Remisser externa intressenter fördubblingsprojektet

Transkript

1 Planeringsavdelningen Ingeborg Amnéus PM SLU ID: SLU.ua organisationer har lämnat skriftliga inspel till SLU:s fördubblingsprojekt. Agronomförbundet (AF) Branschråd för lantbrukets rådgivningsföretag (BLR) Djurbranschens yrkesnämnd (DYN) Föreningen Sveriges kyrkogårdschefer & Sveriges kyrkogårdsoch krematorieförbund (FSK & SKKF) Fyrklövern (FK) Gröna arbetsgivare (GA) Hushållningssällskapet (HS) Jordbruksverket (JV) Lantbrukarnas riksförbund (LRF) Naturbruksskolornas förening (NF) Naturvetarna (NV) Skogsindustrierna (SI) Skogsstyrelsen (SST) Skånska agronomklubben (SAK) Sveriges hortonomförbund (SH) Trädgårdsingenjörernas riksförbund (TIR) Växa Sverige (VS) Nedan sammanfattas dessa inspel. Inspelen är av varierande kvalitet; några har gjort ett stort utredande arbete inför inspelet, medan andra har lämnat tankar och funderingar. Beroende på organisationens uppdrag avser inspelen ibland vissa särskilda utbildningar, ibland SLU:s hela programutbud. Om fördubblingsprojektet allmänt Flera inspel (BRL, DYN, FSK&SKKF, GA, HS, JV, LRF, SST) betonar att man är positiva till mycket av det utvecklingsarbete som sker vid SLU, och att SLU:s ledning aktivt arbetar med att utveckla utbildningarna. Några påpekar att näringen har kommit in sent i processen (AF, BRL, HS, LRF). HS anser att det är frapperande att SLU presenterar en så stor förändring av program och utbildningsutbud på ett vagt och otydligt sätt, och efterlyser analyser av vad som ska locka nya studenter samt en tydlig beskrivning av de förändringar SLU tänker sig. LRF anser att förändringsprocessen är forcerad. Postadress: Postadress Besöksadress: Besöksadress Org nr: Tel: (vx) Mobilnr: XXX-XXX fornamn.efternamn@slu.se

2 NV påpekar vikten av att medarbetare och studenter känner sig delaktiga i utvecklingen av utbildningarna. LRF varnar för att alltför snabba förändringar av utbildningsstrukturen gör att studentgrupper som tillhör SLU:s traditionella kärna inte känner igen sig och SLU därför riskerar att tappa dessa. Ett antal organisationer (GA, LRF, NV, SAK, SH) betonar att utbildningskvaliteten inte får sänkas eller urholkas i syfte att utbilda fler studenter. HS påpekar att Norge, Danmark och Finland lyckas attrahera studenter till sina tydligt lantbruksinriktade utbildningar, och att det kan vara värt att hämta inspiration därifrån. Många organisationer (AF, BRL, DYN, FSK&SSKF, FK, HS, LRF, NF, NV, SI, SAK, VS) uttrycker explicit att man gärna är med i det fortsatta utvecklingsarbetet, och i arbetet med att öka antalet studenter. SAK föreslår branschrepresentation i beredande och beslutande forum. SI föreslår programråd kring grupper av utbildningar med gemensam karaktär. SH ser att hortonom-, trädgårdsingenjör-, agronom- och lantmästarutbildningarna kan diskuteras i ett gemensamt forum med branschrepresentanter. Övergripande om SLU:s programutbud LRF påtalar att SLU:s utbildningar inte får tappa fokus på produktion (inom lantbruk, skogsbruk och trädgård). LRF anser att de korta yrkesutbildningarna inte bör utvecklas mot mer akademisk profilering, det är viktigt att de behåller sin särart. NV förordar att treåriga yrkesutbildningar utvecklas mot en mer akademisk profilering. LRF och VS anser att SLU ska behålla lantbruksutbildningar och undvika generella biologiprogram. LRF anser att SLU ska ta tillvara inriktning mot klimat, livsmedelsfrågor, miljö m.fl. framtidsfrågor, för att särskilja SLU:s utbildningar gentemot likande utbildningar vid andra lärosäten. LRF anser att samhällsvetenskapliga inslag behöver öka inom alla programområden. LRF är tveksamt till att det finns efterfrågan från svenska studenter på kandidatprogram som ges på engelska, och till att SLU kan locka många internationella studenter till dessa. HS anser att SLU bör se över möjligheterna till ökad samverkan mellan jägmästar-, agronom- och lantmästarprogram. LRF pekar på ett ökat behov av fortbildning med korta kurser för yrkesverksamma som kan läsas på deltid och distans. Utbildning på flera orter LRF ser inget problem med att möjliggöra deltagande i samma utbildningar på flera orter. VS anser att det är negativt att förlägga utbildningar till flera orter då det inskränker studenternas möjligheter att bygga nätverk. NF menar att många 2/8

