FS/UV-systemet. FS-systemet för effektiva regnvatteninstallationer - ger ekonomiska fördelar!

Transkript

1 FS/UV-systeet FS-systeet för effektiva regnvatteninstallationer - ger ekonoiska fördelar! Diensioneringsunderlag ed övningsexepel Diensioneringsunderlaget för FS-systeet har tagits fra för att den enskilde konstruktören på egen hand skal kunna diensionera FS-systeet då rörstråket ligger längs ed ränndal (kouniserande kärl). För andra diensioneringsfall kan det vara läpligt att ta kontakt ed INFLEXORS tekniska expertis, so vid behov står till tjänst ed råd och diensioneringshjälp. En kontakt ed oss kan vara särskilt otiverad i de fall där rörstråken tvingas dras tvärs ränndalarna. Vi kan också åta oss hela diensioneringen o Ni sänder över koplett ritningsunderlag. Se för er info.

2 FS/UV-BRUNNAR I SYSTEMET

3 Korrektionsfaktorer Korrektionsfaktor (K) för olika rördiensioner. K ultipliceras ed ekvivalenta rörlängden för rördelar, brunnar etc. Se diensioneringsblankett. Rördiension Dy/Dy (56) (90) 110 (125) Korrektionsfaktor K Engångsotstånd för brunnar, rördelar etc i for av ekvivalenta rörlängder Brunnar (A) FS 50 FS 70 FS 80 Dy rör Ekv. rörl. Dy rör Ekv. rörl. Dy rör Ekv. rörl ,25 0,30 0, ,5 0,9 1, ,7 1,3 Böjar (B) R/d = 1,0 Gradtal Ekv. rörl. 90 1,0 45 0,5 30 0,3 T-anslutningar (C) Utblåsning (D) Horisontellt till vertikalt flöde Sträcka Ekv. rörl. A-C 1,7 B-C 1,3 Horisontellt till vertikalt flöde Sträcka Ekv. rörl. A-C B-C 1,7 1,3 Ekvivalent rörlängd (exkl. 90º-böj)= 1,2

4 Aatext för FS Fullflödessysteet för regnvatteninstallationer Kod Pos Text Mängd Enhet TAKAVVATTNINGSSYSTEM Regnvattenledningar för takavvattningar typ FSfullflödessyste fradrages vid tak och anslutes till fradragna ledningar i ark. Byggnaden förses ed typgodkända plaströr. Kopplingsledningarna ellan takbrunn och salingsledning, utgöres av PEL- alt. PEH/ABS-rör anslutna ed FS-kopplingar. Hänsyn till rörsysteets expansion skall tas vid ontaget av systeet. Bakfall i salingsledning skall ej finnas. Vid anslutning till falledning skall 88-grenrör inte användas. I övrigt sker ontaget enligt rörleverantörens anvisningar. TAKBRUNNAR (Ej tilläpliga typer strykes) Takbrunn typ FS FS-50 C FS-70 C FS-80 C FS-50 CE FS-70 CE FS-80 CE FS-50 SSF FS-70 SSF FS-80 SSF FS-50 SSP FS-50 SSPE Av koppar klisterfläns för papptak Av koppar klisterfläns för papptak Av koppar klisterfläns för papptak Av koppar klisterfläns för papptak, elväre 24V/26W Av koppar klisterfläns för papptak, elväre 24V/26W Av koppar klisterfläns för papptak, elväre 24V/26W Av syrafast stål falskrage Av syrafast stål falskrage Av syrafast stål falskrage Av syrafast stål PVC-dukfläns Av syrafast stål PVC-dukfläns, elväre 24V/26W Annan typ För installation i ouppvärda utryen isoleras rörsysteet och förses ed värekabel. Elinkoppling utföres av el-entreprenör.

