Detektorer för strålningsmätning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Detektorer för strålningsmätning"

Transkript

1 Detektorer för strålningsmätning Vad mäter man? Strålningsfysikaliska mått Aktivitet (Bq) Aktivitet per areaenhet (Bq/cm 2 ) Absorberad dos ( Gy) Effektiv dos ( Sv) Dosrat ( Sv/h)

2 Vad mäter man: Absorberad dos Utsätts man för strålning kan man tala om den energi som utvecklas när strålningen absorberas i kroppen: Absorberad dos = absorberad energi per massenhet (J/kg) Istället för J/kg används Gy (Gray) Ofta används uttrycken stråldos och dos

3 Vad mäter man: Ekvivalent och Effektiv dos Olika typer av strålning kan ha olika skadeverkan på levande celler jämfört med den energi som överförs. Därför har man infört en korrektion för detta när man talar om risken med joniserande strålning. Efter denna korrektion kallar vi det EKVIVALENT DOS. Viktat för olika biologisk skadeverkan. Enhet Sievert (Sv) Då en Sv är ett ganska stort mått används ofta millisievert (msv) Den absorberade dosen av alfastrålning och neutronstrålning är här kraftigt uppräknad genom multiplikation med en viktfaktor på 20. För beta- gammaoch röntgenstrålning gäller att den ekvivalenta dosen = den absorberade dosen. Vi talar även om EFFEKTIV DOS, vilken är viktad för olika organs känslighet (enhet Sv).

4 Dosnivåer Nuklearmedicinsk undersökning 1-10 msv Dödlig dos msv

5 Dosnivåer Nuklearmedicinsk undersökning 1-10 msv Dödlig dos msv

6 Aktivitetsmätare - Doskalibrator Används för att bestämma aktiviteten i ampuller, sprutor etc. Gasdetektor formad som en cylinder. Ger en ström som mäts (i ampere). Strömmen räknas om till Bq (radionukliden måste specificeras) Mätområde från ca 100 kbq till 100 GBq.

7 Aktivitetsmätare - Doskalibrator

8 Kontaminationsinstrument Används för att kontrollera arbetsytor, kläder mm. * Visar pulser/s. Kan omvandlas till Bq/cm 2 GM rör eller liknande gasdetektor Ska inte användas för att uppskatta dosrat!!

9 Geiger-Muller-rör

10 Persondosimetrar (EPD) Kalibrerad för att visa effektiv dos

11 Dosratsinstrument (gammastrålning) Ofta ett GM-rör Jonisation i en gas. Det blir en elektrisk puls (av foton som växelverkat) - knäpp i högtalare - instrumentet räknar pulser per tidsenhet - skalan (visare eller digitalt) graderas i mgy/h - vissa instrument kan summera under en viss tid: ger dos (mgy).

12 Gammaräknare Används för att mäta aktiviteten i små prover (blodprov etc) med låg aktivitet (< 10 kbq). Scintillationsdetektor (NaI-kristall). Ger en ljuspuls för varje foton som växelverkar. Ljuspulsen omvandlas till strömpuls i ett PM-rör. - Pulsernas storlek beror av fotonenergin (ett energispektrum kan erhållas) - Med ett energifönster kan man selektera pulser (som ska räknas) - Antalet pulser under en viss tid bestäms. Anges ofta som cpm (kan räknas om till Bq). Många prover kan mätas automatiskt i en följd ( gammaprovväxlare).

13 Scintillation

14 Scintillation

15 Gammaräknare

16 Betaräknare - Vätskescintillationsdetektor Används för att mäta aktiviteten av betastrålare (utan fotoner) i små prover (blodprov etc) med låg aktivitet (< 10 kbq). Speciellt för H-3, C-14 och P-32. Provet löses upp i en scintillatorlösning. PM-rör registrerar ljuset (som i en NaI-kristall) Som för gammaräknare bestäms cpm Provväxlare för mätning av många prover.

17 Gammakamerans uppbyggnad PHA PM-rör NaI-kristall Kollimator Positioneringskrets Koordinaten för varje -fotons vxv bestäms av PM-rörens signaler X Y Z

18 Gammakameradetektor PM-rör

19 Gammakameran Används för att - göra en bild av radionuklidfördelningen i kroppen - bestämma mängden (aktiviteten) av radionukliden i en viss region (organ, tumör) Stor NaI kristall Många PM-rör (för att bestämma positionen x och y) Kollimator Pulshöjdsanalysator med energifönster Dator för a) behandling av bilder b) lagring av bilder

20 Gammakameran Pulshöjdsanalysator med energifönster

21 Bild av radionuklidfördelning X Y Z Många minuters insamlingstid för att få tillräckligt med pulser per pixel (per cm 2 ).

