Synpunkter på förslagen i PM Så kan SLU:s framtida utbildningsutbud byggas"

Transkript

1 [Fakultet/Institution/centrumbildning] REMISSVAR på förslagen i PM Så kan SLU:s framtida utbildningsutbud byggas" Enskilda lärare, studenter, administratörer och ämnesföreträdare samt utbildningsorganisationen har möjlighet att lämna synpunkter t.o.m. den 6/9 per e-post till utbildningsutbud@slu.se. Avsändare Institutionen för mark och miljö genom Magnus Simonsson och Gerd Johansson Övergripande synpunkter En förfrågan om synpunkter till ett gemensamt svar från institutionen har gått ut via mail till alla på institutionen. Ett par synpunkter har inkommit. Vi har också uppmanat alla att lämna individuella synpunkter via e-post till utbildningsutbud@slu.se senast 6 september Flertalet förslag är i enlighet med vår uppfattning. På några punkter efterlyser vi mera av omvärldsanalys, och argumentation utifrån den, innan man går till beslut. Något vi ställer oss frågande inför är lättnader i kraven på uppfyllda förkunskaper. Mot bakgrund av Universitetskanslerämbetets ifrågasättande av några av SLU:s examensrätter ser vi som angeläget att ha ett genomtänkt system för att i tid fånga upp studenter som inte förväntas uppfylla utbildningarnas mål. Med tanke på UKÄ:s utvärderingsmetod är det dessutom viktigt att examinationskriterierna för de självständiga arbetena harmoniseras med målen för hela utbildningen. Vinsterna med samläsning och gemensamma moment för olika program, inriktningar eller inriktningars motsvarighet i ett reformerat system, är sannolikt stora. De måste placeras i tiden på så sätt, att de inte breder ut sig på bekostnad av ämnesfördjupande kurser på respektive program eller inriktning. Vägar in i utbildningen 1) Behörighetskraven till utbildningsprogrammen på grundnivå ska 1

2 granskas och kunna motiveras av utbildningarnas verkliga behov. 2) Nuvarande undantag från områdesbehörigheter ska analyseras och omprövas. 3) Förkunskapskrav för enskilda kurser ska vara välmotiverade och så generellt skrivna som möjligt (formulerade på ämnesnivå). Typexempel på formulering av förkunskaper ska tas fram med utgångspunkt i SUHF:s rekommendation om nivå och fördjupning. 4) SLU ska i möjligaste mån undvika generella krav utöver högskoleförordningen och SUHF:s rekommendation om nivå och fördjupning, men riktade förkunskapskrav ska användas där de behövs. 5) Minst 120 hp på grundnivå (utan särskilt krav på huvudområde) är ett rimligt generellt krav för att antas till kurser på avancerad nivå. Därefter formuleras förkunskapskrav för enskilda kurser. Dessa ska vara välmotiverade och så generellt skrivna som möjligt (formulerade på ämnesnivå). 6) SLU bör, för kurser på avancerad nivå, i ökad utsträckning använda rekommenderade förkunskaper som studenten själv får ta ansvar för. Man får intrycket att SLU skulle vara strängare än alla andra universitet, och strängare än vad myndigheterna kräver. Hur ligger vi till i förhållande till flertalet lärosäten som finns i Sverige? Utomlands? En precisare innebörd i mer långtgående än på många lärosäten vore bra för att motivera denna och nästa punkt. Se punkt 11. 7) För antagning till program på avancerad nivå ska SLU kräva att studenten har uppnått kraven för kandidatexamen eller yrkesexamen omfattande minst 180 hp, varav 15 hp är självständigt arbete, eller motsvarande utländsk examen. 8) Efter särskild prövning kan även studenter utan självständigt arbete 2(9)

3 antas, men SLU har ett tydligt krav på att självständigt arbete på grundnivå (motsvarande) ska vara gjort innan självständigt arbete på avancerad nivå genomförs. 9) Utländsk examen på grundnivå ska dock accepteras som tillräcklig, oavsett omfattningen på självständigt arbete. 10) Behörighetskraven till utbildningsprogrammen på grundnivå ska granskas och kunna motiveras av utbildningarnas verkliga behov. 11) SLU ska, för program på avancerad nivå, i ökad utsträckning använda rekommenderade förkunskaper som studenten själv får ta ansvar för. Med anledning av UKÄ:s nyliga yttrande över våra utbildningar, där examinationsrätten har ifrågasatts, till stor del p.g.a. enskilda studenters bristande prestationer i de självständiga arbetena: Vem ska det åligga att i tid stoppa studenter som inte kan förväntas uppfylla utbildningarnas mål, om vi överlåter åt studenten själv att ta ansvar för att förkunskaperna finns? Ett friare system behöver inte nödvändigtvis bli mera humant. Yrkesexamina och generella examina 12) SLU ska fortsätta utfärda yrkesexamina. 13) SLU ska anpassa sina yrkesutbildningar fullt ut till Bologna, d.v.s. SLU ska ge tre- respektive femåriga utbildningar (veterinär 5,5 år) som leder till generella examina och samtidigt till en yrkesexamen. 14) SLU ska fortsatt verka för att yrkesexamina förlängs enligt detta system. Vi välkomnar detta. Utökningen av t.ex. agronomutbildningen skapar dessutom ökat utrymme för programgemensamma kurser. Bra! Se vidare under punkt ) Alla utbildningsprogram som kan leda till yrkesexamen ska benämnas yrkesexamensprogram (tillämpning 3(9)

