Sammanfattningar från rundabordssamtalen om SLU:s utbildning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattningar från rundabordssamtalen om SLU:s utbildning"

Transkript

1 Fördubblingsprojektet SLU ID: SLU.ua Sammanfattningar från rundabordssamtalen om SLU:s utbildning Bakgrund SLU bjöd in externa intressenter för en dialog om de utmaningar och möjligheter som finns inom SLU:s utbildningar. Vid detta möte låg tyngdpunkten på yrkesutbildningar. SLU ville informera om de förändringar som planeras och önskade inspel från avnämare och andra intressenter på olika aspekter kring dessa frågor. Inför samtalen hade alla inbjudna fått en PM som beskriver SLU:s vision om att fördubbla antalet studenter och olika åtgärder som kan behövas för att driva på utvecklingen åt det hållet. Program När? Vad? Vem? Var? 9.30 Förmiddagskaffe och smörgås tillgängligt Entréplan i VHC Välkomna! Varför behövs dubbelt så många SLUstudenter? Hur samverkar SLU? Audhumbla i VHC Paus Karin Holmgren, rektor och utbildningsnämndens ordförande Erik Fahlbeck, prorektor med ansvar för samverkan Postadress: Box 7070 Tel: (vx) Besöksadress: Almans allé 8, Ultuna Mobilnr: Org nr:

2 11.00 Vad pågår i fördubblingsprojektet? Omformning av vissa utbildningar Utveckling av nya utbildningar Namngivning av utbildningsprogram Förbättrade förutsättningar Audhumbla i VHC Johan Gaddefors, utbildningsnämndens vice ordförande och ansvarig för fördubblingsprojektet Hanna Bäckström, kommunikationsavdelningen Lunch Vid entrén i VHC Diskussion om föreslagna förändringar och pågående utvecklings-/utredningsarbete a) Reflektioner efter förmiddagens gemensamma pass: Finns det problem med för få SLUstudenter? b) Presentation av förändringar som planeras/ utreds/pågår c) Diskussion med utgångspunkt i frågorna i det utskickade PM:et Tematisk uppdelning i fem parallella grupper: Djur Landskap Mat Odling Samhälle Skog Anteckningar från de tematiska grupperna redovisas i det följande Eftermiddagskaffe tillgängligt Gruppdiskussionerna fortsätter Summering och slutord Johan Gaddefors med temavärdar Audhumbla i VHC 2/32

3 Djur Agronom husdjur Temavärd: Johanna Penell Dokumentation: Anna Wistedt och Karin Camp Grupprum 20 i VHC Närvarande: Anna Jansson, AFB; Anna Wistedt, PSR Agronomprogrammet-husdjur; Anna Wretling Clarin, Jordbruksverket; Birgitta Carlsson, Branschorganisationen Svenska Ägg; Göran Andersson, UNledamot; Görel Nyman, UN-ledamot; Johanna Penell, vicedekan för utbildning VH; Karin Camp, utbildningsledare VH; Maria Elinder, Naturbruksskolornas Förening; Mika Berglund, VMF; Ulrika Lundberg, Växa Sverige; Sara Pihl, ledamot i Agronomförbundet. Avsnitt 3: Ska alla utbildningsprogram dubbleras? Vad anser våra externa intressenter om att ge befintliga utbildningar på flera orter? Kommentarer: Bra med dubblering av studenter Om man ska vara på flera orter är det viktigt med tillräcklig volym för studenternas situation. Alternativ till flera orter kan vara mer distansutbildning Avsnitt 7: Tas yrkesexamina bort? Vad anser våra externa intressenter att de treåriga yrkesutbildningarnas relation till övriga utbildningsutbudet? Vad anser våra externa intressenter om kraven för långa yrkesexamina? o Vilka förväntningar har ni på kompetenser hos dem som har en femårig yrkesexamen? o Vilket förhållningssätt enligt ovan gagnar bäst yrkenas framtida utveckling? - A. Större valbarhet för flexibilitet och dynamik. - B. Begränsad valbarhet för enhetligt och tydlighet. o Finns det behov av en agronomexamen utan krav på särskild inriktning, som komplement till de nuvarande med olika specificerade krav? Vad anser våra externa intressenter om praktikkrav? o Hur upplever ni värdet av praktik i förhållande till det som trängs undan? o Bör praktik ingå i långa yrkesutbildningar -valbart? -obligatoriskt? o Ger ert företag/organisation traineeutbildning för nyanställda? Kommentarer: Anställningsbarhet är mycket viktig fråga -näringen vill veta vad de får när de anställer en husdjursagronom. 3-åriga yrkesutbildningar som Lantmästare ger inte tillräcklig grundkunskap i biologiska effekter vid ex foderrådgivning. Vid uppdelning 3+2 är det mycket viktigt att potentiella studenter får veta hur de kan bli husdjursagronomer. Mer fokus på vad samhället och branscherna behöver. Behöver tydliggöras och marknadsföra vad en agronom (husdjur) är, dvs. vilken kompetens de bär med sig (analytisk förmåga och förmåga att hantera 3/32

4 komplexa frågor med kopplingar mellan biologi, husdjur, teknik, ekonomi och samhälle). Agronomtiteln är viktig. Yrkeskåren behöver bli mer känd. Ser det som något mycket negativt om ordet agronom inte kommer upp i antagning.se. Agronomtiteln behöver exponeras av branscherna och SLU. Det behöver finnas fler tydliga exempel på husdjursagronomernas karriärvägar. Alla agronomprogram kanske inte behöver ha samma lösning? De underlag som presenterats för gruppen i form av söksiffror till just agronomprogrammet-husdjur är inte tillräckligt för de stora förändringar som planeras, det känns som en forcerad process. Lågt söktryck ett par år då det funnits små kullar, bör absolut tas på allvar, men är inte underlag för så drastiska ändringar som att avskaffa yrkesprogrammen. Statens satsning på livsmedelsförsörjningen bör kunna ge effekter, mer kopplingar till samhället behöver in i marknadsföringen. Viktigt med praktisk kunskap! Bör inkluderas mer inom kurser. Praktik ger absolut högre anställningsbarhet, men inser svårigheter med tvingande praktik. Naturbruksskolorna är gärna delaktiga. Branscherna har olika former av introduktion till arbete och förväntar sig att det tar ca 1-3 år att bli bra inom arbetet. Avsnitt 8: Vilka behov finns av helt nya utbildningar? Vad anser våra externa intressenter om kandidatutbildningar? o Vilka förväntningar har ni på kandidaternas kompetenser efter en treårig, generell utbildning (som inte är en yrkesutbildning)? o Finns det arbetsuppgifter som passar dem som har en sådan utbildning? o Hur kan SLU skapa tydlighet om dessa utbildningars innehåll och profil? Vad anser våra externa intressenter om masterutbildningar? o Vilka förväntningar har ni på masterstudenternas kompetenser efter en tvåårig, generell utbildning (som inte är en yrkesutbildning)? o Hur kan SLU skapa tydlighet om dessa utbildningars innehåll och profil? Kommentarer: Ordet Lantbruk bör arbetas bort, ej attraktivt idag (gäller både namn på utbildningar och SLU) Tidigare uppstartade generella program inom husdjursvetenskap kommunicerades inte med branscherna och har inte varit några succéer. Bra att tillsammans titta på hur utbildningarna ska förhålla sig till varandra. Fundera på förkunskapskrav och potentiella studenter från naturbruksskolorna. Nya utbildningar behövs bl. a inom aquakultur och kretsloppsfrågor. Någon form av teknikagronom, civilingenjör-agronom tillsammans med UU? Skulle kunna titta på attraktiva program som dietist eller BMA vid andra lärosäten. Starta upp liknande utbildningar? Anställningsbarhet är mycket viktig fråga. Generella program kan möjliggöra mer unika profiler, men det blir inte lika tydligt vad man får som med en husdjursagronom. Biologer har exempelvis inte så bra arbetsmarknad. SLU kan erbjuda yrkesexamen som ger hög anställningsbarhet. 4/32

5 Avsnitt 9: Hur vill våra externa intressenter bidra i den fortsatta utvecklingen? Hur vill våra externa intressenter bidra i utvecklingen av SLU:s utbildningar? o Finns intresse att fortsätta medverka i det pågående utvecklingsarbetet? o Vilka är i så fall lämpliga samverkansformer? Kommentarer: Vill gärna vara med i processen, branschen har kommit in för sent i processen rörande yrkesprogrammen. Branschen är mycket kritisk till den sena inbjudan att vara med i processen, och att beslut redan tagits som handlar om att göra om yrkesprogram till generella program. Möten 1 gång/år med utskickade handlingar De vill ha mer tid än till 24 april med att lämna in synpunkter efter denna träff. 5/32

6 Landskap Landskapsarkitekt Landskapsingenjör Trädgårdsingenjör design Temavärd: Karl Lövrie och Lars Johansson Dokumentation: Helena Mellqvist och Lena Steffner Lärosal P i Ulls hus (Almas allé 8) Närvarande: 17 personer: Pernilla Hessling, Uppsala kommun Bodil Dahlman, PSR Ling Uppsala Michael Eriksson, Uppsala kommun Stadsbyggnadsförvaltn Ulrika Ebelin, ASK (larkare) Lena Steffner, PSR LASU, med i 3+2utredningen Frida Andreasson, PSR Ling Alnarp Thea Folke, SLUSS Anna-Karin Gävert, Gävle kommun Tord Engström, Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer Helena Båtshake, Helsingborgs kyrkoårdsförvaltning (Föreningen Sveriges Kyrkogårdschefer) Karin Svensson, PSR Tring D Marie Larsson, LAPF UN Helena Mellqvist, fd PSR Lark och med i 3+2utredningen Viktoria Sandberg, ASK Nina Fredriksson, Thyréns AB Lars Johansson, prefekt SOL, vice ordf. i Sveriges stadsträdgårdsmästare Karl Lövrie, LAPF vice dekan LTJ Producerar vi rätt sorts studenter idag? Representanter från konsultbranschen och den kommunala verksamheten höll med varandra om att yrkesexamen var viktig men hade olika syn på vad som saknades. Framförallt Nina från Thyréns hävdade att yrkesexamen var viktig för att få jobb. Som konsult är det viktigt med examen då man inte får lägga anbud annars. Men ur kommunalt perspektiv är det viktigt att kunna agera 6/32