5 DIMENSIONERINGSBLANKETT Regnvattensyste typ FS (Full Ströning)

6 DIMENSIONERING, ÖVNINGSEXEMPEL Beräkningsgång för diensionering av FS regnvattningssyte ed tillhörande ontageanvisningar. Diensionering av rörsysteet är en passningsräkning. Använd blyertspenna så att korrigering lätt kan göras o fel värden har valts på någon delsträcka. Diensioneringen kan också göras på olika sätt beroende på var an vill lägga olika tryckfall. Det principiella tillvägagångssättet och olika exepel redovisas nedan. 1. Beräkna storleken på den yta so skall avvattnas. OBS! Avvattningsytan är alltid horisontalprojektionen. 2. Avvattningsytan sannolika regnvattenflöde erhålles på basis av ortens sannolika regnintensitet. För en area understigande 10,000 2 godtas dock enligt SBN 80 en regnintensitet på 0,13 l/s 2. Även Danark kan detta värde utnyttjas. För Norge och Finland gäller 0,20 l/s 2. I diensioneringsunderlaget erhålles ytans sannolika regnvattenflöde so en funktion av arean och den sannolika regnvattenintensiteten. Se fig Dela upp avvattningsytan i läpliga delytor för utplacering av takbrunnar och inplanering av ledningssträckor, se fig 1. Ta so riktvärde 12+/-6 ellan brunnarna ed tanke på gällande norer för kvarstående vatten på taket. Placera brunnarna i takets lågpunkter. Vid val av brunnstyp gäller för Sverige att följande ungefärliga axflöden och 2 -ytor per brunnstyp bör användas: FS-50 = 3 l/s (230 2 ) FS-70 = 5 l/s (380 2 ) FS-80 = 7 l/s (540 2 ) 4. Notera den statiska tryckhöjden H för respektive ledningssträcka. Den statistiska tryckhöjden i vp är lika ed höjdskillnaden ellan takbrunnarna i den aktuella ledningssträckan och systeets utblåsningspunkt, se fig 2.

7 5. Uppskatta preliinärt R- edelvärde Rp i vp geno att dividera H-värdet ed den aktuella ledningssträckans totala rörlängd ultiplicerad ed 1.4. Värdet används för att i första skedet uppskatta en rilig rördiension på respektive delsträcka. 6. Dela upp respektive ledningssträcka i delsträckor ellan olika brunnar och förgreningspunkter, se fig 1. Börja Börja vid den från utblåsningspunkten längst bort belägna brunnen i en ledningssträcka. För in delsträckans längder och flöden i diensioneringsblanketten. Se fig 4-6. Finns öjlighet läggs falledningen itt på ränndalen för att bäst utnyttja tryckfallet till brunnarna. Flera ränndalar kan saanbindas till saa falledning. Börja i så fall diensioneringen ed den ledningssträckan so har största flödet till näraste falledningen. 7. Uppskatta ur onograet rilig rördiension för respektive delsträcka ed avseende på flödet q och det preliinärat uppskattade R- edlevärdet Rp. För även in det ur onograet avlästa verkliga R-värdet för den valda rördiensionen i blanketten. 8.Avläs och för in delsträckans engångsotstånd A-D. För erhållna engångsotstånd noteras även korrektionsfaktorn för delsträckans rördiension. Beräkna slutligen ekvivalent rörotstånd F = R x E. Efter delsträckan 1 beräknas de följande delsträckorna på saa sätt so delsträcka Kontrollera för respektive ledningssträcka erhållet totalt ekvivalent rörotstånd (Σ F) ot den statiska tryckhöjden (H) så att H Σ F. O så ej är fallet korrigeras rördiensionen i läplig delsträcka så att det totala rörotståndet understiger den ststiska tryckhöjden så lite so öjligt. Observera att ändringar kan göras i en delsträcka so påverkar utfallet i olika ledningssträckor. Kontrollera slutligen ed start vid brunnen närast falledningen att rördiensionen och ledningslängd på anslutningsrören till brunnarna sat de efterföljande rördiensionerna i en ledningssträcka valts så att ungefär saa totala ekvivalenta rörotstånd erhålles ellan varje enskild brunn och utblås. Notera att brunnen kan ha olika flöden i saa ledningssträcka.

8 10. Diensioneringen av en ledningssträcka är klar. För in eventuella noteringar på blankett respektive ritning, såso brunnsstorlekar etc och fortsätt ed nästa ledningssträcka. Enligt SBN skall takytor, so är utförda så att det vid stopp i takbrunnar eller rörsysteet bildas vattensalingar vilkas höjd överstiger vad takets bärighet eller tätskikt kan otstå förses ed bräddavlopp. Bräddavloppen kan utföras ed separata inohus förlagda isolerade rör anslutna till en FS-brunn. Brunnens inlopp onteras 50 över takytans lågpunkt. Separata bräddavloppsringar kan levereras för ontage på FSbrunnarna. Bräddavloppen diensioneras för halva sannolika regnvattenflödet. Betträffande utkastare från bräddavlopp etc se SBN 80 kap 51:34. Ukastaren onteras läpligen 50 c ovan ark. Rensanslutning läggs in i ledningssträckan i erforderlig ofattning. Vid ledningsdragning får bakfall på ej finnas. Rörsysteet onteras enl rörleverantörens anvisningar. Använd inte 88-grenrör vid anslutning till falledning. I ouppvärda utryen isoleras rörsysteet och förses vid behov ed värekabel. Elinkoppling förses vid behov ed värekabel. Elinkoppling utföres av elentreprenör.