URVALSPROV TILL UTBILDNINGSLINJEN FÖR RÄTTSNOTARIE den 13 maj 2019 kl MODELLSVAR

Transkript

1 URVALSPROV TILL UTBILDNINGSLINJEN FÖR RÄTTSNOTARIE den 13 maj 2019 kl MODELLSVAR Varje fråga ger vid korrigerandet max. 10 poäng (totalt max. 50 poäng). Poängsumman dubbleras därefter så att urvalsprovet kan ge maximalt 100 poäng.

2 FRÅGA 1 Ringa in ett svarsalternativ till följande frågor. Rätt svar ger en (1) poäng. Oklara markeringar eller flera markeringar på samma fråga tolkas som fel svar och ger noll (0) poäng. Tomt svar ger noll (0) poäng. Rätta svaret med fet stil. Sidnumret för var det rätta svaret finns i boken är inom parentes efter svaret. Källa: Inledning till djurskyddslagstiftningen i Finland Birgitta Wahlberg. Åbo: Lag och Bok. A. Den gällande djurskyddslagen (247/1996) i Finland tillämpas a) på alla djur (s. 2) b) enbart på de djur som är beroende av människans vård c) enbart på vilda djur B. Grundlagens 20 om ansvaret för miljön (inkl. de vilda djuren) trädde i kraft a) 17 juni 1997 b) 17 juli 1995 (s. 3) c) 17 juli 1999 C. Med djurs rättsliga välbefinnande avses a) djurets psykiska, sociala och fysiska hälsa b) de materiella bestämmelserna som hänförs till hållande av djur c) den nivå av välbefinnande och den grad av skydd som nedtecknats i djurskyddslagstiftningen (s. 4) D. I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) artikel 13 erkänns djur som a) levande varelser b) kännande individer c) kännande varelser (s. 7) 1

3 E. Finlands djurskyddslagstiftning formas på följande normativa nivåer a) EU:s grundfördrags- och grundlagsnivå, EU:s sekundärlagstiftnings- och nationell vanlig lagnivå, nationell förordningsnivå, myndighetsbeslutsnivå (s. 8) b) EU:s grundfördrags- och grundlagsnivå, och på EU:s sekundärlagstiftningsoch vanlig nationell lagnivå c) enbart på EU:s grundfördrags- och vanlig nationell lagnivå F. Europarådets konventioner om skydd av djur och konventionen om skydd av hotade djurarter och växter (CITES-konventionen) har i huvudsak godkänts och implementerats av a) både EU och Finland (ss ) b) enbart EU c) enbart Finland G. Djurskyddslagens syfte (1 ) är att a) skydda djur mot onödigt lidande samt onödig smärta och plåga b) skydda djur mot lidande och att främja deras välbefinnande och goda behandling c) skydda djur mot lidande, smärta och plåga samt att främja deras välbefinnande och goda behandling (s. 19) H. I djurskyddslagens 3 avgränsas skyddet till åsamkande av onödigt lidande a) ja (s. 19) b) nej, skyddet omfattar allt lidande c) nej, men skyddet omfattar inte åsamkande av all smärta I. Rättsligt bedömt har djur en rättsposition som a) rättspersoner, som skyddas genom lag b) rättssubjekt, som har rättigheter c) rättsobjekt för ett i lagen reglerat skydd (s. 22) 2

4 J. Djurskyddet uppställer vissa gränser för den fria marknaden inom EU a) som dock kan överträdas även om djurskyddslagstiftningens syfte skulle urholkas i enskilda fall b) som inte får överträdas så att djurskyddslagstiftningen syfte att skydda djur på ett reellt sätt urholkas (s. 39) c) som kan överträdas om EU:s domstol så bedömer 3

5 FRÅGA 2 Redogör för djurskyddsmyndigheternas organisatoriska indelning och kompetensfördelning enligt kapitel tre (3) i djurskyddslagen (247/1996). MODELLSVAR: I enlighet med djurskyddslagen 34 (0.25) och 34 a (0.25) leder (0.25) och övervakar (0.25) Jord- och skogsbruksministeriet (0.25) i egenskap av högsta myndighet (0.25) och Livsmedelsverket (Evira eller Livsmedelssäkerhetsverket ger också poäng) (0.25) som centralförvaltningsmyndighet (0.25), verkställigheten (0.25) och tillsynen (0.25) över efterlevnaden av djurskyddslagstiftningen (0.25) i Finland (0,25). (s. 43) (sammanlagt 3 poäng) I enlighet med djurskyddslagens 35 (0.25) svarar (0,25) på den regionala förvaltningsnivån (0.25) regionalförvaltningsverken (0.25) för verkställigheten (0.25) och tillsynen (0.25) över att djurskyddslagstiftningen följs (0.25) inom regionalförvaltningsverkens verksamhetsområde (0.25). (s. 44) (sammanlagt 2 poäng) Med stöd av djurskyddslagens 36 (0.25) verkställer (0.25) de lokala djurskyddsmyndigheterna (0.25), som är kommunalveterinären (0.25) och den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen (0.25) samt polisen (0.25), övervakningen (0.25) i kommunerna (0.25). (s. 45) (sammanlagt 2 poäng) Med stöd av djurskyddslagens 37 (0.25) övervakar (0.25) besiktningsveterinären (0.25) och köttinspektören (0.25) att djurskyddslagstiftningen följs (0.25) i slakterier (0.25), och gränsveterinären (0.25) övervakar (0.25) efterlevnaden (0.25) vid gränsövergångsställen (0.25), på utreseplatser (0.25) och inom områden för en veterinär gränskontrollstation (0.25). (s. 45) (sammanlagt 3 poäng) 4

