Sege Park. Byggnadsantikvarisk utredning FD MALMÖ ÖSTRA SJUKHUS. Fastigheten Östra sjukhuset 2 i Malmö stad Skåne län.

Transkript

1 Byggnadsantikvarisk utredning Sege Park FD MALMÖ ÖSTRA SJUKHUS Fastigheten Östra sjukhuset 2 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2013:005 Olga Schlyter

2

3 Byggnadsantikvarisk utredning Sege Park FD MALMÖ ÖSTRA SJUKHUS Fastigheten Östra sjukhuset 2 i Malmö stad Skåne län

4 Malmö Museer Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen Byggnadsantikvarisk utredning Sege Park -- fd Malmö Östra Sjukhus Fastigheten Östra sjukhuset 2 i Malmö Stad, Skåne län Kulturarvsenheten Rapport 2013:005 Författare: Olga Schlyter Foto: Olga Schlyter där ej annat anges Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Byggnad 3, 5 och 7 från sydväst, Malmö Museer 2013

5 Innehåll Tekniska och administrativa uppgifter 4 Inledning 5 Historik och utformning 5 Kulturhistoriska värden 6 Uttryck för värdena 7 Antikvariska riktlinjer 7 Historiska bilder 9 Referenser 13 Årets rapporter 14 Bilagor Bilaga 1 Byggnadsinventering Bilaga 2 Kompletterande bilder

6 Tekniska och administrativa uppgifter Län... Skåne Kommun... Malmö Ort... Malmö Fastighet... Östra sjukhuset 2 Ägare... Malmö stad 4 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:005

7 Inledning Föreliggande byggnadsantikvariska utredning är i huvudsak utförd 2009, men reviderad och kompletterad Bakgrunden är planerna på att omvandla området Sege Park, fd Östra sjukhuset, till en ny stadsdel genom att förtäta samt ge de gamla byggnaderna nya funktioner. Syftet med utredningen är att identifiera och konkretisera de kulturhistoriska värden som finns i bebyggelsen, för att dessa värden ska kunna värnas i arbetet med detaljplanering av området. En kulturmiljöutredning som fokuserar på områdets gröna kulturmiljö gjordes 2009 av Anna Andréasson, ArchaeoGarden (Sege Parks gröna kulturmiljö, rapport 2009:03). Utredningen innehåller gedigen historik och beskrivning av kulturmiljövärdena i området som helhet. Föreliggande byggnadsantikvariska utredning kan ses som ett komplement till Andréassons utredning, med fokus på byggnaderna. Historik och utformning Malmö Östra Sjukhus uppfördes i början av 1930-talet. Det var då ett av många nya sinnessjukhus som byggdes i landet. Samma år som Östra sjukhuset stod klart, 1935, var även exempelvis Beckomberga i Stockholm och Lillhagen i Göteborg färdigbyggda efter liknande modell. Placeringen av Östra sjukhuset föregicks av omfattande diskussioner i staden. Man hade först tänkt anlägga sjukhuset i närheten av Malmö Allmänna Sjukhus men kom fram till att det centrala läget kunde medföra olägenheter. Sjukhuset kom i stället att uppföras i Malmös östra utkanter i närheten av egnahemsområdet Rostorp. Från början var det tänkt att sjukhusets skulle kallas för Rostorps Sjukhus, men efter protester från de boende blev namnet istället Östra sjukhuset. Arkitekten bakom Östra sjukhuset var Carl-Axel Stoltz ( ), en arkitekt som under 1930-talet gjorde kometkarriär. Den kröntes 1942 med tjänstens som stadsarkitekt, där han efterträdde sin far. Uppdraget att rita Östra sjukhuset fick Stoltz efter en arkitekttävling, och han kom att utforma anläggningen i nära samarbete med den blivande överläkaren Ruben Holmström. Stadsplan och parkanläggning ritades av stadsingenjören Erik Bülow-Hübe. Sjukhuset uppfördes med Skånska Cementgjuteriet som huvudentreprenör. Sjukhuset byggdes upp enligt de då gängse normerna, med paviljonger i parkmiljö. Detta sätt att bygga sjukhus hade mycket gemensamt med 1800-talets paviljongsjukhus. En vacker, grönskande omgivning ansågs ha en helande verkan på patienterna. Jämfört med 1800-talets sjukhus uppfördes bebyggelsen något glesare på talet. Östra sjukhuset är ett bra exempel på hur de gamla paviljongsjukhusens uppbyggnad förenade sig väl med funktionalismens ideal kring luft och ljus i stadsplaneringen. På Östra sjukhuset består paviljongerna av friliggande lamellhus, placerade med mycket grönska och luft emellan. Till skillnad från äldre tiders anstalter var byggnaderna inte monumentala, utan istället uppförda i en lågmäld skala. En anledning till att bebyggelsen endast blev två våningar var närheten till Bulltofta flygfält. Men det är också rimligt att anta att man ville skapa en miljö med en mänsklig skala, för att ingjuta trygghet och lugn i patienterna. Områdets utformning präglades av tidens tankar kring modern vård, varje detalj var genomtänkt och inget lämnades åt slumpen. Utomhusvistelse och sysselsättning var viktiga delar i vårdfilosofin. Särskilda byggnader för arbetsterapi uppfördes, liksom promenadgårdar vid varje paviljong där patienterna kunde vara utomhus på en avgränsad yta. Sjukhuset skulle till stor del vara självförsörjande, och på området hade MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:005 5