22 Hur alstras en bild? Vinkelrätt infallande fotoner kan passera genom kollimatorhålen Fotonerna växelverkar i kristallen PM rören ger en x och y koordinat för händelsen (och energiinnehåll) Godkända händelser (rätt energi) ger en puls som lagras i ett minne. Många tusen händelser (counts) samlas in en bildmatris Innehållet i bildmatrisen kan kodas till grå- eller färgskalor för visning på en skärm Grå- eller färgskalan kan ändras kontinuerligt ( rattas ) för att underlätta bedömningen av bilden Antalet counts i olika pixel kan avläsas

23 QuickTime och en TIFF (okomprimerat ) - dekompr imerare krävs f ör at t kunna se bilden. Kollimatorns uppbyggnad Hållängd 40 mm Septum tjocklek mm Hålstorlek 2-5 mm Skalenligt

24 Kollimatorns egenskaper Förstoring - hur stor blir bilden i kristallen? Känslighet - hur stor andel av utsända fotoner passerar genom hålen? Upplösning (geometrisk) - hur bred blir linjen i kristallen?

25 C C D Upplösning som funktion av avståndet 25 Upplösning (mm) Hållängd 40 mm b = 5 mm 20 a = 4 mm a= 2 mm Avstånd (cm)

26 Spatsiell Upplösning- FWHM

27 Lågenergikollimatorer Kollimator Effektivitet FWHM på 10 cm Högupplösande HR 1, ,4 General purpose GP 2, ,0 Högkänslig HS 5, ,2

28 Standardkollimatorer Parallellhåls Septumtjocklek Lågenergi < 150 kev ca 0,3 mm Medelenergi kev ca 1 mm Högenergi kev ca 5 mm

29 Härledning av egenskaper hos pinhålskollimatorn L Förstoring: f= L/Z Z Effektivitet: G= a 2 cos 3 / 16 Z 2

30 Scanningkollimator Divergerande i en riktning

31 Allmänna insamlingsparametrar Matrisstorlek: I regel 64x64, 128x128, 256x256 eller 512x512 Grundregel: pixelstorlek < 1/3 FWHM. Energifönster: Peak värde och bredd anges. T ex peak 140 kev, fönsterbredd 15 % Flera energier hos en radionuklid T ex 111 In: 172 och 247 kev 2 bilder eller direkt en summa-bild kev Bild 1 Bild 2 Två radionuklider 2 bilder

32 Insamlingstid Statisk-planar: Tid för en bild eller counts/bild Scanning: Scanninglängd och scanninghastighet Ex 2m, 10 min/m Dynamisk studie: Antal bilder, tid per bild (fler faser kan definieras) Ex. Fas 1: 30 bilder a 10s Fas 2: 20 bilder a 30s Tomografi: Antal projektioner, tid per projektion, del av varv (360 eller 180 ) Ex: 128 projektioner, 15s/projektion, 360

33 Flerhuvudsystem Två detektorer Scanning Helkropps-SPECT Hjärt-SPECT (90 rotation)

34 Flerhuvudsystem Tre detektorer SPECT av helkropp

35 Egenskaper hos en gammakamera Fysikaliska/tekniska prestanda Antal detektorhuvuden Synfält Känslighet Geometrisk upplösning Energiupplösning Uniformitet

36 Forts. egenskaper hos gammakameran Handhavande Inställning av avstånd, vinklar osv Britsens utformning Programvara etc

37 Kollimatorer Parallellhåls (avbildar i skala 1:1) Lågenergi < 150 kev ca 0,3 mm Medelenergi kev ca 1 mm Högenergi kev ca 5 mm Lågenergi finns i olika varianter (olika stora hål, hållängd 40 mm) Relativ känslighet Relativ upplösning (FWHM) Högupplösande HR 0,5 0,7 General purpose GP 1 1 Högkänslig HS 2 1,4 Andra kollimatorer: Pinhole förstorar, ger bra upplösning och känslighet för små avstånd och små organ Konvergerande förstorar lite grand Fan-beam förstorar vid SPECT

38 Ny Teknik Gammakamera: Multipla fokuserade detektorer

39 Ny Teknik Gammakamera: Multipla fokuserade detektorer

40 Ny Teknik Gammakamera: Multipla fokuserade detektorer

41 Ny Teknik Gammakamera: Fokuserade detektorer

42 Kombinerad röntgen och gammakamera Fusion av CT och SPECT bild Hybridkamera SPECT/CT generation I. Röntgenrör monterat på gammakameran

43 Hybridkameror SPECT/CT - generation II Diagnostisk CT

44 Fusion av SPECT och CT bild Kombinerad röntgen och gammakamera

45 Fusion av CT och SPECT bild

46 Nuklearmedicin Diagnostik. Ny Teknik Gammakamera: Scintillationskristaller/PM-rör -> Halvledardetektorer

47 Teknik Gammakameran: Scint.kristall/PM-rör -> Halvledardetektorer ex CTZ (Cadmium zinc telluride)

48 PET-kamera

49 Postronemitterande radionuklider Helt organiska molekyler märkta med de positronstrålande isotoperna av kol, kväve eller syre kan användas som tracers

50 b+ sönderfall A X Z N A Z 1 Y N 1 e + Nuklid Halveringstid C min N min O sek F min e.g., 18 F 18 O + e

51 Postronemitterande radionuklider Nuclide Half life (min) Positron yield (%) Max energy (MeV) Method of production 11 C cyclotron 13 N cyclotron 18 F cyclotron 15 O cyclotron 82 Rb generator 62 Cu generator 68 Ga generator