6 FRÅGA 3 Syskonen A, B och C äger tillsammans en sommarfastighet som de har fått i arv efter sin far. A äger två fjärdedelar av fastigheten, medan B och C äger en fjärdedel var. På fastigheten finns en stuga, en bastubyggnad och en ekonomibyggnad. Hittills har syskonen kunnat komma överens om användningen och skötseln av fastigheten, men under de senaste tiderna har det uppstått problem. A använder stugan och bastubyggnaden med sin familj från april till september utan att beakta B:s och C:s önskemål, och dessutom har A utan att diskutera med de andra låtit sin granne ta grus, stenar och andra marksubstanser från fastigheten. Det har också uppstått meningsskiljaktigheter i fråga om hur inkomster för virkesförsäljning ska delas. Syskonen har nämligen sålt virke från fastigheten och fått en försäljningsvinst på euro. A menar att hon har rätt till hälften av försäljningsvinsten, medan B och C är av den åsikten att försäljningsvinsten ska delas jämnt och att var och en av syskonen alltså har rätt till en tredjedel av vinsten. B är så pass led på situationen att hon är villig att sälja sin andel till C. A framhäver att B inte kan sälja sin andel till C utan A:s samtycke. C i sin tur är nog beredd att köpa B:s andel, men undrar om han i framtiden har någon möjlighet att bli av med sin andel ifall A fortsätter i samma stil. a. Hurudant är det rättsliga förhållandet mellan A, B och C? Vilken lag tillämpas på ett sådant förhållande? (max. 1 p.) b. Redogör för parternas rättigheter när det gäller användningen av och förfogandet över fastigheten. Har B och C rätt att yrka att de får använda fastigheten? Har A haft rätt att låta sin granne ta marksubstanser från fastigheten? (max. 2 p.) c. Hur ska försäljningsvinsten delas? Motivera rättsligt. (max. 1 p.) d. Får B sälja sin andel till C utan A:s samtycke? (max. 2 p.) e. Vilka rättigheter och rättsskyddsmedel har C, ifall A eventuellt ställer till med problem också i framtiden? (Du behöver inte ta ställning till eventuella avtalslösningar, utan man kan utgå från att A, B och C inte har ingått något avtal som skulle reglera deras inbördes förhållande.) (max. 4 p.) 5

7 MODELLSVAR: a. Det är fråga om ett samägande med ideella andelar. (0,5 p.) Lagen om vissa samäganderättsförhållanden (180/1958) tillämpas (0,25 p.) till den del som det inte i någon annan lagstiftning finns särskilda bestämmelser om gemensam egendom. (0,25 p.) (sammanlagt 1 p.) b. En samägare får använda den gemensamma saken (0,5 p.) på ett sådant sätt att de åtgärder som han vidtar inte kränker de andra samägarnas motsvarande intressen och rättigheter. (0,5 p.) B och C skulle alltså ha rätt att tillgodogöra sig fastigheten. (0,5 p.) A däremot har inte haft rätt att utan att höra de andra samägarna låta sin granne ta marksubstanser från fastigheten (0,25 p.) eftersom en sådan åtgärd går utöver förfogandet över den egna andelen. (0,25 p.) (sammanlagt 2 p.) c. Samägarnas rättigheter och skyldigheter i fråga om saken och dess avkastning bestäms i enlighet med deras andelar. (0,5 p.) Således har A rätt till två fjärdedelar av försäljningsvinsten (600 euro) och B och C till en fjärdedel (300 euro) var. (0,5 p.) (sammanlagt 1 p.) d. Varje samägare har rätt att utan att höra de andra överlåta sin andel och också annars disponera över den. (1 p.) B har alltså rätt att sälja sin andel till C också utan A:s samtycke. (1 p.) (sammanlagt 2 p.) e. Om giltiga grunder föreligger, (0,5 p.) kan man på anhållan av en samägare förordna en god man att sköta den gemensamma saken. (0,5 p.) Samäganderättsförhållandet kan även upplösas genom försäljning. (0,5 p.) Om det inte är möjligt att dela saken (0,5 p.) eller om delningen skulle medföra oskäligt stora kostnader (0,25 p.) eller avsevärt minska sakens värde, (0,25 p.) har domstolen befogenhet att på yrkande av en samägare, (0,5 p.) och efter att de övriga samägarna stämts att höras i ärendet, (0,5 p.) förordna att saken ska säljas för att samäganderättsförhållandet ska upplösas. (0,5 p.) (sammanlagt 4 p.) Källa: Bärlund Nybergh Petrell (red.): Finlands civil- och handelsrätt. 4., reviderade upplagan. Helsingfors: Talentum 2013, s

8 FRÅGA 4 Definiera kort följande begrepp: a) Degeneration Varumärke förlorar sin särskiljningsförmåga (0.5 p); dvs det används allmänt för att beteckna alla varor av samma slag (0.5 p). b) Löpande ränta Ränta som ska betalas före förfallodagen (1 p). c) Kombinationsfusion Flera aktiebolag fusioneras genom att man bildar ett nytt bolag (1 p). d) Transportköp Säljaren ordnar transporten av varan till köparen (1 p). e) Orderskuldebrev Löpande skuldebrev (0.5 p) där viss person eller order anges som betalningsmottagare (0.5 p). f) Speciesförpliktelse En förpliktelse där endast en prestation är möjlig (1 p). g) Servitut En rätt som grundats till förmån för en lägenhet (0.5 p) och som belastar en annan fastighet (0.5 p). 7

9 h) Borgensman Den som ger en förbindelse att svara för en annans skuld (1 p). i) Kommanditär En tyst bolagsman (0.5 p) i ett kommanditbolag (0.5 p). j) Blancofullmakt En öppen fullmakt i vilken har angetts varken fullmäktigens person (0.5 p) eller de handlingar som han kan utföra på huvudmannens vägnar (0.5). 8

10 FRÅGA 5 Pelle som nyligen har fyllt 8 år är på väg till badstranden i den varma sommarnatten vid tiden. På vägen till stranden hittar han en tändsticksask. Pelle börjar leka med tändstickor medan han vandrar vidare. När han har tänt en tändsticka slänger han den över sitt huvud utan att se sig om. En tändsticka slocknar inte när den träffar marken, utan det börjar brinna i det torra gräset. Pelle märker dock ingenting utan vandrar vidare. Elden sprider sig snabbt i det torra gräset och antänder Lennarts hus som snabbt brinner ned. Lennart har gått för att sova vid 23-tiden och märker elden i ett så sent skede att han får synnerligen svåra brännskador på vänster fot när han rusar ut ur huset. Lennart får dessutom svåra sömnproblem i flera veckors tid av händelsen, och måste sjukskriva sig för en längre tid. Lennart hade i ett rum i huset haft ett litet kontor, varifrån han skötte vissa arbetsuppdrag. När Pelle kommer hem från stranden möts han av både brandkår och polis. Pelle får höra vad som har hänt. Dagen efter det får han höra att Lennart kräver skadestånd. Pelle och Pelles vårdnadshavare motsätter sig skadeståndskraven, eftersom det enligt dem var en olycka i samband med normal lek. Dessutom betonar de att Pelle endast är ett barn, och att barn inte kan bli skadeståndsskyldiga enligt gällande rätt. Gör en utförlig utredning i ärendet. Fokusera i synnerhet på om skadeståndsskyldighet uppkommer, vem som eventuellt blir ansvarig och för vilka skador skadestånd ska betalas. (Du behöver inte ta ställning till orsakssamband eller adekvans i frågan) 9

11 MODELLSVAR: Eftersom det rättsliga problemet i uppgiften är att avgöra om skadeståndsskyldighet uppkommer utanför ett avtalsförhållande, ska skadeståndslagen tillämpas (0.5 p.). För att skadeståndsskyldighet ska uppkomma krävs uppsåt (0.5 p.) eller vållande (0.5 p.). Det får anses vara vårdslöst att kasta brinnande tändstickor på marken i naturen på sommaren, vilket innebär att det inte kan anses som en olycka i samband med normal lek (0.5 p). Pelle är endast 8 år, men blir ändå skadeståndsskyldig i den mån det prövas skäligt (0.5 p.) med hänsyn till personens ålder och utveckling (0.5 p.), handlingens beskaffenhet (0.5 p.), skadevållarens och den skadelidandes ekonomiska förhållanden (0.5 p.) samt övriga omständigheter (0.5 p.). Pelles vårdnadshavare ansvarar för skadan endast om de har varit vårdslösa (0.5 p.); dvs försummat uppfostran eller övervakningen (0.5 p.). Här kan argumenteras att vårdnadshavare försummar övervakningen: en 8-åring ska inte få röra sig ensam den tiden på dygnet (0.5 p.). Lennart ska försättas i samma ekonomiska läge som om ingen skada hade skett; principen om full ersättning (0.5 p.). Lennart ska få ersättning för följande personskador: sjukvårdskostnader (0.5 p.) och minskning i inkomst (0.5 p.). Dessutom får han ersättning för en psykisk störning, dvs sömnproblem (0.5 p.). Lennart ska även få ersättning för immateriella personskador, såsom sveda och värk (0.5 p.) samt för bestående men (brännskadorna kommer att synas i resten av livet) (0.5 p.). Lennart ska också få ersättning för sakskador, vilket innebär att värdet av det förstörda huset ska ersättas (0.5 p.). Lennart ska även få ersättning för förlorad bruksnytta, d.v.s. för minskning i inkomst till följd av att kontoret brann upp (0.5 p.) 10