8 man ett eget trädgårdsmästeri. Personalbostäder och en kyrka bidrog till att området på många sätt var en stad i staden. Arkitekturen ligger i gränslandet mellan 20-talsklassicism och funktionalism, vilket var karaktäristiskt för byggandet i Malmö på 1930-talet. Stadsplanen med parallellställda lamellhus på räta linjer är funktionalistisk, samtidigt som axialiteten och områdets symmetriska uppbyggnad med långa siktlinjer är tydliga klassicistiska drag. Vård- och terapipaviljongerna har med sina spröjsade fönster en något traditionell karaktär, medan till exempel administrationsbyggnaden och överläkarbostaden är mer funktionalistiska. Möjligen sågs den klassiska stilen som mer lämplig på sjukhusets vårdande avdelningar. Färgsättningen hör till de 1920-talsklassicistiska dragen i arkitekturen. Byggnadernas ursprungliga fasadkulörer är inte helt klarlagd, men de varierade färger vi idag ser på 1930-talsbyggnaderna har säkerligen förankring i historien. Ursprungligen var fönstren på flertalet av byggnaderna tvåfärgade (vita bågar, kulörta karmar), vilket var ett typiskt särdrag för bebyggelse i Malmö på 1920/30-talen. Färgsättningen av byggnadernas fasader har stora likheter med det samtida Beckomberga sjukhus i Stockholm, som i övrigt har en mer klassicistiskt präglad arkitektur. År 1947 kompletterades området med två vårdpaviljonger (byggnad 5a och 8a) ritade av Fritz Jaenecke. Den kompletterande bebyggelsen fick samma skala och proportioner som 1930-talsbebyggelsen, men ett samtida formspråk och fasader i varmrött tegel. De nya byggnaderna passades in i områdets stadsplan och äventyrade inte axialiteten. I början av 1970-talet uppfördes två byggnadslängor utmed Simrisbanvägen. I samband med detta revs växthus och trädgårdsmästeri talsbyggnaderna infogades på ett hänsynsfullt sätt i stadsplanen, men var något högre än övrig bebyggelse (fyra våningar). Dessa byggnader inrymde långvårdsavdelningar stängde Östra sjukhuset, och i norra delen av området öppnade en skola i ombyggda lokaler byggdes personalbostäderna i väster om till studentbostäder. Flera förskolor finns idag i ombyggda fd sjukhusbyggnader. Området nyttjas även för rättspsykiatrisk verksamhet samt av migrationsverket. I Sege Park, som området kallas idag, bedriver Malmö stad och Stiftelsen Ekocentrum Syd verksamhet kring hållbar stadsutveckling byggdes landets största solcellsanläggning på de gamla långvårdsbyggnaderna utmed Simrisbanvägen. Kulturhistoriska värden Sege Park, fd Östra sjukhuset, är en kulturhistoriskt värdefull miljö utifrån flera aspekter. Ur ett socialhistoriskt perspektiv är sjukhuset intressant, då det härstammar från en viktig utbyggnadsepok i den offentliga omsorgen i Sverige. På 1930-talet tog den så kallade sociala ingenjörskonsten och folkhemsbygget fart i landet. Politiken gick till stor del ut på att genom sociala reformer skapa en välfärdsstat. Östra sjukhuset är som miljö ett uttryck för den tidsandan. Sjukhuset speglar också den tidens inställning till mentalvården. Tidigare hade hanteringen av psykiskt sjuka snarare liknat straff än vård. Den moderna tidens synsätt var att patienterna var sjuka och inte vanartiga eller perverterade. Anläggningens byggnader är därför småskaliga, relativt enkla och utan monumentalitet eller auktoritära uttryck. De stora mentalsjukhusen ses idag som en förlegad vårdform, men när de uppfördes på 1930-talet sågs de som mycket moderna och som ytterligt humana i jämförelse med äldre tiders sinnessjukhus. 6 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:005