52 Cyklotronproducerade PET-isotoper Vanligast: F

53 Generatorproducerade PET-isotoper T ex : Ge-68, Ru

54 Fluorodeoxyglucose F-18 FDG, - Fluorodeoxyglucose är den vanligaste substansen vid PET-undersökningar. - Tillräckligt lång halveringstid för att vara möjlig att transportera. - Hög sensitivitet (dock begränsad specificitet) vid ett stort antal tumörsjukdomar

55 F-18 FDG, en socker-molekyl CH 2 OH CH 2 OH O O OH OH HO OH HO OH OH D Glucose 18 F 2 Fluoro 2 Deoxy D Glucose

56 Vascular Tumor Cell Glycogen 18 FDG K 1 K 2 Glucose transporter protein Hexokinase K 3 K 4 Glucose-6- phosphatase 18 FDG-1-P 18 FDG 18 FDG-6P 18 F-fru-6-P Glycolysis 18 FDG- 6- phosph o- glucono -lactone HMP shunt

57 POSITRON ANNIHILATION ~1-3mm b 511KeV Positron travels 1-3mm (depending on energy) before annihilation. 511KeV b Annihilation process conserves: - Energy (photons are 511KeV). - Momentum (photons are almost exactly colinear). Simultaneous detection of two 511KeV photons --> event along line between detectors. (Line Of Response, LOR )

58 β+ sönderfall A positron having released all its kinetic energy may form a positronium Then an electron and a positron rotate around their center of mass Disintegration e + n e - Positronium Annihilation γ 2 (511 kev) ± 0.5 Colinearity Positron fly over positron range γ 1 (511 kev) Depending on the spin, we characterize para- (spin 1/2) and ortho- (spin 3/2) positronium. In water, around 33% of positron evolve to a positronium, 3/4 will be orthopositronium. The period of disintegration for positronium is around 10-7 s Source : Valk et Al. Eds Positron emission tomography : Basic science and clinical practice

59 PET-kamera PET - Positron emission tomography PET-kameran har hög upplösning jmfrt med gammakameran. Detta är möjligt genom att detektorn är uppbyggd av ett stort antal små detektorelement. 56 Cassettes Assembled to Form Detector Ring

60 Blockdetektorn Blockdetektorn består av en kvadratisk kristall som är försedd med delvis genomsågade springor vilka fylls med ett reflekterande material. På så sätt erhålls t ex 169 detektorelement i varje block. Bakom detektorblocket sätts sedan 4 fotomultiplikatorer och genom att signalens storlek från varje enskild fotomultiplikator vägs samman kan den lokaliseras till ett enskilt detektorelement.

61 Imaging components Detector module 169 crystal elements per detector block PMT 4 x 4 x 20 mm crystals Detector block Channeled scintillation light 4 photomultiplier tubes (PMTs) per detector block

62 PET/CT två system, två modaliteter PET CT

63 Time-of-flight (TOF) Man kan mäta skillnaden i tid för fotonernas ankomst till detektorn och på så sätt förbättra positioneringen av annihilationshändelsen. Metoden kallas time-of-flight (TOF) och finns implementerat i en del PET-system

64 PET/CT

65 Bildtagning Överlapp krävs mellan varje insamlad bedposition då känsligheten är lägre i kanterna Sensitivity/slice [ kcps/kbq/slice ] #1 #2 #3 #4 #5 # AFOV [ cm ]

66 PET kamerans fördelar jfr med gammakameran Ger bättre upplösning än gammakameran, ca 5 mm jfr med ca 10 mm Det finns en bra tumörsökande substans, FDG, där radionukliden, F-18 är en positronstrålare Isotoper av C, N och O finns som positronstrålare men ej som gammastrålare. Helt organiska molekyler kan användas - speciellt viktigt inom forskning. Nackdel: Cyklotron måste finnas i närheten p g a kort halveringstid på F-18, C-11, N-13 och O-15.

67 Halvvärdestjocklek Strålkälla Fotonenergi (kve) HLV Bly (mm) HVL plexiglas (mm) I ,015 1,74 Tl ,26 33 Tc-99m 140 0,27 40 In ,247 0,9 50 I ,22 56 F

68 Halvvärdestjocklek

69 Halvvärdestjocklek

70 Nuklearmedicin, Sahlgrenska februari 2008

71 Nuklearmedicin, Sahlgrenska februari 2008

72 Lästips - PET Nuklearmedicin Sten Carlsson Cyklotron: sid 25 PET-kameran: sid 77 tom 83 PET - Wikpedia

Detektorer för strålningsmätning

Detektorer för strålningsmätning Detektorer för strålningsmätning Vad mäter man? Strålningsfysikaliska mått Aktivitet (Bq) Aktivitet per areaenhet (Bq/cm 2 ) Absorberad dos ( Gy) Effektiv dos ( Sv) Dosrat ( Sv/h) Aktivitetsmätare Används

