nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarkaden för småhus

Transkript

1 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarkaden för småhus Torbjörn Sandberg och Conny Overland, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Forskning och Utveckling Värmegles 2003:1 1

2 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 Svensk Fjärrvärme AB Januari

3 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus torbjörn sandberg och conny overland, handelshögskolan vid göteborgs universitet Forskning och Utveckling Värmegles 2003:1 ISSN Svensk Fjärrvärme Art. Nr

4 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 I rapporten redovisar författarna sina resultat och slutsatser. Publicering innebär inte att Svensk Fjärrvärme AB eller styrgruppen för Värmegles Fjärrvärme tagit ställning till slutsatser och resultat. 4

5 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 Sammanfattning Nulägesanalys - värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus är en studie som genomförts på uppdrag av Svensk Fjärrvärme, fjärrvärmeföretagens branschorganisation, inom ramen för projektet Värmegles Fjärrvärme. Studien syftar till att ge en lättillgänglig och så korrekt bild över värmemarknaden för småhus som möjligt på områdesindelad nivå. Således belyses inte bara fjärrvärme utan även ett flertal andra värmekällor såsom värmepumpar, gas, olja med flera. Studien har genomförts under drygt två månaders tid juni till augusti Data har samlats in från en mängd olika offentliga samt ett fåtal icke offentliga statistikkällor, och har därefter sammanfogats till en approximation av hur stor andel av det totala småhusbeståndet som respektive värmekälla förser med uppvärmning; detta har gjorts för riket samt områdesindelat på kommun- och länsnivå. Kommunvisa marknadsandelar för de olika typerna av värmekälla visas som intervall i kartor. Utöver fastställande av marknadsandelar har även trender identifierats för de olika typerna av värmekälla. Dessa har illustrerats i stapeldiagram. Härigenom har förhoppningen varit att dels kunna lägesange fjärrvärme och andra värmesystem, dels kunna ge kursriktning i vilken man färdas. Av det material som omfattas av rapporten kan man sluta sig till att den största värmekällan alltjämt är användandet av enkom el; 40 % av alla småhus har antingen direktverkande eller vattenburen el endast. Fjärrvärme värmer upp ungefär 11 % av rikets småhus medan motsvarande siffra för värmepumpar är 8 %. Av småhusen är det vidare 5 % som har panna som endast kan elda olja och 2 % som endast kan elda biobränsle. 30 % har någon form av kombipanna och gas värmer än så länge bara drygt en procent av alla småhus. Sett till geografisk fördelning går det vad avser fjärrvärmen inte att urskilja någon tydlig tyngdpunkt. Man kan förvisso konstatera att andelen fjärrvärmeuppvärmda hus är större i övre Norrland och södra Sverige än vad som är fallet i mellersta delen av landet. Dock går det inte att påvisa regionala tendenser, utan en hög andel småhus med fjärrvärme tycks snarare vara resultatet av medvetna satsningar på kommunal nivå. Hus med el, såväl direktverkande som vattenburen, förefaller ha snarlika marknadsandelar oavsett var i landet man befinner sig. De tre värmekällor som just nu växer snabbast är värmepumpar, fjärrvärme samt kombinationen biobränsle och el. Fjärrvärmen har under 2002 uppvisat en klart högre tillväxt på småhusmarknaden än vad som tidigare har varit fallet, men mest anmärkningsvärt är ändå att värmepumparna växte med över 20 % år Andra tydliga trender är oljans tillbakagång; såväl pannor för enbart olja och för olja och biobränsle har under en längre tid stadigvarande förlorat marknadsandelar. 5