9 I ett lokalhistoriskt sammanhang har området en unik ställning, i och med platsens specifika historia. Östra sjukhuset, MÖS, har en särskild plats i äldre malmöbors medvetande. Placeringen av sjukhuset i stadens östra delar, som på 1930-talet och längre tillbaka var illa sedda, är intressant i sammanhanget. Sjukhusområdets gestaltning och den arkitektoniska utformningen håller hög kvalitet. Arkitekturhistoriskt är området ett exempel på den kvardröjande talsklassicism som var typisk för byggandet i Malmö på 1930-talet. Miljön är samtidigt präglad av tidens funktionalistiska idéer och de ideal som fanns för utformning av vårdanstalter talsbebyggelsen på Östra sjukhuset är till sin karaktär mycket välbevarad, och dess enhetliga utformning gör området till en väl sammanhållen kulturmiljö. Paviljongerna uppförda på 1940-talet är väl inpassade i miljön genom sin utformning och placering. Stadsplanens klassicistiska monumentalitet kombinerad med den småskaliga bebyggelsen utan auktoritära uttryck skapar områdets speciella karaktär. UTTRYCK FÖR VÄRDENA Bebyggelsen uppförd i olika etapper som visar sjukhusområdets användning över tid och successiva anpassning efter nya behov. Byggnaderna från 1930-talet som bildar en väl sammanhållen helhet. Byggnadernas olika funktioner visar på verksamhetens uppbyggnad och sjukhuset som en stad i staden. Stadsplanen med axlar, siktlinjer och bebyggelsens placering. Arkitekturens enhetliga utformning. En sammanhållen karaktär skapas genom volym, takform och material. Variation skapas med färgsättning och fönstertyper. Entréportalen mot Östra Farmvägen (mellan byggnad 22 och 23), områdets ursprungliga huvudentré som visar att sjukhuset var ett slutet område. Solgångarna som i vissa fall är mycket välbevarade och som med stor tydlighet berättar om områdets historiska funktion. Park, grönytor, planteringar, alléer, äppelodling (se Andréassons utredning för närmre beskrivning och precisering). Antikvariska riktlinjer Bebyggelsen från och 40-talet utgör en särskilt värdefull miljö från kulturhistorisk synpunkt (PBL 8 kap 13 ) och bör förses med rivnings- och förvanskningsförbud i detaljplan. Figur 1 visar vilka byggnader detta gäller. För all bebyggelse gäller att ändringar ska utföras varsamt så att hänsyn tas till byggnadens karaktärsdrag och kulturhistoriska värden (PBL 8 kap 17 ). I byggnadsinventeringen i bilaga 1 preciseras värdefulla egenskaper och detaljer för varje byggnad. Ändring av 1930-talsbebyggelsen bör ske med ursprunglig utformning som förebild. En fördjupad undersökning bör göras för att fastställa ursprunglig färgsättning på fasader och fönster. MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:005 7

10 En av solgångarna, antingen vid byggnad 7 eller 8, bör bevaras för framtiden. I Andréassons utredning framhålls solgången vid byggnad 7 som mest bevarandevärd. Denna solgång har dock delvis brunnit ner sedan Andréassons utredning skrevs, och fönstren är idag borta (alternativt igensatta med skivmaterial?). Solgången vid byggnad 8 finns ännu kvar i mycket välbevarat skick. Eftersom även trädgården vid byggnad 7 i Andréassons utredning bedöms som skyddsvärd kan en variant vara att ersätta nerbrunna delar av solgången vid byggnad 7 med delar av solgången vid byggnad 8. Tillbyggnaderna som förbinder byggnad 2 och 4, 5 och 7 samt 6 och 8 kan med fördel rivas. Förtätning med ny bebyggelse bör följa ursprunglig stadsplans intentioner. Det finns en tydlig axialitet i bebyggelsemönstret och en riktning på byggnaderna. Det finns viktiga siktlinjer att ta tillvara. Genom att bevara och förstärka dessa axlar kan områdets karaktär behållas. Ingen ny bebyggelse bör uppföras i parken, i äppelodlingen, i den centrala mittaxeln eller på ytan öster om byggnad 11 och 12. Vid förtätning är det viktigt att ny bebyggelse anpassas i skala och storlek. Nya byggnader bör uppföras som lameller i två våningar med sadeltak. Kyrkan bör bibehålla en funktion som är lämpad till dess utformning och kulturhistoriska värden. Figur 1. Rödmarkerade byggnader är särskilt värdefulla och bör förses med rivnings- och förvanskningsförbud i detaljplan. När det gäller solgångarna vid byggnad 7 och 8 räcker det att en av dem skyddas. 8 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:005

11 Historiska bilder Figur 2. Flygfoto Personalbyggnaderna utmed Östra Farmvägen består av tre fristående hus. Idag är de två sydligaste sammanbyggda (B12). Öster om pannhuset (B14) ligger trädgårdsmästeriet med växthus. Bild från boken Malmö Östra Sjukhus. Den okända staden Figur 3. Östra sjukhuset under byggtiden. Notera de tvåfärgade fönstren. Karmarna är i en mörkare kulör. I förgrunden B1. Foto Otto Ohm, tillhör Malmö Museer (ROO 4190). MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:005 9

12 Figur 4. Överläkarvillan (B21) och administrationsbyggnaden (B23) på 1930-talet. I bakgrunden ser man kyrkan (B20) och B2. Foto Berndt Johnsson, tillhör Malmö Museer (BJ 2595) Figur 5. Vårdpaviljongerna B1, B2 och B3 från sydväst, 1930-tal. Foto Berndt Johnsson, tillhör Malmö Museer (BJ 4272). 10 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:005