3 studenter skulle attraheras av att genomföra en del av sin utbildning på distans, och att naturbruksgymnasier kan medverka som regionala aktörer i detta. Praktik inom utbildningen LRF anser att praktik bör ingå i de långa yrkesutbildningarna och i de korta yrkesutbildningarna utan praktik som förkunskapskrav. NV ser praktik som en viktig kvalitetsparameter. VS anser att det är viktigt att behålla praktiska moment i utbildningen och praktik inom näringslivet. Allmänt om sökbarhet, antagning och förkunskapskrav Marknadsföring AF påpekar att SLU bör jobba med sökbarheten av sina utbildningar då det idag är svårt att hitta dessa via antagning.se m.fl. sökmotorer. FK påpekar att SLU måste vara tydlig vad utbildningarna leder till och vilka möjligheter som finns att forma sin utbildning. Flera organisationer (HS, SAK, VS) anser att den tydligaste orsaken till minskat studentunderlag är brist på bra marknadsföring. NF menar att SLU tydligare bör undersöka gruppen elever på naturbruksprogrammen. NF önskar att naturbruksprogrammets behörighet tydligare lyfts upp på SLU:s utbildningssidor. Meritvärde, förkunskapskrav DYN och NF påtalar möjligheten att ge sökande med examen från naturbruksprogrammen (inriktning djur) extra meritvärde när de söker till SLU:s djurutbildningar, då dessa har en praktisk kompetens som sökande från generella gymnasieprogram inte har. GA och LRF pekar på att det borde finnas större möjligheter att validera och tillgodoräkna kunskap (bl.a humansjukvård, utbildning och praktik på naturbruksgymnasier). JV pekar på vikten av att de förkunskapskrav som ställs stämmer överens med de ambitioner man har med en specifik kurs. NF menar att SLU kan ser över sina behörighetskrav så att de är relevanta för olika målgrupper och utbildningar, exempelvis genom att olika utbildningar startar med olika paket beroende på deltagarnas förkunskaper. NV avvisar sänkta behörighetskrav i matematik, biologi, fysik och kemi för att antas till en utbildning mot hortonom, jägmästare, mark/växtagronom, husdjursagronom eller livsmedelsagronom. NV ser en risk i att återvändsgränder skapas då studenter som antas till kandidatutbildning inte har tillräckliga förkunskaper för att läsa vissa kurser på masternivå. SAK anser att det är ett märkligt synsätt att en naturvetenskaplig grund inte är nödvändig för agronomexamen. 3/8

4 NV anser att man hellre bör erbjuda basårsutbildning än att sänka behörighetskraven. DYN och LRF påpekar att det är viktigt att SLU erbjuder kompletterande basutbildning (basår m.m.), gärna med platsgaranti. Studentstödjande åtgärder JV anser att studentstödjande verksamhet som hjälper studenter att uppnå resultat inom grundläggande kurser är positivt, men får inte vara ett redskap för att åtgärda lägre förkunskapskrav eller ske på bekostnad av färre undervisningstimmar med disputerad lärare. JV och LRF påpekar att det är positivt med utökad studievägledning och aktiv coachning. Allmänt om yrkesprogram generella program (3+2) NV anser att det bör finnas en tydlig skillnad mellan en yrkesexamen och en generell examen, och att det inte ska vara möjligt att ta båda på samma nivå. JV bedömer att en Bolognaanpassning av de långa yrkesutbildningarna är en naturlig anpassning till utbildningssystemets utformning, och kan förväntas leda till förbättringar av kompetensförsörjningen till näringen. HS påpekar att Bolognaprocessen inte kräver en omvandling till kandidat- och masterprogram, men däremot att utbildningen ska främja anställningsbarheten. LRF är tveksam till att omforma de femåriga yrkesutbildningarna till 3+2, då nuvarande agronomutbildningar nyligen gjorts om. LRF föreslår att omformandet bromsas upp, och att man först utvärderar nuvarande programupplägg. LRF ser inga problem med att ett identiskt programupplägg med 3+2 löper parallellt med nuvarande långa yrkesprogram. LRF anser att de studenter som utgör SLU:s kärnstudenter på yrkesprogrammen riskerar att inte hitta till utbildningarna i en 3+2-modell. LRF menar att vägen till en yrkesexamen bör vara relativt enhetlig, och att en för flexibel utbildning riskerar att göra yrkesexamen otydlig. LRF anser att de yrkesexamensspecifika momenten ska värnas. NV påtalar att flexibilitet i yrkesexamen inte ska vara för stor för att upprätthålla förutsägbarheten om vilken kompetens som kan förväntas från examinerade. NV anser att förändringar i yrkesexamina bör genomföras i dialog med avnämarna. LRF anser att vid en 3+2-modell ska studenter vid kandidatprogrammen ha platsgaranti till efterföljande masterprogram. LRF anser det grundläggande att de kortare yrkesutbildningarna inte blir urvattnade generella examen (kandidatexamen i biologi). Vid ett upplägg av 3+2 för de långa programmen är detta viktigt för kandidatnivån. NV och LRF påtalar att en person med kortare yrkesutbildning bör, utan allt för många problem, kunna läsa vidare till en masterexamen inom relevanta ämnen. 4/8

