PRODUKTKATALOG. MA-systemet och övrigt gjutjärn

Transkript

1 2008 PRODUKTKTOG M-systemet och övrigt gjutjärn

2 Gustavsberg Rörsystem har en unik ställning i Skandinavien när det gäller att utveckla och marknadsföra rörsystem av gjutjärn. Tack vare vårt nära samarbete med gjuterierna, bland annat det svenska M. undgrens Gjuteri i Halmstad och en intensiv satsning på produktutveckling, ligger vi i frontlinjen när det gäller systemlösningar för krävande förhållanden. Vi investerar planmässigt i egen produktionsutrustning och vi samarbetar på jämnställd fot med andra ledande tillverkare i flera europeiska länder, som efter våra specifikationer tar fram vitala delar till våra välkända rörsystem, M och VRS. Råvaran till M-rör och M-rördelar är sorterat skrot. Järnskrotet smälts ner och återuppstår i nya rör och rördelar, som är färdiga att fullgöra sin uppgift i många år framåt. Om rörsystemet en gång i framtiden behöver bytas ut, kan det på nytt användas som råmaterial. M-systemet av gjutjärn är ett modernt rörsystem som klarar dagens miljökrav från produktion till funktion. Då det idag är allt viktigare att vi tar tillvara våra basresurser och samtidigt värnar om miljön är ett brandsäkert rörsystem med låg ljudtransmission, som dessutom kan återanvändas, det bästa vi kan rekoendera. 2 Produkterna som ingår i M-systemet är anpassade till ranschregler Säker Vatteninstallation. everantören garanterar produkternas funktion om branschreglerna och produkternas monteringsanvisning följs.

3 M-SYSTEMET PRODUKTSORTIMENT Rör... 6 Språng Grenrör pparatrör W-anslutningar pparatförminskningsrör Förminskningsrör Stamrörsstöd Rensrör Rensbrunn Vattenlås Propp Instickshylsa Råttspärr Kopplingar Kopplingsalternativ Kopplingsmöjligheter Jet-Redux Kopplingsmöjligheter Jet-koppling Montering kopplingar Kapning Vägledning vid projektering nvändningsområden för M-Systemet llmänt rand Specialprodukter judnivåer och judisolering Resistenslista för M-Systemet ÖVRIGT GJUTJÄRN Golvbrunnar Spygatter runnsbetäckningar Handpumpar Reservation Samtliga uppgifter i denna katalog är gällande vid trycktillfället. Gustavsberg Rörsystem förbehåller sig rätten att när som helst och utan föregående meddelande göra förändringar i produktsortiment eller installationsanvisningar som anses nödvändiga i produktförbättrande syfte eller av andra skäl som myndighetsanvisningar och/eller standard- eller normkrav. För senast uppdaterade och gällande version av M- katalogen, ladda ner PDF-filen från vår hemsida

4 Gjutjärn - ett rörmaterial med historia och framtid Sedan slutet av 1800-talet har gjutjärn använts som material i spillvattenledningarna i våra bostäder. Många av de spillvattensystem som installerades när seklet var ungt fullgör sin uppgift än idag. Efter att de första gjutjärnsrören installerades respektive tillverkades har många av de ursprungliga förutsättningarna markant förändrats. De viktigaste förändringarna är: spillvattnets saansättning byggmetoderna produktionsmetoderna för rör, rördelar och kopplingar I stort sett kan man säga att tillverkarna av gjutjärnsrörsystem klarat att följa med i utvecklingen, även om det ibland varit långt mellan de riktigt stora förändringarna. Gjutjärn har fortfarande en stor marknadsandel. Vi tolkar det som att materialets inneboende kvaliteter verkligen ger stora fördelar. Det vill säga relationerna mellan materialets egenskaper, rörsystemets uppbyggnad och systemets totalkostnad under livslängden är förmånliga. De gjutna avloppsrör som installerades på 1800-talet, och faktiskt de enda avloppssystem som förekom så sent som fram till slutet på 1960-talet, var så kallade normalrör - alltså gjutjärnsrör med en eller två muffar. Normalrören är uppkallade efter Normalierna, utgivna 1918 av SKTF (Sveriges Kounal Tekniska Förening). Normalierna moderniserades år 1937, för att 1968 ersättas av Svensk Standard, SMS Ursprungligen levererades normalrören antingen inoch utvändigt bestrukna med asfalt eller helt obehandlade. Om rören var obehandlade, målades de oftast utvändigt efter att de installerats. Det förekom ursprungligen tre fogmetoder för normalrör: blydiktning, cementskarvar eller tätning med mönjekitt. I början av 60-talet introducerades tätningsringar av gui, den så kallade G-ringen. G-ringen, som är en svensk konstruktion, var både teknisk och arbetsmiljömässigt en mycket viktig utveckling. Det bildades samtidigt också en saanslutning av rör-, rördels- och tätningsringstillverkare som kallades G-ringsgruppen. Denna grupps uppgift var att samverka för att utveckla och sälja den nya fogtekniken. År 1968 tog utvecklingen ett språng framåt då Gustavsberg introducerade M-systemet - Mufflöst vloppsrör-system. Motsvarande system hade då som längst funnits i drift i 7-8 år i Kanada och 3-4 år i mellaneuropa. Redan från början blev systemet en stor framgång. Efter bara tre år hade M-systemet tagit mer än 60 % andel av gjutjärnsrörmarknaden i Sverige. M-systemet introducerades därefter i rask takt i Norge och Danmark med saa stora framgång. Än idag besitter M-systemet och dess europeiska motsvarigheter en stor andel av avloppsinstallationerna för flerfamiljsbostäder, kontor, hotell och övriga fastigheter där kraven på ljud och brand är speciellt uttalade och reglerade. 4

5 5

6 M RÖR rt.nr. DE max DE min DN 50 60,0 57,0 3,5 3, , DE 75 77,0 74,0 3,5 3, , DN ,0 109,0 3,5 3, , DN ,0 158,0 4,0 3, , DN ,5 207,5 5,0 4, , DN ,5 271,5 5,5 4, , DN ,5 323,5 6,0 5, , DE 75 77,0 74,0 3,5 3, , DN ,0 109,0 3,5 3, , DN ,0 158,0 4,0 3, , DN ,0 109,0 3,5 3, ,7 S nom S min Rördelar Godstjocklek nominellt minimum Utvändig diameter nominellt minimum DN 50 3,5 3,0 60,0 57,0 DE 75 3,5 3,0 77,0 74,0 DN 100 3,5 3,0 112,0 109,0 DN 150 4,0 3,5 162,0 158,0 DN 200 5,0 4,0 212,5 207,5 DN 250 5,5 4,5 276,5 271,5 DN 300 6,0 5,0 328,5 323,5 Språng 15 rt.nr DN , DE , DN , DN , DN , DN , DN ,2 6

7 Språng 30 rt.nr DN , DE , DN , DN , DN , DN , DN ,5 Språng 45 rt.nr DN , DE , DN , DN , DN , DN , DN ,5 Språng 70 rt.nr DN , DE , DN , DN , DN , DN , DN ,0 Språng 88 rt.nr DN , DE , DN , DN , DN , DN , DN ,0 7

8 Språng 88 med renslucka rt.nr DN ,4 ångböj 88 R = 150 rt.nr DE , DN , DN ,0 ångböj med renslucka 88 R = 150 rt.nr DN ,2 ångböj med fotstöd 88 För användning vid övergång från stående till liggande samlingsledning R = 150 rt.nr DN , DN ,3 8

9 Grenrör 45 rt.nr. dim DN 50 DN , DE 75 DN , DE 75 DE , DN 100 DN , DN 100 DE , DN 100 DN , DN 150 DN , DN 150 DN , DN 200 DN , DN 200 DN , DN 200 DN , DN 250 DN , DN 250 DN , DN 250 DN , DN 300 DN , DN 300 DN , DN 300 DN , DN 300 DN ,1 Grenrör 70 rt.nr. dim DE 75 DE , DN 100 DE , DN 100 DN , DN 150 DN , DN 200 DN , DN 200 DN , DN 250 DN , DN 250 DN , DN 300 DN , DN 300 DN ,0 Grenrör 88 rt.nr. dim DN 50 DN , DE 75 DN , DE 75 DE , DN 100 DN , DN 100 DE , DN 100 DN , DN 150 DN , DN 150 DN , DN 200 DN , DN 250 DN , DN 300 DN ,0 9

10 Svängt grenrör 88 rt.nr. dim ,3 R = 50 Svängt grenrör med renslucka 88 rt.nr. dim DN 100 DN ,3 R = 50 Våningsgrenrör 70 rt.nr. dim DN 100 DN ,7 10

11 Våningsgrenrör 88 Får ej användas för anslutning av vägghängt W i avgreningen rt.nr. dim DN 100 DN ,7 Hörngrenrör 88 rt.nr. dim DN 100 DN ,8 Dubbelgrenrör 70 rt.nr. dim DN 100 DN , DN 200 DN ,0 11

12 Dubbelgrenrör 88 rt.nr. dim DN 100 DN ,9 pparatrör 88 med plaströrsmuff evereras med monterad guiring rt.nr. DI DN , DE , DN ,1 pparatsprång 88 med plaströrsmuff evereras med monterad guiring rt.nr. DI DN , DE , DN ,7 pparatgrenrör 88 med plaströrsmuff evereras med monterad guiring rt.nr. DI DE , DN ,8 pparatgrenrör 88 med plaströrsmuff evereras med monterad guiring rt.nr. DI DN ,7 12

13 W-anslutning centrisk vsedd för montering i slätända på stående M-rör (passar även PV-, PP- och PE-rör) rt.nr. DI DN ± ,1 Se sid för vägledning vid projektering W-anslutning excentrisk vsedd för montering i slätända på stående M-rör (passar även PV-, PP- och PE-rör) rt.nr. DI DN ± ,1 Se sid för vägledning vid projektering W-anslutning böj 45, gjutjärn evereras inklusive guimanschett rt.nr DN ,6 Se sid för vägledning vid projektering W-anslutning rak, gjutjärn evereras inklusive guimanschett rt.nr DN ,6 Se sid för vägledning vid projektering 13