13 Figur 6. Kyrkan (B20) från söder, 1930-tal. Foto Berndt Johnsson, tillhör Malmö Museer BJ4273 Figur 7. Personal framför en av vårdpaviljongerna Notera de tvåfärgade fönstren, med mörka karmar och vita bågar. Bild från boken Malmö Östra Sjukhus. Den okända staden MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:005 11

14 Figur 8. Promenadgården bakom en av manspaviljongerna, troligen 1950-tal. I bakgrunden ser man den sk solgången, en gång med bänkar under tak. Bild från boken Malmö Östra Sjukhus. Den okända staden Figur 9. Flygbild över Östra Sjukhuset på eller 1940-talet. Vid varje vårdpaviljong ser man promenadgårdar med solgångar. I södra delen av området finns fruktodlingar och odlingsfält. Malmö stadsbyggnadskontor. 12 MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:005

15 Referenser Andréasson, Anna: Sege Parks gröna kulturmiljö. Kulturmiljöutredning vid före detta Malmö Östra Sjukhus. ArchaeoGarden, rapport 2009:03. Ersgård, Stefan & Hallström, Bo: Malmö Östra Sjukhus. Den okända staden Malmö Stadsbebyggelse - En översiktlig inventering Planprogram för Sege Park, PP Malmö Stadsbyggnadskontor Tykesson, Tyke L & Magnusson Staaf, Björn: Arkitekterna som formade Malmö MALMÖ MUSEER KULTURARVSENHETEN RAPPORT 2013:005 13

16 Årets rapporter Lista över utgivna rapporter inom Malmö Museers rapportserie Kulturarvsenheten Rapport: Kulturarvsenheten Rapport 2013:001 Maria Johansson och Anders Reisnert Byggnadsdokumentation. Stinshuset dokumentation inför flyttning av byggnad. Fastigheten Hamnen 21:147 i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:002 Lina Bjermqvist och Helena Nilsson Antikvarisk rapport. Limhamns kapellkrematorium - Byte av plåtmaterial på tak. Malmö kyrkogårdsförvaltning, Limhamns socken i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:003 Lina Bjermqvist Antikvarisk rapport. Västra Skrävlinge kyrka Invändig restaurering.malmö kyrkliga samfällighet, Västra Skrävlinge socken i Malmö stad, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:004 Maria Johansson och Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk utredning. Kronetorps gård Dokumentation och riktlinjer inför detaljplan. Fastigheten Kronetorp 1:1 i Burlövs kommun, Skåne län. Kulturarvsenheten Rapport 2013:005 Olga Schlyter Byggnadsantikvarisk utredning. Sege Park Fd Malmö östra sjukhus. Fastigheten Östra sjukhuset 2 i Malmö stad, Skåne län.

17 Bilaga 1. Byggnadsinventering Sege Park (Östra sjukhuset) Byggnadsinventeringen är i huvudsak genomförd Uppdaterad i februari

18 Byggnad 1 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Vårdpaviljong för lugna män med övervakning på andra våningen. På bottenvåningen fanns operationsrum, röntgen, laboratorium och apotek, patientbibliotek, tandläkarmottagning, läkarexpeditioner och föreläsningssal. Övriga kommentarer De ljusa fälten på fasaden och fönsteromfattningarna är ett senare tillägg. Ursprungligen var fasaderna enfärgade. Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner. Det orörda takfallet mot söder. Slätputsade fasader. Utåtgående träfönster med spröjsindelning. Entréer med portar i trä, omfattning i natursten och smäckra skärmtak. Sadeltak belagt med enkupigt rött lertegel. Fönstren var från början tvåfärgade, med mörkare karmar och vita bågar (se figur 7). På norra sidan finns en så kallad solgång i trä bevarad och ombyggd till förråd byggdes lokalerna om till förskola. 2

19 Byggnad 2 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Vårdpaviljong för lugna kvinnor utan övervakning på bottenvåningen, och lugna kvinnor med övervakning på andra våningen. Övriga kommentarer De ljusa fälten på fasaden och fönsteromfattningarna är ett senare tillägg. Ursprungligen var fasaderna enfärgade. Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner. Det orörda takfallet mot norr. Slätputsade fasader. Kvadratiska träfönster med diagonal spröjs. Entréer med portar i trä, huvudentré med omfattning i natursten och smäckert skärmtak Sadeltak belagt med enkupigt rött lertegel. Fönstren var från början sidohängda, utåtgående träfönster med spröjs. De var tvåfärgade, med mörkare karmar och vita bågar (se figur 7). Färgrester på bevarade originalfönster talar för att ursprunglig kulör på karmarna var röd byttes flertalet av de ursprungliga fönstren ut. Ursprungliga fönster var utåtgående träfönster med spröjsindelning. Även entrédörrarna är utbytta installerades solpaneler i takfall mot söder. 3

