Med västerhavet runt knuten trädgårdsodling i södra och mellersta Bohuslän

Transkript

1 Beteckning Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Med västerhavet runt knuten trädgårdsodling i södra och mellersta Bohuslän Anna Wadebro December 2008 Examensarbete, 15 högskolepoäng, B-nivå Trädgårdsvetenskap Trädgårdsmästarprogrammet med inriktning hälsa och design Handledare: Marie Lindbäck

2 Förord Med västerhavet runt knuten trädgårdsodling i södra och mellersta Bohuslän är ett examensarbete utfört inom ramarna för Trädgårdsmästarprogrammet vid Högskolan i Gävle som omfattar 15 högskolepoäng. Handledare har varit Marie Lindbäck. Bakom växtlistor, anmärkningar och funderingar i detta arbete döljer sig mänsklig generositet av stora mått. Utan alla Er som deltagit i studien med engagemang, kunskap och gästfrihet hade det inte varit möjligt. Alla som jag mött nämns inte i detta arbete men ni är inte glömda. Jag vill tacka för att jag fick titta in i Era trädgårdar och ta del av odlarglädjen, tack också för alla samtal över en kopp kaffe. Mina resor i Bohuslän har inte bara berikat mitt arbete utan också min tillvaro. Jag vill även tacka mina föräldrar som ställt upp med bil och korrekturläsning samt min handledare för vägvisning och uppmuntran. Partille, hösten Anna Wadebro 2

3 Abstrakt Arbetet är uppdelat i en inledande del, en resultatdel och en diskussionsdel. Den inledande delen introducerar läsaren till fokuspunkten trädgårdsodling i Bohuslän, förklarar tankegången kring valt ämne, samt beskriver syfte och metod. Resultatdelen har sin utgångspunkt i litteraturstudier och fältstudier i kombination. Texten syftar till att ge inblick i trädgårdens förutsättningar i Bohuslän genom att beskriva den bohuslänska växtvärldens villkor och överlevare. Initialt behandlas landskapet i Bohuslän och dess vilda flora. Här beskrivs naturtyper i Bohuslän och deras prägel på växtlivet till exempel kan man läsa om växtvärlden på klippor, stränder och saltängar. Det faktum att landskapet och växtlivet i Bohuslän är rikt varierande ger också en fingervisning om hur skilda trädgårdsmiljöer det finns. I efterkommande kapitel tas klimatfaktorer och markförhållanden upp för att ge ökad förståelse för odlingsvillkoren i landskapet. Odlingsvillkoren är mer eller mindre generella. Slutsatser om en specifik trädgård kan bara dras om man känner till dess unika förutsättningar men riktlinjerna presenteras här. Arbetet går sedan över i ett kapitel om kulturlandskapet Bohuslän, där jordbruket och trädgården behandlas. Jordbrukets historia nämns som ingångspunkt till kultiveringen av det bohuslänska landskapet. Eftersom informationen om trädgård i Bohuslän är knapphändig ges sedan bara en övergripande beskrivning av dess framväxt från 1800-talets täppor till dagens villaträdgårdar. Då arbetets upplägg tillät besök i nutida bohuslänska trädgårdar ges istället en beskrivning av omständigheterna på dessa platser. Efter det har resultatet av det inventeringsarbete som utförts inom ramarna för detta arbete förts in i tabeller; växtutbudet i tolv bohuslänska trädgårdar presenteras härmed. Slutligen diskuteras metod och resultat i diskussionsdelen. Nyckelord: Bohuslän, kustnära, västkust, trädgård, trädgårdsodling, trädgårdsväxter 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Introduktion Syfte Metod... 7 Övergripande upplägg... 7 Litteraturstudier... 7 Fältstudier... 7 Art- och sortangivelse... 9 Begränsningar Reflektioner kring metoden... 9 Geografiska avgränsningar Arturval Växtzoner Resultat Landskapet Den vilda floran Klippstranden och skäret Havsviken och skalbanken Ängen, saltängen och skogen Odlingsvillkor Temperatur Nederbörd Vind Jordmån Jordbruk och trädgård i Bohuslän en historik Inventering Trädgårdarna i denna undersökning Trädgårdarnas växter Diskussion Källförteckning

5 1. Inledning 1.1 Introduktion Upprinnelsen till detta arbete var en kvinnas fråga om vilka rosor hon kunde plantera i sin kustnära trädgård. För att kunna svara på den frågan är det mycket man måste veta som trädgårdsmästare. Sålunda grundlades en nyfikenhet kring vilka odlingsförutsättningar som egentligen råder i Bohuslän. Många är vi som har våra mentala föreställningar om detta landskap karga berghällar, salta vågor och vindtuktad växtlighet kan vara en utav dem. Naturligtvis är Bohuslän mer än så och helhetsbilden är viktig för alla kategorier av trädgårdsodlare. Kännedom om områdets villkor underlättar förståelsen av platsen man önskar kultivera och förståelsen i sin tur underlättar odlingen. Mycket finns skrivet om Bohuslän som växt- och jordbrukslandskap. Bara i denna undersökning har flera kustfloror använts såsom Kustflora (Nilsson 1992), Botaniska utflykter i Bohuslän (Blomgren et al 2006) och Skärgårdens växtvärld: ostkust och västkust (Johansson 1996). Dessa böcker tar ofta upp både växtförutsättningar och växtvärld. Annan litteratur behandlar bohuslänsk kulturhistoria och dess jordbrukstraditioner. Inte lika mycket går att finna om trädgårdslandskapet Bohuslän, varken om trädgårdstraditionen eller om trädgårdsväxterna. Det finns ett fåtal akademiska uppsatser som riktar in sig på trädgårdsdesign i en Bohuslänsk miljö men dessa erbjuder en annan vinkling än den som önskades för detta arbete. Med ambitionen att bättre förstå odlingsförutsättningarna och kartlägga fungerande växter i bohuslänska trädgårdar påbörjades detta arbete. Redan från början gjordes valet att fokusera på de mest kustnära områdena i landskapet eftersom extremerna var det intressanta i sammanhanget att undersöka inlandet skulle ha gett mycket lite information om kustförutsättningarna. Ganska snart avgränsades arbetet ytterligare av arbetstekniska skäl till att fokusera på de södra och mellersta delarna. Frågan som ställdes var: Hur ser odlingsförutsättningarna ut i södra och mellersta Bohuslän och vilka trädgårdsväxter fungerar där? 5

6 Frågan var utgångspunkten till en lärorik resa till grönskande täppor och blommande berghällar i det bohuslänska landskapet. Förhoppningen är nu att lärdomarna från Bohuslän kan appliceras inte bara i detta landskap utan även på andra platser i Sverige där liknande förutsättningar råder. 'Som blågrå dyning bohusbergen rullar i ödsligt majestät mot havets rand. Men mellan dess kala urtidskullar är bördig jord och gammalt bondeland. Dit tränger Skagerack med blåa kilar, och strida strömmar klara som kristall. Och lummig lövlund står med björk och pilar och ask och ek vid ladugård och stall. (Ur Inbjudan till Bohuslän, Evert Taube) 1.2 Syfte Syftet med denna undersökning är att komplettera informationen kring bohuslänsk hortikulturell flora. Det finns mycket litteratur som behandlar den artrika vilda floran i detta landskap men när det handlar om trädgårdsväxter är utbudet fattigare. Mer specifikt syftar denna kartläggning av bohuslänska trädgårdar till att ge ökad kunskap om trädgårdsväxter i området information som kan vara lika användbar för privatodlare som för yrkesfolk. En sammanställning av växtoch odlingsförutsättningarna i södra och mellersta Bohuslän underlättar kvalificerade gissningar om fungerade växter och en växtlista över beprövat växtmaterial ger något konkret att ta ifrån. 6

