Försvarsgården i Växjö

Transkript

1 Kulturhistorisk beskrivning av Försvarsgården i Växjö Växjö kommun Kronobergs län David Fuchs Byggnadsantikvarisk medverkan Smålands museum rapport 2014:7

2 Kulturhistorisk beskrivning av Försvarsgården i Växjö Växjö kommun Kronobergs län David Fuchs Byggnadsantikvarisk förundersökning Smålands museum rapport 2014:7 1

3 Produktion och distribution: d Smålands museum Box Växjö 2014 Smålands museum, Växjö Foton av David Fuchs Tryckt hos Kulturparken Småland/Smålands museum ISSN

4 FÖRSVARSGÅRDEN I VÄXJÖ 1 Försvarsgårdens placering i länet och staden 4 RAPPORT 5 INLEDNING 5 Beskrivning av området och byggnadens historik 5 Beskrivning utifrån tillgängliga historiska fotografier 7 Äldre ritningar 11 Byggnaden idag 13 3

5 Försvarsgårdens placering i länet och staden Länskarta där pilen markerar Försvarsgårdens ungefärliga läge Flygfoto taget 1963 över Linnéparken med försvargården längst ned till höger i bild. Smålands museums flygfotoarkiv. 4

6 Rapport Försvarsgården 1, Växjö 11:66 Växjö socken Växjö kommun Kulturhistorisk beskrivning Inledning Kulturparken Småland AB i Växjö har, med anledning av att det kommunala bostadsbolaget Vöfab planerar att införliva förskoleverksamhet i den s.k. Försvarsgården belägen i Linneparken i Växjö, fått i uppdrag att upprätta en kulturhistorisk beskrivning av den aktuella byggnaden. Beskrivningen ger en översiktlig bild av byggnaden ur ett historiskt perspektiv samt beskriver dess kulturhistoriska värden. I beskrivningen görs även en enklare konsekvensanalys rörande den tillbyggnad som Vöfab har för avsikt att uppföra i vinkel till huvudbyggnadens östra gavel för den nya verksamheten. Den aktuella byggnaden är i den aktuella detaljplanen försedd med ett litet q vilket innebär att byggnaden inte får rivas eller exteriört förvanskas. Som underlag till rapporten har arkivstudier utförts såväl i Kulturparkens egna arkiv, i Växjö kommunarkiv samt har information hämtats från äldre tidningsartiklar och litteratur som berör den aktuella byggnaden. Beskrivning av området och byggnadens historik På 1600-talet sträckte sig Växjösjön nära nog ända fram till Försvarsgårdens tomt. På 1870-talet kvarstår fortfarande vägen mellan Försvarsgården och den intilliggande Björklundska gården (numera riven). Den aktuella tomten har tidigare tillhört Växjö Östregård och utgjordes då av ängsmark vilken brukades som kåljord. Området finns upptaget på en karta av lantmätaren Peter Hamnell tecknad år 1698 över Växjö Östregård. Området betecknas då med namnet Gatebolet vilket sannolikt uppkommit av att området utgjordes av ängsmark belägen mellan två gator. Den ena i nord-sydlig riktning som idag utgörs av allén ned till Linnéparken och den andra i östvästlig riktning från landsvägen ned till domkyrkan. Karta över det område där Försvarsgården idag är placerad där den svarta pilen markerar byggnadens ungefärliga läge idag. Kartan är upprättad av lantmätaren Peter Hamnell 1698 och utgör ett mindre utsnitt hämtat från Lantmäteriets historiska kartor. 5