20 Byggnad 3 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Vårdpaviljong för arbetande män utan övervakning på bottenvåningen, och ej fullt lugna män med övervakning på andra våningen. Övriga kommentarer De ljusa fälten på fasaden och fönsteromfattningarna är ett senare tillägg. Ursprungligen var fasaderna enfärgade. Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner. Det orörda takfallet mot söder. Slätputsade fasader. Utåtgående träfönster med spröjsindelning. Entréer med portar i trä, huvudentré med omfattning i natursten och smäckert skärmtak Sadeltak belagt med enkupigt rött lertegel. Fönstren är utbytta 2007 till fönster lika ursprungliga sidohängda, utåtgående träfönster med spröjs. Fönstren var från början tvåfärgade, med mörkare karmar och vita bågar (se figur 7) byggdes lokalerna om till särskola. 4

21 Byggnad 4 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Vårdpaviljong för arbetande kvinnor utan övervakning på bottenvåningen och ej fullt lugna kvinnor med övervakning på andra våningen. Övriga kommentarer De ljusa fälten på fasaden och fönsteromfattningarna är ett senare tillägg. Ursprungligen var fasaderna enfärgade. Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner. Det orörda takfallet mot norr. Slätputsade fasader. Kvadratiska träfönster med diagonal spröjs. Entréer med portar i trä, omfattning i natursten samt smäckra skärmtak Sadeltak belagt med enkupigt rött lertegel. Fönster och entrédörrar är utbytta. Fönstren var från början sidohängda, utåtgående träfönster med spröjs. De var tvåfärgade, med mörkare karmar och vita bågar (se figur 7). Färgrester på bevarade originalfönster talar för att ursprunglig kulör på karmarna var brun installerades solpaneler i takfall mot söder. 5

22 Byggnad 5 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Vårdpaviljong för osnygga män med övervakning på bottenvåningen och halvlugna män utan övervakning på andra våningen. Övriga kommentarer De ljusa fälten på fasaden och fönsteromfattningarna är ett senare tillägg. Ursprungligen var fasaderna enfärgade. Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner. Det orörda takfallet mot söder. Slätputsade fasader. Utåtgående träfönster med spröjsindelning. Entréer med portar i trä, huvudentré med omfattning i natursten och smäckert skärmtak Sadeltak belagt med enkupigt rött lertegel. Fönstren var från början tvåfärgade, med mörkare karmar och vita bågar (se figur 7). Färgrester på bevarade originalfönster talar för att ursprunglig kulör på karmarna var rödbrun. På norra sidan är en solgång bevarad (om än något kortad). Vaktkur på hörnan tillbyggd 1998 efter ritningar av Fritz Jaenecke Arkitektkontor. 6

23 Byggnad 5a Arkitekt: Fritz Jaenecke Ritat år: 1954 Ursprunglig funktion Vårdpaviljong för manliga patienter. På bottenvåningen fanns 34 platser för kroppsligt medkomna och tuberkulösa patienter. På andra våningen fanns en halvorolig övervakningsavdelning med 36 platser. Övriga kommentarer Arkitekten Jaenecke ritade redan 1947 en första version av denna byggnad. Fönstren var då småspröjsade och formspråket något mer traditionellt. Byggnadens inre disposition och planlösning är mycket lik de vårdpaviljonger som uppfördes i början av 1930-talet. Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner. De rödbruna tegelfasaderna. Materialen: Fasader i rödbrunt tegel. Fasaddetaljer i vitmålad betong. Fönster i trä. Takpannor av rött lertegel. Entrédörrar i klarlackat trä. Fönstrens utformning: Inåtgående, sidohängda fyrluftsfönster med en horisontell mittpost. Entréernas utformning: Glasade portar i trä med smäckra skärmtak Sadeltak belagt med enkupigt rött lertegel gjordes en tillbyggnad med hiss efter ritningar av White arkitekter gjordes en tillbyggnad invid hissen med sop- och smutstvättssamlingsrum. Mot söder finns en solgång bevarad. Entrédörrarna är nya men i anpassad stil. 7

24 Byggnad 6 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Vårdpaviljong för osnygga kvinnor med övervakning på bottenvåningen och halvlugna kvinnor utan övervakning på andra våningen. Övriga kommentarer De ljusa fälten på fasaden och fönsteromfattningarna är ett senare tillägg. Ursprungligen var fasaderna enfärgade. Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner. Det orörda takfallet mot norr. Slätputsade fasader. Utåtgående träfönster med spröjsindelning. Entréer med portar i trä, omfattning i natursten samt smäckra skärmtak Sadeltak belagt med enkupigt rött lertegel. Fönstren var från början tvåfärgade, med mörkare karmar och vita bågar (se figur 7). Mot söder finns en solgång bevarad. 8

25 Byggnad 7 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Vårdpaviljong för oroliga män med övervakning på bottenvåningen och halvoroliga män med övervakning på andra våningen.. Övriga kommentarer De ljusa fälten på fasaden och fönsteromfattningarna är ett senare tillägg. Ursprungligen var fasaderna enfärgade. Fönstren var från början tvåfärgade, med mörkare karmar och vita bågar (se figur 7). Färgrester på bevarade originalfönster talar för att ursprunglig kulör på karmarna var grön. På norra sidan finns solgången bevarad. Den var i februari 2013 delvis nedbränd. Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner. Det orörda takfallet mot söder. Slätputsade fasader. Utåtgående träfönster med spröjsindelning. Entréer med portar i trä, huvudentré med omfattning i natursten och smäckert skärmtak. Brunmålade trädörrar på norra sidan, mot solgången. Solgången på norra sidan med dess fasader i träpanel och bärande pelare av avbarkade, ohyvlade trädstammar. Sadeltak belagt med enkupigt rött lertegel. 9

