Underlagsrapport. Ett rikt odlingslandskap. Lunds Agenda 21

Transkript

1 Underlagsrapport Ett rikt odlingslandskap Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten

2 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten ingår som en av underlagsrapporterna till Lunds nya Agenda 21. Rapporten kan beställas från Miljöstrategiska enheten Vårfrugatan 1B Lunds kommun tel Författare: Sindre Magnusson Layout och grafisk produktion: Kristina Fontell Tryck: Lunds tryckericentral december

3 Innehållsförteckning ÖVERGRIPANDE PROBLEMBESKRIVNING... 5 NATIONELLA MILJÖMÅL... 6 Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål... 6 Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv... 6 Regeringens förslag till delmål... 6 Klarar vi av att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen inom en generation?... 7 Nuvarande utveckling... 7 Fortsatta åtgärder... 7 Tillfrisknande... 7 Regeringens bedömning av måluppfyllelse procents ekologisk odling till år Särskilt ansvar för kommuen... 7 KOMMUNALA MILJÖMÅL... 8 Översiktsplanen... 8 Lunds Agenda Naturvårdsplanen (1990)... 9 Lokalt miljötillstånd... 9 Nuläge & Trend... 9 Ängs- och betesmarker Fäladsmarker Småbiotoper i odlingslandskapet Genetiskt modifierade organismer och främmande arter Hotade arter Biocidanvändning Ekologiskt lantbruk Sigill odling i balans Jordbruksmarkens kvalitet Exploateringshot mot jordbruksmark Kretslopp av näringsämnen Kulturbärande landskapselement Områdesskydd och klassningar Miljöstöd till lantbrukare i Lunds kommun Övrigt Prognos Positivt: Negativt: Aktuella åtgärder

4 Uppföljning av lokala mål Åter- och/eller nyskapa områden av stort värde för biologisk mångfald Åter- och/eller nyskapa områden av stort värde för rekreation Återskapa våtmarker Bevara betesmarker (inkl. fäladsmarker) Bevara småbiotoper Värna de i Lund förekommande djur- och växtarterna Områden med hög biologisk mångfald sköts på sätt som bibehåller dessa värden Skydda områden i enlighet med naturvårdsplaner på regional och kommunal nivå Integrera natur- och kuturmiljövården Undvik exploatering av jordbruksmark (godhetsklass 8 10) Upprättande av miljöplaner och miljöledningssystem inom lantbruket Gynna det ekologiska lantbruket Återföring av växtnäringsämnen och organiskt material till jordbruket YTTERLIGARE KUNSKAPSBEHOV Sammanfattning och bedömning Särskilt allvarliga trender och prognoser att ge akt på Särskilt stort avstånd mellan mål och utfall Särskilt angelägna områden att göra någonting åt Övrigt REFERENSER Skriftliga källor Muntliga källor

5 Övergripande problembeskrivning Odlingslandskapets natur- och kulturvärden hotas i dag av den snabba specialiseringen och nedläggningen av jordbruk. Utvecklingen i jordbruket har medfört att landskapselement som stenmurar, åkerholmar, dikesrenar och småvatten har tagits bort, framför allt i slättbygderna, vilket minskat förutsättningarna för den biologiska mångfalden och utarmat de kulturhistoriska värdena. Arealen åkermark har minskat med en miljon hektar eller ungefär en fjärdedel under talet. Nedläggningen har varit koncentrerad till Norrland och södra Sveriges skogsbygder. Under samma period har arealen naturliga fodermarker, dvs. ängs- och hagmarker, minskat till en bråkdel. Vid sekelskiftet 1900 var stora delar av Norrlands skogar och så gott som hela södra Sveriges skogar, hedar och skärgårdsöar betade och det fanns ca hektar hävdad ängsmark. I dag finns endast enstaka exempel på dessa produktionsformer. Ängsmarkerna har odlats upp eller i viss utsträckning omförts till betesmark. Stora delar av de tidigare betesmarkerna har planterats eller spontant vuxit igen. Bete sker numera huvudsakligen på betesmark som tidigare varit åkermark och som förlorat en stor del av sitt naturliga artinnehåll. Ytterligare en viktig förändring är att det mångfacetterade markutnyttjandet inom i stort sett hela odlingslandskapet har ersatts av en strikt uppdelning mellan livsmedelsproduktion på åker och skogsproduktion på skogsmark. Dessa förändringar har tillsammans med ändrade odlings-metoder medfört att ungefär av odlingslandskapets djur- och växt-arter har rödlistats, d.v.s. löper risk att försvinna från landet. Detta motsvarar ungefär hälften av landets rödlistade arter. Ett allt intensivare utnyttjande av åkerarealer och användningen av bekämpningsmedel minskar livsutrymmet för arter som är beroende av åkermiljön och kantzonen mellan åker och andra naturtyper. Även arter som är beroende av odlingslandskapets vattenmiljöer påverkas negativt. Prop 2000/01:130 Svenska Miljömål delmål och åtgärdsstrategier 5

6 Nationella miljömål Av riksdagen fastställt miljökvalitetsmål Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation (bet. 1998/99 MJU:6, rskr.1998/99:183). Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv Ett rikt odlingslandskap bör i ett generationsperspektiv (=2020) enligt regeringens bedömning innebära bl.a. följande: Åkermarken har ett välbalanserat näringstillstånd, bra markstruktur och mullhalt samt så låg föroreningshalt att ekosystemens funktioner och människors hälsa inte hotas. Odlingslandskapet brukas på sådant sätt att negativa miljöeffekter minimeras och den biologiska mångfalden gynnas. Jorden brukas på ett sådant sätt att markens långsiktiga produktionsförmåga upprätthålls. Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av småbiotoper och vattenmiljöer. Biologiska och kulturhistoriska värden i odlingslandskapet som uppkommit genom lång, traditionsenlig skötsel bevaras eller förbättras. Odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer med särskilda värden bevaras och utvecklas. Hotade arter och naturtyper samt kulturmiljöer skyddas och bevaras. Odlingslandskapets icke-domesticerade växt- och djurarter har sina livsmiljöer och spridningsvägar säkerställda. Den genetiska variationen hos domesticerade djur och växter bevaras. Kulturväxter bevaras så långt möjligt på sina historiska platser. Främmande arter och genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. Regeringens förslag till delmål Senast år 2010 skall samtliga ängs- och betesmarker bevaras ochskötas på ett sätt som bevarar deras värden. Arealen hävdad ängsmark skall utökas med minst hektar och arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna skall utökas med minst hektar till år Mängden småbiotoper i odlingslandskapet skall bevaras i minst dagens omfattning i hela landet. Senast till år 2005 skall en strategi finnas för hur mängden småbiotoper i slättbygden skall kunna öka. Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas skall öka till år 2010 med ca 70 procent. Senast år 2010 skall det nationella programmet för växtgenetiska resurser vara utbyggt och det skall finnas ett tillräckligt antal individer för att långsiktigt säkerställa bevarandet av inhemska husdjursraser i Sverige. Senast år 2006 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder. 6