14 W-anslutning böj 90, gjutjärn evereras inklusive guimanschett rt.nr DN ,8 W-anslutning böj 90 dubbel, gjutjärn evereras inklusive guimanschett rt.nr DN ,2 Se sid för vägledning vid projektering Se sid för vägledning vid projektering pparatsförminskningsrör, excentriska vsedda för anslutning med guinippel ø43 DE DI DE DI rt.nr. DE DI DN , DE , ,5 14

15 Förminskningsrör, excentriskt rt.nr. dim DE 75 DN , DN 100 DN , DN 100 DE , DN 150 DN , DN 200 DN , DN 200 DN , DN 250 DN , DN 250 DN , DN 300 DN , DN 300 DN , DN 300 DN ,4 Stamrörsstöd rt.nr DN , DN , DN , DN , DN ,0 Stamrörsring Till kort och långt stamrörsstöd rt.nr. ø DN ,3 Rensrör rt.nr DN , DN , DN , DN ,7 15

16 H Rensrör rt.nr DN , DN , DN ,0 Rensbrunn rt.nr DN 100 DN , DN 150 DN ,6 ock till Rensbrunn rt.nr DN 150 2,0 Vattenlås rt.nr. H DE , DN ,0 Vattenlås liggande/stående D rt.nr. D DN , DE 83* , DN , DN , DN ,5 *Saankopplas med 83/75 redux (ingår i leveransen). 16

17 Propp rt.nr DN , DE , DN , DN , DN , DN , DN ,5 Instickshylsa För användning i PP-, PE- eller PV-rör vid koppling till M-rör eller M-rördel med JET -koppling rt.nr DE 75 0, DN 100 0,1 Råttspärr rt.nr DN 100 0,1 M Klamsvep evereras med bult och mutter rt.nr DN , DE , DN ,15 M kustikdämpare rt.nr ,13 17

18 JET -kopplingar JET -koppling, klass För användning i byggnad. Med guimanschett i EPDM-gui Se kopplingsmöjligheter sid 25 rt.nr DN , DN , DN , DN , DN ,40 Ultrajet -koppling, klass För användning i byggnad. Med guimanschett i EPDM-gui rt.nr DN , DE , DN , DN ,20 JETETT -koppling, klass För användning i byggnad. Med guimanschett i EPDM-gui rt.nr. dim DN , DE , DN ,21 JET -Redux, klass För användning i byggnad. Med guimanschett i EPDM-gui Se kopplingsmöjligheter sid 24 rt.nr. dim DN 50 DE , DE 75 DN , DN 100 DN , DE 83 DE , DN 100 DE , DN 150 DN ,80 JET -Electric, klass För användning i byggnad. Med guimanschett i EPDM-gui rt.nr DN , DE , DN , DN ,40 18

19 Kopplingsalternativ De svenska normkraven på gjutna avloppsrör, rördelar och kopplingar koer successivt att anpassas till den standard som gäller inom Europa, sk. EN-standard. Den standarden heter SS-EN 877. M-systemet fyller samtliga krav enligt SS-EN 877. På flera punkter, bl.a ytbehandling, är våra interna krav högre än standardkraven. Det framgår av texten i EN-standarden att ett avloppssystem består av rör, rördelar och kopplingar som alla är att betrakta som komponenter i ett system. Vårt system- och funktionsansvar förutsätter därför att det i det monterade avloppssystemet endast ingår rör, rördelar, kopplingar och andra detaljer som är godkända komponenter i Gustavbergs M-system. Vad som är godkända komponenter framgår av vår vid varje tillfälle gällande produktkatalog. Kopplingstyper I M-systemet ingår olika kopplingstyper, klass för användning i byggnad, klass /M för byggnad och mark samt klass för användning i mark. Kopplingar i klass finns i sju olika typer, som var och en har sina speciella egenskaper. JET -koppling i dimensioner från DN 40 till och med DN150 är standardkopplingar med 2 bultar. JET /M-koppling med 4 bultar i DN 200 JET /M-koppling med 8 bultar i DN 250. JET -Redux är koppling och förminskning i en detalj. Ultrajet kopplingen är en standardkoppling med 1 bult i DN JET Electric-koppling med 2 bultar, elektriskt ledande i DN 50 DN 150. JETETT -kopplingen är en standardkoppling med 1 bult i DN 50 DN 100. Kopplingar i klass finns som JET M-koppling med 2 bultar för dimensioner från DN 50 till och med DN 150. JET /M-koppling med 4 bultar i DN 200. JET /M-koppling med 8 bultar i DN 250. För att systemet ska ha den förväntade livslängden och för att förhindra driftstörningar är det viktigt att rätt kopplingstyp och kopplingsmodell för det aktuella dragningsfallet används. Observera att det endast är kopplingar klass /M och som får användas i mark. Kopplingar i byggnad Gustavsberg M-system innehåller sex olika kopplingar avsedda att användas i byggnad. JET -koppling JETETT JET /M-koppling Ultrajet JET -Redux JET -Electric JET -koppling klass, DN 40 DN 150 JET -koppling klass består av ett svep av rostfri plåt enligt EN10088/E nr , två brickor av galvaniserat stål, två förzinkade insexbultar med M8-gänga samt en guimanschett av EPDM-gui. Observera att insexbulten är helgängad, vilket ej är standard. Detta måste beaktas vid ett eventuellt byte av bult. Vid montage av JET -kopplingen kan elektrisk eller trycklufts-skruvdragare med slirkoppling användas. Insexbits ska vara 6. Vid behov kan kopplingen efterdras med spärrnyckel. JET -kopplingen kan, vid behov öppnas helt genom att skruvarna gängas ut. Detta är en fördel vid inkapning på befintlig ledning eller där det är för trångt för att montera kopplingen på normalt sätt. Rör och rördelar ska klamras. Maximal tillåten förskjutning axiellt vid rakt montage är 5 på vardera sidan om mittrillan. Tillåten avvinkling vid helt inskjutna rörändar är 3. nvändningsområden för JET -koppling klass JET -kopplingen märkt kan användas för alla typer av saankopplingar av rör och rördelar i dag- och spillvatteninstallationer i bostäder, kontor och de flesta typer av offentliga lokaler. Viss försiktighet tillråds vad det gäller sjukhus, industrier och liknande, där spillvatten kan innehålla ämnen som kan angripa EPDM-guimanschetten. (Se resistenslista sid 44). Den yttre miljön kring rörsystemet får heller inte innehålla substanser som kan angripa det rostfria svepet som ej är syrafast. JET -kopplingen kan, tillsaans med stödhylsa, användas för att saakoppla PV-, PP- och PE-rör med utvändig diameter 75 respektive 110 med M-rör / M-rördelar. JET /M-koppling klass, DN , klass DN 300 Teknisk information för JET / M klass DN finns på sid 22. Koppling DN 300 är en klass koppling som är tillverkad av rostfritt material enligt EN10088/ E nr Kopplingen består av ett tudelat svep med invikta kanter och en guimanschett av EPDM-gui. Insexbulten är försedd med huvud för 6 insexnyckel, vilket ej är standard. Detta måste beaktas vid eventuellt byte av bult. Observera att insexbulten är helgängad. 20