7 1.3 Metod Övergripande upplägg Denna undersökning består av litteraturstudier samt fältstudier i kombination. Litteraturstudierna ämnar ge en mer konkret bild av odlingsförutsättningarna i det aktuella området och skapa en ram. Fältstudierna är i form utav besök i privatträdgårdar där trädgårdsväxterna inventerats. Dessa inventeringsresor har gjorts i syfte att skapa en växtlista med beprövade trädgårdsväxter som under olika förutsättningar klarar livet i kustbandet. Litteraturstudier Litteraturen har fungerat som huvudsaklig källa för information om Bohusläns landskap och naturbetingelser både i förberedande syfte och under arbetets gång. Litteraturstudierna har främst inriktats på litteratur och om svenska kustområdens vilda flora samt dess växtbetingelser. Specifikt har det fokuserats på västkustens flora i Bohuslän men även allmänna fakta om kustområdena har uppmärksammats. Litteratursökningar har gjorts på LIBRIS den nationella samkatalogen för svenska bibliotek. I samma katalog har även söktjänsten Uppsök använts för att finna uppsatser specifikt relaterade till trädgård i Bohuslän. Funna uppsatsers referenslistor har använts för att finna ytterligare litteratur relaterad till detta ämne. Även Internet har använts för att söka fram information som kan anses tillförlitlig i sammanhanget. Som tillförlitlig information räknas material vars utgivare är känd och ickeprivat, exempelvis ses Bohusläns museum som en pålitlig informationskälla. Försök har även gjorts att i naturvetenskapliga och allmänna databaser finna vetenskapliga artiklar eller avhandlingar på ämnet. Detta har givit mycket dålig utdelning och det material som finns att tillgå är alltför specifikt inriktat på exempelvis arter eller växtfamiljer för att vara intressant i sammanhanget. Fältstudier För att få tag på personer som var villiga att upplåta sina trädgårdar för denna undersökning kontaktades Sällskapet Trädgårdsamatörerna, Bohuslän- och Dalslandskretsen. Det lades även ut en tråd på Internet-forumet på Odla.nu. I dessa förfrågningar angavs att deltagare söktes som hade trädgårdar i kustbandet som var utsatta för vind och saltpåverkan i någon form men i övrigt ställdes inte några krav. Trädgårdar i Bohusläns inland efterlystes däremot inte. 7

8 När förfrågningarna via Internet inte gav fullt så rik utdelning som det funnits förhoppningar om användes det privata kontaktnätet och genom bekanta gavs tillgång till ytterligare trädgårdar som uppfyllde ovan ställda krav. Fältstudier har gjorts på fem platser längs med kusten, från Styrsö i Göteborgs södra skärgård till Smögen ungefär 15 mil längre norrut i Bohuslän. På dessa fem platser har sammanlagt tolv privatträdgårdar besökts. Platserna och antalet trädgårdar på varje plats redovisas mer specifikt i kartan nedan samt under resultatbeskrivningen. Figur 1. Karta över Bohuslän med platser och antalet besökta trädgårdar på varje plats utmärkta (Karta efter Reimers & Ahlgren 1994) 8

9 Fältstudierna var informella till sin natur och samtal fördes med trädgårdsägarna för att försöka utröna eventuella problemområden samt skapa något av en helårsbild över trädgårdarnas växtmaterial. Funna växter antecknades för hand och fotograferades i vissa fall, alltid med ägarnas tillåtelse. I de situationer då oklarheter om växtnamn uppstod användes foton som hjälp för att identifiera arterna i efterhand. Resultatet av växtinventeringen redovisas under resultatbeskrivningen i tabellform. Art- och sortangivelse Undersökningen har inriktats på arter och inte sorter, även om vissa sortexempel angivits i de fall då växtgruppen är komplex och bestående av många olika arter, sorter och hybrider. Sortangivelse i dessa fall är enbart tänkt som inspiration. I vissa situationer har det också varit omöjligt att, inom ramen för denna undersökning, specificera arten och då har enbart släktet angivits och en anmärkning om detta har gjorts. Det svenska namnet ger i dessa fall en fingervisning om vilken variant det rör sig om. Begränsningar En begränsning i antalet trädgårdar sattes innan undersökningen tog sin början. Begränsningen lades till tio trädgårdsbesök eftersom detta antal var vad som ansågs möjligt att hinna med och samtidigt innebar en möjlighet till variation både geografiskt och sett ur en förutsättningssynpunkt. Det slutgiltiga antalet besökta trädgårdar blev tolv stycken, detta då det ofta erbjöds möjlighet att besöka fler än en trädgård i samband med besöken. 1.4 Reflektioner kring metoden Metoden med fältstudier hos privatpersoner valdes för att den är konkret till sin natur och fungerar som ett substitut för att personligen utföra odlingsexperiment, något som tiden inte räckte till för under detta arbete. Samtidigt finns enormt mycket kunskap och experimentlusta hos privatodlare. I denna undersökning har många deltagare varit entusiaster vilket avspeglar sig i det rika växtmaterialet. Detta skulle kunna ses som ett problem i det att deras trädgårdar inte alltid är representativa för hela trädgårdsbeståndet i området. 9

10 Dock måste det då poängteras att undersökningen inte syftar till att vara representativ utan snarare att visa upp växter som klarar förhållandena i vilket fall det snarare bör ses som en resurs att ha haft tillgång till entusiastiska odlare som vågar pröva olika arter i sina trädgårdar. Att antalet trädgårdar under inventeringsprocessen dessutom ökade med två, jämfört med tidigare satta begränsningar, bör också ses som positivt och något som breddar undersökningen Det finns andra undersökningsstrategier som också hade varit möjliga med samma mål framför ögonen. Till exempel kan slutsatser dras från att studera den vilda floran. Detta tillvägagångssätt och andra är inte felaktiga men valdes inte för den här studien då fältstudierna på ett naturligt sätt begränsar och ger konkreta resultat. Däremot finns det inget som hindrar en framtida påbyggnad av växtlistorna, som på intet sätt utges för att vara fullständiga förteckningar av växterna i alla bohuslänska trädgårdar, och metoden exkluderar på så vis inget. Geografiska avgränsningar Initialt fanns tanken att kartlägga trädgårdar i hela Bohuslän men tidsaspekten gjorde detta svårt. Dessutom är landskapet möjligt att indela i två växtregioner den södra barrskogsregionen och den norra lövskogsregionen, områden som båda är intressanta i sig själva (Johansson 1996:36). De mellersta och sydligare delarna av Bohuslän tillhör den norra lövskogsregionen och i denna undersökning kommer fokus att ligga på dessa delar. Av denna anledning är också Styrsö inkorporerad i undersökningen. Styrsö är geografiskt placerad i Göteborgs södra skärgård och ingår följaktligen inte i landskapet Bohuslän. Bohusläns södra gräns går i de allra nordligaste delarna av Göteborg och där ingår den norra skärgården med öarna i Öckerö kommun. Att Styrsö ingår i undersökningen möjliggörs av att förhållandena där är likvärdiga de i södra Bohuslän, på många vis mer likvärdiga än förhållandena längre norrut i Bohuslän. Norra Bohuslän lämnas härmed öppet för en separat undersökning. Arturval Inventeringen har gjorts med ambitionen att i mesta möjliga mån täcka de trädgårdsväxter som växer i de besökta trädgårdarna. Då det förekommit en enorm artrikedom är det möjligt att vissa arter förbisetts ibland är det, så att säga, svårt att se skogen för alla träden. 10