26 Byggnad 8 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Vårdpaviljong för oroliga kvinnor med övervakning på bottenvåningen och halvoroliga kvinnor med övervakning på andra våningen. Övriga kommentarer De ljusa fälten på fasaden och fönsteromfattningarna är ett senare tillägg. Ursprungligen var fasaderna enfärgade. Fönstren var från början tvåfärgade, med mörkare karmar och vita bågar (se figur 7). Färgrester på bevarade originalfönster talar för att ursprunglig kulör på karmarna var grön. Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner. Det orörda takfallet mot norr. Slätputsade fasader. Utåtgående träfönster med spröjsindelning. Entréer med portar i trä, omfattning i natursten samt smäckra skärmtak Sadeltak belagt med enkupigt rött lertegel. Solgången med fasader i träpanel och pelare av avbarkade, ohyvlade trästammar, samt fönsterband med ockragula spröjsade träfönster mot söder. Mot söder finns en mycket välbevarad solgång. 10

27 Byggnad 8a Arkitekt: Fritz Jaenecke Ritat år: 1954 Ursprunglig funktion Orolig övervakningsavdelning för kvinnliga patienter, 35 platser på bottenvåningen och 35 platser på andra våningen. Övriga kommentarer Arkitekten Jaenecke ritade redan 1947 en första version av denna byggnad. Formspråket var då något mer traditionellt. Fönstren var småspröjsade och hade fönsterluckor. Byggnadens inre disposition och planlösning är mycket lik de vårdpaviljonger som uppfördes i början av 1930-talet gjordes en tillbyggnad med hiss efter ritningar av White arkitekter. Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner. De rödbruna tegelfasaderna. Markerat fasadparti med vitmålade betongpilastrar. Inåtgående, sidohängda fyrluftsfönster i trä med en horisontell mittpost. Entréer med portar i trä med smäckra skärmtak Sadeltak belagt med enkupigt rött lertegel gjordes en tillbyggnad invid hissen med sop- och smutstvättssamlingsrum. 11

28 Byggnad 10 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Terapibyggnad. Övriga kommentarer - Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner. Slätputsade fasader. Utåtgående träfönster med spröjsindelning. Sadeltak belagt med enkupigt rött lertegel. Klocka på södra gaveln. 12

29 Byggnad 11 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Personalbostäder för ogift personal. Bostäderna bestod av dubbelrum med delad WC och dusch i korridoren. Det fanns även ett rum för umgänge ( samtalsrum ) och i anslutning till det ett litet pentry ( tekök ). Måltider intogs annars i personalmatsalar i köksbyggnaden. Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner. Slätputsade fasader. Stora fönsterpartier vid trapphus. I övrigt: sidohängda tvåluftsfönster. Sadeltak belagt med enkupigt rött lertegel. Övriga kommentarer 1961 byggdes lokalerna om till vårdavdelning på bottenvåningen och undervisningslokaler på andra våningen byggdes lokalerna om till studentbostäder. Ursprungligen fanns små takkupor i takfall mot öster. De vita fönsteromfattningarna är ett senare tillägg. Ursprungligen var fasaderna enfärgade (se omslagsbild Den okända staden ). Fönstren är utbytta. Ursprungliga fönster var inåtgående träfönster med mörkare karm och vita bågar. 13

30 Byggnad 12 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Den norra delen inrymde personalbostäder för familjer (4 lägenheter på 2 och 3 rok) samt för kvinnlig kökspersonal (7 dubbelrum). Den södra delen inrymde bostäder för skötare, det vill säga manlig personal. Det var dubbelrum och enkelrum med WC och dusch i korridoren. På vinden fanns åtta stycken vilohytter. Övriga kommentarer Detta var från början två separata byggnader (se figur 2). Den indragna mittdelen är tillbyggd 1979, ritad av White Arkitekter. Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner (bortsett från den tillbyggda mittdelen). Slätputsade fasader. Stora fönsterpartier vid trapphus. I övrigt sidohängda två- och treluftsfönster, tvåfärgade. Entréer med glasade portar i trä och omfattning i natursten. Sadeltak belagt med enkupigt rött lertegel. Lokalerna i den södra delen byggdes 1943 om till en vårdavdelning med 16 platser byggdes lokalerna om för att inrymma narkomanvård. De ljusa fälten på fasaden och fönsteromfattningarna är ett senare tillägg. Ursprungligen var fasaderna enfärgade. Den blågröna kulören är sannolikt ursprunglig, eftersom en av Stoltz ritningar från 1932 är färglagd med denna kulör. Fönstren är utbytta. Ursprungliga fönster var inåtgående träfönster. Färgsättningen med bruna karmar och vita bågar är sannolikt ursprunglig. 14