7 dirigent och förstå konsekvenserna av olika beslut. Gestaltning är viktigt men FUNKTIONEN är viktigare, dvs. drift och ekonomi. Det kommunala behovet tillgodoses inte helt i dagens program. De är ju beställare och den kompetensen saknas till viss del. Vi går från kunskaps- till innovationssamhälle idag, innovationskapaciteten borde ni planera in i undervisningen, innovationsmetodik! Innovationer som forskning i en blandning mellan teori och praktik. Processledning och projektledning saknade våra externa representanter trots att det uppmärksammats hur slipade nyutexaminerade landskapsarkitekter är i att kommunicera, argumentera. Men kan de medla? Michael påpekar behovet av att vidareutveckla våra samrådsmöten på bibliotekslokaler till att söka upp medborgare där de är. Kan våra studenter det? Målkonflikter måste vi träna studenterna i. Är jag expert på ett område får jag kanske inte gehör i ett annat område. Ska utbildningen fortsätta stödja båda delare, plus beställare och utförare. Experter och olika direktiv stoppar många projekt, vad behöver larkaren kunna av allt detta. Vi har ju inte juridiken med oss från utbildningen. Larkprogrammet är brett, men vi ska ju också veta när vi ska ta in annan kompetens och där kommer projektledningsförmågan in. Även nyexaminerade larkare får beröm för att de är duktiga kommunikatörer trots brist på undervisning (vi har ju kritik mm. osv i alla 5 åren. ) Men ekonomin. Vad kostar det att sköta, att anlägga? Utbildningen är en arena för att pröva och utveckla men det är viktigt att ta fatt i värdebärarna som man inte får tumma på. Ansvarsbiten är en bra sak att föra in. Ett fel kostar pengar och ger magont. En liten realitycheck vore bra! Ang. praktik. Det hade varit kul och bra att komma in som kommun i utbildningen. Viktigt när man projekterar, att förstå genomförbarheten Risker med 3+2? Är man för bred får man pitcha sig själv och sälja in sig själv och sin kunskap till arbetsgivare. För arbetsgivaren kan det bli svårt att förhålla sig till de olika utbildningsalternativ som finns.. Rädd att man urvattnar gestaltningshöjden med en lark-kandidat, och blir för teknisk. Vi har 9 program som ger examen i landskapsarkitektur. Det är viktigt att det blir tydligt vad som leder till vad. 7/32

8 Vi har ju redan mkt flexibilitet i systemet, antalet varianter kommer att explodera med 3+2 fullt ut. Det blir väldigt viktigt vad vi har för huvudämnen, vi måste ha fler huvudområden. Kan det vara så att vi tror att yrkesexamen är bättre än den är? Hur beredda är studenter att dela sitt gestaltningsprojekt med andra när de väl kommer ut? Kan praktikkurser vara ett sätt? Att knyta kontakt med så många arbetsplatser så mkt. Praktik är en nyckel (praktik valbar på ling där den borde bli obligatorisk). Vi borde kanske införa AT-tjänst! Som konsulter kommer vi att göra mer av planeringsarbete i framtiden. När ni som beställare vill ha en kompetens och yrkesexamen inte finns. Hur gör man? Vi jobbar aldrig ensamma, måste kunna samverka. Ju mer frihet studenterna få ju viktigare är det att behålla yrkesexamen. Det finns väl inget motstånd att behålla? Nej, men vi ser en risk om yrkesexamen tappar betydelse för studenterna. Och för branschen! Måste alla masterprogram heta landskapsarkitektur? Angående många olika kombinationer av landskapsarkitekter, anställningsproblematik är en sak, upphandling en annan. Ju tydligare desto bättre. Samhället förändras, innovationer drivs framåt detta är nog en framtid vi inte kan stoppa. Samhället har blivit mer och mer gränslöst. Studenterna driver detta mkt själva genom att aktivt välja andra vägar (som inte aktivt erbjuds av SLU) Marknaden kommer såklart att anpassa sig till alla alternativa examensformer men det kommer att bli en jobbig process. Kommer programvaror så småningom att bli så bra blir projektering ingen större grej, men att vara kreativ och innovativ! Studenterna behöver inte total frihet men frihet inom några tydligt beskrivna mål. Målstyrd i någon form av roadmap. Förstår studenter vad man kan arbeta med inom olika kurser? Joo svarar studentrepresentanterna. Hur viktig är pennan nuförtiden? Eller är det bara digitalt? En representant från kommunen svarar att pennan är på väg tillbaka, grafisk facilitering du talar till flera sinnen och det händer mer när du skissar. Hur får man larkkandidater att vilja läsa master? 8/32

9 Advisory board Hur vill externa bidra till SLUs utveckling, samarbetsformer, nämnder. Advisory boards Det ingår i min roll som chef att delta. Men det måste vara en dialog som fångar upp våra behov och inte bara era behov. Det måste ge någonting om man ska vara med. Vi vill ha möjlighet att styra. Vissa justeringar. Innovation till exempel. Jag skulle gärna se samarbete på praktisk nivå i olika projekt. Men den här delaktigheten över tid vore bra. Utvecklingen kommer att gå fortare och fortare. Viktigt som framtidsspaning. Som att det har blivit så mycket processledning, det trodde vi nog inte. Varför inte tillsammans med Sveriges Arkitekter Landskapsakademi? DEL 2 11 personer Förtroendet för landskapsarkitekter har ökat sedan de första landskapsarkitekterna kom ut runt Det gäller att fortsätta att hålla flaggan högt. Man är respekterad pga kunskap, förmåga att lyssna, samarbetet med VA, trafik mm. Bredden är viktig för anställningsbarheten Vad ligger inom ämnet landskapsarkitektur? Kan man få en rad frågor som kvalar in i landskapsarkitektur och göra upp en lista till studenterna? Det finns en poäng i att studenterna söker själv och inte får en lista. Precis, vi behöver den sökande förmågan. Att vara ifrågasättande och att efter lite trevande faktiskt hitta! Konsulterna tittar på vad studenterna har skrivit för x-jobb när de anställer. För dem är det viktigt att studenten klarar av att driva ett projekt själv. I det kommunala där tittar vi mkt på personlighet. Det kommer ju in hot i vår arbetsvardag nuförtiden. För planarkitekter och så Det gäller att hitta nya former för att hålla dialog med medborgare, inte utställningen på bibblan längre. 9/32

10 Konsten att bli utskälld men aldrig någonsin få försvara sig. Snabbheten i att fatta beslut är också speciellt för lark. Du har inte en chans att hinna ta fram rätt underlag. Är det politiken som har förändrats? man vill att det ska hända saker. Medborgare förväntar sig också att det händer saker. Det är ju viktigt att vi har politiker, men det går fort på kommunen Hur kommunicerar man larkarnas målbilder till PSR? H vägledning. Ett kryssande. Studenterna i början visste man inte riktigt vad man skulle tro. Hittade hit för att jag ville jobba med miljö. EN annan snubblade över det. SLU söker lite för mkt efter naturvetare, vi förlorar nog många potentiella studenter där. Ta in civilingenjörer, och bredda därmed studentgruppen. Det kan vara ett sätt att attrahera fler killar. Campus Umeå, viktigt att få ett smidigt utbyte så att man kan röra sig. Det får inte bli vi och dem. 10/32

11 Mat Agronom livsmedel Temavärd: Kristine Koch Dokumentation: Maria Orvehed Grupprum 17 i VHC Deltagare: Kristine Koch SLU, Maria Karlsson LRF, Moa Källgren Lantmännen, Ylva Henriksson ULS, Maria Orvehed SLU, Johan Torén (del av mötet) SLU Reflektioner över förmiddagens presentationer Civilingenjör stod hög på önskelistan. SLU är förvånansvärt okänt i Uppsala. Vad gjorde att utbildningsvalet föll på agronom? Anknytningen till produktionen var viktig, men innehållet i utbildningen var viktigast. Efter att blivit student blev agronomtiteln viktigare vi är agronomer! Lantmännens trainee-program är väldigt bra, traineen får ett projekt att lösa. LRF delar helt bilden från förmiddagens presentationer, och välkomnar arbetet med att fördubbla antalet studenter. Lantmännen håller med. Ingen är negativ till 3+2. Miljö- och energimanagement, civing-program på LiU, har mycket högt söktryck. ES har fortfarande högt söktryck. På civingprogram är det vanligt att söka ett femårigt program och välja inriktning efter år 3. De utbildningar inom livsmedelsciving som finns är mycket processinriktade, långt från produktionsledet. 90 hp agronomprofilerande ämnen för att få ut en agronomexamen. Specifika för en agronomexamen med viss inriktning, eller specifika för EN agronomexamen? Programmet livsmedelsagronom har för närvarande en bra nuvarande struktur. Sustainable food systems, masterprogram: studenter verkar mer motiverade då de faktiskt har valt sin master vilket dock är baserat på en känsla mer än på statistik. LRF ser gärna att SLU har fler avancerade kurser på svenska. Ekonomi och management är viktiga kompetenser LRF. Lantmännen bredd, möjligheter, flexibilitet är viktigt. Styrkan hos SLU är kopplingen till produktionen av råvaran. 11/32

12 Är det grundkompetensen som civing t.ex. problemlösare, eller är det en sektor som hos oss, primärproduktion, som ska styra? Avsnitt 3: Ska alla utbildningsprogram dubbleras? Vad anser våra externa intressenter om avvägningen mellan att utbilda specialister respektive studenter med bredare kompetens? Båda behövs. Valbarhet kan lösa det. F.n. stort fokus på råvaran inom livsmedelsagronommastern, bredare inom Sustainable food systems. Vill branschen ha en agronomexamen eller vill de ha rätt utbildning? Inget tydligt svar. En agronom från SLU ska ha ett holistiskt synsätt. Undersökning av livsmedelsföretagens inställning för ett par år sedan: Uppskattades att studenterna kan ämnesinnehållet, specialistperspektivet. att ge befintliga utbildningar på flera orter? Kan finnas potential, men viktigt att hålla en jämn kvalitet. Avsnitt 7: Tas yrkesexamina bort? Vad anser våra externa intressenter att de treåriga yrkesutbildningarnas relation till övriga utbildningsutbudet? Vilka är fördelarna med de olika handlingsalternativen nedan? - De treåriga yrkesutbildningarna bör ha en egen tydlig profilering, åtskild från befintliga och kommande kandidatprogram. - De treåriga yrkesutbildningarna bör utvecklas mot en mer akademisk profilering i samband med kommande nya kandidatprogram. Är det angeläget att treåriga yrkesexamina kan byggas på till - masterexamina inom relevanta ämnen? - femåriga yrkesexamina? Ska t ex lantmästare kunna bli agronom? Ja, bra att kunna visa på fler möjligheter. Vad anser våra externa intressenter om kraven för långa yrkesexamina? Vilka förväntningar har ni på kompetenser hos dem som har en femårig yrkesexamen? Både bredd och spets, goda kunskaper om produktion. Jfr civingutbildning och hur problemlösningsförmågan tränas genom matematik- och fysikstudier, medan hos SLU är ämnesinnehållet mer styrande. Se även ovan. 12/32