20 Vid montage av JET /M-koppling kan elektrisk eller tryckluftsskruvdragare med slirkoppling användas. Insexbits ska vara 6. Vid behov kan kopplingen efterdras med spärrnyckel. Maximalt tillåten axiell förskjutning är 5 på vardera sidan om mittrillan. Kopplingar i dimensioner över DN 150 bör ej avvinklas. Åtdragningsmoment och tillåtet tryck i rörsystemet framgår av tabellen sidan 23. JETETT -koppling klass, DN 50 DN 100 JETETT -kopplingen består av ett svep av rostfri plåt enligt EN10088/E nr , en kromaterad insexbult samt fyrkantmutter med M8-gänga och en guimanschett av EPDMgui. Plåtsvepet har två påsvetsade öron av förzinkad plåt. Vid montage av JETETT -kopplingen kan elektrisk eller tryckluftsskruv-dragare med slirkoppling användas. Insexbits ska vara 6. Vid behov kan kopplingen efterdras med spärrnyckel. xiell förskjutning av rörändarna i kopplingen är ej tillåten och rörändarna ska därför alltid vara inskjutna till stopp. Tillåten avvinkling är 3. Se tabell på sidan 23 för åtdragningsmoment och tillåtet invändigt tryck i systemet. nvändningsområden för JETETT -koppling klass JETETT -kopplingen kan användas för alla typer av saankopplingar av rör och rördelar i dag- och spillvatteninstallationer i bostäder, kontor och de flesta typer av offentliga lokaler. Viss försiktighet tillråds vad det gäller sjukhus, industrier och liknande, där spillvatten kan innehålla ämnen som kan angripa EPDM-guimanschetten. (Se resistenslista sid 44). Den yttre miljön kring rörsystemet får heller inte innehålla ämnen som kan angripa det rostfria svepet som ej är syrafast. JETETT -kopplingen får ej användas för att saankoppla PV-, PP- eller PE-rör med M-rör/M-rördelar. JET Electric-koppling klass, DN 50-DN 150 JET Electric-koppling klass består av ett svep av rostfri plåt enligt EN10088/E nr , två brickor av galvaniserat stål, två förzinkade insexbultar med M8-gänga samt en guimanschett av EPDM-gui. Observera att insexbulten är helgängad, vilket ej är standard. Detta måste beaktas vid ett eventuellt byte av bult. Vid montage av JET Electrickopplingen kan elektrisk eller trycklufts-skruvdragare med slirkoppling användas. Insexbits ska vara 6. Vid behov kan kopplingen efterdras med spärrnyckel. JET Electric-kopplingen kan, vid behov öppnas helt genom att skruvarna gängas ut. Detta är en fördel vid inkapning på befintlig ledning eller där det är för trångt för att montera kopplingen på normalt sätt. Rör och rördelar ska klamras. Maximal tillåten förskjutning axiellt vid rakt montage är 5 på vardera sidan om mittrillan. Tillåten avvinkling vid helt inskjutna rörändar är 3. nvändningsområden för JET Electric-koppling klass JET Electric-kopplingen märkt kan användas för alla typer av saankopplingar av rör och rördelar i dag- och spillvatteninstallationer i bostäder, kontor och de flesta typer av offentliga lokaler. Viss försiktighet tillråds vad det gäller sjukhus, industrier och liknande, där spillvatten kan innehålla ämnen som kan angripa EPDM-guimanschetten. (Se resistenslista sid 44). Den yttre miljön kring rörsystemet får heller inte innehålla substanser som kan angripa det rostfria svepet som ej är syrafast. JET Redux klass JET Redux är en klass koppling som är helt tillverkad av rostfritt material enligt EN10088/E nr Kopplingen består av ett svep med invikta kanter samt två brickor och två helgängade insexbultar med M6 gänga (förzinkade) och en guimanschett av EPDM-gui. Kopplingen är avsedd att ersätta en gjuten förminskning och två kopplingar av annan typ, vilken är den traditionella lösningen för att åstadkoa en dimensionsförändring på en ledning. Kopplingen kan också användas för att förminska avgreningen på grenrör. ygglängden på en reduktion utförd med JET Redux är väsentligt mindre än på den traditionella lösningen, vilket i vissa situationer kan vara en fördel. Insexbulten är försedd med huvud för 6 insexnyckel, vilket ej är en standardbult. Detta måste beaktas vid eventuellt byte av bult. Vid montage av JET Redux kan elektrisk eller tryckluftsskruvdragare med slirkoppling användas. Insexbits ska vara 6. Vid behov kan kopplingen efterdras med spärrnyckel. Maximalt tillåten förskjutning axiellt vid rakt montage är 5 på vardera sidan om mittrillan. Tillåten avvinkling vid helt inskjutna rörändar är 3. Se tabell sidan 23 för åtdragningsmoment och tillåtet invändigt tryck i rör-systemet. nvändningsområden för JET Redux klass JET Redux kopplingen kan användas för alla typer av saankoppling av rör och rördelar i dag- och spillvatten installationer i bostäder, kontor och offentliga lokaler. Viss försiktighet tillråds vad gäller sjukhus, industrier och liknande, där spillvatten kan angripa EPDM-guimanschetten (se resistenstabell sidan 44 för närmare information). Den yttre miljön kring rörsystemet får heller inte innehålla ämnen som kan angripa det rostfria svepet som ej är syrafast. JET Redux kan, tillsaans med stödhylsa, användas för att saankoppla PV-, PP- och PE-rör med utvändig diameter 75 respektive 110 med M -rör/ M -rördel. 21

21 Ultrajet -koppling klass, DN 50 DN 150 Ultrajet -kopplingen består av ett svep av rostfri plåt enligt EN10088/E nr , en kromaterad insexbult samt fyrkantmutter med M8-gänga samt en guimanschett av EPDMgui. Plåtsvepet har två påsvetsade öron av rostfri plåt. Vid montage av Ultrajet -kopplingen kan elektrisk eller trycklufts-skruvdragare med slirkoppling användas. Insexbits ska vara 6. Vid behov kan kopplingen efterdras med spärrnyckel. xiell förskjutning av rörändarna i kopplingen är ej tilllåten och rörändarna ska därför alltid vara inskjutna till stopp. Tillåten avvinkling är 3. Se tabell på sidan 23 för åtdragningsmoment och tillåtet invändigt tryck i systemet. nvändningsområden för Ultrajet -koppling klass Ultrajet -kopplingen kan användas för alla typer av saankopplingar av rör och rördelar i dag- och spillvatteninstallationer i bostäder, kontor och de flesta typer av offentliga lokaler. Viss försiktighet tillråds vad det gäller sjukhus, industrier och liknande, där spillvatten kan innehålla ämnen som kan angripa EPDM-guimanschetten. (Se resistenslista sid 44). Den yttre miljön kring rörsystemet får heller inte innehålla ämnen som kan angripa det rostfria svepet som ej är syrafast. Ultrajet -kopplingen får ej användas för att saankoppla PV-, PP- eller PE-rör med M-rör / M-rördelar. Ultrajet -boja klass, DN 50 - DN 150 Ultrajet -bojan består av ett "tandat" stålsvep i två delar som monteras med fyra bultförband. Ultrajet -bojan kan endast användas i kombination med Ultrajet -koppling/ JETETT, M-rör och M-rördelar i byggnad. Vid montering greppar bojans tandade insida runt rörändarnas mantel och fixerar därmed rörskarven. ojan har ingen tätande funktion. Se närmare monteringsanvisning sid 34. Kopplingar i mark M-systemet inkluderar en kopplingstyp avsedd att användas i mark: JET /M-koppling klass DN 200 till och med DN 250 består av ett svep av syrafast plåt enligt EN10088/ E nr Guimanschett av NR-gui. Insexbultarna är förzinkade för att de ej ska skära vid åtdragning. Observera att insexbulten är helgängad, vilket ej är standard. Detta måste beaktas vid eventuellt byte av bult. Vid montage av JET / M-kopplingen kan elektrisk eller tryckluftsskruvdragare med slirkoppling användas. Insexbits ska vara 6. Vid behov kan kopplingen efterdras med spärrnyckel. JET M-koppling klass, DN 50 till och med DN 150 består av ett svep av syrafast plåt enligt EN10088/ E nr , två brickor av syrafast stål, två syrafasta och förzinkade insexbultar med M8 gänga samt en guimanschett av NRgui. Insexbultarna är förzinkade JET /M-koppling klass, DN DN 250 JET M-koppling klass, DN 50 DN 150 för att de ej ska skära vid åtdragning. Observera att insexbulten är helgängad, vilket ej är standard. Detta måste beaktas vid eventuellt byte av bult. Vid montage av JET M-kopplingen kan elektrisk eller tryckluftsskruvdragare med slirkoppling användas. Insexbits ska vara 6. Vid behov kan kopplingen efterdras med spärrnyckel. JET M-kopplingen kan, vid behov öppnas helt genom att skruvarna gängas ut. Detta är en fördel vid inkapning på befintlig ledning eller där det är för trångt för att montera kopplingen på normalt sätt. Maximalt tillåten förskjutning axiellt vid rakt montage är 5 på vardera sidan om mittrillan. Tillåten avvinkling vid helt inskjutna rörändar är 3. Åtdragningsmoment och tillåtet tryck i rörsystemet framgår av tabellen till höger. nvändningsområden för JET /M och M-koppling klass JET /M och M-kopplingen kan användas för alla typer av saankopplingar av rör och rördelar i dag- och spillvatteninstallationer i bostäder, kontor, offentliga lokaler och industrier. Viss försiktighet tillråds vid höga koncentrationer av kemikalier i industriellt spillvatten från storkök och sjukhus. Guimanschettens resistens mot kemikalier i kombination med förhöjda temperaturer (40-50 eller mer) är generellt sett något som bör kontrolleras i varje enskilt fall. (Se resistenslista sid 44). JET /M och M-kopplingen kan, tillsaans med stödhylsa, användas för att saankoppla PV-, PP-och PE-rör med utvändig diameter 75 respektive 110 med M-rör / M-rördelar. 22

22 Kopplingar och bojor i M-systemet JET - Electric klass JET - koppling klass JETETT klass JET - Redux klass Ultrajet - koppling klass Ultrajet - boja klass JET /M och M-koppling klass ntal bultar DN 40 DN DN DN 250 DN Min åtdragningsmoment DN 40 DN Nm 8 Nm 10 Nm 8 Nm 8 Nm 20 Nm 8 Nm DN 250 DN Nm 8 Nm Max åtdragningsmoment DN 40 DN Nm 15 Nm 15 Nm 15 Nm 12 Nm 25 Nm 15 Nm DN 200 DN Nm 15 Nm Material i guimanschett EPDM EPDM EPDM EPDM EPDM NR Material i svep Rostfritt Rostfritt Rostfritt Rostfritt Rostfritt Syrafast Tål inv. tryck utan fixering Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Upphängning i skarv Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Elkontakt över skarv Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej nvändbar vid inkapning Nej Ja Nej Nej Nej Ja nvändas i mark Nej Nej Nej Nej Nej Ja Max avvinkling DN 40 DN DN 200 DN Max inv. provtryck (ej fixerad) DN ,3 bar 0,4 bar 0,3 bar 0,3 bar 0,5 bar 4 bar 0,4 bar DN 150 0,2 bar 0,3 bar 0,2 bar 0,5 bar 4 bar 0,3 bar DN ,2 bar 0,2 bar Max inv. tryck i fixerat läge 5,0 bar 5,0 bar 5,0 bar 0,5 bar 5,0 bar 5,0 bar 5,0 bar nmärkning: 1 bar = 100 kpa = 0,1 Mpa. 23

23 Kopplingsalternativ JET Redux kopplingsbart med: DN DN 50 x DE 50 Plaströr 50 /Rostfritt 50 PP/ PV/ PEH/ Komposit DE 75 x DN 50 DE 75 Normalrör DE DE 83 x DE 75 DN 50 Plaströr 75 PP/ PV/ PEH DE 75 DN DN 100 x DE 75 Rostfritt 75 DN DN 100 x DN 50 DN 50 Plaströr 110 PP/ PV/PEH/ Komposit DN DN 150 x DN 100 Rostfritt 110 DN

