Mänskliga rättigheter i arbetslivet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mänskliga rättigheter i arbetslivet"

Transkript

1 Mänskliga rättigheter i arbetslivet ILO:s 8 kärnkonventioner ILO_8 konventioner.indd

2 ILO:s 8 kärnkonventioner Innehåll Allas rätt till ett bättre arbetsliv 3 Fackliga rättigheter är mänskliga rättigheter 4 ILO:s organisation alltid tre parter 5 Internationella rättigheter i arbetslivet 6 Kärnkonventionerna en minimistandard 8 Kärnkonventionernas genomslag 26 Begränsade straffsanktioner 27 Från världskrig till fredspris 28 Ett viktigt fackligt verktyg 30 ILO:s åtta kärnkonventioner om Förenings- och organisationsfrihet Konvention 87: Föreningsfrihet och organisationsrätt Konvention 98: Rätt att organisera sig och förhandla kollektivt om Tvångsarbete Konvention 29: Förbud mot tvångs- och straffarbete Konvention 105: Avskaffande av tvångsarbete om Diskriminering Konvention 100: Lika lön för lika arbete oavsett kön Konvention 111: Diskriminering vid anställning och yrkesutövning om barnarbete Konvention 138: Minimiålder för arbete Konvention 182: Mot de värsta formerna av barnarbete

3 mänskliga rättigheter i arbetslivet Allas rätt till ett bra arbetsliv Det är en mänsklig rättighet att organisera sig och vara med i facket. Samtidigt är det i många länder ingen självklarhet, och till och med förknippat med livsfara. Diktaturen Vitryssland (som internationellt kallas Belarus) är ett exempel. Den fria fackföreningsrörelsen är landets största demokratiska och medlemsbaserade rörelse, men hårt ansatt. De som vågar organisera sig trakasseras ofta, många av dem till och med grips och fängslas. I många fall tvingas de dölja sitt medlemsskap i det fria facket för att inte bli av med jobbet. Men situationen i Vitryssland är tyvärr varken ovanlig eller bland de sämsta. Bara under 2013 mördades fackligt aktiva i tio av världens länder. Rätten att sluta sig samman i fria och oberoende fackföreningar, teckna kollektivavtal och strejka vid konflikter är grunden till all facklig verksamhet. De fackliga rättigheterna är en förutsättning för människor att ta sig ur fattigdom. Graden av facklig organisering i ett land brukar vara ett bra sätt att mäta ett lands utveckling. Utan fackliga rättigheter är det svårt för arbetstagare att ställa krav på rättvisa löner och arbetsvillkor. Det är också svårt att opponera sig mot orimliga förhållanden. De mänskliga rättigheterna i arbetslivet uttrycks i ILO:s åtta kärnkonventioner. Förutom skyddet av förenings- och organisationsrätten, förbjuds också tvångs- och barnarbete samt diskriminering i arbetslivet. ILO och kärnkonventionerna är därför fackföreningsrörelsens viktigaste arena och verktyg för att försvara de mänskliga rättigheterna i arbetslivet, både globalt och här i Sverige. ILO:s kärnkonventioner ligger också till grund för den så kallade Decent Workagendan, som erkänts av länder över hela världen. Den innebär att det inte räcker med arbete, utan att jobben som skapas också måste vara schysta. Där rättigheter garanteras och där den sociala dimensionen och dialogen har en självklar plats. Låt oss garantera allas rätt till ett bra arbetsliv. foto: maria söderberg Kristina Henschen kanslichef LO-TCO Biståndsämnd 3

4 ILO:s 8 kärnkonventioner Fackliga rättigheter är mänskliga rättigheter FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna hör till det turbulenta 1900-talets mest storslagna arv till oss som lever nu var världen söndersliten av två världskrig och av kolonialismen. Hur skulle jorden kunna göras till en bättre plats att leva på? Då antog FN:s generalförsamling Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. De mänskliga rättigheterna... gäller alla och envar slår fast att alla är födda fria säger att alla är lika i värde och rättigheter är universella gäller över hela världen och i alla sammanhang De mänskliga rättigheterna ligger till grund för olika slag av internationella överenskommelser och är ett sammanhängande system. ILO:s åtta så kallade kärnkonventioner konkretiserar mänskliga rättigheter på arbetslivets område. ILO Är Internationella FN:s fackorgan för arbetsorganisationen sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Har 183 medlemsländer. Har i uppdrag att åstadkomma internationella regler som hindrar att arbetstagare utnyttjas och exploateras. Ska främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen samt värna om fackliga fri- och rättigheter. 4

5 mänskliga rättigheter i arbetslivet ILO:s organisation alltid tre parter ILO är unikt bland FN-organ eftersom arbetsmarknadens parter har en lika viktig roll som regeringarna i förhandlingar och diskussioner. I såväl ILO:s styrelse som i kommittéer och på den årliga arbetskonferensen har regeringarna 50 procent av rösterna och arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer 25 procent vardera. Alla tre parter har oberoende status och rösträtt och väljer självständigt sina företrädare. Systemet kallas ILO:s trepartism. ILO:s arbete är uppbyggt kring tre samverkande organ: Internationella arbetskonferensen Utarbetar och antar ILO:s nya konventioner och rekommendationer, samt diskuterar och antar politiska ställningstaganden och uttalanden. Möts årligen tre veckor i juni i Genève och är en mötesplats för hela världens arbetsliv. De flesta av de 183 medlemsländerna skickar en delegation bestående av två regeringsombud samt ett ombud vardera för arbetsgivarna och arbetstagarna. Delegationen brukar också inkludera olika experter från de tre parterna och regeringssidan brukar åtföljas av en minister. ILO:s styrelse Består av 28 representanter från regeringarna, 14 från arbetsgivarna och 14 från arbetstagarna och möts tre gånger om året i Genève. Styrelsen tar beslut i policyfrågor samt arbetar fram organisationens program och budget. Internationella arbetsbyrån ILO:s permanenta sekretariat har sitt högkvarter i Genève, med knappt anställda från hela världen. Dessutom finns ett 40-tal fältkontor världen över. Sekretariatet har ett forsknings- och dokumentationscenter som bevakar arbetslivets utveckling med statistik, siffror och rapporter. Fackföreningar och arbetsgivare har var sin avdelning på ILO-kontoret i Genève. Fackföreningsrörelsens avdelning kallas ACTRAV och arbetsgivarnas motsvarande organisation ACTEMP. Lästips: På ILO:s hemsida kan du läsa mer om organisationens arbetssätt och inriktning. Där kan du också ladda hem broschyrerna The ILO What it is and what it does samt ILO Declaration on Fundamental Principles and Rights at Work and its Follow-up. ILOLEX är en webbplats för alla konventioner och rekommendationer: 5