4 enligt UKÄ). I information om utbildningen ska kombinationen av yrkes- och generella examina lyftas fram, t.ex. Jägmästare masterprogram, Lantmästare kandidatprogram 16) Yrkesexamina ska ges utan inriktningar. Den ämnesmässiga inriktningen kan definieras av en generell examen inom ett huvudområde i de fall studenten har uppnått tillräcklig fördjupning för att även ta ut en sådan examen. 17) Yrkesexamensprogrammen ska planeras för en stor andel samläsning i början av respektive utbildning. Tillämpning på agronomexamen: Förblir det alltså tills vidare möjligt att ta ut agronomexamen efter 4,5 år? Om det inte är obligatoriskt att ta masterexamen inom ett inriktningsämne, vad blir man då, om man inte har uppnått tillräcklig fördjupning för en generell examen? Agronom utan specialisering? Det kan alltså blir nödvändigt att fundera över hur man marknadsför examina gentemot näringslivet, eller (kanske bättre) att driva igenom Bologna-systemet fullt ut. Ökad samläsning inom yrkesprogrammen innebär större flexibilitet vid val av inriktning det är bra. Effekterna är dock svåra att överblicka innan man sett förslag på ramscheman. Planeringen måste se till att ökad samläsning mellan olika agronominriktningar inte motverkar samläsning med parallella kandidatprogram, t.ex. mark/växtagronom biologi och miljövetenskap. Gemensamt genomförande av utbildning 18) Alla SLU:s program som börjar på grundnivå ska ha en egen stark profil och vara så yrkesinriktade att de leder till god anställningsbarhet samtidigt som de ska ge möjlighet till fortsatta studier på avancerad nivå. 19) Verksamhetsidén ska vara tydlig även i de generella utbildningarna på grundnivå, vilket innebär att de ska ta upp frågor kring naturresurser, biobaserad produktion, miljö- 4(9)

5 och klimateffekter, bioetik etc. 20) För att ytterligare förstärka SLUprofilen ska alla utbildningsprogram som börjar på grundnivå innehålla minst 15 hp (10 veckor) som utgörs av praktik, studieresor eller på annat sätt genomförs utanför campus och i samverkan med den sektor eller bransch som utbildningen är fokuserad mot. Detta krav anses redan uppfyllt om praktik ingår i antagningskraven till utbildningen. Varje program ska ha ett genomtänkt koncept för hur samverkan ger ett mervärde till i första hand utbildningen och studenterna. 21) De generella kompetenserna ska i huvudsak tränas i sina ämnesmässiga sammanhang. I den fortsatta planeringen ska dock målsättningen vara att öka mängden gemensamma inslag inom dessa områden. Sektorsanknytningen kräver eftertanke. För de generella programmen torde den behöva ha större bredd än för yrkesprogrammen. Samtidigt har vi kravet på samläsning och rationalisering. Bra! 22) SLU ska, under hösten 2013, utreda vilka gemensamma moment och resurser som kan utvecklas med syfte att kunna erbjuda ett intressant och resurseffektivt stöd för undervisning inom generella kompetenser. 23) För att garantera bredd och viss likformighet, ska alla utbildningar som syftar till ovanstående yrkesexamina planeras så att de innehåller minst: 15 hp ekonomi, politik och andra relevanta samhällsvet. ämnen, 15 hp biologi med fokus på produktion och miljökonsekvenser, 15 hp teknik i vid mening med fokus på produktionssystem. 24) Då många av framtidens stora utmaningar inom naturresurssektorn är gemensamma för alla gröna näringar bör innehållet delvis vara Det är viktigt att inte ett ökat inslag av översiktskurser och samläsning blir på bekostnad av ämnesinriktade kurser. Detta är ett argument för att samla samläsningskurserna till avgränsade perioder i början av utbildningen. Hur hanteras frågan om bredd/likformighet respektive fördjupning på andra lärosäten? Vilka trender finns i omvärlden just nu? Bra om detta går att genomföra Omfattningen på gemensamma moment/gemensamt material kanske inte kan bli så stor, dock. Studenter 5(9)