31 Byggnad 14 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Pannhus. I den höga mittdelen fanns en ångpanna och mot söder fanns en hög skorsten. I den lägre byggnadsdelen mot öster fanns ångturbinen och i väster fanns kollagret. I byggnadsdelen längst österut fanns verkstad och smedja. Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner, exklusive tillbyggnad och glasfasad mot söder. De rödbruna tegelfasaderna. Stora, spröjsade fönster i metall av industriell karaktär. På sidopartierna utåtgående träfönster med spröjsindelning. Övriga kommentarer Tillbyggd mot söder byttes ursprungliga järnfönster i fasad mot norr ut mot aluminiumfönster. Det höga mittpartiets sydfasad glasades in. 15

32 Byggnad 15 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Terapibyggnad: Verkstad för yrkesmän. I byggnaden fanns lokaler för målare, snickare och mekaniker. Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner (bortsett från tillbyggnad i öster). De rödbruna tegelfasaderna. Utåtgående träfönster med spröjsindelning. Övriga kommentarer 1964 gjordes en tillbyggnad mot öster. Den inrymde tvättrum, omklädningsrum och matsal för personal byggdes lokalerna om för att rymma fysioterapi. Behandlingsrum och gymnastiksal anordnades. 16

33 Byggnad 17 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Köksbyggnad. I den putsade tvåvåningsbyggnaden fanns sjukhusets tvättavdelning samt matsalar för personalen. I en lägre byggnadsdel mot söder med fasader i tegel fanns köksavdelningen. Övriga kommentarer 1985 ersattes det gamla köket av en ny tillbyggnad i söder efter ritningar av K-Konsult. Värdefulla egenskaper och detaljer (putsad tvåvåningsbyggnad i norr) Byggnadens volym och proportioner, exklusive tillbyggnaden i söder. Slätputsade fasader. Utåtgående träfönster med spröjsindelning. Entréer med portar i trä och omfattning i natursten. Sadeltak belagt med enkupigt rött lertegel. 17

34 Byggnad 18 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Garage Övriga kommentarer Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner. De röda tegelfasaderna. Fönster, dörrar och portar i trä. Söder om garaget finns en förrådsbyggnad i trä utan antikvariskt värde. 18

35 Byggnad 19 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Kapell. Byggnaden inrymde likbod, obduktionsrum, kapellrum samt ett rum för prästen. Övriga kommentarer Takmaterialet är utbytt. Ursprungligen sannolikt rött, enkupigt lertegel. Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner. Slätputsade fasader. Fönstersättningen och eventuellt bevarade ursprungliga fönster. Skorsten i brunt tegel. Skärmtak mot väster med pelare av trä och dekorativt utformad plåtsarg. Fönster dolda vid inventeringstillfället. På Stadsbyggnadskontorets arkiv finns en ritning som visar byggnadens ursprungliga utseende med fönster och viss dekor. 19

36 Byggnad 20 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Kyrka och samlingssal Övriga kommentarer Byggnaden är inte inventerad invändigt, men det är troligt att det finns stora bevarandevärden även i interiören. Byggnaden används idag av en skola. Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner. Fasader i rött tegel. Inåtgående träfönster med spröjsindelning. Bruna karmar och vita bågar. Kyrkfönster med färgat blyglas. Entréparti med fasaddekor och port i trä. Sadeltak belagt med enkupigt rött lertegel. Det orörda takfallet mot söder. 20

37 Byggnad 21 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Överläkarbostad Övriga kommentarer Takmaterialet är utbytt. Ursprungligt takmaterial var enkupigt lertegel, sannolikt rött. Tvåluftsfönstren hade ursprungligen vita fönsterluckor. Fönsterbandet på bottenvåningen i gavel mot Östra Farmvägen hade en vitputsad omfattning (se figur 4). Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym, proportioner, fönstersättning. Ljusa, slätputsade fasader. Ospröjsade, sidohängda träfönster. Skorstenen i mörkbrunt tegel. Smäckert smidesräcke på balkongen. Ombyggt 1967 till barndaghem. 21

38 Byggnad 22 samt entréportal Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Lokaler för vaktmästare, chaufför och reparatör, samt en tvårumslägenhet som sannolikt var portvaktbostad. Portalen är huvudentré till området. Övriga kommentarer Fram till 1995 fanns en neonskylt på skärmtaket över infarten, med texten Malmö Östra Sjukhus i versaler. Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner, bortsett från glaspartierna. Fasader i rött tegel. Sadeltak belagt med enkupigt rött lertegel. Entréportalens nätta tak uppburet av pelare i rött tegel. Bevarade smidesgrindar vid entréportalen byggdes en yttre glasfasad mot öster, väster och söder på byggnad 22, som led i ett forskningsprojekt kring energibesparing. Glasfasaderna påverkar byggnadens uttryck och karaktär, men det är en reversibel åtgärd som lämnar den ursprungliga byggnaden bevarad bakom. Ursprungliga sidohängda, inåtgående träfönster med bruna karmar och vita bågar byttes ut 2010 till aluminiumfönster. 22