11 Dessutom är denna undersökning utförd under hösten vilket sätter en naturlig begränsning i det arturval som går att finna. Även om trädgårdsägarna varit mycket behjälpliga med upplysningar gällande detta så är det självklart så att en och annan vår- eller sommarblommande art kan ha trillat bort. Detta innebär att de arter som ständigt återkom i de besökta trädgårdarna garanterat finns med i växtlistan men att ett fåtal sällsynta trädgårdsarter eventuellt saknas. Ändå finns förhoppningen, och förvissningen, om att resultatet inte har blivit lidande eftersom det inventerade växtmaterialet ändå är rikt och varierande. Ibland har även vilda arter tagits med i växtlistan då de på ett naturligt sätt är en del av trädgården på flera utav de besökta platserna. I de flesta fall är detta också arter som faktiskt går att köpa på plantskolan och som medvetet skulle kunna användas i en trädgårdssituation. Däremot har gräsmattornas gräsarter samt renodlade vattenväxter uteslutits. Dessa arter växer i ett så specifikt sammanhang att de skulle kunna utgöra grund för en helt separat undersökning. Växtzoner Genomgripande i denna undersökning används växtzoner för att komplettera de uppgifter som ges om kustrelaterade förutsättningar på växtplatsen för specifika växter. Zonsystemet är sedan tidigare kritiserat för att inte vara tillräckligt flexibelt och för att det sätter onödiga begränsningar. Anledningen till att det ändå används i undersökningen är för att inget annat system ersätter det fullt ut när det handlar om att ange klimatförutsättningar på en specifik plats. Dock används zonsystemet här med viss reservation och den egentliga zonen enligt Riksförbundet Svensk Trädgårds zonkarta (Riksförbundet Svensk Trädgård 2008) anges inom parentes medan den uppfattade mikroklimatzonen på platsen, när den skiljer sig, anges före parentesen i växtlistan. En uppskattning av mikroklimatet har gjorts genom samtal med trädgårdsägare i undersökningen. 11

12 2. Resultat 2.1 Landskapet Bohuslän är Sveriges västligaste landskap med kust mot Skagerrak. Öarna i Göteborgs skärgård och de allra sydligaste delarna av Bohuslän möter däremot Kattegatt. Skärgårdsnaturen med öar och klippor som ständigt exponeras för salta vågor och hård vind tar sig ett dramatiskt uttryck med höga, kala höjder och branta sluttningar (Johansson 1996:9). Sinnebilden av Bohuslän är ofta just karga hällar omgivna av hav men här finns egentligen alla varianter. Landskapet i Bohuslän varierar kraftigt och på bara någon knapp mil i västöstlig riktning kan det skifta från kala granithällar till skog och åkermark (Bohusläns museum 1998). Figur 2 & 3: Två skilda vyer i Bohuslän (Smögen och Tjörn) (Foto: Anna Wadebro) 2.2 Den vilda floran Bohuslän är ett av Sveriges artrikaste landskap. Det är de stora naturgeografiska variationerna som skapar förutsättningarna för ett skiftande växtliv (Blomgren et al 2006:9) jordmån, landformer, klimat och mikroklimat är alla faktorer som varierar och bidrar till att många olika biotoper (växtsamhällen) och ståndortstyper (lämpliga växtmiljöer) skapas. 12

13 I området finns dels växter som är utpräglat oceaniska, dels kontinentala växter, samt både nordliga och sydliga arter (Bohusläns museum 2008). Förutsättningarna gör vidare att både kalkälskande växter och surjordsväxter kan trivas på olika platser i landskapet, liksom torktåliga och riktigt törstiga växter. Vissa växter anpassar sig till den salta miljön med tjocka, köttiga blad och stammar medan andra har ett vaxöverdrag som skyddar mot torkan (Nilsson 1992:11). Klippstranden och skäret Typiskt för de mellersta och södra delarna av Bohuslän är lövträdsbestånd och snår som närmast havet växer i bergsskrevor och på sluttningar. I vindutsatta lägen blir denna växtlighet ofta krypande eller vriden och tuktad bort från vindriktningen (Johansson 1996). Böjda träd med kronor som lutar åt öst är inte någon ovanlig syn. I dessa trakter växer bland annat växter som slån, kaprifol, murgröna, oxbär, hagtorn, bergek, vide och rönn (Johansson 1996). Figur 4: Växtlighet på bergssidan (Tjörnekalv) (Foto: Anna Wadebro) På de mest utsatta platserna längs med kusten kan man även hitta en del örtartade växter. Det är arter som trivs under karga och vindiga förhållanden och som tål torka och saltpåverkan. På klippstränderna kan man till exempel hitta trift, kärleksört, fetknoppar, kustbaldersbrå och olika typer av glim. 13

14 Vissa gräsarter trivs också i denna miljö (Nilsson 1992) och på bilden ovan (figur 4) kan man ana stensöta, ljung och andra ris, samt lavar. Ljung trivs egentligen inte med direkt saltpåverkan i form av vågstänk (Johansson 1996:54) men har uppenbarligen förmågan att växa på denna nordostsluttning vid havet. Figur 5: Strandglim (Kråkorna) (Foto: Anna Wadebro) På de yttersta skären finns även andra typer av miljöer än de rent uppenbara klippstränderna. Vattenansamlingar, ofta bestående av regnvatten och havsvatten i kombination, bidrar ibland till att skapa myrliknande marker, så kallade fukthedar. Här växer granspira, fackelblomster och starrarter, bland mycket annat. Vid sidan om örter och halvgräs finner man också låga buskar och ris såsom ljung, klockljung och kråkbär. Vissa platser erbjuder inte samma fuktiga förutsättningar och då bildas istället torra rishedar som ofta karakteriseras av ljung, klockljung och kråkbärsris med inslag av örter som käringtand, bergglim och strandveronika (Göteborgs och Bohus län 1979, Johansson 1996). Figur 6: Hedväxtlighet (Kråkorna) (Foto: Anna Wadebro) 14