13 Vilket förhållningssätt enligt ovan gagnar bäst yrkenas framtida utveckling? - A. Större valbarhet för flexibilitet och dynamik. - B. Begränsad valbarhet för enhetligt och tydlighet. Obs, yrkenas utveckling. En yrkesexamen är specificerad. Dvs B, men valbarheten är viktig. Agronomprofilerande kurser får inte ligga samlat, utan måste finnas spridda under utbildningen, och med progression. Finns det behov av en agronomexamen utan krav på särskild inriktning, som komplement till de nuvarande med olika specificerade krav? Nej, riskerar att urvattna agronomtiteln. Landskapsarkitektexamen har mer specifika kompetenskrav än ovan nämnda yrkesexamina. Hur kan dessa hanteras utan att orsaka onödig inlåsning av studenterna samtidigt som examensmålen uppnås i en 3+2-struktur? Vad anser våra externa intressenter om praktikkrav? Hur upplever ni värdet av praktik i förhållande till det som trängs undan? Nu finns möjlighet att läsa kvalificerad agronompraktik 1 och 2, 7,5 hp vardera. Får vara på samma arbetsplats men ska vara två separata projekt. Omfattningen är lagom, ca 10 hp är en rimlig nivå. Praktiska kurser bör finnas. Krav på mer praktik finns inte. Kritisk lägstanivå finns, antalet praktiska moment har minskat. Viktigt att studenterna har arbetsplatserfarenhet, snarare än arbetserfarenhet. Praktikplatser i t ex Bryssel är ofta på en termin. Agronomstudenter går miste om dessa chanser eftersom regelverket hos oss säger att man inte får göra flera praktiker efter varandra inom samma projekt, och längre projektkurser finns ju inte. Bör praktik ingå i långa yrkesutbildningar - valbart? JA, eller obligatoriskt. - obligatoriskt? Skulle kanske inte fungera för livsmedelsbranschen men det skulle kunna vara en möjlighet. Kanske kunna tillgodoräkna sommarjobb? Ger ert företag/organisation traineeutbildning för nyanställda? Ja. Avsnitt 8: Vilka behov finns av helt nya utbildningar? Vad anser våra externa intressenter om kandidatutbildningar? Vilka förväntningar har ni på kandidaternas kompetenser efter en treårig, generell utbildning (som inte är en yrkesutbildning)? 13/32

14 Vara anställningsbar. Ska kunna gå in på befattningar som kräver stor labvana. Livsmedelsutvecklings- och kvalitetsavdelningar skulle kunna vara alternativ. Vad skulle saknas? Synteskompetensen, breddade kunskaperna. Projektledningskunskaper. Finns det arbetsuppgifter som passar dem som har en sådan utbildning? Ja, och kan också skolas in i arbetsuppgifter på en arbetsplats. Hur kan SLU skapa tydlighet om dessa utbildningars innehåll och profil? Otroligt viktigt att namnet på utbildningarna stämmer överens med innehållet. Vad anser våra externa intressenter om masterutbildningar? Vilka förväntningar har ni på masterstudenternas kompetenser efter en tvåårig, generell utbildning (som inte är en yrkesutbildning)? Synteskunskaper. Högre positioner kräver en mer övergripande syn på sitt område. Högre självständighet. Projektledning. Mer drivande än en kandidat. Hur kan SLU skapa tydlighet om dessa utbildningars innehåll och profil? Avsnitt 9: Hur vill våra externa intressenter bidra i den fortsatta utvecklingen? Hur vill våra externa intressenter bidra i utvecklingen av SLU:s utbildningar? Finns intresse att fortsätta medverka i det pågående utvecklingsarbetet? Ja, absolut. Gärna i formaliserade grupper med branschföreträdare. Tydlig inbjudan och agenda. Mer på en visionär nivå. Bygg på diskussionsforum. Går man in på detaljnivå kommer det inte att fungera, SLU behöver backa lite och behålla överblicken. En avvägning. I programråden kan externa representanter adjungeras. Industrin behöver komma in mer in i utbildningen och bidra med praktikplatser etc. Vilka är i så fall lämpliga samverkansformer? 14/32

15 Odling Agronom mark/växt Hortonom Trädgårdsingenjör odling Temavärd: Pär Forslund och Helena Aronsson Dokumentation: Eva Andersson Björkman och Kristine Kilså Sal Ratatosk i VHC Anteckningar från den gemensamma inledningen (EAB) Reflektioner efter förmiddagens presentationer. Detta är ingen kronologisk redogörelse av diskussionerna. Rubrikerna är satta i efterhand och stycken av diskussionen som rör samma tema är sammanförda under respektive rubrik. 1) Är det beslut om 3+2 som fattats i UN definitivt? Frågan kommer från representanter för näringen. Man vill veta om det fortfarande finns möjlighet att påverka och bidra. Avnämarna fick information om att styrelsen beslutar om utbildningsutbud i juni Oro för att utbildningarna kommer att försvinna uttrycks Vi behöver folk med rätt kompetens när vi nyrekryterar. Jag har anställt 9 st agronomer bara i år! 2) Varför fokuserar SLU på åldersspannet när det gäller rekrytering? Flera arbetsgivare ser gärna att deras nyanställda har livserfarenhet och menar att utbildningens kvalitet blir högre då studenter med livserfarenhet bidrar i utbildningen. De är bekymrade över SLUs ensidiga fokus på att rikta rekryteringsinsatser och marknadsföring mot den unga målgruppen. 3) Vad vill näringslivet ha? Eller.. Vilken utbildning ska de personer ha som ni behöver rekrytera i framtiden? Har SLU undersökt arbetsmarknaden för agronomer? Ja, NJ-fakulteten har gjort en enkätundersökning i samband med en utredning om agronomutbildningar och övergång till 3+2-struktur (Aronsson 2018). 300 enkäter skickades ut till branschen, myndigheter, länsstyrelser och kommuner. Ca 100 svar kom in och gav en bild av ett behov av bred kompetens, både produktions- och miljö/myndighetsrelaterat. Synpunkten kom att innehållet i SLUs utbildningar speglar vad SLU har forskningsfokus på just nu. Det medför risk att tappa produktionsinsikten i utbildningarna eftersom SLU:s produktionsinriktade forskning minskat. Branschen mycket nöjda med att SLU sett till att studenterna har både god baskompetens och god kommunikativ förmåga. Sedan behöver man komma 15/32

16 överens om vem som ska se till att agronomer får de slutliga kompetenserna för arbetslivet. Det kanske behöver vara olika aktörer för olika agronominriktningar. Deltagarna var positiva till samverkan med SLU kring detta. Samverkan kring utbildningarna ska fortsätta. Agronomstudenter från SLU saknar produktionstänk. De måste få mer insikt i hur man driver jordbruksföretag. Det är problem att hitta kompetenta inspektorer i södra Sverige. Man har börjat rekrytera från Danmark! Även brist på driftsledare Utbildning i produktionsledarskap behövs. Agronomer behöver kunna analysera vad som händer i produktionsföretag Detta är unikt för SLU! Ses som ett problem att Lantmästarutbildningen går från 2 till 3 år. Alla vill inte och behöver inte forska! För många går gränsen vid två år för vad man kan tänka sig att avsätta för studier. Ökad kompetens efterfrågas inte? Den nationella livsmedelsstrategin bör få större utrymme i SLUs utbildningar - viktigt att utrusta studenterna med profil och kunskap om produktionssystem. 4) Titeln Titeln Agronom är en stark kvalitetsmarkör, även internationellt. Det verkar inte vettigt att gömma detta genom att inte annonsera utbildningen (Antagning.se)! Hur kan åtgärden att ta bort antagning till agronomprogrammet lösa problemet med få sökande till utbildningar på SLU? Gymnasieungdomar kommer till slutsatsen att agronom kan man inte bli längre? Fråga från näringslivsrepresentanter: Är det många studenter som inte tar ut sin examen? Nej det tror vi inte. Många studenter får jobb innan de avslutat sitt examensarbete (PN-ordförande och PSR för Agronom mark/växt). En undersökning om nöjdhet med hortonomer gjordes 2014 då hortonomer tillfrågades om hur nöjda de var. 5) Utbildningarnas synlighet Utbildningarna ska synas på Antagning.se Man kan idag hitta hortonom om man söker på hortonomexamen på Antagning.se räcker det? Och kommer det räcka för utbildningarna som leder till agronomexamen? Finns det ingen framtid för agronomer? reflekterade någon över. Är framtidsscenariot vi vill se om år: Agronomer vad var det och vad gjorde dom? 16/32

17 Näringslivet tycker att uttrycket agronomexamen ska vara kvar är för passivt! SLU har något att vara stolt över och det måste man basunera ut. Agronom ska inte bara vara ett möjligt avslut på en utbildning. 6) Utbildningens innehåll och examen De externa deltagarnas reflektioner: Agronomer får jobb, men biologer får inte jobb. Varför gör SLU denna ändring av program som leder till jobb? Ungdomar efterfrågar utbildningar med fast studiegång som garanterar jobb. Ändringen av examenskraven från 270 hp (4,5 år) till 300 hp (5 år) rimmar illa med argumentet från Ungdomsbarometern: Att ungdomar efterfrågar mer flexibilitet och kortare åtaganden. Ett argument för en bred ingång där ett av spåren har agronomexamen som mål är att ungdomar nu är fokuserade på ämnet de ska studera snarare än yrket studierna leder till. Positivt med en bred utbildning som ingång - någon av de yngre i gruppen tänker att det tilltalar unga idag. Har det gjorts några analyser av vad som hänt sedan utbildningen var på sin topp? Hur har förändringar i landsbygden, i förutsättningarna för verksamheten på olika typer av gårdar och i studenternas erfarenheter av jordbruk när de påbörjar sina studier hanterats i själva utbildningen. 6,5) Hortonomutbildningen Är hortonomutbildningen mer generell nu? Hur syns progressionen i utbildningen och hur får ni in praktiska moment? Har vi som bransch möjlighet att medverka, påverka? Hur säkerställer SLU att utbildningen är modern? SLUs forskning sipprar inte ner till produktionsleden, säger avnämarna. Hortonomerna svarar: För långa yrkesprogram kommer kandidatnivå att bli en generell examen. För hortonomexamen så är kandidatnivån oftast en yrkesexamen, Trädgårdsingenjörsexamen (med inriktning odling ) men andra kan vara behöriga till masternivån och därmed ha möjlighet att ta ut Hortonomexamen. Hur många kommer in från sidan med en annan kandidat? Enstaka. För hortonomexamen ska ett examensarbete vid SLU vara godkänt. Dock finns alltid möjlighet att tillgodoräkna. Viss osäkerhet råder om vad en hortonom faktiskt har i sin utbildning. 17/32