39 Byggnad 23 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Administrationsbyggnad (expedition, sammanträdesrum, bibliotek, personalbostäder för läkare och annan personal i sjukhusets ledning). Övriga kommentarer Ursprungliga inåtgående, sidohängda träfönster (på bottenvåningen med en tvärgående spröjs) med bruna karmar och vita bågar byttes 2010 ut till aluminiumfönster. Värdefulla egenskaper och detaljer Byggnadens volym och proportioner. Fasader i rött tegel. Vertikalt fönsterparti vid trapphus. Sadeltak belagt med enkupigt rött lertegel. Huvudentré med uppglasat dörrparti. Omfattning i svart skiffer. Trappa med smäckert smidesräcke. Det uppglasade entrépartiet mot Östra Farmvägen bestod ursprungligen av ett smäckert glasparti av kopparklätt stål. Byggnaden kallades under sjukhustiden skämtsamt för Kloka huset. 23

40 Byggnad 25 Arkitekt: Carl-Axel Stoltz Ritat år: 1932 Ursprunglig funktion Terapibyggnad ( byggnad 9 ) Övriga kommentarer Terapibyggnaden (den nordsydliga längan i öster) innehöll på 1940-talet vävsal, snickeri, måleriverkstad och lokaler för metallslöjd. Värdefulla egenskaper och detaljer (den nordsydliga längan i öster). Byggnadens volym och proportioner Slätputsade fasader. Utåtgående träfönster med spröjsindelning. Sadeltak belagt med enkupigt rött lertegel byggdes terapibyggnaden till med den östvästliga längan, som inrymde arbetsterapilokaler (bland annat vävning och keramik). Den nordsydliga längan i väster byggdes till 1980 efter ritningar av White arkitekter gjordes en ombyggnad till skola (Fäladsskolan) efter ritningar av BM Mattsson. 24

41 Byggnad 30 Arkitekt: White arkitekter Malmö Ritat år: 1972 Ursprunglig funktion Värdefulla egenskaper och detaljer Fasader i brunt tegel. Fönstersättning och fönsterindelning. Sjukhem, långvård Övriga kommentarer Solcellsanläggning byggd 2009 efter ritningar av arkitekt Torsten Persson på Malmö stad, Stadsfastigheter. 25

42 Byggnad 31 Arkitekt: White arkitekter Malmö Ritat år: 1971 Ursprunglig funktion Värdefulla egenskaper och detaljer Fasader i brunt tegel. Fönstersättning och fönsterindelning. Sjukhem, långvård Övriga kommentarer Solcellsanläggning byggd 2009 efter ritningar av arkitekt Torsten Persson på Malmö stad, Stadsfastigheter. 26

43 Bollhus Arkitekt: FOJAB Arkitekter Ritat år: 1994 Värdefulla egenskaper och detaljer Fasadmaterial (tegel). Ursprunglig funktion Bollhus Övriga kommentarer - 27

44

45 Bilaga 2. Kompletterande bilder. Foton tagna av Malmö Kulturmiljö/Malmö Museer

46

47 Byggnad 1, 3, 5 och 7 samt mittaxeln. (2006) Byggnad 4, 6 och 8. (2006) 1

48 Byggnad 4. Solceller i takfall mot söder. (2010) Byggnad 5 och 7 med förbindelse mellan. (2013) 2

49 Byggnad 5. Solgången. (2013) Byggnad 5. Drickfontän vid solgången. (2013) 3

50 Byggnad 7. Delvis nerbrunnen solgång. (2013) Byggnad 7. Bevarad del av solgången. (2013) 4

51 Byggnad 7. Detalj av solgång. (2013) Byggnad 8. Entré. (2006) 5

52 Byggnad 8. Solgången. (2007) Byggnad 8. Fönster i solgångens vägg mot söder. (2013) 6

53 Byggnad 14. Södra fasaden före inglasning. (2007) Byggnad 14. Fasad mot söder med inglasning. (2013) 7

54 Byggnad 17. Detaljpbild. Fasad mot norr. (2006) Byggnad 17. Tillbyggnad mot söder. (2013) 8

55 Byggnad 18. Förrådsbyggnad söder om garaget. (2013) Byggnad 19, kapellet. Skärmtak vid entré i väster. (2007) 9

56 Byggnad 20. Norrsidan. (2013) Byggnad 20. Detalj, fasad mot söder. (2007) 10

57 Allé med kyrkan (byggnad 20) i fonden. (2006) Byggnad 21. Östra sidan. (2013) 11

58 Byggnad 22. Före glasinbyggnad. (2006) Byggnad 22. Södra sidan med inglasning. (2013) 12

59 Byggnad 23. Före fönsterbyte. (2007) Byggnad 23. Ursprungligt träfönster. (2006) 13

60 Byggnad 23. Ursprungligt entréparti. (2006) Televäxel vid byggnad 23. (2013) 14

61 Byggnad 31. Vy från norr. (2013) Äppelträd norr om byggnad 31. (2006) 15