15 Havsviken och skalbanken Mellan bergsluttningarna döljer sig havsvikar med andra förutsättningar för växtliv. Här finns näringsfattiga stenstrandremsor jämte gammal havsbotten bestående av leror som gör marken näringsrik (Blomgren et al 2006). Sandstränderna är relativt ovanliga i ytterskärgården men finns i ett fåtal vikar samt i något större utsträckning närmare fastlandet. På andra platser är strandremsan bestående av grus, sten och lera (Johansson 1996). Figur 7: Bohuslänsk havsvik (Foto: Fredrik Telléus) Bohuskusten har Sveriges saltaste vatten och Skagerrak kan i princip räknas som en vik av Atlanten. Detta gör att strandlevande växter måste klara sådana förhållanden. Saltväxter kallas för halofyter och de har en ökad förmåga att hantera saltvattnets osmotiska kraft. Vattnets höga salthalt bidrar annars till att dra fukten ur växten eftersom växten måste balansera sin egen salthalt med den i markvattnet. Halofyterna hanterar detta på flera sätt. Till exempel finns det arter som genom att lagra salt i sina celler får en större osmotisk sugkraft. Andra arter lagrar vatten i köttiga blad (suckulenter) eller har förmågan att utsöndra salt genom bladen. Marrisp, trift och saltört är några exempel på halofyter som går att återfinna längs bohuskusten (Johansson 1996). På stränderna kan inblåst tång bidra till kvävetillförseln och inblandning av skalgrus kan göra marken mer kalkrik än vad som är normalt i området. Just på västkusten är skalgrusbankarna ofta stora och deras förekomst har möjlighet att påverka växtligheten mot en mer kalkgynnad flora. 15

16 I övrigt är det svårt för någon växtlighet att etablera sig på strandremsan närmast havet eftersom sanden där är rörlig och bristen på jord är påtaglig på stenstränderna (Göteborgs och Bohus län 1979, Johansson 1996). Växtligheten finner man istället högre upp och där kan man finna arter som strandkål, strandråg, marviol, saltarv, saltnarv, sodaört, strandaster och rödsvingel (Nilsson 1992). Många utav dessa arter är inte bara tåliga utan har också förmågan att med rötterna binda sand och grus (Johansson 1996). Figur 8: Strandkål (Öckerö) (Foto: Anna Wadebro) Ängen, saltängen och skogen På öarna finner man ofta ängsväxtlighet som främjats av kulturpåverkan och gynnas av de väldränerade förutsättningarna. På västkusten finns en typ av äng som växer på gamla skalbankar och följaktligen i jord som är kalkbemängd. På dessa kalkängar växer bland annat gulmåra, käringtand, gråfibbla, brudbröd och spåtistel. I andra mycket torra miljöer hittar man också bland annat blodnäva och kungsmynta (Göteborgs och Bohus län 1979, Johansson 1996). Ett annat fenomen är havsvikarnas strandängar som på västkusten påverkas av havets salthalt och kallas för saltängar. De största saltängarna finner man i skärgårdsområdet närmare fastlandet. Dessa fuktiga platser är näringsrika tack vare uppspolad tång och slam från havet samt nedfallna löv från omkringliggande trädbestånd. Om de betas av djur tillför deras spillning dessutom ytterligare näring. 16

17 Här växer vass, sävarter och en hel del örter i utbredda bestånd. På grund av sältan på västkusten växer dock vassen, säven och många andra arter längre bort från vattnet än vad de skulle gjort på andra kustnära platser i Sverige (Johansson 1996). Annan växtlighet som bättre tål salthalten växer istället vid vattenbrynet det kan vara glasört, saltgräs, strandaster och trift. På saltängarna bildas också så kallade saltfrätor när vattnet dunstar och lämnar efter sig bara partier täckta av en saltskorpa. Här kan bara mycket tåliga arter växa, till exempel glasört (Göteborgs och Bohus län 1979, Johansson 1996). Figur 9: Saltängsmark (Tjörn) (Foto: Anna Wadebro) Närmare och på fastlandet är landskapet fortfarande bergigt men det bryts upp av åkermark och ett frodigare trädbestånd än i ytterskärgården. Trädbeståndet domineras fortfarande av lövträd och buskar, även om en hel del barrträd också växer här (Johansson 1996). De stora ädellövskogar som historiskt sett har funnits här har i stor utsträckning avverkats till förmån för odlingsmark (Hedgren 1983:3) och för att ge virke och ved åt människorna (Johansson 1996:41). 17

18 Figur 10: Tjörns inland på senhösten (Foto: Anna Wadebro) Kulturpåverkan har ofta satt sin prägel på hela skärgårdsområdet och bidragit såväl till kala hällar som till ett utarmat skogsbestånd inåt land (Johansson 1996). 2.3 Odlingsvillkor En trädgårdsmiljö må vara mer tillrättalagd och påverkningsbar än den vilda naturen men den vilda florans variationer ger på många vis en fingervisning om vad som går att odla i området. De biotoptyper som behandlas ovan säger också något om hur markförhållanden och dylika företeelser i området påverkar odlingsmöjligheterna. Även om man som trädgårdsägare kan dränera, terrassera, bygga vindskydd och jordförbättra kan man aldrig helt undvika de faktorer som sätter sin prägel på det omkringliggande landskapet. Temperatur Årstiderna och de förutsättningar de innebär är svåra aspekter att bortse från i trädgårdssammanhang. Temperaturmässigt är läget vid havet ofta ganska gynnsamt eftersom havet utjämnar temperaturerna mot mildare vintrar och svalare somrar (Göteborgs och Bohus län 1979, Johansson 1996). Därför kan man också betrakta en växtzonkarta över Sverige och se skillnader mellan kustområden och inland på samma breddgrad ju närmare kusten desto lägre zonangivelse. 18

19 På västkusten bidrar dessutom Golfströmmen och de huvudsakligen syd-sydvästliga vindarna, som värms upp över havet, till en högre medeltemperatur året om jämfört med andra svenska kusttrakter (Johansson 1996). Eftersom isläggningen i Skagerrak och Kattegatt dessutom är mycket sparsam påverkas västkustskärgården mer utav havets värmande effekt även under vintrarna. Frostdagar är dessutom sällsynta under vegetationsperioden och gör läget gynnsammare för frostkänsliga arter (Göteborgs och Bohus län 1979, Johansson 1996). Utöver detta hör skärgårdarna till de soligaste platserna i Sverige under de varmare årstiderna västkusten, och inte minst Bohuslän, har flest solskenstimmar per år av alla svenska kusttrakter. Sommarsolen kan påverka mikroklimatet på skyddade platser till väldigt höga temperaturer och sålunda har även havets något nedkylande effekt under somrarna en motvikt i solen (Göteborgs och Bohus län 1979, Johansson 1996). Berghällarna har dessutom en förmåga att magasinera värme och på så vis utjämna förhållandena och höja sommartemperaturen, en aspekt som är av vikt i det bergiga Bohuslän (Bergqvist & Blomgren 1994). Figur 11: Varma berghällar i sommarsol (Tjörnekalv) (Foto: Anna Wadebro) 19