7 Under 1790-talet började marken bebyggas utav löjtnanten och friherren Anton Rappe. Rappe bebodde Försvarsgården eller Rapperska gården som den då benämndes och det var även sannolikt han som lät uppföra byggnaden. Sonen Carl Rappe, vilken sedermera kom att bli överste och baron, föddes här och har i en samling bevarade levnadsminnen låtit nedteckna en beskrivning av sitt barndomshem vilket ger en tydlig bild av hur byggnaden ursprungligen sett ut. Byggnaden var ett enkelt tvåvåningshus av trä, rödmålat och med brädtak. Huvudingången var från söder. Inredningen var i bottenvåningen: till höger om förstugan två rum, matsal och gästrum, till vänster: kök och pigkammare. Övre våningen bestod av en sal på östra ändan med fönster åt tre sidor, norr, öster och söder, därbredvid tvenne förmak. På västra änden var sängkammaren. I ett tillbygge där fanns visthus och sädesbod. Vinkelrätt mot huset fanns en flygelbyggnad, innehållande en källare, mangelbod, hönshus, brygghus samt å övre våningen fyra rum och åtskilliga rymliga kontor. 1 År 1830 gifter sig sonen Carl Rappe med en dotter till biskop Tegnér och byter då till sig ett hus i kvarteret klostret av dåvarande ägaren till Östregård, handlanden Wiberg. Under denna tidsperiod referera man ofta till byggnaden under namnet Lilla Östregård. Dennes måg, överstelöjtnant Georg Gabriel von Boisman kom senare att bosätta sig i Försvarsgården. Senare kom Boisman att bli ägare till Östregård där han bodde en tid men återvände till Försvarsgården år 1856 sedan han sålt Östregård. Det är således efter Georg Gabriel von Boisman som gården sedermera erhöll namnet Boismanska gården. Biosman bebodde gården fram till sin död 1873 varpå hans två döttrar Frederique och Emma kom att överta huset och bebodde detta fram till sin död. Systrarna von Boisman nyttjade trädgården söder om gårdsplanen för odling av blommor som de sedan hade för avsalu till stadens invånare. I ett protokoll från stadsfullmäktige från 1907 framgår att Växjö stad lät inköpa de Boismanska tomterna inklusive byggnaderna av friherren Wrede på Östregård för en summa om kr. Staden lät sedan hyra ut byggnaden till olika privatpersoner. Bostäderna i huset var emellertid i dåligt skick och hyresintäkterna kom därför att bli ringa. År 1951 togs gården i bruk som ungdomsgård varvid man lät genomföra en nödtorftig reparation. Lokalerna fick dock alltjämt betraktas som mycket enkla och provisoriska. Boismanska gården blev mer och mer nedsliten och under 1950-talets slut funderade man från stadens sida på att låta riva huset. Vid detta tillfälle framträdde Växjösonen, civilingenjör Gunnar Bergendahl och presenterade ett donationsbrev. Han ville bevara minnet av sin far borgmästaren K H Bergendahl och brodern, rådmannen David Bergendahl. Donatorns önskan var att den Boismanska gården skulle utnyttjas av det frivilliga försvaret. År 1959 beslutar stadsfullmäktige att utan ersättning överlåta Boismanska gården, dock utan tillhörande park, till Bergendahlska stiftelsen. Stiftelsen gavs i uppdrag att genomföra en pietetsfull restaurering av byggnaden. År 1961 skedde invigningen av det nyrestaurerade Boismanska huset som nu kom att brukas av frivilligförsvaret. Det var i och med denna omdaning som byggnaden erhöll sitt nuvarande namn Försvarsgården. Här har lottor, bilkårister och hemvärnsmän sedan dess haft sin hemvist. Den festliga lokalen på övre våningen har under årens lopp även upplåtits för bröllop och andra högtidligheter. 1 Utdrag ur det tal som hölls vid Försvarsgårdens invigning 27 maj