5 FSK & SSKF uttrycker att det är önskvärt att yrkesexamen finns kvar då den ger en tydlig inramning av personens grundkunskaper. JV uttrycker att det är bra att möjligheten att ta en jägmästar- och agronomexamen finns kvar, och att yrkestitlarna finns kvar. LRF anser att SLU bör stärka varumärkena i yrkesexamina. Agronomutbildningar Flera organisationer (AF, BRL, VS) befarar att yrkestiteln agronom urvattnas och försvinner om namnet tas bort i programmet, att det tydligt måste framgå redan från start att studenten studerar för att bli agronom. BRL ser positivt på att det skapas fler ingångar till SLU:s utbildningar, men önskar att den nuvarande ingången till agronomprogrammet kvarstår. Ett antal organisationer (AF, BRL, HS, VS) uttrycker farhågor för att 3+2- lösningen skapar för mycket flexibilitet och valbarhet inom programmen, vilket resulterar i otydlighet i innehåll och att det som varit självklarheter i en agronoms baskunskaper försvinner. VS ställer sig frågande till hur studenter ska lockas till en utbildning utan tydliga slutmål. BRL och HS uttrycker tydligt önskemål om programmet fortsatt ska vara ett sammanhållet 5-årigt program. NF och LRF anser att om SLU väljer att öppna fler vägar till agronomexamen, bör det nuvarande programmet finnas kvar parallellt tills de nya vägarna har utvärderats. AF ser inga problem med möjligheten att ta ut kandidatexamen. HS anser att det är en risk att studenter avslutar sina studier med en kandidatexamen, och att de då inte får fördjupning i agrara ämnen. HS menar att det bör analyseras vilka yrken som kan bli aktuella efter en kandidatexamen. LRF påpekar att en kandidatexamen ska kunna stå på egna ben, och att kandidatprogram som leder fram till agronomexamen inte ska konkurrera eller överlappa med exempelvis lantmästarprogrammet. HS menar att det riskerar sänka nivån på kurserna om studenter som inte skulle ha kommit in på kandidatprogrammet för agronomer kan läsa kurserna på masternivå. HS påpekar att förändring till 3+2 riskerar att minska antalet studenter om inte alla väljer att fortsätta till masternivå efter kandidatexamen. LRF anser inte att det finns behov av en generell agronomexamen. LRF är negativt till att ha bara en ingång till agronomprogrammet då man menar att det innebär att antingen de med samhällsvetarbehörighet stängs ute eller att de naturvetenskapliga programmen vattnas ur. NF undrar vilka agrara kunskaper som bör ligga i kandidatnivån för att öka intresset för att via en master ta en kvalitetssäkrad agronomexamen. HS undrar vad kandidat- och masterprogram som kan leda till agronomexamen ska heta på svenska. AF ser positivt på att agronom behålls som yrkesexamen. 5/8