20 Nederbörd I enlighet med de många soltimmarna tillhör skärgårdarna de mest nederbördsfattiga delarna av Sverige, och ju längre ut man kommer desto lägre nederbördsnivå finner man. De södra och mellersta delarna av Bohuslän får dock mer nederbörd än de nordligaste delarna som hamnar i viss regnskugga bakom den sydnorska landmassan (Göteborgs och Bohus län 1979, Johansson 1996). Den mesta nederbörden kommer i form av regn men även snö förekommer på vintrarna. Det milda klimatet gör dock att snön ofta smälter bort (Johansson 1996:21). Eftersom snötäcket är viktigt för många växter då det skyddar mot kyla och vind under vintern är detta en viktig aspekt för trädgårdsodlare i området. Barmark i kombination med vinterfukt som inte fryser kan vara förödande för vissa växter som exempelvis behöver stå torrt om rötterna under vintervilan. Även om sommarsolen i kombination med den ringa nederbörden till synes borgar för ett torrt klimat står det här klart att så inte alltid är fallet. På många sätt är det visserligen sant, inte minst på platser där avdunstningen är hög som på sandiga och tunna jordar (Johansson 1996). Med i beräkningen bör man emellertid alltid ta luftfuktigheten. Luftfuktigheten i havsnära områden är relativt hög och bidrar i det vilda till att torkkänsliga växter kan överleva även på utsatta platser (Johansson 1996). För en trädgårdsodlare i havsbandet bidrar det bergiga landskapet och det faktum att många trädgårdar är placerade i dalgångar eller sluttningar dessutom till att odlingarna kan vara direkt utsatta för det vatten som rinner av från berg och hällar (observationer i samband med inventeringsresorna). Vind Södra och mellersta Bohuslän ligger mer öppet för vindar från väst än de allra nordligaste delarna av skärgården, som även i detta avseende till viss del skyddas av Norge (Blomgren et al 2006:170). Över det öppna havet har vindarna möjlighet att öka i styrka och ju längre ut i havsbandet man kommer desto starkare vindar träffar land. På helt oskyddade kobbar ute i havet är det i princip aldrig vindstilla. Längre in är vindförhållandena mer varierade men vinden är i allra högsta grad fortfarande påtaglig. Längs med kusten är kulingstyrkor vanliga och det stormar oftare än på många andra ställen i Sverige (Johansson 1996). 20

21 Vinden påverkar växtligheten inte bara genom höga vindstyrkor som böjer och bryter, utan även genom att vara uttorkande och salt. Salt som lägger sig på växterna kan skada dem om det inte avlägsnas genom till exempel ett regn (Johansson 1996). Särskilt känsliga för saltet är barrväxter som inte byter blad årligen (Johansson 1996:25) och man kan exempelvis se enar som är bruna där stora mängder salt träffat växten. Saltet i vindarna påverkar också träd och buskar mot större grentäthet eftersom toppskotten ofta torkar ut och dör, vilket leder till fler sidoskott (Göteborgs och Bohus län 1979:40). Vindens orsakar också vågsvall som både eroderar strandnära miljöer och fullständigt dränker dem i salt (Johansson 1996). Detta kanske främst drabbar den vilda, strandnära floran men vindens andra effekter bör inte negligeras i trädgårdssammanhang. Dessutom kan vinden vara en källa till fröspridning (Johansson 1996) något som är positivt för vilda arter men som kan ses ur två olika synvinklar när det handlar om trädgårdens växtliv. För en trädgårdsägare kan massiv fröspridning vara ett gissel om den art som sprids inte önskas på platsen, samtidigt som det också kan berika trädgårdsmiljön på många plan. Bohuslänska trädgårdar ligger, precis som omgivningarna, i olika vindlägen vissa skyddas av bebyggelse, vissa av berg, andra ligger med havsvindarna rakt på eller delvis skyddat och delvis väldigt utsatt. Vinden har inte samma avgörande betydelse för alla platser men saltbemängda och starka vindar som ligger direkt på eller letar sig in mellan husknutarna är onekligen en del av kustnära trädgårdsodling. Jordmån Jordmånen i Bohuslän är också den varierande vilket blir tydligt när man betraktar variationerna i landskapets vilda flora. Överlag kan området sägas tillhöra västkustens bergoch lerområde (Wastenson & Fredén 1994). Berggrunden består till stor del av gnejs i söder och granit från de mellersta delarna av Bohuslän och norrut (Hedgren 1983:11). De lösa jordarterna är få i kustområdet, delvis på grund av att havet i forntiden spolat hällarna rena. Avlagringarna hamnade istället i det kuperade landskapets sänkor och dalgångar och täcktes så småningom av lersediment från havet (Hedgren 1983). 21

22 Bergarterna i Bohuslän är svårvittrade och deras beskaffenhet är ännu en orsak till de fåtaliga avlagringarna. De är dessutom sura och bidrar mycket lite som näringskälla åt växter. På några platser i Bohuslän finns däremot partier av exempelvis diabas som bildar kalkrikare stråk i berggrunden (Johansson 1996). De största källorna till kalk är dock skalbankarna som tidigare nämnts. De ligger vid bergskanterna, är ofta uppblandade med lera och består av skalrester från musslor och snäckor (Hedgren 1983). Dessa skalbankar kan vara många meter djupa (Wastenson & Fredén 1994:146). Jordmånens beskaffenhet i trädgårdar runt om i Bohuslän skiljer sig alltså åt beroende på var trädgårdarna är placerade. I dalgångar och sluttningar är lerjorden dominerande, på vissa platser är jorden kalkrik och på klipporna är avsaknaden av ett jordlager ofta en bidragande orsak till att trädgårdsägare på ett eller annat sätt får tillföra jord utifrån. 2.4 Jordbruk och trädgård i Bohuslän en historik Det finns en hel del skrivet om Bohuslän som kulturlandskap. I Bohusläns årsbok från 1994 (Håkansson & Overland) dedicerar man drygt trettio sidor till detta område och fokuserar på jordbrukets historia. Här står bland annat att läsa att man har vinterlagrat äpplen och odlat säd redan under bronsåldern (Håkansson & Overland 1994:22). Om senare tider går att läsa att man plöjde diken med en välvd yta för dräneringens skull och man höll boskap på öarna (Håkansson & Overland 1994:35). Under de sista decennierna på 1900-talet minskade sedan jordbrukets roll i Bohuslän (Håkansson & Overland 1994:47). I Kulturlandskapet och bebyggelsen, en del av Sveriges nationalatlas (Wastenson & Helmfrid 1994), ägnar man kulturlandskapet i Bohuslän ett kapitel och nämner att man på de större öarna bedrev jordbruk och på de mindre boskapsdrift och fiske (Wastenson & Helmfrid 1994:94), i övrigt fokuseras det mest på fiskeindustrin och sjöfarten. Möjligen närmar man sig här också förutsättningarna i de kargare delarna av Bohuslän där jordbruk i någon större skala är svårt att genomföra. Lika mycket går inte att finna om bohuslänningens trädgård vare sig om nyttoträdgården eller om lustgården. En webbpublicerad skrift om bebyggelsehistoria från Sotenäs kommun (Sotenäs kommun 2008), där bland annat Smögen ligger, ger dock en översiktlig beskrivning av trädgårdens utveckling i de tättbebyggda fiske- och sjöfartssamhällena vid kusten. 22