8 Av de bevarade bygglovshandlingarna framgår att såväl pannrum och kapprum samt hall, serveringsrum, sal och grupprum måste kläs in med ett brandhärdigt ytskikt för att få nyttjas för den planerade verksamheten. Från andra våningen monteras även en fast stege för att möjliggöra utrymning av byggnaden. I den lokala pressen från tiden framlyfts dåvarande stadsarkitekten Staffan Bülow-Hübes insatser vid iståndsättandet av den gamla gården som berömvärda och utförda med stor omsorg avseende dess kulturhistoriska värden. Hösten 2001 utfördes en arkeologisk förundersökning i Linnéparken i nära anslutning till Försvarsgården. Ett av de schakt som undersöktes löpte parallellt med huvudbyggnaden precis i gårdsplanens utkant åt söder. I schaktet fann man hårt packat grusmaterial vilket skulle kunna utgjort resterna av en tidigare grusgång samt ett stensatt område vilket tolkades som rester av en äldre väg alternativt en tidigare stensatt gårdsbeläggning. Beskrivning utifrån tillgängliga historiska fotografier Nedanstående fotografier utgör ett litet axplock av de äldre foton över Försvarsgården som finns tillgängliga i Smålands museums fotoarkiv. År 1944 utfördes en mycket noggrann dokumentation av ett stort antal byggnader som tidigare legat på området öster om domkyrkan, däribland den aktuella byggnaden. Dokumentationen utfördes av Nordiska museet. I materialet finns ett flertal bilder som visar husets exteriör innan restaureringen i skiftet mellan talet. Även interiören är noggrant dokumenterad. I materialet finns även uppmätningsritningar samt plankarta över den aktuella fastigheten. Med utgångspunkt i detta material kan man utläsa att relativt omfattande förändringar genomförts, framförallt interiört men även exteriört. I fotoarkivet finns även ett par bilder av Försvarsgården tagna av fotografen Inga Walde åren före byggnaden anpassades för frivilligförsvarets verksamhet samt ett flertal fotografier tagna av museichefen Anderbjörk samma år som Nordiska museet genomförde sin dokumentation. Av Anderbjörks bilder framgår utseendet på det uthus som tidigare legat öster om Försvarsgården ungefär där nuvarande gång- och cykelväg är lokaliserad. Foto taget av fotografen Anna Blom omkring 1920 från Staglaberget med försvarsgården något till höger om bildens mitt. 7

9 Foto av Inga Walde taget 1956 över huvudbyggnad, flygelbyggnad och framförliggande gård. Smålands museums fotoarkiv. Foto av Inga Walde taget 1959 visar flygelbyggnadens östra fasad samt del av huvudbyggnaden. Smålands museums fotoarkiv. 8

10 Foto taget 1944 av Anderbjörk som visar stenläggning och gårdsbrunn invid flygelbyggnad. Smålands museums fotoarkiv. Foto taget 1944 av Anderbjörk som visar flygelbyggnadens västra fasad. Smålands museums fotoarkiv. 9

11 Foto taget 1944 av Anderbjörk som visar det numera nedrivna uthuset öster om huvudbyggnaden. Smålands museums fotoarkiv. Inskannat fotografi taget på Försvarsgården omkring sekelskiftet 1900 ur boken Gamla Växjö berättar ännu en gång. Notera burspråket mitt på sydsidans fasad där nuvarande entrédörr är placerad. Av uppmätningsritningarna från 1940-talet framgår att entrén då var placerad i anslutning till en utbyggd veranda med ovanförliggande balkong på huvudbyggnadens norrsida. 10

12 Äldre ritningar Situationsplan från 1944 som visar Boismanska gården, trädgården och det angränsande uthuset. Ur Småland museums arkiv. 11

13 Uppmätningsritning över Boismanska gården upprättad Tillhandahållen av Växjö kommunarkiv. Plan över bottenvåning och del av innergård med tidigare brunn och stenläggning från Ur Smålands museums arkiv. 12

14 Byggnaden idag Huvudbyggnadens södra fasad och östra gavel I samband med uppdraget har Kulturparken genomfört en översiktlig okulär besiktning av Försvarsgården för att fastställa byggnadens nuvarande status och definiera vilka kulturhistoriska värden som bör värnas i den fortsatta hanteringen av byggnaden. Även om byggnaden under årens lopp genomgått en rad förändringar kan exteriören av gemene man nog uppfattas som relativt intakt. Ur ett strikt antikvariskt perspektiv har emellertid de genomförda förändringarna medfört en påtaglig förflackning av byggnadens estetik. Detaljer som fönster, dörrar, takfotsfriser och fasadpanel har ersatts med moderna kopior och även om proportionerna i möjligaste mån bevarats har mycket av byggnadens ålderdomliga charm och autenticitet gått förlorad. Så om Försvarsgården efter renoveringen i början av 1960-talet uppvisade ett välbevarat utseende infinner sig inte riktigt samma känsla när man betraktar byggnaden idag. Exteriört har den ursprungliga panelen bytts ut mot en modern standardpanel och målning utförts med en modern färgtyp, sannolikt en alkydoljefärg eller möjligen en vattenbaserad utomhusfärg. Knutarnas brädinklädnad liksom delar av det tidigare profilerade listverket vid takfot och på gavlar är utförd med slät spontad panel. Naturstensgrunden är idag slammad med ett cement eller KC-bruk. Fönstren är av modern typ med sidohängda fönsterbågar där merparten av rutorna är av planglas. I någon enstaka båge sitter det draget glas. Vattenavrinningen är ordnad med moderna hängrännor och stuprör i svartlackerad plåt. Skorstenarna på såväl huvud- som vinkelbyggnad har klätts in med svartlackerad plåt. Vid en närmare titt på vinkelbyggnaden kan 13