Läs mer

Vad är PET? PET: Positron Emissions Tomografi. Nuklearmedicinsk undersöknings-metod som använder annhilationsfotoner. Visar funktion

Vad är PET? PET: Positron Emissions Tomografi. Nuklearmedicinsk undersöknings-metod som använder annhilationsfotoner. Visar funktion Vad är PET? PET: Positron Emissions Tomografi Nuklearmedicinsk undersöknings-metod som använder annhilationsfotoner Visar funktion Onkologi Klinisk användning Diagnostik/Utredning av sjukdom Stadiumindelning

Läs mer

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella

Läs mer

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin. Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin. Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella

Läs mer

SPECT Fysik. Sigrid Leide-Svegborn Strålningsfysik Skånes universitetssjukhus SVENSK FÖRENING FÖR NUKLEARMEDICIN SWEDISH SOCIETY OF NUCLEAR MEDICINE

SPECT Fysik. Sigrid Leide-Svegborn Strålningsfysik Skånes universitetssjukhus SVENSK FÖRENING FÖR NUKLEARMEDICIN SWEDISH SOCIETY OF NUCLEAR MEDICINE SVENSK FÖRENING FÖR NUKLEARMEDICIN SWEDISH SOCIETY OF NUCLEAR MEDICINE Skåne university hospital Malmö Sweden SPECT Fysik Sigrid Leide-Svegborn Strålningsfysik Skånes universitetssjukhus Grundkurs i Hybrid

Läs mer

Physics in Nuclear Medicine

Physics in Nuclear Medicine Physics in Nuclear Medicine By: Simon R. Cherry, James A. Sorenson, Michael E. Phelps Vad är PET? PET: Positron Emissions Tomografi Nuklearmedicinsk undersöknings-metod som använder annhilationsfotoner

Läs mer

Physics in Nuclear Medicine

Physics in Nuclear Medicine Physics in Nuclear Medicine By: Simon R. Cherry, James A. Sorenson, Michael E. Phelps Vad är PET? PET: Positron Emissions Tomografi Nuklearmedicinsk undersöknings-metod som använder annhilationsfotoner

Läs mer

Physics in Nuclear Medicine

Physics in Nuclear Medicine Physics in Nuclear Medicine By: Simon R. Cherry, James A. Sorenson, Michael E. Phelps 2016-01-25 Vad är PET? PET: Positron Emissions Tomografi Nuklearmedicinsk undersöknings-metod som använder annhilationsfotoner

Läs mer

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin

Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Nuklearmedicin, vad är det? Hur fungerar en gammakamera? Anna Olsson Sjukhusfysiker Nuklearmedicin Vad är skillnaden? CT SPECT Nuklearmedicinska undersökningar Bygger på fysiologiska processer Avbilda

Läs mer

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd

Läs mer

Isotoper. Isotoper. 1. Grundläggande (strålnings)( strålnings)-fysik 2. Detektorer & dosimetrar 3. Nuklearmedicin & gammakameran 4.

Isotoper. Isotoper. 1. Grundläggande (strålnings)( strålnings)-fysik 2. Detektorer & dosimetrar 3. Nuklearmedicin & gammakameran 4. Föreläsning BM-utbildning 1:a oktober 2006 Föreläsning BM-utbildning 1:a oktober 2006 1. Grundläggande (strålnings)( strålnings)-fysik 2. Detektorer & dosimetrar 3. Nuklearmedicin & gammakameran 4. SPECT

Läs mer

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska Jakob Himmelman

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska Jakob Himmelman Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2017 Jakob Himmelman Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Områden inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c.

1. 2. a. b. c a. b. c. d a. b. c. d a. b. c. 1. Lina sitter och läser en artikel om utgrävningarna i Motala ström. I artikeln står det att arkeologerna funnit bruksföremål som är 7 år gamla. De har daterat föremålen med hjälp av kol-14-metoden. Förklara

Läs mer

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2015. Jakob Himmelman

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2015. Jakob Himmelman Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2015 Jakob Himmelman Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2016 Jakob Himmelman Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska

Läs mer

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I

RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I RSJE10 Radiografi I Delkurs 2 Strålning och teknik I Del 1 Joniserande strålning och dess växelverkan Lena Jönsson Medicinsk strålningsfysik Lunds universitet RSJE10 Radiografi I Röntgenbilden Hur olika

Läs mer

KVALITETSKONTROLLER GAMMAKAMERAN

KVALITETSKONTROLLER GAMMAKAMERAN R E KO M M E N D AT I O N E R ARBETSGRUPP FÖR SVENSK FÖRENING FÖR RADIOFYSIK 2014-12-01 KVALITETSKONTROLLER GAMMAKAMERAN S V E N S K F Ö R E N I N G F Ö R R A D I O F Y1 S I K w w w. r a d i o f y s i

Läs mer

Hur påverkar strålning celler och organismer?

Hur påverkar strålning celler och organismer? Hur påverkar strålning celler och organismer? Bo Stenerlöw Inst. f. immunologi, genetik och patologi Rudbecklaboratoriet Uppsala universitet bo.stenerlow@igp.uu.se Joniserande strålning Dos: Gray (Gy =

Läs mer

Frågorna besvaras på skrivningspapper. Skriv kodnummer på varje papper. Sortera dina svar i fyra vita omslag efter frågeområde, ex MR.

