gör att torkningskvaliteten kan bli sämre på grund av att klimatet inte hinner anpassas till aktuell dimension. Detta kan dock åtgärdas genom att utveckla nya styrmodeller. Det råder ingen tvekan om att allt virke som torkas snabbt eller har kvalitetskrav som kräver låga fuktkvotsspridningar måste vara konditionerat. Under projekttiden har det varit problem att få fram de virkesmängder som krävts för att göra mätningar på virke med den tänkta höga kapaciteten för att verifiera att torktiderna kan reduceras på samma dimension under en längre period. Ingen negativ inverkan på kvaliteten har påvisats av de klimatstörningar som sker vid portöppning i konditioneringskammaren, varken i labtester eller i fullskala. En slutsats från projektet är att styrsystemen måste utvecklas för att ge operatören ett bättre stöd vid justering av klimat och satsningstid vid dimensionsbyte. Syftet med ett sådant styrsystem är att ge operatören möjlighet att kunna byta dimension i kanaltorken med så liten avvikelse från målfuktkvoten som möjligt. Den viktigaste slutsatsen från projektet är att vinsterna av en bättre torkprocess och ökad produktion inte behöver ske på bekostnad av sämre eller ojämn kvalitet.

8 8 Hannrup, B. och Lundgren, C Utvärdering av Skogforsks nya barkfunktioner för tall och gran en uppföljande studie. Skogforsk. Arbetsrapport nr I skördarna mäts diametern längs trädstammarna på bark. Men för sågverken är det diametern under bark som styr timmersortering, postningsmönster och utgör handelsmått. Därför räknar skördardatorerna fram diametern under bark med hjälp av barkfunktioner. Resultatet används för att optimera apteringen mot en given styrprislista. En bra längd- och diametermätning i skördarna tillsammans med väl fungerande barkfunktioner är därmed centrala komponenter för skogsbrukets förmåga att leverera stockar med dimensions fördelningar som motsvarar sågverkens beställningar. Att en god överrens stämmelse kan nås är avgörande för virkets värde vid industrin och därmed också grundläggande för ersättningen till skogsägaren. Skogforsk har nyligen utvecklat nya barkfunktioner för direkt användning i skördare vilka på kort tid fått en bred användning. Det övergripande syftet med studien var att på ett rikstäckande material följa upp hur väl de skattade barktjocklekarna från Skogforsks barkfunktioner för tall och gran överens stämde med motsvarande mätta barktjocklekar. I studien gjordes också en jämförelse med utfallet från de äldre barkfunktionerna (Zacco 1974), som också används i skördare. I samarbete med Virkesmätningsföreningarna Syd, Qbera och Nord samlades bark-, trädoch beståndsdata in inom ramen för kvalitetssäkringssystemet av skördarnas längd- och diametermätning. I studien ingick mätdata från totalt 424 utslumpade kontrollstammar av tall och gran från 143 avverkningsobjekt från sydligaste Småland till nordligaste Norrbotten. Resultaten från analyserna kan sammanfattas enligt följande: För Skogforsks barkfunktion i tall var standardavvikelsen för avvikelsen mellan mätt och beräknad dubbel barktjocklek 2,5 mm för mätningarna i stockarnas toppändor. För Skogforsks tallfunktion noterades betydligt lägre systematisk och tillfällig avvikelse då den jämfördes med de äldre barkfunktionerna. För gran gav Skogforsks barkfunktion och de äldre funktionerna likartat resultat. För den förra var standardavvikelsen för avvikelsen mellan mätt och beräknad dubbel barktjocklek 2,2 mm vid mätningarna i stockarnas toppändor. Motsvarande värde för de äldre funktionerna var 2,4 mm. För Skogforsks och de äldre barkfunktionerna för gran noterades systematiska underskattningar av barktjockleken. Funktionerna bör kalibreras för att ge ett högre värde (cirka 1 mm). Som stöd för en sådan kalibrering bör dock någon mindre studie göras kring systematiska överskattningar av barktjockleken vid mätning med barkmätare. De förbättringsmöjligheter som identifierades för Skogforsks barkfunktioner av tall och gran var framförallt: i) justering så att funktionerna ger högre värden för den nedre delen av rotstockarna samt ii) införande av höjd över havet i funktionerna. Sammantaget visade studien att Skogforsks barkfunktioner för tall och gran genererar skattningar som väl fångar den naturliga variation i barktjocklek som förekommer hos slutavverkningsskog i Sverige. För tall stärker resultaten de tidigare rekommendationerna att det är angeläget att Skogforsks barkfunktion används i skördare.

9

10 10 Stiftelsens förmögenhet Skogsägarna Norrskog donerade 15 miljoner kronor år 1995 och ytterligare 5 miljoner år Vid årets slut uppgick stiftelsens redovisade egna kapital till 13,3 miljoner kronor. Kapitalförvaltningen har skett i egen regi i samarbete med Handelsbanken. Marknadsvärdet av stiftelsens värdepapper uppgick till 16,0 miljoner kronor vid årets början och till 15,3 miljoner kronor vid årets utgång. Anslagna medel Under åren har stiftelsen beslutat om anslag, betalat ut beviljade medel samt erhållit räntor och utdelning enligt följande (kronor). År Beviljade anslag Utbetalda medel Räntor och utdelning Totalt

11 11 Rapportförteckning Brege, S. Nordigården, D. och Rehme, J Outsourcing i trämanufakturledet, Ett kombinerat kund- och leverantörsperspektiv. Linköpings tekniska högskola. Stencil. (Doktorsavhandling vid Linköpings Tekniska Högskola, se nedan) Elowsson, T, och Lindholm G, Marknadsanalys för produkter av grankärna. SLU, Inst. för Skogens Produkter och Marknader. Stencil. Hannrup, B. och Jönsson, P Utvärdering av sågmotorn F11-iP med avseende på uppkomsten av kapsprickor en jämförande studie. Skogforsk. Arbetsrapport nr Hannrup, B. och Lundgren, C Utvärdering av Skogforsks nya barkfunktioner för tall och gran en uppföljande studie. Skogforsk. Arbetsrapport nr Oja, J, Utveckling av on-line-mätning av grankärna samt produktionsoptimering. SP Trätek. Stencil. Sandberg, K Kärnved av gran. SP Trätek. SP Rapport 2008:39. Sandberg, K Utomhusexponering av gran, Resultat av visuell besikt ning, vikt- och sprickförändring under 5,5 års utomhus exponering. SP Trätek. SP Rapport 2008:46. (Doktorsavhandling vid Luleå Tekniska Universitet, se nedan ) Skog, J Detektering av kådlåpor i stockar med hjälp av röntgen förstudie. SP Trätek. Stencil. Wamming, T Konditioneringsmetod för vandringstorkar. SP Rapport 2011:24. Witzell, L Slutredovisning Outsourcingprojekt. Witzell Project AB. Stencil. Doktorsavhandlingar Sandberg, K. 2009, Norway Spruce Heartwood, Properties related to outdoor use. Luleå Tekniska Universitet. Nordigården, D. 2007, Outsourcing in the wood product manufacturing sector: a combined customer and supplier perspective. Tekniska högskolan vid Linköpings Universitet.

12 12 ADC Media 2012 Tryck: Ågrenshuset, Örnsköldsvik Verksamheten år 2011