23 Här nämns att det från början (1500- till 1800-tal) inte fanns anledning att anlägga trädgårdar, istället var utrymmet mellan husen allmänningar vars läiga placering utnyttjades för olika arbetsmoment. Något annorlunda var det i de samhällen där stenhuggarna dominerade denna yrkesgrupp hade inte samma behov av närheten till havet, därför byggdes husen inte nödvändigtvis på de mest utsatta platserna och utrustades ibland med små trädgårdstäppor. Figur 12: Bebyggelse på Smögen (Foto: Anna Wadebro) På 1930-talet kom dock nya ideal. De gamla, lokala yrkesgrupperna upplevde dessutom en nedgång och den tidigare så sammansvetsade kulturen i kustsamhällena förändrades. Man började bygga med större avstånd mellan husen och anlägga tomter. Lokala material kom att sätta sin prägel även på trädgårdarna, exempelvis i form av murar och terrasser i granit. Syren och oxel var vanliga växtslag som planterades i trädgårdarna. På 1970-talet skedde sedan ytterligare en förändring mot större trädgårdar när man började anlägga hela villaområden i samhällenas utkanter (Sotenäs kommun 2008). Denna utveckling gäller Sotenäs men det är troligt att utvecklingen i liknande kustsamhällen varit likartad. Reservationer måste dock göras för samhällen som påverkats av andra förändringar. Ett exempel är badorterna som utvecklades under 1800-talet och bidrog till att locka rika stadsbor till öar som Marstrand i södra Bohuslän (Källgård 2005:60). På dessa platser bör trädgårdsutvecklingen ha varit annorlunda. 23

24 2.5 Inventering Trädgårdarna i denna undersökning Ett besök på öar och skärgårdsfastland i Bohuslän idag visar dock att trädgården i allra högsta grad är levande dessa trakter. De trädgårdar som besökts under denna undersökning varierar i storlek och har skilda odlingsförutsättningar. På samma sätt som det bohuslänska landskapet varierar kraftigt så har observationer i denna undersökning visat att trädgårdarna skiftar, även två trädgårdar på en och samma gata kan skilja sig avsevärt beroende på var i vindriktningen de ligger. Gemensamt för trädgårdarna i denna undersökning är att de representerar nutida människor och deras behov och vilja att skapa trädgård under rådande förutsättningar. Nedan ges en övergripande beskrivning, baserad på observationer i samband med besöken, av förutsättningarna i de olika trädgårdar som inventerats i denna undersökning: Styrsö (Zon 1[2]) är den sydligaste av de besökta platserna och har ett varierande landskap med både klippor och berg samt utpräglad odlingsmark mot öns mitt (observationer och samtal med Mats Havström 2008). Figur 14: Vy över Styrsö med oxel i förgrunden (Foto: Anna Wadebro) På Styrsö besöktes tre trädgårdar med olika förutsättningar. Den första trädgården ligger högt och mycket blåsigt med vind från i princip alla väderstreck. Trädgården har successivt byggts upp under flera decennier och idag ligger ett jordlager av varierande tjocklek på det som en gång var rent hälleberg. 24

25 Jordlagret består varierande av gammal trädgårdskompost och nedfallet växtmaterial (samtal med Britta Lincoln 2008). Trots att trädgården omges av buskar och träd är vinden mycket påtaglig. Ägaren berättar att hon har större lycka med frön och självsådder än med krukat material från plantskolan, de frön som etablerar sig självmant på en plats verkar ha större överlevnadsförmåga under förutsättningarna än de växter som kommer färdiga (samtal med Britta Lincoln 2008). Trädgård nummer två ligger skyddad i en sänka med ett väldigt näringsrikt jordlager som enligt utsago skall bestå av skalrester, sand och lera i skiftande mängd. Vatten från de omkringliggande höjderna säkerställer fukten på platsen (samtal med Mats Havström 2008). De skyddade förhållandena till trots kan en trädgård i denna miljö aldrig helt undgå saltbemängda vindar eller rådande blöta och ljumma vinterförhållanden. Den tredje trädgården är liten och består mest av hälleberg. Även denna trädgård ligger högt och även om det finns skyddade delar så odlas grönsaker, frukt, annueller och perenner i ett mycket vindutsatt läge. Jordtillgången varierar och odlingen sker främst i krukor och uppbyggda bäddar på berget. Hönö (Zon 1[2]) ligger i Göteborgs norra skärgård och tillhör Öckerö kommun. Här finns klippor, stränder, ängs- och gräsmarker (observationer i samband med besök). På Hönö besöktes en relativt nyanlagd trädgård med 3-4 växtsäsonger bakom sig. Trädgården ligger ganska skyddat mellan andra hus men ändå i närheten av havet och inom räckhåll för saltvindarna. En stor del av trädgården ligger i syd och sydvästlig riktning vilket bidrar till varma och torra förhållanden under sommaren dock är vinterblötan oundviklig (samtal med Marianne Fredriksson 2008). Figur 13: Indiankrasse frodas i trädgården på Hönö (Foto: Anna Wadebro) 25

26 Tjörn (Zon 1[2]) är en mycket stor ö och förhållandena på ön varierar sålunda markant från lantbrukslandskapet och skogarna på Tjörns inland till de betydligt kargare skärgårdsmiljöerna närmare havet (observationer i samband med besök). Trädgården som besöktes ligger vid en havsvik med öppet jordbrukslandskap och strandängar i de närmsta omgivningarna. Trädgården är mycket utsatt för västvindar som får fritt spelrum i det öppna landskapet, även om hus och byggnader tar vinden och skyddar vissa delar av trädgården. Det havsnära läget gör salta vindar ofrånkomliga. Eftersom hus och trädgård vilar på ren blålera har man använt sig av upphöjda bäddar och arbetat mycket med att förbättra jordstrukturen där trädgårdsväxterna är placerade (samtal med Monica & Göran Hermanson 2008). Även skrevor i det bakomliggande berget utnyttjas. Figur 14: Miskantus på Tjörn Figur 15: Stor murgröna i Lysekil (Foto: Anna Wadebro) (Foto: Anna Wadebro) Lysekils tätort (Zon 3) är placerad vid Gullmarsfjorden (Reimers & Ahlgren 1994), omgiven av klippor och berg. Den inventerade trädgården ligger högt, omgiven av andra hus men i ett mycket vindutsatt läge. Trädgården är huvudsakligen placerad i väst- och sydvästligt läge och får därför utstå vindar direkt från havet. Längst in i trädgården finns en liten men något mer skyddad del mot en bergssida. Bergssidan är delvis växtbeklädd och i trädgården är jordtillgången relativt god (samtal med Johnny Kristoffersen och Kristina Olsson 2008). 26