Frågorna besvaras på skrivningspapper. Skriv kodnummer på varje papper. Sortera dina svar i fyra vita omslag efter frågeområde, ex MR. Kursens namn: Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G Kursansvarig: Eva Funk Datum: 161202 TOTALPOÄNG: 74 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin Ultraljud Strålfysik MR

Läs mer

Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges

Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik Kurskod: MC1036 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 20151029 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 62 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin MR Strålskydd Ultraljud

Läs mer

Digitala bilder. Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast

Digitala bilder. Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast Digitala bilder Matris, pixel, pixeldjup, signal, brus, kontrast Den nukleärmedicinska bilden Historik Analoga bilder. Film exponerades för ljusblixtar som producerades när strålning detekterades. oändligt

Läs mer

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning

Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning Radioaktivitet Radioaktivt sönderfall Atomers (grundämnens) sammansättning En atom består av kärna (neutroner + protoner) med omgivande elektroner Kärnan är antingen stabil eller instabil En instabil kärna

Läs mer

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Eva Lund Eva.Lund@liu.se Lärandemål Kunna beskriva hur ett röntgenrör skapar röntgenstrålning

Läs mer

Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling

Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB3, 08-0-4 Maria Magnusson (maria.magnusson@liu.se) DEL : Grundläggande D signalbehandling Uppgift (6p) a och E: E LP-filtrerar mycket och ger en mycket suddig

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Den nuklearmedicinska bilden

Den nuklearmedicinska bilden Den nuklearmedicinska bilden Charles Widström Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset Uppsala 2014-05-14 SFNM Vårmöte 2014, Uppsala 1 Hal Anger 1958 gjordes den första prototypen för en gammakamera NaI(Tl) kristall

Läs mer

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi

Urogenital PET/CT. PET / CT positron-emissions-tomografi. Vi kör en PET. SK-kurs i Urogenital Radiologi Urogenital PET/CT SK-kurs i Urogenital Radiologi Johan Fredén Lindqvist, Nuklearmedicin, Sahlgrenska 2015-11-20 PET / CT positron-emissions-tomografi Vi kör en PET PET/CT (hybrid imaging) FDG (fluoro-deoxy-glukos)

Läs mer

PET- bilder avslöjar organfunktionen med hjälp av radioaktiva spårämnen

PET- bilder avslöjar organfunktionen med hjälp av radioaktiva spårämnen PET- bilder avslöjar organfunktionen med hjälp av radioaktiva spårämnen Lena Jönsson, Medicinsk Strålningsfysik, Lunds Universitet och Strålningsfysik, Skånes Universitetssjukhus Patientbilder Eftersom

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. Datum: Skrivtid: 3 timmar

Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik. Datum: Skrivtid: 3 timmar Kursens namn: Medicin, Strålningsfysik, teknik o metodik OMTENTAMEN Kurskod: MC1036, Provkoderna 0101 och 0102 Kursansvarig: Eva Funk Examinator: Maud Lundén Datum: 2015-12-12 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng:

Läs mer

produktion och medicinska applikationer

produktion och medicinska applikationer Kortlivade positronstrålande radionuklider: produktion och medicinska applikationer Olof Solin Nationella PET-centret, Radiofarmaceutiska laboratoriet Acceleratorlaboratoriet Introduktion av PET och annat

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 6 januari 017 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG KVALTÄVLINGEN 017 1. Enligt diagrammet är accelerationen 9,8 m/s när hissen står still eller rör sig med

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

De nya dosgränserna för ögats lins

De nya dosgränserna för ögats lins De nya dosgränserna för ögats lins - Konsekvenserna för personalstrålskyddet Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! Vad är på gång och vilka berörs?! Mätning av dosen till ögats lins! Typiska doser vid olika

Läs mer

Röntgen och nuklearmedicin

Röntgen och nuklearmedicin Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Paratyreoideascintigrafi

Paratyreoideascintigrafi Paratyreoideascintigrafi Enkätredovisning Nuklearmedicinskt vårmöte 2016 Helena Löfling Svarsfrekvens 31 sjukhus 25 sjukhus svarade (81%) 19 av 21 sjukhus (90%) som utför undersökningen 6 av 10 från sjukhus

Läs mer

Lungscint 2015. Presentation av enkät. Expergruppen för Nuklearmedicin Lena B Johansson

Lungscint 2015. Presentation av enkät. Expergruppen för Nuklearmedicin Lena B Johansson Lungscint 2015 Presentation av enkät Expergruppen för Nuklearmedicin Lena B Johansson Innehåll Typ av undersökning, fler SPECT? Administrerad aktivitet och insamlingstid för olika protokoll och patientkategorier.

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri

Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri Laborationer i miljöfysik Gammaspektrometri 1 Inledning Med gammaspektrometern kan man mäta på gammastrålning. Precis som ett GM-rör räknar gammaspektrometern de enskilda fotonerna i gammastrålningen.