6 ILO:s 8 kärnkonventioner Foto: ILO Internationella rättigheter i arbetslivet Det finns knappt 190 ILO-konventioner om allt från förebyggande av storolyckor inom industrin, regler vid deltidsarbete och arbetsmiljöregler i jordbruket. Sin första konvention antog ILO redan Den handlar om rätten till åtta timmars arbetsdag, sex dagar i veckan. Andra konventioner har tiden sprungit ifrån och ILO utvärderar, skrotar och moderniserar dem kontinuerligt. Ett exempel är konvention 15 om minimiålder för eldare och kollämpare som numera har införlivats i konvention 138 som handlar om minimiålder för arbete generellt. Ett sjuttiotal av ILO-konventionerna är fortfarande tillämpbara i praktiken och därmed i bruk. De diskuteras i globala sammanhang, ratificeras av stater och ligger till grund för såväl EU-regler som svensk lagstiftning. När ett nytt konventionsförslag ska antas har det redan diskuterats under flera år i förarbeten och rapporter, av experter och av ILO:s internationella arbetskonferens. Processreglerna innebär att fackföreningar, arbetsgivare och regeringar måste vara överens om att varje konvention behövs och att det är möjligt att lagstifta eller sluta avtal om innehållet. Det gör att ILO kan uttala sig med hög legitimitet när det gäller arbetsmarknadsfrågor. 6

7 mänskliga rättigheter i arbetslivet Den internationella arbetskonferensen på ILO är en årlig mötesplats för fack, arbetsgivare och regeringar från hela världen. När ILO fattat beslut om en ny konvention ska varje enskilt medlemsland bestämma sig för om de ska förbinda sig att följa den genom att ratificera den. Att en konvention antagits av ILO:s arbetskonferens innebär alltså inte att den automatiskt tillämpas i alla medlemsländer. I praktiken inarbetas den ratificerade konventionens innehåll i landets lagstiftning. Regeringen är ansvarig för att se till att uppföljningssystem, som arbetsplatsinspektioner och rättsväsende fungerar. Ofta behövs det någon som driver på arbetet. Det ger fackföreningar och arbetsgivarorganisationer en viktig roll som bevakare av att deras regering fullföljer de åtaganden som en ratificerad ILO-konvention innebär. De åtta så kallade kärnkonventionerna har en särställning bland konventionerna eftersom de handlar om mänskliga rättigheter. Därför anses de gälla alla människor i alla länder, oavsett om deras regeringar har ratificerat dem eller inte. De utgör på så sätt en minimistandard för arbetsvillkor världen över. ILO har också antagit knappt 200 rekommendationer, som är ett vekare verktyg och mer att likna vid råd eller riktlinjer. ILO arbetar fram dem på ett liknande sätt. 7

8 ILO:s 8 kärnkonventioner Kärnkonventionerna en minimistandard Under 1990-talet blev det uppenbart att världsekonomin och den globala arbetsfördelningen hade förändrats totalt och ILO insåg att organisationen behövde moderniseras om den skulle kunna fortsätta att spela en central roll. Frågan var: vilka av ILO:s alla konventioner bemötte de viktigaste och svåraste frågorna i det moderna arbetslivet? Det första steget togs i Köpenhamn 1994, på FN:s toppmöte för social utveckling. Mötet antog ett handlingsprogram, byggt på det som kom att kallas ILO:s kärnkonventioner antog ILO Deklarationen om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och dess uppföljningsmekanism. Där slås det fast att alla ILO:s medlemsländer ska respektera, främja, och genomföra innehållet i de åtta kärnkonventionerna. Sedan dess utgör de en minimistandard för arbetsvillkor i hela världen. ILO:s program Decent Work for all anständiga arbetsvillkor för alla är en plan för hur ILO ska arbeta för att kärnkonventionernas innehåll ska bli verklighet. Decent Work-agendan, som den ofta kallas, initierades av Juan Somavia, som tog över som ILO:s generaldirektör På kort tid har agendan lett till en internationell enighet om att sysselsättning och anständigt arbete är centrala faktorer för att minska fattigdomen i världen. Decent Work-agendan är uppbyggd kring fyra fokusområden: Grundläggande rättigheter och normer i arbetslivet: alltså ILO:s traditionella arbete med att ta fram konventioner och rekommendationer. Jobbskapande och inkomstmöjligheter. Utvecklande av sociala trygghetssystem. Stärkande av social dialog mellan arbetsmarknadens parter och av trepartismen. 8

9 mänskliga rättigheter i arbetslivet Foto: ILO ILO:s konventioner ligger till grund för svensk arbetsrätt. Till grund för svensk lagstiftning ILO:s konventioner ligger till grund för en mängd svenska och europeiska föreskrifter och lagar. Bakom delar av regeringsformen, brottsbalken, jämställdhetslagen, och arbetsrätten finns en ILO-konvention som Sverige har ratificerat. ILO-kommittén, som är en självständig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet, har till uppgift att bevaka att ILO:s konventioner efterlevs i svensk lagstiftning och rapporterar om tillämpningen till ILO. Den svenska ILO-kommittén är trepartiskt sammansatt och har alltså representanter från både regeringen, LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv.