18 Fråga: Har man sänkt kraven för hortonomer och eventuellt därmed kvaliteten på utbildningen? Svar: Behörighetskravet för Trädgårdingenjörsutbildningen har höjts och Trädgårdsingenjörer och hortonomer som ändå samläst tidigare är nu mer harmoniserade. Antalet sökande till Trädgårdsingenjörsutbildningen har ökat efter förändringen. Den naturvetenskapliga kompetensen i programmet har stärkts genom att studenter som kommer in med samhällsvetenskaplig bakgrund får lite mer grundläggande naturvetenskap i befintliga kurser (överlapp för de som har naturvetenskaplig behörighet, de erbjuds avancerad kurs i ämnet). Masternivån för hortonomexamen har idag lägre behörighetskrav än vad gamla hortonomprogrammet hade. Det utbildningspaket som leder till hortonomexamen idag är så konstruerat att alla studenter som antas till kandidat- repektive masternivå inte är behöriga till samtliga kurser i programmen. Vilka kurser studenten kan läsa beror på vilken behörighet man kom in på på grundnivå; naturvetenskaplig eller samhällsvetenskaplig behörighet. Nya utexaminerade hortonomer kommer att ha mer olika kompetenser det är tänkt att de ska täcka arbetsmarknadens behov på ett bättre sätt. Hortonomerna önskar mer samarbete med andra fakulteter för sina studenter så att flexibiliteten ökar ytterligare och studenterna ska kunna läsa kurser från olika program. Men, flexibilitet uppstår inte över en natt. Hortonomer som anställer hortonomer kommenterade inte detta mer än att det råder större osäkerhet om vad hortonomer faktiskt kan idag. 7) E-lärande Kan SLU satsa mer på e-lärande mellan orterna? SLU har redan utbildningar som har övervägande inslag av distansundervisning så tekniken finns men finns viljan? Gruppdiskussioner ODLING grupp 1 (KK) Allmän diskussion (alla): Reflektioner efter förmiddagen: o Vad kan man egentligen påverka i dag? Har UN fattad 3+2- beslutet? Svar ang UN-beslut och styrelsebeslut. o Är Lantmästare del av detta eller separat? Svar: separat o Gärna livs-/yrkeserfarenhet innan programmet (inte bara åriga). o Vad vill näringslivet ha? Har vi frågat? Svar Helena Aronsson: agronom mark/växt har gått ut med enkäter, bredd i efterfrågan. 18/32

19 o o o o o o o Svar Salla Marttila: Har gjorts tidigare, bland yrkesverksamma hortonomer. Titeln agronom är stark. Stämpel på tyngd i utbildningen, stolthet. Sorgligt att utbildningen försvinner. Svar Pär Forslund: Fler ska söka våra utbildningar, man kan fortfarande bli agronom. Vad är skillnaden på då (då det var många) och nu? Analys! Studenterna har god baskunskap, god kommunikativ förmåga. Näringen är nöjd med det de får i nuläget. Bra inspektorer (produktionstänk) saknas. Rådgivare är bra, men det är produktionstänket som saknas (Lantmästare inte tillräcklig, inte trädgårdsingenjörer heller). Nationella livsmedelsstrategin varför är den inte mer i fokus? Förlora inte det unika i en SLU-examen Forskningens inverkan på utbildningen. För mycket forskning, för lite yrke? Planer för förändring: (Pär Forslund, Kristine Kilså powerpoint bifogad) o Svårt att hitta agronom på antagning.se i nuläget med vanliga sökord, typ miljö, resurs, hållbar etc o Varför gör man inte mer reklam för agronom om de inte hittar programmet? o Är det verkligen längden på programmet som är problemet? o Kontinuerlig kontakt med branschen behövs. Branschen vill gärna vara med i utvecklingen. o Kurser på distans behövs, också för yrkesverksamma o Mer samarbete hortonom och agronom-mark/växt Gruppdiskussion frågorna: Kontinuerlig samverkan o Branschråd, blandat näringen/kursledare, för mark/växt finns. Avvägning av olika behov. Hortonom har alumn-referensgrupp, som följd av ICECAP-utredningen. Partnerskap Alnarp är bra. o Varför är Alnarp & Ultuna så långt från varandra? Utifrån verkar det inte finns mycket kommunikation (ogräs-professor, insektsforskningen t ex finns på både ställen). o Vill gärna diskutera mera kring utbildningens innehåll. o Organisationskontakt hellre än personkontakt för långsiktigheten. Men samverkan är personlig. Examensarbete. Öva upp samverkan i praktiken. Speed-dating. o Alumnuppföljning (senaste 5 åren), fråga vad som saknades i utbildningen. Ta vara på snabba ändringar i samhället. Fråga också arbetsgivarna. Gruppdiskussion frågorna: Praktik o Sverigeresor (mark/växt gör detta, igen) besöka olika företag, skapa kontaktnät 19/32

20 o o o o o o Bra att (praktiska) specialister kommer in på utbildningen, och information om vad man gör i olika yrken. Inspiration, från alumner eller mentorsprogram. Gärna att man får göra något i yrket ska finnas ett syfte, noga med valet av praktikplatser (inte gratis arbetskraft). Kvalitetssäkrad. Använd ordet VFU (verksamhetsförlagd undervisning/utbildning) istället. Gärna flexibel praktik möjligheter, deltidspraktik t ex 1 dag i veckan under en period istället för fulltid under en (kort) period. Valbart, inte obligatorisk, praktik. Dag-ett-kompetens hur får man det? Man behöver veta hur man gör i praktiken, inte frontforskningen. Trainee-program? Gruppdiskussion frågorna: Kandidat/master/yrkestitel o Oklart om en generell kandidat (agronom grund) är användbar, beror helt på kompetensen/personen. o Generell kandidat sorteras möjligen bort om många andra med yrkestitel också söker. Gruppdiskussion frågorna: Marknadsföring vad görs nu? o #pluggagrönt, #pluggahållbart o Lokaltrafiken (affisch Stockholm, film Skånetrafiken) o Youtube, Instagram, Facebook, SLUs utbildningssidor Gruppdiskussion frågorna: Yrkesexamenskrav o Gemensamt grundläggande innehåll, oavsett inriktning o Studierna kan bli lite mer krävande (jmf de som studerat utomlands tycker det är för lätt på SLU) Gruppdiskussion frågorna: Lärarna o Branschen kan komplettera med specialist-/praktisk-kompetens i utbildningen. o Adjungerade tjänster, med ½ - 1 års framförhållning o Möjlighet för pedagogisk utbildning inte bara för forskare Gruppdiskussioner ODLING grupp 2 (EAB) 1) Hur vill arbetsgivarna vara med och bidra? Diskussionen kom mycket att handla om att det kan vara marknadsföring, snarare än att skapa nya utbildningar som är den viktigaste åtgärden, och det fanns ett stort engagemang i gruppen. Vi (arbetsgivarna) vill vara med. Vi vet att 90 % av energi och engagemang går åt till att få studenter att hitta till SLU och 10 % går åt till att få dem att stanna. Vi vill 20/32

21 hjälpa till med marknadsföring för rekrytering. SLU har de ideala utbildningarna men vi måste hjälpas åt att få ungdomar att inse det. Rikta marknadsföring också mot yngre målgrupper högstadiet, åringar. Alumner kan bidra. Kan arbetsgivare vara med och sponsra bussar så att gymnasier kan besöka SLU? Kan alumner vara med och bemanna SLU-montrar på utbildningsmässor i mellanstora städer för att hjälpa till med marknadsföring (här finns erfarenheter av ointresse från SLU)?. Gruppen var dock rätt enig om att mässor i mellanstora städer kanske är en bättre arena att hitta potentiella intresserad av SLUs utbildningsutbud än storstädernas mässor (som SLU nu fokuserar på). Lovanggruppen har satsat i flera år på att delta i gymnasiemässor i det jordbrukstäta Östergötland, när SLU sagt nej. SLU bör fortsätta, återuppta, annonsering i gammelmedia såsom tidningar. Presumtiva studenters föräldrar kan påverkas. SLU har 4000 studenter nu och det är självklart att SLU har mindre möjligheter att satsa på marknadsföring än större lärosäten. Ska målet fördubbling nås måste SLU lägga mer pengar än studentproportionellt på marknadsföring. Syns det skillnad i rekrytering till skogliga utbildningar efter den stora reklamsatsning som gjordes i media förra året? tyvärr ingen representant från skogen som kunde svara på den frågan. Studenterna är engagerade i Studentpoolen som bidrar till marknadsföring av SLU. 2) Utbildningen och nya studenter Vad skiljer agronomer från personer med generell examen med agrar koppling: Agronomerna kommer att vara de som förstår sammanhangen bäst. Nya grupper av studenter Studenter vid Stockholms universitet, kulturgeografi och miljövetenskap, efterfrågar möjlighet att kunna göra examensarbeten med agrar inriktning. Är SLU intresserad av att fånga upp denna typ av studenter? Hur ska vi kunna attrahera de miljöintresserade? Civ ing-utbildningar har tekniksprånget som ett möjligt insteg för ungdomar som vill nosa på teknik. Kan SLU göra något liknande? någon typ av proppen som bekantar oinvigda presumtiva studenter med de agrara näringarna. Gruppens studentrepresentant kommenterade, senare i diskussionen, att det var tack vare studenter med erfarenheter i bagaget som de som inte var bekanta med jordbruk tidigare klarade sina studier på ett bra sätt. 21/32

22 Utbildningens innehåll Håller SLU på att tappa sin förankring i primärproduktionen? Den är basen i all livsmedelsproduktion och utbildningarna måste vara förankrade. Har SLU tappat sin profil på bekostnad av en mer generell miljöprofil? En farhåga uttryckets att all utbildning vid SLU blir naturresursförvaltning! 3) SLU i hela landet SLU ska verka i hela landet. SLU Umeå syns inte. I alla fall inte där potentiella studenter finns. Hur få elever i norr att hitta utbildningar om odling i söder? Kan man tänka sig att låta kandidatprogrammens första år eller två första år gå på fler orter? Eller på distans? Elever som tar studenten från naturbruksgymnasier börjar ofta i lantbruk men det tenderar att bli ett genomfartsyrke eftersom många kommer underfund med att de vill studera vidare. En tvåårig utbildning borta är möjlig men där går smärtgränsen (Lantmästare). Många väljer utbildningar som erbjuds på distans (sjuksköterska eller lärare) så att de kan stanna på hemorten. Vi missar kanske många möjliga studenter genom att vara så centrerade till södra Sverige SLU erbjuder idag ingen vidareutbildning från gymnasiet på distans. Dock gavs ett exempel på att distanskurser vid SLU kan fungera som komplement till en ekonomutbildning (kandidat) för agrar kompetens. Fråga: kan lantmästarutbildning bli kandidatnivå för agronomexamen? Diskuterades inte vidare. 4) Praktik Brist på praktik kan finnas idag. Men då antalet studenter dubblas kommer tillräckligt många att välja praktik för att fylla den efterfrågan som finns på agronomer med praktisk erfarenhet. Obligatorisk praktik behövs inte eftersom det kommer att finnas en mångfald av studenter Större studentgrupper kommer också leda till bättre dynamik inom utbildningen och motverka maktstrukturer och ensidighet som kan uppstå i specialiserade miljöer. 5) Hortonomer hur har det gått? Hur ska hortonomer nu definieras? Viktigt att lyfta de kvaliteter som måste finnas med. Jordbruk och naturvetenskaplig grund. Här behövs insatser för att guida studenter så att de kan ta ställning till om de vill bli nyttiga eller rätt för arbetsmarknaden eller om de vill välja en unik profil. 22/32