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi KÄRNKEMI FOKUS: användbara(radio)nuklider A: Kap 17.6 17.8 Periodiska systemet finns alla grundämnen? SVAR: NEJ! Exempel på lätta kärnor som inte finns, dvs ej stabila:

Läs mer

Uppgift: Bestäm det arbete W som åtgår att Iyfta kroppen på det sätt som beskrivits ovan och bestäm och så kroppens densitet ρ.

Uppgift: Bestäm det arbete W som åtgår att Iyfta kroppen på det sätt som beskrivits ovan och bestäm och så kroppens densitet ρ. Uppgift 1. I en 1-liters bägare fylld med 600 ml vatten sänker man ned en kropp i form av cylinder som är spetsad i ena änden. Den övre ytan på kroppen skall ligga precis i vattenytan. Sedan lyfter man

Läs mer

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL008G, BL1014 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2016 12 02 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 53p CT och ultraljud 15p Nuklearmedicin

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro och rörelse Kurskod: BL1014 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2014 12 05 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 51p CT och ultraljud 15p Teknik 16p Nuklearmedicin

Läs mer

Föreläsning 4 Acceleration och detektion av partiklar

Föreläsning 4 Acceleration och detektion av partiklar Föreläsning 4 Acceleration och detektion av partiklar Enheter och stråleffekter Strålnings växelverkan med materia Acceleration av partiklar Detektion av partiklar Se även: http://physics.web.cern.ch/physics/particledetector/briefbook/

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Introduktion till strålningens växelverkan. Atomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall. Användande av strålning

Introduktion till strålningens växelverkan. Atomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall. Användande av strålning Introduktion till strålningens växelverkan. tomen och atomkärnan Radioaktivt sönderfall auger elektroner Röntgen strålning Radioaktiv strålning Michael Ljungberg/Medical Radiation Physics/Clinical Sciences

Läs mer

Rad-Monitor GM1, GM2 och SD10 Bruksanvisning

Rad-Monitor GM1, GM2 och SD10 Bruksanvisning Rad-Monitor GM1, GM2 och SD10 Bruksanvisning KWD Nuclear Instruments AB, 611 29 Nyköping Telefon 0155-28 03 70 Telefax 0155-26 31 10 e-post info@kwdni.se www.kwdni.se GM1, GM2, GM2P Manual 1 1. BESKRIVNING

Läs mer

Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling

Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, 2017-10-19 Maria Magnusson (maria.magnusson@liu.se), Anders Eklund DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling Uppgift 1 (4p) a) f(x, y) = 30 Π(x/40, y/20)

Läs mer

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel PET/CT i klinisk verksamhet med inriktning på PET

KURSBESKRIVNING. 1. Utbildningens titel PET/CT i klinisk verksamhet med inriktning på PET KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel PET/CT i klinisk verksamhet med inriktning på PET 2. Typ av utbildning Fortbildning för legitimerade sjukhusfysiker 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik 4. Kort sammanfattning

Läs mer

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.117 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning

Läs mer

Bildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt

Bildlabb i PACS. Exponerade på samma sätt Bildlabb i PACS Tekniskt fantom Kliniskt fantom Exponerade på samma sätt Bildkvalitetslab i PACS Labben illustrerar effekter på bildkvalitet och patientdos vid förändringar av Rörspänning Patient -tjocklek

Läs mer

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021 Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november 2018 Tammerfors 8 10 september 2021 Kyrkogården som kulturbärare och dess betydelse för miljön Strålsäkerhet inom många områden 2018-10-26

Läs mer

Instuderingsfrågor Atomfysik

Instuderingsfrågor Atomfysik Instuderingsfrågor Atomfysik 1. a) Skriv namn och laddning på tre elementarpartiklar. b) Vilka elementarpartiklar finns i atomkärnan? 2. a) Hur många elektroner kan en atom högst ha i skalet närmast kärnan?

Läs mer

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 22 januari 2000 kl

Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 22 januari 2000 kl Lösningar till tentaen i Kärnkei ak den januari 000 kl 0845-145 Del A 1 Sönderfall av 1Pb leder till sönderfallskedjor so slutar på 08Pb a) Vilka grundänen förekoer i dessa korta kedjor? (3p) Svar: Po,

Läs mer

PET/CT PGV - 110126. Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

PET/CT PGV - 110126. Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset PET/CT PGV - 110126 Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Olika typer av strålning α β -, β +, alfa strålning: heliumkärnor beta strålning: elektroner, positroner γ-strålning

Läs mer

Innehåll. Vad är strålning? Vad är strålning? Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning. Transport av energi!

Innehåll. Vad är strålning? Vad är strålning? Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning. Transport av energi! Innehåll Grundläggande röntgenteknik & fysik Angiografi- och interventionsutrustning Vad är strålning? Röntgenutrustning Teknik Fysik Charlotta Lundh Sjukhusfysiker, MFT 2 Vad är strålning? Vad är strålning?