10 ILO:s 8 kärnkonventioner Förenings- och organisationsfrihet Konvention 87: Föreningsfrihet och organisationsrätt ILO_8 konventioner.indd

11 mänskliga rättigheter i arbetslivet Rätten att bilda och gå med i fackföreningar och att förhandla kollektivt skyddas av ILO:s konventioner 87 och 98. Det gör att de fackliga rättigheterna tillhör de grundläggande mänskliga rättigheterna. Ändå kränks förenings- och organisationsfriheten varje dag, överallt. Människor förföljs, torteras och till och med dödas när de utövar de fackliga rättigheterna. Att försvara föreningsfriheten är att försvara demokratin. Fria, starka fackföreningar och andra demokratiska självständiga organisationer behövs därför för att samhället ska utvecklas. KONVENTION 87 garanterar rätten för både arbetstagare och arbetsgivare att fritt bilda och ansluta sig till egna organisationer. Den antogs 1948 samtidigt som FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Genom rättspraxis har det slagits fast att konflikträtten, både för arbetstagare och arbetsgivare, är en förutsättning för att kunna utöva den fria förenings- och förhandlingsrätten. De viktigaste punkterna i konvention 87 Både arbetstagare och arbetsgivare har rätt att: utan några som helst förbehåll bilda och gå med i organisationer som försvarar och främjar deras intressen. skapa egna stadgar och regler och fritt välja sina egna representanter. Organisera sin egen administration och sina egna aktiviteter samt formulera sina egna program. sluta sig samman i organisationer och gå med i internationella sammanslutningar. Myndigheterna måste avstå från alla former av inblandning, men har rätt att göra vissa undantag för till exempel militär och polis. 11

12 ILO:s 8 kärnkonventioner Konvention 98 skyddar rätten för arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer att sluta kollektivavtal genom frivilliga förhandlingar. De viktigaste punkterna i konvention 98 Fria förhandlingar ska främjas. Syftet ska vara att reglera anställningsvillkoren via kollektivavtal. Både arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer skyddas mot inblandning i sin verksamhet. Arbetsgivare eller deras organisationer får därför inte ställa som villkor att arbetstagare inte får vara med i facket eller måste säga upp sitt medlemskap. Arbetsgivaren får heller inte avskeda, trakassera, diskriminera eller på annat sätt kränka en anställd för att hon eller han är med i facket eller deltar i fackliga aktiviteter. Konventionen kräver också nationella övervakningssystem och en rättsapparat som garanterar att de fackliga rättigheterna kan utövas. 150 av ILO:s 183 medlemsländer har hösten 2010 ratificerat konvention 87, som antogs av ILO Sverige undertecknade den av ILO:s medlemsländer har ratificerat konvention 98 som antogs av ILO Sverige undertecknade den

13 mänskliga rättigheter i arbetslivet Förenings- och organisationsfrihet Konvention 98: Rätt att organisera sig och förhandla kollektivt 13 ILO_8 konventioner.indd

14 Konvention 29: Förbud mot tvångs- och straffarbete 8 kärnkonventioner Tvangsarbete ILO:s 14 ILO_8 konventioner.indd

15 mänskliga rättigheter i arbetslivet Ett slavuppror i Karibien för mer än 200 år sedan var det första steget mot slaveriets avskaffande, men det är en kamp som ännu inte är avslutad. Ännu idag finns det mer än 12 miljoner människor som arbetar under tvång. När konvention 29 antogs 1930 var tvångsarbete vanligt i bland annat de europeiska kolonierna och Stalintidens Sovjet. De moderna formerna kan vara skuldslaveri, där lantarbetare, papperslösa och andra migrantarbetare får arbeta av sin skuld i åratal. I Asien finns den största andelen moderna slavar och trafficking av både barn och vuxna är ett ständigt hot för utsatta människor. Ukraina har utvecklats till ett transitland för alla former av trafficking och av Moldaviens många migrantarbetare är det en fjärdedel som exploateras. Tvångsarbetets medel kan vara innehållande av lön, tvång att utföra uppgifter emot den egna viljan, hot om våld eller om att anmäla en papperslös till myndigheterna. Tvångs- och straffarbete definieras av ILO som allt arbete som påtvingas en person genom hot om straff, och där personen tvingats att erbjuda sin arbetskraft. De viktigaste punkterna i konvention 29 tvångs- och straffarbete ska vara förbjudet i nationell lagstiftning. Olagligt användande av tvångsarbete ska bestraffas strängt och effektivt. vissa former av tvångs- och obligatoriskt arbete är tillåtet, till exempel obligatorisk militärtjänst, straffarbete och medborgerliga insatser vid krig och katastrofer. Myndigheterna måste sätta upp noggranna bestämmelser för när och hur obligatoriskt arbete får användas. De som utsätts för tvångsarbete ska kunna överklaga detta på ett rättssäkert sätt. 15