7 Senast år 2005 skall ett program finnas för hur lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader kan tas till vara. (Prop. 2001/02:55) Klarar vi av att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen inom en generation? Naturvårdsverkets bedömning: Nuvarande utveckling Miljöpåverkan: Miljötillstånd: Fortsatta åtgärder Förutsättningar kan skapas till: 2010 Förutsättningar kan skapas till: 2020 Tillfrisknande Målet kan nås sedan förutsättningarna uppfyllts Ingen entydig förändring har inträffat Ingen entydig förändring har inträffat Svårt, trots att fler åtgärder vidtas Svårt, trots att fler åtgärder vidtas 5 30 år Det främsta hindret mot att nå miljömålet är svårigheten att förena företagsekonomisk lönsamhet med önskan att bevara den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena. Miljömålet om giftfri miljö måste ha uppnåtts för att målet om odlingslandskapet ska nås. Källa: Naturmiljön i siffror 2000, Naturvårdsverket Regeringens bedömning av måluppfyllelse Med de delmål som presenteras är förutsättningarna goda att nå miljökvalitetsmålet inom en generation. Ett stort ansvar vilar på länsstyrelserna att samordna insatserna inom olika politikområden. För att målen skall nås krävs att Miljö- och landsbygdsprogrammet ersätts med ett motsvarande program efter år Ändringar i jordbrukets lönsamhet eller EU:s gemensamma jordbrukspolitik kan förändra förutsättningarna såväl positivt som negativt (Prop 2001:130). 20 procents ekologisk odling till år 2005 En ökad ekologisk odling kan ge förutsättningar för en ökad biologisk mångfald, framför allt genom att bekämpningsmedel inte används och genom att en större del av marken används till vallodling för foderproduktion, bete och gröngödsling. Regeringen har i skrivelse (1999/2000:14) En hållbar utveckling av landsbygden, m.m. angett att den ekologiskt odlade arealen bör utgöra 20 procent år Regeringen anser att även därefter bör den ekologiska produktionen fortsätta att öka. Regeringen har vidare angett att den ekologiska animalieproduktionen bör öka så att 10 procent av antalet mjölkkor och slaktdjur av nöt och lamm bör finnas i ekologisk produktion till år Vid ekologisk produktion förbättras förutsättningarna för biologisk mångfald i odlingslandskapet. Åtgärder för att öka andelen ekologiskt odlad mark är därför av betydelse för att kunna nå delmålet ( Regeringens skrivelse 1999/2000:14). Särskilt ansvar för kommuen Länsstyrelserna och kommunerna kommer att behöva intensifiera arbetet med att samordna sina resurser. Samhällsinsatserna inom området kommer därmed att bli effektivare. För delmålen 1 3, samt 6 krävs att länsstyrelsen i samarbete med regionala aktörer, regionaliserar de nationella målen 7

8 till operativa mål för länet och för de naturgeografiska och kulturhistoriska regionerna. Regeringen avser att uppdra åt Naturvårdsverket att i samverkan med berörda myndigheter, kommuner, markägare och frivilligorganisationer utforma och genomföra åtgärdsprogrammen som avser att skydda utrotningshotader arter. Delegationen för ekologiskt hållbar upphandling (dir. 1998:8, tilläggsdir. 2000:54) har tagit fram kriterier för offentlig upphandling av naturbeteskött och andra livsmedel som främjar omställningen till ett hållbart samhälle. Kommunala miljömål Aktuella målsättningar vilka är antagna av fullmäktige, kommunstyrelsen eller nämnd i Lunds kommun. Översiktsplanen Den bästa åkerarealen (godhetsklass 8 10) skall undantas från exploatering så långt möjligt. Kommunen skall vara restriktiv mot annan markanvändning på brukningsvärd jordbruksmark än för jordbruksändamål. Den bästa åkermarken undantas så långt möjligt från exploatering. Ytor av stort värde för den biologiska mångfalden skall öka. Biotoper och naturmiljöer skall nyskapas. Ekologiskt anpassat jord- och skogsbruk skall gynnas. Växtnäringsämnen och organiskt material skall återföras till områden för livsmedelsproduktion. Kommunen skall medverka till att de i Naturvårdsplanen för Skåne, och i kommunens naturvårdsplan, föreslagna naturreservaten och naturvårdsområdena kommer till stånd. Förändrad markanvändning och nytillkommande bebyggelse i dessa skall i princip inte tillåtas. Inom område av riksintresse för naturvård, kulturminnesvård och rörligt friluftsliv samt inom de delar av Sydskånes ås- och sjölandskap som RÅSK (Romeleås- och sjölandskapskommittén) i strukturplanen angivit för intensivt friluftsliv, skall kommunen vara restriktiv till nybebyggelse. Mark- och vattenområden skall skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön. Inom område av riksintresse skall kommunen vara restriktiv mot tillkomst av bebyggelse. Växtnäringsämnen och organiskt material skall återföras till områden för livsmedelsproduktion. Lunds Agenda 21 Ianspråktagande av högproduktiv jordbruksmark (klass 8 10) för bebyggelse eller vägar måste så långt möjligt undvikas. Lunds kommun ska eftersträva ett uthålligt jordbruk. På vägen, mot det uthålliga jordbruket ska följande åtgärder prioriteras: Lunds kommun ska med hjälp av andra aktörer, t.ex. länsstyrelsens lantbruksenhet, LRF m.fl. verka för att kommunens samtliga jordbruk med minst 25 hektar åker, eller med större djurbesättningar, ska upprätta en miljöplan för den egna gården, senast år Alla jordbrukare ska uppmuntras att minska sin miljöpåverkan genom att ha kontroll över produktionen. Ett hjälpmedel vid denna kontroll kan vara anslutning till olika miljö säkringssystem, t.ex. Lantmännens Sigillodling. Ekologiskt lantbruk ska år 2000 utgöra minst 1/10 av Lunds jordbruksareal. År 2010 ska minst 1/4 av Lunds jordbruksareal vara ekologiskt odlad. Med ekologiskt lantbruk menas här lantbruk som drivs kretsloppsanpassat, helt utan hjälp av kemiska bekämpningsmedel eller handelsgödsel. 8

9 Ytor av stort värde för den biologiska mångfalden ska öka. Målet är att livskraftiga populationer av växter och djur ska utvecklas och att invånarnas möjligheter till närrekreation ska öka. Befintliga områden med hög biologisk mångfald ska skötas på ett sätt så att inte mångfalden äventyras. Minst 1/4 av de näringsämnen (som idag är restprodukter) skall år 2005 användas åter till livsmedelsproduktion (växtnäring till jordbruksmark) utan att stabila, giftiga ämnen upplagras i åkermarken. Kommunen åtar sig dessutom följande: Kommunen skall vara föregångare vid upphandling av livsmedel. Förutom näringsriktiga och hälsosamma bör de vara lokalt producerade och odlade antingen ekologiskt eller med annan långtgående miljöhänsyn. Naturvårdsplanen (1990) Här återges ett urval av målsättningar vilka återfinns i kapitel 5. Principer och riktlinjer för naturvården (rubrikerna: Landskapet och Jordbruket ). Kulturminnesvårdens intressen bör beaktas inom naturvårdens särskilt då ofta samverkande intressen finnes. Restbiotoper såsom gränser, åkerrenar, märgelgravar etc. bevaras. Kommunen bör medverka till att säkerställa odlingslandskapets naturmiljöer genom att tillse att betesmarker och andra väl etablerade delar av kulturlandskapet bevaras och hävdas. Fäladsmarkerna är en för Romeleåsen och dess omgivningar särskilt karaktäristisk naturtyp som måste skyddas och bevaras. Slättlandskapet bör ekologiskt förbättras och göras mer rekreationsvänligt genom nyetablering av alléer, pilevallar, träd/buskridåer, åkerholmar, småvatten, naturytor etc. Jordbruksmark som tas ur produktion bör om den har förutsättningar för detta disponeras som våtmark och annars lövskogsplanteras. Nyodling av betesmarker bör ej ske. Uttorkningen av landskapet måste förhindras genom att igenläggningen av diken och småvatten upphör och att utdikningar hindras. I tätortsranden bör skogsdungar etableras för att skapa närrekreationsområden och i klimatförbättrande syfte. Lokalt miljötillstånd Under genomförs en revidering av Lunds naturvårdsplan. För en mer detaljerad och uppdaterad beskrivning av tillståndet i miljön hänvisas till det utredningsarbete som genomförs i samband med nämnda revidering. Ansvarig förvaltning är Tekniska förvaltningen. Nuläge & Trend Jordbrukslandskapet i Lunds kommun karaktäriseras av fullåkersbygd med få småbiotoper (restbiotoper). Ca 50 procent, hektar år 1999, (SCB) av kommunens yta består av åkermark, varav hälften utgörs av mycket god odlingsmark (klass 8 10). Lunds kommun äger hektar jordbruksmark. Syftet är att ha denna mark i beredskap för framtida exploatering. De småbiotoper som finns kvar i helåkerslandskapet har ofta ett högt bevarandevärde. Exempel på småbiotoper är 9

10 märgelgravar, åkerholmar, fornminnen, vegetation runt byar och gårdar, vegetation längs vägar, ägogränser och vattendrag. De östra delarna av kommunen har en, i ett nationellt perspektiv, extremt rik biologisk mångfald. Här återfinns ett stort antal djur- och växtarter som hotas av utrotning i ett nationellt perspektiv. Stora delar av kommunen i norr och i öster utgörs av områden som är av riksintresse för naturvård, kulturminnesvård och det rörliga friluftslivet. Särskilt värdefulla områden finns mellan Dalby och Södra Sandby (hagmarker), Revinge-området (hagmarker, hedar), våtmarkerna kring Vombsjön och Krankesjön samt Romeleåsen med Häckeberga området (vissa enefälader och väletablerade brynzoner hör till de värdefullaste områdena). Ängs- och betesmarker Sett i ett Skåneperspektiv är Lund en av de kommuner som har allra högst andel betesareal (Atlas över Skåne, 1999). Ca 17 procent eller 7713 hektar av kommunens yta utgörs av betesmark eller annan gräsmark. Revingefältet utgör det enskilt största området med betesmarker. Lunds kommun äger nära 400 hektar betesmark (Program för hållbar markanvändning i Lunds kommun med inriktning på jord- och skogsbruk, 1999). I slutet på 80-talet uppgick antalet särskilt värdefulla (klass 1 4) ängs- och hagmarker, inom Lunds kommun, till 412. De inventerade områdena klassificerades enligt en fyragradig skala där 1 innebar högsta bevarandevärde. Den sammanlagda arealen klassade områden uppgick till hektar. Enligt Lunds kommunekolog Pauleric Jönsson är det troligt att läget inte försämrats på något avgörande sätt sedan inventeringen genomfördes. Uppskattningsvis procent av ängs- och hagmarkerna är fortfarande i hävd jämfört med tiden för när inventeringen genomfördes. Av de områden som var av klass 1 vidmakthålls hävden för samtliga objekt utom ett. Det finns dock ingen systematiskt uppföljning men en sådan planeras ske i länsstyrelsens regi. Hoten mot naturbetesmarkerna är dock betydande. Den generella trenden är att djurhållningen minskar. Grundproblemet är sviktande ekonomi för djurhållande gårdar. EUs miljöstöd hjälper en bit på vägen men ytterligare åtgärder måste till för att bibehålla de djurhållande gårdarna på sikt. Om år kommer, i enlighet med de långsiktiga utbyggnadsplanerna, konflikt att uppstå mellan nya bostäder och mycket värdefulla hagmarker (Dalby). Lunds kommun har delvis med stöd från Miljödepartementet (Lokala investeringsbidrag) och Region Skåne engagerat sig i minst 22 olika hagmarksområden. Naturbetesmarker där Lunds kommun (sedan 1998) vidtagit åtgärder för att bibehålla naturvärdena är: Fågelsångsdalen, Nöbbelövs mosse, Risen, Skrylle, Hardebergaängen, Källby/Höje å, Rinnebäcksravinen, Höje ås dalgång vid Värpinge, Sularp, Veberöd 8:30, Hasse Jöns fälad/dalby fälad, Dalby 89:1, Almen, V Krankesjöns strandängar, Silvåkrakärret, Nygårds ängar, Vombs ängar, Stubbarp, Rökepipan, Kaninlandet, Flyinge och Måryd. Tabell 1: Resultat av länsstyrelsens ängs- och hagmarksinventering, Lunds kommun Klass Antal Hektar Summa Källa: Länsstyrelsen i Skåne. Ängs- och hagmarksinventeringen. GIS-databasen, september 2001 Fäladsmarker Fäladsmarker är typiska för den skånska mellanbygden. De uppstod huvudsakligen under talet. Vid denna tid utnyttjades utmarksskogarna så hårt att de till sist förvandlades till öppna 10

11 betesmarker. Fäladsmarker med långvarig hävd är värdefulla ur ett natur- och kulturmiljöperspektiv, särskilt om de inte har gödslats. Ordet fälad kommer ursprungligen av danskans faelled som betyder samfälld, och syftar på den för byns invånare gemensamma betesmarken eller utmarken. Idag kan fälader definieras som obruten ofta stenig betesmark. Växtgeografiskt sett ligger Romeleåsen i den dansk-sydsvenska lövskogsregionen där lövträd, främst bok, är helt förhärskande i naturliga skogar. Under det gamla bylandskapets tid, fram till slutet av 1700-talet, dominerades norra delen av Romeleåsen helt av vidsträckta fälader. Åtskilliga av de inventerade områdena som tidigare varit öppna hagar är idag tätt bevuxna med enbuskar. På vissa håll bildar enarna stora ogenomträngliga buskage under vilka marken är helt steril eftersom de försurar jorden och utestänger solljuset. Flera av dessa områdena har visserligen röjts nyligen men då oftast i alldeles för liten omfattning. Röjningsarbetet behöver följas upp under ett antal år, gärna i kombination med att betet intensifieras. Trots att betestrycket generellt sett är förhållandevis högt har det tidigare sannolikt varit betydligt hårdare på många av de inventerade lokalerna (Analys av vegetation på Romeleåsens fäladsmarker 1996). Småbiotoper i odlingslandskapet Exempel på sk. småbiotoper är märgelgravar, åkerholmar, fornminnen, vegetation runt byar och gårdar, vegetation längs vägar, ägogränser och vattendrag (vanligen mindre än 1 hektar). Det finns inga inventeringar som gör det möjligt att bedöma hur utvecklingen ser ut för de sk. småbiotoperna i jordbrukslandskapet. Det finns dock anledning att tro att exploateringen av återstående småbiotoper har avtagit det senaste decenniet p.g.a. att flera typer av småbiotoper fått generellt skydd enligt miljöbalken. Det finns dock ingen systematisk uppföljning av hur lagstiftningen efterlevs. Ytterligare en faktor som talar för att exploateringen av småbiotoper har avtagit är att ett bibehållande av dessa små naturmiljöer i vissa fall ger rätt till bidrag från EUs miljöstöd. Trakten närmast norr om Lund har fler märgelgravar och fornminnen samt mer vegetation längs ägogränser än området längre norrut. I stora delar av helåkersbygden har utarmningen gått mycket långt. Här kan man säga att i stort sätt alla nya biotoper tillför ett värde för den biologiska mångfalden. Det finns ingen lätt tillgänlig information som anger hur mycket småbiotoper som funnits vid olika årtal. Studier genomförda av Margareta Ihse som berör liknande landskap som i Lund ger dock vid handen att ca 50 procent av småbiotoperna har försvunnit sedan 40-talet. Ett exempel på detta är Trolleholm i Stehag (Atlas över Skåne, 1999). I Trolleholm har ca 50 procent av småbiotoperna såsom vägrenar, stenmurar, bäckar, åkerholmar och smådammar, försvunnit mellan 1947 och Det är högst sannolikt att utvecklingen varit likartad i den öppna jordbruksbygd som finns i Lunds kommun. Vissa typer av småbiotoper är särskilt svåra att återskapa, t.ex. stenmurar, varför ett bevarande av de som finns kvar har hög prioritet. Även om en stor del av det som återstår är skyddat av miljöbalken så ges dispanser. Lagöverträdelser kan inte uteslutas. Genetiskt modifierade organismer och främmande arter Landskrona kommun kan sägas vara något av ett centrum för försök i fält avseende genmodifierade grödor. Enligt Jordbruksverket hemsida finns endast en godkänd ansökan om försök med genmodifierade växter från 1994 som berör Lunds kommun (resistens mot herbiciden Basta och antibiotikaresistens). Inga närmare uppgifter som utbredning av frilandsförsök eller riskbedömning av sådana har inhämtats. När det gäller främmande organismer har inga uppgifter inhämtats. Hotade arter Skåne är det landskap i Sverige som har flest rödlistade djur- och växtarter, d.v.s. arter som hotas av utrotning på nationell nivå. Följande tabell utgör en preliminär sammanställning av rapporter som innehåller uppgifter om antalet rödlistade arter inom Lunds kommun. Observera att listan inte innehåller uppgifter om arter som riskerar att försvinna från Lunds kommun men som inte är hotade i ett nationellt perspektiv. I många fall finns det flera referenser som innehåller olika uppgifter. Den referens som är av senaste datum har premierats. För insekter och lavar gäller att de 11

12 olika sifferuppgifter delvis innehåller samma arter varför en summering först kan ske efter det att artlisterna jämförts i detalj. Tills vidare utgör summan det lägsta möjliga antalet rödlistade arter. Det verkliga antalet rödlistade arter är högre också av den anledningen att det finns betydande kunskapsluckor, särskilt vad gäller ryggradslösa djur. Av de drygt arter som finns på den nationella rödlistan återfinns i storleksordningen 15 procent inom Lunds kommun. Lunds kommun har därmed en viktig roll att spela för naturvården även i ett nationellt perspektiv. En mycket stor andel av de rödlistade arterna kanske i särskilt stor utsträckning kärlväxterna är direkt beroende av att värdefulla biotoper i jordbrukslandskapet bibehålls eller återskapa. Antalet arter som finns i kategori Akut hotad uppgår till drygt 30. För akut hotade arter kan artspecifika räddningsinsatser krävas för att det alls skall finnas chans för artens fortbestånd. De naturtyper som är särskilt artrika även rika på rödlistade arter är icke gödslade naturbetesmarker med lång kontinuitet och äldre ädellövskogar med delvis öppna marker. Många rödlistade insekter trivs i solexponerade äldre träd, särskilt ek. Tabell 2 Rödlistade arter i Lunds kommun Artgrupp 1 Försvunna Akut hotade Sårbara Sällsynta Hänsynskrävande S u m m a rödlistade, (CR) (EN) (VU) (NT) exklusive utgångna Fåglar , Däggdjur 1 2,7 3 2,7 4 Grod- & kräldjur , Fiskar 2 2, Ryggradslösa djur (+ 6 6 ) (+20 6 ) (+41 6 ) Svampar Lavar , ,6 19 (+5 6 ) Mossor ,3, (+3 3 ) (+5 6 ) Kransalger Kärlväxter Summa arter ) Antalet rödlistade insekter är praktiken mycket större då genomförda inventeringar är få. Ytterligare referenser finns. Angiven summa för rödlistade insekter, mossor, lavar och svampar kan dock vara något lägre då dubbelräkning kan ha skett i några fall. 2) Röda listan. I Sverige hotade, sällsynta och hänsynskrävande arter funna i Lunds kommun, ) Mossfloran i Lunds kommun. Torbjörn Tyler. Lunds Botaniska Förening. 1999:3. 4) Anser 1995: 4. SKOF. 5) Utdrag, databas, Skånes flora Nya hotkategorierna används. 6) Rödlistade arter i sydskånska trädmiljöer, Naturskyddsföreningen i Skåne. Endast Häckeberga + Södra Husarhagen avses. 7) Hotade, sällsynta och hänsynskrävande växter och djur i Lunds kommun av Anders Olsson, Park- och Naturkontoret Biocidanvändning Skånes andel av landets totala användning av bekämpningsmedel inom jordbruket är betydande. År 1998 var Skånes andel av den nationella förbrukningen 49 procent av ogräsmedlen, 50 procent av insektsmedlen och 52 procent av svampmedlen. Skånes andel av landets totala åkerareal är blott 17 procent varför man kan dra slutsatsen att användningen av bekämpningsmedel är 12

13 väsentligt högre per kvadratmeter jämfört med snittet i landet. Mellan 1990 och 1996 minskade bekämpningsmedelsanvändningen med 42 procent, i Skåne (SCB 1997). En viktig förklaring till detta är att bekämpningsmedlens blivit mer verksamma per viktenhet under denna period. Om man istället för aktiv substans räknar antalet bekämpningar per hektar och år uppgick de till 2,4 för perioden Antalet bekämpningar ökade till 2,6, för perioden användes 24 ton kemiska bekämpningsmedel inom Lunds kommun som geografiskt område. Detta motsvarar 1,5 procent av den totala bekämpningsmedelsanvändningen i det svenska jordbruket (Program för hållbar markanvändning i Lunds kommun med inriktning på jord- och skogsbruk, 1999). Rester av bekämpningsmedel om än under gränsvärdet för tjänligt dricksvatten - har hittats i grundvatten och i dricksvatten som härstammar från Vombsjön. Åar som rinner genom intensivt odlade jordbruksbygder i Skåne innehåller regelmässigt rester av bekämpningsmedel. I en del fall är halterna så pass höga att ekologiska effekter har konstaterats eller är sannolika. Någon systematisk undersökning av bekämpningsmedel i Lunds åar har troligen ej genomförts. De bekämpningsmedel som hittats i grundvatten och åar i Skåne är både sådana som förbjudits och sådana som används idag. Källorna är till en del lokala men en mer storskalig spridning till såväl grund- som ytvatten sker sannolikt. För referenser och närmare uppgifter rörande förekomst av bekämpningsmedel i Lunds kommun se underlagsrapport Grundvatten av god kvalitet. Användningen av bekämpningsmedel syftar till att hålla odlade ytor fria från icke önskade organismer. Kantzoner och småbiotoper kan påverkas negativt av bekämpningsmedelsanvändningen eftersom dessa ämnen inte enbart påverkar den odlade yta som avses. Ett odlingslandskap utan bekämpningsmedel skulle ha en högre biologisk mångfald, det visar ett flertal jämförande studier mellan ekologiskt- och konventionellt lantbruk. Exempel på relevanta rapporter: Löfgren, M Sånglärkan i det moderna jordbrukslandskapet - Inverkan på vältning, skyddszon, grödoval och odlingsform. Examensarbete. Stockholms Universitet, Naturgeografiska Institutionen. 22 s. Schönning, M Ekologiskt lantbruk gynnar biologisk mångfald. Ekologiska lantbrukarna informerar. 1/96. 4 s. Ullvén, K (red.) Tema: Biodiversitet. Forskningsnytt om ekologiskt lantbruk i NordenNr. 2/1999. SLU. 24.s. Ekologiskt lantbruk År 2000 fanns det i Lunds kommun 951 hektar åkermark och 603 hektar betesmark som godkänts i enlighet med KRAVs regler. Till detta kommer ytterligare hektar som ligger i karens d.v.s. i väntan på att få bli godkänd enligt KRAVs regler. Karensarealen för betesmark uppgick till 37 hektar fanns det 12 lantbrukare (+ 2). Den KRAV-godkända arealen uppgick till hektar åkermark och 727 hektar betesmark. Jordbruksmark som väntar på godkännande (karens) uppgick till 294 hektar åker och 83 hektar bete (Helmfrid, G, muntl, 2002). Det innebär att andelen KRAV-godkänd areal ökat från 1 2 procent (1998) till över 6 procent av den totala brukade arealen (Miljöredovisning 2000). Utöver den KRAV-godkända arealen finns ytterligare arealer vilka enbart uppbär ekonomiskt stöd från EU för att i princip driva ekologisk odling. Enligt statistik från Jordbruksverket (Thorsson, E muntl, 2002) betalades EU-stöd ut till 14 lantbrukare med en areal på 805 hektar, år År 2001 berördes 24 lantbrukare och arealen uppgick till hektar. Hur stor den icke KRAV-godkända men ändock ekologiskt odlade arealen är har inte beräknats. Ur miljösynpunkt är skillnaden troligen ej stor mellan KRAV-godkänd och icke KRAV-godkänd ekologiskt brukad areal. Lunds kommun var tidigt ute med att ställa krav på ekologiskt odlade livsmedel vad gäller inköp till skolkök m.m. I storleksordningen fem procent av den totala kommunala upphandlingen (mätt som andel av kostnaderna) av livsmedel utgörs av ekologiska livsmedel. Nyvångskolani Dalby är särskilt framträdande vad gäller inköp av ekologiskt producerade livsmedel. Såväl Skåne som helhet som Lunds kommun ligger långt under riksgenomsnittet vad gäller omställning till ekologiskt lantbruk. Den ensidiga inriktningen på spannmålsproduktion utgör en icke gynnsam faktor för Lunds del. En annan faktor som bromsar utvecklingen kan vara att det fortfarande finns många relativt lön- 13

14 samma lantbruk i Skåne d.v.s. incitamenten att ställa om är svaga. Under 1999 gjordes en undersökning av inställningen till ekologiskt lantbruk bland lantbrukarna i Lunds kommun. Av undersökningen framgår att följande tre faktorer kan öka intresset för en övergång till ekologiskt lantbruk: 1) en stabil marknad för ekologiska livsmedel med bättre betalt för produkterna, 2) ett utbud av kurser och rådgivning och 3) ekonomiskt stöd vid omställning från konventionell till ekologisk livsmedelsproduktion. Sigill odling i balans År 1998 fanns det 11 stycken gårdar anslutna till Svenska Lantmännens miljöcertifieringssystem Svenskt Sigill. Antalet hektar uppgick till 391. Den beräknade skörden, d.v.s. spannmål, uppgick till 3002 ton. År 2001 fanns det 9 st Sigillodlare med en total areal på 547 hektar och en beräknad skörd på ton. En av Sigillgårdarna är därtill med i forskningsprojektet Odling i balans. Gården ligger i Dalby och har drygt 80 hektar växtodling. Certifiering enligt Sigill innebär att anslutna gårdar jobbar med en planeringsmetod som i mångt och mycket påminner om ett miljöledningssystem. Exempel på områden där det finns tydliga regler inom Sigill är förbud mot halmbränning, nedbrukning av flytgödsel och urin inom fyra timmar, skyddszon mot vattendrag, tre procent gröna stråk av den totala arealen ettåriga grödor och uttagen areal, (gröna stråk får ej gödslas eller sprutas) samt att drivmedel skall vara av klass 1 (Miljöutredning för svenskt Sigill direkt miljöpåverkan odlingen, ). Jordbruksmarkens kvalitet Jordbruksmarken utsätts hela tiden för påverkan som riskerar att degradera markens bördighet. Jordpackning, sänkt mullhalt (för lite tillförsel av organiskt material), erosion och upplagring av oönskade ämnen såsom kadmium (atmosfäriskt nedfall, slam och fosfatgödsel) är exempel på detta. Det finns inget kontrollprogram som följer hur markens bördighet förändras i Lund. I Lunds översiktsplan finns dock en uppgift som anger att åkermarkens avkastningsförmåga minskat de senaste åren p.g.a. jordpackning och minskad mullhalt. Den minskade avkastningsförmågan motsvarar hektar produktiv åkermark. Skånes slättbygder har de lägsta humushalterna i landet (SNV rapport 4778). I Lunds kommun ligger humushalten i matjorden i huvudsak mellan 2,5 4,1 procent. Den låga humushalten beror på en låg andel marker med odling av fleråriga klöver-/gräsvallar och en stor andel marker med grödor som omfattas av en intensiv jordbearbetning (Program för hållbar markanvändning i Lunds kommun). Exploateringshot mot jordbruksmark Jordbruksmarken är högkvalitativ i de västra delarna av kommunen runt Lunds stad. En del av marken når upp till klass 10 d.v.s. högsta bördighetsklass. Längs Romeleåsen försämras kvaliteten något för att i den nordöstra delen av kommunen vara nere i 3 4. År 1999 fanns det hektar åkermark och 366 jordbruksfastigheter. År 1998 ägde Lunds kommun hektar åkermark. Syftet med detta markinnehav är huvudsakligen markreserv inför framtida exploatering, främst ny bostadsbebyggelse i anslutning till Lunds stad. Marken utarrenderas till ett 70-tal lantbrukare (Program för hållbar markanvändning i Lunds kommun). Arealen produktiv jordbruksmark minskar successivt genom att marken tas i anspråk för bebyggelse och vägar. Mellan år 1970 och 1990 ökade andelen bebyggd yta från 5,6 till 7,9 procent. Enligt en rapport från länsstyrelsen i Skåne (Länsstyrelsen i Skåne. 2001:45 Skånes värdefulla jordbruksmark) exploaterades hektar jordbruksmark i klass 8 10 under perioden Denna exploaterade jordbruksmark fördelar sig geografiskt enligt följande: Lund (staden) 1460 hektar, Stångby 19 hektar, Dalby 15 hektar och Genarp 42 hektar. Om de i översiktsplanen- och utbyggnadsprogrammet angivna exploateringsplanerna realiseras kommer mer jordbruksmark att tas i anspråk. Tätortsutbyggnaden beräknas ta 1000 hektar i anspråk de närmaste 40 åren och det totala markbehovet för bostäder och infrastuktur m.m. beräknas till hektar. 800 hektar jordbruksmark av högsta värde kan komma att exploateras de närmaste 40 åren. Planberedskapen för exploatering av mark motsvarar 14

15 6 procent av kommunens åkermark de närmaste 40 åren. Jordbruksmark kan inte pekas ut som riksintresse i enlighet med hushållningsbestämmelserna i 3 kapitlet Miljöbalken. Det innebär att jordbruksmark alltid får stå tillbaka om det finns riksintressen som innebär att jordbruksmark exploateras. Länsstyrelsen kan ej upphäva kommunalt beslutade planer som innebär att värdefull jordbruksmark tas i anspråk (Skånes värdefulla jordbruksmark). I översiktsplanen konstateras att En tydlig konflikt finns således mellan jordbruksintressen och behovet av tätortsutbyggnad. (Grus och berg i Lunds kommun). Kretslopp av näringsämnen Ett villkor för ett acceptabelt kretslopp av näringsämnen är att innehållet av oönskade ämnen är tillräckligt lågt. Det finns en betydande oenighet mellan olika experter vad gäller lämpligheten i att sprida slammet från reningsverken. Målsättningen att återföra näringsämnen står mot målsättningen att tillämpa försiktighetsprincipen inom kemikalieområdet. Det slam som ansamlas i Lunds reningsverk innehåller metaller, bl.a. kadmium. Dock underskrids gränsvärdena. Det finns en stor motvilja från betydelsefulla aktörer, bl.a. livsmedelsindustrin och Lantbrukarnas Riksförbund. Slam från kommunens reningsverk har recirkulerats i varierande omfattning sedan Under år 2000 nåddes en bottennotering då endast 12 procent av slammet återfördes till åkermark (1998: 78 procent, 1999:100 procent, 2000:12 procent, 2001:71 procent) blir återförseln av slam till jordbruksmark betydligt lägre än under föregående år. Under 2002 kommer slammet att spridas på exempelvis golfbanor. Slam kommer sannolikt ej att spridas på åkermark där livsmedelsproduktion sker. Av de ca ton livsmedelsavfall som genereras i kommunen komposteras i stort sett ingenting. Sammantaget kan det konstateras att det inom Lunds kommun återförs en hel del växtnäringsämnen till jordbruket. Kulturbärande landskapselement I Översiktsplanen (ÖPL)konstateras att de områden som är av intresse för det rörliga friluftslivet och naturvården ofta också är av intresse för kulturmiljövården. ÖPL pekar ut området Arendala- Dalby hage som särskilt värdefullt ur kulturmiljösynpunkt. Den milsvida utsikten ned mot Höje ås dalgång är ett viktigt element i riksintresset. Enligt ÖPL behöver värdena inom de olika riksoch länsintresseområdena specificeras för att kunna tjäna som underlag i den praktiska bygglovshanteringen. Det finns gott om fornlämningar inom Lunds kommun (fullåkersbygd). Antalet synliga fornminnen är däremot litet (Översiktsplan, 1998). Områdesskydd och klassningar I de underlagsrapporter som ligger till grund för revideringen av Lunds Agenda 21 berörs naturvårdsfrågorna relativt översiktligt genomförs en revidering av naturvårds- respektive grönplanen i Lunds kommun. Ett omfattande kunskapsunderlag kommer att tas fram. T.o.m. år 2000 fanns det totalt 18 naturreservat och en nationalpark (Dalby Söderskog) i Lunds kommun. Till detta kommer ett naturvårdsområde (Häckeberga), ett landskapsbildsskydd (Höje åns dalgång), 3 naturminnen, 2 biotopskydd (Skogvårdsstyrelsen inrättar troligen ytterligare biotopskydd under 2002) och 1 djurskyddsområde (Vombs Fure) samt flera vattendrag och sjöar som skyddas av strandskydd. Den sammanlagda skyddade arealen uppgick till hektar. Till detta kommer Natura 2000-områden (Fågel- och Habitatdirektiven, EU) och områden av riksintresse för natur-, kultur- och friluftsliv. De olika skyddsinstituten har olika styrka och överlappar i flera fall. Områden och arealer framgår av Tabell 3. För Natura2000-områden gäller (åtminstone formellt) att Sverige skall garantera att de värden som ligger till grund för inrättandet av ett Natura område skall bibehållas. I många fall krävs någon form av områdesskydd för att klara denna uppgift. När det gäller jordbrukslandskapet är relevant skötsel snarare än områdesskydd det primära behovet. Som framgår av tabellen finns det skyddsvärda områden som saknar områdesskydd enligt miljöbalken. Dessa skyddsvärda områden har bedömt vara skyddsvärda i ett lokalt (naturvårds- 15

16 planen), regionalt (länsstyrelsen), nationellt (riksintresse) eller t.o.m. internationellt perspektiv (Natura 2000). Det finns flera exempel på att sådana skyddsvärda områden idag sköts på sätt som i icke oväsentlig utsträckning minskar naturvärdena. Detta sker t.ex. genom avverkning av äldre och skyddsvärd skog. Det tydligaste och mest betydelsefulla exemplet på detta återfinns inom Häckeberga. Området är klassat som Natur2000-område men naturvärdena minskar. En snabbare reservatsprocess hade kunna ändra på detta. Länsstyrelsen i Skåne är ansvarig för att se till så att naturvärdena bibehålls, i enlighet med nämnda EU-direktiv. Analysen av vilka områden som saknar områdesskydd och graden av skyddsbehov behöver fördjupas. Nedan angivna områden prioriteras för säkerställande av länsstyrelsen 2001/02. Att nämna områden prioriteras är inte samma sak som att ett säkerställande verkligen kommer att ske inom uppsatt tidram. Prästaskogen, ädellövskog, 50 ha (del av Natura 2000-område) Dalby Västermark (hotad art, viktigt motiv) Humlamaden, ädellövskog, 48 ha (Natura 2000-område) Häckeberga NVO, ädellövskog Skogsmöllebäcken, ädellövskog, 98 ha Veberöds bökeskog, ädellövskog, 20 ha Tabell 3. Områdesskydd, Natura 2000 och riksintresse för naturvård, friluftsliv eller kulturmiljövård. Uppgifterna uppdaterade t.o.m Område Naturtyp Areal (ha) Befintligt skydd Klassning Nationalpark = NP Riksintresse Naturreservat = NR naturvård: RIN Naturvårdsområde = NVO Riksintresse Biotopskydd = BT friluftsliv: RIF Naturminnen = NM Riksintresse Landskapsbildsskydd = LBS kulturmiljö: RIK Fågeldirektivet:= N2000F Habitat-direktivet:N2000H Dj=djurskyddsområde P/lst = prioriterat säkerställande, länsstyrelsen Backlandskapet Fäladsmarker m.m NR (delvis) Delvis N2000H RIN S Romeleåsen (sammanfaller delvis med andra områden) Billebjär Fäladsmark 25 (23?) (NR) N2000H, NR RIN 25(N2000H) Borelundsåsen Ädellöv 6 (NR) NR Dalby Västermark (hotad art) P/lst ( NR, interrim) Dalby Söderskog Ädellövskog 34 (36?) (NP) N2000H, NP RIN, RIK 34 (2000H) Dalby Norreskog Ädellövskog, betesmark 74 (NR) 14 (2000H) N2000H, NR Degebergahus (9110) 25 (N2000H) Förslag: 2000H Dörröd 20:1 Nyckelbiotop 3,2 (BT) BT Dörröds fälad Betesmark, hassel 53 (NR) NR Fågelsångsdalen Betesmark, 14,6 (NR) N2000H, NR RIN, RIK ädellövsskog 14,6 (N2000H) Gravaregården Fem ekar 0,08 (NM) NM Gryteskog Ädellövskog, 19 (NR) 0,02 (NM) NR, NM betesmark forts nästa sida 16

17 Område Naturtyp Areal(ha) Befintligt skydd Klassning Nationalpark = NP Riksintresse Naturreservat = NR naturvård: RIN Naturvårdsområde = NVO Riksintresse Biotopskydd = BT friluftsliv: RIF Naturminnen = NM Riksintresse Landskapsbildsskydd = LBS kulturmiljö: RIK Fågeldirektivet:= N2000F Habitat-direktivet:N2000H Dj=djurskyddsområde P/lst = prioriterat säkerställande, länsstyrelsen Habergsbacken (9110) 52 (N2000H) Förslag: N2000H Hardeberga S.Sandby Fågelsjö, betesmark, NR (delvis) Delvisförslag till RIN Dalby Krankesjöomr ädellövskog N2000H (se Krankesjön, Revingefältet, nedan, Dalby Norreskog) Husarahagen (9110) 88 (N2000H) Förslag: N2000H Humlamaden-Enelyckan Ädellövskog 48 (P/lst) Förslag: N2000H P/lst 92 (N2000H) Häckeberga Ädellövskog, 167 (NR) Förslag: N2000H RIK betesmark (NVO) Delvis NVO 2,2 (BT) Delvis NR 453 (N2000H) Delvis BT P/lst (översyn) Höje ås dalgång Dalgång i öppet 105 (LBS) LBS landskap Klingavälsån Vattendrag, (RIN) NR, Natura 2000F/H RIN + CW betesmark (NR) (NR2000F) 860 (N2000H) Kungsmarken Ängs- o betesmark 232 (NR) Natura 2000H, NR RIN, RIK 232(N2000H) Knivsås Ädellövskog, 160 (NR) NR, Förslag: N2000H betesmark 24 (N2000H) Linnebjär Ädellövskog, 31 (38?) (NR) Natura 2000H, NR RIN slåtteräng 31 (N2000) Sandurområdet mellan Delvis N2000RIN Veberöd och Blentarp Maskängen Slåtter/betesmark 2 (NR) NR Måryd Hällestad Fäladsmark 200 (105?) (NR) Natura 2000H, NR RIN 200 (N2000H) Prästskogen Ädellövskog, 50 (P/lst) 79 (NR) NR, P/lst (översyn) bete/fäladsmark Prästamöllan Ädellöv, betesmark 7 (NR) NR Revingefältet Betesmark, fågelsjö 3157 (N2000H) N2000H Delvis RIN (inkl. Krankesjön) Risen Betes/fäladsmark, 53 (NR) NR ädellövskog Silvåkra allén Allé 0,2 (NM) NM forts nästa sida 17

18 Område Naturtyp Areal(ha) Befintligt skydd Klassning Nationalpark = NP Riksintresse Naturreservat = NR naturvård: RIN Naturvårdsområde = NVO Riksintresse Biotopskydd = BT friluftsliv: RIF Naturminnen = NM Riksintresse Landskapsbildsskydd = LBS kulturmiljö: RIK Fågeldirektivet:= N2000F Habitat-direktivet:N2000H Dj=djurskyddsområde P/lst = prioriterat säkerställande, länsstyrelsen Skrylle Gran dominerar 565 (NR) NR Stångby mosse Extremrikärr, 189(RIN) N2000H, NR RIN betesmark 27(56?)(NR) 27 (N2000H) Sularpskärret 1 (N2000H) N2000H RIN Stadsparken i Lund Park 1 1,3 (N2000H) Förslag: N2000H Skogsmöllebacken Ädellövskog 98 P/lst Veberöds bökeskog Ädellövskog 20 P/lst Vombs Fure Tallskog 1353(RIN) 556(Dj) Dj RIN Vombs Norregård 30,5 (N2000H, NR) N2000H, NR RIN Lackalänga Västra Hoby m.m. RIK Björnstorp - Veberöd RIK Esarp RIK Romeleåsen (del av RÅSK) RIF Källor Förslag på områden som bör ingå i nätverket Natura 2000, Länsstyrelsen i Skåne. Naturskyddade områden i Lunds kommun, Lunds kommun, Tekniska förvaltningen Natura 2000 i Skåne, Delrapport 1 4, Länsstyrelsen i Skåne Program för skydd av värdefull natur som naturreservat m.m. i Skåne , Länsstyrelsen i Skåne Riksintressen för naturvård, utdrag från GIS-databas, Länsstyrelsen i Skåne. Miljöstöd till lantbrukare i Lunds kommun Jordbruksverket betalar årligen ut bidrag till olika former av miljöstöd inom Lunds kommun. Dessa bidrags söks av de enskilda lantbrukarna och det är länsstyrelsens jordbruksenhet som praktiskt hanterar ansökningar och genomför kontroller. Under 2001 införs ett nytt system för miljöstöd. Det innebär att statistiken före och efter 2001 ej blir jämförbar. Dessutom drivs både det nya och det gamla bidragssystemet parallellt under år Miljöstödet förstärker och/eller vidmakthåller önskvärda aspekter i jordbrukslandskapet. Betesmarker och slåtterängar kan bibehållas, ekologiskt lantbruk expanderar, vall- och skyddszoner motverkar näringsläckage, våtmarkeroch småvatten återskapas. Jordbruket är en extremt reglerad och bidragsstyrd näring. Bidragssystemen bygger på EUs jordbruksprogram, Common Agriculture Policy (CAP). Det är inte sannolikt med några större förändringar av detta bidragssystem förrän i slutet av innevarande decennium. Om vi ser till hela EU utgör den andel av bidragssystemet (totalt ca hälften av hela EUs budget) som avser miljö- och landsbygdsutveckling 10 procent. I Sverige är denna andel ca 35 procent. Den andel av de totala bidragen som stärker en positiv utveckling för miljön ökar. De bidrag som ej är miljörelaterade kan delvis motverka de målsättningar som finns med miljöstödet. 18

19 Några exempel på utbetalda belopp och antalet berörda gårdar år 2000: Biologisk mångfald i betesmarker, 3,5 miljoner, 74 gårdar Fånggrödor, 0,15 miljoner, 3 gårdar Våtmarker och småvatten, 0,6 miljoner, 3 gårdar Kulturmiljövärden, 0,8 miljoner Biologisk mångfald, slåtterängar, 0,3 miljoner, 10 gårdar Övrigt Jordbruket i Lunds kommun svarar för fem procent av kommunens energianvändning. Tillverkning och spridning av konstgödning svarar för 25 procent av jordbrukets energianvändning. Jordbruksmarken i Lund tillförs årligen ca ton kväve och 170 ton fosfor i form av handelsgödsel (Program för hållbar markanvändning i Lunds kommun). Länsstyrelsen har inventerat förekomsten av lokala skador på skog orsakade av ammoniakutsläpp från storskaliga djurstallar. Sådana lokala skador förekommer på åtminstone en plats inom Lunds kommun. Vad vi kan kalla för störda miljöers värde för den biologiska mångfalden uppmärksammas alltmer. Grus- och sandtag samt torrängar som skadats av terränggående fordon utgör exempel på miljöer som gynnar sällsynta djur- och växtarter. Prognos Underlaget medger ej annat än några översiktliga bedömningar av vilka faktorer som gynnar respektive missgynnar jordbrukslandskapets värden och de miljömål som är relevanta för lantbruket. Positivt: Arealen områden där värdefulla naturmiljöer åter/nyskapats kommer att fortsätta att öka. Detta sker bl.a. som en konsekvens av det nya lokala investeringsprogrammet (LIP 2) och länsstyrelsens utbetalning av miljöstöd till lantbruket. Även skogsvårdsstyrelsens bidrag för föryngring med löv har betydelse. Redan genomförda åtgärder för att återskapa värdefulla naturmiljöer (våtmarker, röjning av igenväxta betesmarker, översilningsängar) ger full effekt först efter några år. Om Lunds kommunen, länsstyrelsen i Skåne och skogsvårdsstyren realiserar de planer som finns vad gäller områdesskydd har vi att se fram emot att ytterligare områden, bl.a. ädellövskog, säkerställs. EUs bidrag såväl som utvecklingen på marknaden (den svenska marknaden för ekologiska livsmedel är för närvarande värd ca 3 miljarder kronor) ger ekonomiska incitament för konventionella lantbruk att ställa om till ekologiskt lantbruk. Det finns förutsättningar för att arealen naturbetsmark skall kunna bibehållas eller till och med öka något. Slammets kvalitet kan komma att förbättras ytterligare vilket på sikt möjliggör återföring till jordbruket. Om bryn och alléer i jordbrukslandskapet ges kontinuitet kommer dessa miljöer att bli än mer viktiga för den biologiska mångfalden. Negativt: Ytterligare jordbruksmark kommer att exploateras för bebyggelse och infrastruktur En fortsatt utarmning av jordbruksmarkens bördighet är sannolik. Minskad övningsaktivitet på Revingefältet kan, paradoxalt nog, leda till utslagning av utrotningshotade arter. Det gäller sådana arter som gynnas av att växttäcket trasas sönder så att sanden kommer i öppen dager. 19

20 Under 90-talet har en hel del mark legat i träda. Detta har gynnat en del sällsynta åkerogräs, småvilt m.m. Mark som legat i träda plöjs nu åter upp Det finns ett stort antal djur- och växtarter som riskerar att utrotas i Lunds kommun. Många av dessa arter har en av sina sista lokaler i Lunds kommun. Faktorer av stor betydelse är att hävden av naturbetesmarker ej avbryts och att avverkning av äldre ädellövskog stoppas. Huvuddelen av det ekonomiska stöd som betalas ut till lantbruket har ej någon miljöprofil. Istället gynnar sådana subventioner ofta ett lantbruk med hög och/eller ökande användning av bekämpningsmedel och konstgödning. På lite längre sikt finns det risk för utslagning av naturbetesmarkerna. Ekonomin är svag och ofta är det svårt att hitta yngre förmågor när äldre lantbrukare går i pension. Långsam handläggning av reservatsärenden kan leda till att omistliga naturvärden förstörs. Länsstyrelsen har det största ansvaret för att särskilt värdefulla naturområden skyddas som naturreservat. Svårigheterna att hitta en bra lokalisering av en biogasanläggning har motverkat möjligheterna att åstadkomma ett miljöanpassat kretslopp av näringsämnen. Även om gränsvärden underskrids kommer slammet från reningsverken att även framgent innehålla oönskade ämnen. Detta motverkar möjligheterna att återföra näringsämnen till livsmedelsproduktionen. Jordbrukslandskapet innehåller en mängd trädmiljöer såsom alléer, dungar, alsumpskogar, solitära och solexponerade äldre träd, skogsbryn osv. Dessa trädmiljöer har, särskilt om kontinuiteten är lång och träden gamla, ett stort värde för den biologiska mångfalden såväl som kulturmiljö och landskapsbild. Dessa trädmiljöer hotas bl.a. av trädsjukdomar (almsjukan, ekdöden) och avverkning. Nydikningar sker så gott som inte alls. Dels finns det få objekt att dika och dels finns ett generellt förbud. Däremot läggs stora resurser ned på att vidmakthålla redan genomförda dikningar (inkl. årensningar). Detta sker i enlighet med lag men omöjliggör att delar av de exploaterade miljöerna återskapas på naturlig väg. Vägkanter, så väl längs små enskilda vägar som längs med motorvägar, utgör artrika miljöer. Det gäller särskilt kärlväxter. Hävden av vägkanter upphör i en del fall eller sköts på nytt sätt som missgynnar floran. Aktuella åtgärder Lunds kommun och länsstyrelsen har planer för inrättande av ytterligare naturreservat. Skogsvårdsstyrelsen kan förväntas inrätta ytterligare biotopskydd. Länsstyrelsens utbetalning av olika former av miljöstöd till lantbruket fortsätter. Detta bidrar till bl.a. minskat näringsläckage och bibehållande av värdefulla betesmarker. Revidering av naturvårdsplanen genomförs Detta dokument har stor betydelse för fortsatta kommunala och lokala insatser för att bibehålla och utveckla jordbrukslandskapets natur- och kulturmiljövärden. Det nya lokala investeringsprogrammet (LIP2, ) innebär att ytterligare satsningar sker på att restaurera och bibehålla värdefulla betesmarker (Fäladsmarker). En satsning sker också på att identifiera och bibehålla särskilt gamla lövträd. Inom det första investeringsprogrammet (LIP ) genomfördes stora satsningar på att återskapa och bevara värdefulla naturmiljöer i jordbrukslandskapet. Det gäller bl.a. naturbetesmarker, småvatten och alléer. Om intentionerna i policyn för miljöanpassad offentlig upphandling genomförs kommer inköp av KRAV-märkta livsmedel att öka. Lunds kommun har aktualitetsförklarat av Översiktsplanen från Det innebär att flera viktiga målsättningar som berör jordbruket och miljön kommer att gälla även framgent. 20