23 6) Titeln (Hortonom och agronom) Innehållet i utbildningarna har varierat över tid och friheten har också varierat. Nu, 2019, är kurserna år 1 och 2 i agronomprogrammet mark/växt obligatoriska medan år 3-5 är mer valbara. Det är viktigt att definiera vad yrkesexamen står för. Vilka kunskaper och färdigheter är avgörande för att agronomstudenter får jobb inom de sektorer som av tradition rekryterar agronomer. Flera av arbetsgivarna var tydliga med att den naturvetenskapliga grunden är viktig för förståelsen och den bör alla få med sig. Att det blivit mindre tydligt i hortonomutbildningen oroade dessa. Det upplevs som bekymmersamt att ämnet miljövetenskap har en samhällsvetenskaplig ingång och utgång. Utbildningen förlorar status som spetsutbildning inom naturvetenskap. 7) Världen I Norge blir man agronom efter lantbruksgymnasiet och Civilagronom efter högre utbildning. Bör SLU införa Civilagronom? Nej 23/32

24 Samhälle Agronom ekonomi Agronom landsbygdsutveckling Lantmästare Temavärd: Erik Fahlbeck och Johan Gaddefors Dokumentation: Kristina Ascard och Zsuzsanna Sundström Lärosal Y i Ulls hus (Ulls väg 27) Grupp 1 Närvarande: Erik Fahlbeck; Universitetsledningen, diskussionsledare Hedda Pålsson, Lantmästarkåren Jakob Nygårds, Ultuna Studentkår Jesper Broberg. Hushållningssällskapet Josefin Heed, Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Katarina Pettersson, PSR Agronom landsbygd Kristina Ascárd, PSR Lantmästare kandidat, fört anteckningar Lovisa Nilsson, PSR Agronom Ekonomi Patrik Myrelid, Lantmännen Följande framkom vid diskussionerna: Det framkom tydligt att det var första gången branschrepresentanterna hörde om fördubblingsprojektet och uppdelningen av Agronomprogrammet i en kandidatdel 3 år och en masterdel 2 år. De trodde inte att processen gått så långt och de ansåg att det hade varit bra om de hade involverats tidigare i processen. De tyckte också att processen hade gått för fort. Den har kanske till och med gått för långt. Det hade varit bra om de fått vara med för ett år sedan i ett betydligt tidigare skede. Det fanns en oro att SLU tappar studenter speciellt av en viss typ. Frågan uppkom om SLU vill ha fler studenter ur ett kameralt perspektiv dvs. på grund av ekonomiska skäl. Det framkom att det fanns en förståelse för att det var ett problem med lågt söktryck och att vara ett litet lärosäte. Det fanns också en stor oro för att inte få tag i medarbetare med tillräcklig och rätt kompetens. De ansåg också att det kunde ge en otydlighet för arbetsgivarna med en uppdelning i Det är svårt idag att få tag i agronomer och ännu svårare i framtiden med färre anställningsbara agronomer. Görs det fel så minskar attraktionskraften. Oro hur påverkas kulturen på SLU. Tappas den agrara delen? Det ställs höga krav att få in den agrara delen i utbildningen. 24/32

25 Det refererades till UKÄ där det angavs att dagens studenter väljer fasta program. En tydlig väg fram var det börjar och slutar. Tvärt emot vad SLU nu kommer att göra. Det talades om marknadsföring, produktutveckling och att sälja en bra produkt. Det är angeläget att SLU lyckas så de kan möta framtidens utmaningar. Andra lärosäten skickar ut broschyrer. SLU har lite att arbeta med mer än filmer på tunnelbanan. Frågan är större än att byta namn. Det fattas några ord som lantbruk, lantbruksföretag, att göra tillsammans. Det är inte bara ett problem för SLU utan för hela branschen. Att gå över till kan bli att gå från flexibelt till mera styrt system (företagsekonomi). För att uppnå en ekonomikandidat blir det inte många högskolepoäng över till valbarhet. Det blir 30 hp till lantbruksvetenskap och det kan bli mindre av breddkurser för att öka tydligheten. I ett yrkesprogram byggs det upp ett kontaktnät som är viktiga inför arbetslivet. Ur ett studentperspektiv vill man veta vad branschen tycker om kompetenser agronomexamen kontra generella examina. Branschen svarar att det blir svårare att veta vilken kompetens som man har med en generell examen. Det finns risk att det finns kunskapsluckor som man förväntar sig att de ska kunna. Det kan skapa problem som man inte kan överblicka, Branschen förväntar sig att efter en femårig utbildning kunna lösa de problem som finns inom området. Det är viktigt att vara rädd om varumärken. Det är ytterst sällan man skapar upp nya varumärken. Det gäller att arbeta med attraktionsgraden. Göra tydligare för det är svårt att hitta till oss. Formulera och strukturera om. Varför ta bort yrkesprogrammen? Kan man inte ha en parallell med 3 + 2? Visa söker till fasta program andra till mera flexibla. Skulle bidra till mångfalden och små kullar ökas med internationella studenter. Varför inte jägmästarkurser på Ultuna. Agronom i Alnarp. Tänka större med en agrarutbildning, Lantmästare fått bra status. Landsbygdsagronom i Umeå. Praktikkraven är jätte viktiga. En interaktion med näringen. Det är mera värdefullt arbeta ett år på jordbruk än att åka ett år för studier utomlands. Det ska vara kvalité på praktiken och ska vara obligatorisk. Kurserna är för korta. Bra praktik om de var längre. Det får inte bli gratis arbetskraft. Digitala området växer och måste in i utbildningen. Kurser som inriktas på det lokala, lokal ekonomi, lokal analys, projektledning, case och samarbete. Det behövs agrarbyggnadskompetens. Erbjuda distansutbildning inom lantbruk till 25/32

26 personer som behöver utbildning för att få startstöd. Branschen vill gärna vara med i utvecklingen av utbildningarna. Grupp 2 Summering av förmiddagen Det framfördes ett missnöje med bristen på förankring av förändringarna med de externa intressenterna. Varför bjuda in till ett möte för att tycka till om någonting som redan är beslutat? Ord som saknades på förmiddagens presentation var näringsliv, utveckling, innovation. Målen för den nationella livsmedelsstrategin borde lyftas mera. Det blev heller inte preciserat vad 3+2 innebär. Den diskussionen verkar inte vara färdig och det finns mycket som är motsägelsefullt. Man gick snabbt förbi riskerna med förändringarna i presentationen. Är det värt priset? Om man inte klarar marknadsföringen idag hur ska man lyckas marknadsföra denna stora förändring? Hur ska SLU konkurrera med andra ekonomutbildningar? Vad är det studenterna söker till? En generell utbildning eller första byggstenen i en yrkesexamen? Kompetensen Det är vad studenterna får med sig för kompetens som är det viktiga! D v s förståelse för produktionsledet och att ha helhetsbilden (från jord till bord) och kunna sätta det i ett samhälleligt perspektiv och i ett kretsloppsperspektiv. Den förståelsen har inte en generell biolog. Det är just lantbrukskopplingen som är det viktiga för många arbetsgivare. Yrkesexamen är en bra stämpel på att man har rätt kompetens. Agronomexamen är ett varumärke idag. Har SLU inga yrkesexamina så tappas anledningen till att välja SLU som lärosäte. Varför ta bort agronomprogrammet som ett val? PSR ser risker med att flexibiliteten kan, tvärtom minska och man riskerar den naturliga progressionen som idag är upplagd på fem år. De närvarande ville inte ha en ingång med flera utgångar och inte heller en sam eller natur ingång. Agronom får inte bli för generell. Vad blir agronom kandidater och vad kommer skilja dessa från lantmästare (som nu förlängs till tre år)? SLU lever på gamla meriter. Man behöver förnya agronomutbildningen men inte ta bort den då den är väl etablerad. Studenter söker liknande utbildningar på andra 26/32

27 universitet. Varför? Linköpings universitet är i framkant med kurser i digitalisering i lantbruket. Varför inte SLU? Många projekt inom SLU:s områden söks av andra universitet. Örebro har lyckats målgruppsanpassa sina utbildningar. Det är innehållet som måste förnyas inte nödvändigtvis upplägget. Hur kan vi locka teknikintresserade? SLU tar för många steg i taget. Näringen vet inte längre vad man får. Om agronomkompetensen inte längre kan säkerställas tvingas man som arbetsgivare att vända sig till andra universitet. Agronom med bredare portfölj, är det intressant för branschen? Svar: yrkesexamen måste ha en röd tråd. Branschen måste veta vad agronomkompetens innebär. Lantmästare De närvarande såg en stor risk med förlängningen av lantmästarexamen till 3 år. Lantbruksföretagare, de som arbetar i primärproduktionen kan utestängas om den förlängda utbildningstiden blir tvingande (idag kan man välja att ta ut examen efter två år, tredje året är valfritt). Kompetenshöjningen kan bli lidande om man istället avstår från studier helt och hållet. LMK: Det finns en motsägelse i SLU:s budskap. Unga vill ha valfrihet. Med ett tvingande tredje år minskar valfriheten. Agronom kandidat och lantmästare riskerar att konkurrera med varandra. Marknadsföring Kandidat med olika spår (agronom-generell) kan bli väldigt svårt att marknadsföra. Det kommer att ställa extremt höga krav på SLU vad gäller information och studievägledning. Det kommer också ställa höga krav på studenterna att förstå systemet och det kommer att bli otydligt för arbetsgivare vad man får. Ge inte upp agronomprogrammen än! De är nyligen omgjorda. Det behövs mer och bättre marknadsföring. Lantmästarna hade en liknande situation tidigare och de lyckades vända det. Näringen är beredd att hjälpa till! Analys av webben viktig då den är den viktigaste informationskällan om SLU:s utbildningar. Lantbruksuniversitet namnet är ett hinder idag! Attraktivitet på arbetsmarknaden är viktigt för de unga idag. Hur kan vi utnyttja det? SLU måste bli bättre på att kommunicera innehåll, vad man kan jobba med 27/32