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL SGR. Scintillation Gamma Radiameter

ANVÄNDARMANUAL SGR. Scintillation Gamma Radiameter ANVÄNDARMANUAL SGR Scintillation Gamma Radiameter INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1) Inledning 3 1.1) Inställningar för blåbetong 3 2) Instrumentet 4 3) Kraftförsörjning 5 4) Mätning 5 5) Instrumentinställningar

Läs mer

Röntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild?

Röntgenteknik. Vad är röntgenstrålning? - Joniserande strålning - Vad behövs för att få till denna bild? Vad behövs för att få till en röntgenbild? joniser ande part ikelst rålni definit ion Röntgenteknik Vad behövs för att få till denna bild? Danielle van Westen Neuroröntgen, USiL Vad behövs för att få till en röntgenbild? Röntgenstrålning ioniserande

Läs mer

Precalibrated Ion Beam Identification Detector

Precalibrated Ion Beam Identification Detector Precalibrated Ion Beam Identification Detector Philippe Klintefelt Collet Rikard Lundmark Chalmers University of Technology 15 juni 2012 Philippe Klintefelt Rikard Lundmark PIBID 15 juni 2012 1 / 19 Introduktion

Läs mer

Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling

Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB31, DEL 1: Grundläggande 2D signalbehandling Lösning till tentamen i Medicinska Bilder, TSBB3, 26--28 Maria Magnusson (maria.magnusson@liu.se), Anders Eklund DEL : Grundläggande 2D signalbehandling Uppgift (3p) Translationsteoremet säger att absolutvärdet

Läs mer

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 8 Strålskydd Reviderad: 20050816 Joniserande strålning Övrig naturlig bakgrundsstrålning 20% Medicinska strålkällor 15% Radon i bostäder 64% Övriga strålkällor 1%

Läs mer

Lycka till! Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G. Kursansvarig: Eva Funk. Totalpoäng: 69 poäng

Lycka till! Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G. Kursansvarig: Eva Funk. Totalpoäng: 69 poäng Medicin, Radiografi, strålningsfysik, teknik och metodik Kurskod: MC007G Kursansvarig: Eva Funk Datum: 170204 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning: Nuklearmedicin 15 poäng Ultraljud

Läs mer

ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING

ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING ABSORPTION AV GAMMASTRÅLNING Uppgift: Materiel: Teori: Att bestämma ett samband för den intensitet av gammastrålning som passerar en absorbator, som funktion av absorbatorns tjocklek. Att bestämma halveringstjockleken

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

1. Mätning av gammaspektra

1. Mätning av gammaspektra 1. Mätning av gammaspektra 1.1 Laborationens syfte Att undersöka några egenskaper hos en NaI-detektor. Att bestämma energin för okänd gammastrålning. Att bestämma den isotop som ger upphov till gammastrålningen.

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42

Kärnfysik och radioaktivitet. Kapitel 41-42 Kärnfysik och radioaktivitet Kapitel 41-42 Tentförberedelser (ANMÄL ER!) Maximipoäng i tenten är 25 p. Tenten består av 5 uppgifter, varje uppgift ger max 5 p. Uppgifterna baserar sig på bokens kapitel,

Läs mer

Strålning Radioaktivitet och strålskydd

Strålning Radioaktivitet och strålskydd ... Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter och projekt 2 3 4 α-strålnings räckvidd i luft γ-strålnings attenuering i aluminium och bly Mätning av stråldosen i olika utomhusmiljöer Strålning Radioaktivitet

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

NUKLEARMEDICIN. Nuklearmedicin - vad är det?

NUKLEARMEDICIN. Nuklearmedicin - vad är det? NUKLEARMEDICIN Irina Savitcheva, specialist i Nuklearmedicin Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 2009 Nuklearmedicin - vad är det? Nuklearmedicin studerar fysiologiska och patofysiologiska processer,

Läs mer

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs Disposition Röntgenremissen DEN DIAGNOSTISKA BILDEN Lennart Professor överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Lennart.k.blomqvist@ki.se Hantering av bilddiagnostiska undersökningar

Läs mer

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak

Lösningar till tentamen i kärnkemi ak Lösningar till tentamen i kärnkemi ak 1999.118 Del A 1. Det finns radioaktiva sönderfall som leder till utsändning av monoenergetisk joniserande strålning? Vad är detta för strålslag? (2p) Svar: Alfastrålning

Läs mer

1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (2p). Svar: At, Am, Pm, Pa

1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (2p). Svar: At, Am, Pm, Pa Lösningar till tentamen i Kärnkemi ak den 6 februari 1999 Del A 1. Ange de kemiska beteckningarna för grundämnena astat, americium, prometium och protaktinium. (p). Svar: At, Am, Pm, Pa. a) Vilka nuklider

Läs mer

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Röntgenstrålning som verktyg Röntgens barndom Tidiga strålskador Strålskydd Passar skon?