24 JET -koppling kopplingsbart med: DE Plaströr 75 PP/ PV/PEH Rostfritt 75 DE 75 DN Plaströr 110 PP/ PV/PEH/ Komposit Rostfritt 110 DN 100 DN Plaströr 160 PP/ PV/PEH/ Komposit Rostfritt 160 DN 150 DN DN

25 Montering av kopplingar JET -koppling / JET Electric Elektrisk eller trycklufts-skruvdragare med slirkoppling och insexbits dim. 6 kan användas. OS bultarna skall dras växelvis och ej i botten. Åtdragningsmomentet är min. 8 Nm, max. 15 Nm. Till sist- vid behov- efterdra växelvis med spärrnyckel. Vid helt inskjutna rörändar tillåts en avvinkling på max. 3. Placera kopplingen på ena rörändan. Skjut in den andra rörändan i guimanschetten. Elektrisk eller trycklufts-skruvdragare kan användas JET -Redux Elektrisk eller trycklufts-skruvdragare med slirkoppling och insexbits dim. 6 kan användas. OS bultarna skall dras växelvis och ej i botten. Åtdragningsmomentet är min. 8 Nm, max 15 Nm. Vid behov- efterdra växelvis med spärrnyckel. Vid helt inskjutna rörändar tillåts en avvinkling på max. 3. Placera kopplingen på ena rörändan. Skjut in den andra rörändan i guimanschetten. Elektrisk eller trycklufts-skruvdragare kan användas JETETT /Ultrajet -koppling Elektrisk eller trycklufts-skruvdragare med slirkoppling och insexbits dim. 6 kan användas. Vid helt inskjutna rörändar tillåts en avvinkling på max 3. Åtdragningsmomentet för JETETT är min. 10 Nm, max.15 Nm. Åtdragningsmomentet för Ultrajet är min. 8 Nm, max 12 Nm. Ultrajet-kopplingen kan på grund av sin konstruktion uppta större axiella krafter än den vanliga JET -kopplingen. Skjut på JETETT / Ultrajet -kopplingen så att mittrillan möter rörändan. Skjut in det andra röret så att det möter mittrillan. Dra ihop med skruvdragare alt. spärrnyckel (6 insex). Ultrajet -boja Montera JETETT /Ultrajet -kopplingen enligt anvisningarna ovan. Montera bojans halva med slits över JETETT / Ultrajet -kopplingens bultförband. Montera bojans andra halva på motsatt sida. Dra fast de fyra bultförbanden för hand. Kontrollera att JETETT /Ultrajet -bojan ligger fri från JETETT /Ultrajet -kopplingen. Växeldra de fyra bultarna med exempelvis en spärrnyckel. Åtdragningsmoment min 20 Nm, max 25 Nm. 26

26 M-rör kapas med bandsåg, såg eller kedjekniv. Rörändan behöver normalt inte efterbehandlas, men om en extremt hög korrosionsbelastning kan förväntas bör snittytan målas med epoxi. Kontrollera att inga grader har uppstått som kan skada kopplingarnas guimanschetter. Ojämnheter på kapsnittet får inte överstiga 3 och röret får inte vara deformerat eller sprucket. Exempel på kapmetoder och verktyg som rekoenderas för M-systemet: Observera att på grund av värmeutveckling avråds kapning med rondell. 27

27 Vägledning vid projektering Spillvattenledning i byggnad apparatanslutning nslutning av W och andra apparater till M-systemet Vid anslutning av W eller annan apparat med vattenlås till horisontell anslutningsledning måste vattenytan i vattenlåset alltid ligga minst en rördiameter (DN) över den punkt där anslutningsledningen kopplas till den vertikala samlingsledningen. Denna anvisning för M-systemet är en anpassning till de flesta europeiska länders regler för sanitära installationer. Se även typritning nedan. nslutning av W För att undvika inspolning från ovanliggande apparater ska vägghängda W eller W med P-lås aldrig anslutas med någon typ av 88 grenrör direkt på stående ledning. Även om en kort sidodragning görs kan problem uppstå med inspolning från överliggande apparater om höjdskillnaden mellan horisontell anslutningsledning och vertikal samlingsledning inte är minst en gånger DN, d.v.s. normalt minst 100 för W. I M-systemet finns därför ett antal rördelar som underlättar anslutning av vägghängda W eller W med P- lås på ett så utryessnålt sätt som möjligt. Rördelarna säkerställer dessutom att eventuella problem med inspolning elimineras. Nedanstående figurer visar hur dessa typer av W ska anslutas vid olika vanligt förekoande installationsfall samt vilka rördelar som ska användas. nslutning av W med P-lås eller vägghängt W vid sidan av den vertikala samlingsledningen är alltid att föredra framför anslutning rakt bakåt. nslutning vid sidan är också minst utryeskrävande (slitsar kan som regel göras mindre). I synnerhet gäller detta W med P-lås där vi endast rekoenderar installation enligt nedanstående figur. Våningsgrenröret (Fig. 1 sidan 29) är avsett att användas i de fall man vill undvika att få en koppling placerad i bjälklaget. Detta grenrör är därför mycket lämplig vid renoveringsarbeten eller där kärnborrning utförs, då grenrörets längd är anpassat för att kunna föras igenom ett max. 200 tjockt bjälklag och kopplas på undersidan av detsaa. Om man väljer att placera en koppling i bjälklaget kan standard grenrör DN 100 x 70 (enkelt eller dubbelt) respektive grenrör DN 100 x 45 användas. Observera att DN 100 x 45 grenrör dock endast finns som enkelt grenrör. I figurerna förekoande måttangivelser gäller från färdiga ytor. Sortiment och mått på W-stolar förändras ofta. Kontrollera därför alltid noga avsättningshöjder och byggmått för den W-stol som ska installeras. Vägg Min. 40 Min. 40 Färdig yta för tätskikt jälklag För att uppfylla kraven enligt ranschregler Säker Vatteninstallation måste ovanstående minimått från färdig yta, golv respektive vägg, följas. W-anlutning rak (se illustration) är kapbar för att kunna anpassas till bjälklagets tjocklek. 28

28 Fig. 1. nslutning av ett eller två W med P-lås vid sidan av vertikal samlingsledning med våningsgrenrör 70 och enkel eller dubbel W-böj Max ult för W * * Fig. 1b. nslutning av ett eller två W med P- lås vid sidan av vertikal samlingsledning, plan. Fig. 2. nslutning av ett vägghängt W rakt framför vertikal samlingsledning med grenrör 45 och kapbar W-böj Max Fig. 3. nslutning av ett eller två vägghängda W vid sidan av vertikal samlingsledning med grenrör 70 (enkelt eller dubbelt) och enkel W-böj * * Fig. 4. nslutning av W vid sidan av vertikal samlingsledning med 88 språng, 45 grenrör och rak, kapbar W-anslutning. 215 Fig. 5. nslutning av W med S-lås För anslutning av W med S-lås används M-rör och en av Msystemets W-anslutningar

29 nslutning av M-rör till normalrör Inkapning på befintlig M-ledning 3" Normalrör Redux-koppling M-rör DE 75 4"-6" Normalrör Koppling DN 100/ DN 150 M-rör DN 100/ DN 150 Vid gynnsaa måttoleranser på ytterdiametrarna kan normal-rör anslutas med JET -koppling eller Ultrajet -koppling/jetett. Rördelens byggmått + 15 Från den befintliga rörledningen bortkapas den aktuella rördelens byggmått plus ca 15. nslutning av M-rör till plaströr Täthetsprovning Rörledningar i byggnad skall täthetsprovas före ingjutning eller inklädning. Se även VVS M 98, kap. YT.153 samt R 98 VVS, kap. YT 153 PE, PP eller PV-rör Instickshylsa JET-koppling Vid saankoppling av M-rör och plaströr skall instickshylsa och JET -koppling ellerjet Redux användas. Instickshylsan placeras i plaströret. Ultrajet / JETETT -kopplingen får ej användas vid saankoppling av M-rör och plaströr. pparatrördelar av gjutjärn som ingår i M-systemet är speciellt tillverkade för anslutning av sanitetsapparater och får endast användas för detta ändamål. pparatrördelar får ej användas för saankoppling av M- och plaströr. 30

30 Klamring och riktningsändringar Klamring av M-ledning skall utföras så att rörskarven ej utsätts för sådana böjpåkänningar att läckage kan uppstå. Se VVS M 98, kap. PNP och PN samt R 98 VVS, kap. PNP. iggande ledning max 750 max 2000 max 750 edning utan rördelar klamras med max mellan klamringarna. vståndet klamring-koppling får vara max vvinkling av liggande ledning Stående ledning max 500 Stående ledning klamras med max mellan klamringarna eller max från ingjutning i bjälklag. max 2000 max 500 vy från ovan vvinkling av liggande ledning utförs med språng max. 45. För dimension från DE 75 t.o.m DN 150 rekoenderas långböj 88. vy från sidan MX 3 vvinklad rak M-ledning kräver noggrannare klamring - om avvinklingen "går tillbaka" kan läckage uppstå. Kopplingen tillåter att färdig avloppsledning täthetsprovas med 50 kpa inre vattentryck. vvinklingen får ej överskrida värden i tabell sidan 23 och får ej ersätta passande rördel. Rördelen är säkrare, speciellt vid mekanisk rensning. nslutning mellan två liggande ledningar nslutning mellan två liggande ledningar utförs med grenrör max. 45. max 2000 vy från ovan vy från sidan max 750 max 750 Då stamrörsstöd används klamras ledningen enligt ovan. 31