Program för rundabordssamtal om SLU:s utbildning

Program för rundabordssamtal om SLU:s utbildning Utbildningsnämnden Karin Holmgren 2019-04-08 SLU ID: SLU.ua.2019.2.6-470 Sändlista Dag: 10 april 2019 Plats: Campus Ultuna, samling i Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum (), Ulls väg

Läs mer

Världen behöver dubbelt så många SLU-studenter! Rikskonferens Naturbruk Johan Torén

Världen behöver dubbelt så många SLU-studenter! Rikskonferens Naturbruk Johan Torén Världen behöver dubbelt så många SLU-studenter! Rikskonferens Naturbruk 2019-04-12 Johan Torén SLU löser riktiga problem Från våra gröna naturresurser, från sjöar och hav, ska vi klara att hållbart producera

Läs mer

Synpunkter från ASK. ASK:s styrelse. TRING-student

Synpunkter från ASK. ASK:s styrelse. TRING-student Synpunkter från ASK ASK:s styrelse Vi i styrelsen har endast sett till Trädgårdsingenjörsprogrammet när vi tittat på detta. Vi kan inte se att det skulle innebära några problem att ta bort möjligheten

Läs mer

Möte om strategiska utbildningsfrågor vid SLU, augusti 2016 i Ulls hus, Ultuna

Möte om strategiska utbildningsfrågor vid SLU, augusti 2016 i Ulls hus, Ultuna Utbildningsnämnden PROGRAM 2016-08-19 Möte om strategiska utbildningsfrågor vid SLU, 22-23 augusti 2016 i Ulls hus, Ultuna Program måndag 22 augusti Tid Lokal Innehåll Ansvarig/a Denna förmiddag vänder

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys i

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för agronomprogrammet livsmedel Möjlighet till fortsatta studier Den student som fullgjort tre år av utbildningen på agronomprogrammet - livsmedel med avlagd kandidatexamen

Läs mer

Utbildningsplan för hållbara livsmedelssystem masterprogram 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för hållbara livsmedelssystem masterprogram 120 högskolepoäng Utbildningsnämnden Utbildningsplan för hållbara livsmedelssystem masterprogram 120 högskolepoäng BESLUT Programkod: NM028 Utbildningsplanen fastställd: 2017-10-11 Beslutad av: Utbildningsnämnden SLU ID:

Läs mer

Förlängd omfattning och reviderade examensmål för vissa yrkesexamina vid Sveriges lantbruksuniversitet

Förlängd omfattning och reviderade examensmål för vissa yrkesexamina vid Sveriges lantbruksuniversitet Näringsdepartementet Enheten för skog och klimat N2016/05317/SK Förlängd omfattning och reviderade examensmål för vissa yrkesexamina vid Sveriges lantbruksuniversitet 1 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård

Protokoll fört vid sammanträde med programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård Programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård PROTOKOLL 57-64/2018 Möte nr 5:2018 SLU ID: SLU ltv.2018.1.1.1-72 Protokoll fört vid sammanträde med programnämnden för utbildning inom landskap

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med Programnämnden för utbildning inom naturresurser och jordbruk

Protokoll fört vid sammanträde med Programnämnden för utbildning inom naturresurser och jordbruk Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Programnämnden för utbildning inom naturresurser och jordbruk PROTOKOLL 1-11/2019 2019-02-06 Protokoll fört vid sammanträde med Programnämnden för utbildning

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet Hållbar stadsutveckling ledning, organisering och förvaltning 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för masterprogrammet Hållbar stadsutveckling ledning, organisering och förvaltning 120 högskolepoäng 1(5) Utbildningsnämnden 2015-12-04 Utbildningsplan för masterprogrammet Hållbar stadsutveckling ledning, organisering och förvaltning 120 högskolepoäng Syllabus for Sustainable Urban Management Master

Läs mer

veterinärmedicin och husdjursvetenskap

veterinärmedicin och husdjursvetenskap Programnämnden för utbildning inom veterinärmedicin och husdjursvetenskap (PN-VH) PROTOKOLL 22-35/2019 2019-03-21 Protokoll fört vid sammanträde med programnämnden för utbildning inom veterinärmedicin

Läs mer

Färdriktning för skogliga utbildningsprogram inklusive förslag till programutbud för läsåret 20/21

Färdriktning för skogliga utbildningsprogram inklusive förslag till programutbud för läsåret 20/21 Programnämnd skog Bilaga till beslut 112/18 2018-11-15 Färdriktning för skogliga utbildningsprogram inklusive förslag till programutbud för läsåret 20/21 Redogörelse för ärendet Fler utbildade inom SLU:s

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet Hållbar stadsutveckling ledning, organisering och förvaltning 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för masterprogrammet Hållbar stadsutveckling ledning, organisering och förvaltning 120 högskolepoäng 1(5) Utbildningsnämnden 2016-11-16 Utbildningsplan för masterprogrammet Hållbar stadsutveckling ledning, organisering och förvaltning 120 högskolepoäng Syllabus for Sustainable Urban Management Master

Läs mer

Synpunkter på förslagen i PM Så kan SLU:s framtida utbildningsutbud byggas"

Synpunkter på förslagen i PM Så kan SLU:s framtida utbildningsutbud byggas [Fakultet/Institution/centrumbildning] REMISSVAR på förslagen i PM Så kan SLU:s framtida utbildningsutbud byggas" Enskilda lärare, studenter, administratörer och ämnesföreträdare samt utbildningsorganisationen

Läs mer

Angående utredningen On the Education at SLU Ultuna studentkår

Angående utredningen On the Education at SLU Ultuna studentkår Angående utredningen On the Education at SLU Ultuna studentkår Ultuna studentkår (ULS) har tagit del av utredningen On the Education at SLU och lämnar följande kommentarer. Diskussioner har förts med representanter

Läs mer

Utbildningsplan för agronomprogrammet husdjur 300 högskolepoäng

Utbildningsplan för agronomprogrammet husdjur 300 högskolepoäng 1(5) Programnämnden för utbildning inom veterinärmedicin och husdjur (PNVH) Utbildningsplan för agronomprogrammet husdjur 300 högskolepoäng Syllabus for Agriculture Programme Animal Science, 300 credits

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård

Protokoll fört vid sammanträde med programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård Programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård PROTOKOLL 105-118/2018 Möte nr 8:2018 SLU ID: SLU.ltv.2018.1.1.1-72 Protokoll fört vid sammanträde med programnämnden för utbildning inom landskap

Läs mer

Implementering av övergripande riktlinjer för utbildning vid SLU

Implementering av övergripande riktlinjer för utbildning vid SLU 1(7) DNR: SLU ua 2014.1.1.1-2447 Exp. den: 2014-06-10/IA 1(7) DNR: SLU ua 2014.1.1.1-2447 Exp. den: 2014-06-10/IA Utbildningsnämnden BESLUT Sändlista Implementering av övergripande riktlinjer för utbildning

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med Programnämnden för utbildning inom naturresurser och jordbruk

Protokoll fört vid sammanträde med Programnämnden för utbildning inom naturresurser och jordbruk Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Programnämnden för utbildning inom naturresurser och jordbruk PROTOKOLL 50-65/2019 2019-06-11 Protokoll fört vid sammanträde med Programnämnden för utbildning

Läs mer

Insatser för att fördubbla antalet studenter vid SLU

Insatser för att fördubbla antalet studenter vid SLU Styrelsen BESLUT SLU ID: SLU.ua.2019.1.1.1-685 2019-02-20 Sändlista Beslut Styrelsen beslutar att uppdra till rektor att, tillsammans med SLU:s utbildningsorganisation, genomföra ett utvecklingsprojekt

Läs mer

Sammanställning av PROGRAMVÄRDERING Landskapsarkitektprogrammet, Alnarp 22 mars jan 2013

Sammanställning av PROGRAMVÄRDERING Landskapsarkitektprogrammet, Alnarp 22 mars jan 2013 Sammanställning av PROGRAMVÄRDERING Landskapsarkitektprogrammet, Alnarp 22 mars 2012 1 jan 2013 Till programwebben, 22 april 2013 Anna Jakobsson, programstudierektor Före 22 mars 2012 skrevs programvärderingarna

Läs mer

Antal nybörjarplatser i utbildningsprogram på grundoch avancerad nivå för läsåret 2016/17

Antal nybörjarplatser i utbildningsprogram på grundoch avancerad nivå för läsåret 2016/17 SLU ID: SLU.ua 2016.1.1.1-2497 Rektor BESLUT 2016-06-21 nybörjar i utbildningsprogram på grundoch avancerad nivå för läsåret 2016/17 Beslut Rektor beslutar att antalet nybörjar på program hösten 2016 fastställs

Läs mer

Antal nybörjarplatser i utbildningsprogram på grundoch avancerad nivå för läsåret 2017/18

Antal nybörjarplatser i utbildningsprogram på grundoch avancerad nivå för läsåret 2017/18 SLU ID: SLU ua.1.1.1-985 Rektor BESLUT -03-14 Sändlista nybörjar i utbildningsprogram på grundoch avancerad nivå för läsåret /18 Beslut Rektor beslutar att antalet nybörjar på program för antagning till

Läs mer

Kvalitetssäkring av agronomprogrammet husdjur

Kvalitetssäkring av agronomprogrammet husdjur Bilaga 1 Prorektor KVALITETSRAPPORT 2018-11-29 Kvalitetssäkring av agronomprogrammet husdjur Sammanfattning av kvalitetsdialogen 2018-10-17 Under dialogen talades främst om olika frågor med koppling till

Läs mer

SGSDM, Kandidatprogram i strategisk kommunikation och digitala medier, 180 högskolepoäng

SGSDM, Kandidatprogram i strategisk kommunikation och digitala medier, 180 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakulteten SGSDM, Kandidatprogram i strategisk kommunikation och digitala medier, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Strategic Communication and Digital Media, 180

Läs mer

Spår C självständiga arbeten

Spår C självständiga arbeten Spår C självständiga arbeten Dokumentation sammanställt av Kristine Kilså (LTV-kansliet) Johan Gaddefors (UN) var moderator, Anna Rudebeck (NJ-kansliet) & Johan Torén (planeringsavdelningen) var inledare.

Läs mer

Att bygga en generell examen

Att bygga en generell examen Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?