27 Smögen (Zon 3) är det nordligaste samhället som besöktes under denna undersökning. Smögen är en ö utanför Kungshamn i mellersta Bohuslän. Omgivningarna är bergiga och tydligt präglade av det utsatta läget (observationer i samband med besök). Här besöktes sex olika trädgårdar. En utav dessa trädgårdar ligger högt och är placerad i västligt läge nära havet, utan skyddande byggnader eller dylikt i riktning mot havet. På berget i väster har man byggt en terrass där det finns både gräsmatta, rabatter och häck. Trädgårdsdelen på husets framsida ligger i visst skydd av huset men är ändå utsatt för de starka vindarna. Den andra trädgården på Smögen ligger också havsnära och inte långt från den första trädgården. Dock ligger den i skydd av andra hus och utsätts sålunda inte alls för samma vindstyrkor. Trädgården ligger även den på berget och precis utanför huset finns en platå med gräsmatta som strax övergår i branta sluttningar. Jord har tillförts och man arbetar med terrasser. Trädgård nummer tre ligger i en sänka och i visst skydd bakom en bergsknalle men ändå mycket havsnära och vindutsatt. Stora delar är karga men här finns också ytor för gräsmatta och häck. Den fjärde trädgården ligger mer skyddat och i närheten av ett område med sankmark. Här är ganska fuktigt och vissa delar är frodiga medan andra består av rent hälleberg. Vinden är påtaglig men inte extrem. De femte och sjätte trädgårdarna inventerades inte lika ingående men tillgång gavs till valda delar som uppvisade stor artrikedom. Båda dessa trädgårdar ligger ganska vindskyddat bakom plank och andra byggnader. Detta hindrar dock inte saltutblandade vindar, och i viss mån även starka vindar, från att tränga igenom. Klimatmässigt ligger de också utsatta för vinterblöta och andra havsnära klimatpåverkningar som gäller för alla trädgårdar i denna undersökning (samtal med Bengt Sundqvist 2008). Figur 16: Vildvin på Smögen (Foto: Anna Wadebro) 27

28 Trädgårdarnas växter Nedan listas de trädgårdsväxter som hittats i de inventerade trädgårdarna. Listorna föregås av ett antal bokstavsförkortningar som gäller för samtliga listor. Bokstavsförkortningarna anger de kustorienterade förutsättningarna på växtplatsen/-erna för de specifika växtexemplar som existerar i denna undersökning; även zonangivelsen anger den eller de zoner där växten hittats. Som specificerats under metoddiskussionen anges zonerna enligt Svensk Trädgårds zonkarta (Riksförbundet Svensk Trädgård 2008) inom parentes och det uppfattade mikroklimatet på platsen, när det skiljer sig, anges före parentesen. Asterisker hänvisar till information i slutet på varje tabell. På intet vis syftar angivelserna till att ge en fullständig bild av dessa arters egentliga ståndortskrav. I de fall då olika exemplar av samma växt hittats på flera platser med skilda förutsättningar har alla dessa förutsättningar angetts. Sålunda anges för vissa växter att de står både vindutsatt och skyddat eftersom de hittats på olika platser under olika förutsättningar. (För samtliga växter gäller att de är utsatta för de övriga förutsättningar i Bohuslän och närområdet som specificerats i kapitlet om odlingsvillkor.) Eventuella problemområden eller negativa och positiva aspekter på enskilda växter som trädgårdsägarna påpekat redovisas som anmärkningar i växtlistorna. SV = Salta vindar VS = Vindar, starka DS = Direkt saltpåverkan (sydväst/västläge utan skydd mot näraliggande hav, precis vid havskanten) K = Kargt (dålig jordtillgång, klippskrevor, grus/sand) SK = Skyddat (andra växter eller byggnader/staket skyddar från de starkaste vindarna) + = Trivs mycket bra/syns på många platser Tabell 1. Buskar, träd och klängväxter Växt Sv. Namn Zon SV VS DS K SK Anmärkning Acer palmatum Japansk lönn 1(2) X X Acer platanoides Lönn 1(2) X X Acer pseudoplatanus Sykomorlönn 1(2) X X Acer tataricum ssp. Ginnalalönn 1(2) X X ginnala Abies* Ädelgran 1(2) X X Många sorter! Ej DS! 28

29 Växt Sv. Namn Zon SV VS DS K SK Anmärkning Aesculus hippocastanum Hästkastanj 1(2) X X X Amelanchier* Häggmispel 1(2) X X X Amelanchier spicata Häggmispel 1(2) X X X Aronia melanocarpa Aronia 1(2) X X Bambusa* Bambu 1(2) X X Berberis thunbergii Häckberberis 1(2) X X Betula pendula Vårtbjörk 1(2) X X X Betula pubescens Glasbjörk 1(2) X X Buddleja davidii Syrenbuddleja 1(2) X X X Buxus sempervirens Buxbom 1(2) X X X Alltför kraftiga/uttorkande vindar ej bra. Caragana arborescens Hängkaragan 1(2) X X Pendula Clematis** Klematis 1(2) X X X + (Ex. Jackmanii, Piilu & Multi Blue ) Clematis vitalba Skogsklematis 1(2) X X X Cornus* Kornell 1(2) X X Cornus alba Rysk kornell 1(2) X X X Cornus kousa chinensis Kinesisk 1(2) X X blomsterkornell Corylus avellana Hassel 1(2) X X Corylus avellana Ormhassel 1(2) X X Contorta Cotoneaster* Oxbär 1(2) X X X X X + Många sorter! Cotoneaster suecicus Paroxbär 1(2) X X Crataegus* Hagtorn 1(2) X X Vitblommande Decaisnea fargesii Narrbuske 1(2) X X Euonymus* Benved 1(2) X X Eonymus fortunei Klätterbenved 1(2) X X X X Fallopia baldschuanica Bokharabinda 1(2) X X X + Ficus carica Fikon 1(2) X X X Friland! Stammen skyddad. Forsythia* Forsythia 1(2) X X Fothergilla major Stor häxal 1(2) X X X Frangula alnus Brakved 1(2) X X Fraxinus excelsior Ask 1(2) X X Fuchsia Magellanica Fuchsia 1(2) X X X Friland! ( Riccartonii ) Genista* Ginst X X Ginkgo biloba Ginkgo 1(2) X X X Hedera helix Murgröna 1(2) X X X X X + Hippophaë rhamnoides Havtorn 1(2) X X X X Humulus lupulus Humle 1(2) X X X Hydrangea anomala ssp. Klätterhortensia 1(2) X X X + petiolaris Hydrangea macrophylla Hortensia 1(2) X X X 29

30 Växt Sv. Namn Zon SV VS DS K SK Anmärkning Ilex* Järnek 1(2) X X X Juniperus communis En 1(2) X X X Ej DS! Saltet ger bruna partier. Laburnum* Gullregn 1(2) X X X Larix* Lärk 1(2) X X Leucothoe walteri Vinterrosling 1(2) X X X Ligustrum vulgare Liguster 1(2) X X X X + Lonicera* Kaprifol, förädlad 1(2) X X + Lonicera periclymenum Vildkaprifol 1(2) X X X X X + Magnolia* Magnolia 1(2) X X X Magnolia sieboldii Buskmagnolia 1(2) X X X Magnolia Susan Magnoliahybrid 1(2) X X X Magnolia x soulangiana Praktmagnolia 1(2) X X X Mahonia aquifolium Mahonia X X Malus domestica (Ex. Cox Orange ) Äpple 1(2) X X X Föredrar mindre utsatta lägen? Olea europaea Olivträd 1(2) X X X (Krukat för övervintr. inne och skyddat friland) Paeonia suffruticosa Buskpion 1(2) X X X Parthenocissus inserta Vildvin X X X Parthenocissus Rådhusvin 1(2) X X X X X + tricuspidata Philadelphus* Schersmin 1(2) X X X Philadelphus coronarius Doftschersmin 1(2) X X X X + Physocarpus opulifolius Smällspirea 1(2) X X X Phytolacca americana Kermesbär 1(2) X X Pinus* Tall 1(2) X X X Pinus sylvestris Tall 1(2) X X X Populus tremula Asp 1(2) X X Potentilla fruticosa Ölandstok X X Prunus** Körsbär 1(2) X X X X + (Ex., & Prunus avium Sötkörsbär 1(2) X X X + Prunus cerasus Surkörsbär 1(2) X X X X X + Prunus domestica Plommon 1(2) X X X Prunus padus Hägg 1(2) X X Prunus persica ( Frost ) Persika 1(2) X X Prunus serrulata Japanskt körsbär 1(2) X X X Prunus spinosa Slån 1(2) X X X X X + Ptelea trifoliata Klöveralm 1(2) Pyrus communis Päron X X Tåligare än äpple i utsatta lägen? Pyrus salicifolia Silverpäron 1(2) Quercus petraea Bergek 1(2) X X X X Vanligast utav ekarna Quercus robur Ek 1(2) i utsatta lägen. X X X Oftast SK. 30