Läs mer

Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära

Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära Kursens namn: Medicin, Radiografi Strålningsfysik, teknik och projektionslära Kurskod: MC004G Kursansvarig: Eva Funk Examinator: Maud Lundén Datum:160324 Skrivtid: 3 timmar Totalpoäng: 70 poäng Poängfördelning:

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS

WALLENBERGS FYSIKPRIS WALLENBERGS FYSIKPRIS KVALIFICERINGSTÄVLING 23 januari 2014 SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET LÖSNINGSFÖRSLAG 1. (a) När bilens fart är 50 km/h är rörelseenergin W k ( ) 2 1,5 10 3 50 3,6 2 J 145 10 3 J. Om verkningsgraden

Läs mer

Tema: Kvalitet, säkerhet och kompetens

Tema: Kvalitet, säkerhet och kompetens Tema: Kvalitet, säkerhet och kompetens Nationella riktlinjer för kvalitetskontroller av utrustning rapport från arbetsgruppen Sven-Åke Stark Historik 1980 Bengt Bodforss Lars Jonsson Agne Larsson Ingemar

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; SSI FS 1998:5 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om mätning och rapportering av persondoser; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen

Läs mer

PET/CT-undersökning för patienter med tumörsjukdom

PET/CT-undersökning för patienter med tumörsjukdom PET/CT-undersökning för patienter med tumörsjukdom Möjligheter, upplevelser och behov FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Maria Elisson Kristin Levemyr Tina Kokkonen Malmqvist Röntgenprogrammet, 180 högskolepoäng/

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Urogenital PET/CT. SK-kurs i Urogenital Radiologi. Martijn van Essen, Nuklearmedicin, Sahlgrenska

Urogenital PET/CT. SK-kurs i Urogenital Radiologi. Martijn van Essen, Nuklearmedicin, Sahlgrenska Urogenital PET/CT SK-kurs i Urogenital Radiologi Martijn van Essen, Nuklearmedicin, Sahlgrenska 2016-11-18 PET / CT positron-emissions-tomografi Vi kör en PET PET/CT (hybrid imaging) FDG (fluoro-deoxy-glukos)

Läs mer

3.7 γ strålning. Absorptionslagen

3.7 γ strålning. Absorptionslagen 3.7 γ strålning γ strålningen är elektromagnetisk strålning. Liksom α partiklarnas energier är strålningen kvantiserad; strålningen kan ha endast bestämda energier. Detta beror på att γ strålningen utsänds

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Radiofysikavdelningen

Radiofysikavdelningen Radiofysikavdelningen Sektionen för Röntgenfysik, US, Linköping Praktisk strålskyddsövning med röntgengenomlysningsutrustning Michael Sandborg och Jonas Nilsson Althén Leg. Sjukhusfysiker vid Radiofysikavdelningen

Läs mer

Mellan 2006 och 2014 har antalet CT-undersökningar i Östergötland i det närmaste fördubblats från st till st

Mellan 2006 och 2014 har antalet CT-undersökningar i Östergötland i det närmaste fördubblats från st till st 1 2 3 Mellan 2006 och 2014 har antalet CT-undersökningar i Östergötland i det närmaste fördubblats från 34000 st till 61500 st 4 Optimeringsarbete handlar hela tiden om en avvägning mellan bildkvalitet

Läs mer

Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB. Inspecta Academy

Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB. Inspecta Academy Oförstörande provning 2013-10-18 Jan Larsson, ansvarig nivå III:a på Inspecta Sweden AB Inspecta Academy Oförstörande provning Provningsutförande Acceptanskrav EN 13445-5 (Tryckkärl ej eldberörda-kontroll

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Fantommätning PET/CT Cathrine Jonsson & Agnetha Gustafsson

Fantommätning PET/CT Cathrine Jonsson & Agnetha Gustafsson Fantommätning PET/CT 2015 Cathrine Jonsson & Agnetha Gustafsson Användarmöte 17 november 2015 Bakgrund Nya PET/CT-kameror har ofta upplösningsförbättrande algoritmer vilka ger bättre recovery av aktivitetskoncentrationen

Läs mer

11 Kärnfysik LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. 3, J 3, ev 1,9 ev. c 3, E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm

11 Kärnfysik LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. 3, J 3, ev 1,9 ev. c 3, E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm 11 Kärnfysik 1101-1102. Se lärobokens facit. c 3,0 108 1103. a) f Hz 4,6 10 14 Hz 65010 9 b) E hf 6,6310 34 4,610 14 J 3,1 10 19 J 3,110 19 J 3,11019 ev 1,9 ev 1,6 1019 Svar: a) 4,6 10 14 Hz b) 3,1 10

Läs mer

Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor

Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor Röntgensjuksköterskerutbildningen Kurs RSJD16 Kursmål, instuderingsfrågor, exempel på tentamensfrågor Mål Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs skall studenten kunna redogöra för uppbyggnad och funktion

Läs mer

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2

TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 TILLÄMPAD ATOMFYSIK Övningstenta 2 Skrivtid: 8 13 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv bara på en sida.

Läs mer

EXAMENSARBETE. PET-CT, en funktionell och anatomisk avbildningsteknik

EXAMENSARBETE. PET-CT, en funktionell och anatomisk avbildningsteknik EXAMENSARBETE 2007:026 HV PET-CT, en funktionell och anatomisk avbildningsteknik Erika Holmvall, Mari Groth Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar Röntgensjuksköterska Institutionen

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om dosgränser vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7, 9 2

Läs mer