31 Övergång från stående till liggande samlingsledning För övergång från stående till liggande samlingsledning rekoenderas grenrör max. 45. max 750 max 200 vy från sidan Rekoendationer till spillvattenledningar under bottenplatta och i mark M-rör och delar är avsedda att förläggas i såväl byggnad som i mark. Vid förläggning av ledning i mark eller under bottenplatta skall följande beaktas: Kopplingar och fästdon skall vara utförda i syrafast material. edningars förläggning i mark och under bottenplattan skall anpassas till grundförhållandena och byggnadens grundläggningssätt varvid eventuella sättningsdifferenser mellan mark och byggnad skall beaktas. Geotekniska utlåtanden skall iakttas vid projekteringen. Vid förläggning av M-ledningar i mark gäller de föreskrifter som anges i nläggnings M 98, kap. P max 750 max 200 Vid övergång med grenrör max. 88 förses den stående ledningen med rensrör i övergångens omedelbara närhet. vståndet klamring-koppling får vara max. 200 i strömningsriktningen. Övergång från stående till liggande anslutningsledning vy från sidan Vid övergång från stående till liggande anslutningsledning rekoenderas grenrör max. 45. nslutning av stående anslutningsledning till liggande samlingsledning nslutning av stående anslutningsledning till liggande samlingsledning utförs med grenrör max. 88. nslutning av liggande anslutningsledning till liggande samlingsledning vy från ovan max 750 max 750 Övergång från stående anslutningsledning till liggande samlingsledning utförs med grenrör max 45. vståndet klamring-koppling får vara max. 750 i strömningsriktningen. Spillvattenledningar under bottenplatta Utbytbar ledning En utbytbar ledning är en ledning som utan förstörande ingrepp i byggnadsstoen eller ytskiktet kan nås för reparation och utbyte. Exempel: Fritt förlagd ledning edning förlagd i slits eller kanal täckt med demonterbara skivor o dyl. edning förlagd i krypbart schakt eller annat krypbart utrye edning förlagd i utrye med åtkomliga ändpunkter och förlagd så att den vid behov kan dras ut genom någon av ändpunkterna för att kunna ersättas med ny ledning. Ej utbytbar ledning En ledning som anses vara ej utbytbar är en ledning som för reparation och utbyte kräver förstörande ingrepp i byggnadsstoen eller ytskiktet. Exempel: Ingjuten ledning edning förlagd i schakt eller slits som murats igen med tegelsten, betongblock o dyl. edning som med svårighet kan bytas ut och ersättas. Projektering Spillvattenledningars förläggning bör diskuteras under ett tidigt stadium av projekteringen i nära samarbete med samtliga berörda parter. Förläggning under bottenplattan anpassas till grundförhållandena och byggnadens grundläggningssätt så att eventuella sättningar beaktas. Geotekniska utlåtande skall iakttas vid projekteringen. Då sättningsrisker föreligger och ledningen är ej utbytbar kan förläggningen utföras enligt följande: ledningen ingjutes i bottenplattan ledning upphängd i bottenplattan där återfyllning med friktionsmaterial utföres enligt tabell på sid

32 Rekoendationer till upphängning under bottenplatta En spillvattenledning som är förlagd under bottenplatta kan skyddas mot sättningsskador genom att hängas upp i byggnadens bottenplatta. Fästdonen skall vara tillverkade i syrafast stål. Valet av fästdon och stödavstånd styrs av den erfoderliga tvärsnittsarean för fästdonen. Se nedan. Se även VVS M 98 kap. PNP samt R 98 VVS kap. PNP. Rördimension Högsta fyllningshöjd i meter (över rörhjässa) Största avstånd mellan fästdon, i meter Erforderlig tvärsnittsarea ( 2 ) för fästdon vid största avstånd mellan fästdon Erforderlig tvärsnittsarea ( 2 ) för fästdon per meter rör DE 75 och DN 100 0,5 1,0 1,5 1,5 1,0 0, DN 150 0,5 1,0 1,5 2,5 1,5 1, Upphängning av M-rör under bottenplatta Klamring av M-rör under bottenplatta Klamring skall ske på varje sida om den syrafasta kopplingen och rören skall förses med fixpunkt på var 6:e meter. Upphängningspendlarna gjuts fast i bottenplattan och förankras genom att bockas eller förses med en bricka. ockade pendlar kan t.ex. hakas i bottenplattans armeringsnät. Riktningsändringar Riktningsändringar utförs med språng max 45. För dimension DN 100 rekoenderas långböj 88. Då konstruktionen av utryesskäl ej medger användande av språng max 45 eller långböj 88 kan, i undantagsfall, vanliga språng med högre gradtal än 45 användas. Rensmöjligheter bör i sådana installationsfall beaktas. Spillvattenledningar i mark Spillvattenledningar i mark skall förläggas på frostfritt djup. För bestämning av detta rekoenderas "yggvägledning 5, Vatten och vlopp", kap 5:4 Kom.5. Om spillvattenledningen förläggs på mindre djup än frostfritt djup så skall ledningen isoleras för att undvika frysning. 33

33 Dagvatteninstallationer i byggnad För dagvatteninstallationer gäller de anvisningar som ges i VVS M 98, kap. PNP,PNQ, PN-.1 samt de råd som ges i R 98 VVS. Vid dagvattenledningar, där det inre vattentrycket kan förväntas överskrida 50 kpa, skall rören fixeras med Ultrajet -boja för att förhindra isärdragning av rörskarven. I tabellen på sidan 23 återfinns tillåtet inre tryck i rörledningen för respektive produkt. Oavsett vilket kopplingsalternativ som väljs rekoenderar vi att stamrörsstöd används vid övergång från stående till liggande ledning. Installationsexempel med fixering JET -koppling /JETETT / Ultrajet -koppling Installationsexempel med Ultrajet -boja JETETT / Ultrajet -koppling / Ultrajet -boja max 2000 max 2000 max 2000 fixering min var 6:e meter Klamring var 6:e meter Rekoenderat pendelavstånd Stående ledning klamras minst var 6:e meter iggande ledning klamras minst var 3:e meter vy från sidan vy från sidan Klamring var 3:e meter Fixering minst var 6:e meter JET -koppling /JETETT -och Ultrajet - koppling Stående samlingsledningar för dagvatten i byggnad förses med fixpunkt var 6:e meter. Ur montagesynpunkt är det lämpligt att fästa rören på konsoler till vägg. JETETT / Ultrajet -koppling och -boja Med kombinationen JETETT/Ultrajet-koppling och -boja behöver den stående och liggande ledningen endast förses med klaer respektive pendel om inte invändigt vattentryck överskrider max tillåtet tryck. 34

34 nvändningsområden för M-systemet M-systemet är avsett för nedanstående användningsområden: Klass SH Rörsystem för spillvatten i byggnad där temperaturen kortvarigt uppgår till högst 95. Klass R Rörsystem för avledning av dagvatten i byggnad. Klass MSR Rörsystem som uppfyller kraven för avledning av såväl spillvatten som dagvatten i mark. Klasserna SH, R och MSR är den klassificering som används av Svenskt yggodkännande i reglerna för typgodkännande av avloppsledningssystem. att det inte uppstår olägenheter på grund av lukt eller fuktpåslag på byggnadsdelar. Spillvatteninstallationer får inte luftas via byggnaders ventilationssystem. ensionering av spillvattenledningar i självfallssystem En spillvatteninstallation skall dimensioneras så att den kontinuerligt kan avleda 150% av det tillhörande tappställets normflöde. Vid dimensioneringen av spillvattenledningar skall normflödena i nedanstående tabell användas. llmänt Spillvatten Installation för spillvatten skall enligt overkets byggregler (FS 1993:57 med ändringar) utformas så att spillvatten kan avledas utan att installationen eller avloppsanläggningen skadas samt så att deras funktioner inte påverkas. Spillvatteninstallationer skall utformas så att de kontinuerligt skall kunna avleda 150% av de betjänade tappställenas normflöden. Spillvattenflödet får dock inte vara mindre än att det kan föra bort sådana föroreningar för vilka installationen är avsedd. ukt får inte spridas från avloppsnätet. Tappställen och säkerhetsventiler skall förses med avloppsenheter, såvida inte spillvattnet utan olägenhet kan avledas på annat sätt. Säkerhetsanordningar såsom sprinkler, nödduschar och brandposter behöver inte ha sådana avloppsenheter. I lägenheter skall minst ett utrye för personlig hygien förses med golvbrunn. I självfallssystemet skall avloppsenheter anslutas så att spillvatten från en avloppsenhet med vattenlås inte kan tränga in i en annan avloppsenhets vattenlås. vloppsenheter där spillvattnet kan orsaka olägenheter till följd av lukt får inte anslutas till golvavlopp. vloppsenheter för spillvatten som kan innehålla brandeller explosionsfarliga vätskor får inte ha vattenlås. vlopp från vattenklosetter får inte anslutas till bensin-, olje- eller fettavskiljare. I spillvatteninstallationer där vattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder av skadliga ämnen, skall spillvattnet behandlas eller avskiljare installeras. Utformningen av avskiljare skall säkerställa att det avskilda inte kan släppas ut okontrollerat eller oavsiktligt. Spillvatteninstallationer för självfall ska vara utformade och luftade så att tryckförändringar som bryter vattenlåsen inte uppstår. uftningsledningar ska anordnas så Tabell1. ensionering av spillvattenledningar vloppsenhet Tvättställ 0,3 Diskbänk med avloppstratt och disklåda 0,6 Diskbänk i restauranger o.d. 1,2 Tvättmaskin 5 kg 0,9 Tvättmaskin > 5 kg 1,2 Hushållsdiskmaskin 0,6 Diskmaskin för restauranger o.d. 1,2 Mindre utslagsback i städförråd o.d. 0,9 Större utslagsback o.d. 1,8 Vattenklosett 1,8 adkar 0,9 idé 0,3 Urinal med automatisk spolning Golvbrunn 1,5 Tvättränna per meter 0,4 Normalflöde (l/s) 0,3 per enhet dock högst 1,8 Källa: V yggnorm SN-S kap