6 detsamma för de olika examina, vilket ska utnyttjas genom gemensamma moment i undervisningen, gemensamt material etc. efterfrågar ofta att även övergripande frågeställningar som t ex framtida naturresursanvändning, behandlas programspecifikt. 25) SLU ska, under hösten 2013, utreda vilka gemensamma moment och resurser som kan utvecklas med syfte att kunna erbjuda ett intressant och resurseffektivt stöd för undervisning rörande framtidens utmaningar inom naturresurssektorn. 26) Minst 30 hp gemensamt innehåll ska finnas med i utbildningsprogram som syftar till kandidatexamen i biologi respektive företagsekonomi. 27) Program på avancerad nivå ska även fortsättningsvis kunna utformas som specifika ämnes- eller tematiska fördjupningar. 28) Verksamhetsidén ska vara tydlig även för de generella utbildningarna på avancerad nivå. 29) SLU ska, under hösten 2013, göra en gemensam översyn och samordning av masterutbildningen med syfte att kunna erbjuda ett tydligt, intressant och resurseffektivt utbud av masterprogram. 30) Kursplaner för självständiga arbeten (examensarbeten) ska vara SLUgemensamma för respektive huvudområde, både på grund- och avancerad nivå. Detta välkomnar vi. Mot bakgrund av UKÄ:s metod för utvärdering av utbildningarna är det dessutom viktigt att formulera de självständiga arbetenas mål i stark samklang med målen för hela utbildningen. Annars blir det svårt för handledare och examinatorer att se till att vi inte får underkänt för våra utbildningar framöver. Huvudområden 31) För vissa program (se PM) föreslås 6(9)

7 oförändrade huvudområden. 32) För övriga utbildningsprogram föreslås vissa förändringar i huvudområden enligt tabell (se PM). Agronomutbildning med teknologimaster kunde vara intressant för civilingenjörskandidater som vill inrikta sig mot agronomi. Kandidatexamen i miljövetenskap nämns inte i klartext vare sig bland de examina som ska finnas kvar, eller bland dem som ska bort. Miljövetenskap finns också, precis som biologi, som ämne vid många universitet. Dessutom är en stor del av SLUs verksamhet inom miljöområdet. Internationalisering 33) Minst en öppen/valbar termin ska finnas inom samtliga program på både kandidat- och masternivå för att ge alla SLU:s studenter möjlighet till utbytesstudier inom sina program. 34) Studenterna ska kunna komma hem igen efter utbytesstudier, utan problem med förkunskaper till efterföljande kurser etc. 35) Minst en öppen termin med kurser på engelska ska finnas inom samtliga verksamhetsområden på kandidat- och masternivå för att ge studenter från SLU:s partneruniversitet ökad möjlighet att hitta kurser de kan läsa. 36) Internationella aspekter ska ingå i undervisningen i alla utbildningsprogram. Bra! Bra! Detta har varit svårt att uppnå på kandidatnivå, särskilt efter neddragningarna då fristående kurser drogs in. Det är viktigt att definiera vad man menar med internationella aspekter. 37) Kursplaner ska användas som ett redskap för att inkludera internationella perspektiv/internationella/ interkulturella lärandemål i alla 7(9)

8 utbildningar. 38) Genomförandet av det internationella kurspaketet ska fortsatt stödjas. Bra! Större möjligheter att detta kan inkluderas i t ex agronomprogrammen om dessa förlängs till 5 år. Gemensam ramschemastruktur 39) SLU ska fortsatt följa SUHF:s rekommenderade terminstider. 40) Kurser ska omfatta 15 hp och ges på heltid i en period. Flexibilitet kan uppnås inom ramen för respektive kurs där olika moduler kan kombineras fritt enligt överenskommelse mellan berörda parter (se exempel nedan). Om det är motiverat kan även två kurser om vardera 7,5 hp erbjudas i en period. 41) Självständiga arbeten (examensarbeten) på avancerad nivå kan omfatta 30 eller 60 hp. Med tanke på de civilingenjörsutbildningar som ges i samarbete med Uppsala universitet vore det önskvärt att samordna periods- och terminsgränser med detta universitet. Vi är många som gillar sammanhållna kurser, som motverkar snuttifikation". Historiskt har vi sett en pendling från korta till långa kurser, och åter till korta. Bägge systemen har sina för- och nackdelar. Att tänka på här är om besväret med att genomföra ändringarna uppvägs av de fördelar det nya systemet ger. Det är inte självklart att större kurser leder till mindre administration per högskolepoäng. 42) Sommarterminen kan innehålla kurser av varierande omfattning. Specifika frågor rörande vissa ämnen/huvudområden Är det nödvändigt att fortsätta med både skogsvetenskap och skogshushållning som huvudområden vid SLU? svis samlas kunskap om skogsbrukandet inom begreppet skogshushållning. Ämnesbeskrivningarna för lantbruksvetenskap, skogshushållning och trädgårdsvetenskap behöver revideras i ett samlat perspektiv. 8(9)

9 Behöver SLU ett nytt huvudområde för växtvetenskap? Detta skulle ge bättre likformighet med områden som husdjursvetenskap, livsmedelsvetenskap. Borde bioteknik utgöra en del av teknologi istället för biologi inom SLU? Övriga synpunkter 9(9)