15 man konstatera att det utförts en tilläggsisolering av fasaden vilket medfört att byggnaden visuellt inte längre ser ut att vila på den underliggande grunden. Även interiört har byggnaden genomgått betydande förändringar. Såväl rumsindelning som tidigare trappläge har omdisponerats och av den ursprungliga inredningen vilken noggrant dokumenterats på 1940-talet tycks nära nog inget bevarats. Vinkelbyggnadens östra fasad och södra gavel Takfallen på såväl huvud- som vinkelbyggnad är idag täckta med enkupigt lertegel. Vilket i huvudbyggnadens fall är identiskt med det utseende som bilderna från 1960-talet uppvisar. På vinkelbyggnaden verkar takfallen tidigare varit täckta med papp. Av allt att döma är stommen i de bägge husen förhållandevis intakt med undantag av några extra fönsteröppningar vilka tillskapats på vinkelbyggnadens västra fasad. Föreliggande ombyggnadsförslag innebär att man har för avsikt att uppföra en kompletterande vinkelbyggnad invid huvudbyggnadens östra gavel. Utseendemässigt är denna tänkt att ansluta sig till den befintliga vinkelbyggnaden vid huvudbyggnadens västra gavel, dock mindre till ytan. Förändringen kommer oundvikligen att medföra ytterligare ingrepp i huvudbyggnadens stomme då en passage mellan tillbyggnaden och huvudbyggnaden tillskapas såväl i markplan som på andra våningen. Med den indragna placering som presenteras i förslaget kommer dock nuvarande fönsteröppning på bottenvåningen respektive utrymningsvägen på våning två att nyttjas varvid ingreppen i timmerstommen minimeras. 14

16 Visuellt kommer den planerade tillbygganden i stort sett att täcka hela huvudbyggnadens östra gavel samt även i viss mån begränsa upplevelsen av byggnadens sydfasad sett från Teleborgsvägen. Med sin nedsänkta placering i parken nedanför gång- och cykelbanan som löper parallellt med Teleborgsvägen utgör byggnaden inget påtagligt blickfång redan i nuläget varför den föreslagna förändringen ur detta hänseende kan anses acceptabel. Byggnaden åtnjuter idag som tidigare nämnts skydd i enlighet med den gällande detaljplanen där det anges att byggnaden inte får rivas eller exteriört förvanskas. Med anledning av den långa kontinuitet som byggnaden har på platsen samt den mångskiftande verksamhet som bedrivits i byggnaden besitter den såväl ett starkt symbolvärde som ett identitetsskapande värde i stadsbilden. Efter en noggrann genomgång av byggnadens historik samt undersökning av byggnadens nuvarande status med avseende på dess kulturhistoriska värden får den aktuella byggnaden, redan i dagsläget, anses vara tämligen förändrad. Det är således Kulturparken Smålands uppfattning att den planerade tillbyggnaden skulle vara möjlig att genomföra utan att byggnadens kvarstående kulturhistoriska värden påverkas i någon betydande omfattning. Det bör dock påpekas att byggnadens är placerad i nära anslutning till domkyrkan inom ett område som historiskt rymt flera olika typer av anläggningar, vilket också bekräftats av tidigare utförda arkeologiska undersökningar i närområdet. Detta faktum gör gällande att det är fullt möjligt att man i samband med grundläggningen av den nya byggnaden skulle kunna påträffa intressanta spår av tidigare verksamhet på platsen. Det är således angeläget att grävarbetena genomförs med en s.k. arkeologisk schaktövervakning. Huvudbyggnadens norra fasad och vinkelbyggnadens norra gavel

17 Flygelbyggnadens västra fasad