31 Växt Sv. Namn Zon SV VS DS K SK Anmärkning Rhododendron* Azalea 1(2) X X X Rhododendron** Rhododendron 1(2) X X X (Ex. Tigerstedtii, Yaku Angel ) Ribes alpinum Måbär X X + Ribes nigrum Svarta vinbär 1(2) X X X Ribes rubrum Röda vinbär X X X Ribes uva-crispa Krusbär 1(2) X X X Robinia pseudoacacia Robinia 1(2) X X Rosa* Ros 1(2) Många sorter! Rosa alba (Ex. Maidens Albaros 1(2) X X Blush ) Rosa Austinros 1(2) X X X (Ex. Abraham Darby, Leander ) Rosa x bifera Höstdamascenerros 1(2) X X (Ex. Rose de Rescht ) Rosa x borboniana Bourbonros 1(2) X X X (Ex. Wrams Gunnarstorp ) Rosa centifolia muscosa Mossros 1(2) X X Rosa damascena Pimpinellros 1(2) X X X (Ex. Blush Damask ) Rosa floribunda Floribundaros 1(2) X X (Ex. Sofiero, Chinatown ) Rosa gallica Gallicaros 1(2) X X X (Ex. Cardinal de Richelieu ) Rosa helenae Honungsros 1(2) X X Rosa kordesii Kordesiiros 1(2) X X (Ex. Flammentanz ) Rosa Modern buskros X X + (Ex. Sea Foam ) Rosa multiflora Japansk klätterros 1(2) X X (Ex. Maria Lisa ) Rosa pendulina Bergsros 1(2) X X X Rosa pimpinellifolia Pimpinellros 1(2) X X (Ex. Poppius, Stanwell Perpetual ) Rosa polyantha Polyantharos X X X + (Ex. The Fairy ) Rosa rugosa Vresros 1(2) X X X X X + Rosa Tehybrid 1(2) X X (Ex. Peer Gynt) Rosa wichuraiana (Ex. Krypros 1(2) X X New Dawn ) Rubus* Hallon 1(2) X X X X X Rubus armenicus Armeniskt björnbär 1(2) X X X X X + Rubus laciniatus Flikbjörnbär X X 31

32 Växt Sv. Namn Zon SV VS DS K SK Anmärkning Rubus subg. Rubus sect. Björnbär 1(2) X X X X X + Rubus * Rubus pruinosus Hallonbjörnbär 1(2) X X Salix* Pil 1(2) X X X X Salix caprea Sälg 1(2) X X X Salix caprea Pendula Hängsälg 2 X X Salix fragilis Knäckepil 1(2) X X X + Sambucus niger Fläder 1(2) X X X X Sorbus aria Vitoxel 1(2) X X X Sorbus aucuparia Rönn 1(2) X X X Sorbus Carmencita Carmencitarönn 1(2) X X Sorbus intermedia Oxel 1(2) X X X + Kraftig vind eller saltpåverkan uppges som negativt på en plats. Spiraea x bumalda Rosenspirea X X Spiraea cinerea Norsk brudspirea X X X + Spiraea japonica Dvärgspirea X X Spiraea x rosalba Torpspirea X X Stephanandra incisa Stefanandra X X Symphoricarpus albus Snöbär 1(2) X X X + Syringa* Syren 1(2) X X X X + Syringa meyeri Dvärgsyren 1(2) X X Syringa microphylla Småbladig syren 1(2) X X X Syringa vulgaris Bondsyren 1(2) X X X X + Taxus baccata Idegran 1(2) X X X Thuja occidentalis Tuja 1(2) X X Tilia cordata Lind 1(2) X X Ulmus glabra Alm 1(2) X X Vaccinium corymbosum Amerikanska blåbär X X Viburnum* Olvon 1(2) X X X Viburnum opulus var. Snöbollsbuske X X sterile Vitis* Vinranka 1(2) X X X Weigela* Prakttry 1(2) X X Wisteria* Blåregn 1(2) X X * specifik art(er) okänd(a) i denna studie ** flera sorter och/eller arter anges i de fall släktet är mycket art- och sortrikt. 32

33 SV = Salta vindar VS = Vindar, starka DS = Direkt saltpåverkan (sydväst/västläge utan skydd mot näraliggande hav, precis vid havskanten) K = Kargt (dålig jordtillgång, klippskrevor, grus/sand) SK = Skyddat (andra växter eller byggnader/staket skyddar från de starkaste vindarna) + = Trivs mycket bra/syns på många platser Tabell 2. Perenner och gräs Växt Sv. namn Zon SV VS DS K SK Anmärkning Achillea millefolium Röllika X X X X X + Achillea ptarmica Vitpytta/Nysört 1(2) X X Aconitum* Stormhatt 1(2) X X Aconitum lycoctonum Nordisk stormhatt 1(2) X X Aconitum napellus Äkta stormhatt 1(2) X X Actaea racemosa Silverax 1(2) X X Agapanthus praecox Afrikas blå lilja 1(2) X X X Friland! Agastache foeniculum Anisört 1(2) X X Ajuga reptans Revsuga X X Alyssum* Stenört 1(2) X X X X Anaphalis margaritacea Pärleternell X X X Anemone hupehensis Höstanemon X X X Anemone nemorosa Vitsippa 1(2) X X Aquilegia vulgaris Akleja 1(2) X X X X X Riklig självsådd! Armeria maritima Trift 1(2) X X X X Armoracia rusticana Pepparrot 1(2) X X Artemisia abrotanum Åbrodd 1(2) X X Arum maculatum Munkhätta 1(2) X X X Aruncus dioicus Plymspirea X X Asarum europaeum Hasselört 1(2) X X Aster* Aster 1(2) X X X Asparagus officinalis Sparris 1(2) X X + Astilbe arendsii Astilbe 1(2) X X Astilbe chinensis Plymastilbe 1(2) X X Astrantia major Stjärnflocka 1(2) X X Bellis perennis Tusensköna X X X Bergenia cordifolia Hjärtbergenia 1(2) X X Bistorta* Ormrot 1(2) X X Buphthalmum Ljusöga 1(2) X X salicifolium Campanula carpatica Karpaterklocka X X Campanula rotundifolia Liten blåklocka 1(2) X X X Calluna vulgaris Ljung 1(2) X X X X + Centhrantus ruber Pipört 1(2) X X Cerastium tomentosum Silverarv 1(2) X X X X X + Chelone obliqua Sköldpaddsört 1(2) X X 33