Läs mer

SGSKO, Kandidatprogram i strategisk kommunikation, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Strategic Communication, 180 credits

SGSKO, Kandidatprogram i strategisk kommunikation, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Strategic Communication, 180 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SGSKO, Kandidatprogram i strategisk kommunikation, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Strategic Communication, 180 credits Program utan akademiska förkunskapskrav

Läs mer

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Beslutsuppgifter. Programbeskrivning. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SGMFU, Kandidatprogram i Equality and Diversity Management, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Equality and Diversity Management, 180 credits Program utan

Läs mer

Naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet

Naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM 2012-06-20 1 (5) Naturvetenskapliga kurser på naturbruksprogrammet Bakgrund Skolverket har tidigare föreskrivit om vilka kurser som ska ingå i gymnasieskolans

Läs mer

Masterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits

Masterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits 1(6) Utbildningsplan Masterprogram i Idrottsvetenskap, 120 högskolepoäng Master Education Program in Sport Science, 120 credits 1. Basdata Nivå: Avancerad Programkod: XAMIV Fastställande: Utbildningsplanen

Läs mer

Kvalitetsdialog med PN-LT avseende landskapsingenjörsprogrammet

Kvalitetsdialog med PN-LT avseende landskapsingenjörsprogrammet Bilaga 1 Prorektor KVALITETSRAPPORT 2017-12-05 Kvalitetsdialog med PN-LT 2017-10-03 avseende landskapsingenjörsprogrammet Sammanfattning av dialogen Dialogen fokuserade på kommunikationen mellan programmet

Läs mer

Synpunkter på förslagen i PM Så kan SLU:s framtida utbildningsutbud byggas"

Synpunkter på förslagen i PM Så kan SLU:s framtida utbildningsutbud byggas [Fakultet/Institution/centrumbildning] REMISSVAR på förslagen i PM Så kan SLU:s framtida utbildningsutbud byggas" Enskilda lärare, studenter, administratörer och ämnesföreträdare samt utbildningsorganisationen

Läs mer

Inbjudan till seminarium FRAMTIDA KOMPETENSBEHOV INOM LANTBRUKSSEKTORN

Inbjudan till seminarium FRAMTIDA KOMPETENSBEHOV INOM LANTBRUKSSEKTORN Inbjudan till seminarium FRAMTIDA KOMPETENSBEHOV INOM LANTBRUKSSEKTORN 6 oktober 2005, kl 09.00 på KSLA, Drottninggatan 95 B, Stockholm Bakgrund Utbildning och kompetensbehov är stora frågor just nu: Lantbruksnäringen

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård

Protokoll fört vid sammanträde med programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård Programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård PROTOKOLL 29-37/2019 Möte nr 3:2019 SLU ID: SLU.ltv.2019.3.1.1-62 Protokoll fört vid sammanträde med programnämnden för utbildning inom landskap

Läs mer

Utbildningsplan för nytt utbildningsprogram: landskapsarkitektur för hållbar urbanisering masterprogram

Utbildningsplan för nytt utbildningsprogram: landskapsarkitektur för hållbar urbanisering masterprogram Utbildningsnämnden BESLUT SLU ID: SLU.ua.2017.3.1.1-3793 2017-10-11 Sändlista Utbildningsplan för nytt utbildningsprogram: landskapsarkitektur för hållbar urbanisering masterprogram Beslut Utbildningsnämnden

Läs mer

Kompletterande lärarutbildning 2017/2018

Kompletterande lärarutbildning 2017/2018 Kompletterande lärarutbildning 2017/2018 90 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% Bli lärare på tre terminer! Kompletterande lärarutbildning vid Uppsala universitet är en påbyggnadsutbildning för dig med

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 års studier med avlagd kandidatexamen uppfyller särskild behörighet

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med Programnämnden för utbildning inom naturresurser och jordbruk

Protokoll fört vid sammanträde med Programnämnden för utbildning inom naturresurser och jordbruk Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Programnämnden för utbildning inom naturresurser och jordbruk PROTOKOLL 116-129/2018 2018-11-14 Protokoll fört vid sammanträde med Programnämnden för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet; SFS 2006:1405 Utkom från trycket den 19 december 2006 utfärdad den 7 december 2006. Regeringen

Läs mer

ivision vi ska bli Europas bästa och mest attraktiva I-program

ivision vi ska bli Europas bästa och mest attraktiva I-program 2013-11-10 ivision vi ska bli Europas bästa och mest attraktiva I-program Evelina Holgersson Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Arbetsgång... 4 Pusselbitar... 5

Läs mer

Masterprogram i Teknik- och försvarsanalys på Försvarshögskolan (FHS)

Masterprogram i Teknik- och försvarsanalys på Försvarshögskolan (FHS) Masterprogram i Teknik- och försvarsanalys på Försvarshögskolan (FHS) Frågor till intressenter FHS avser att starta ett tvåårigt Masterprogram i Teknik- och försvarsanalys med start höstterminen 2019.

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 års studier med avlagd kandidatexamen uppfyller särskild behörighet

Läs mer

Utbud av utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå för läsåret 2017/18

Utbud av utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå för läsåret 2017/18 Styrelsen BESLUT SLU ID: SLU.ua.2016.1.1.1-3469 2016-09-29 Sändlista Utbud av utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå för läsåret 2017/18 Beslut Styrelsen beslutar följande rörande utbildningsutbudet

Läs mer

Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP

Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Välkommen till fördjupningsvalsinformation för termin 4 på CEP Examina Civilekonomtiteln Auktorisation som revisor Utlandsstudier Praktik

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för agronomprogrammet - landsbygdsutveckling Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort 3 års studier med avlagd kandidatexamen uppfyller särskild behörighet

Läs mer

Instruktioner för kvalitetssäkring av utbildning vid SLU 2018

Instruktioner för kvalitetssäkring av utbildning vid SLU 2018 Planeringsavdelningen Helena Eklund Snäll PROMEMORIA SLU ID: SLU ua 2018.1.1.2-976 2018-03-20 Instruktioner för kvalitetssäkring av utbildning vid SLU 2018 Innehållsförteckning 1 Syfte och målgrupp...

Läs mer

Möjlighet till fortsatta studier

Möjlighet till fortsatta studier Bilaga 1 till utbildningsplan för agronomprogrammet mark/växt Möjlighet till fortsatta studier Den student som har fullgjort tre år av utbildningen på agronomprogrammet - mark/växt med avlagd kandidatexamen

Läs mer

FÖRKUNSKAPSKRAV OCH ANDRA ANTAGNINGSVILLKOR

FÖRKUNSKAPSKRAV OCH ANDRA ANTAGNINGSVILLKOR Utbildningsnämnden Utbildningsplan för biologi och miljövetenskap kandidatprogram, 180 högskolepoäng Syllabus for the Biology and Environmental Science Bachelor's programme, 180 credits BESLUT Programkod:

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Medie- & Fotografi: Elin Berge

Medie- & Fotografi: Elin Berge Medie- & kommun ap k s n e t e v i kat i o n s Fotografi: Elin Berge Varför du ska läsa Medie- och kommunikationsvetenskap Är du intresserad av kommunikation, information och medier och vill ha kompetenser

Läs mer

Hållbar stadsutveckling ledning, organisering och förvaltning - masterprogram, 120 högskolepoäng (hp) 2 Förkunskaper och andra antagningsvillkor

Hållbar stadsutveckling ledning, organisering och förvaltning - masterprogram, 120 högskolepoäng (hp) 2 Förkunskaper och andra antagningsvillkor Hållbar stadsutveckling ledning, organisering och förvaltning - masterprogram, 120 högskolepoäng (hp) Sustainable Urban Management Master s Programme, 120 credits 1 Beslut Rektor för SLU beslutade den

Läs mer

UK-information. 21 januari 2016

UK-information. 21 januari 2016 UK-information 21 januari 2016 1 Dagordning information 1. Presentation av Mats Reinhold och hans roll som vår kontaktperson hos Enheten för externa relationer 2. BPS-rapporten, Thomas Pettersson och Daniel

Läs mer

SASKO, Masterprogram i strategisk kommunikation, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Strategic Communication, 120 credits

SASKO, Masterprogram i strategisk kommunikation, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Strategic Communication, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SASKO, Masterprogram i strategisk kommunikation, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Strategic Communication, 120 credits Program med akademiska förkunskapskrav

Läs mer

Utbud av utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå för läsåret 2016/17

Utbud av utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå för läsåret 2016/17 1(8) ID SLU ua 2015.1.1.1-2212 Styrelsen BESLUT 2015-09-23 Sändlista Utbud av utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå för läsåret 2016/17 Beslut Styrelsen beslutar följande rörande utbildningsutbudet

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG MÅL - självständigt och kritiskt med teori och metod identifiera och analysera centrala problem inom det statsvetenskapliga kunskapsområdet;

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i redovisning och styrning. Dnr HS 2017/1044

Utbildningsplan. Masterprogram i redovisning och styrning. Dnr HS 2017/1044 Dnr HS 2017/1044 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i redovisning och styrning Programkod: Programmets benämning: SASRS Masterprogram i redovisning och styrning

Läs mer

Kerstin Nilsson, vicedekan och utbildningsansvarig vid Sahlgrenska akademin. 1. Vilken/vilka frågor väckte mest diskussion under workshopen?

Kerstin Nilsson, vicedekan och utbildningsansvarig vid Sahlgrenska akademin. 1. Vilken/vilka frågor väckte mest diskussion under workshopen? Vision 2020 Operativt ansvarig: Karin Fogelberg Sekreterare: Sylva Frisk 2011-12-07 1 / 5 Workshop 7 december: Hur ska Göteborgs universitet profilera sin högre utbildning? Program eller fristående kurser?

Läs mer

SGSPL, Kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling, 180 högskolepoäng

SGSPL, Kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling, 180 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakulteten SGSPL, Kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Urban and Regional Planning, 180 credits

Läs mer

A Utbildningsplan för kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling

A Utbildningsplan för kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling Samhällsvetenskapliga fakulteten A Utbildningsplan för kandidatprogram i samhällsplanering - urban och regional utveckling (Bachelor of Science Programme in Urban and Regional Planning) Omfattning: 180

Läs mer

SGFKO, Kandidatprogram i freds- och konfliktvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Peace and Conflict Studies, 180 credits

SGFKO, Kandidatprogram i freds- och konfliktvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Peace and Conflict Studies, 180 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SGFKO, Kandidatprogram i freds- och konfliktvetenskap, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Peace and Conflict Studies, 180 credits Program utan akademiska

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med Programnämnden för utbildning inom naturresurser och jordbruk

Protokoll fört vid sammanträde med Programnämnden för utbildning inom naturresurser och jordbruk Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Programnämnden för utbildning inom naturresurser och jordbruk PROTOKOLL 41-59/2018 2018-04-25 Protokoll fört vid sammanträde med Programnämnden för utbildning

Läs mer

Risker med prioritering Möjligheter med profilering Tankar kring profilering

Risker med prioritering Möjligheter med profilering Tankar kring profilering Dokumentet är en sammanställning av den input som medarbetare gav oss utifrån området profilering. Vad är syftet, vilka risker och möjligheter ser ni? Samt nuläge hur ser det ut idag? Längre ner finns

Läs mer

Lägesrapport och förslag angående REB : uppdrag om utbildningar inom trädgård

Lägesrapport och förslag angående REB : uppdrag om utbildningar inom trädgård Underlag 07vi SM 140519 Lägesrapport och förslag angående REB 140224: uppdrag om utbildningar inom trädgård Uppdrag: att inför läsåret 2015/16 föreslå åtgärder på kurs- och programnivå som stärker studentantalet

Läs mer

Antal nybörjarplatser på utbildningsprogram 2018 och 2019

Antal nybörjarplatser på utbildningsprogram 2018 och 2019 Rektor BESLUT SLU ID: SLU.ua. 2018-12-18 2018.1.1.1-4724 Sändlista på utbildningsprogram 2018 och 2019 Beslut Rektor beslutar att fastställa antalet nybörjarplatser per utbildningsprogram på grund- och

Läs mer

Interna föreskrifter om examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU

Interna föreskrifter om examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU Sveriges lantbruksuniversitet Dnr SLU ua 30-1404/10 Rektor Beslut 2010-05-10 Interna föreskrifter om examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU I Allmänt Nya eller äldre föreskrifter I enlighet med

Läs mer

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP

MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I STATSVETENSKAP 120 HÖGSKOLEPOÄNG INLEDNING Masterprogrammet i statsvetenskap är en utbildning på avancerad nivå som ger verktyg för att förstå och analysera politik, demokrati,

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/401. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/401. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/401 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

FÖRKUNSKAPSKRAV OCH ANDRA ANTAGNINGSVILLKOR. Betygskrav: I ovanstående kurser krävs lägst betyget Godkänd.