16 ILO:s 8 kärnkonventioner Konvention 105 skärper ytterligare förbudet mot tvångsarbete, främst när det gäller missbruk i politiska eller ekonomiska syften. De viktigaste punkterna i konvention 105 arbetstagare som deltagit i strejker får inte straffas med tvångsarbete. arbetsgivare får inte använda tvångsarbete för att disciplinera eller styra de anställda. tvångsarbete får inte användas som straff för att man uttryckt politiska eller ideologiska åsikter som står i motsats till det rådande politiska, sociala eller ekonomiska systemet. tvångsarbete får inte användas för att diskriminera minoriteter och utsatta grupper. Konvention 29 antogs av ILO 1930 och har ratificerats av 174 medlemsländer. Sverige undertecknade den Konvention 105 antogs av ILO 1957 och har ratificerats av 169 medlemsländer. Sverige undertecknade den

17 mänskliga rättigheter i arbetslivet Tvangsarbete Konvention 105: Avskaffande av tvångsarbete 17 ILO_8 konventioner.indd

18 Diskriminering ILO:s 8 kärnkonventioner Konvention 100: Lika lön för lika arbete oavsett kön 18 ILO_8 konventioner.indd

19 mänskliga rättigheter i arbetslivet Konventionerna 100 och 111 försöker komma tillrätta med det mest spridda och seglivade förtryck som förekommer i arbetslivet och som fortfarande inte är utrotat, vare sig i västerländskt arbetsliv eller någon annanstans. Det handlar om diskriminering mot kvinnor, utsatta grupper eller minoriteter. Konvention 100 uppmärksammar sanningen som råder i hela världen att kvinnor har sämre arbetsförhållanden, längre sammanlagd arbetstid och sämre betalt än män. De som arbetar i andras hem är isolerade och hamnar lätt i beroendeställning till sina arbetsgivare. Rapporter om att kvinnliga hushållsanställda utsätts får våld och övergrepp ökar. Andra exempel på utsatta grupper på arbetsmarknaden är migrantarbetare som har en svag ställning på arbetsmarknaden, bristande kännedom om villkoren i det nya landet och kanske saknar dokument. De viktigaste punkterna i konvention 100 Lika lön för lika arbete oavsett kön. krav på åtgärder för att underlätta en objektiv värdering av arbetsuppgifterna. staten måste samarbeta med sitt lands arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer för att säkerställa att konventionen följs. 19

20 ILO:s 8 kärnkonventioner Konvention 111 ska förhindra att arbetstagare utsätts för diskriminering i arbetslivet i samband med yrkesutbildning eller när en person söker arbete. Här har diskrimineringsförbudet vidgats till att inkludera de grupper som nämns i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Som diskriminering i arbetslivet ses i konvention 111 varje åtskillnad, uteslutning eller företräde på grund av ras, hudfärg, kön, religion, politisk uppfattning, nationell härstamning eller socialt ursprung, när det leder till att jämställdhet i fråga om anställning eller yrkesutövning begränsas eller elimineras. De viktigaste punkterna i konvention 111 Alla länder ska förbinda sig att driva en politik för att främja jämställdhet i arbetslivet. Diskriminering vad det gäller anställning, yrkesutövning och arbetsförmedling ska avskaffas. staten ska samarbeta och söka stöd från arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och andra parter. Lagstiftning och utbildning ska säkerställa att konventionen följs. en nationell tillsynsmyndighet ska bevaka att konventionens krav uppfylls. Konvention 100 antogs 1951 av ILO och är ratificerad av 168 medlemsländer. Sverige undertecknade den Konvention 111 antogs 1958 av ILO och är ratificerad av 169 medlemsländer. Sverige undertecknade den

21 mänskliga rättigheter i arbetslivet Diskriminering Konvention 111: Diskriminering vid anställning och yrkesutövning 21 ILO_8 konventioner.indd

22 ILO:s 8 kärnkonventioner Barnarbete Konvention 138: Minimiålder för arbete 22 ILO_8 konventioner.indd

23 mänskliga rättigheter i arbetslivet Minst 215 miljoner barn utnyttjas i arbetslivet, som skuldslavar, i farliga industrier, som sexslavar eller barnsoldater. Situationen är fruktansvärd på många håll, men har trots allt förbättrats. Konvention 138 bestämmer minimiålder för att börja arbeta. Som barn räknas alla under 18 år. FN:s mål är att barnarbete ska vara utrotat till år 2016 och både ILO och många andra organisationer arbetar för att det ska kunna bli verklighet. I det arbetet spelar ILO-konventionerna en viktig roll. I många länder där barnarbete förekommer finns i dag en acceptans av konventionens innehåll och en vilja att arbeta för att den ska genomföras. De viktigaste punkterna i konvention 138 Individen ska ha avslutat obligatorisk skolgång och vara lägst 15 år för att anses som arbetsför. Lättare arbeten ska generellt ha 13 år som minimiålder, och farligt arbete 18 år. Om ekonomin och utbildningssektorn i landet är underutvecklade är den generella regeln avslutad skolgång och en lägsta arbetsför ålder på 14 år. Utvecklingsländer kan efter konsultation med arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer göra undantag för vissa yrkesområden, till exempel familjeföretag och småbruk som producerar för den lokala marknaden. Undantag får inte göras inom gruv-, tillverknings- och byggnadsindustrin, energiproduktion, verksamhet för sanitära anordningar, transport och lagerverksamhet samt kommersiellt drivna jordbruksföretag. 23