6 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Årsvis tillväxt för olika värmekällor i småhus för tidsperioden ,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% -5,0% -10,0% -15,0% -20,0% -25,0% År Panna för Biobränslen & el (d & v) Fjärrvärme Panna för Olja & el (d & v) Värmepumpar Panna för enbart Olja Panna för Olja & Biobränslen Figuren ovan visar tillväxttakten årsvis för några typer av värmekällor under nittiotalet. Där framgår det tydligt att värmepumpar i regel uppvisar högst tillväxttakt. Även fjärrvärmen och kombinationen biobränslen och el visar en klar positiv tillväxt.. Där framgår också tvivelsutan hur oljan har minskat i betydelse för uppvärmning av småhus. Oavsett om man ser till pannor för enkom olja eller till kombinationspannor där oljeeldning är möjlig så föreligger det en negativ tillväxt, som dessutom ökar över tiden. 6

7 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 Förord Programmet Värmegles Fjärrvärme löper under fyra år och har som mål att sänka kostnaderna för anslutning av hus i värmeglesa områden. Värmegles Fjärrvärme är uppdelat i fem delar varav denna rapport ingår i delen Nuläge. Syftet med denna studie är att ge en bild av hur marknaden för uppvärmning av småhus ser ut idag. Genom att kombinera statistik från ett flertal källor, bestående av både totalundersökningar och urvalsundersökningar, försöker denna rapport att sammanfatta nuläget. Denna undersökning konstaterar att det förekommer svårigheter med att kombinera flera källor med olika reliabilitet för att mäta olika värmesystem för småhus. Rapporten har utarbetats, på uppdrag av Svensk Fjärrvärme. För kvalitetsgranskning har ekon. dr Anders Sandoff (Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet) svarat. Projektledare har varit Henrik Feldhusen (Svensk Fjärrvärme). Tack ska riktas särskilt till Anders Sandoff och Henrik Feldhusen för stöd och synpunkter under utredningsarbetets gång, samt till Göteborg Energi och Sofia Söder som låtit oss husera i en gemytlig arbetsmiljö tillsammans med sakkunniga på området. Tack också till Martin Forsén (SVEP), Eje Sandberg (ATON Teknik), Thomas Sandberg och Knut Bernotat (KTH) och Göran Andersson (f.d. Energidata Göteborg AB) för att ni delat med er av era kunskaper och insikter. Slutligen, också ett tack till otaliga fler vid SCB, STEM, K-konsult, kommuner, fjärrvärmebolag bland andra vars tid vi har tagit i anspråk. Göteborg i augusti 2003 Conny Overland Torbjörn Sandberg 7

8 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Innehållsförteckning 1. Inledning Värmegles Fjärrvärme Utredningsuppdraget Studiens disposition Olika värmekällors utbredning Fjärrvärme till småhus Teknik Produktion Distribution Fjärrvärme i huset Faktorer för fjärrvärmens förutsättningar Fjärrvärmens utveckling och nuläge Övriga värmekällor Eluppvärmning Beskrivning Utveckling och nuläge Värmepumpar Beskrivning Utveckling och nuläge Biobränsle Beskrivning Utveckling och nuläge Olja Beskrivning Utveckling och nuläge Gas Beskrivning Utveckling och nuläge Kombipannor Olja och Biobränsle Olja, Biobränsle och El Olja och El Biobränsle och El Jämförelse mellan värmekällor Fördelning på riket Regionala skillnader

9 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 4. Analys av förändringar och trender Urskiljbara trender Analyser och jämförelser Förändringar på marknaden Drivkrafter bakom förändringarna Vad kostar värmen? Bidrag och subventioner Bidrag kopplade till energianvändning i småhus Ej genomförbara analyser Slutsatser och diskussion Slutsatser Förslag till vidare studier Energistatiska brister Perspektivförskjutning Metodik Studiens trovärdighet Validitet Metod Verktyg Beskrivning av datainsamling Reliabilitet Kvaliteten på underliggande data Kvaliteten på utredarna Beskrivning av statistiken Folk och bostadsräkningar (FoB 85 och FoB 90) Beskrivning av statistiken Statistikens kvalitet Bostadsbestånd Beskrivning av statistiken Statistikens kvalitet Svensk Fjärrvärme Beskrivning av statistiken Statistikens kvalitet SVEP Brunnsarkivet Anmälningar till kommunerna - FTR Beskrivning av statistiken Statistikens kvalitet