FÖRKUNSKAPSKRAV OCH ANDRA ANTAGNINGSVILLKOR. Betygskrav: I ovanstående kurser krävs lägst betyget Godkänd. Utbildningsnämnden Utbildningsplan för trädgårdsingenjör: odling kandidatprogram, 180 högskolepoäng Syllabus for the Horticultural Management: Gardening and Horticultural Production Bachelor s programme,

Läs mer

Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) Handläggare: Sebastian Lagunas Rosén Datum: 2017-03-22 Dnr: PA2-3/1617 Remissvar: För Sveriges landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) Sveriges förenade

Läs mer

Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016

Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016 Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016 BAKGRUND Agronomförbundet grundades 1921 med syfte att främja den lantbruksvetenskapliga forskningen och undervisningen samt hävda dess betydelse

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing

Utbildningsplan. Masterprogram i marknadsföring. Dnr HS 2015/171. SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master programme in Marketing Dnr HS 2015/171 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i marknadsföring Programkod: Programmets benämning: Inriktningar: SASMF Masterprogram i Marknadsföring Master

Läs mer

Kommunikationsarbete inom teknisknaturvetenskapliga. fakulteten. Fokusmål 2018 samt löpande verksamhet UPPSALA UNIVERSITET

Kommunikationsarbete inom teknisknaturvetenskapliga. fakulteten. Fokusmål 2018 samt löpande verksamhet UPPSALA UNIVERSITET UPPSALA UNIVERSITET TEKNAT 2017/217 Kommunikationsarbete inom teknisknaturvetenskapliga fakulteten Fokusmål 2018 samt löpande verksamhet Fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakulteten (arbetsutskottet)

Läs mer

NYHETSBREV nr 23 2013

NYHETSBREV nr 23 2013 1 (7) Januari 2013 NYHETSBREV nr 23 2013 Välkommen till NYN:s nyhetsbrev som utkommer ca två gånger per år. Läs mer på Gröna Jobb Allmänt Året har precis börjat. Vi lägger 2012 till handlingarna och sammanfattar

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med Programnämnd Skog

Protokoll fört vid sammanträde med Programnämnd Skog Fakulteten för skogsvetenskap Programnämnd skog PROTOKOLL 108-123/2018 2018 11 15 SLU ID: SLU.sfak.2018-3.1.1-416 Protokoll fört vid sammanträde med Programnämnd Skog Innehållsförteckning 108/18 Mötets

Läs mer

Industridoktorandprogram - LivsID. Webbsänt informationsmöte

Industridoktorandprogram - LivsID. Webbsänt informationsmöte Industridoktorandprogram - LivsID Webbsänt informationsmöte 2017-10-31 Agenda för mötet 9 ca 9.40 Presentation av programmet, bakgrund, urvalsprocess, formalia 9.40 10 Frågestund. För de som medverkar

Läs mer

Betänkandet Högre utbildning under tjugo år

Betänkandet Högre utbildning under tjugo år 1(7) German Bender Tel: 08 782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Till TCOs kansliberedning 2015-11-06 Betänkandet Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) TCO Dnr 15-0079 TCO har

Läs mer

NATKL, Masterprogram i tillämpad klimatstrategi, 120 högskolepoäng Master Programme in Applied Climate Change Strategies, 120 credits

NATKL, Masterprogram i tillämpad klimatstrategi, 120 högskolepoäng Master Programme in Applied Climate Change Strategies, 120 credits Naturvetenskapliga fakulteten NATKL, Masterprogram i tillämpad klimatstrategi, 120 högskolepoäng Master Programme in Applied Climate Change Strategies, 120 credits Program med akademiska förkunskapskrav

Läs mer

Masterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng

Masterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng Masterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng Master of Theology (Two Years) With Specialization in Systematic Theology 120 higher education credits Teologiska högskolan

Läs mer

Vässa din kompetens. Läs en master i socialt arbete

Vässa din kompetens. Läs en master i socialt arbete Vässa din kompetens Läs en master i socialt arbete Fördjupade ämneskunskaper ger nya möjligheter. Utbildningen i Malmö startar på vårterminen och i Lund på höstterminen! Utvecklas i ditt arbete, få högre

Läs mer

Utbud av utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå för läsåret 2019/20

Utbud av utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå för läsåret 2019/20 Styrelsen BESLUT SLU ID: SLU.ua. 2018.1.1.1-1777 2018-09-27 Sändlista Utbud av utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå för läsåret 2019/20 Beslut Styrelsen beslutar följande rörande utbildningsutbudet

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i hållbar produktion och nyttjande av marina bioresurser, 120 högskolepoäng

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i hållbar produktion och nyttjande av marina bioresurser, 120 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G 2018/776 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Nordiskt masterprogram i hållbar produktion och nyttjande av marina bioresurser, 120 högskolepoäng Nordic Master's Programme in Sustainable

Läs mer

Rapport Högskoleutbildning inom regional utveckling

Rapport Högskoleutbildning inom regional utveckling Rapport Högskoleutbildning inom regional utveckling Elin Nirjens 160815 1 INNEHÅLL UPPDRAGET 3 ARBETETS UPPLÄGG 4 HÖGSKOLEUTBILDNINGAR PÅ AVANCERAD NIVÅ 4 DEFINITIONER 4 UTBILDNINGSFORMER 5 MOOC 5 ORDINARIE

Läs mer

Utbildningsplan för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk (N1LES), kandidatprogram, 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk (N1LES), kandidatprogram, 180 högskolepoäng NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Dnr G 2018/514 Utbildningsplan för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk (N1LES), kandidatprogram, 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Leadership and Handicraft (N1LES),

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i företagsekonomi SAFEK Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i företagsekonomi Programkod: Inriktningar: Programmets benämning: SAFEK Accounting and finance (REFI) Management (MANT)

Läs mer

Nyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen.

Nyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen. Nyanländ kompetens Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen Handbok Online Innehåll 1 Introduktion... 1 1.1 Facebook och blogg - samspelet...

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde med programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård

Protokoll fört vid sammanträde med programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård Programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård PROTOKOLL 14-28/2019 Möte nr 2:2019 SLU ID: SLU.ltv.2019.3.1.1-62 Protokoll fört vid sammanträde med programnämnden för utbildning inom landskap

Läs mer

Ny utbildningsorganisation vid SLU

Ny utbildningsorganisation vid SLU Dnr SLU ua 2013.1.1.1-4639 PM Ny utbildningsorganisation vid SLU SLU får en ny utbildningsorganisation från den 1 januari 2014. Ny är den centrala utbildningsnämnden (UN) och programnämnderna (PN), men

Läs mer

Handbok. Det här är en handbok för dig som ansvarar för att informera om och marknadsföra gymnasial lärlingsanställning. GLA

Handbok. Det här är en handbok för dig som ansvarar för att informera om och marknadsföra gymnasial lärlingsanställning. GLA Handbok Det här är en handbok för dig som ansvarar för att informera om och marknadsföra gymnasial lärlingsanställning. GLA DET HÄR ÄR GLA Hej GLA ett modernt sätt att lära sig Vi vill ge fler elever,

Läs mer

SGLSM, Kandidatprogram i Logistics Service Management, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Logistics Service Management, 180 credits

SGLSM, Kandidatprogram i Logistics Service Management, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Logistics Service Management, 180 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SGLSM, Kandidatprogram i Logistics Service Management, 180 högskolepoäng Bachelor of Science Programme in Logistics Service Management, 180 credits Program utan akademiska

Läs mer

BLI PARTNER TILL HANDELSHÖGSKOLAN

BLI PARTNER TILL HANDELSHÖGSKOLAN BLI PARTNER TILL HANDELSHÖGSKOLAN OM HANDELSHÖGSKOLAN Handelshögskolan vid Göteborgs universitet har ambitionen att vara internationellt framstående inom områdena ekonomi och juridik. Den positiva utvecklingen

Läs mer

Utbildningsplan för djursjukskötarprogrammet

Utbildningsplan för djursjukskötarprogrammet Utbildningsnämnden BESLUT SLU ID: SLU.ua.2017.3.1.1-4744 2017-12-13 Sändlista Utbildningsplan för djursjukskötarprogrammet Beslut Utbildningsnämnden beslutar att, under förutsättning att UHR beslutar enligt

Läs mer

Utbildningsplan för nytt utbildningsprogram: trädgårdsvetenskap masterprogram

Utbildningsplan för nytt utbildningsprogram: trädgårdsvetenskap masterprogram Utbildningsnämnden BESLUT SLU ID: SLU.ua.2017.3.1.1-3794 2017-10-11 Sändlista Utbildningsplan för nytt utbildningsprogram: trädgårdsvetenskap masterprogram Beslut Utbildningsnämnden beslutar att fastställa

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av Dnr FAK1 2010/158 Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Magister-/masterprogram i Marknadsföring och ledning av tjänsteverksamheter Masterprogramme in Service Marketing and Management

Läs mer

Underlag till diskussion kring Internationalisering Referensgruppsmöte i Mittuniversitetets visions och strategiarbete

Underlag till diskussion kring Internationalisering Referensgruppsmöte i Mittuniversitetets visions och strategiarbete Underlag till diskussion kring Internationalisering Referensgruppsmöte i s visions och strategiarbete 2018-01-09 Instruktion På mötet den 9 januari kommer vi att fokusera på att formulera och konkretisera

Läs mer