24 ILO:s 8 kärnkonventioner Konvention 182 syftar till att koncentrera ansträngningarna på att först avskaffa de värsta formerna av barnarbete. Till de värsta formerna av barnarbete räknas: slaveri eller alla jämförbara bruk och sedvänjor som påminner om slaveri, som handel med barn, livegenskap, skuldslaveri och tvångsarbete, inklusive tvångsrekrytering av barn som soldater i väpnade konflikter. utnyttjande, rekrytering och utbjudande av barn i samband med prostitution, framställande av pornografi eller medverkande i pornografiska framträdanden. utnyttjande, rekrytering och utbjudande av barn för olaglig verksamhet, särskilt framställning av och handel med droger. De viktigaste punkterna i konvention 182 Länderna ska vidta omedelbara och effektiva åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete samt övervaka att reglerna följs. genomförandet ska ske i samverkan mellan myndigheterna och parterna på arbetsmarknaden. Medlemslandet måste agera kraftfullt för att förhindra att barn engageras i de värsta formerna av barnarbete och hjälpa dem med rehabilitering och social integration. samhället ska garantera tillgång till gratis skolgång och, om möjligt, yrkesutbildning, samt identifiera och söka upp barn som löper extra stor risk. Flickors speciellt utsatta situation ska uppmärksammas, inte minst för att bekämpa barnprostitution och annat sexuellt utnyttjande. Konvention 182 säger också att medlemsstaterna måste hjälpa varandra för att konventionen ska få full genomslagskraft. Därför behövs utökat internationellt samarbete med stöd för social och ekonomisk utveckling, fattigdomsbekämpning och allmän utbildning. Konvention 138 antogs av ILO 1973, och 155 av ILO:s medlemsländer har ratificerat den. Sverige undertecknade den Konvention 182 antogs av ILO 1999, och 172 av ILO:s medlemsländer har ratificerat den. Sverige undertecknade den

25 mänskliga rättigheter i arbetslivet Barnarbete Konvention 182: Mot de värsta formerna av barnarbete 25 ILO_8 konventioner.indd

26 ILO:s 8 kärnkonventioner Kärnkonventionernas genomslag Foto: ILO/m.Crozet Sverige har ratificerat samtliga kärnkonventioner, men stora och ekonomiskt betydelsefulla länder som USA, Indien, Iran, Kina, Saudiarabien och Sydkorea har bara skrivit på ett fåtal. Det är framför allt konvention 87 och 98, om förenings- och organisationsfrihet som dessa länder inte vill underteckna. Antalet ratificeringar för kärnkonventionerna ligger skyhögt över den för många andra ILO-konventioner. Mellan 150 och 174 länder hade år 2010 skrivit under de olika kärnkonventionerna. Konvention 182 mot de värsta formerna av barnarbete och konvention 29 mot tvångsarbete ligger högst med 172 respektive 174 ratificeringar. 11 av ILO:s medlemsländer har inte skrivit under konvention 182 mot de värsta formerna av barnarbete. En ung pojke bär plastflaskor i La Paz, Colombia. Lästips: På regeringens webbplats om mänskliga rättigheter kan du bland annat hitta samtliga ILO:s konventioner i svensk översättning samt ladda ner utbildningshäftet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter. 26 ILO_8 konventioner.indd

27 mänskliga rättigheter i arbetslivet Begränsade straffsanktioner Liksom övriga FN-organ saknar ILO möjlighet att utdöma straff till de länder som bryter mot konventionerna, men organisationen har ett utarbetat övervakningssystem. De länder som ratificerat kärnkonventionerna måste rapportera till ILO hur de lever upp till sina åtaganden och det ska ske vartannat år. För övriga konventioner gäller vart femte år. Regeringarnas rapporter granskas sedan av ILO:s expertkommitté, som består av ett tjugotal oberoende jurister. De gör en egen rapport som sedan läggs fram för ILO:s arbetskonferens. Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer får kopia på sin regerings rapport och det finns rutiner för att fånga upp deras invändningar. Parterna kan också självständigt anmäla en regering som inte lever upp till sina åtaganden. Under ILO:s årliga arbetskonferens kan både regeringar, fackliga representanter och arbetsgivarorganisationer ta upp och diskutera de kränkningar av konventionernas innehåll som hela tiden sker. Det är en granskning som liknar en juridisk process i en domstol. I en speciell kommitté får det kritiserade landet försvara sig. Kritikerna är fackföreningar eller arbetsgivare samt andra länders regeringar. I särskilt allvarliga fall kan ILO tillsätta en särskild kommission som kan uppmana till åtgärder mot ett land som bryter mot konventionerna. Det gjordes mot Burma eftersom militärjuntan där under lång tid använt sig av tvångsarbete. År 2000 uppmanade ILO sina medlemsländers regeringar, arbetsgivare och fackföreningar samt internationella organisationer att sätta tryck på militärjuntan. EU upphävde därför sina tullförmåner för Burma och införde en rad handelssanktioner. Men de länder som fortsätter att bryta mot de mänskliga rättigheterna i arbetslivet, trots kritiken från ILO, kan oftast göra det riskfritt. Organisationen kan inte på egen hand hindra eller bestraffa dem, men har försökt att få organisationer som faktiskt har sanktionsmöjligheter att införa ILO:s kärnkonventioner i sina avtal. EU har till exempel infört kärnkonventionerna i sitt tullpreferenssystem som med viss framgång påverkat utvecklingen i Vitryssland. Brott mot ILO:s konventioner och mänskliga rättigheter i arbetslivet förekommer ständigt. IFS - Internationella fackliga samorganisationen ger årligen ut rapporten Kränkningar av fackliga rättigheter som är en välgrundad dokumentation av de övergrepp och kränkningar som är vardagsmat över hela världen. 27

28 ILO:s 8 kärnkonventioner Från världskrig till fredspris I slutet av 1800-talet levde stora grupper av arbetare under svåra omständigheter, och någon arbetsrätt som tog tillvara deras intressen existerade knappast. Makthavarna var rädda för att den sociala misären och de stora orättvisorna som industrialiseringen medförde skulle leda till revolution. Därför tog representanter för näringslivet upp frågan om att med internationella avtal reglera arbetstagarnas villkor. Första världskriget fick sitt slut genom fredsfördraget i Versailles I fördraget betonade man starkt att en hållbar och universell fred bara kunde uppnås om den byggde på social rättvisa. Utifrån dessa tankar skapades International Labour Organization, som en del av Versaillesfördraget. ILO började genast arbeta och antog sin första konvention 1919, som stadgar åtta timmars arbetsdag, sex dagar i veckan. Under 1930-talets ekonomiska depression fördes alltmer fruktlösa samtal mellan arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Men i slutskedet av andra världskriget antog ILO den så kallade Philadelphiadeklarationen, som fortfarande är vägledande för ILO:s arbete. I deklarationen förtydligades ILO:s viktigaste principer: arbetskraft är inte en handelsvara yttrande- och föreningsfrihet är grundläggande för att uppnå varaktiga sociala framsteg fattigdom, varhelst den finns, är ett hot mot hela samhällets välstånd alla människor; oavsett ras, tro eller kön, har rätt att sträva efter materiellt och andligt välbefinnande, och att få göra detta under levnadsvillkor som utmärks av frihet och värdighet, ekonomisk trygghet och lika möjligheter När FN bildades efter andra världskriget blev ILO en del av den nya organisationen tilldelades ILO Nobels fredspris med motiveringen att ILO:s arbete»har haft ett varaktigt inflytande på flera länders lagstiftning«. 28

29 mänskliga rättigheter i arbetslivet ILO tilldelas Nobels fredspris Från vänster till höger Gullmar Bergenström (arbetsgivarnas representant), Hector Gros Espiell (regeringarna), Jean Màri (arbetstagarna) och David A. Morse (ILO:s generaldirektör). Foto: ILO Foto: ILO Edward Phelan, ILO:s generaldirektör (tv) och Trygve Lie, FN:s generalsekreterare (th), skriver 1946 under ett avtal som gör ILO till det första specialiserade FN-organet. 29

30 ILO:s 8 kärnkonventioner Foto: ILO/m. Crozet Ett viktigt fackligt verktyg I den globala fackliga strategi som svensk fackföreningsrörelse är en del av spelar kärnkonventionerna en central roll. De är en konkret utgångspunkt som alla aktörer känner till och som ingen kan vifta bort som oväsentligheter. Deras existens gör det tydligt att rättigheter i arbetslivet är grundläggande mänskliga rättigheter. Här är några exempel på hur fackföreningarna använder dem i sitt globala och lokala engagemang. Globala ramavtal Med kärnkonventionerna som grund sluter globala branschfack och multinationella företag avtal som omfattar företagets samtliga arbetsplatser och anställda i världen. Avtalen reglerar grundläggande arbetsvillkor om exempelvis fackliga rättigheter, löner, säkerhet, arbetsmiljö och förbud mot barnarbete. Några svenska företag som har slutit sådana avtal är SKF, SCA, Skanska, H&M, IKEA, Securitas och Elanders. OECD:s riktlinjer för multinationella företag Riktlinjerna bygger på innehållet i kärnkonventionerna och är ett sätt att påverka multinationella företag att följa nationella lagar och kärnkonventionernas inne- 30

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter liksom ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Liten guide om offentliga upphandlingar Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Innehåll Varför en guide? Sid. 3 ILO:s åtta kärnkonventioner

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter Faktaunderlag: Regler om mänskliga rättigheter Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter I Sverige är det grundlagarna som reglerar det demokratiska systemet och skyddar grundläggande

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ARBETSLIVET

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ARBETSLIVET Mänskliga rättigheter i arbetslivet MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ARBETSLIVET Om ILO och internationell arbetsrätt Göran Arrius, ordförande Saco, och Kristina Henschen, chef på Union to Union, under Stockholm

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ARBETSLIVET

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ARBETSLIVET MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ARBETSLIVET Om ILO och internationell arbetsrätt Labour Organization) och kärnkonventionerna är därför fackföreningsrörelsens viktigaste arena och verktyg för att försvara de mänskliga

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling

Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling Miljökrav i alla upphandlingar Uppförandekod för leverantörer Socialt ansvarstagande i upphandling Varför spelar

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

VÅRT ARBETSMILJÖARBETE I KINA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE - STRÄVA EFTER ATT BLI BÄTTRE

VÅRT ARBETSMILJÖARBETE I KINA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE - STRÄVA EFTER ATT BLI BÄTTRE VÅRT ARBETSMILJÖARBETE I KINA VÅRT ARBETSMILJÖARBETE - STRÄVA EFTER ATT BLI BÄTTRE VÅR RESA..började 2006 då Skanska gav oss i uppdrag att göra social revision i samband med leveranserna till Clarion Sign.

Läs mer

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Vägen till ett bättre arbetliv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Sverige i världen då och nu En återblick i den svenska historien Industrialisering och tillväxt men minskar fattigdomen?

Läs mer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer

SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer SJ koncernens Uppförandekod för leverantörer I SJs uppförandekod för leverantörer anger vi våra grundläggande krav vad gäller mänskliga rättigheter och arbetsvillkor, miljö och affärsetik. SJ förväntar

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Vattenfalls uppförandekod för leverantörer

Vattenfalls uppförandekod för leverantörer Vattenfalls uppförandekod för leverantörer Inledning Vattenfall tillhandahåller energi för dagens samhälle och bidrar till morgondagens energisystem. Vi åtar oss att bedriva vår affärsverksamhet i enlighet

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan Hållbar upphandling Hållbar upphandling Gemensamt projekt Stockholms Läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne är huvudmän för framförallt sjukvård men också för kollektivtrafik och hållbar

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Nya EU-direktiven DIREKTIV 2014/24/EU (LOU) DIREKTIV 2014/25/EU (LUF) DIREKTIV 2014/23/EU (Koncessioner) Nya EU-direktiven Offentlig upphandling ges en framträdande roll i Europa 2020-strategin, som ett

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

HUR VI GÖR. Västerås 2014-02-17. Olov Andersson

HUR VI GÖR. Västerås 2014-02-17. Olov Andersson HUR VI GÖR Som riktlinjer och i vissa stycken krav i vår verksamhet har vi formulerat en samling policys. Som intressent till vårt bolag ser vi gärna att ni bekantar er med vår hållning i dessa frågor.

Läs mer

SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER April 2014 SAMMANFATTNING SODEXOS UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER 3 INLEDNING 3 AFFÄRSINTEGRITET 4 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER PÅ ARBETSPLATSEN

Läs mer

Infranords uppförandekod

Infranords uppförandekod Uppförandekod Infranords uppförandekod Infranords uppförandekod tydliggör hur vi ska uppträda som affärspartners, arbetsgivare och samhällsaktör. Uppförandekoden har beslutats av Infranords styrelse och

Läs mer

Hållbarhetsregler för leverantörer

Hållbarhetsregler för leverantörer 1 (5) Hållbarhetsregler för leverantörer Genom att leverantören skriver under affärsavtalet intygas att leverantören, och eventuella underleverantörer, följer de krav som är formulerade i detta dokument

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

Utvärdering av påverkan av ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering, 2008

Utvärdering av påverkan av ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering, 2008 Yttrande Utvärdering av påverkan av ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering, 2008 Genom remiss den 28 maj 2015 har Svenska ILO-kommittén anmodats att yttra sig angående en utvärdering

Läs mer

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen.

Uppförandekoden kan dock ställa krav som överträffar de krav som ställs av den nationella lagstiftningen. Uppförandekod 1 Introduktion Med ambitionen att kontinuerligt förbättra vår produktionsmiljö och arbetsvillkor ur etiska och sociala aspekter arbetar vi med vår uppförandekod som minimistandard. Uppförandekoden

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel

Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel Preem Sustainability System for Biofuels 2011-09-07 Nadja Paz, Miljökoordinator Varuförsörjningen Preems kontrollsystem och dess grunder Kontrollsystemets grunder

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:4 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sociala krav vid upphandling uppförandekod för leverantörer Föredragande landstingsråd: Chris Heister Ärendet Landstingsdirektören framhåller

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen LÄRARHANDLEDNING Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen Lärarhandledning Om materialet Det här materialet är producerat av Arena skolinformation, en del av Arenagruppen, i nära samarbete

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer Uppförandekod för leverantörer 1 Inledning 1.1 Uppförandekodens grundval: Internationella standarder Denna uppförandekod ( uppförandekoden ) grundar sig på de allmänna principerna i FN:s allmänna förklaring

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative.

Husqvarna Group rapporterar årligen om sitt hållbarhetsarbete i enlighet med riktlinjerna för Global Reporting Initiative. Uppförandekod Husqvarna Groups uppförandekod följer FNs Global Compacts principer kring mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och korruption riktade till företag. Husqvarna Group stödjer FN Global Compact

Läs mer

Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär

Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär BILAGA 2 TILL CIRKULÄR 09:86 1 (5) Förklaringstexter till SKL:s uppföljningsformulär Fråga 1 Vilken typ av företag är ni? Olika typer av företag har olika förutsättningar att arbeta med leverantörsansvar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

UNI-OTE Globalt avtal

UNI-OTE Globalt avtal UNI-OTE Globalt avtal INLEDNING Detta avtal mellan Union Network International (hädanefter UNI), med huvudkontor i Genève (Nyon), Schweiz, som representerar fackförbund som organiserar OTE-anställda världen

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE

VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE VÅRA BARNRÄTTSFRÅGOR I SVERIGE UNICEFs uppdrag i Sverige Förutom fältkontor med långsiktiga utvecklingsprogram och katastrofberedskap i 156 länder och territorier, finns UNICEF även representerat i höginkomstländer,

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling

Utkast till lagrådsremiss Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling Yttrande Utkast till lagrådsremiss Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling Bakgrund Svenska ILO-kommittén har genom remiss den 26 februari 2016 (Fi2016/00530/UR) ombetts att yttra sig

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

ITF:s STYRELSE. London, 22-23 oktober 2009 GLOBALA RAMAVTAL

ITF:s STYRELSE. London, 22-23 oktober 2009 GLOBALA RAMAVTAL EB/Oct 09/10(d) ITF:s STYRELSE London, 22-23 oktober 2009 Punkt 10(d) på dagordningen: GLOBALA RAMAVTAL Inledning 1. Styrelsen (oktober 2007) instruerade generalsekreteraren att tillsätta en arbetsgrupp

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Bilaga Uppförandekod för Leverantörer

Bilaga Uppförandekod för Leverantörer Bilaga Uppförandekod för Leverantörer Godkänd av Senaste förändring Gäller from: Sid. Regionfullmäktige 2013-02-04 2013-12-01 1(5) Sveriges regioner och landstings uppförandekod för leverantörer Sveriges

Läs mer

ANDRA UPPLAGAN LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

ANDRA UPPLAGAN LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen ANDRA UPPLAGAN LÄRARHANDLEDNING Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen Lärarhandledning Om materialet Det här materialet är producerat av Arena Skolinformation, en del av Arenagruppen, i

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Sinfras uppförandekod för leverantörer

Sinfras uppförandekod för leverantörer Sid: 1 08-52509940 s uppförandekod för leverantörer är en inköpscentral och har högt uppställda krav och förväntningar på ramavtalsleverantörer som upphandlas av för våra medlemmars räkning. För är hållbarhet

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Från hembiträde till erkänd hushållsanställd FRÅN HEMBITRÄDE TILL ERKÄND HUSHÅLLSANSTÄLLD

Från hembiträde till erkänd hushållsanställd FRÅN HEMBITRÄDE TILL ERKÄND HUSHÅLLSANSTÄLLD Från hembiträde till erkänd hushållsanställd FRÅN HEMBITRÄDE TILL ERKÄND HUSHÅLLSANSTÄLLD Bättre arbetsvillkor för alla världens hushållsanställda FAKTA: HUSHÅLLSANSTÄLLDA En hushållsanställd är en person

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.9.2014 COM(2014) 563 final 2014/0259 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för medlemsstaterna att i Europeiska unionens intresse ratificera 2014 års protokoll

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Vision är en Fair Union

Vision är en Fair Union Vision är en Fair Union Vision är en Fair Union Vision vill ha ett schyst arbetsliv. För oss slutar arbetet för schysta villkor inte vid vår egen arbetsplats eller ens vid vårt lands gränser. Det är därför

Läs mer

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling 1(5) UPPHANDLINGS- OCH INKÖPSPOLICY FÖR BOTKYRKA KOMMUN Denna policy ersätter Upphandlingspolicy för Botkyrka kommun och Riktlinjer för Botkyrka kommuns upphandlingar, antagna av kommunfullmäktige 2005-09-29,

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

STOPPA BARNARBETE. Foto: Per Anders Pettersson/Pressens Bild

STOPPA BARNARBETE. Foto: Per Anders Pettersson/Pressens Bild STOPPA BARNARBETE STOPPA BARNARBETE Foto: Per Anders Pettersson/Pressens Bild Titta på handen här ovanför. Den tillhör en ung pakistansk mattpojke. Bilden togs i början av det nya millenniet i samband

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer

SKF etiska riktlinjer. för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKF etiska riktlinjer för leverantörer och underleverantörer SKFs leverantörer och underleverantörer spelar en viktig roll i vår efterfrågekedja

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

ÖPPNA STARKA OCH FRIA

ÖPPNA STARKA OCH FRIA ÖPPNA STARKA OCH FRIA Öppna starka och fria Hbtq i globalt fackligt samarbete Hbtq i globalt fackligt samarbete FOTO: UNION TO UNION Göran Arrius, ordförande Saco, och Kristina Henschen, chef på Union

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Vad är Global Compact?

Vad är Global Compact? Vad är Global Compact? Vid det ekonomiska världsforumet (World Economic Forum) i Davos i januari 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan företagen att ansluta sig till en global pakt med gemensamma

Läs mer

Facket handlar rättvist

Facket handlar rättvist Facket handlar rättvist Facket handlar rättvist LO arbetar för rätten till förbättrade löner och arbetsvillkor över hela världen. En del av det internationella solidaritetsarbetet är samarbetet med Fairtrade.

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen LÄRARHANDLEDNING Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen Lärarhandledning Om materialet Det här materialet är producerat av Arena skolinformation, en del av Arenagruppen, i nära samarbete

Läs mer

Mänskliga rättigheter är en av huvudprinciperna som vägleder Åkes Sportservice AB i våra dagliga handlingar.

Mänskliga rättigheter är en av huvudprinciperna som vägleder Åkes Sportservice AB i våra dagliga handlingar. Uppförandekod Introduktion Åkes Sportservice AB:s uppförandekod är skriven i enlighet med The World Federation of the Sporting Goods Industry (WFSGI)s vägledande principer för uppförandekoder samt FN:s

Läs mer

Social uppförande kod AB Sporrong. Lagliga krav

Social uppförande kod AB Sporrong. Lagliga krav Social uppförande kod AB Sporrong Lagliga krav Vår allmänna regel är att alla våra leverantörer, i all sin verksamhet måste följa nationell lagstiftning i de länder där de verkar. Skulle något av Sporrongs

Läs mer

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD

HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD HUSQVARNA-KONCERNENS UPPFÖRANDEKOD Code of conduct HANS LINNARSON, VD och koncernchef Husqvarna har under sin l ånga och tr aditionsrik a historia byggt upp et t mycket got t anseende som är ovärderligt.

Läs mer

Förslag till placeringsreglemente

Förslag till placeringsreglemente Förslag till placeringsreglemente Placeringsreglemente för FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRBUND fastighets kongress 2010 Innehåll 1. Organisation för kapitalförvaltningen 2. Övergripande mål och regler 2.1 Konfliktberedskap

Läs mer

Våra etiska regler Uppförandekod

Våra etiska regler Uppförandekod Våra etiska regler Uppförandekod ABA Skol AB erbjuder det bästa inom bild- & lekmaterial, läromedel och skolmöbler till de viktigaste människorna i världen! Vi är ett företag som säljer bild-, förbruknings-

Läs mer

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling

Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Miljökrav och socialt ansvar i offentlig upphandling Bengt Strömstedt Miljöchef Försvarets materielverk (FMV) www.fmv.se bengt.stromstedt@fmv.se Vi levererar komplexa produkter för militär och civil användning.

Läs mer

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE!

RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! RÄTTIGHETER FÖR VARENDA UNGE! Ett skolmaterial om barnets rättigheter Källor: INNEHÅLL Rättigheter för varenda unge är baserat på UNICEF Finlands skolmaterial Dags för rättigheter. www.unicef.se Illustrationer:

Läs mer