35 Normflödet för sådana enheter vilkas spillvatten förs till golvbrunn eller annan avloppsenhet behöver inte medräknas. nslutningsledningar bör dimensioneras för avloppsenhetens normflöde och 50% fyllnadsgrad (för stående ledningar dock högst 20% fyllnadsgrad). Samlingsledningar bör dimensioneras för det sannolika spillvattenflödet i ledningen. Det sannolika flödet bör härvid inte antas vara mindre än normflödet från den största avloppsenheten som är ansluten till ledningen. Vid dimensionering av spillvattenledningar för självfallssystem beaktas att ledningarnas dimension inte bör minska i strömningsriktningen ledningar från vattenklosetter bör ha en dimension (rörbeteckning) på minst 100 ledningar i mark bör ha en dimension (rörbeteckning) på minst 75 uftning En spillvatteninstallation för självfall skall anordnas så att den är luftad. Den ska därvid dimensioneras så att det inte uppstår tryckförändringar som bryter luktlås i systemet. uftning får inte utföras via byggnadens luftbehandlingsinstallation. En luftningslednings mynning skall placeras så att olägenhet på grund av lukt eller fuktpåslag inte uppkoer. uftningsledningar skall förläggas med oavbruten stigning och utan tvära riktningsändringar. Om luftningen utförs med automatisk ventil, bör denna vara placerad i ett åtkomligt utrye utan frostrisk. Det sannolika flödet som funktion av samtliga anslutna avloppsenheters normflöden kan bestäas enligt följande figur Figur 1. Källa: V-byggnorm SN-S kap 51 Vid suerade normflöden mindre än 10 l/s bör kontrolleras att det sannolika flödet inte är mindre än det största enskilda normflödet. ledningsfall Sannolikt spillvattenflöde )(l/s Diameter och fall för spillvattenledning med självfall stående ledning Ø50 Ø75 Ø100 Ø150 Ø200 Ø liggande 70 ledning DN ,8 1 0, DE75 Hotell Sjukhus Skolor Samlingslokaler DN Figur 2. Källa: V-byggnorm SN-S kap , , , , sannolikt spillvattenflöde l/s DN150 min. fall ostäder Kontor Ålderdomshem DN200 DN Suerade normflöden (l/s) sua anslutna normalflöden i l/s vid bostäder, kontor, ålderdomshem o d sua anslutna normalflöden i l/s vid hotell, sjukhus, skolor o d. Diagraet anger direkt godtagen innerdiameter för spillvattenledning. Feta linjer anger prefererande dimensioner. ndra dimensioner utnyttjas endast i undantagsfall 36

36 Dagvatten Dagvatteninstallationer skall kunna avleda regnvatten och smältvatten utan att olägenhet uppstår och så att översvämning, grundvattensänkning, skador och olycksfall undviks. En dagvatteninstallation skall förses med anordningar för avskiljning eller behandling, så att ämnen inte avleds som skadar installationens eller avloppsanläggningens funktion eller som skadar recipienten. vskiljare bör anordnas, om dagvattnet kan innehålla mer än obetydliga mängder av slam eller fasta partiklar, som ger påtaglig risk för avsättningar, eller mer än obetydliga mängder av petroleumprodukter. vledning av dagvatten Dagvatten får inte utan särskilda skäl och huvudmannens medgivande avledas till en spillvattenledning. vledningen får inte anordnas så att vattnet orsakar olägenhet för omgivningen eller skador på byggnaden. Riktlinjer för lokalt omhändertagande av dagvatten finns i Svenska vatten- och avloppsverksföreningens publikation VV P46 okalt omhändertagande av dagvatten OD. Dagvattenledningars dimensionering Dagvattenledningar skall dimensioneras med utgångspunkt från det sannolika regnvattenflödet. I mark skall dimensionen vara minst DE 75. Tak med invändiga avlopp skall ha bräddavlopp. Dagvattenledningens dimension bör inte minska i strömningsriktningen. De sannolika regnvattenflödet kan beräknas enligt följande formel: q = i s. (Y Y Y ) ETEKNINGR q = sannolikt regnvattenflöde i s = sannolik regnintensitet (l/s m 2 ) på orten lägst beräknad för varaktighet 10 min och frekvensen en gång per 5 år = horisontellt projicerad area (m 2 ) Y = ytkoefficient enligt följande tabell Uppgifter om sannolik regnintensitet i s för olika orter finns i SS För en area understigande m 2 kan dock i s sättas till 0,013 l/sek m 2 för hela landet. Typ av yta rea (m 2 ) Y Trädgårdstomt < ,3 Grusbelagd yta ,6 Gräsyta på obehandlad mark ,1 Takyta och annan yta med tät beläggning, t ex asfalt, betong 1,0 nnan yta oavsett typ av beläggning ,0 Material till avloppsinstallationer, allmänt Material till avloppsinstallationer skall ha tillräcklig beständighet mot de yttre och inre påfrestningar som de kan förväntas bli utsatta för. vloppsledningar skall förläggas så att erfoderliga expansionsmöjligheter föreligger samt så att skador av utläckande vatten så långt som möjligt begränsas. När en avloppsledning genombryter ett tätskikt, skall anslutningen mellan rör och tätskikt utföras så att den är tät även vid rörelser hos rörledningen. Rör och rördelar av gråjärn Enligt europeisk standard, skall rör och rördelar vara fria från synliga defekter som kan påverka funktion och/eller långtidshållfasthet. Mindre ojämnheter i ytan på rör och rördelar är tillåtna så länge produkternas mekaniska egenskaper inte understiger standardens krav, vilka återges nedan. Mekaniska egenskaper på rör och rördelar i M-systemet Tabell 2. Mekaniska egenskaper på rör och rördelar Hårdhet H Draghållfasthet N/ 2 Rör av gråjärn enligt ISO Rördelar av gråjärn enligt ISO Elasticitetsmodulen, E, är för rör och rördelar i M-systemet minst 110 GPa. Rakhet på rör Rör får avvika i rakhet enligt följande: 0,15% av längden för rör över DE 75 0,20% av längden för rör DE 75 och mindre ensioner på rör och rördelar i M-systemet Utvändig diameter och godstjocklek Rör och rördelars utvändiga diameter och godstjocklek framgår av nedanstående tabell. Även eventuell ovalitet på rör och rördelar skall ligga inom nedan angivna toleranser. Utvändig diameter Godstjocklek rör DE Tolerans Nominellt Minimum DN / -1 3,5 3,0 DE / -1 3,5 3,0 DN / -1 3,5 3,0 DN / -2 4,0 3,5 DN ,5 / -2,5 5,0 4,0 DN ,5 / -2,5 5,5 4,5 DN ,5 / -2,5 6,0 5,0 37

37 Invändig diameter Invändig diameter på rör och rördelar ska, för att rörsystemets hydrauliska funktion ska kunna garanteras, inte understiga mått framräknade med hjälp av nedan angivna formler: D i 0,975 DN för dim DN 70 D i 0,950 DN för dim < DN 70 (DE 75 motsvarar DN 67) Ytbehandling av rör och rördelar, allmänt lla rör och rördelar ytbehandlas in- och utvändigt. Innan ytbehandlingen anbringas tillses genom slipning, blästring eller avfettning att ytorna som ska beläggas är fria från rost, olja, fett eller andra föroreningar. Vissa märken i ytbehandlingen orsakade av att delar eller rör hängs eller läggs upp på någon form av stöd under det att ytbehandlingen appliceras är tillåtna enligt ENstandarden. Ytbehandlingen klarar uppvärmning till 95 utan att släppa från underlaget. Ytbehandlingen tillåter övermålning med de flesta lösningsmedels- och/eller vattenbaserade färger. Provmåla dock alltid på en liten yta om lösningsmedelsbaserade färger ska användas. För övrigt; se nedan. Utvändig ytbehandling av rör och rördelar Utvändig ytbehandling fyller följande krav: - tjocklek, se nedan 1 - vidhäftning enligt ISO 2409, level 1 - kompabilitet med andra färger, se nedan 2 - flamsäkerhet, svårantändlig 1 tillverkaren ska, enligt EN-standarden, ange vilken tjocklek utvändigt ytskikt har på hans produkt, samt garantera att detta ytskikt tillfredställer övriga ovan angivna krav. 3 tillverkaren ska, enligt gällande standard, ange vilken tjocklek invändigt ytskikt har på hans produkt, samt garantera att detta ytskikt tillfredställer övriga ovan angivna krav. I M-systemet förekoer följande skikttjocklekar: rör 120 µm, rördelar 120 µm Kopplingar till Gustavsberg Rörsystems M-system Kopplingar är tillverkade av rostfri eller syrafast plåt. För att erhålla nödvändig resistens mot olika typer av korrosion vid olika användningsområden är kopplingarna i M-systemet indelade i två olika klasser: Klass = yggnad och Klass = Mark Tabell 4. Material i kopplingar klass Plåtkvalitet Guikvalitet ultkvalitet Stabiliserat ferritiskt stål enligt EN 10088/ENR EPDM enligt EN typ W Tabell 5. Material i kopplingar klass Förzinkade och enligt klass 8.8 i ISO 898 Plåtkvalitet Guikvalitet ultkvalitet ustenitiskt stål enligt EN 10088/ENR NR eller EPDM enligt EN typ W Rostfria och syrafasta samt galvaniserade, i övrigt enligt klass 8.0 i ISO 898 I M-systemet förekoer följande skikttjocklekar: rör 60 µm, rördelar 120 µm 2 Färg, använd för utvändig ytbehandling, är övermålningsbar med lufttorkande alkydfärger samt spädbara acryleller copolymerbaserade färger med tillsatser av antikorrosions-inhibitorer. Invändig ytbehandling av rör och rördelar Invändig ytbehandling fyller följande krav: - tjocklek 3, 400µm - vidhäftning, enligt ISO 2409, level 1 - värmebeständighet, 24 tiar vid 95 (varmvatten) - slagtålighet, enligt EN 476 avsnitt saltdia 350 tiar enligt ISO tålighet mot speciellt saansatt avloppsvatten 30 dygn 38