6 HS påpekar att inslagen av praktik i utbildningarna bör öka. JV påpekar att det är viktigt att innehållet i utbildningen återspeglar de krav som arbetsmarknaden efterfrågar: dels djup kunskap inom grundläggande ämnen (biologi, kemi, växtfysiologi, ekologi, marklära och ekonomi); dels kompetens att balansera olika hållbarhetsaspekter. JV pekar på att det är viktigt att förvärvad kunskap är förankrad i jordbruksproduktion/primärproduktion av livsmedel. VS anser att SLU har missat att göra en analys av näringens behov av anställningsbara välutbildade agronomer. HS föreslår att det inrättas ett agronområd vid SLU där arbetsgivare, studenter och SLU kan diskutera. NF förordnar att diskussioner om agronomutbildningarna förs gemensamt inom SLU, och inte enbart programnämndsvis. Jägmästare och skogsmästare SI anser att de skogliga utbildningarna bör ges i form av en grundnivå (kandidat) och därpå följande avancerad nivå (master). SI anser att SLU bör byta namn på utbildningarna för att göra det lättare att kommunicera och nå ut till nya målgrupper. SI anser att kandidatexamen ska ge rätt att titulera sig skogsmästare och masterexamen rätt att titulera sig jägmästare. SST anser det bra och intressant att SLU tittar på lämpligheten att öka den akademiska profileringen, men har idag ingen uppfattning om det finns behov att ersätta eller komplettera yrkesutbildningarna med kandidat- och masterprogram. HS ser flera fördelar med att jägmästarprogrammet erbjuds i Uppsala, bl.a. ökat söktryck. SI anser att det bör vara möjligt att läsa till både kandidat och master på åtminstone tre studieorter i norra, mellersta och södra Sverige. SST ser inga nackdelar med att skogliga utbildningar erbjuds på flera orter. SI anser att det bör finnas möjlighet att bygga på treåriga yrkesexamina till masterexamina inom relevanta ämnen. LRF anser att praktik som förkunskap till skogsmästarprogrammet bör finnas kvar. SI anser att praktik i långa yrkesutbildningar har ett stort värde. SST menar att ökat praktikinslag i de långa utbildningarna kan vara positivt, främst för att ge studenterna kvitto på att de hamnat rätt och få en insikt kring vilka ämnen de vill fördjupa sig inom. SST menar att praktikinslaget bör vara betydande i yrkesutbildningar, vilket kan vara vad som skiljer yrkesutbildningar från generella utbildningar. SI anser att mer fokus bör läggas på skogliga specialister och mindre på kompletterande områden såsom ekonomi och HR. SST konstaterar att man främst har behov av personer med bred skoglig kompetens, och goda kunskaper i svensk skogspolitik samt skogens roll i hållbar samhällsutveckling. 6/8

7 Veterinär- och djursjukskötarutbildningar DYN och GA pekar på branschens stora behov av fler utbildningsplatser till veterinär- och djursjukskötarprogrammen, och uttrycker besvikelse över att dessa utbildningar är utelämnade ur fördubblingsprojektet. JV påpekar att det är angeläget att åtgärder för att förbättra tillgången på kompetens inkluderar djurskötare, veterinärer, djursjukskötare för lantbrukets djur och agronomer. DYN och GA önskar att SLU ser över möjligheterna att anordna djursjukskötarutbildningen på ytterligare orter, t.ex. Skara. Landskaps- och trädgårdsutbildningar TIR är positiv till att trädgårdsutbildningen blir Bologna-anpassad, då det skulle göra utbildningen mer tydlig och enhetlig. TIR upplever att SLU är otydlig i sin vision kring utbildningen, vad målet med utbildningen är, och vad som särskiljer utbildningen från andra utbildningar inom samma område. TIR upplever att marknadsföringen mot blivande studenter är otydlig. TIR föreslår att Trädgårdsingenjör-odling läser tillsammans med agronomer och hortonomer för bättre kunskapsutbyte, och Trädgårdsingenjör design tillsammans med landskapsarkitekter och landskapsingenjörer. TIR är positivt till att trädgårdsingenjörsutbildningarna helt eller delvis ges på flera orter. TIR är positivt till att se över utbildningarnas namn. För trädgårdsingenjör odling är det relevant med ett namnbyte som associeras mer mot hortikultur än trädgård. FSK & SSKF önskar att kyrkogårdsförvaltning blir ett obligatoriskt inslag i relevanta utbildningar, samt att kyrkogårdsförvaltning blir ett valbart kursalternativ för fler utbildningar. TIR är positivt till praktik inom utbildningen. Lantmästarutbildning GA önskar att bibehålla möjligheten till tvåårig yrkesexamen, och därefter möjlighet att läsa ytterligare ett år för kandidatexamen. GA betonar värdet av att utbildningen fortsatt är akademisk och finns inom SLU-Alnarp. GA och LRF understryker vikten av praktik som förkunskapskrav. 7/8

8 Nya utbildningar HS påpekar att det är viktigt att nya program får tydliga profiler som skiljer sig från befintliga program, så att de inte konkurrerar med varandra. HS anser att SLU skulle kunna utveckla ett teknikprogram eller teknikprofilerade masterkurser. LRF anser att det finns behov av agrarteknisk utbildning (modern version av teknik-agronomexamen), samt att kunna kombinera en ingenjörsexamen med en agrar (master)utbildning. Även VS ser behov av agronomer med teknisk kompetens. SI anser att ytterligare utbildningsformer inom skogliga utbildningar bör utredas, t.ex. en bred skoglig master som baseras på en kandidatexamen utanför det skogliga området. 8/8