10 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 Svensk Fjärrvärme AB Januari Statistiska meddelanden, EN16SM Beskrivning av statistiken Statistikens kvalitet Sotarstatistiken Beskrivning av statistiken Statistikens kvalitet Beskrivning av analysprocessen Folk och bostadsräkningar (FoB 85 och FoB 90) Evalveringsundersökningar Uppgift saknas Nya kommuner Lägenheter Jämförbarhet Bostadsbeståndet Småhus 1985 och Värmepumpar Statistiska meddelanden, EN16SM Analys av sotarstatistiken Sotarstatistiken och EN FoB 90 och EN Alla uppvärmningssystem Källförteckning Bilagor (se separat fil) Bilaga 1: Marknadsandelar för olika värmesystem. Riket & länen Bilaga 2: Antal småhus och typ av värmekälla, kommunal nivå Bilaga 3: Omvandlingsnycklar 10

11 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 1. Inledning Detta inledande avsnitt syftar till att ge en bakgrundsbeskrivning samt att förklara syftet med studien. Utredningsuppdraget kommer därvid också att presenteras samt en översikt av rapportens disposition att ges. 1.1 Värmegles Fjärrvärme Värmegles Fjärrvärme är en gemensam satsning av Svensk Fjärrvärme och Energimyndigheten. Syftet med forskningsprogrammet är att sänka kostnaderna för anslutning av fastigheter till fjärrvärmenäten i värmeglesa områden. Programbudgeten är på dryga 34 miljoner kronor och delas lika mellan Energimyndigheten och Svensk Fjärrvärme och dess medlemmar. Värmegles fjärrvärme är ett övergripande forsknings- och utvecklingsprogram med målsättningen att ta ett helhetsgrepp på alla relevanta faktorer som påverkar kostnaderna för fjärrvärmeanslutningar. Programmet ska skapa en bredd med studier både inom teknik, upphandling och försäljning samt beteende. Programmet inriktar sig på Gemensam uppvärmning i tätorter där det är glest mellan husen. Tekniskt betyder det en linjetäthet mellan 0,5 och 2 MWh/m. Projekten ska huvudsakligen inriktas mot allt som rör fjärrvärmedistributionen i området t.o.m. fjärrvärmecentralen. I detta inkluderas projektering, kundhantering m.m. I vissa fall kan eventuellt även projekt som innefattar husinterna system (efter fjärrvärmecentralen) tas med. För projektet Värmegles Fjärrvärme har följande mål definierats: Anslutningskostnaden för ett hus ska vara kronor. En anslutningsgrad om minst 70% ska kunna erhållas. All värmeproduktion i husen ska kunna ske med fjärrvärme. Kunderna ska kunna välja mellan flera anpassade prismodeller. 1.2 Utredningsuppdraget Denna utredning utförs på uppdrag av Svensk Fjärrvärme, som är fjärrvärmeföretagens branschorganisation, och syftar till att beskriva hur den nuvarande situationen på marknaden för uppvärmning av småhus ser ut. Uppdraget inleddes i slutet av juni 2003 och rapporteras till Svensk Fjärrvärme i slutet av augusti samma år. Mer konkret innebär det att vi undersöker typ av värmekälla i småhus med fördelning ner till kommunnivå. Antalet småhus är det mått som kommer att användas, varvid hänsyn till sekundäranslutningar kommer att tas. Utredningsuppdraget tar sin utgångspunkt i de brister som den officiella statistiken på området anses vara behäftad med. Det anses därför vara angeläget att granska och komplettera denna statistik. Huvudmålet med den här studien är således att presentera den svenska värmemarknaden för småhus. Det vill säga, ge en så korrekt bild av det rådande läget som möjligt samt att identifiera urskiljbara trender. Fokus läggs på fjärrvärme till småhus. Frågor som den här studien kommer att besvara är då: Vilka värmekällor används för att värma upp småhus? Hur stor andel av varje typ av värmekälla finns i respektive kommun? Vilka urskiljbara trender kan man identifiera när det gäller uppvärmning av småhus? 11

12 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Den här studien utgör då en del av värmeglesprojektets nulägesanalys, och kan ses som ett första steg från vilket avstamp för kommande forskning kan göras. Studien riktar sig förutom till Svensk Fjärrvärmes medlemmar, även till andra som i sin yrkesutövning arbetar med relaterade frågor och till allmänheten såsom en lättillgänglig översikt av marknadsläget för uppvärmning av småhus. 1.3 Studiens disposition I kapitel 2 presenteras de olika typer av värmekällor som används för uppvärmning av småhus. Kapitlet inleds med en beskrivning av fjärrvärmens karaktär och marknadsmässiga utveckling. Därefter beskrivs andra värmekällor på motsvarande vis, om än inte lika ingående. I kapitel 3 jämförs därefter de olika typerna av värmekällor sett ur ett marknadsandelsperspektiv, och presenteras dels för riket som helhet, dels uppdelat länsvis. I kapitel 4 redovisas de urskiljbara trender man kan utläsa från materialet och bakomliggande orsaker analyseras. I Kapitel 5 presenteras de generella slutsatser som dras och en diskussion förs kring dessa. Vidare ges där förslag till vidare studier. Kapitel 6 är en metodikredogörelse som i detalj redovisar hur analysprocessen ser ut, och på vilka grunder slutsatserna vilar. 12

13 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 2. Olika värmekällors utbredning I detta kapitel ges först en beskrivning av fjärrvärmens karaktär och marknadsmässiga utveckling. Därefter behandlas andra typer av värmekällor; också där med betoning på dess utveckling på den svenska värmemarknaden för småhus. 2.1 Fjärrvärme till småhus Fjärrvärme är en teknik som inte på något sätt är en ny företeelse. Världens äldsta idag fungerande fjärrvärmesystem är över 700 år gammalt och använder naturligt varmvatten som värmekälla. ( Det första fjärrvärmebolaget kan sägas vara The Holly Steam Combination Company som startades 1877 i New York, med ett distributionssystem på 700 meter och 14 abonnenter. Man använde då en ångpanna från en nedlagd fabrik såsom värmekälla. I Sverige startade det första kommunala fjärrvärmeverket 1948 i Karlstad, och under 50-talet inleddes utbyggnaden i ett flertal kommuner. Under 70-talet eldade man huvudsakligen med olja, men efter oljekriserna gick man under 80-talet mer mot flis, kol och avfall. På senare tid har de biobaserade bränslena ytterligare ökat i utbredning och är i dagsläget det dominerande bränsleslaget. Spillvärme från exempelvis industrier och raffinaderier samt naturgas är andra exempel på energislag som kommit att få en viktigare roll Teknik I detta avsnitt ges en kortfattad beskrivning av fjärrvärmens tekniska egenskaper från produktion till slutanvändning Produktion Fjärrvärme produceras vanligen i en förbränningsanläggning där hetvattnet värms genom förbränning av ett bränsle. Ofta har man flera typer av produktionsanläggningar i ett fjärrvärmenät. Baslastanläggningar klarar produktionen under normala omständigheter. I en baslastpanna kan man använda billigare bränslen av sämre kvalitet, till exempel avfall. När värmebehovet ökar, till exempel kalla vinterdagar, kopplas spetslastanläggningar in. I dessa används oftast ett mera lätthanterligt bränsle, exempelvis lätt eldningsolja. I en del fjärrvärmenät finns också reservlastanläggningar som används om till exempel en baslastpanna skulle gå sönder Distribution Fjärrvärme distribueras genom att hetvattnet cirkuleras genom ett rörsystem. Även om använd teknik för att bygga upp ett fjärrvärmenät är väl beprövad, så är det kostsamt. Beroende på dimensioner på ledningarna och lokala förhållanden kan kostnaderna variera från till kronor per meter. Branschen arbetar mycket med att kvalitetssäkra näten för att få så lång livstid som möjligt. Ett välbyggt fjärrvärmenät kan ha en livslängd på ända upp till 100 år. Fjärrvärmerören består oftast av ett medierör som är isolerat med ett lager polyuretanskum och utanför detta ett ytterrör, manteln, av polyeten. Rören grävs normalt ner i marken, i gator eller i parker. I en del kommuner placeras rören i befintliga tunnlar under mark. För att distribuera hetvattnet används pumpar som normalt finns vid produktionsanläggningarna. I fjärrvärmenät där man har flera produktionsanläggningar, liksom i stora nät och nät med stora nivåskillnader, har man också pumpstationer ute i näten. 13

14 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Temperaturen på hetvattnet när det går ut i fjärrvärmenätet varierar normalt mellan 70 och 80 grader. Vid kall väderlek höjs temperaturen på vattnet, och mycket kalla dagar kan den vara grader. Temperaturen på vattnet i returledningen är cirka 40 grader lägre Fjärrvärme i huset Knutpunkten mellan fjärrvärmenätet och värmesystemet i ett hus är fjärrvärmecentralen. Det är där som det varma fjärrvärmevattnet värmer upp det vatten som cirkulerar i värmeelementen och dels värmer tappvarmvatten till bland annat kök och badrum. Uppvärmningen sker i värmeväxlare. I en fjärrvärmecentral finns minst två värmeväxlare, en för tappvarmvatten och en för värmeledningssystemet. Dessutom innehåller centralen cirkulationspump, expansionskärl och styrutrustning. Fjärrvärmevattnets genomströmning i värmeväxlarna regleras med styrutrustning så att så mycket värme som behövs överförs till huset. Hur stor en fjärrvärmecentral är bestäms helt av hur många lägenheter den ska försörja med värme och tappvarmvatten. En komplett fjärrvärmecentral för ett vanligt småhus är stor som ett överskåp i ett kök och står endera på golvet eller hängs upp på väggen. Fjärrvärmeledningarna som ansluts till fjärrvärmecentralen är i storlek som en vanlig vattenledning, dvs mm. Temperaturen på det vatten som strömmar in i värmeväxlarna är grader celsius då utomhustemperaturen är +2 grader eller mer. Sjunker temperaturen blir också fjärrvärmevattnet varmare. Den maximala temperaturen ligger på grader under riktigt kalla perioder. Temperaturen på fjärrvärmevattnet efter värmeväxlarna är omkring 40 grader lägre för småhus. Svensk Fjärrvärme har specificerat krav som en fjärrvärmecentral ska klara, och samarbetar med Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut (SP), som testar fjärrvärmecentraler och P-märker de som uppfyller kraven. När sedan fjärrvärmecentralen är på plats och installerad är det också viktigt att husets värmesystem trimmas in så att alla värmeelement får det vatten de behöver och man utnyttjar fjärrvärmevattnet och värmen fullt ut Faktorer för fjärrvärmens förutsättningar I utredningsuppdraget ingår att specificera hur många småhus som använder en viss värmekälla. För att underlätta jämförelser används respektive värmekällas andel, det vill säga antalet småhus med en viss värmekälla dividerat med totala antalet småhus. Vi har valt att benämna denna andel för marknadsandel. Ett företags marknadsandel åsyftar egentligen dess egna andel av den potentiella marknaden. För en leverantör av värmepumpar eller pelletspannor kan det totala småhusbeståndet kanske vara en relevant definition för den potentiella marknaden, men sannolikt inte för en leverantör av exempelvis fjärrvärme eller gas. Samtliga småhus i landet kan svårligen anses vara potentiella kunder för en fjärrvärme- eller gasleverantör. Detta är kopplat till den kanske viktigaste variabeln för att bedöma fjärrvärmens potential nämligen bebyggelsens täthet. Fjärrvärmen har en ansenlig konkurrensnackdel gentemot exempelvis värmepumpar eller värmepannor, såtillvida att den är geografiskt bunden. Medan en försäljare av värmepumpar kan sälja en enda värmepump i ett visst område och göra vinst på den så omöjliggör de höga investeringskostnaderna i samband med nätutbyggnad för en fjärrvärmeleverantör att erbjuda fjärrvärmeanslutning till samtliga intresserade. Begreppet marknadsandel åsyftar således värmekällans teoretiska, snarare än affärsmässiga marknadsandel. 14 Förutsättningarna för att ett område skall vara affärsmässigt intressant för en fjärrvärmeexpansion består i stor utsträckning av områdets täthet. Det finns flera alternativ för att beskriva ett områdes densitet. En variant är att beräkna ett värmetäthetsmått där man dividerar det uppskattade energibehovet med arealen. Ett annat alternativ är att beräkna linjetäthet, dvs hur mycket energi man kommer att leverera per

15 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 längdenhet fjärrvärmeledning. Ett tredje förfarande är att räkna antal meter ledning (grenledning och servisledning) per hus. Därvidlag är tätortsstrukturen av imperativ betydelse. Tomternas storlek är något som måste vägas in i bedömningen då dessa anger hur tätt husen ligger. Äldre fastigheter som ofta har större tomter medför således att man måste lägga längre serviser medan radhusområden motsatt endast kräver mycket korta serviser. Detta antyder att en lönsamhetskalkyl för ett område måste ha sin utgångspunkt i det enskilda huset. När man väl har identifierat ett område som förefaller intressant för nätutbyggnad så är det av vikt att man får en så hög anslutningsgrad som möjligt. Ju fler hus man kan slå ut kostnaderna för grenledningen och matarledningen, desto bättre. Inte bara bör fjärrvärmebolaget få med sig så många som möjligt i det aktuella området, det gäller dessutom att försöka få med sig dem samtidigt. Efteranslutningar är kostsamma såtillvida att det medför extrakostnader för att åter få material, utrustning och personal på plats och starta upp verksamheten. Därför brukar man eftersträva vid efteranslutningar (när de ändå uppstår) att det är ett par hushåll som ansluter samlat i tid och rum. För att få till stånd en så stor anslutningsgrad som möjligt har fjärrvärmeleverantörer vidtagit olika åtgärder. Det kan röra sig om att man ser till att ha en god framförhållning för att undvika att boende anskaffar en annan värmekälla, utan istället kanske väntar in fjärrvärmeutbyggnaden. Framförhållning kan så att säga gå hand i hand med insäljning. Ett annat initiativ, som syftar till att öka anslutningsgraden, är att köpa ut befintlig panna och tank från slutkund just för att man normalt är ovillig att anskaffa ett nytt system om man nyligen investerat i ett annat. Detta innebär en ren kostnad för fjärrvärmebolaget, då det i regel inte är något som sedan går till någon andrahandsmarknad. Några av de fördelar som fjärrvärmens förespråkare lyfter fram är att fjärrvärme ger användaren hög komfort. En hög komfort innefattar ett flertal saker. Bland annat innebär det att man får en jämn temperatur. Hög komfort innebär också att man oftast inte behöver bekymra sig över sin uppvärmning. Har man väl installerat fjärrvärme så är det bara att ringa sin leverantör om det skulle uppstå problem. Samtidigt minskar risken för fel. Ett installerat fjärrvärmesystem består av få komponenter med hög driftsäkerhet som borgar för låg felfrekvens. Fjärrvärmen lyft också fram som ett miljövänligt alternativ. Hur miljövänlig fjärrvärmen är beror på hur värmen produceras. De nackdelar som förekommer är att det krävs en hög anslutningsgrad inom ett område för att det ska vara lönsamt för fjärrvärmebolagen och kunden. En annan nackdel är att kunden förlorar en del av sin flexibilitet jämfört med exempelvis en kombipanna. Om fjärrvärmebolaget höjer priset på energin så har kunden svårt att värja sig mot detta. Historiska data pekar dock på att fjärrvärmebolagen sällan chockhöjer sina priser. 15

16 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 Svensk Fjärrvärme AB Januari Fjärrvärmens utveckling och nuläge År 2002 var småhus fjärrvärmeanslutna, att jämföra med småhus Detta är en ökning på 36 % och motsvarar en årlig procentuell ökning om 3 % för samma period. Antalet småhus med fjärrvärme år 1998 var , så för perioden ökade fjärrvärmen till småhus med 28 %, eller 6 % årligen. Lite oförsiktigt kan man säga att antalet fjärrvärmeanslutna småhus har ökat med om året sedan år % (194) 5-10 % (31) % (22) 15- % (42) år % (230) 5-10 % (19) % (8) 15- % (32) år % (205) 5-10 % (36) % (23) 15- % (25) Figur 1 Andelen småhus med fjärrvärme som värmekälla per kommun för åren 2002, 1998 och Marknadsandelar för fjärrvärmen illustreras kommunvis i Figur 1. Redan vid en rent visuell översikt framträder en tydlig bild om hur fjärrvärme till småhus har vuxit på senare tid, såväl i södra Sverige som i landets allra nordligaste kommuner var 8 % av alla småhus i riket anslutna till ett fjärrvärmenät, medan motsvarande siffra för 1998 var 9 % hade den siffran stigit ytterligare till 11 %. Det var således en tämligen statisk situation under större delen av nittiotalet, och det förefaller som om det är först de senaste åren som fjärrvärmeleveranser till småhus ansetts vara ett intressant marknadssegment som är värt att exploatera i någon större omfattning. 16

17 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 2.2 Övriga värmekällor I denna del följer beskrivningar av andra värmekällor än fjärrvärme som används för uppvärmning av småhus. Värmekällorna är indelade i kategorier som valts i syfte att uppnå en ökad jämförbarhet med befintlig offentlig statistik. Först beskrivs eluppvärmning, och därefter värmepumpar, biobränsle, olja och gas Eluppvärmning Beskrivning Elvärmen kan vara direktverkande d v s med elradiatorer (element), eller med en elpanna och vattenburet system för värmedistributionen till rummen. Direktverkande I detta system värms elradiatorer upp av värmetrådar. Direktverkande el förklaras enklast som att du värmer upp ditt hus med hjälp av direktverkande elradiatorer. Fördelarna med detta system är att man slipper komplicerade och kostsamma distributionssystem med vatten eller luft. Andra fördelar som lyfts fram är att det är enkelt, lättskött och att det innebär en låg installationskostnad. ( Nackdelen med detta system är att radiatorn blir mycket varm tills erforderlig temperatur erhålls och stängs sedan av helt och blir kall. Det finns dock i dagsläget oljefyllda element som motverkar denna nackdel. Ett annat problem med direktverkande el är att man inte på ett enkelt sätt kan byta energikälla, till exempel till värmepump eller fasta bränslen, om detta skulle bli aktuellt, då inget vattenburet värmedistributionssystem finns. Dessutom blir ägaren till ett hus med direktverkande el hänvisad till en enda energiform och hans framtida uppvärmningskostnader blir helt beroende av priset på el. ( Vattenburen I en elpanna finns stavar som värms med el och avger sitt värme till det omgivande vattnet. Detta system är nästan helt underhållsfritt och styrs av termostater. Elstavarna kan dock behöva bytas ut på grund av vattnets korroderande egenskaper. Med vattenburen värme menas sålunda att uppvärmt vatten cirkulerar i radiatorer och avger där sin värme. Pannvattnet står även i förbindelse med ett expansionskärl. Detta skall ta upp den ökade volym, som vattnet får när det värms upp. Pannvattnet cirkulerar i värmesystemet, oftast med hjälp av en cirkulationspump. I äldre anläggningar förekommer dock självcirkulation. Varmt vatten är lättare än kallt, vilket medför att det vatten, som värms upp i pannan, stiger uppåt i systemet till radiatorerna. Där avger vattnet sin värme och strömmar sedan nedåt genom returledningarna tillbaka till pannan. I pannan finns ofta en varmvattenberedare, där tappvarmvattnet värms. Vattnet i varmvattenberedaren är helt skilt från pannvattnet. ( Detta system är liksom direktverkande enkelt och lättskött. Jämfört med direktverkande är det dock en högre installationskostnad. Denna högre installationskostnad innebär dock en option som gör att installationskostnaden av annat värmesystem med värmeburet system minskar. Den största nackdelen är liksom för direktverkande el att man blir beroende av elpriset. 17

18 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 Svensk Fjärrvärme AB Januari Utveckling och nuläge För perioden kan man urskilja att antalet hus med enkom elvärme, såväl direktel som vattenburen, har ökat. I en längre tidshorisont, , har dock direktverkande el minskat medan vattenburen el även i detta perspektiv har ökat var det småhus som hade enbart direktverkande el som uppvärmningskälla och 1990 var motsvarande siffror respektive småhus. Detta innebär att under perioden har en ökning skett med drygt 1,14 %, medan det för perioden har skett en ökning på 0,35 %. Sett till årlig förändring så har tillväxten för perioden legat runt 0,12 %. Motsvarande siffra för perioden är 0,12 %, alltså lika mycket som den för perioden I Figur 2 visas hur antalet småhus med enbart direktel förändrats över tiden. Marknadsandelsmässigt kan man konstatera att direktelen har varit mer eller mindre konstant för perioden hade 24 % av Sveriges småhus direktverkande el som värmekälla, att jämföra med 24 % Dessa värden är i princip desamma som för 1990 när andelen småhus med direktel uppgick till 25 %. Enbart elvärme (direktverkande) År Figur 2 Antalet småhus i riket med direktel för åren Det bör beaktas att Y-axlarnas skalor varierar för de olika figurerna. Detta stör förvisso jämförbarheten i 18 någon mån de olika värmekällorna emellan, men då antalet hus för respektive värmekälla varierar avsevärt så bedöms det ändå mer angeläget att kunna visa förändringarna för respektive värmekälla. Därvid har olika skalor valts att användas.

19 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 I Figur 3 nedan skildras hur många småhus som har enbart direktel som värmekälla per kommun för åren 2002, 1998 och Från kartorna kan man utläsa att andelen för direktel är ganska snarlik över hela riket, med några undantag. Större marknadsandelar tycks föreligga i Stockholm och Göteborg med omnejder samt i Norrland. Vidare förefaller direktelens betydelse ha avtagit i Kronobergs, Jönköpings, Värmlands och Dalarnas län. år % (8) % (119) % (114) 30- % (48) år % (5) % (107) % (123) 30- % (54) år % (2) % (85) % (152) 30- % (50) Figur 3 Andel småhus per kommun med direktel som värmekälla för åren 2002, 1998 och 1990 Den vattenburna elen förefaller, även den, ha haft en uppåtgående trend (se Figur 4) utgjorde vattenburen elvärme värmekällan i småhus sett till riket var antalet hus med enkom vattenburen el stycken. Det innebär en ökning på 68 %, eller 4 % årligen. För perioden ökade samma kategori 3 %, eller 0,7 % årligen. Mellan 2001 och 2002 ökade det endast med 0,3 %, varvid man kan sluta sig till att tillväxten är avtagande. Även om antalet hus med vattenburen elvärme har ökat, så har dess marknadsandel varit i princip konstant för perioden var det i hela landet 16 % av alla hus som hade denna värmekälla och %. Dock märks en skillnad mot 1990 då andelen var 10 %. 19

20 Nulägesanalys värmekällors andelar av värmemarknaden för småhus Värmegles 2003:1 Svensk Fjärrvärme AB Januari 2004 Enbart elvärme (vattenburen) Figur 4 År Antalet småhus i riket med vattenburen el för åren