38 rand randrisker i byggnader rand har alltid varit det allvarligaste hotet mot en byggnads fortbestånd och mot de boendes säkerhet. rand kan uppstå i alla delar av en byggnad och av många olika anledningar. Statistiskt fördelar sig uppkomsten av brand enligt nedanstående tabeller. Generellt gäller att eld sprides dels genom flaor, dels genom värme. randen sprider sig först vågrätt och utefter taket i den berörda lokalen och sedan, genom den sk. skorstenseffekten, genom vertikala schakt (trapphus, hisschakt, ventilations- och ledningsschakt). De allvarligaste bränderna uppstår oftast i en byggnads lägre delar. Vertikala ventilations- och ledningsschakt finns oftast i de utryen där branden uppstår. randspridningshastigheten och därmed brandens omfattning är i dessa fall beroende av schaktväggens konstruktion och/eller rörledningarnas motståndskraft mot brand. Skydd mot brandspridning med M-systemet M-systemet är brandtestat hos SP i orås. Nedanstående testuppställning har använts: Temperaturen på röret mättes under hela provningstiden med en temperaturgivare placerad 20 från betongens överyta. Provningen pågick i 121 minuter, då vi bedömt att de vanligast förekoande kraven på skydd mot brandspridning är antingen 30, 60, 90 eller 120 minuter. Det skydd mot brandspridning som M-systemet ger bygger bland annat på att skorstenseffekten elimineras genom att systemets integritet (täthet) bibehålls under en brand. M-systemet är därför brandprovat med samtliga i systemet ingående kopplingar. Det är mycket viktigt för systemets integritet under ett brandförlopp att alla anvisningar följs med avseende på klamring och fixering, då systemet annars kan riskera att delvis störta saan vid en brand. Tabell 7. Uppkomst av brand ostadshus Källarplan, totalt 37% varav källare 24% varav soprum 9% varav garage 4% Trapphus, korridorer och hissar 28% Kök, tvättrum 23% Diverse 12% Övriga byggnader Källarplan, totalt 23% varav källare 13% varav sovrum 2% varav garage 8% Sovrum 5% Fasader och balkonger 13% Restauranger och nöjeslokaler 8% Koersiella lokaler, affärer 15% Kök, tvättrum 15% Diverse 21% Källa: entre de Documentation et d information des assurances, Frankrike 39

39 Högsta tillåtna temperaturstegring på ett rör på den skyddade sidan vid en genomföring är, enligt gällande svenska bestäelser, 330 = temperaturgrupp II. Internationell standard sätter i de flesta fall kravet till 180 = temperaturgrupp I, varför vi i tabellerna nedan redovisar tid till båda dessa temperaturer för respektive rördimension och bjälklagstjocklek. Tabellen nedan visar att 60 minuters brandmotstånd enligt de strängare internationella kraven uppnås för samtliga provade dimensioner vid 180 bjälklagstjocklek och att 120 minuters brandmotstånd enligt de svenska kraven uppnås redan vid 160 bjälklagstjocklek för DE 75 och DN 100. Observera att det i M-systemet ingår detaljer som gör det möjligt att använda gjutjärn ända fram till de apparater som är anslutna till avloppssystemet. De bidrar till att säkerställa ett fullgott brandskydd för hela avloppsinstallationen. Det fordras inga särskilda åtgärder för att förhindra brandspridning om M-systemet installeras enligt denna anvisning samt med de rördelar och kopplingar som omfattas av M-systemets typgodkännande. Exempel på sådana detaljer är W-böj som är avsedd att användas för genomgång i schaktvägg. Se även typritningar för anslutning av W-stol på sidorna randklasser Enligt overkets yggregler (FS 1993:57 med ändringar) skall en byggnad utföras i endera av följande tre klasser för brandskydd rand-klass r 1, r 2 eller r 3 Klassbeteckningar yggnadsdel, material, beklädnad och ytskikt yggnadsdelar indelas beroende på funktion i följande klasser: R bärförmåga RE bärförmåga och integritet (täthet) REI bärförmåga, integritet och isolering E integritet EI integritet och isolering EI 2 integritet och isolering för branddörrar EW integritet och begränsad strålning eteckningarna åtföljs av ett tidskrav, 15, 30, 45, 60, 90, 120, 180, 240 eller 360 minuter. Klasserna kan kombineras med tilläggsbeteckningen: M mekanisk påverkan, dörrar med automatisk stänganordning i någon av klasserna 1 5, S a, S m brandgastäthet för dörrar Rördimension jälklagstjocklek, Tid till 180 minuter Tid till 330 minuter DE >120 >120 DN >120 DN DE >120 >120 DN >120 DN >119 DN >120 >120 DN >120 DN >120 >120 DN >120 M-systemets brandmotstånd vid olika bjälklagstjocklekar och rördimensioner Skydd mot brandspridning Installationer för spill- och dagvatten skall anordnas så att brand inte kan spridas till intilliggande brandcell på kortare tid än vad som svarar mot det skydd mot brandspridning som fordras för den genombrutna byggnadsdelen. Installationen skall vidare inte medföra ökad risk för spridning av brand eller brandgaser inom en brandcell. Gjutjärnsrör ger även följande fördelar jämfört med de flesta andra rörmaterial vid en eventuell brand: de avger ej rök eller giftiga gaser ledningssystemet kan ofta återställas efter en brand de avger ej korrosiva gaser som kan skada el- och datainstallationer 40

40 SPEIPRODUKTER Utöver vårt standardsortiment tillhandahåller vi även vissa specialprodukter. nteckningar Dubbelgrenrör 45 DN 100 vsatsrör 65 DN 100 vsatsrör 130 DN PM-GO Konfix-multi övergång från DN 100 till dim Råttspärr 41

41 jud Vad är ljud? jud mäts och anges normalt med den ljudenergi som ljudet representerar. (ljudtrycket). judnivån eller ljudtrycket utrycks i d (decibel). För att få en fullständig beskrivelse av ljud måste man i tillägg ange frekvensen eller tonhöjd för ljudet, detta utrycks i Hz (Hertz). Man kan också mäta ljud i d(), det vill säga att man mäter alla toner som det mänskliga örat kan uppfatta ( Hz) och korrigerar för det mänskliga örats känslighet. Det mänskliga örat uppfattar normalt ljud som har ett ljudtryck mellan 10 och 150 d(). judtrycket är ett uttryck efter en logaritmisk skala. För att minska ljudtrycket med 3 d() måste ljudkällans energi halveras. En skillnad i ljud med 6 d() betyder att den starkare ljudkällan är fyra gånger kraftigare. De material som var med i testet var följande M = Gjutjärnsrör och delar PEH, rör och delar mineralförstärkta PV-S rör och delar PP rör och delar mineralförstärkta Större krav på ljud Den moderna byggtekniken skall tillfredsställa god komfort i vårt boende, kraven på ljuddämpning av rörsystem är en viktig faktor vid nyproduktion eller renovering av bostäder. När kraven höjs, ställs det också krav på att ljudet från avloppssystemet skall vara lågt. När kraven på ljudnivån skärps, ställs det ytterligare krav på fackmässig installation av avloppssystemen, detta gäller så väl valet av rörmaterial som valet utav akustiska avskärmningar kring rören. kustiska avskärmningar i form av väggar byggs upp kring rören som å ena sidan dämpar ljudet, men å andra sidan koer man i konflikt med kraven på inspektion och tillgänglighet av rörsystemet. Murade väggar dämpar ljudet bättre än t.ex. gipsväggar. Tunga akustikplattor av stenull dämpar bättre än t.ex. lättare mineralullsplattor. ätta rör av t.ex. plast (densitet 1,0) absorberar ljud sämre än ett gjutjärnsrör med en densitet på 7,1. Vilka rör dämpar ljudet bäst För att kunna ge ett svar på denna fråga lät vi genomföra en ljudtest hos ett ackrediterat labaratorie. Undersökningen gjordes på en vertikal stam som övergick till horisontell ledning. (Se skiss) lla rör och delar var DN 100. Uppställning 1: Vertikalt rör genom tak fram till 2x45 böj, Därefter horisontellt rör fram till 2x45 böj vidare fram i ett vertikalt rör genom golvet. Uppställning 2: Vertikalt rör genom tak fram till 90 böj, därefter horisontalt rör fram till 90 böj vidare fram med ett vertikalt rör genom golvet. Spolmängderna var 6,0 l (W), 2,0 l (W) samt 0,9 l (adkar). Inget av rören var avskärmat av akustikplattor. vstånd från mikrofon till rör var 1,25 m. d() M System Spolning från: d() M System PEH material PEH material PV S W 2 l PV S Resultat med 2x45 språng PP mineral M System PEH material Resultat med 90 språng PP mineral Spolning från: W 2 l M System Saanfattning Resultaten visar entydigt att gjutjärn dämpar ljudet bäst, detta betyder, för att vi skall uppnå en god kvalitet på vårt boende och slippa en massa dyra inklädnader av akustikplattor så är M-Systemet i gjutjärn det bästa alternativet. PV S W 6 l PEH material PV S W 6 l PP mineral PP mineral M System M System PEH material PV S Kar 0,9 l PEH material PV S Kar 0,9 l PP mineral PP mineral 42

42 judnivåer och ljudisolering vid olika dragningsfall Dragningsfall Krav på ljudnivå 55d( ) 50d( ) 45d( ) 40d( ) 35d( ) 30d( ) Mineralullsdensitet >=100kg/m 3 13 gipsskiva eller motsvarande plåt, ytvikt 14 kg/m 2. Rördimension DN 50, DE 75 DN 100 DN 150 Oisolerad rördragning DN 50, DE 75 DN 100 DN 150 kustikplatta, ytvikt > =3kg/m 2 DN 50, DE 75 DN 100 DN 150 DN 50, DE 75 DN 100 DN 150 DN 50, DE 75 DN 100 DN mineralullsskiva 13 gipsskiva eller 100 mineralullsskiva eller kustikplatta, ytvikt > =3kg/ m mineralullsskiva kustikplatta, ytvikt >=5 kg/m 2 13 gipsskiva + 50 mineralullsskiva DN 50, DE 75 DN 100 DN 150 kustikplatta, ytvikt > =5 kg/ m mineralullsskiva DN 50, DE 75 DN 100 DN 150 2x13 gipsskiva + 50 mineralullsskiva eller tät, massiv inbyggnad, ytvikt 50 kg/m 2 = Tillräcklig ljudisolering = Ej tillräcklig ljudisolering Dragningsfall

43 Resistenslista för M-systemet Rör och rördelar Guimanschetter EPDM NR (Nitril) VTTEN Sötvatten Saltvatten Destillerat vatten KOVÄTEN White Spirit ensin Dielsel Råolja Fotogen Xylen Toluol enzen Styren Nafta KOHOER Etylalkohol (denaturerad) Etanol + metanol Glykol KORERDE ÖSNINGSMEDE Trikloretylen OJOR Smörjmedel Organiska oljor SYROR Ättikssyra, 10% 20% Saltsyra, 10% 30% 50% 100% Kromsyra itronsyra Fluorvätesyra, 2% 10% Salpetersyra, 10% 30% 50% Fosforsyra, 20% 100% Svavelsyra, 10% 20% 30% 50% Garvsyra Vinsyra SER Natrium, 10% 30% 50% Kalium, 10% 30% 50% onium, lösning 10% lekmedel STER Natriumklorid, lösning Kaliumklorid, lösning oniumsulfat 44

44 id Golvbrunnar & spygatter Golvbrunn med bottenutlopp In- och utvändigt asfalterad rt.nr. Storleksbeteckning DE T H H T * DE , ,0 Golvbrunn med sidoutlopp In- och utvändigt asfalterad rt.nr. Storleksbeteckning DE 1 T H DE , ,8 * DE , , DN , , DN , ,8 rt.nr. * Kopplas till M-rör DE 75 med koppling Jet-Redux DE 83 - de 75 ( nr ) Storleks beteckning DE 1 T H * DE , ,0 Golvbrunn med sidoutlopp och extra inlopp In- och utvändigt asfalterad 1 2 rt.nr. Storleksbeteckning DE id 1 2 T H * DE , ,0 * DE , ,0 H H * Kopplas till M-rör DE 75 med koppling Jet-Redux DE 83 - de 75 ( nr ) T Invändigt plastbelagd och utvändigt asfalterad T * Kopplas till M-rör DE 75 med koppling Jet-Redux DE 83 - de 75 ( nr ) 45

45 Förhöjning, rund Till golvbrunnar och spygatter. In- och utvändigt asfalterad H rt.nr. ygghöjd H , , , , , , , , , , ,1 In- och utvändigt plastbelagd H rt.nr. Storleksbeteckning Storleksbeteckning Storleksbeteckning ygghöjd H , ,5 Förhöjning, fyrkantig Till golvbrunnar och spygatter. In- och utvändigt plastbelagd H rt.nr. Storleksbeteckning ygghöjd H , , , , , ,0 Sil utan urtag till golvbrunnar och förhöjningar sfalterad rt.nr ,5 0, ,6 1, ,5 2,9 Plastbelagd rt.nr. Storleksbeteckning ,5 0, ,6 1, ,5 2,9 46

46 Sil med urtag till golvbrunnar och förhöjningar sfalterad rt.nr. redd urtag Djup urtag ,6 1,2 Plastbelagd rt.nr. Storleksbeteckning Storleksbeteckning Storleksbeteckning ygghöjd H ,5 0, ,6 1, ,5 2,7 Tätt lock till golvbrunnar och förhöjningar Plastbelagd rt.nr ,7 0, ,5 1, ,0 3,0 Spygatt med sidoutlopp In- och utvändigt asfalterad Skruvar: t.o.m. 225=M6x =M8x14 T rt.nr. Storleksbeteckning DE T H DE ,8 95 4,1 * DE , ,5 H DN , ,6 * Kopplas till M-rör DE 75 med koppling Jet-Redux DE 83 - de 75 ( nr ) 47

47 Spygatt med bottenutlopp In- och utvändigt asfalterad Skruvar: t.o.m. 225=M6x =M8x14 rt.nr. Storleksbeteckning DE T H T DE , ,8 * DE , ,8 H DN , ,5 * Kopplas till M-rör DE 75 med koppling Jet-Redux DE 83 - de 75 ( nr ) Spygatt med bottenutlopp och dubbla tätningsflänsar In- och utvändigt asfalterad Skruvar: t.o.m. 225=M6x =M8x14 T rt.nr. Storleksbeteckning Storleksbeteckning DE T H DE , ,0 * DN , ,5 H * Kopplas till M-rör DE 75 med koppling Jet-Redux DE 83 - de 75 ( nr ) Sil utan urtag till spygatter sfalterad rt.nr ,5 0, ,6 1, ,0 3, ,0 6,1 Sil utan urtag till spygatter och golvbrunnar sfalterad, förstärkt rt.nr. Storleksbeteckning ,6 2, ,0 4,2 48

48 ätta betäckningar nvändningsområden etäckningarna är avsedda att placeras i ytor där små eller inga trafiklaster förekoer. Det normala användningsområdet är i tomtmark och gångbanor eller cykelvägar där snöröjning och annat underhåll görs med lättare maskiner. De är mycket lämpliga som rens- och spolbrunnsbetäckningar, både för brunnar av plast och betong. Våra lätta betäckningar utgör ett enkelt och mycket prisvärt alternativ. Utförande etäckningarna är tillverkade av gråjärn och finns med tätt lock eller sil. ocket resp silen är fastskruvad i ramen med två skruvar. Vid leverans är betäckningarna målade med vattenbaserad, svart rostskyddsprimer. runnsbetäckning med sil sfalterad rt.nr. Storleksbeteckning H ,0 80 2, ,0 90 5,4 H ,0 90 8, , , , , , ,8 runnsbetäckning med tätt lock sfalterad rt.nr. Storleksbeteckning H ,0 80 2, ,0 90 5,6 H ,0 90 9, , , , , , ,1 Separat lock till betäckning sfalterad rt.nr. Storleksbeteckning Storleksbeteckning Diameter , , , , , ,0 Separat sil till betäckning sfalterad rt.nr. Diameter , , , , , ,7 49

49 HNDPUMPR Den klassiska gårdspumpen nr. 12 har tillverkats sedan 1917 av M undgrens Gjuteri i Halmstad, och var en av gjuteriets allra första produkter. Varje pump tillverkas på i princip saa sätt i dag, gjuteritekniken har förbättrats under åren, men fortfarande handmålas dekoren på varje pump. Många fritidshusägares enda möjlighet att få tillgång till friskt vatten är att installera gårdspump nr. 12. Saknas dessutom elström i fritidshuset finns inget bättre alternativ för vattenförsörjningen. Gårdspump nr. 12 Gårdspump nr. 12 kan användas till ett djup av ca. 7 meter. ylindern är placerad 1,2 meter under fotplattan, vilket som regel räcker för att cylindern inte ska frysa vintertid. På beställning kan cylindern monteras på upp till 2 meters djup. ylindern har en rörgänga DN 40 undertill, där galvaniserade rör med saa dimension kan skarvas i för att sugledningen ska nå erfoderligt djup. På beställning kan 12:an levereras med stigrör i dimension DN 32. Klaffpumpar Pumparna är av robust konstruktion tillverkade i gråjärn med metallinsats för pumpning av vätskor fria från fasta föroreningar. Hög precision i tillverkningen ger pumpar med säker drift och lång livslängd. Standardpumparna är utrustade för pumpning av vatten, oljor, bensin och vissa lösningsmedel upp till Speciella packningar för glykolblandningar kan levereras på beställning. Klaffpumparna kan användas för sughöjder upp till 8 meter. ottenventil bör användas om sughöjden överstiger 2 meter. 50

50 Gårdspump nr. 12 rt.nr ,0 Gårdspump nr. 12 llt ovan jord rt.nr ,0 Klaffpump utförande - rt.nr. N:r nslutning R D H Kapacitet liter/minut / , / , , / , / , ,5 160 Kapaciteten är angiven vid pumpslag/minut. 51

51 Gjutjärn för lång livslängd och en bra miljö Gustavsberg Rörsystem är skandinaviens ledande organisation som verkar för att utveckla och marknadsföra rörsystem av gjutjärn. Våra omfattande internationella nätverk hjälper oss att följa utvecklingen på den europeiska marknaden. Vi investerar fortlöpande i produktionsutrustning, modeller och verktyg för nya och förbättrade rördelar och tillbehör till våra rörsystem. För att ge våra kunder en tillförlitlig service lagerhåller vi cirka 1500 artiklar som alla ingår i våra kompletta gjutjärnsrörsystem för VVS och V. Våra rörsystem produceras med hjälp av den senaste gjuteriteknologin. De kan återvinnas till 100% utan dyrbara och komplicerade retursystem. Gjutjärnsrör är därmed en produkt som väl passar in i den nya tidens kretsloppstänkande. Är Du också miljömedveten väljer Du gjutjärnsrörsystem från Gustavsberg Rörsystem. Gustavsberg Rörsystem, Svetsaregatan 19, Halmstad Tel , Fax: , mail@gustavsberg-ror.se, Teknisk support / service Östhaar Snesslingeberg 6023 Tel: Fax: Mobil: Växjö Odingatan 3 Tel: Fax: Mobil: Ödåkra llerumsvägen 317 Tel: Fax: Mobil: Nyköping Ringvägen 33 Tel: Fax: Mobil: Solna Råsundavägen 166 Tel: Fax: Halmstad Svetsaregatan 19 Tel: Fax: